Handelshögskolan Hus F, Information om arkitekturen av Johannes Norlander Arkitektur AB

Handelshรถgskolan, Hus F Information om arkitekturen 2020.04.16 Johannes Norlander Arkitektur AB

10

2 5

4

6

1 9 3 7

8

Flygvy över Handelskvarteret i Vasastaden

Områdesbeskrivning Vasastaden är belägen strax utanför Göteborgs

en stationsuppgång inom kvarteret. Byggnaderna

1.

Vasastaden

historiska stadskärna på andra sidan vallgraven,

längs Vasagatan besitter en historisk tyngd och

2.

Haga Kyrkogata

där den angränsar till den gamla förstaden Haga.

rika symbolvärden med få motstycken i staden.

3.

Vasagatan

Rutnätsplanen uppfördes under 1800-talets andra

Fasaderna kring Handelskvarteret återspeglar

4.

Handelshögskolans ur-

halva efter förebilder i Wien och Paris och består

1900-talets svenska arkitekturhistoria, där sam-

främst av flerbostadshus i sten, tegel och puts.

hällsutveckling, modernitet och internationella

Stadsdelen genomkorsas av esplanaden Vasa-

influenser satt tydliga avtryck. Nyréns funktiona-

gatan, där Handelshögskolan har varit beläget

listiska höghus kontrasterar mot Hans Hedlunds

sedan 1950-talet då de första byggnaderna i

omsorgsfullt

komplexet uppfördes. Sedan kringbyggnaden av

och ansluter till Erséus, Frenning & Sjögrens påkos-

hela Handelskvarteret fullbordades på 1990-talet

tade postmodernism. I Nyréns komposition anas

har innergården förtätats och en ny årsring ska

dessutom inflytandet av Gunnar Asplunds världs-

8.

Haga Kyrkoplan

nu tillfogas kvarteret. Detta har möjliggjorts av

berömda rådhustillbyggnad vid Gustaf Adolfs

9.

Sprängkullsgatan

Västlänkens tunneldragning och placeringen av

torg.

10. Haga

komponerade

2

sprungliga lågdel (C. Nyrén) 5.

Handelshöskolans ursprungliga högdel (C. Nyrén)

6.

biblioteksbyggnad,

Tillbyggnad (Erséus, Frenning & Sjögren)

7.

Samhällsvetenskapliga biblioteket (H. Hedlund)

8

6

5 7

3

4

2 1

Isometri över Handelskvarteret

Exteriör, isometri

Johannes Norl

F

Den stora skalan på den nya byggnaden stärker

Det publika entréplanet som skall signalera verk-

1.

Entré Station Haga

Vasagatans karaktär av monumental esplanad.

samhetens öppenhet kommer med sitt framträ-

2.

Förplats

Stadsdelen och dess huvudgata kantas av påkos-

dande läge i staden till uttryck i en byggnad som

3.

Ny huvudentré Handelshög-

tade bostadshus och märkesbyggnader från tiden

är både monumental och påtagligt urban, vilket

kring det förra sekelskiftet. Universitetsbyggnaden

blir ett brott mot den höga grad av slutenhet som

4.

Hus F, lågdel (J. Norlander)

och dess gamla huvudbibliotek står som solitärer

präglar de representativa fasaderna längsmed Va-

5.

Hus F, högdel (J. Norlander)

i park, i kontrast till exempelvis Schillerska gym-

sagatan.

6.

Handelshöskolans ursprung-

skolan

nasiet som sprängts in i kvartersbebyggelsen, och

liga högdel (C. Nyrén)

Röhsska museet strax invid Kungsportsavenyns

7.

vägkorsning. Indragningen av den nya högdelen

Ny entré mot Haga kyrkogata

ger en solitär prägel, samtidigt som byggnaden i

8.

gatuplan får ett stadsmässigt anslag.

3

Innergård

Skiss från tävlingsförlaget, byggnadens övergripande karaktär

Byggnadens arkitektur Hus F är i sin gestaltning besläktad med de befintliga byggnaderna, med gemensamma beröringspunkter så väl som egensinniga särdrag.

De varmtonade fasaderna i tunga material med sin repetitiva fönstersättning förenar kvarteret, medan den grova ytstrukturen och det massiva fasadrastret ger tillskottet en individuell prägel.

De stora fönsterpartierna ger upphov till en skalförskjutning i byggnaden, som genom sin ovisshet motverkar tyngden och massan från att bli överväldigande. Strukturen artikuleras med tydlighet och självklarhet, på gränsen till det naiva, vilket ger byggnaden en särart i den täta och arkitektoniskt mättade kontexten.

4

Handelshögskolans nya huvudentré

Fönstren ramar in scener i byggnaden och balanserar upp den stränga strukturen med rikligt ljusinfall. Fönsternischerna tillför fasaden ett djup och skuggverkan, och bildar portiker i mötet med gatan. Det dekorativa smidesräcket som kröner lågdelens takavslutning och pryder förplatsen bidrar med lekfullhet och karaktär, och knyter byggnadens stora skala till upplevelsen i ögonhöjd. Komplexets nya huvudentré annonseras av det massiva skärmtaket som kragar ut mot Vasagatan. Omsorgsfulla entrémiljöer med gedigna material och vacker beslagning kompletterar därutöver upplevelsen i den lilla skalan och ledsagar besökaren.

5

1

2

3

Mönstringen i fasadskivorna liknar tandhuggen,

1.

Dekorativt räcke

lågerhuggen och hyvlad sandsten i ett uppförsto-

2.

Grov fasadmatris

rat format, som avtecknar sig på långt avstånd

3.

Djupa fönsternischer

och ger upphov till ett rusticerande skuggspel.

Tyngden och materialiteten i ytan särskiljer fasaden från sina tidsenliga grannbyggnader och refererar längre bak i arkitekturhistorien.

Fönstrens utförande utan indelningar och synliga karmar syftar till att förstärka fasadens massiva gestalt, där synliga skarvar och fogar bevakas för att inte rubba intrycket av tunga stenar som staplats till en mur.

6

Entrélobby

Byggnadens interiör Arkitekturen är klassicistiskt disponerad med väldefinierade rum, rörelseaxlar och rumssekvenser. Mångfunktionella ytor hålls samman genom avgränsande

och

rumsbildande

element.

En

central kvalitet i byggnaden är upplevelsen av obrutna sekvenser av tydliga rumsligheter. I sin rena byggda form gestaltar väggar, passager och fönsteröppningar en massiv murverkan som ger karaktär åt hela byggnaden. Materialitet och abstraktion är två likvärdiga kvaliteter, där den obestämbarhet i skalan som fasaden gestaltar går igen i interiören. Ljusföring, korsande rörelser och befolkade zoner kompletterar den byggda arkitekturen med värme och liv.

7

1

2

3

4

5

Byggnadens materialitet

1.

Slipat betonggolv

2.

Klassicistisk planreferens

Arkitektens vision är att en återhållen materialpa-

Sammantaget bildar material och rumslighet en

3.

Vävd matta

lett med noga avvägd detaljering präglar ytskikt

skarpskuren helhet där ett fåtal dekorativa och

4.

Tekniskt rasterundertak

och möblering med en stillsam tidlöshet som

funktionella element särskiljer sig och definierar

5.

Gjutna väggar

anstår handelshögskolans profil. Varmgråa och

rummens karaktär, i studieytor såväl som hörsalar

jordnära kulörer, lätt grängade ytor och mässings-

och i entréfoajén.

detaljer samt ett slipat betonggolv med synliga ballaststenar definierar rummens materialitet. Ett

Byggnadens ytskikt är under projektering och kan

rasterundertak pendlas ner i publika och halvpu-

komma att ändras.

blika ytor för att dölja installationer och akustiska panelväggar, och dess linjerade struktur hjälper till att förstärka horisontaliteten i vidsträckta rum.

8

Station Haga

7

8

4 1

5

6

3 2

Entréplan, Vån 2

Vån 3

7

8

6

10 9

Vån 4

Terrassplan, Vån 5

Planer skala 1:1000

Offentlighet Lågdelens tre plan innehåller publika ytor i stora

1.

Entrélobby

rum. Dessa utgörs av entréhall och café, hörsa-

2.

Gård

lar samt öppna multifunktionella studieytor, med

3.

Hörsal

4.

Hörsalsfoajé

5.

Skärmtak över entré

6.

Öppen studieyta

7.

Passage

8.

Mindre lobby

9.

Mötesrum

tillhörande biytor. Terrassytorna mot gården och

Vån 5 Vån 4 Vån 3 Vån 2

Vasagatan kan delvis upplevas utifrån, så även skärmtaket över huvudentrén. Högdelen är endast undantagsvis tillgänglig för andra än personal.

10. Terrasstak/terrassyta

9

Sektion genom de stora publika rummen orienterade mot Vasagatan

10

Publik hörsal i entréplanet

11

InnergĂĽrden

12

Byggnadens interiÜra karaktär

13

Johannes Norlander Arkitektur AB Dicksonsgatan 2 412 56 Gรถteborg www.norlander.se