1 minute read

Ett sätt att få ge tillbaka

Next Article
IDEELLT ENGAGEMANG

IDEELLT ENGAGEMANG

Text: Karin Alenfors, ideell medarbetare Starrkärr-Kilanda församling

Advertisement

När jag var liten var kyrkan en viktig del i mitt liv. Här sjöng jag i kör, deltog i olika barngrupper och så vidare. Andra höll på med idrott eller hängde på byn, men jag ville sjunga och spela. Jag kommer dessutom från ett hem där kyrkan alltid varit nära och framför allt i advents- och juletid innebar det besök i kyrkan vid flera tillfällen. Ju äldre jag blev desto större blev mitt engagemang och jag tillbringade mycket av min fritid i det som då var Nols kyrksal. Senare, när jag själv skaffade familj, fortsatte traditionen att besöka kyrkan och jag har alltid fortsatt med körsången, men jag var inte fullt så engagerad som tidigare utan familjen fick ta den plats som kyrkan haft tidigare när det gäller gemenskap etcetera.

Så inför julen 2021 konstaterade jag att jag skulle vara själv för första gången i mitt liv på just julafton. Jag skulle inte ha tillgång till den gemenskap som varit min trygghet hela livet. Det var då jag såg annonsen om julbord i Nols kyrka för den som önskade. Det var så rätt i mitt liv just där och då och jag bestämde mig direkt för att detta skulle jag gå på. Men så efter några dagar hade en annan visshet vuxit fram. Varför inte fråga om jag kunde hjälpa till i stället? Jag tog kontakt med ansvariga och erbjöd mig som volontär. Det var dels ett sätt att känna frid inför julen, dels ett sätt att få ge tillbaka något av det jag fått från kyrkan när jag växte upp.

Senare fick jag förfrågan att vara med vid sommarfesten i Nols kyrka på nationaldagen 2022 och så har mitt ideella engagemang fortsatt.

2022 fick jag vara med och skapa julstämning ännu en gång och jag hoppas att detta kommer bli en fin tradition fler år. Just det här med att få ge tillbaka något av det jag fått del av tidigare är viktigt för mig, men också att få skapa något tillsammans med andra som jag kanske inte möter i mitt liv annars. Att vara en del i ett sammanhang, om så bara för några timmar, kan göra stor skillnad och har för mig inneburit att jag känt att jag fyllt en uppgift och kunnat bidra med harmoni och glädje till andra.

Om du någon gång tänkt på att du skulle kunna bidra med något som är till gagn för andra, varför inte göra det då? Jag kan nästan lova att du kommer få mycket tillbaka. Själv hoppas jag att jag ska få möjlighet att ”volontära” vidare och oftare.

This article is from: