Stadgaensium 4/19 by Stadga

STADGAENSIUM 4/2019

Learn more than anywhere else. At Roschier, you will experience the legal profession at the highest level. Our expertise and experience make us pioneers in advising the champions of the Nordic business landscape. We are known for transforming legal complexities into solutions that matter and make a difference for our clients. Roschier is the ultimate launching platform into the legal profession. With us, you will learn from the best and develop daily. You will grow and create the best foundation for your future.

Apply today â€” and join the pioneers in the business of law. www.roschier.com

INNEHÅLL

Ledare

Ordförande

Styrelsens kolumner

Mentorsträffen

Stadga XXIII

Stadgeiter i arbetslivet: Egenföretagare

Domstolspraktik

På utbyte i Sydafrika

Min gulishöst

Lilla exkursionen till S:t Petersburg

Juridiska fakta om julen

Stadga tipsar: Julkalender

Nyårslöften för stadgeiter

Stadga korsord: Winter edition

Annat

STADGAENSIUM 4/2019 Chefredaktör

Tryck:

Melina Johansson

Paino-Kaarina Oy

Redaktionskommittén

Ansvarig utgivare

Iris Laitinen

Ämnesföreningen Stadga r.f.

Emma Sundström

Gezeliusgatan 2, Domvillan

Annika Gustafsson

205001Åbo

LEDARE

Så har det blivit dags för årets sista nummer av Stadgaensium! Kommer starkt ihåg när jag började skriva på ledaren till det första numret, och kan inte låta bli att (åter igen) häpnas över hur fort tiden egentligen går. Det har varit ett fantastiskt år – vilka fina upplevelser man fått vara med om och vilka underbara människor man lärt känna! Jag skulle kunna skriva en hel roman om det gångna året, men vet att jag skulle bli alltför nostalgisk och vemodig att allt nu ligger bakom. Så, för att undvika att bli allt, har jag istället valt att dela med mig av mer eller mindre seriösa (och klyschiga) lärdomar jag kommer ta med mig från detta år.

attityd kommer man långt. Man bör dock komma ihåg att man inte kan, och inte ska, klara av allting. Idealet skulle ju vara att balansera en stark tro på sig själv med en realistisk uppfattning av vad man är kapabel till, även om detta förstås är lättare sagt än gjort.

Tåg är faktiskt ett relativt säkert färdmedel.

Det går att äta på andra ställen än Gadolinia.

Ta vara på dina vänner. Det om någonting har man verkligen insett under detta år. Hur tungt skulle det vara att behöva klara allting ensam och inte ha någon att prata med då det känns sådär extra jobbigt? Riktiga vänner finns alltid där för dig oberoende vad det gäller ta alltså vara på dom vännerna.

(Risken att det skulle gå ”av” är väldigt liten, om ni inte redan visste det) Tur att resten av styrelsemedlemmarna varit rätt så tålmodiga vad gäller min ”lite” dystopiska tankegång angående säkerhet på tåg. Jag vågar nästan påstå att Emilia håller med mig om att tågresan till Rovaniemi gick utan större problem, så där har jag definitivt gjort stora framsteg. Även om jag anser att det är bra att blicka framåt är det minst lika viktigt att ibland stanna upp och blicka tillbaka på det som varit. Det är ju genom att göra just det man verkligen har möjlighet att reflektera över sin egen utveckling och faktiskt se hurdana framsteg man gjort. Kom ihåg att klappa dig själv på axeln ibland!

Ibland är det bra att vännerna tvingar en att göra saker man inte annars skulle våga, som att till exempel avnjuta en god lunch vid Arken eller Kåren istället. Man måste våga stiga ut ur sin bekvämlighetszon! Detta gäller naturligtvis inte endast val av lunchställe, vilket jag hoppas var underförstått. Sillisgodis smakar inte bra efter att man ätit det i en månad efter att själva sillisen ägde rum. Samma gäller gifflar. Kan ej rekommenderas! Har egentligen inget mer att säga om detta, ville bara konstatera. Krishantering är en bra färdighet…

Man kan bara man vill.

när det ska vara kanslitur och man inser att kaffet är slut precis före turen ska börja (och att handskas med det faktum att kaffet inte alls var slut, utan att det bara var Elsa som inte hade kollat ordentligt och att man därför kört till

Jag förundras ännu också över hur man har orkat med alla årsfestveckoslut. Skämt åsido, det är otroligt mycket man klarar av även om man först inte trodde det. Med en stark vilja och en positiv

butiken helt i onödan). Under året har man verkligen fått lära sig att lösa svåra situationer med liten tidsmarginal, en färdighet som definitivt kommer behövas även i framtiden!

märker innehåller tidningen en blandning av lite allt möjligt, hoppas ni gillar den! Jag vill ännu avslutningsvis rikta ett stort tack till redaktionskommittén samt alla andra som bidragit med antingen artiklar eller idéer till tidningarna som utkommit detta år, för utan er skulle ju inte tidningen vara möjlig!

Detta nummer av tidningen innehåller allt från en översikt av Stadgas XXIII årsfest till utbytesreportage ända från Sydafrika. Klaus berättar om hur det är att vara egenföretagare, Samuel delar med sig av sina bästa glöggrekommendationer, medan Emma åter igen har kommit med ett klurigt korsord – perfekt att lösa medan ni dricker er glögg! Även om december månad redan börjat kan ni säkert ha stor nytta av julkalendersguiden på sida 37, det borde inte vara allt för svårt att komma ikapp vad gäller öppnande av luckorna… Som ni kanske

Önskar er ytterst trevliga lässtunder och en fridfull väntan på julen!

Melina Johansson, chefredaktör

ORDFÖRANDE

Kära Stadgeiter, Året börjar lida mot sitt slut. I skrivandets stund har jag 34 dagar kvar av mitt år som Stadgas ordförande, och det känns verkligen konstigt. Jag är så väldigt tacksam över att jag har fått inneha den här posten i år, men jag är också väldigt glad över att få ge facklan vidare (GRATTIS Stysse20!!). I fyra år har nu Stadga haft en ordförande från Gulis15, men nu börjar tiden närma sig för även den årskursen att bli färdiga jurister och lämna studielivet bakom sig (fastän detta antagligen inte kommer att gälla mig på en tid ännu). Mina fem studieår har gått extremt snabbt, men det känns även som jag har hunnit med väldigt mycket. Därav tänkte jag i min sista ordförandekolumn (snyft) ge er mina bästa överlevnadstips i alla kategorier jag kom på. Dessa kan ni antingen se som en gammal gamyls dammiga och irrelevanta ord eller som en liten julklapp åt er, men det är det bästa jag kan komma på att lämna er med.

det finns inte något lätt svar på det. Men ett par tips för att klara sig; det är sällan värt att läsa böckerna från pärm till pärm, för det finns bara inte tid för det; boken ”Lagkunskap för gymnasiet” har hjälpt mig i flera kurser; kom ihåg att ta pauser och även göra andra saker än sitta i bibban dygnet runt – om du gör det kommer det sluta med att du gråter i Gado på lunchpauserna medan Henrik Lybeck skrattar åt dig. I studielivet: Åbo erbjuder ett FANTASTISKT studieliv; ta vara på det! Var föreningsaktiv (om inte i Stadga finns det även nationer, kåren etc..), om det så är genom att utföra styrelse- eller kommittéuppdrag eller genom att endast delta på evenemang. Så mycket erbjuds av t.ex. Stadga. Du får bekanta dig med arbetslivet, du får åka på exkursioner, du kan delta på seminarier i aktuella ämnen, du kan festa och så vidare. Att ÅA är ett litet universitet med ett enhetligt campus gör att du har alla chanser i världen att lära känna personer från olika fakulteter – även om du ibland gör det i något ospecifikt utrymme mitt i natten och är sedan tvungen att awkwardly småprata med olika personer på campus som du inte har någon aning om vem de är i 4 år.

För dina studier: Det är okej att gå kurser i din egen takt, och du behöver inte gå samma kurser i samma ordning som dina kompisar! Det är ok att göra som du själv vill – även om det innebär att du ensam går någon random kvällskurs på ÖPU. Ta ut så mycket som du kan av din studietid; åk på utbyte till något trevligt ställe, läs kurser i något annat ämne som intresserar dig och gör det du vill göra för att nå det du vill nå, även om det innebär att du blir klar lite senare än tänkt (det är absolut värt det)!

För arbete: För det första; ha inte för bråttom ut i arbetslivet och känn ingen press över att få ett ”juridiskt jobb” efter dina första studieår – jag lovar att du hinner jobba tillräckligt i livet ändå. För det andra; om du i något skede vill ha ett jobb; se till att göra en ordentlig ansökan, det är verkligen inte så lätt man kan tro (mvh.

Tentläsning: Här lönar det sig såklart att själv komma fram till vad som funkar för en själv, och

successrate på ungefär 1 intervju per 30 ansökningar). Skriv en egen ansökan för varje arbete, ha en kompis att hjälpa dig med den och reflektera över vad du på riktigt är bra på (för det finns garanterat mycket)!

Eftersom det snart är jul; i julmatsväg; i julklappsväg och om du ska vara julgubbe: Potatimos, köttbullar och lax i alla former är lätt den bästa julmaten – berätta det åt mamma och tvinga henne göra potaismos åt dig. Undvik jullådor. Julklappar är jättejobbiga för mig, så jag tar gärna emot förslag här. Mitt bästa tips är att ge bort t.ex. glögg för det är lätt och gott. Om du ska vara julgubbe så var inte full och var inte creepy om det är barn inblandade. Annars får du säkert vara full och creepy (men inte för creepy!).

I matväg: Jag rekommenderar att du äter riktig mat och inte bara godis för att orka med livet. Det bästa är nog att kunna äta studentlunch två gånger om dagen, och speciellt på Gado. Restaurang Gadolinia har allt man kan önska sig; gott bröd, trevlig personal, kaffe och det befinner sig väldigt nära Domvillan OCH huvudbibban. Verkligen perfekt om du frågar mig.

För Stadga julfest: Se till att äta mycket mat på julfesten så att vi inte behöver kasta bort så mycket! Utöver det har jag väldigt få tips att ge – har succéfullt låtit bli att samla på mig minnesbilder från de senaste 4 julfesterna och vet inte riktigt hur man ska kunna bete sig rätt på dem.

Om du ska sluta dricka kaffe: Mitt tips är att inte sluta dricka kaffe, oavsett vad våra kära Gulis16 säger. Tror problemet är att jag inte skötte mitt jobb som tutor tillräckligt bra då för dem som fått såna här saker för sig.

För livet: Vill inte låta som en kliché, men.. Behandla andra som du själv vill bli behandlad. Kom ihåg att du inte är perfekt och du kan inte heller förvänta dig att alla andra ska vara perfekta. Försök ha roligt, göra ditt bästa och inte smutskasta andra. Stressa inte i onödan. Be om hjälp när du behöver det. Sträva efter att vara en bra person och SÅ VIDARE. Här kommer jag inte på flera tips att ge – vill ni veta mer så va i kontakt med mig. Tack för i år, ha en fantastisk jul och ett superroligt nyår och så ses vi nästa år! Kan knappt vänta och se vad 2020 för med sig för Ämnesföreningen Stadga r.f. vid Åbo Akademi.

Med kärlek,

Emilia Rosenblad, Ordförande

Elsas Exklusiva: Den juridiska utbildningens framtid

Onsdagen den 27.11 ägde Juri2030-seminariet rum - ett seminarium ordnat av de juridiska ämnesföreningarna i Finland. Seminariets syfte var att ge utrymme för diskussion om den juridiska utbildningens nutid och framtid. I seminariet deltog representanter från juridiska fakulteterna, förbunden, företagsvärlden och andra aktörer på branschen. Som Stadgas studieansvarig fick jag även en möjlighet att moderera en paneldiskussion om undervisningsmetoder inom juridisk utbildning. På panelen diskuterade vi ett ämne som jag själv anser väldigt viktigt, nämligen den finska studiekulturen inom juridisk utbildning. Traditionsenligt har vår utbildning omfattat mycket självständigt arbete, massföreläsningar och saltentamina - med andra ord inga debatter, grupparbeten eller muntliga presentationer. Det är också värt att notera att vår kurslitteratur främst innefattar kommentarer vilket i sig inte utmanar studeranden till kritisk tänkande. Ofta presenteras juridiska problem som “färdigt lösta”, även om detta inte är sanningen. Detta ger en felaktig bild av själva juristyrket, där det är avsevärt viktigt att kunna bilda och framföra sin egen åsikt, samt tillämpa regler logiskt angående situationen som är till hands.

och ställer kämpiga frågor till professorn och vågar ifrågasätta föreläsaren. Så småningom håller även vår utbildning på att utvecklas mot denna riktning, men mycket jobb krävs återstår. Evenemang som Juri2030 är en bra början för att öppna diskussionen mellan studeranden och fakulteten, men för att kunna utveckla vår utbildning måste också oss studeranden agera aktivt och visa att vi vill ha och är redo för denna förändring.

Om man jämför vår utbildning med andra juridiska utbildningar utomlands noterar man en viss skillnad. Jag vågar påstå att alla har sett åtminstone en film där amerikanska universitetsstuderanden sitter på en föreläsning

Därför vill jag utmana er studeranden, våga ställa frågor, ifrågasätta lagar, doktriner och domslut, presentera nya idéer, och sist men inte minst, var kritisk.

Elsa Mäki, studieansvarig

Yllestrumporna grävs ur lådan, så småningom börjar man vänta på snöfall. Med julbelysningen kämpar vi mot allt mörkare kvällar, kvällar man vill tillbringa med någon eller någonting som värmer en. När yllestrumporna och filtarna inte räcker till rekommenderar jag detta italienska sällskap. Arancione Originale Ripasso är fyllig och syltig, med toner av bär och en dominant sammetslen nyans som i det här fallet går hand i hand med dess vaniljton. Druvorna är Corvina Veronese och Rondinella. Vinet passar med rött kött, grillmat och grytor eller helt enkelt som sällskapsdryck – med medelhöga tanniner lämnar vinet ingen torr känsla i munnen fast man avnjuter det som sådant.

PRIS: 13,99€

Om du däremot längtar efter de ljusa, varma sommardagarna och vill känna sommarvinden i håret ger detta vin en exotisk utväg ur vintermörkret. Vicarage Lane Bubbly Sauvignon Blanc är inte ett mousserande vin som alla känner till eftersom – som namnet avslöjar – är det Sauvignon Blanc druvor som frambringar dessa bubblor. Detta fräscha vin kommer från Nya Zeeland och är mycket tort, syrligt och har en stark limekaraktär. Man kan till och med känna igen toner av rabarber bland limenyanserna. På grund av dess höga syrlighet anpassar sig vinet bra på matbordet med allt från skaldjur och fisk till vegetariska rätter eller ljust kött. Mousserande Sauvignon Blanc passar också perfekt som sällskapsdryck och behöver inte någon munsbit som följeslagare.

PRIS: 14,59€

Minni Sonck, sekreterare

Och värdinnan hon säger…? Caesarsallad supreme med den bästa hemlagade caesarsalladssåsen Julen är ”läckerheternas” tid. Varje släkting och vän ger dig minst en låda med praliner och du äter julmat 3 gånger om dagen i två veckors tid. Det må vara mysigt då julen trots allt endast är en gång om året, men det kan komma en stund då du drömmer om våren och hellre skulle äta ogräs än stoppa i dig en bit potatislåda eller skinka till. Känner du igen dig själv? Ja, då befinner du dig på den rätta sidan i Stadgaensium! Nedan följer ett busenkelt, billigt (ca 18€ för 3-4 personer!!) och dessutom ett löjligt gott recept på den klassiska caesarsalladen. Salladen är packad med vitaminer och fibrer så din mage kommer tacka dig! Till salladen behöver du: • • • • • • • •

Krutonger enligt tycke 200-400g Höna (till exempel atrias färdiga vuolukana om du är hangry och måste botas snabbt) 1 kruka/påse bladsallad (tycker om att välja en lite mjukare sallad för att balansera bladkålen och romainesalladen) 1 kruka/påse Romainesallad Bladkål (för konsistens och vitaminer) 1 ask Körsbärstomater (själv föredrar jag sötare varianten i denna sallad) Parmesan (riven, smulad…) 1 liten påse Cashewnötter (prefererar själv den färdigt rostade versionen)

Riv salladen i mindre bitar, tärna tomaten, riv bladkålen från sin stjälk samt i mindre bitar och lägg dessa rakt på tallrikar eller i ett serveringsfat. Lägg i hönan och därefter salladssåsen (enligt smak). För en portion sallad är en passlig mängd sås ungefär 1-2 matskedar. Blanda, så att såsen fördelar sig jämt i salladsblandningen. Lägg i riven parmesan och krutonger.

Till såsen (för ca. 4 personer) behöver du: • • • • •

2,5 dl rapsolja 1 ägg 1 vitlöksklyfta (riven eller pressad) 1 msk vatten 1 msk vinäger

• • • • • • •

0,5 msk dijon senap 3 msk citronsaft 2-3 msk socker 1 tsk (eller enligt smak) salt 2-3 tsk kapris (kan lämnas bort men kompensera med mer salt) Svartpeppar Vitpeppar

Såsen är superenkel. Lägg i alla ingredienser (kom dock ihåg att kläcka det råa ägget…) i en mixer/blender eller i en relativt smal bunke med höga kanter om du råkar ha en stavmixer. Mixa ingredienserna tills du får en fast, klumpfri och vit massa. Såsen är färdig. Så önskar jag er alla en riktigt varm, mysig jul och tackar för det gångna året! Med juletids hälsningar, Nelly

Nelly Karhunen, evenemangsansvarig

3 saker vi borde säga oftare

Så var det dags för min sista kolumn någonsin. Egentligen ganska synd på något sätt, att man nu först inser hur fort tiden går. Dags för nya utmaningar och äventyr, men innan dem tänkte jag i denna kolumn särskåda 3 saker jag tycker vi borde säga oftare. 1.

2. 3.

’’Hur mår du?’’ - Vi går runt med nerverna spända inför höstens sista deadlines och tenter. Kanske även mörkret börjar påverka oss. Därmed stanna upp för att fråga en kompis hur denne mår, you never know, kanske du gör någons dag genom att vara där och lyssna. ’’Tack’’ - Går utan att förklara. ’’Du klarar det! Kämpa på!’’- Vi studerar ett rätt så krävande ämne, vad som gör det lättare är att ha vänner i samma båt som kämpar en. Så kämpa varann helt enkelt. Om man tror på karma, är detta just sättet att samla på god karma.

Med dessa ord tänker jag avsluta min kolumn och tacka för mig och för detta styrelseår. Tack även till alla er som varit med och gjort detta år till det upplevelserika år det var! Kämpa på de sista veckorna ni har kvar av den här hösten innan det blir dags för ett välförtjänt jullov! Kram, S

Sofia Casagrande, projektansvarig

SedelSnack

med Samuel

Kära läsare, dagen för mitt sista Stadgaensium-inlägg i egenskap av kassör är plötsligt kommen. Det är för mig svårt att avgöra vem som är gladare över detta faktum; chefredaktören som inte längre behöver påminna mig om mina bortglömda deadlines, ni läsare som inte längre behöver slösa er tid och energi på mina oprofessionella och primitiva skrivelser, eller jag själv, som inte längre behöver göra mig själv och föreningen besviken över min bristande fantasi och skrivmotivation. Vi kan lämna svaret på frågan öppen och konstatera att det hur som helst är en glädjens dag för samtliga parter. För att avrunda detta år med artiklar av minst sagt varierande innehåll och kvalité, tänker jag bjuda på en genomgång av ett viktigt och högaktuellt ämne, dvs. tips på olika glöggsorter. Glöggdrickandet är en stor passion för mig och inleds sedvanligt i oktober, men för att nu väcka detta intresse bland samtliga stadgeiter följer nedan en snabb genomgång av olika sorter som det kan löna sig att testa under årets kallare månader.

• • •

•

Perinteinen Glögi av Marli – en tidslös klassiker som lämpar sig för såväl nybörjare som erfarnare glögg-pimplare. Smaken är julig, söt och oprovocerande. Glögi av Valio – en aningen mera avancerad version av ovan nämnda sort. Smaken är kryddigare och aggressivare, men lämpar sig perfekt under en kall vinterdag. Vuosikertaglögi av Hans Välimäki – för någon som söker efter alternativa smakupplevelser och är beredd att betala för det är denna glögg värd att testa. Smaken skiljer sig från traditionell glögg p.g.a. sin fruktighet och syrlighet. Bonus: Mustikkainen Glögijuoma av Marli – för alla blåbärsfantaster är denna glögg ett absolut måste! Smaken är ljuvligt söt och len och drycken kan avnjutas både varm och kall.

Hoppas jag har inspirerat er att vidga era glögg-vyer denna jul och vinter. Jag önskar tacka alla er som mot för modan orkat läsa ända hit och önskar er ett gott avlsut på året och småningom en riktigt god jul. Vi håller tummarna för en mera begåvad kassör nästa år!

Er Kassör

Samuel Åkerlund, kassör

Together we make a mark The future of law is global. If you are ready to take charge of your career, weâ€™d like to hear from you. www.paragraaffi.com/tyonantaja-white-case

Stadgas mentorer: Eevis Högnäs

MENTORTRÄFFEN 14.11 2019 Vad tänker rekryteraren? I mitten av november ordnades mentorträffen med ca. 20 aktiva stadgeiter på K. Mentorerna Hanna Gustafsson, Solveig Hagnäs och undertecknad ordnade träffen i form av tre workshops kring temat arbetssökning. Genom workshops blir åskådarna i stället för passiva lyssnare aktiva deltagare, och det var väldigt givande för oss mentorer att få lyssna på stadgeiternas aktiva diskussioner och insikter kring temat. De tre workshops hade en gemensam synvinkel: vad tänker rekryteraren under rekryteringsprocessen. Nätet är fullt med tips och det erbjuds också skolningar till arbetssökanden om att hur CVn ska formuleras och hur man förbereder sig för knepiga intervjufrågor. Mera sällsynt är rekryterarsynvinkeln; för en arbetssökande är det ett stort mysterium hur ansökningsbreven läses och hur det är att sitta på andra sidan av bordet och ställa frågor. Var och en av oss mentorer har en gång suttit på rekryterarpallen för första gången, och sedan dess utvecklat sin egen stil. Denna insiderinformation försökte vi föra fram under våra workshops. CV är en tydlig samling av fakta information i dokumentet. Det finns inte ett rätt sätt att skriva en CV (förutom att den ska rymmas på två sidor). Det som borde dock vara gemensamt för alla är att CVn ska innehålla fakta på ett så tydligt sätt som möjligt. Läsaren ska inte vara tvungen att gissa sig fram eller kombinera information som de facto hör ihop. CVn är som utgångspunkt bara en samling av årtal, titlar, arbetsuppgifter och korta beskrivningar.

Rekryteringsprocessen inleds ofta med en snabb blick på den sökandes CV. Med en snabb blick menar man verkligen snabb: det är inte alls sällsynt att rekryteraren bekantar sig med en CV ca. en minut. Detta fick deltagarna öva med varandras CVn. Deltagarna skickade sina CVn runt bordet så att varje minut ringde klockan och alla fick framför sig en ny CV. Deltagarna fick för det första se tio olika personers CV:n och för det andra uppleva hur snabbt man ska kunna hitta

Med ansökan berättar du mera Ifall rekryteraren blir intresserad på basis av CVn, tar hen fram den sökandes ansökningsbrev. Det

offrar man lite mera tid på än på CVn, kanske tvåtre minuter. Detta övade vi under workshopen. På några minuter hinner man inte sätta sig in i meddelandet mellan raderna, och inte heller läsa varje ord. Man hinner ändå få en blick av den sökandes personlighet och sätt att arbeta.

av teamet, hur skulle du passa just i den här arbetsplatsen. Förstå vem som intervjuar Intervjuworkshopen ordnades i form av rollspel så att hälften av gruppen lekte rekryterare och andra arbetssökanden. Betoningen var på arbetsgivarsynvinkeln: hur säkerställer en rekryterare att den får rätt person i just en viss roll. Efter övningen diskuterades bra svar på typiska intervjufrågor.

Den vanligaste frågan om rekryteringsprocessen är att vad är skillnaden mellan CVn och ansökningsbrevet är. Svaret är att de egentligen inte har någonting gemensamt. Ibland ser man ansökningsbrev som beskriver i löpande text CVs innehåll, men detta är inte meningen. I din ansökan berättar du information om dig själv som inte kan hittas i CVn. Använd klokt tillfället att berätta om dig. Berätta ”hur”: hur har du lärt dig vissa kunskaper, hur är du en uppskattad medlem

Som en som har intervjuat tiotals sökanden vill jag betona att det är viktigt att förstå vem som intervjuar. Kom ihåg att också rekryteraren kan vara nervös och är bara en människa själv. Svara ”rätt” på intervjuarens frågor! Undvik svar med bara en mening, kom ihåg vilken position du söker (om du söker till en advokatbyrå, svara för guds skull inte att om fem år vill du jobba som en forskare) och var en självsäkrare version av dig själv. Mentorerna tackar för det aktiva deltagandet, ses senast på nästa mentorträff!

STADGA XXIII

ÅRSFESTVECKAN Missade du årsfestveckan? Eller kanske vill du ta en ’’recap’' och se på fiilisbilder? Nedan bjuder vi på en sammanfattning av årsfestveckan, varsågoda:

LÖRDAG Lördagens kickstart för den kommande årsfestveckan firades genom att ordna en bastukväll. Ett gäng stadgeiter fick njuta av en avslappnande bastukväll med häng vid poolen i Finlands Sand Tropez dvs. Nättinummi. Ingen simskola behövdes arrangera, för som det verkar sig, trivs en Stadgeit nästan lika bra i vattnet som i bibban.

SÖNDAG Efter bastubadande och simmande var det endast passande att söndagen fortsattes med samma hälsosamma tema, med en wellness- brunch. Vad kunde ha varit bättre än att träffa sina vänner en söndag och bruncha? MÅNDAG Så var det dags för årsfestveckans första ’’sakevenemang’’. 8 Stadgeiter promenerade till Ernst&Youngs kontor i Åbo och fick ta en del av en intressant presentation om EYs verksamhet samt vilka karriärmöjligheter en juris studerande eller en färdig jurist har inom företaget. Roligt med presentationen var Tips: är du ungefär halvvägs i dina studier, lönar det sig absolut att kolla upp hurdana karriärmöjligheter EY har att erbjuda för dig och skicka in ansökan!

TISDAG Filmkväll. Vilken perfekt orsak att lämna tentaböckerna på hyllan och glömma världen för några timmar. Hela biosalen på Kino Diana var reserverat för endast Stadgeiter och filmen vi fick uppleva var nyheten Joker. Kino Diana bjöd på en unik stämning och vips så var tentastressen botad! Filmkvällen storgillades av hela gänget och förhoppningsvis kunde något liknande ordnas även nästa årsfestvecka! Vi vill varmt tacka Dittmar & Indrenius för möjliggörande av detta evenemang, så kul att ni ville vara med! ONSDAG Vad händer på Solenn Akten? Hur var det med bara axlar? I vilken ordning skall årsfestbanden vara? Till dessa och många fler frågor fick gulisar och äldre studeranden svar på då Vett & Etikettföreläsningen tog plats. Evenemanget hölls i kära Domvillan med Axel Hård af Segerstad som föreläsare. Efter vett & etikett, var det dags för alla deltagarna att njuta av pizza och häng i aud. Ellen och dags för gulisarna att få sina efterlängtade bolognaröda halare! Nu var det inte länge kvar tills ’’main day, pääpäivä’’

TORSDAG Traditionsenliga lasertag + middag med Castrén & Snellman tog plats på årsfestveckans torsdag. VI fick först kriga loss på Megazone för att sedan hungriga få njuta av Panimoravintola Koulus burgare. Sist men inte minst, fick vi också ta del av en intressant presentation om Castrén & Snellmans verksamhet och deras karriärmöjligheter! Vare sig du är i början på dina studier eller redan färdig jurist, finns det säkert något för dig, så håll ögonen öppna för ansökninstiderna! Tusen tack Castrén & Snellman för ett återigen lyckat och omtyckt evenemang! FREDAG Sitzen behöver knappast en introduktion. Denna gång reste vi tillsammans med våra inbjudna gäster tillbaka i tiden till ’’the roaring twenties’’ med Great Gatsby som tema. Värdinnan och Evenemangskommittén hade definitivt gått ’’all out’’ med dekorationerna och maten, vilket resulterade i en succé.

STADGA XXIII ÅRSFEST Årets höjdpunkt, mest efterlängtade evenemang, ja kärt barn har väl många namn. Lördagen den 19 oktober var dagen vi alla längtat efter i ett år, nämligen årsfestdagen! Stadgas 23.årsfest firades i Radisson Marina Palace, belägen vid aura ån. Det var för första gången vi firade årets höjdpunkt på detta ställe. Själva platsen bjöd på en modernare stämning (och kristallkronan vid trapporna förblev extra snyggt ställe för glammiga bilder). Under själva middagen fick gästerna njuta av sång lett av fantastiska sångledarna Annika Gustafsson och Rufus Nordman samt ett stand-up uppträdande av Janne Grönroos som var sponsorerat av Roschier. Utöver program och sång fick vi även ta del av finfina tal av styrelseordförande Emilia Rosenblad, Mentorstalen av Eeva-Riitta Högnäs, Festtalet av Henrik Lindeman och sist men inte minst talet till Stadgeiten av Marcus Lyne. Tiden går fort när man har roligt , och plötsligt var det vår marskalk Nina Roos som meddelade att banketten var avslutad. Det roliga slutade förstås inte där, utan efter det var det dags för SamZimon att överta scenen. För dansmusikens möjliggörande vill vi tacka Hannes Snellman! Festligheterna fortsatte in på småtimmarna varefter höjdpunktens höjdpunkt väntade på festfolket! Officiella årsfestbilderna är tagna av OneTake Productions.

AFTERSKI SILLIS

Årsfestveckans och helgens höjdpunkt var äntligen här! Jo, sillisen! Detta år fick vi kickstarta afterski säsongen, dra på halaren och bära oss av till Finlands Chamonix på plats X. På schemat stod rejv i takt med SamZimon och dagens överraskningsartist. Utöver det fick festfolket njuta av sillfrukostens bespisning eller evenemangets spa-avdelning (bollhav). När tidningen kommer ut har vi ungefär 320 dagar tills nästa sillis, så låt nedräkningen börja! …Att vi kunde njuta av årsfestveckan och helgen, får vi tacka fina ÅFK-19 samt Stysse-19!

STADGEITER I ARBETSLIVET:

Text: Klaus Lehtonen

EGENFÖRETAGARE Efter gymnasiet visste jag inte riktigt vad jag ville göra, och ansökte halvhjärtat till några utbildningslinjer som jag inte egentligen var intresserade av. Jag blev utan studieplats, och genomförde min värnplikt året därpå. Några av mina kompisar hade hållit på med investering i ett par år, och inom kompisgänget uppkom idén att grunda ett investeringsbolag. I februari 2016 grundades Benjamin Brothers AB. Vi hade killar som var skickliga på att investera, men vi tänkte att det skulle vara nyttigt att ha någon i bolaget som kan juridik. I det syfte ställde jag upp, med målet att i framtiden kunna jobba som bolagsjurist på bolaget. Tidigare hade jag inte ens funderat på att juridik skulle vara någonting för mig, främst på grund av mitt medelmåttiga studentbetyg och tanken att det skulle vara för svårt för mig. Jag bestämde mig att söka till Stadga och blev antagen på andra försöket, år 2017. Att jag med mina kunskaper kunde vara direkt till nytta för bolaget gav mig en enorm motivation att studera juridik, vilken bara har vuxit genom åren. Bolagets huvudsakliga verksamhet går ut på att placera bolagets kapital i aktier; långsiktiga investeringar och dagshandel. Jag jobbar som juridisk rådgivare

och styrelsemedlem. Mina huvudsakliga arbetsuppgifter består av att försäkra att bolagets verksamhet håller sig inom lagens ramar. Jag utför olika juridiska utredningar och har huvudansvaret för bl.a. bolagets officiella dokument, arbetstagare samt juridiska bekymmer, som bolaget stöter på i sin dagliga verksamhet. Studierna har varit till stor nytta i arbetet och vice versa. Arbete i bolaget har gett mig en hel del praktisk erfarenhet, särskilt inom affärsjuridik, och erfarenheten har även varit till nytta i studierna. Studier som gäller affärsjuridik ger mig extra motivation, då jag vet att det förr eller senare kan vara aktuellt i vårt bolag. I fråga om arbetstid har det gått bra att kombinera arbete och studier; ibland går det tid till större projekt i bolaget men det har sällan varit ett hinder för studiernas framgång. Som företagare har man även förutsättningar att fortgående presentera och förverkliga affärsideér, vilket möjliggör att man kan uttrycka sin kreativitet. Jag vill även ta tillfället i akt och varmt rekommendera att starta eget, om ett sådant intresse finns. Ta gärna kontakt om ni undrar över något i fråga om företagande.

Namn: Klaus Lehtonen Ålder: 23 Från: Vanda Sysselsättning: 3. årets Stadgeit, Företagare Favoritbibliotek: Boktornet Klaus tips till företagande: Dröm, utgå ifrån möjligheterna, arbeta och ha tålamod.

ett ytterligare stressmoment för studerande eller en möjlighet för framtiden?

Text: Axel Hård af Segerstad

I diverse arbetsundersökningar kan man klart se att de så kallade traditionella juristyrkena fortsättningsvis hör till de mest populära. Domstolsväsendet är bland annat ett lockande alternativ för många. Flera studerande planerar därmed att auskultera, inte enbart med tanke på en karriär inom domstolsväsendet, utan också eftersom auskulterandet upplevs ge färdigheter till nästan vilka fortsatta möjligheter som helst. Den 18.11.2019 ordnade juridiska fakulteten vid Åbo universitet ett informationstillfälle i Calonia för studerande, där representanter från Domarutbildningsnämnden kom på plats och presenterade det centraliserade urvalsförfarandet som väckt mycket diskussion, särskilt angående vitsordskriterierna som alltså berör rättsvetare redan under studietiden, och rättsnotarieskedet i synnerhet. Till följande presenterar jag hur urvalet sker för tillfället, och strävar också efter att besvara på studerandenas funderingar om det verkligen finns skäl att stressa över vitsorden ifall man i framtiden vill auskultera. Domstolspraktik eller auskultering är en utbildnings- och praktikperiod för jurister som tar ett år. Ansökan till domstolspraktiken sker centraliserat en gång i året, och ansökningstiden är vanligen kring februari och april.

Domarutbildningsnämnden genomför alltså årligen ett riksomfattande centralt

ansökningsförfarande för praktikplatser samt urval och utnämning av praktikanter som kommer upp på valtiolle.fi-hemsidan. Om auskultering, urvalsförfarandet, urvalsgrunder och uppgifter föreskrivs i lagen om domstolspraktik (674/2016). Tanken bakom praktiken är att ge jurister insikter i rättsskipningsuppgifter. Till domstolspraktiken hör två 6 månaders praktikperioder. Praktiken utförs vanligen i tingsrätten som tingsnotarie. Auskulteringsperioden kan även delvis utföras i hovrätten eller i förvaltningsdomstolen, varvid den första halvårsperioden ska utföras först vid en tingsrätt.

Den som godkänts ha utfört auskulteringen beviljas genom domarutbildningsnämndens beslut i Finland titeln vicehäradshövding. Av den som söker till tingsnotarie krävs: Högre högskoleexamen i juridik (inte i internationell eller komparativ rätt), dvs. vanlig juris magisterexamen; Personliga egenskaper som behövs för rättskipningsuppgifter; Dessa egenskaper bedöms genom att intervjua sökanden eller genom att sökanden godkänner att ge ett utlåtande eller genom annan utredning. Domarutbildningsnämnden beslutar årligen om sökande som ska intervjuas. Till en eventuell intervju väljs de sökande som fått det högsta antalet meritpoäng så att antalet personer som intervjuas är ungefär det dubbla i förhållande till antalet tjänster som ska fyllas vid ansökningsobjektet. Det poängantal som sökanden fått för intervjun läggs till sökandens meritpoäng och det uppkomna totala poängantalet avgör om sökanden väljs till praktik. Lämplighet för rättsliga avgöranden; Här tar man i beaktande studieframgång, juridisk kompetens som påvisats genom studier eller på annat sätt samt tidigare arbetserfarenhet. Domarförsäkran Utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsmajoritetens språk inom domstolens domkrets Vid enspråkiga domstolar nöjaktig förmåga att förstå och i tal använda det andra språket eller vid tvåspråkiga domstolar nöjaktig förmåga att i tal och skrift använda det andra språket.

I och med omstruktureringen av antalet domstolar, är det nuförtiden endast på Åland där befolkningsmajoritetens språk är svenska. I övrigt förutsätter man alltså utmärkta kunskaper i finska. För just svenskspråkiga jurister finns det dock ett undantag här. År 2019 antogs 141 av 396 sökanden. Av dessa var 8 så kallade ”språktjänster”, dvs. kravet var utmärkta muntliga och skriftliga kunskaper i befolkningsminoritetens språk (svenska) inom domkretsen samt nöjaktiga muntliga och skriftliga kunskaper i majoritetens språk (finska). Dessa så kallade svenskspråkiga ”kvotplatserna” fördelades år 2019 så att Helsingfors, Östra Nylands-, Västra Nylands- och Egentliga Finlands tingsrätter hade alla 1 plats, medan Österbottens tingsrätt hade 3 platser. Antalet platser varierar dock från år till år, så det finns ingen säkerhet på något beständigt. Men finns det skäl att stressa över sitt medeltal? Domarutbildningsnämnden beslutar årligen om grunderna för poängsättning av sökandenas meriter, som preciserar urvals- och utnämningsgrunderna i lagen. Därför kan nuvarande system ändras i framtiden, vilket alltså inte minskar på osäkerhet.

På ansöknings- och urvalsförfarandet för praktikplatserna 2020 tillämpas nedan presenterade grunder för poängsättning av sökandenas meriter. Som meriter som poängsätts beaktas studieframgång, arbetserfarenhet och annan påvisad juridisk kompetens. Maximala poäng för studieframgång ger 49 %, arbetserfarenhet 15 %, annan påvisad juridisk kompetens 7 % och poängsättning av intervju ger 29 % av alla poäng. Det är möjligt för en sökande att få totalt 20,5 poäng för meriterna och intervjun om sökanden på basis av sina andra poäng avancerar till intervju.

Studieframgång

Medeltal för betyg för obligatoriska ämnesstudier: 4,00 eller mer = 5 poäng 3,50–3,99 = 4 poäng 3,00–3,49 = 2 poäng

JM-avhandlingsbetyg L eller 10/10 eller 5/5 = 5 poäng E eller 9/10 = 4 poäng 4/5 = 3 poäng M eller 8/10 = 2 poäng 3/5 = 1 poäng Maximalt antal poäng som studieframgång ger = 10 poäng (49 % av alla poäng). Märkväl att de flesta juridiska fakulteterna är påväg mot att ta i bruk 5/5-modellen.

Som juris studerande vid Åbo Akademi hör följande 15 kurser till dina obligatoriska ämnesstudier: Allmän rättslära (5 sp) Rättssociologi och kriminologi på TY (6 sp) Bolagsrätt (5 sp) Marknads- och immaterialrätt (5 sp) Avtalsrätt (5 sp) Skadeståndsrätt (5 sp)

Familje och kvarlåtenskapsrätt (7 sp) Sakrätt på TY (7 sp) Arbetsrätt (7 sp) Skatterätt (5 sp) Förvaltningsrätt (5 sp) Europeiska unionens stats och förvaltningsrätt (5 sp) Miljörätt på TY (7 sp) Straffrätt på TY (8 sp) Processrätt på TY (8 sp)

Arbetserfarenhet Arbetserfarenhet som beaktas är arbetserfarenhet efter avläggande av högre juridisk högskoleexamen. Poäng kan fås för högst tre (3) arbetsår. Poängsättning av arbetserfarenhet En halv (½) poäng per halvår ger arbete som involverat juristuppgift eller annan normtillämpning. Poänggenererande arbetserfarenhetsperioder för sökanden slås samman, varefter de poäng som arbetserfarenheten ger räknas. För deltidsarbete där sökanden påvisar att arbetstiden varit minst 50 % av den ordinarie arbetstiden, får sökanden hälften av poängen för motsvarande heltidsarbete. Maximalt antal poäng som arbetserfarenhet ger = tre (3) poäng (15 % av alla poäng).

Poängsättning av intervju För intervjun är det möjligt att få högst sex (6) poäng (29 % av alla poäng). Om en sökande får noll (0) poäng för intervjun, har det utifrån intervjun bedömts att sökanden saknar tillräckliga egenskaper för att arbeta vid en domstol. I dessa situationer bereds sökanden möjlighet till en ny intervju som görs av domarutbildningsnämnden om han eller hon så önskar.

Vid jämna poäng placeras sökandena i ordningsföljd enligt 1) prioritetsordning, 2) poäng för intervjun 3) poäng för betyg för JM-avhandlingen, 4) poäng för medeltalet av betygen för obligatoriska ämnesstudier, 5) poäng för arbetserfarenhet, 6) lottdragning. Finns det alltså anledning för stress? Visst utgör studieframgången en stor del av det maximala poängantalet, men troligen blir antagningen inte fast på medeltalet ifall man åtminstone har över 3. Medeltalet 3 i ämnesstudierna är inget nytt heller för dem som i dagens läge söker sig till magisterstudier i Helsingfors. Däremot vore det kanske bättre att i framtiden även beakta de studerande vars medeltal inte överstiger 3. Nuvarande system lämnar dessa studerande totalt utan poäng. Att urvalsgrunderna inte är långsiktiga och kan ändras inom ramarna för lagstiftningen genom Domarutbildningsnämndens beslut skapar för sin del också osäkerhet. Visserligen är poänggränserna för de svenskspråkiga platserna lägre än de andra i allmänhet, men detta behöver nödvändigtvis inte automatiskt garantera en domstolspraktikplats. Det nuvarande systemet, trots sina enstaka brister, väljer ändå nog på ett effektivt sätt de mest kompetenta kandidaterna till auskulteringen.

Annan påvisad juridisk kompetens För andra avlagda examina tillgodoräknas en (1) poäng enligt följande: • Juridisk påbyggnadsexamen: JD: en (1) poäng; JL: en (1) poäng. • Annan högre högskoleexamen: en (1) poäng; LL.M: en (1) poäng; MBA: en (1) poäng.

Det maximala antalet poäng som andra examina kan ge = högst sammanlagt en (1) poäng. Dessutom ges en halv (½) poäng för betydande publikationsverksamhet (till exempel juridiska monografier, artiklar i juridiska tidskrifter eller motsvarande publikation, oavsett antal publicerade inlägg). Det maximala antalet poäng som annan påvisad juridisk kompetens kan ge = en och en halv (1½) poäng (7 % av alla poäng).

På utbyte i

Text: Iris Laitinen Denna höst har jag spenderat på andra sidan jordklotet, nämligen i Sydafrika. Efter snart fem månader vill jag konstatera att jag fått en rätt så bra bild om hur det är att studera utomlands, på ett väldigt annorlunda universitet och i ett väldigt annorlunda samhälle än Finland. Jag kunde skriva ändlösa sidor om just mitt utbyte i Sydafrika, men vad jag anser viktigare är att berätta varför jag tycker att vi alla och just du borde åka på ett universitetsutbyte. Till följande kommer du att få en överblick om mina primära tankar om utbyte. Jag hoppas att du efter att ha läst denna artikel tar ens en liten stund att tänka på och utforska ifall utbyte kunde vara något för dig.

fel. Givetvis kan det hända (och många gånger är det fallet) att dina studier i kandiskedet förlängs med ett år, men det kan det göra fastän du inte skulle åka på utbyte, så varför inte spendera 1/8 av denna studietid utomlands? Det är just nu i detta livsskede där vi har de största möjligheterna att åka iväg och utforska vad världen har att erbjuda åt oss.

”Jag tror jag söker nästa år” Att bo utomlands har alltid varit min dröm och då universitetsstudierna för mig började var jag nästan hundra procent säker på att jag ska åka på utbyte. Då det började närma sig ansökningstiden (exakt ett år sedan) började jag dock tvivla. “Kan jag verkligen åka nu eller borde jag bara åka senare, typ i magisterskedet?”. Enligt min åsikt nu lönar det sig definitivt att åka på utbyte redan i kandiskedet. Efter denna period har jag fått uppleva hur det är att leva och studera i ett annat land och det har gjort mig säker på att jag vill göra det igen, men kanske i annan slags form; t.ex. genom praktik eller arbete. I magisterskedet kan

Blir jag efter i mina studier? Rättsnotarieexamen innefattar relativt lite flexibilitet när det gäller kursval utanför examen dvs. valfria kurser. De kurser du läser på utbytet kommer du med hög sannolikhet få till godo som antingen valfria juridiska kurser eller valfria kurser. Tanken om att utbytet skulle vara onödigt då det kommer till juristudier är därigenom helt

din livssituation vara helt annorlunda. Du kanske har ett jobb som mer binder dig och som gör det nästan omöjligt för dig att åka ifall du vill stanna hos arbetsgivaren efter att du blivit klar. Du vet aldrig vad som kommer att hända i framtiden och du kommer aldrig att hitta den perfekta tidpunkten för att “lämna” ditt liv i Finland för en i slutändan väldigt kort tid. Det handlar om att göra valet om att åka och det handlar om att göra det NU!

Vilken nytta har jag av utbyte egentligen? Utbytet kommer inte att förändra drastiskt vem du är, men vad det kommer att göra och vad det gjorde för mig var att det öppnade min världsbild och hämtade oerhört många nya perspektiv i mitt sätt att se på och bearbeta omvärlden. Jag fick möjligheten att spendera denna höst i en kultur väldigt annorlunda från de vi har i Finland, vilket gjorde denna upplevelse extrem, men vart du än bestämmer dig att åka i världen kommer detta att hända med 99 % sannolikhet. Förutom en utvidgad världsbild kommer du att träffa människor som vuxit upp i väldigt olika omgivningar än du själv är van vid. Detta garanterar inte minst långa och intressanta konversationer om kulturer och hur länder påverkar hurdana vi är men också att du lär dig så mycket nytt om människor och den värld vi lever i. Därtill kommer du att få kompisar runtom i världen, som du kan hålla kontakt med och träffa i framtiden.

Att kommunicera på två språk kan emellertid för tvåspråkiga kännas överväldigande att handskas med. Vad händer när du kastar in engelskan eller/och ett annat språk med i grytan? Kaos? Nej. Vad som händer är att du stärker de språk som möjligtvis inte varit i aktiv användning och att dina två språk från tidigare förblir de samma, eller kommer i alla fall snabbt tillbaka då du åter omgivs av dina vänner och familj hemma i Finland. Att vara kapabel att tala olika språk är alltid en merit och en stor rikedom som vi många som tvåspråkiga redan vet, och förstärkande av engelskan är i den generation vi lever i ett måste som krävs både på arbetsmarknaden och allra mer i det dagliga livet.

Å ena sidan kan man generellt konstatera att de nordiska länderna är dyra i jämförelse med andra länder (vilket innebär att det för dig blir billigare), men å andra sidan kommer du möjligtvis att spendera mer i ditt dagliga liv än vad du gör hemma. Du har alltid möjligheten att ansöka om stipendier och som förstagångssökare har du väldigt bra chanser till dem och ifall du gör ett Erasmus-utbyte kommer du att få månatligt stöd från programmet. Därtill får du som vanligt studiestöd och ett bostadstillägg till det från FPA (detta ska vi vara så tacksamma för) och sedan kan du lyfta högre studielån än vanligt. Pengaspenderandet är enligt min åsikt utan tvekan värt det och kan inte jämföras med de upplevelser som utbytet ger dig. Spara kan man göra hemma!

Så vad ska jag göra nu? Bekanta dig med de olika ställen där du kan göra ett utbyte. Tänk på vad just du vill få ut från din tid utomlands. Är det till exempel att uppleva en annorlunda kultur eller ett samhälle än Finland? Att lära ett språk du alltid velat lära dig. Eller att ta kurser i ett ämne du alltid varit intresserad av och som ditt alternativsuniversitet erbjuder. Utforska ÅA:s hemsida om utbyte, gå på infotillfälle och till Gripen där du kan hitta mappar med historier före detta utbytesstuderande har skrivit om deras utbyte. Se till att hålla koll på kraven som de olika utbytesställen har och hurdana möjligheter du har att samla ihop allt

Är det dyrt att åka på utbyte? Du kommer antagligen inte att spara pengar under ditt utbyte. Du träffar andra utbytesstudenter som vill resa under veckosluten eller så vill de lokala ta dig till något coolt ställe. Du lever en helt enkelt mer social vardag som ofta inkluderar även mer pengaspenderande. Hur mycket pengar som krävs för att åka på utbyte beror mycket på vart du åker.

material som behövs för ansökan. Fråga och tala med andra människor som varit på utbyte i det land du är intresserad av och börja med förberedelserna i tid. För att berätta kort om min upplevelse av ansökningsprocessen kan jag inte påstå att den inte krävde någon alls arbete, men att den i slutändan for relativt snabbt och smärtfritt. Allt beror på din attityd och vilja! Att åka på utbyte betyder att sätta dig själv utanför din bekvämlighetszon och att utmana dig själv, något som du hur som helst kommer att ställas inför i framtiden. Kanske kommer du att hitta intresset för vad du vill jobba med eller var du vill bo i framtiden, en bästa vän eller en partner? Att universitet i världen erbjuder möjligheten för unga människor att åka på utbyte och för dem att uppleva, lära sig och växa är något helt otroligt fint. Ta vara på denna möjlighet, den tid som vi har som studerande och friheten att vara ung. Du kommer inte att ångra det.

En typisk vecka som utbytesstudent i Stellenbosch: Måndag: Kl. 9-12 Föreläsning i kurs om den Sydafrikanska kulturen och staten Kl. 12-14 Lektion i Afrikaans Kl. 14 Träff med volontärgrupp Kl. 17.15 Spinning Kl. 19 Middag med rumskompisar

Tisdag (inga föreläsningar): Kl. 10 Frukost på kafé med kompisar Kl. 13.30-15 Volontärarbete vid en lågstadieskola Kl. 18.15 Gruppträningstimme på gymmet

Onsdag: Kl. 8-9 Föreläsning i Industriell psykologi Kl. 9-11 Föreläsning i Internationell rätt Kl. 12-14 Lektion i Afrikaans Kl. 20 Gå ut med kompisar

Torsdag (inga föreläsningar):

Torsdagarna varierade mycket beroende på veckan. Kunde vara en dag på stranden med surfande, en dag i biblioteket eller en dagsresa med kompisar.

Fredag: Kl. 9-10 Föreläsning i Industriell psykologi K1. 11 Vandring till när berget Kl. 14 Vinprovning på en vingård

Veckoslutet: På veckosluten gjorde vi resor till bl.a. Kapstaden, Kaphalvön eller en nationalpark. Vi studerade eller åkte på dagsresor som studentorganisationen ordnade till internationella studerande. På lördagar kunde vi kolla på rugby i en lokal pub (Sydafrika vann världsmästerskapet detta år). Vi vandrade och åt god mat, och festade ibland.

Några fakta om Stellenbosch:

• • •

• •

• • •

60% av utbytesstudenterna här är från Tyskland, så ifall du vill lära dig tyska under utbytet behöver Tyskland nödvändigtvis inte vara ditt enda alternativ. I kontrast var jag den enda utbytesstudenten från Finland (skönt). I Sydafrika är det inte tryggt att gå ut ensam när det är mörkt p.g.a. det höga antalet av våldsbrottslighet i landet. Uber används mycket och är billigt här. Säkerhetssituationen är ett förhållande som får mig att uppskatta Finland otroligt mycket och som gör mig mindre ledsen att åka hem i december. Nästan alla kurser har obligatorisk närvaro, vilket gjorde mig att sakna min akademiska frihet, men vilket ändå var en lärorik upplevelse och trevlig omväxling. Universitetet erbjuder många hobbymöjligheter i form av olika ”societies” som innefattar aktiviteter allt från att dricka vin till att surfa. Det som jag gillar bäst i Sydafrika är definitivt naturen. Om du är en utomhusmänniska och gillar berg och att vandra kan utbyte i Stellenbosch vara något för dig. Höstterminen (andra terminen enligt Stellenbosch system) och föreläsningarna börjar redan i mitten av juli och slutar i slutet av oktober. I november skriver man tenterna och i mitten av november är man klar med universitetet för semestern. På grund av historian och Apartheid perioden är Sydafrika ännu i denna dag mycket ojämlikt och detta märks även på campuset i Stellenbosch där studerandena är grupperade t.ex. enligt hudfärg. Människorna kallar Stellenbosch en bubbla med studerande som är privilegierade att överhuvudtaget få möjligheten att studera och att staden inte representerar vad ”the real Africa” är.

Min

GULISHÖST Text: Filippa Ramstedt

Hejhej, jag heter Filippa Ramstedt, är 19 år gammal och började studera till rättsnotarie här vid Åbo Akademi hösten 2019. Jag blev student i Karis våren 2018 och jag studerade 1 år på Hanken i Helsingfors innan jag hittade rätt och började här.

studera så snabbt som möjligt, men det visade sig snabbt att jag trivdes jättebra och att jag för första gången hittade människor som tänkte likadant som jag.

Jag sökte till utbildningslinjen vid ÅA eftersom jag redan när jag gick ut gymnasiet visste att det var juridik jag ville studera och att jag skulle göra det på svenska. När jag hade tagit studenten sökte jag till juridiska utbildningen vid Helsingfors Universitet och hade Hanken som mitt andrahandsval, men på grund av att jag inte alls orkade läsa på inträdesproven direkt efter gymnasiet kom jag inte in till den juridiska utbildningen då. Istället kom jag med mitt studentbetyg in på Hanken och spenderade ett år där. Jag ångrar inte mitt år där eftersom det gav mig några extra studiepoäng inför studiestarten här i Åbo och det fick mig att inse att Helsingfors inte är en studiestad för mig. Jag trodde ännu när jag började här att jag inte skulle vilja vara aktiv i studielivet här heller och att jag bara skulle

Den första veckan började med massor av ny information om det ena och det andra, varav det mesta gick mig helt förbi. Under kvällarna och eftermiddagarna hade vi ändå annat program och det var roligt att lära känna hela gulisgruppen och en del av de äldre studerandena redan under de första dagarna. Vi njöt av intagningar, gulisöl, sitz och en del fick också delta i Borenius guliskryssning (som jag tyvärr själv missade anmälan till till följd av en lång natt på MK). Trots att jag missade en del av de första veckornas evenemang på grund av att jag låg hemma med hög feber, också kallad gulisebola, kändes det ändå som om det var väldigt lätt att komma med i gemenskapen vid Stadga både bland de egna gulisarna och tillsammans med de äldre studerande.

gulisar till att själva studierna blev något lidande och föreläsningen efter den första tenten började med orden ”största delen blev underkända”, men jag tror vi alla kan hålla med om att det trots detta har varit helt värt det. Som höstens favoritevenemang var det många som nämnde årsfestveckoslutet och speciellt sillisen, vilken var en helt ny upplevelse för de flesta av oss med bollhav och pomppulinna. Också årets sista sitz var en supertrevlig upplevelse, med baklängestema. Gemensamt för oss alla är i alla fall att hösten har varit en av de bästa hittills. Det jag trodde att bara skulle bli studier som avslutades så snabbt som möjligt, blev istället till ett av de ställen där jag trivs som allra bäst. Stadga-andan som vi hörde rykten om redan från första början visade sig snabbt vara sann.

Under hösten fortsatte evenemangen också långt efter gulisveckan / veckorna. Detta ledde för oss

till

Text: Emma Långström

LILLA EXKURSIONEN S:t Petersburg

Det var den 18 september då ett gäng gulisar samt några lite äldre stadgeiter träffades vid västra terminalen i Helsingfors för att ta sig till Sankt Petersburg med den fem-stjärniga lyxkryssaren St. Peter Line. På grund av en ytterst händelserik höst var största delen slitna, men ändå ivriga eftersom Sankt Petersburg var ett nytt besöksmål för de flesta. Tidigt nästa morgon hade vi anlänt till Sankt Petersburg. Vi märkte snabbt att terminalen inte fungerade lika smidigt som i Finland. Passkontrollen gick inte som i Strömsö och därmed hamnade vi springa genom staden rakt till PWC-kontoret. Som tur hade PWC att bjuda på lite smått och gått för svettiga stadgeiter. Vi fick gå på rundvandring inom kontoret i mindre grupper, varefter vi fick höra en intressant presentation om bland annat Rysslands

skattesystem och hur den skiljer sig från Finlands. Efter besöket lunchade vi och förde iväg våra saker till hostellet. Nästa besöksmål var DLA Piper som bjöd på en elegant vy över Kazaniparkens domkyrka. Vi fick diskutera om hurdant det är att jobba som jurist i Ryssland samt studielivet i Ryssland. Efter besöket ville vi se hur kyrkan som vi tittat på i flera timmar från kontorets fönster såg ut inifrån. Resten av kvällen hade vi fritid som av de flesta användes till att ladda upp batterierna för nästa dag. På fredag morgon var det Finlands generalkonsulat som gällde. Vi fick tips om ett bra brunchställe i närheten och beslöt oss för att testa detta. Det var verkligen värt det! Tills början av nästa besök var det ca. tre timmar och därmed hade vi tid att bekanta oss lite mera med staden. Eversheds Sutherland bjöd på subways och vi fick lyssna på en presentation om företaget samt diskutera om studier och jobb samt också om sevärdheter i staden. Efter besöket hade vi lite fritid. På kvällen tog vi oss till den fartfyllda

klubbgatan i hjärtat av staden. Vi besökte flera olika klubbar och kvällen var minst sagt händelserik. Nästa morgon hade vissa av oss lite svårigheter med vaknandet på grund av självklara orsaker. Hela gänget tog sig ändå efter morgonmålet till Eremitaaš där vi fick se ypperligt fina guldiga rum samt konst från olika tider. Senare på dagen tog vi oss tillbaka till hamnen och spenderade den sista natten på båten. Resan var allt som allt lärorik och speciellt som gulis var det roligt att lära känna de andra gulisarna bättre samt vår härliga resekommitté som möjliggjort resan för oss!

Tillsammans med de andra involverade har vi samlat ihop några tips för dem som är intresserade av att åka till Sankt Petersburg på resa:

1. Dubbelchecka att dataroamingen är avstängd 2. Maten är billig men drickorna dyra, bli inte lurad av detta 3. Ifall du ska ut och festa i staden lönar det sig att hålla koll på sina värdesaker

Juridiska fakta om

julen

Hade du tänkt på att juridik och julen kunde ha något samband? Redaktionskommittén har satt ihop en lista med juridiska fakta om julen – ha koll på dessa innan du inleder julfirandet!

§ Du kan göra dig skyldig till miljöförstörelse SL kap 48 1 § om du slänger ut granen vart som helst (https://www.svt.se/nyheter/lokalt/orebro/olaglig-dumpning-av-granen-kan-ge-fangelse) § Under den ateistiska sovjettiden förbjöds julen och nyåret blev istället den största högtiden i Sovjetunionen. Alla påminnelser om religion skulle elimineras ur medborgarnas liv. Formellt avskaffades julgranen och man försökte även få bort Babushka, som enligt den ryska traditionen är den som kommer med julklapparna. Istället infördes Ded Moroz (Fader Frost) - en figur som både rökte och drack vodka. https://varldenshistoria.se/jul/historisk-julguide-22-fakta-om-julen https://svenska.yle.fi/artikel/2015/12/18/jultraditioner-i-olika-lander § I England måste alla enligt Holy Days and Fasting Days Act från 1551 gå på gudstjänst på juldagen, och man får inte ta sig till kyrkan på någon typ utav fordon. Lagen har aldrig avskaffats vilket innebär att det är väldigt många engelsmän som bryter mot lagen varje jul. https://www.countryfile.com/go-outdoors/days-out/top-10-quirky-christmas-traditions § Alabama var den första delstaten i USA som legaliserade julfirandet och Oklahoma var sist med att göra julen till en officiell helgdag år 1907. https://www.officeholidays.com/facts/christmas-day § Under 1600-talet i England förbjöd den puritanska härskaren Oliver Cromwell julfirandet, eftersom han ansåg att traditionen var onödig och hyllade den katolska kyrkans gångna maktperiod. Juldagen bestämdes att vara en vanlig vardag och patrullerande soldater var förordade att konfiskera all mat som kunde konstateras ha förberetts inför julfirandet. https://historicengland.org.uk/listing/what-is-designation/heritage-highlights/did-olivercromwell-really-ban-christmas/

Text: Annika Gustafsson

Stadga tipsar: Julkalender! Det är många element som hör till julen, och julkalendern är naturligtvis en av dessa! Inskaffande av en julkalender är det bästa sättet att komma in i julstämningen. Vad skulle december vara utan en bit choklad varje dag och det ljuva spänningsmomentet då du öppnar julkalenderluckan? För att du inte i år ska behöva köpa samma chokladkalender som du köper år efter år, följer nedan en översikt av diverse julkalendrar som utan tvekan fungerar som stämningshöjare inför julen. Det finns definitivt någonting för alla! OBS! De angivna prisen är riktgivande och kan alltså variera från butik till butik. Artikelns pris gäller K-Citymarket Kuppis.

Klassiker: Ni som håller fast vid traditioner har även i år utmärkta alternativ till den klassiska chokladkalender eller papperskalendern. Det finns väl inte så mycket att säga här. Ni vet er sak! Priset på en chokladkalender ligger på några ynka euro (~2,49 euro), skäligt och studerandevänligt. För papperskalendrarna gäller samma prisklass. Papperskalendern är dock i vissa fall rentav dyrare än chokladkalendern. Lönar sig att jämföra priser.

Klassiker deluxe: För dig som vill unna dig själv med snäppet bättre choklad (dvs. choklad som inte smakar paff) passar klassiker delux julkalendrarna. Lite större julkalender, lite bättre choklad och framför allt mycket bättre inredningselement alltså bättre stämning. Lindt erbjuder ypperliga alternativ som rör sig i prisklassen 11,49 - 24,95 euro. "Ohne Alkohol" -alternativet (24,95 euro) ställer frågor som jag tyvärr inte kan svara på. "Mit Alkohol" -alternativet hittade jag till min besvikelse inte.

Det märkesmedvetna valet: Förstås finns det chokladkalendrar baserade på just din favorit choklad: fazer mjölkchoklad (7,59 euro), dumble (7,79 euro), mars (4,29 euro), m&m's (9,95 euro), oreo (9,95 euro), smarties (13,95 euro), you name it! Det rekommenderas varmt att stöda de inhemska alternativen. Denna grupp bör onekligen noteras.

Det enda rätta alternativet - aka Kinder: Den legendariska Kinder kalender behöver ingen introduktion. Varje lucka är fylld med kärlek och värme. Från vänster: Kinder Calender House (12,95 euro), Kinder Mini Mix (7,69 euro) och Maxi Mix (14,99 euro).

Godisälskaren: Om du istället för choklad föredrar godis finns också många kalendrar du kan välja mellan. Som exempel kan nämnas Halvas fruktgodis- eller salmiakkalendrar (8,95 euro), Haribo -kalendern (6,95 euro) och den lilla men pompösa Lakritsfabriken kalendern (39,75 euro värd njutning).

Sportfånen: Givetvis behöver även sportfånen en julkalender med sporttema. Det finns exempelvis en Liiga kalender för 14,59 euro och en FIFA kalender med spelarkort för 24,95 euro.

Mysaren: Vi känner alla någon som är besatt med ljus i alla dess former. Det är dom som tänker att det ju inte kan finnas för många ljus i en lägenhet. Det bästa ljuset är givetvis doftljus, som nu även har tagit sin form i en doftljuskalender! Vad skulle vara bättre än 24 doftljus till?! Denna pärla kostar 14,90 euro. I samma kategori faller också te-kalendrarna. Te-kalendrarnas pris varierar mellan 9,29 och 13,99 euro. Om du inte kan bestämma dig mellan te- och doftljuskalendern kan du förstås köpa båda! Ingen dömer dig!

Kosmetikkalender: Det finns ett brett urval av kosmetikkalendrar för den som gillar att ta hand om sig med alla sorters kosmetikprodukter. Man kan endast föreställa sig vilken gudomlig upplevelse det är att varje dag under 24 dagars tid få en gåva (dessvärre av sig själv)! Lumene kosmetikkalendern bör framhävas i detta sammanhang. Du som räknar slantar och försöker med dina sista krafter spara in pengar för julklappsinköp kan dock glömma denna skönhet som kostar 89,90 euro.

Nyhetsprodukten: Har ni hört om glassjulkalendrar förr? Det hade nämligen inte jag. Vanhan Porvoon Jäätelötehdas har lanserat Finlands första glassjukalender! Kalendern innefattar 24 stycken 60 ml bägare med olika smaker av glass, semifreddo och sorbeter. Om du har utrymme i frysen kan denna kalender bli din för 39,90 euro.

“Här får jag chansen att utveckla mig och glänsa med mina styrkor.” -- Praktikant, våren 2019

LÄS MER OM VÅRA PROGRAM FÖR STUDERANDE (PÅ FINSKA):

WWW.CASTREN.FI/ URAPOLKU/OPISKELIJAT

NYA FRAMGÅNGSHISTORIER

Nyårslöften för stadgeiter 1.

Vakna senast klockan 8 varje dag

Delta på minst fyra spelturer under våren

Missa inte en enda sitz under våren

Sök till två kommittéer

Skicka en tent till informationsansvarige

6. Delta på Stora Exkursionen 7.

Tacka värdinnorna/värdarna för maten efter en sitz

Ge åtminstone en komplimang om dagen till dina vänner

9. Sy alla dina halarmärken 10. Begränsa onödig användning av sociala medier 11. Läs i alla fall en bok under våren som inte har att göra med dina universitetsstudier 12. Undvik att prokrastinera - slutför uppgifter minst en dag i förtid 13. Ordna en chillkväll med dina studiekompisar 14. Gå på åtminstone tre kansliturer 15. Skriv upp konkreta mål du har för året och de mellansteg som krävs för att du ska uppnå dina mål 16. Ordna en studiecirkel i ett ämne som känns svårt där ni med studiekompisar träffas en eller två gånger i veckan och diskuterar, växlar anteckningar eller frågar frågor om ämnet 17. Ge ett förslag till redaktionskommittén vad du skulle vilja läsa om i de kommande medlemstidningarna 18. Hitta en ny fritidsaktivitet t.ex. hobby, volontärarbete eller medlemskap i en organisation 19. Studera smart; sätt tid till att utforska hur, var och med hjälp av vad du lär dig och studerar bäst 20. Fundera på möjligheten att åka på utbyte eller göra praktik utomlands 21. Utmana dig själv och ät vegetariskt/veganskt i en hel vecka (om du inte redan gör det) 1. 22. Vakna 8 varje dag Slutasenast skippaklockan föreläsningar

STADGA KORSORD

Emma Sundstrรถm

WINTER EDITION

Vågrätt 1. Julversionen av en vederlagsfri rättshandling 2. Julig, pälsfri katt 4. Kan man ha både på loftet och som julprydnad 5. Do you wanna build a ….? (på svenska) 7. Hittas förslag till många sådana i denna tidning 8. Efter denna kväll börjar vi alla med vårt nya, bättre liv eller? 9. Inte trodde väl någon att vi skulle kunna ta en paus från detta under julledigheten? 12. Man blir aldrig för gammal för att investera i en sådan till december månad 13. Denna havsrätt (see what I did there) har likheter med tornet i Pisa

Lodrätt 1. Det finns dom som tar fram den en månad före jul och så finns det dom som knappt hinner få den pyntad före julafton 3. Eftersom vi studerande bor i lägenheter behöver vi tack och lov inte äga en sådan, trots att marken snart blir vit (nej, syftar inte på snöplog) 6. Flera timmar lång raglande vandring kring Åbo med målet att erhålla ett tygmärke 10. Många föredrar den spetsad 11. Tillställning som oftast spårar ur

l n n n

”Idag har en grupp stadgeiter tagit en paus från läsandet och testat på Hot Yoga. Denna typ av yoga var ny för de flesta, men alla tyckte det var en väldigt rolig upplevelse och lagom utmanande. Efteråt bjöds det på smoothies till alla deltagare. Tack Roschier för möjliggörandet av detta!”

Hört på Jodel:

Svar till korsord på s. 41

1. Vågrätt: Julklapp Lodrätt: Julgran

2. Lussekatt 3. Snöskyffel 4. Tomtar 5. Snögubbe 6. Glöggrundan 7. Nyårslöfte 8. Nyårsafton 9. Tentläsning 10. Glögg 11. Julfest 12. Julkalender 13. Lutfisk

Create the career you want, where you want

We strive to hire talented and motivated young lawyers and future potential. Send your application to our Finnish offices: https://evershedsrekry.mepco.fi/meprekry A leading global legal practise with 69 offices worldwide and 5 in Finland Eversheds Attorneys Ltd. | eversheds.fi

@ESlaw_FIN

Eversheds Sutherland Finland

Veikko Myller: “The Bull”

Ta ett språng i din karriär. Drömmer du om intressanta arbetsuppgifter i en trevlig arbetsmiljö och om att få vara med i ett internationellt högt ansett team? Vi är en av Finlands ledande affärsjuridiska advokatbyråer och söker ständigt studenter som är i olika skeden av sina studier. Blev du intresserad? Läs mera om oss och skicka oss din ansökan via www.ww.fi/careers Vi hjälper dig att ta ett språng mot en toppkarriär.

www.ww.fi

Södra Esplanaden 24 A, 00130 Helsingfors