Sta dga ens ium 2/14
2
Stadgaensium 2/14
Ledare
4
Ordfรถrandekolumn
5
Tutorpresentation
6
Mentorpresentation
8
Stadgas stora exkursion
10
Pop quiz
12
Intersektionell feminism
13
Eurooppaoikeuden yhdistys r.y.
16
Chefredaktรถr: Staffan Skult staffan.skult@abo.fi Ansvarig utgivare: ร mnesfรถreningen Stadga r.f. stadga@abo.fi / www.stadga.com
3
Ledare
Sidu Morjens! Nu är den här igen! Tidningen ni alla har väntat på, Stadgaensium. I det här numret så hittar ni igen massa intressanta artiklar så därför rekomenderar jag att du häller en stor kopp kaffe och avnjuter denna tidning i lugn och ro. Här om dagen satt jag på ett möte där samhällspåverkning och intressebevakning diskuterades och då kom jag att tänka på min första kontakt med ämnet i fråga. Det här måste ha utspelat sig när jag gick i andra eller tredje årskursen i lågstadiet och de femton minuter långa fotbollsmatcherna på rasterna var bland det viktigaste i mitt liv. Skolan jag gick i hade ett bollplank med ett rektangel målad på som fick fungera som mål. Men en morgon vändes mitt och mina kompisars liv upp och ner när morognens första match skulle börja. Nån hade nämligen under natten spraymålat hela bollplanket så att det inte gick att urskilja rektangeln. Hur skulle man nu veta om det hade blivit mål? Varje rast den dagen stod vi med borstar och hinkar och tvättade vårt kära plank. Nästa dag kom vi ivriga till skolan och såg fram emot att få spela en snabb match innan dagens första lektion. Men till vår
av Staffan Skult
stora besvikelse märkte vi att nån igen hade varit i farten med sina sprayflaskor. Besvikelsen var enorm! Men istället för att tvätta planket så slog vi våra kloka skallar ihop och funderade ut en plan hur vi skulle kunna göra för att få spela fotboll ostört i fortsättningen. Vad gjorde vi då? Joo, vi skrev ett brev till ordförande för Hem och skola föreningen som fanns i vår skola där vi förklarade den olyckliga situationen och bad om att få anställa en vakt som kan vakta bollplanket nattetid. Några dagar senare fick vi svar där ordförande beklagade situationen, men förklarade att tyvärr så finns det inga pengar att anställa någon vakt. Så tyvärr fick vi finna oss i att måsta tvätta planket varje måndag för att resten av veckan kunna spela fotboll. Men vi hade i alla fall försökt få en ändring! Vad jag försöker säga med denna text är att fastän det inte alltid ger resultat så skall man alltid reagera på orättvisor och försöka rätta till dem. Var proaktiv och för fram förbättringsförslag till era förtroende valda i ämnesförenigen, Studentkåren, kommunen osv. Om en hög åttaåringar kan göra det så kan även ni!
4
Ordförandekolumn
Hej på er Stadgeiter! Nu börjar sommaren lida mot sitt slut, och våra vägar skall åter igen mötas mellan domvillan/Gados/Hankens väggar. Först vill jag välkomna alla er fantastiska gulisar som kommer att börja med oss i höst, och jag är otroligt ivrig att lära känna er! Jag har väntat på denna dag sedan prepkursen i våras som var en succé enligt mig! :) Under det kommande året står Stadga inför en stor förändring, nämligen vi har blivit medlemma i Finlands Juristförbund. Detta är något vi är otroligt stolta över, och under hösten kommer vi att märka av det genom olika program samt ett mera aktivt samarbete mellan andra juridiska ämnesföreningar. Vi kommer att ordna ett infotillfälle angående vårt medlemskap under hösten så håll utkik efter det.
av Daniela Karlsson
Stadga är till för att göra era liv lättare, och Stadga finns alltid där för er. Efter dessa otroligt varma sommar månader väntar jag själv med iver på att få mysa upp med stora ylletröjor och yllesockor, tända lite ljus, dricka en stor kopp te (eller ett glas vin ;P) och njuta av höstens ruskiga väder. Hösten är definitivt min favorit årstid och jag hoppas att jag kan tillbringa den mysandes med er alla! Vi ses snart! <3
Inför starten av studierna, igen, så hoppas jag att ni alla har hunnit vila upp er under sommaren, och är redo för nya utmaningar på hösten. Som gulis kan det kännas som att det kommer en otrolig mängd information och nya saker att minnas, men trust me, ni klarar det! Jag själv märkte det som gulis förra året att
5
Tutorpresentation
Till alla nya rättsnotarie-studeranden, I egenskap av tutorer vill vi gratulera till studieplatsen samt önska er varm välkomna till rättsvetenskapliga institutionen vid Åbo Akademi! Vi hoppas att er studietid kommer att bli utmanande, lärorik och rolig. Vårt uppdrag är att hjälpa er att komma igång med studierna och studielivet. Här följer en kort presentation om oss:
Morjens! Jani heter jag och kommer från Masku. Jag började studera juridik förra hösten. Rykte in i armén i januari och fortsätter med studierna nu i höst. Nu fylld med ny energi efter en liten paus från studierna har jag fått äran tillsammans med Aino och Mette att fungera som tutor för våra nya gulisar. På sidan om studierna brukar jag vara med vänner, se på filmer, spela innebandy och gå på gymmet. Välkomna till Åbo Akademi och Rättsnotarieutbildningen, ses i höst! Och en sak ännu, ämnesföreningen Stadga är bäst.
Hej där! Mitt namn är Aino Jankari, jag är 19 år gammal och en tvättäkta åbobo. På hösten börjar jag mitt andra år på Åbo Akademi och jag ser fram emot att få träffa er alla och tillsammans med Mette och Jani göra er bekanta med allt som har att göra med studier och studielivet. Att studera juridik är ju inte endast det att man pluggar på bibban, det har jag lärt mig! Själv har jag deltagit rätt aktivt i verksamhet som ämnesföreningen Stadgas har organiserat. Stadga är förresten helt awesome! Vid sidan av studierna hinner jag träna och tävla i friidrott, läsa böcker och umgås med vänner. Jag lovar er att hösten kommer att bli häftig och önskar er varmt välkomna till det vackra Åbo, Åbo Akademi, rättsnotarieutbildningen och ämnes föreningen Stadga! 6
Hej gulisar, För det försa vill jag gratulera er för studieplatsen, bra jobbat! Jag heter Mette Uljens, är 21 år och kommer från Vasa. Jag har den äran att fungera som er tutor i år. Själv är jag måttligt rutinerad (inleder mitt andra år) och hjälper gärna till där jag kan, gulis-hösten tenderar vara lite yr. Välkomna med i Stadga - den bästa ämnesföreningen någonsin.
Finlands Juristförbund Från och med denna sommar är Stadga medlem i Finlands juristförbund. Detta har länge varit vårt mål, och vi är väldigt tacksamma att det nu äntligen skett. Genom att bli medlem i Stadga blir du automatiskt medlem i Finlands juristförbund. Som medlemmar av Finlands juristförbund har vi rätt till förmåner på olika produkter, resor m. f.. Dessutom ordnar förbundet olika evenemang som vi får ta del i. Man hittar mera info genom att gå in på www.suomenlakimiesliitto.fi, eller www.oikkarit.fi som är riktat till studerande. Angående förbundet och dess förmåner kommer vi hålla ett info tillfälle för alla Stadgeiter den 2.9. Mera info hittas i veckomejlet, på facebook och på hemsidan.
7
Mentorpresentation
Jag heter Eeva-Riitta Siivonen och är rättar gärna om min positiva erfarenhet en av Stadgas mentorer. Jag är hemma om att jobba vid sidan om studierna och från Åbo men flyttade till Esbo efter att att hur det är att jobba på en advokatbyjag blev färdig från Åbo universitet år rå, både som trainee och som jurist. Jag 2011. Sedan dess har jag jobbat som kon- kan också varmt rekommendera fortsatta efter magisterskedet. kurrensrättsjurist på advokatbyrå Bore- studier nius som är en av de största advokatbyråerna i Finland. Jag är speciellt intresserad av offentliga upphandlingar på grund av att upphandlingsfallen innebär många praktiska element men också intressanta EU-rättsliga frågor. Jag håller på att slutföra min LLM examen om upphandlingsrätt vid sidan om jobbet på University of Nottingham i Storbritannien. Jag började mina studier vid ÅA år 2005 och blev färdig rättsnotarie 2009. Stadga har varit nära mitt hjärta sedan början av studierna och jag försöker fortfarande vara aktiv i Stadgas verksamhet så mycket som möjligt. Jag uppmanar er varmt att delta i Stadgas evenemang och föreningsverksamhet för att via denna lilla förening har ni möjlighet att hitta vänner för livet och hitta en trevlig balans mellan studerandeaktiviteter och studier! Som Stadgas mentor hoppas jag att jag kan hjälpa stadgeiter med sina funderingar över studier och jobblivet. Jag be-
Som en del av mitt jobb läser jag grupptraineeansökningar av studeranden och som avslutning tänkte jag dela med er några tips gällande jobbsökning. De bästa ansökningarna är skrivna just för den firman och för just den arbetsplatsen som praktikanter söks till. Intresset för jobbet kommer fram från de bästa ansökningarna: till exempel jag vill se att kandidaten är intresserad av just mitt rättsområde och orsaken till det, och att personen är ivrig att lära sig mera inom området. Det är också intressant att sökanden beskriver vad den har lärt sig i sina tidigare jobb. Tidigare erfarenhet måste inte röra det jobbet som man söker till; till exempel kundservice är alltid bra erfarenhet (advokatyrket är ju för det mesta kundservice!). Det är en gammal kliché att man ska skriva en skild ansökan till varje ställe, men det stämmer faktiskt. Lycka till med jobbsökning under studietiden!
8
Hej,
ger pluspoäng för. För studerande rekommenderar jag varmt praktikstudier, ett Jag heter Jonna Ryynänen och jag blev ypperligt sätt att få s.a.s. foten in och få juris magister 2003. Samma år började jag bekanta sig med arbetsplatsen. Dessa stuauskultera vid Korsholms tingsrätt. Efter dier kan dessutom hjälpa en att slippa viaskulteringen började jag jobba vid Vasa dare i arbetssökandet. hovrätt som hovrättsfiskal 2004. Därefter fick jag jobbet som biträdande åklagare vid åklagarämbetet i Åbo 2005. Efter Om du funderar på vad skulle vara att ett praktikåret har jag jobbat som häradsåk- bra ställe att börja sin karriär flaggar jag lagare vid flertal olika åklagarämbeten stort på auskulteringen. Året ger auskuloch har i dags datum jobbat som åklagare tanten en inblick på domarkarriären. Desallesammans i närmare 10 år. sutom kan ingen ignorera den titeln som ett avklarat auskulteringsår ger, att den Som mentor kan jag ge tips om domstols- förbättrar dina forsatta möjligheter att väsendet, vad anställaren värdesätter och hitta arbete och bli anställd till ett arbete som du trivs med.
Hej!
studier, praktik- eller arbetsplatser. Jag Mitt namn är Sara Granlund och jag är kan bara prata utgående från min egen en av era mentorer. Jag blev färdig juris erfarenhet, men förhoppningsvis lyckas magister från Åbo universitet 2012. För jag väcka några nya tankar eller kan tipsa något som kunde tillfället jobbar jag som Junior Professi- om onal Officer (JPO) på UNHCR, FN:s flyk- passa dina intressen. Om jag inte kan det tingorgan i Khartoum, Sudan. En JPO- kanske jag har någon jurisbekant som kan plats finansieras av fins- mer om just ditt specialintresse, och jag ka utrikesministeriet och räknas som en kan sätta er i kontakt. Kom ihåg att det del av Finlands bistånd. Inom UNHCR job- inte enbart är studieframgång som räkbar jag med frågor gällande stats- nas. Andra aktiviteter, genom vilka du kan löshet. Tidigare har jag jobbat som jurist visa hurudan du är som person eller vilka på medborgarorganisationen Pakolais- kunskaper du lärt dej, är minst lika viktiga neuvonta ry. Jag har också erfarenhet när du i ett senare skede söker jobb. Bli från Skatteverket, domstolsväsendet och aktiv i en förening, ordna evenemang, planera och budgetera, skapa kontakter advokatbyråer. Som mentor kan jag fungera som ett och hitta det du gillar och glöm inte att hänvisa till de här sakerna när du senare bollplank när du behöver fundera över söker jobb! 9
Stadgas stora exkursion
Resmålet för stadgas stora europaexkursion 2014 var EU:s mecka— Bryssel, samt Luxemburg. Söndagen den 4 maj gav vi oss i väg med en tidig start i Åbo, en lång dag på flyg/(-fält) och något utmattade nådde vi Bryssel på kvällen, där vi också basade under hela resan. Påföljande dag, måndagen den 5.5 gick åt vår avstickare till Luxemburg. Vi reste fram och tillbaka med tåg. Hela dagen spenderades vid EUdomstolen. Vi är tacksamma för det otroligt omfattande program de komponerat för vår grupp, samt hur väl vår guide såg efter oss. Vi bjöds på lunch i sällskap av våra värdar. Därefter fick vi lyssna till generaladvokat Niilo Jääskinen, tribunalens vice-ordförande Heikki Kanninen och den finska
Text: Mette Uljens. Bild: Miranda Höykinpuro
översättningsenhetens ordförande, juristlingvisten och språkgeniet Kari Liiri. Efter besöket passade vi på att uppleva och njuta av en varm och solig dag i lilla lugna Luxemburg innan vi återvände till Bryssel. Tisdagen den 6 besökte vi Europaparlamentet. Med bara ett par veckor kvar till EU-parlamentsvalet var stämningen i huset elektrisk. Som våra värdar fungerande Europaparlamentariker Nils Torvalds stödgrupp, eftersom Torvalds själv råkade hålla kampanj hemma i Finland samtidigt. I efterhand kan vi gratta Nils Torvalds med stödgrupp till valframgången!
10
Onsdagen den 7, träffade vi ambassadrådet Mikael Långström vid Finlands ambassad i Bryssel som varmt tog emot som på en/ett par timmar lyckades presentera egentligen hela Finlands utrikesrepresentation. Långström var själv en gammal codexare och svarade glatt på alla frågor vi någonsin lyckades hitta på.
hem. Och hem kom vi, utmattade men nöjda och inspirerade.
I sin helhet var resan mycket lyckad och vi fick njuta av flera trevliga dagar. Vi hann också med en del annat än de egentliga studiebesöken som exempelvis stadspromenader, soliga uteserveringar, parkhäng, ölprovning, halarmärkesjakt och shopping. Den för reseledaren nervkittlande tidiga starten hem klockan 04:45 på torsdag lyckades också smärtfritt. Alla kom sig iväg i taxin till flygfältet och det var med en hemskt stillsam grupp vi reste
11
Pop Quiz Lagen, en paragraf 5. Finns i lagen 1929/228 4. Denna paragraf har 4 moment. 3. Det finns en motsvarande paragraf i den svvenska Avtalslagen 2. Är en s.k. ”kaatopykälä”
1. Gör jämkning av oskäliga avtal möjligt. Organisationer, Ett förbund 5. Grundades 1944 4. Har ca. 15600 3. Som ordförande fungerar vicehäradshövding, Senior Legal Counsel Jarmo Hyvärinen 2. Har som uppgift att se efter de finska juristernas intressen 1. I maj 2014 blev Stadga medlem i det här förbundet
Personer, En jurist 5. Född 1956 i Salo 4. Promoverades till juris hedersdoktor vid Helsingfors universitet år 2010 3. Ledamot i Högsta domstolen sedan 2000 2. En av medförfattarna till Huvudpunkter i Köplagen 1. Har fungerat som Högsta domstolens president sedan 2006. TV, En karaktär 5. Född 1972 4. Blivit klar från Harvard Law School 3. Har bland annat myntat uttrycket ”Don’t play the odds, play the man” 2. Anses vara ”the best closer in New York City” 1.Delägare i advokatbyrån Pearson Specter Mat och dryck, En dryck 5. Kom ut på marknaden 1953 4. På den tiden fick man denna dryck endast i 0,5l glasflaskor och en sådan kosta 495mark 3. Var länge Alkos mest sålda produkt tills Hartwalls lonkero gick om den år 2005 2. Etiketten pryds av ett Österbottniskt landsskap 1. Avnjuts oftast ljummen som snaps på sitser.
12
36§ i Lagen om rättshandlingar på förmögenhetsrättens område, Finlands juristförbund, Pauliine Koskelo, Harvey Specter, Koskenkorva viina
Intersektionell feminism
Astrid Råberg
Att erkänna sina privilegier och se värl-
andra situationer är privilegierade och
den genom nya glasögon
befinner oss i en maktposition i relation
Ibland önskar jag att jag kunde blunda för
till andra.
strukturella orättvisor. Att jag kunde av-
Jag kan ta mig själv som exempel: en vit
färda systematiska kränkningar som en-
cis-kvinna med rötter i arbetarklassen. Till
skilda företeelser, att jag kunde tro på
mina privilegier hör att jag är vit och in-
individens gränslösa frihet och se de egna
född finländare. Jag undgår således för-
valen som avgörande för hur livet stakas
tryck till följd av min etnicitet och jag slip-
ut. Att jag slapp bli så innerligt förbannad
per ratas på grund av ett utländskt kling-
jämt och ständigt.
ande efternamn, vilket är ett enormt pri-
Men det jag ser är att samhället är upp-
vilegium i en verklighet där hela sextio
byggt av strukturer, strukturer som un-
procent av finländarna vore redo att för-
derlättar livet för en del men ställer hin-
bise invandrare i rekryteringen då det
der i vägen för andra. Strukturer som de-
råder brist på arbetsplatser (HBL 29.7).
lar in oss människor i grupper, strukturer
Att jag dessutom är en cis-person, d.v.s.
som ger oss olika förutsättningar bero-
att mitt biologiska och sociala kön stäm-
ende på könet vi fötts till, färgen på vår
mer överens med mitt juridiska, ställer
hud, personen vi älskar eller beroende på
mig i en maktposition gentemot transper-
våra socioekonomiska förhållanden.
soner. Om jag och en transperson kon-
Den intersektionella feminismen menar att samhället består av olika maktordningar där vi endera är under- eller över-
kurrerar om ett jobb är det mer sannolikt
att jag får jobbet på grund av det strukturella förtryck transpersoner möter.
ordnade andra. Beroende på vår position i de olika maktordningarna tvingas vi ibland kämpa mot förtryck, medan vi i 13
I andra situationer riskerar jag dock att
lätta skolarbetet för sina barn. Föreställ
själv diskrimineras. På grund av den patri-
er en familj som aldrig har haft råd med
arkala samhällsordningen, där män till
en dagstidningsprenumeration och be-
största delen sitter på den sociala och
döm sedan chanserna till att barnen
politiska makten, är jag som kvinna ofta
växer upp till engagerade samhällspåver-
tvungen att kvalificera mig klart bättre
kare.
och kämpa hårdare för att anses vara lika
Maktordningarna står dock inte åtskilda
kompetent som en man. Jag riskerar att
från varandra, utan samverkar med och
förbises i rekryteringen av arbetskraft
är beroende av varandra. Hur samverkan
eftersom en kvinna anses vara en risk på
sker illustreras bäst med ett exempel: en
grund av ett potentiellt moderskap och
svart kvinna möter både rasistiskt och
det är möjligt att min framtida lön kom-
patriarkalt förtryck. Diskrimineringsgrun-
mer att vara lägre än en manlig kollegas,
derna kan inte skiljas från varandra
trots likartade kvalifikationer och samma
eftersom förtrycket hon möter formas av
arbetsbörda. För att bara plocka fram
dels hennes kvinnlighet, dels av hennes
några exempel.
hudfärg. Hon kommer exempelvis att för-
Också genom min arbetarklassbakgrund
väntas följa könsnormen som säger att
befinner jag mig i en underordnad ställ-
kvinnor bör måna om sitt utseende, vilket
ning. Arbetar- och underklassen besitter
i en postkolonial värld med ett utbrett
inte samma ekonomiska, sociala och kul-
europeiskt skönhetsideal innebär rakt
turella kapital som medel- och överklass-
hår och en ljus hudfärg.
en, något som försvårar förflyttningar
Åt vilket håll diskrimineringen sker i en
mellan klasserna. Bristen på dylikt kapital
specifik situation beror på helheten av
kan innebära lite eller ingen kunskap om
parternas individuella konstellation av
högskoleutbildning och arbetsmöjlighet-
privilegier och underordningar.
er med en dylik examen (som ofta är nyckeln till klassresor), avsaknad av ett socialt nätverk eller möjlighet att under-
14
För att analysera diskriminering och makt
synliga för den som innehar dem, medan
i samhället räcker det alltså inte med att
de som saknar dem är smärtsamt med-
förklara fenomenen utgående från patri-
vetna. Därför uppmanar jag dig att fun-
arkatet eller rasismen var för sig, och det
dera på vilka privilegier du själv besitter.
är där den intersektionella feminismen
Är du kvinna eller man, tillhör du en sexu-
kommer in. Till exempel befinner sig män
ell majoritet eller minoritet? Drar du för-
inte alltid ovanom om kvinnor på grund
del av vithetsprivilegiet? Kommer du från
av sin manlighet, då en vit kvinna sanno-
övre medelklassen eller har du arbetar-
likt prioriteras i en anställningssituation
klassbakgrund? Och kom ihåg: det är de
framom en svart man, trots att deras
mindre privilegierade som har tolknings-
kvalifikationer i övrigt är likartade.
företräde när det gäller upplevelsen av
När jag diskuterade vithetsprivilegiet med
förtrycket. Det är deras berättelser du ska
en vän sa hon lite förvånat att hon fak-
lyssna på och inte utnyttja din maktpo-
tiskt inte tänkt särskilt mycket på att hon
sition till att dämpa deras röster.
är vit. Det gjorde inte heller jag innan jag
Källor:
kom i kontakt med den intersektionella
rodarummet.org, rummets.se, instagram-
feminismen. Privilegier är inte särskilt
kontot @kvinnohat
amrahamra.wordpress.com,
15
Eurooppaoikeuden yhdistys ry
Pirita Virtanen
"Pirita Virtanen on riidanratkaisuun ja eurooppaoikeuteen erikoistunut lakimies asianajotoimisto Dittmar & Indreniukselta ja toimii Eurooppaoikeuden yhdistyksen sihteerinä. Syyskuusta lähtien Pirita työskentelee myös CMI:llä (Crisis Management Initiative) eli Martti Ahtisaaren rauhanvälitysorganisaatiossa." Linkki ÅA:han ja Turkuun: Olen valmistunut Turun yliopiston oikeustieteellisestä tiedekunnasta vuonna 2012 ja minulla on edelleen opiskelupaikka ÅA:lla valtio-opissa. :)
1.
Mikä on "Eurooppaoikeuden yhdistys ry"? Mitä te teette? Eurooppaoikeuden yhdistys ry on eurooppaoikeuteen keskittynyt yhdistys Suomessa. Yhdistys on kansainvälisen kattojärjestönsä FIDE:n (Fédération Internationale pour le Droit Européen/International Federation for European Law) tytäryhdistys. Eurooppaoikeuden yhdistyksen tarkoituksena on eurooppaoikeuden kehittäminen ja eurooppaoikeutta koskevan tutkimuksen edistäminen Suomessa. Tarkoituksensa toteuttamiseksi yhdistys mm. -luo kontaktiverkostoja eurooppaoikeudesta kiinnostuneiden lakimiesten välille; -järjestää erilaisia tapahtumia ja julkaisee alaa koskevaa materiaalia; -ylläpitää kansainvälisiä yhteyksiä vastaaviin ulkomaisiin yhdistyksiin (esim. FIDE:n muut kansalliset tytäryhdistykset ja NNELS eli Nordic Network of European Law Studies), sekä -osallistuu kattojärjestönsä FIDE:n seminaareihin joka toinen vuosi. Lisäksi Eurooppaoikeuden yhdistys ry tekee kiinteää yhteistyötä Helsingin European Law Moot Court -alumniyhdistyksen ELMC Helsinki ry:n kanssa.
16
2.
Monelle tulee varmaan ehkä ELSA mieleen, joten miten eroatte ELSAsta? Eurooppaoikeuden yhdistys ry ja ELSA ovat aivan eri yhdistykset. Eurooppaoikeuden yhdistys on lyhyesti sanottuna nimenomaan eurooppaoikeuden ympärille rakentunut yhdistys. Eurooppaoikeuden yhdistys koostuu sekä opiskelijoista että jo valmistuneista juristeista. Suomen Eurooppaoikeuden yhdistys linkittyy kansainväliseen maailmaan erityisesti kattojärjestönsä FIDE:n ja muiden FIDE:n kansallisten tytäryhdistysten kautta. ELSA on maailmanlaajuinen oikeustieteen opiskelijoiden järjestö, jonka Suomen "yksikkö" on ELSA Finland. ELSA ei ole keskittynyt eurooppaoikeuteen vaan ainakin alun perin ylipäätään kansainvälisten suhteiden luomiseen.
3.
Miten iso yhdistys te olette? Yhdistyksessä on n. 200 jäsentä.
4. Voiko ensimmäisen vuoden opiskelijat liittyä jäseniksi? Tottakai! Olisi oikein mukava saada lisää nuoria jäseniä. J Yhdistyksessä on itse asiassa tällä hetkellä käynnissä ns. "nuorennusleikkaus". Yhdistys oli pitkään harmaiden eminenssien yhdistys. Yhdistyksessä tapahtui suunnan muutos tänä vuonna. Yhdistys haluaa näkyä erityisesti nuoriin päin ja tarjota nuorille mielenkiintoisia aktiviteetteja. Lisäksi yhdistys on haluaa tarjota nuorille kansainvälisyyttä ja kontaktoitumismahdollisuuden niin nuoriin kuin vanhempiinkin EU-oikeuden osaajiin. Yhdistys haluaa on olla kaikkien yhdistys – niin nuorten kuin vanhojenkin. Eli stig om bord! 5.
Kuka voi ylipäätään liittyä teidän jäseneksi, ja miten jäseneksi liitytään? Yhdistyksen sääntöjen 3 §:n mukaan yhdistyksen jäseneksi voi liittyä jokainen 18 vuotta täyttänyt, yliopistollisen tai sitä vastaavan loppututkinnon suorittanut tai korkeakouluopintoja harjoittava yksityinen henkilö, jonka yhdistyksen hallitus jäseneksi hyväksyy. Yhdistykseen voi myös liittyä sellainen oikeushenkilö, jonka hallitus jäseneksi hyväksyy. Yhdistyksen jäsenmaksu on 25 euroa, joskin opiskelijoilta vain 10 euroa. Kannatusjäsenmaksu on 350 euroa vuodessa.
17
Mikäli olet kiinnostunut liittymään yhdistyksen jäseneksi, voit toimittaa vapaamuotoisen jäsenhakemuksen minulle osoitteeseen: pirita.virtanen(at) dittmar.fi . Hakemuksesta on käytävä ilmi hakijan postiosoite, e-mail ja tahdonilmaisu liittyä yhdistyksen jäseneksi. 6.
Mikä on teidän "huippu tapahtuma"? Tai isoin tapahtuma? Tämän vuoden huippu tapahtuma oli Euroopan unionin tuomioistuimen tuomarin Thomas von Danwitzin vierailu. Ensi keväälle suunnitteilla on Eurooppapäivä-tapahtuma, joka on siitä lähtien tarkoitus järjestää vuosittain juuri toukokuussa Eurooppapäivänä. Kyseinen tapahtuma on koko päivän tapahtuma, jonne on myös suunnitteilla iltaohjelma.
7.
Mitä teillä on tällä hetkellä meneillään? "Yhdistys järjestää syyskuussa tapahtuman EU:n ja USA:n vapaakauppasopimuksesta ja sitsit yhdessä Helsingin European Law Moot Court alumniyhdistyksen eli ELMC Helsinki ry:n kanssa. Lokakuussa yhdistyksen kalenterissa on tilaisuus EU:n uudesta tietosuoja-asetuksesta ja lisäksi yhdistyksen jäsenillä on mahdollisuus osallistua Turussa luennolle, jossa puhujana on mm. Unionin tuomioistuimen varapresidentti Koen Lenaerts. Suunnitteilla alkusyksylle on myös mm. tapahtuma harjoittelu-/ työmahdollisuuksista eri EU:n instituutioissa. Lisäksi on erillinen tapahtuma työmahdollisuuksista nimenomaan Euroopan unionin tuomioistuimessa." Pieni tervehdys Stadgalle Europpaoikeuden yhdistykseltä: Kun tekee asioita, joista pitää, tapaa usein ihmisiä, joista pitää. Uskon, että tällöin myös lopulta päätyy henkilökohtaisessa ja ammatillisessa elämässään paikkaan, jonne kuuluu. Mikäli eurooppaoikeus, eurooppahenkisyys tai kansainvälisyys kiinnostavat sinua, suosittelen yhdistyksen toimintaan tutustumista. Kansainvälisyys ja eurooppalaisuus kannattaa aina! Lisätietoja yhdistyksestä saat helpoiten yhdistyksen upouusilta facebooksivuilta: https://www.facebook.com/eurooppaoikeudenyhdistys . 18
19
20