Socialdemokraternas planer och visioner för en hållbar samhällsutveckling

Socialdemokraternas planer och visioner för en hållbar samhällsutveckling Konferensdeltagare, Först och främst så vill jag säga stort tack för att jag får vara här och tala. Jag känner mig hedrad och tycker att det är ett väldigt bra initiativ från Skanskas sida, det är viktigt att vi från olika perspektiv talar om hur vi bäst bygger framtidens samhälle.

Jag fick frågan om att presentera Socialdemokraternas vision om en god samhällsplanering, ett hållbart samhälle och kombinera det med tillväxt.

Jag är typen som inte säger nej till en utmaning, under uppväxten kastade jag mig gärna upp på hästryggen eller ner för skidbacken, men ni ska veta att den här konferensen som ligger två dagar efter socialdemokraternas partikongress förstås utmanar mig en aning.

Vi har en nystartstid i vårt parti just nu och politik kan ändras.

Jag vill här passa på att tala om framtidens Sverige, hur vi unga socialdemokrater vill att Sverige ska se ut om 25 år om 50 år. Jag är också ganska säker på att de gröna investeringar vi s har föreslagit förra året, snarar kommer utvecklas än avvecklas framöver.

Det finns ett tomrum i den svenska debatten kring vår gemensamma framtid. Kanske beror det på att vi befinner oss i en brytningstid, eller också är det ett tecken på vilsenhet.

Vår gemensamma historia kan vi. Hur vårt folkhem, växte till det starka samhället och sedan vidare i ett globalt informationssamhälle med klimatambitioner.

Men nu står vi här. Mitt emellan våra önskningar och den motsägelsefulla vardagen. Våra ambitioner om att bygga klimatsmart, energieffektivt, mer kollektivtrafik och mindre och grönare privatbilism. Samtidigt ökar privatbilismen varje år och samhället utvecklas ibland i en riktning vi inte tänkt oss. I hemmen slås en stor del av befolkningen av motsägelsefulla val.

Miljöambitioner krockar med viljan att hänga med i konsumtionen, viljan att välja kollektivtrafiken krockar med frustrationen över tågen som inte kommer i tid.

Jag anser att vi i Sverige oavsett vart vi står på den politiska kartan behöver en djupare debatt om hur vi vill att samhällets ska utveckla sig. Den måste innehålla glädjen över framtidens möjligheter, kombinerat med insikt om klimat- och hälsofaror som runt hörnet. Den måste föras utifrån den vardagsglädje men också vardragstress som många i vårt land känner inför ökad

konsumtion, mindre tid, ökad insikt om miljön och det sociala ansvaret för varandra.

För ibland tenderar debatten att främst se till den kommande mandatperioden eller fastna i detaljdiskussioner om enskilda subventioner eller skatter. De svaren behövs också. Men Sverige behöver också ta sig an större debatterna.

Krockar vår gröna dröm med den utveckling vi ser?

Drar vår vår bilism fram i kölvattnet av den amerikanska?

Hur ger vi svar till en befolkning som vill ha mer tid?

Hur ger vi svar till en befolkning om vill leva hållbart och samtidigt öka sitt välstånd?

Vi måste från politiskt håll leverera svar för kommande generationer inte bara fram till nästa val utan även till hur vi ser på samhället deras barn och barnbarn ska växa upp i.

En vision borde vara att skapa ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt hållbart samhälle. Det handlar om investeringar i snabbjärnvägar och vindkraftsanläggningar, men det handlar också om samhällsplanering. Svenska folket tillhör de befolkningar i världen som oroar sig mest för klimathotet, samtidigt ökar paradoxalt nog privatbilismen varje år. Vårdcentraler i Stockholms län uppmuntrade exempelvis medborgarna att ta vaccin mot svininfluensan genom att köra till deras drive-through- vaccinering.

Harmlöst kul eller ett tecken på att Sverige kommer att få samma samhällsplanering som USA framöver? Om det senare gäller, så måste vi förbereda oss på nya klimat- och folkhälsoproblem.

Miljö- och klimatfrågor är precis ett sådant område som vi inte ska få handla om taktik för att vinna val utan som måste tas itu med på allvar. Gör vi det ser framtiden ljus ut, gör vi det inte det halkar vi efter och lämnar områden fria för andra länder att ta ledningen för.

För att förtydliga vad jag menar vill jag lyfta upp ett exempel.

Ni kan säkert er nationalekonomi. Men jag vill påminna.

Ekonomiska prioriteringar och investeringar kan få enorma enorma följdeffekter. I industrialiseringens vagga, satsade Storbritannien på ångloket som i sin tur ledde till fler innovationer under byggandet av det industriella samhället. Samtidigt satsade exempelvis Spanien på vinproduktion och export som absolut ledde till viss livsglädje, för många;), men som inte direkt satte en boll i rullning för fler innovationer och framgångar.

På samma sätt tror jag att vi i Sverige nu står inför ett vägval där det gäller att slå in på rätt väg. Ska vi välja att investera i ett klimatsmart samhälle och näringsliv, i utbildning och forskning.

Eller ska välja lägre löner som svar på arbetslösheten.

Min stora dröm om Sverige som kunskapsnation och en verkligt grön och koldioxidneutral ekonomi är ett samhälle som tar tid att bygga men som också ger god avkastning. För jag tror verkligen att Sverige har goda förutsättningar att konkurrera med forskning och Sverige har potential att exportera energiteknik. Det handlar egentligen om en vilja. Till långsiktighet Vi har goda förutsättningar att brett satsa på vindkraft, men också utveckla teknik för att i framtiden kunna använda exempelvis vågenergi. Varför inte utveckla sådana möjligheter? Den gröna teknikoptimismen går också att tillämpa på en rad andra branscher.

För att på sikt bygga ett ekonomiskt, socialt och ekologiskt hållbart Sverige behöver vi de närmaste åren satsa på främst fyra områden, utbildning/forskning, energi, byggsektorn och infrastruktur.

1. Utbildningen/forskningen När det gäller satsningar på högre utbildning och forskning kan jag bli lite bekymrad över den förda politiken. Länder som Japan, Kina eller Indien har hårdsatsat och kommer att gå om oss och har i vissa områden redan gjort det så vi behöver verkligen satsa mer där för att hänga med i en globaliserad värld. En skola där många talanger går förlorade och elever går ut med ofullständiga betyg kommer på sikt även försämra förutsättningarna för spetsforskning. Därför behövs det en bättre och starkare skolpolitik såväl som forskningspolitik.

Sveriges styrka måste vara att vi inte låter talanger gå förlorade på grund av att de fötts i fel familj eller valt fel skola. Vi måste utveckla den svenska skolan så att den blir den som ger sin befolkning bäst möjligheter till högkvalitativ undervisning för hela befolkningens barn och ungdomar. Så tar vi tillvara de begåvningar som sedan kommer att ge Sverige den bästa spetsforskningen.

SSU är emot att gymnasieelever får en sämre utbildning utan möjlighet till högskolebehörighet. Vi vill öka ambitionen för hur många som ska utbildas i högre utbildning. Sverige ligger efter idag.

Morgondagens jobb, utvecklingsmöjligheter och klimatomställning kräver både en bred och en djup satsning på utbildning och forskning.

2. Hållbara energilösningar Kortsiktigt har vi precis som alla andra moderna samhällen ett stort behov av energi för att kunna säkerställa tillväxt och välfärd.

För oss socialdemokrater är det viktigt att säkerställa tillväxt och

tillfredsställa industrins energibehov utan att gå på kompromiss med höga miljömål.

Från politiskt håll tror jag att vi kan och bör satsa resurser på långsiktiga lösningar. Olja och kol, fossila bränslen hör inte till dessa och vår utmaning är att ersätta dessa och det är hög tid att ställa om. Samtidigt känner jag att det är svårt att inte tänka på det som hänt i Japan den senaste tiden och konstatera att kärnkraften heller inte är en bra långsiktig lösning. Den moraliska dimensionen av kärnkraftsproblemet, både katastrofriskerna, hälsoproblemen för dem som arbetar med att utvinna uran och att kärnavfallet måste grävas ner i urberg över oöverstiglig tid, är en alltför stor börda att lägga på framtida generationer. SSU har länge haft en kritisk syn på kärnkraft även om vi inte vill avveckla den imorgon, utan har en långsiktig plan, så tycker vi att det är viktigt att från politiskt håll ha en vision om att avveckla kärnkraften för att på sikt kunna ersätta den med förnyelsebar energi.

Vi måste från politiskt håll göra det enklare och mindre byråkratiskt för näringslivet att satsa på mer klimatsmarta lösningar. Likaså är det viktigt att vi satsar resurser på sol-vind-, vatten- och vågkraftverk. Vi har fortfarande långt kvar tills vi har nått vår fulla potential när det gäller att bygga ut förnyelsebara energikällor.

Samtidigt tror vi att politiken inte helt ska överlåta detta till marknaden utan istället använda sin kraft som samhällsförändrare. Att ställa tuffare miljökrav och regler och på det sättet skapa en större arena för nya teknologier och cleantechföretag. På det sättet tror vi att vi får bärkraftiga företag inom energibranschen och att tuffare miljökrav på det sättet kan skapa ökad tillväxt. Det ska inte vara gratis att skräpa ner miljön men samtidigt ska vi skapa verktyg som gör det lättare att ställa om.

3. Den gröna infrastrukturen Ett sätt att förenkla för industrin att ställa om är att satsa på en modern infrastruktur vilket leder oss in på nästa område. För att underlätta för industrin/näringslivet samt för att minska privatbilismen som har ökat de senaste åren, och för att inte prata om inrikesflyget behöver Sverige en storsatsning på järnvägen.

Sverige är ett glest befolkat land. Vi behöver bygga om och bygga ihop Sverige om vi ska kunna minska arbetslösheten och öka sysselsättningen i hela landet. Enbart våra investeringar i sig ger 10 000–15 000 nya jobb under byggtiden. Vi vill göra den största satsningen på järnväg och kollektivtrafik i modern tid.

Vi Socialdemokrater vill ha höghastighetsbanor i Sverige, något som redan byggs i ett antal länder i Europa.

Vi vill bland annat starta genom att investera i höghastighetsjärnväg mellan Stockholm och Linköping. Vi vill

också investera i höghastighetsjärnväg mellan Göteborg och Borås, via Landvetter flygplats.

Sverige behöver snabbhastighetståg som ska ersätta inrikesflyget och flyg till Norge, Danmark och norra Tyskland. I framtiden ska det vara mer effektivt både i tid och pengar att välja tåget på inrikesresor. Framöver också som sagt till en del andra länder.

Många är irriterade över tågförseningarna i landet. Vi måste nu självkritiskt utvärdera hur utförsäljningarna har fungerat. Tyvärr har vi kunnat se att ansvaret för underhåll av spåren fallit mellan stolarna. Vi måste bygga ut och förbättra. Många är de frustrerade svenskar som inte vill välja tåget av den anledningen.

Samma strategi ska gälla den lokala nivån. Det måste löna sig att åka kollektivt. Lokaltrafiken måste följa schemat, de förseningar vi t.ex. har sett i Stockholm med pendeltågen under vintrarna är totalt oacceptabel! Så även där bör en utvärdering göras om hur utfallet av avregleringarna blivit. Inte för att nödvändigtvis gå tillbaka till hur det var innan men för att hitta nya sätt att möta den nya situationen.

I kollektivtrafikprogrammet för Göteborgsregionen har vi Socialdemokrater slagit fast målet att år 2020 ska andelen som åker kollektivt till jobbet ha ökat till 40 procent. För att vi ska klara det bör vi fram till 2015, det vill säga under mandatperioden, nå ett delmål om att cirka var tredje göteborgare gör sina dagligresor med kollektiva färdmedel.

Ska det bli verklighet måste vi fortsätta utbyggnaden av spårvagnsnätet och busstrafiken med både nya linjer och tätare turer. Men det handlar också om stadsplaneringen, att vi bygger staden tätare så att det bli enklare och snabbare att åka kollektivt.

Samtidigt vill vi fortsätta att göra stadskärnan till en angenämare och tillgängligare miljö för fotgängare. Vi vill även fortsättningsvis hålla tillbaka prisutvecklingen för kollektivtrafiken.

De fria resorna för ålderspensionärer vid vissa tider är en succé som avlastar kollektivtrafiken under rusningstider och skapar förutsättningar för att fler ska kunna åka kollektivt till arbetet. Vi vill öka träffsäkerheten i systemet på ett sätt som utökar det fria resandet för ålderspensionärer.

4. En hållbar samhällsbyggnation Modern infrastruktur är också hur vi bygger bostäder, skolor, daghem, inköpsmöjligheter och så mycket mer. Jag vill se ett

Sverige om 50 år där arkitekterna tagit olika aspekter i beaktande innan de byggt. Detta gäller såväl hållbarhet som att människors stressiga vardag ska förenklas genom ett modernt samhällsbygge som haft deras behov i åtanke. Det handlar egentligen om värdedriven arkitektur. För att ta ett exempel vill jag lyfta upp feministiskt inspirerad arkitektur som t.ex. vill göra framtiden mer trygg för kvinnor genom att bygga belysta gator och parker. På samma sätt går det att arbeta för att bygga bostäder som gör det enkelt för människor att återvinna, att spara el och vatten.

Ni på Skanska har ju t.ex. drivit på och byggt utmärkta passivhus som varit framgångsfulla projekt. Passivhus är ett typiskt smart exempel där det välisolerade huset inte behöver värmas på traditionellt vis utan det tar tillvara på kroppsvärmen från de boende, hushållsmaskiner och solstrålning. Ett annat exempel är området Hammarby sjöstad i Stockholm där politiker från hela världen kommer för att se området som har sitt eget kretslopp. I Hammarby sjöstad minimeras energianvändningen och avfallet medan hushållning och återvinning maximeras. Från politiskt håll kan jag tänka mig en subventionering av dessa typer av projekt eftersom de verkligen på sikt bygger en ny framtid och nya villkor för framtida generationer.

När det gäller byggbranschen det kommande decenniet ser vi ett stort behov att rusta upp gamla miljonprogrammen. Att renovera dem så de blir mer klimatsmarta och attraktiva. Samtidigt ser vi gärna också att det byggs mycket mer. Vi vill exempelvis gärna bygga fler trendiga klimatsmarta hus och lägenheter i dagens segregerade områden där det ska vara attraktivt att bo både för såväl studenter som resursstarka barnfamiljer. Ett bra exempel är förslaget från det socialdemokratiska oppositionsrådet i Stockholm som vill förändra ett gammalt industriområde, det lite nergångna slakthusområdet, till ett trendigt klimatsmart bostadsområde som ska samsas med caféer, restauranger och olika kulturarenor.

Sverige har egentligen den mesta på vår sida. Vi har kunskapen, erfarenheten av samhällsplanering, den utbildade befolkningen, klimatambitionerna och idéerna.

Vårt val står mellan att färdas som drivved mellan intressen eller värna allmänintresset – ett socialt, ekologiskt och ekonomiskt hållbart Sverige. Väljer vi det senare, ska vi höja blicken från nästa valrörelse. Då ska vi anta en strategi där Sverige investerar i kunskap, hållbar energi, infrastruktur och gröna bostäder.

Tack!