SSU:s principprogram

5

10

15

20

25

30

35

40

45

50

55

Vår vision – den demokratiska socialismen Människans frigörelse är målet för Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund. Vår vision är en värld byggd på den demokratiska socialismens principer om frihet, jämlikhet och solidaritet. Det är en klasslös värld utan över-­‐ och underordning, utan könsförtryck och rasism. Det är en värld där alla behövs och får plats, och där alla har den fria rätten att styra över sina liv och tillsammans med andra forma framtiden. Det är en värld där demokratin och jämlikheten sätter sin prägel på hela samhället och alla mänskliga relationer så att var och en ges rätt och möjlighet till ett rikt och meningsfullt liv och där människor skapar efter sin förmåga och får efter behov, utan att kommande generationers materiella, sociala och kulturella behov äventyras.

Våra grundläggande värderingar Socialdemokratin tar sin utgångspunkt i synen på människan och människors förhållanden till varandra. SSU menar att människan är en social och skapande varelse som behöver, mår och utvecklas bäst av samhörighet och gemenskap. Vi har därför en i grunden positiv människosyn men anser att människan starkt påverkas av sitt sociala sammanhang. De villkor vi lever under har stort inflytande på hur vi beter oss mot varandra, enskilt och kollektivt. Vi är därför alla ömsesidigt beroende av varandra. De socialdemokratiska värderingarna bygger på dessa insikter.

Frihet, jämlikhet, solidaritet Den unga socialdemokratin är en frihetsrörelse. Alla ska vara fria att forma sina liv och förverkliga sina drömmar. Det innebär frihet från fruktan och förtryck, frihet att uttrycka sin mening och friheten som finns i rätten till social och ekonomisk trygghet, bildning och meningsfull sysselsättning och att fritt röra sig och söka lyckan varhelst så önskas. Socialdemokratin ser inte frihet som något som ska vinnas på andras bekostnad. Friheten för var och en är allas angelägenhet.

Den skapas bäst i reformer som röjer undan de förtryckande strukturer som begränsar människor.

Friheten har inga gränser. Först i gemenskapen med andra har individen tid att utvecklas som människa. I samarbetet blir den personliga friheten möjlig. Den kräver jämlikhet i de resurser som avgör de faktiska möjligheterna att styra sin vardag och gemensamt påverka framtiden.

Förverkligandet av jämlikheten är ett uttryck för alla människors lika värde. Det ska inte förväxlas med en önskan om likriktning. Tvärtom är jämlikhet en förutsättning för mångfald. Jämlikhet för oss innebär att alla människor inte bara ska ha samma rättigheter till påverkan utan också ha samma förutsättningar att utöva makt och inflytande över hela livet. Det är bara i ett jämlikt samhälle människor kan vara sig själva och utvecklas efter egen fri vilja utan att det leder till över-­‐ och underordning.

Solidaritet utgår från insikten om människors ömsesidiga beroende. Solidaritet är inlevelse i andras livsvillkor och en väg till samverkan och gemensamt ansvar för samhället. Solidaritetens gemenskap överbryggar nationsgränser, omfattar kommande generationer och utsträcker sig även till naturen och de ekosystem som utgör förutsättningarna för fortsatt liv på den här planeten. Den är därför en kraft för hållbar utveckling.

Hållbarhet En ekonomisk, social och ekologisk hållbar utveckling är förutsättningen för mänsklighetens framtid. Ekonomisk hållbarhet innebär att vi hushåller medmänskliga och materiella resurser så att förutsättningar skapas för en långsiktigt god och grön ekonomisk utveckling. Social hållbarhet uppstår när jordens resurser fördelas jämlikt och alla människors grundläggande behov och rättigheter tillgodoses. Ekologisk hållbarhet betyder att all mänsklig och ekonomisk aktivitet sker med hänsyn till de ekosystem vi alla är beroende av. Dessa tre dimensioner förutsätter varandra.

Att skapa en hållbar värld är kanske mänsklighetens svåraste och viktigaste utmaning. Vi är övertygade om att den är möjlig att lösa med en progressiv politik som binder samman ekonomisk, social och ekologisk hållbarhet.

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund -­‐ Principprogram Antagna under SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

2

60

65

70

75

80

85

90

95

100

105

Antirasism Ett jämlikt samhälle förutsätter ett samhälle fritt från alla former av förtryck. Genom tillämpningen av en antirasistisk klassanalys möjliggörs erkännandet och synliggörandet av de rasistiska strukturer som föranlett och normaliserat ojämlika makt-­‐ och resursförhållanden i samhället. SSU verkar utifrån övertygelsen om att ojämlikhet på basis av etnisk tillhörighet, religion eller utseende är oacceptabelt och något som aldrig får begränsa människors förutsättningar att forma och åtnjuta ett gott och värdigt liv. Ett samhälle fritt från rasism förutsätter ett medvetandegörande och normkritiskt arbete samt lagstiftande och politiska åtgärder.

Demokrati SSU:s strävan att låta demokratins ideal prägla hela samhället grundar sig i övertygelsen om alla människors lika värde. Det är bara genom demokratin alla på lika villkor kan styra sin vardag och tillsammans med andra forma framtiden. Demokratin är både ett värn mot de strukturer som håller tillbaka människor och ett verktyg för att främja individens frigörelse.

De politiska fri-­‐ och rättigheterna är grundläggande. Det förutsätter en mer deltagande och mindre hierarkisk demokrati. Den politiska makten ska vara en reell möjlighet, inte enbart en lagstadgad rättighet.

Demokratin får inte inskränkas till att endast omfatta politiskt beslutsfattande. Att ha makt över det egna livet är en förutsättning för att kunna ta och utöva makt i samhället. Med frihet och jämlikhet som mål fördelas makt och välfärd jämlikt. Vi kallar det för egenmakt.

Det ekonomiska systemets utformning påverkar hela samhället och framtiden. SSU strävar efter att produktionen av varor och tjänster i första hand ska syfta till att förse varje människa med de materiella, sociala och kulturella resurser som behövs för ett gott liv, utan att framtida generationers möjligheter att tillgodose sina behov omintetgörs. Det förutsätter en ekonomi där produktionens inriktning och fördelning svarar mot samhällsmedlemmarnas efterfrågan och behov och där arbetslivets organisation och villkor kan påverkas genom demokratiska processer.

Vi sätter det gemensamma bästa före kapitalets och ägandets intressen. Valet av ägandeform och styrningslogik ska avgöras av vad som lämpar sig bäst för att nå frihet, jämlikhet och hållbarhet. I detta syfte har demokratin alltid rätt att ändra form och villkor för ekonomin för att viktiga mänskliga eller miljömässiga behov ska kunna uppfyllas.

Rörelse för förändring Socialdemokratin är en reformistisk rörelse som vill förändra samhället med demokratin som arbetssätt. Denna vilja är ett uttryck för allas rätt till medbestämmande och delaktighet och för att frigörelsen aldrig kan vara någon annans verk utan måste komma från människorna själva, från rörelsen.

Grunden för den socialdemokratiska kampen är således folkrörelsen av människor som tillsammans strävar mot att omdana samhället efter den demokratiska socialismens principer. Arbetarrörelsen binds samman av övertygelsen om att en bättre värld är möjlig och att människor kan leva tillsammans i fred och frihet med hänsynstagande till de ekologiska system vi alla är beroende av. I rörelsen organiseras människors goda vilja till skapande makt. Det ger insikt om eget ansvar, känsla av förmågan att förändra världen och tillförsikt om att idealen kan förverkligas. Med det utgör arbetarrörelsen och andra folkrörelser grunden för demokratin och är avgörande för att samhället hålls ihop och att de många människornas rätt till makt och inflytande värnas. Det demokratiska samtalet är ett mål i sig, och en förutsättning för att också ha en politik i rörelse.

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund -­‐ Principprogram Antagna under SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

3

110

115

120

125

130

135

140

145

150

155

160

Feminism I strävan efter människans frigörelse och förverkligandet av allas lika värde och rätt är en feministisk grundsyn nödvändig. SSU menar att genus är en social konstruktion. Kvinnors underordning i fråga om makt över det egna livet och över samhället och den norm som kringskär allas identitet och livsval är inga naturliga företeelser, utan en djupt orättfärdig politisk struktur. Den kan därför upphävas.

Vi verkar utifrån denna övertygelse och insikt för ett fritt och jämställt samhälle. Vi vill att alla ska ha makt över sina egna kroppar, sin identitet och sin sexualitet. Vi vill att människor ska kunna göra sina livsval, fria från begränsande traditioner och värderingar. Detta kräver en bred politisk kamp mot flera samverkande förtryck. Kvinnans frigörelse förutsätter en demokratisering av samhället, en omfördelning av samhällets ekonomiska resurser och ett nedbrytande av rådande maktordningar.

Vår intersektionella samhällsanalys Människors förhållanden till varandra präglas av det ekonomiska system och de sociala strukturer och normer som är rådande och som ständigt utövar en växelverkan på varandra. För att förstå utvecklingen i världen och för att kunna upphäva förtryck krävs en intersektionell analys av dessa maktordningar och hur de samverkar med varandra.

Marknad och kapitalism Världens resurser är ojämlikt fördelade. När vinsten är det allt överordnade intresset kommer samhälleliga mål i andra hand, vilket leder till exploatering av såväl människor som miljö. Men när marknaden fungerar som bäst är den en kraftfull katalysator för människors uppfinningsrikedom och kreativitet. Vi tror därför att marknaden kan användas som ett medel för utveckling men att den måste regleras med det överordnade målet om ett jämlikt och hållbart samhälle.

Vissa områden kommer aldrig att lämpa sig för marknadslogiken. De sociala rättigheter, som ska komma alla till del oberoende av inkomst, ska inte fördelas av marknaden. Ekonomiska intressen har heller aldrig rätt att sätta gränser för demokratin. Det är tvärtom alltid demokratin som har den överordnade rätten att ange villkor och ramar för ekonomin.

Kapitalismen är marknadens destruktiva sida. I det kapitalistiska systemet har makten isolerats hos ett fåtal, på bekostnad av det stora flertalet. Den som äger kapitalet ges rätten att bestämma över alla andra intressen, och där människors värde och rättigheter bestäms av deras ekonomiska lönsamhet.

Därför är SSU en antikapitalistisk rörelse. SSU strävar i stället efter ekonomisk ordning som tar sin utgångpunkt i ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Vi vill se en ekonomi som utgår från egenmakt – där varje människa har rätt och möjlighet att som medborgare, löntagare och konsument påverka produktionens inriktning och fördelning, arbetslivets organisation och arbetslivets villkor.

Arbete och klass Den unga socialdemokratin vet att den svenska modellen är en grundsten i vårt samhällsbygge och en förutsättning för ett hållbart arbetsliv. Arbetet är nämligen grunden för människans frihet och välfärd. Därför har varje människa rätt och skyldighet att efter förmåga delta i arbetslivet. Men vi vet också att den enskildes position på arbetsmarknaden är beroende av klass. Och klassrelationerna utvecklas ständigt. De är komplexa och påverkas av många faktorer. Utöver ägandeförhållandena spelar också kunskapsnivå, inkomst och socialt inflytande en avgörande roll. Människors tillgång till makt begränsas även av patriarkala och rasistiska strukturer. Dessa strukturer förstärks även i det kapitalistiska klassamhället genom att grupper ställs mot varandra.

Kunskap ökar i betydelse i arbetslivet. Företagens framgångar blir allt mer beroende av de anställdas kompetens. Behovet av kvalificerad utbildning har ökat. Det har också kravet på sociala kompetenser, som förmåga att samarbeta och att självständigt arbeta med olika arbetsuppgifter.

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund -­‐ Principprogram Antagna under SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

4

165

170

175

180

185

190

195

200

205

210

Maktrelationen mellan arbete och kapital förändras i stora delar av samhället – och arbetets position förstärks. Men utvecklingen är delad, för samtidigt växer starkt proletariserade grupper fram med svag anknytning till arbetsmarknaden. Avståndet mellan de marginaliserade grupperna på arbetsmarknaden och de mest privilegierade är stort och växande.

De klassmönster som skapas i det ekonomiska livet är centrala för förståelsen av ojämlikhetens problem. Klassklyftorna beskär människors frihet. De klassbundna orättvisorna fortplantar sig från de vuxnas liv in i barnens villkor på ett sätt som innebär hot om växande klyftor också i framtiden.

Men över-­‐ och underordning skapas inte bara av förhållanden inom arbetslivet, utan också innehav av socialt och kulturellt kapital.

Patriarkatet och heteronormen Vi lever i en värld där patriarkala strukturer ger män som grupp både makt och privilegier på kvinnors bekostnad. Kvinnor som grupp förtrycks politiskt, ekonomiskt, socialt och sexuellt, både i privatlivet och i det offentliga. Det yttersta uttrycket för den patriarkala ordningen är mäns våld och hot om våld mot kvinnor.

Ojämlikheterna mellan män och kvinnor handlar inte om att vi föds med olika biologiska kön utan att detta ges politisk och social betydelse. Kön är en social konstruktion och relation. Det som anses manligt hålls isär från det som anses kvinnligt, och att det som anses manligt värderas oftast högre.

De patriarkala strukturerna skapar och upprätthåller ett system som begränsar människors valmöjligheter och fria vilja genom att reproducera stereotypa könsroller.

Klassamhället kännetecknas av en arbetsdelning mellan könen, där kvinnor och män utför olika uppgifter och arbeten, och där de uppgifter och arbeten som i huvudsak utförs av kvinnor värderas lägre, socialt och ekonomiskt. Kvinnor utför mer arbete i hemmet än män och har betydligt lägre inkomster och en avsevärt lägre andel av ägandet. Kapitalismen och könsmaktsordningen samverkar ibland för att upprätthålla varandra. Den könssegregerade arbetsmarknaden och de lägre kvinnolönerna är exempel på hur maktstrukturer samverkar.

Den patriarkala ordningen är global men på vilket sätt och i vilken omfattning kvinnor drabbas beror bland annat på deras ställning i produktionen och var i världen de bor.

I patriarkatet underordnas också femininitet och feminina attribut gentemot maskulinitet och maskulina attribut, vilket gör att till exempel en stereotypt kvinnlig man underordnas en stereotypt manlig man. I dag finns det många som inte känner igen sig i den feministiska kamp som bedrivs och den kan ofta omedvetet synliggöra endast den vita heterosexuella kvinnan. Det är därför viktigt att vi försöker bedriva en mer normkritisk feministisk kamp, för och av alla som underordnas i patriarkatet.

Heteronormen utgår i många avseenden från samma patriarkala och konservativa strukturer som könsmaktsordningen. Den framställer och återskapar en stereotypiserad heterosexualitet, med starka föreställningar om hur sex, sexuell identitet och samliv ska manifesteras, som det normala.

Heterosexualiteten premieras och styr över de förutsättningar också icke-­‐heterosexuella personer har att leva efter. Normöverskridande människor berövas i stor utsträckning sin personlighet, identifieras i stället utifrån normavvikelsen och utsätts dagligen för såväl ifrågasättande som osynliggörande och stigmatisering. Det yttersta uttrycket för detta är de trakasserier och det våld som riktas mot icke-­‐heterosexuella och transpersoner.

SSU vänder sig mot denna ordning. Vi vill skapa ett jämlikt samhälle fritt från förtryckande normer, där alla människor fritt ska få bestämma över sin sexualitet och samlevnadsform utan att riskera diskriminering, förtryck eller underordning.

Rasismen Liksom makt och privilegier fördelas ojämlikt efter klass och kön behandlas människor olika utifrån

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund -­‐ Principprogram Antagna under SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

5

215

220

225

230

235

240

245

250

255

260

265

hudfärg och kulturell bakgrund. I vårt land premieras vithet. Stora delar av världen präglas av denna rasistiska struktur, där människor också tillskrivs särskilda egenskaper, och där människans frigörelse och enskildas handlingsmöjligheter begränsas.

Nära rasismen återfinns auktoritära och våldsbejakande fascistiska och nazistiska åsiktsinriktningar.

Dessa uttrycker förhärligande idéer om ett visst folk eller en viss nation som rättfärdigar förtryck av dem som genom sin bakgrund eller sina värderingar står utanför den antidemokratiska, rasistiska idealbilden.

Det är i tider av hög arbetslöshet, vidgade klyftor och förlorad framtidstro som rasistiska och fascistiska rörelser har vuxit sig starka. Dessa samband gäller också i dag och förklarar till stor del främlingsfientliga krafters valframgångar, medan ökad jämlikhet, full sysselsättning och social demokrati har visat sig vara de mest effektiva verktygen för att pressa tillbaka antidemokratiska krafter. Samtidigt måste alltid rasismens uttryck bekämpas, och vi kan aldrig acceptera en utveckling där främlingsfientlig politik bedrivs som ett sätt att förhindra att öppet rasistiska organisationer vinner mark.

Rasismen tar i västvärlden i dag inte sina huvudsakliga uttryck genom öppet rasistiska och fascistiska rörelser och organisationer. Rasismen finns och frodas i vardagen, på alla nivåer. I hela samhället särbehandlas, nedvärderas och bortprioriteras individer och grupper på rasistiska grunder, många gånger utan att direkta rasistiska avsikter ligger bakom. För att detta, som konstant återskapas, ska stoppas måste föråldrade arbetssätt och etablerade strukturer ständigt analyseras och ifrågasättas.

SSU ser att i kampen för ett jämlikt samhälle är den icke organiserade rasismen ett lika stort problem som den organiserade.

Samhällets strukturer samexisterar och samverkar. Det innebär att rådande förtrycksmekanismer förstärker varandra på så väl kollektiv som individuell nivå, vilket begränsar människor från att leva ett fritt liv.

Den unga socialdemokratin ser som en av sina viktigaste uppgifter att verka mot samhällets begränsande normer och för den breda jämlikhetspolitik, öppenhet och tillit som främjar respekten för alla människors lika värde och rätt.

Den fysiska normen Vi lever i ett samhälle med en tydlig norm om genomsnittsmänniskan. Normen påverkar allt från lokaler och gators uppbyggnad till skolväsendet och arbetslivet. De som inte är en del av den fysiska normen riskerar att stigmatiseras och diskrimineras. Funktionshinder uppstår när samhället skapar hinder för människor att delta på lika villkor. SSU menar att alla har lika rätt att delta i samhället på lika villkor. Normer ska aldrig påverka möjligheter för personer med funktionsnedsättning, oavsett om de är fysiska, psykiska eller kognitiva. Det är därför viktigt att ständigt ifrågasätta de normer som hindrar människor från att nå sin potential. Som en del i det arbetet behöver vi ständigt arbeta för ett tillgängligt samhälle. Ett tillgängligt samhälle handlar lika mycket om tillgängliga lokaler som en kvalitativ och kompetent sjukvård eller om en stark arbetsförmedling.

Till djurens försvar Relationen mellan människa och djur utmärks av människans sociala överordnande. Med makt kommer också skyldigheter. Alla levande och kännande varelser har en rättighet att slippa lidande och att användas enbart som ett medel för vinst. Det är därför viktigt att uppmärksamma även djurens behov av detta och deras rätt till positiva rättigheter. För att djurens försvar och välbefinnande ska värnas krävs ett fungerande djurskydd. Djurskyddslagen måste därför skärpas och uppföljningen och tillämpningen förbättras.

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund -­‐ Principprogram Antagna under SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

6

270

275

280

285

290

295

300

305

310

315

320

Vår politik Den socialdemokratiska politiken syftar till att frigöra människor så att vi tillsammans kan bygga framtiden. Få företeelser begränsar lust och arbete för förändring som känslan att ens ansträngning är lönlös. Därför måste människor beredas rätt och möjlighet att styra sin vardag. Människor måste själva och tillsammans med andra få större egenmakt genom att inflytande överförs till dem från system utanför deras kontroll. Så kan ett växande samhällsengagemang formas.

Alla människors engagemang och deltagande i samhällsbygget efter förmåga är avgörande för hur framtiden ska gestalta sig. SSU verkar därför för full sysselsättning, som utöver att tillvarata mänskliga resurser också ger varje människa den frihet som en egen försörjning innebär. Därtill stärker den fulla sysselsättningen arbetet i förhållande till kapitalet.

En förutsättning för att kräva allas insats är att sysselsättningen är meningsfull. Den fackliga rörelsens krav, organisering och politik för full sysselsättning stärker vår rörelses positioner i arbetet för den demokratiska socialismen. En god arbetsmiljö och en meningsfull sysselsättning ökar friheten för den enskilda människan. En långsiktig finansiering av välfärden kräver fler arbetade timmar i ekonomin. Det motsätter inte att en ökad produktivitetstillväxt kan, förutom i löneförhöjningar, tas ut i minskad arbetstid för att människan ska kunna leva i hållbar frihet.

I strävan efter jämlika livsvillkor och varje människas frihet är den generella välfärden avgörande.

Välfärden är det politiska uttrycket för varje människas rätt till en värdig tillvaro. Den medför att makt och inflytande omfördelas och är ett viktigt verktyg för demokratisering genom att centrala samhällsfunktioner undandras marknadens logik. Välfärden frigör också människor från påtvingade sociala band, vilket inte minst stärker kampen för kvinnors rättigheter.

Strävan efter frihet och möjligheter för människor är en kamp som ska föras i hela landet med olika förutsättningar. En aktiv regionalpolitik är viktig för att hela Sverige ska få möjlighet att utvecklas.

En sådan politik, där samhället har ett ansvar för att samhällsservice och sysselsättning finns i hela Sverige, bidrar till att mer resurser kan tillföras den generella välfärden.

Omfördelningspolitiken har underlättat arbetarrörelsens organisering i kampen för samhällets demokratisering. Historiskt har socialdemokratin genom lagar, kollektivavtal och folkrörelsearbete utökat demokratins verkningsområde och stärkt människors frihet. I vår jämlikhetsstrategi har välfärdsstaten en dubbel funktion. Dels har den fungerat som ett verktyg för utjämning av klyftor, dels för utökad demokrati. Nedskärningar och försämringar av välfärden är ett hot mot denna strategi för jämlikhet och demokratisk socialism.

Framtidens välfärd och välstånd är beroende av hur mänskligheten förhåller sig till jordens naturresurser och ekosystem. Hittills har tillväxten drivits av ett ökat uttag av icke förnyelsebara naturresurser. Det har lett till att ekonomiska, energimässiga och ekologiska kriser.

Socialdemokratin ser därför som sin främsta uppgift att inleda omställningen till en hållbar utveckling. SSU betraktar inte detta som en uppoffring utan som en verklig möjlighet till en bättre värld. Omställningen har goda förutsättningar att medföra stora satsningar på utbildning och forskning, att försätta många människor i arbete och att innebära ett nytt förhållningssätt, där vi i stället för att mäta välstånd utifrån vad vi äger i stället utgår från hur vi mår.

Hållbarheten vilar på tre ben som samverkar och är ömsesidigt beroende av varandra. Det handlar om social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Arbetet för en hållbar utveckling måste ske på samhällets alla nivåer. Mycket av det som är viktigt kan beslutas på lokal och regional nivå. Men hållbarheten är sist och slutligen en global utmaning som sträcker sig bortom nationalstaten, och politiken för den måste som sådan bedrivas i globala samarbeten. För att nå detta behöver globala institutioner reformeras i demokratisk anda och de rörelser som verkar för demokrati, jämlikhet och mänskliga rättigheter stärkas.

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund -­‐ Principprogram Antagna under SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

7

325

330

I ständig opposition mot orättvisor Den demokratiska socialismens idéer om frihet, jämlikhet och solidaritet är de värderingar SSU utgår från. Vi för en ständig kamp mot ojämlikheter och vanmakt och för människans frigörelse och en hållbar utveckling. Våra mål förverkligas stegvis varje gång människan vinner större makt över sitt liv.

Vi avvisar ödestro i alla dess former. Framtiden är inte opåverkbar. Den kan formas av oss människor. Men för det måste vi gå samman i de rörelser som utgör grunden för demokratin. Så kan vi bekämpa de strukturer som i dag begränsar oss och våra livsvillkor. Det är denna kamp för ett bättre samhälle som driver oss framåt. Tillsammans har vi makten att förändra världen!

Sveriges Socialdemokratiska Ungdomsförbund -­‐ Principprogram Antagna under SSU:s 37:e förbundskongress -­‐ Täby 9-­‐12 augusti 2013

8