Kongress 2011: Utbildning

utbildning SSU:s 36:e fรถrbundskongress. Stockholm 2-5 augusti 2011.

s e r g n

B1 Världens bästa skola Det är möjligt att skapa världens bästa skola. En skola där varje individ ses som en resurs och där alla oavsett förkunskaper och uppväxtvillkor ges verktyg att leva ett gott liv. Socialdemokratins syn på kunskap och bildning handlar om att vi tror på alla människor. En uppdelad skola tvingar bort elever

5

som gör fel val eller som inte klarar kunskapsmål.

Vi vill skapa en sammanhållen skola. Från tidiga åldrar och förskola till högskola och vuxenutbildning. Kunskap är ingenting som är statiskt eller givet för all tid. Kunskap är något som växer dynamiskt över tid och som kan göras tillgängligt för alla.

Ett misslyckande i skolan är vårt gemensamma misslyckande. Därför vill vi skapa en skola där vi ger

10

dem bästa lärarna bästa möjliga verktyg att lyckas. Vi tror på ett system där vi gemensamt genom hela skoltiden riktar resurserna efter behov. Vi vill höja målsättningar, öka lärarkompetensen, öka tillsyn och uppföljning.

Världens bästa skola ger möjligheter att lägga grunden till en ökad kunskap hos samhällsmedborgarna.

Det är ett självändamål i sig. Men det är också viktigt att se att en förändrad omvärld också ställer krav

15

på oss alla.

Därför talar vi om det livslånga lärandet. Vi gör det ur två perspektiv, ur det samhällsnyttiga och det individnyttiga. Bildning och kunskap stärker varje människa och ger bättre verktyg att lyckas i livet. I världens bästa skola ska varje elev klara uppsatta kunskapsmål.

För att klara vårt mål om det livslånga lärandet vill vi se ett starkt utbildningssystem rustat att möta

20

människor genom hela livet. Det ska vara en rättighet att gå mellan yrkesliv och studier för att söka kunskap och nya utmaningar.

B2 Den moderna skolan för lika livschanser Vår kunskapssyn bygger på att alla människor kan ges verktyg att utifrån sina förutsättningar växa och utvecklas. Vi tror därmed inte att alla elever kan eller ska stöpas i samma form. Skolan måste vara

25

individanpassad men inte individualiserad.

Det är svårt att se vem som har makten över skolan idag. Många intressegrupper utanför skolvärden gör anspråk på att definiera problem och lösningar. Vi menar att vår största utmaning för att skapa en skola i världsklass, där varje elev sätts i centrum och ges möjlighet att växa som människa och ges rätt verktyg för livet, är att hålla samman systemen.

1

30

Enskilda vinstintressen måste ersättas med samhällsintresset av ökad kunskap hos elever och samhällsmedborgare. I ett sammanhållet skolsystem med individfokus måste resurser ämnade för elever och lärare användas just till detta. Vinstuttag i skolföretag måste förbjudas. Vi menar att samma krav som ställs på kommunal verksamhet ska omfatta de privata aktörerna.

Vår uppfattning är att vinstdrivande verksamhet utan insyn och kontroll inte är förenligt med en vision

35

om en likvärdig skola för alla. Dagens system förutsätter att vissa skolor är bättre än andra. Du som elev ska göra val och själv tillgodose din egen utbildning. Vi menar att denna form av valfrihet segregerar människor. Vi menar att ett system med fritt skolval måste balanseras mot varje elevs rätt till bästa möjliga utbildning.

Vi vill se en skola som ger lika livschanser. En huvuduppgift för skolan är att bryta segregering. Då

40

måste resurser fördelas efter behov. Kommunaliseringen av skolan innebar att delar av beslutanderätten fördelades lokalt. Men samtidigt har idag skolverket en avgörande roll gällande skoletableringar. Vi vill därför se ett kommunalt veto mot skoletableringar. Både ur ett demokratiskt perspektiv men också ur ett resursfördelningsperspektiv. Vi menar också att en regionaliserad gymnasieskola kan vara en byggsten för att klara samma kvalitet.

45

Vi menar också att en aktiv och stark skolinspektion måste ges makt att genomföra noggranna granskningar av skolor för att följa upp och säkerställa kvalitet. Vi tror att utvecklade modellektioner kan pedagogisk stärka lärare. Vi vill också säkerställa lärarens avgörande roll och funktion genom att införa hårdare behörighetskrav till lärarutbildningen för att säkerställa motivation och drivkraft hos kommande generationer av pedagoger.

50

• Kommunalt veto angående fristående skolor ska införas • Fristående skolor ska inte ha möjlighet att dela ut vinst till sina ägare • Skolor drivna i offentlig och privat regi ska lyda under samma regler och ha samma skyldigheter • Ett system med fritt skolval måste balanseras mot varje elevs rätt till bästa möjliga utbildning

55

• Regionalisera gymnasieskolan • Systemet med skolpeng ska avskaffas till förmån för ett behovsanpassat resursfördelningssystem B3 En toppskola för alla Vi vill ge alla elever lika förutsättningar att lyckas i skolan. För att ge alla samma grundläggande

60

kunskaper måste skolan ge varje elev en god samhällsförståelse och kritisk granskande kunskaper.

Den socialdemokratiska skolan måste bryta med idéen om att vissa människor är mer eller mindre

2

lämpade att tillgodose sig kunskap och bildning. En toppskola för alla innebär att varje elev ska ges rätt att klara grundläggande behörighet till högre utbildning.

Elitsatsningar och elitklasser är en direkt effekt av en individualiserad skola. Det finns idag ingen

65

relevant forskning som visar på att en mer ”begåvad” elev lär sig mer bland andra ”begåvade” elever.

Tvärtom ökar en högpresterande elever sina resultat i blandade grupper. Vi menar att det är ett självändamål att hålla samman elever med olika bakgrunder och erfarenheter. Utmaningen för skolan är inte att ge vissa elever ännu bättre förutsättningar, det handlar tvärtom att utvecklas tillsammans. Så bryter skolan segregering och ojämlika uppväxtvillkor.

70

Skolans uppgift är mer än att göra elever redo för ett yrkesliv. Skolan har en demokratisk fostrande roll. Genom att utvecklas tillsammans med andra och lära sig förstå samhället i ett samspel ökar kunskapen och förståelsen för demokratin. Idag möter tyvärr många skolor hot från främlingsfientliga, homofobiska eller rasistiska organisationer med stängda dörrar. Vi menar att skolan tvärtom måste ge eleverna verktyg att kritiskt förhålla sig till dessa negativa krafter.

75

Vi tror att ett aktivt samspel mellan skola och föreningsliv kan lägga grund för ett viktigt samhällsintresse och engagemang. Många gånger reduceras elevinflytande till formfrågor. Genom att praktisera demokrati och inflytande kan reell makt förflyttas till eleverna.

Skolan måste också utjämna ojämlika uppväxtvillkor. Vi tror att varje elevs rätt till bra skolmat, det fysiska och digitala skolbiblioteket, frukost och idrott under skoltid är exempel på praktiska insatser

80

för lika villkor. Dessutom ska elever ha rätt till läxläsning under skoltid med stöd av en utbildad pedagog. Vi menar att varje individs möjlighet att få hjälp ser väldigt olika ut och därför är det ett gemensamt intresse att ge dessa rättigheter.

• Alla elever ska erbjudas frukost i skolan • Elevers möjlighet att påverka ska vara reell

85

• Elitklasser ska avskaffas • Vi vill se en inkluderande och sammanhållen skola • Alla elever ska ha rätt till läxläsning under skoltid med stöd av en utbildad pedagog B4 Livslångt lärande Det livslånga lärandet börjar tidigt. Redan förskolan ska vara en verksamhet som präglas av

90

pedagogisk professionalism, hög kvalitet och ett medvetet genusperspektiv. Förskolan handlar i första hand om barns rätt, inte om föräldrars. Att träffa andra barn och komma i kontakt med flera vuxna är nödvändigt för barns personliga utveckling och lärande. Därför vill vi att det ska vara en allmän

3

obligatorisk förskola från tre års ålder. Utifrån barnens perspektiv är det också självklart att alla barn har rätt till 30 timmars förskola per vecka, även om föräldrarna är arbetslösa eller föräldralediga.

95

Dagens grund- och gymnasieskola är baserad på ett tänkande som sätter klassen, årskursen, i centrum framför eleven. I morgondagens skola måste utbildningen i större utsträckning anpassas till den enskildes förutsättningar. Detta mål kan bland annat nås med individuella utvecklingsplaner och skriftliga omdömen. En sådan ordning skulle tillåta eleverna att göra framsteg i sin egen takt. Det innebär även att målstyrning för elevens kunskapsinhämtning måste slå igenom fullt ut och sättas

100

framför ämnesindelning och schemaläggning.

För att stimulera till ett livslångt lärande är det avgörande att alltid hålla dörrar till högre utbildning öppna och att motverka att val som görs i tidig ålder får avgörande konsekvenser för dina möjligheter till vidareutbildning. Alla gymnasieprogram ska därför ge grundläggande behörighet till högskolan. Även andra vägar in till högskolan ska vara möjliga, varför vi menar att den som fyllt 25 år, har

105

arbetat i minst fyra år och har grundläggande gymnasiebehörighet ska ges grundläggande behörighet till högskolan. Det ger nya möjligheter till grupper som annars utestängs från högskolestudier.

Folkbildning är det demokratiska lärandet. Den frigör människan och utgör en viktig del i det svenska samhället. Bildning som begrepp är så mycket mer än bara kunskap; det är en process i vilken kunskap omsätts i tankar och aktivt handlande. Dock är ungas deltagande i studieförbundens verksamhet låg.

110

För att öka deltagandet krävs att unga prioriteras som en viktig målgrupp hos folkbildningsrådet.

Stödet till bildningsförbunden måste också öka. Folkhögskolorna har också en viktig roll, inte minst för att ge alternativ till och bredare öppningar till det allmänna utbildningssystemet.

• Inför obligatorisk allmän förskola från tre års ålder • Alla barn ska ha rätt till minst 30 timmars förskola per vecka

115

• Utbildningen ska i större utsträckning anpassas till den enskildes förutsättningar • Alla gymnasieprogram ska ge grundläggande behörighet till högskolan • Den som fyllt 25 år och arbetat i minst fyra år ska ges grundläggande behörighet till högskolan • Folkbildningen ska stärkas B5 En kvalitativ skola

120

De senaste 20 åren har resultaten i den svenska skolan stadigt försämrats. Alltfler elever lämnar skolan utan att ha fått de kunskaper de har rätt till. Även om orsakerna till detta är många och står att finna såväl innanför som utanför skolans väggar går det att peka ut några enskilda förklaringsfaktorer. Den första och kanske avgjort viktigaste faktorn är de vuxna i skolan. Det pedagogiska ledarskapet behöver stärkas. Rektorer och andra skolledare behöver ägna mer tid åt att delta i skolans pedagogiska

125

utveckling och mindre åt rent administrativa uppgifter. Samtidigt måste lärare ges större möjlighet att

4

se varje enskild elev, dess behov och möjligheter. Även skolan drabbas av de strukturella förtryck som råder i samhället. Därför måste skolans personal vara rustade för att möta barn och ungdomar i deras verklighet. Fler yrkesgrupper med annan kompetens än den traditionellt pedagogiska behöver därför komma in i skolan. Beteendevetare, socionomer, fritidspedagoger och genuspedagoger är exempel på

130

yrkesgrupper som kan bidra till att alla elever blir sedda samtidigt som lärarna får större möjligheter att ägna sig åt undervisningen. De strukturer som finns i samhället återfinns inte bara i skolan utan riskerar dessutom att förstärkas. Medvetenheten om dessa strukturer och skolans roll för att bryta dem måste stärkas. Bland annat behöver inslagen av genusvetenskap i lärarutbildningen kraftigt öka.

Såväl i Sverige som internationellt bedrivs en omfattande forskning kring skolan. Kunskapen om vilka

135

metoder och pedagogiker som fungerar finns men tillämpas många gånger inte i den dagliga skolverksamheten. Anknytningen och samverkan mellan skolan och den vetenskapliga forskningen måste öka. Skolpersonalens möjligheter till fortbildning måste stärkas samtidigt som fler forskare i form av lektorer och doktorander anställs i skolan.

Språket är nyckeln till framgång i skolan. Ett bristfälligt språk innebär svårigheter, inte bara i den

140

dagliga kommunikationen, utan också i förståelsen och inlärningen av de flesta av skolans ämnen.

Idag kan vi se hur skillnaderna i språknivå mellan elever från olika samhällsklasser ökar och hur detta leder till försämrade skolresultat. Svenskundervisningen måste rustas upp och intresset för språket måste väckas redan i förskolan. Dock räcker inte detta. Många elever har ett annat modersmål än svenska och måste få stöd och hjälp av skolan att utveckla också detta. Flera studier har visat på

145

sambandet mellan tryggheten i sitt eget modersmål och möjligheten att erövra ett nytt, främmande språk. Parallellt med ett ökat fokus på undervisning i svenska och enskilda elevers modersmål måste kunskaperna i främmande språk öka. I en allt mer globaliserad värld är möjligheten att kommunicera livsviktig.

• Öka antalet lärare per elev, minskade skolklasser

150

• Utöka den tid varje lärare ägnar åt undervisning • Mer personal, med annan kompetens än den rent pedagogiska, måste finnas i skolan • Öka inslagen av genusvetenskap i lärarutbildningen • Samverkan mellan forskningen och skolan ska öka • Fokus på svenska språket liksom en ökad modersmålsundervisning och kunskap i främmande

155

språk

5