Aktionshandboken

Förord: Det är roligt att förändra!

Vi bor alla i ett samhälle som skulle kunna vara både rättvisare eller trevligare än vad den är idag. Ibland är det du själv som drabbas av dess baksidor. Men att förändra och påverka är inte bara bra för dig själv, utan det är en rättighet som stärker demokratin. Eller snarare: när du går ihop med andra och förändrar samhället så är det en del av demokratin. Demokrati inträffar alltså inte bara på valdagen vart fjärde år utan 365 dagar om året. Varje år.

Aktionshandboken bör ligga bredvid silvertejpen i verktygslådan för förändring, och kan tas fram när du behöver lite hjälp eller idéer. Den kan vara en skiftnyckel för att vrida debatten i rätt riktning, nål och tråd för att sy ihop nya allianser eller ett vattenpass med vilket du kan undersöka hur politiker lutar i olika frågor.

Aktioner är det som händer när vi går ihop och gör något för att förändra tillsammans. Vad aktionen går ut på varierar från fall till fall men den är ofta en förutsättning för att lyfta den politiska frågan. För tidningarna eller nyheterna på TV räcker det nämligen sällan med att någon tycker något, det slängs säkert hundratals välskrivna mail och pressmeddelanden i papperskorgen varje dag därför att det inte är tillräckligt intressant. Med aktioner kan man både säga vad man vill och visa upp vad man menar så att det blir nyhetsmässigt. Det är den här tydligheten som gör att ni kommer att märkas!

Men det handlar såklart inte bara om media, utan om möten och samarbeten mellan människor. Genom att skapa nya sammanhang och alternativ i samhället så involveras de personer som demokratin egentligen handlar om - folket. Oavsett om engagemanget går genom ett politiskt ungdomsförbund, en stadsdelsgrupp eller någon annan folkrörelse så har man nytta av att genomföra politiska aktioner. Och glöm inte bort att ha roligt under tiden!

2

Kapitel 0: hur använder man denna bok?

Efter varje kapitel hittar du Diskussionsunderlag som är

på deltagarnas frågor. Eller varför inte se en film och

lämpligt att använda sig av om man läser Aktionshand-

samtala utifrån den?

boken i studiecirkelform.

Som cirkelledare fungerar du som mötesunderlättare En studiecirkel kännetecknas av att en mindre grupp

och guide. Du är den som för gruppens arbete framåt,

människor träffas regelbundet och studerar tillsam-

förbereder träffarna och ser till att diskussionsklimatet

mans. Studiecirkeln bygger på samtalet mellan delta-

blir så bra som möjligt. Du är samtidigt en i gruppen,

garna där man utifrån olika perspektiv, erfarenheter och

ingen lärare som måste sitta inne med alla ämneskun-

upplevelser skapar diskussioner. I studiecirkeln får du

skaper. Du får gärna vara en inspiratör och dela med

inga betyg. Varje studiecirkel är unik och ni bestämmer

dig av dina kunskaper, men fastna inte i föreläsarrollen.

gemensamt vad som ska studeras, i vilken takt studierEtt levande dokument

na ska bedrivas och när ni ska träffas.

Vi som skrivit den här handboken har planerat många En studiecirkel ska präglas av ett demokratiskt arbets-

aktioner, och deltagit i ännu fler. Det betyder inte att vi

sätt. Detta innebär bland annat att alla som deltar i stu-

har ett recept på lyckat politiskt arbete som funkar alltid

diecirkeln ska vara aktiva både i planeringen och i själ-

och överallt.

va cirkelarbetet. Att alla deltagare känner sig hörda, sedda och respekterade är avgörande för att arbetet i

Vi vill att kunskaper och erfarenheter i denna lilla bok

studiecirkeln ska bli lyckat.

skall fortsätta växa och utvecklas. Därför finns boken också som ett levande uppslagsverk på webben, en så

För att få studiestöd från SSU-förbundet och ABF ska

kallad WIKI.

man följa ”treregeln”. Det innebär att man träffas minst tre gånger, varje träff är tre studietimmar (3 x 45 minu-

Det betyder att alla som vill tillsammans med oss kan

ter) och cirkeln består av minst tre personer. En bra

bidra med sina egna erfarenheter och kunskaper. Den

gruppstorlek är dock mellan sju och tolv personer. För

som vill kan lägga till, ta bort, ändra eller bara läsa och

mer information kan du kontakta ditt lokala ABF-kontor.

ta för sig – låta sig inspireras av innehållet.

Besök sidan på:

Låt gärna någon eller några av deltagarna kort återbe-

www.aktionshandboken.se

rätta vad de har läst och vilka intryck de fått i början av varje träff. Det bästa är om alla har läst innan träffen.

Föreläsningar och workshops

Men tänk på att inte göra läsningen övermäktig. Kom

Det finns även förberedda föredrag och workshops för

överens om hur mycket ni ska läsa till varje gång. Sikta

denna bok. Kontakta oss gärna om du vill att vi kommer

lågt till att börja med. Det viktigaste momentet är dis-

och pratar om aktioner eller hjälper till med att hålla

kussion. Gå en runda där var och en får väcka en fråga

workshop i aktioner och mediaarbete.

som känns viktig att diskutera. Utgå från de föreslagna diskussionsfrågorna eller formulera egna. Skriv ner eller markera de frågor som väljs, och ta sedan upp dem en efter en. Det är alltid bra om cirkelledaren kort sammanfattar vad ni pratat om och kommit fram till (även om alla diskussioner inte leder till en slutsats).

En variant på detta är att diskutera frågorna i grupper om två eller tre, och sedan rapportera i storgrupp. I den här studiecirkeln finns förslag till diskussions frågor, men låt er inte begränsas av dessa. De är bara en guide som ska stödja, inte begränsa cirkelns arbete och frihet. Det är också möjligt att bjuda in en expert, journalist eller politiker som kan ämnet, och som kan svara 3

Kapitel 1: Det är aldrig för sent att göra något!

"Kommunen måste spara - planerar att stänga biblioteket!", var rubriken som mötte Eva när hon med sömndruckna ögon satte sig vid köksbordet för att läsa igenom Veskafors-Kuriren. Sparkraven mot kommunen hade varit på tapeten länge men aldrig hade Eva trott att de skulle gå så långt som till att lägga ner det folkkära biblioteket.

Eva frågar om någon har erfarenhet av stora möten och flera av ungdomarna samt kvinnorna från kulturföreningen sträcker upp handen. De hjälper Eva med att sätta upp en dagordning, välja mötesordförande och någon som kan fördela ordet så att alla skall få komma till tals.

Sedan inleds mötet med en presentationsrunda, där alla får säga vilka dom är och hur deras tankar kring bibliotekets framtid ser ut. Det tar lite tid, men känns viktigt att alla får vädra sina åsikter innan man går vidare med mötet och diskuterar hur man skall kunna stoppa nedläggningen.

När Eva senare på morgonen lämnar barnen på förskolan springer hon in i Mats och Hanin som är mitt uppe i en hetsig diskussion. "Har du hört att de skall stänga vårt bibliotek", frågar Mats som arbetar som lärare på förskolan, när Eva klätt av och sagt hej då till småttingarna.

Han förklarar upprört att biblioteket är förskolans enda sätt att erbjuda böcker till dagisbarnen. "Nu kommer väl barnen få läsa reklambladet från Hemglass på sagostunden", suckar Hanin. "Vi får väl göra någonting åt det då", svarar Eva. "Det är aldrig för sent att göra något".

En medelålders man som presenterar sig som Seppo har kommit till mötet efter att ha fått en inbjudan via Facebook.

Han har med sig några utklippta tidningsartiklar. Det visar sig att även grannstaden Grönköping har haft samma problem med nedläggningshot mot sitt bibliotek. Det här är tydligen ingenting som bara händer i Veskafors och även på andra håll har det förekommit liknande protester.

Efter att ha samtalat fram och tillbaka om hur man bäst kan protestera mot stängningen bestämmer sig Eva, Mats och Hanin för att det är dags att sätta igång. “Vi kallar till ett öppet stormöte”, föreslår Hanin. Då kan alla de som är upprörda över nedläggningen komma och ge egna förslag på hur vi kan protestera.

För dig som håller i ett möte är det viktigt att engagera mötesdeltagarna. Alla på ett möte ska veta varför de deltar i mötet och vad ni ska uppnå tillsammans. Ett sätt att få deltagarna engagerade och samtidigt göra mötena mer effektiva är att ni tillsammans diskuterar mötets syfte och mål och beslutar om mötesregler.

“Men var kan vi ha ett stormöte någonstans? Jag bor på 34 kvadratmeter”, invänder Mats, "och här på förskolan kan vi inte vara". “På biblioteket såklart!”, svarar Eva genast. Bibliotek har ofta mycket mer än bara böcker till utlåning. Det är inte ovanligt att det även finns mötesrum man kan låna. Dessutom är det ett utmärkt val eftersom nästan alla hittar till sitt lokala bibliotek.

På ett möte med aktiva deltagare kan det vara viktigt att alla får utrymme att säga sitt. Ett tips kan vara att välja ut någon som håller reda på vilka som räcker upp handen och sedan fördelar ordet.

Sagt och gjort. De bestämmer sig för att kalla till ett öppet möte nästkommande söndag, så att så många som möjligt kan komma. Och när Eva kommer till kontoret skriver hon snabbt ihop en inbjudan till mötet. Sedan skriver hon ut några exemplar på kontorets skrivare så den kan sättas upp på anslagstavlor runt om i stan. Hon passar också på att bjuda in alla som hon känner till mötet via Facebook.

För också protokoll på allt som sägs och beslutas på mötet. På så sätt kan man enkelt gå tillbaka och se vad man faktiskt beslutade i en viss fråga för länge sedan. Dessutom får de som inte hade tillfälle delta på mötet en chans att läsa igenom vad som beslutades i efterhand.

Läs mer på aktivisthandboken.se http://www.aktionshandboken.se/mötesteknik

Under veckan passar Mats på att informera föräldrarna till alla barn på förskolan om det kommande mötet. Och Hanin som arbetar som lärare på Svenska för invandrare får hjälp av sina elever att översätta Evas inbjudan till flera olika språk.

"Vi borde kontakta de som protesterade där och fråga hur de har tänkt kring deras bibliotek", säger Seppo.

"Kanske kan vi göra något gemensamt!". Seppo har också hört talas om att Svensk Biblioteksförening uttalat sig kritiskt mot nedskärningar och besparingar. Kanske vill de hjälpa till med siffror och statistik?

När söndagen kommer är det nästan 50 personer som trängs i det lilla mötesrummet. Några ungdomar kommer från ett politiskt ungdomsförbund och ett gäng äldre kvinnor kommer från Kurdiska kulturföreningen. Men nästan alla andra har kommit i egenskap av privatpersoner.

4

Kapitel 1: Diskussionsunderlag 1. Evas intresse för kommunpolitik väcks plötsligt en dag när hon läser om planerna att lägga ned kommunens bibliotek i morgontidningen. Var i din vardag kan det tänkas att intresse för politiska frågor väcks för dig?

2. Eva, Hanin och Mats mobiliserar bekanta från förskolan, på sina arbetsplatser, via anslagstavlor och internetbekanta.

Var brukar du stöta på politisk mobilisering som bjuder in till engagemang? Vilka andra platser eller forum kan man använda? Hur får du nys om till exempel konserter och andra arrangemang?

3. Vilka knep kan man använda sig av för att nå ut med information till så många som möjligt? Hanin får ju till exempel hjälp av sina elever på Svenska för invandrare med översättning.

4. Många har säkert varit med om röriga stormöten av olika slag. Vad tycker du behövs för att ett möte skall fungera effektivt?

5

2: Din politiska fråga - en fotbollsplan med många spelare Efter mötet stannar Seppo kvar på biblioteket. En biblio-

Bibliotek och skolor prenumererar på flera internettjänster där man kan läsa tidningsartiklar, till exempel Mediearkivet och Presstext. Där kan man hitta mycket nyttig informationen om det man är intresserad av.

tekarie hjälper honom med att komma ut på Internet genom en av alla lånedatorer som finns där. Han söker efter orden "bibliotek", "protest" och "Grönköping" och hittar snabbt till en webbsida där protestgruppen i Grönköping presenterar sig och berättar om sina aktiviteter.

Via Internet kan man också söka i mängder av öppna arkiv. Riksdag, kommuner och landsting har till exempel lättåtkomliga arkiv över alla förslag som de behandlar, tillgängliga via sina hemsidor.

Även grönköpingsborna har tagit hjälp av Svensk Biblioteksförening för att få siffror och argument som talar mot politikernas planerade nedläggning av välfärd i allmänhet

Läs mer på aktionshandboken.se http://www.aktionshandboken.se/Reasearch

och i bibliotek i synnerhet. Seppo antecknar Svensk Biblioteksförenings epostadress och skriver ihop ett mail som berättar om vad som håller på att ske i Veskafors och gruppens planer på protester.

kulturborgarrådet Madeleine Sjöbuse som varit den fliti-

Sökverktygen på Internet hjälper honom också att hitta

gaste förespråkaren för en nedläggning. Medan både

de senaste artiklarna i den lokala pressen som berör

Folkpartiet och Vänsterpartiet varit aktiva motståndare.

bibliotek och nedskärningar i Veskafors och grannkom-

Dessutom ser Seppo att kommunen skall fatta beslut om

munerna. Seppo lägger märke till att två av de lokala

nedläggningens schemaläggning redan på nästa kom-

tidningarna tidigare riktat stark kritik mot liknande ned-

munfullmäktigemöte. Mötet som är öppet för åhörare äger

läggningar på sina ledarsidor. "Kanske vore det en bra

rum om bara två veckor. "Nu brinner det i knutarna. Hop-

idé att kontakta dessa tidningar och berätta om pro-

pas att vi hinner komma på något sätt att uppmärksamma

testgruppens planer", tänker Seppo.

frågan innan kommunfullmäktigemötet", tänker Seppo.

Till sist går Seppo in på kommunens egen hemsida och söker bland mötesprotokoll och yttranden som berör nedläggningen av biblioteket. Tydligen är det den borgerliga

lsAtt tänka på den politiska frågan som en fotbol på sig t uttala re tidiga som plan kan underlätta. De lagsom ses kan sig erat ett bra sätt eller engag kan kamrater. De som engagerat sig åt andra hållet räknas till motståndarna. och Man kan se efter var motståndarlaget är svaga i oense na åndar motst är e var de är starka: kansk vara det kan då t, intern r en viss fråga, och bråka så lättare att använda sig av den splittringen eller annan en I n. kante den på att säga slå ett inlägg fråga kan det vara många som påverkas men som ännu inte gjort sina röster hörda. Dessa kan man beskriva som att de sitter på avbytarbänken. Förhoppningsvis kan man upptäcka nya aktörer genom att använda fotbollsplanen som metafor.

Läs mer på aktionshandboken.se http://www.aktionshandboken.se/Spelplansanalys

6

Kapitel 2: Diskussionsunderlag 1. Om du skulle välja en politisk fråga där du är aktiv. Hur skulle då fotbollsplanen se ut? Vilka är dina lagkamrater?

2. Vilka skulle vara dina motståndare på samma fotbollsplan? Och vilka är deras svagheter?

3. Ibland kan man hitta samarbetspartners på de mest oväntade platser. Vilka oväntade spelare tror du kanske sitter på din avbytarbänk?

4. Även om journalister strävar efter att vara objektiva har både tidningar och enskilda journalister ofta specifika fokusområden. Det kan finnas speciella skäl för att en tidning profilerat sig i en fråga. Dessa kan vara bra att känna till innan man kontaktar pressen inför en politisk aktivitet. Kan du komma på några sådana exempel som du stött på?

5. Alla politiska frågor har en tidsram. Ibland kan kan en fråga ha ett "bäst före-datum" och ibland finns det viktiga datum att förhålla sig till. Välj en politisk fråga och undersök hur tidsramen för just denna ser ut?

7

Kapitel 3: Sätt delmål och sätt igång Exakt en vecka efter första mötet träffas protestgruppen

”Vi borde göra något liknande”, tycker Eva. ”Vi kanske

på biblioteket igen. Under veckan har Seppo fått svar

kan ta med oss böcker och sitta och läsa under hela mö-

från en trevlig kulturkofta från Svensk Biblioteksförening

tet”. Gruppen diskuterar förslaget fram och tillbaka. Någ-

som också lovade att komma till mötet. Ungdomarna från

ra anser att aktionen är lite löjlig och inte tillräckligt utma-

det politiska ungdomsförbundet har också kommit, till-

nande. "Fast det viktiga är att vi får igång kampanjen och

sammans med kvinnorna från den kurdiska kulturföre-

skaffar uppmärksamhet", svarar Eva. "Och det är inte

ningen och många andra från det förra mötet, dessutom

konstigt att aktionen inte är så storslagen, den är ju den

syns flera nya ansikten.

första! Förhoppningsvis följer det fler".

Efter att ungdomarna och de kurdiska kvinnorna åter hjälpt till att ordna mötets formalia och man valt ut möte-

n så Även om ett möte inte är öppet för allmänhete bemma ärksa uppm att e kan det vara att bra tillfäll are tsfatt beslu a Mång ns. slutsfattare om ens existe tidnsam geme en vid ställe kommer finnas på ett göra en punkt och ingenting säger att man inte kan t. möte av ten närhe i eller aktion i anslutning till

sordförande och ordfördelare begär Seppo ordet. ”Jag har spenderat lite tid åt research”, säger Seppo. Sedan redogör han för det politiska läget i kommunhuset, medias tidigare rapporteringar i ämnet och presenterar kulturkoftan från Svensk Biblioteksförening.

Kulturkoftan som heter Lars-Erik berättar hur vågen av nedläggningar av bibliotek är ett resultat av att regering-

Seppo påminner också om att folkpartisten Bengt We-

en skurit ned på anslagen till sveriges kommuner. Ned-

sterbro varit en stark motståndare till planerna på ner-

läggningen har alltså ingenting med minskat intresse från

läggningen: "Om vi kontaktar honom kan han ta upp frå-

Veskafors invånare att göra, som Madeleine Sjöbuse

gan och utnyttja det faktum att vi sitter där i protest", "Ef-

tidigare hävdat. Tvärt om har besöket till biblioteket sna-

tersom vi inte får yttra oss på mötet kan vi kanske få nå-

rare ökat de senaste tio åren. Inte minst eftersom kom-

gon att göra det åt oss!", avslutar han.

munen tagit emot allt flera flyktingar den senaste tiden – som visat stort intresse för bibliotekets både svenska och utländska kulturskatt.

Seppo berättar också om nästkommande kommunfullmäktigemöte där man skall besluta om ett tidsschema för nedläggningen. Och alla är överens om att det är viktigt att hinna agera innan detta möte. En av ungdomarna påpekar att mötet är öppet för allmänheten. ”Vi har flera gånger besökt liknande möten med vår organisation.

Men tyvärr får man inte störa mötet genom att till exempel applådera eller bua”, förklarar hon.

En av kvinnorna från den kurdiska kulturföreningen minns att en väninna dock deltagit i en tyst protest vid ett kommunfullmäktigemöte i en annan stad. Där hade ett högerextremt parti lagt en motion för att förbjuda kvinnor från att bära slöjor. Som protest mot detta tog Svenska kyrkan, Muslimska rådet, Judiska föreningen och RFSL initiativet till en tyst protest. Tillsammans gick de alla, både män och kvinnor, klädda i sjalar och fyllde åhörarläktaren på mötet. Det blev en mycket uppmärksammad protest och flera tidningar skrev om händelsen.

8

Kapitel 3: Diskussionsunderlag 1. I Sverige är det vanligt att det hålls öppet för allmänheten på politiska möten i kommuner och landsting. Var, när och hur har ni möjlighet att göra er röst hörd i din kommun?

2. Är det viktigast att nå politikerna som beslutar med aktionen eller att nå så mycket folk som möjligt? Hur gör man för att nå båda?

3. Hur kontroversiell borde aktionen vara? Hur undviker man att aktionen överskuggar frågan men fortfarande ger tillräckligt mycket uppmärksamhet? När är civil olydnad ok?

4. Med aktionen i kommunfullmäktige visar gruppen på ett skämtsamt sätt hur det börjar råda brist på lugna platser där man kan sitta och läsa. Hur kan man på olika sätt avspegla vad den politiska frågan handlar om i sin aktion?

9

Kapitel 4: Hur går vi vidare?

Direkt efter att aktionen i kommunfullmäktige var klar

som Ibland kan intresset för en aktionsgrupp vara att med ts lycka man Om nen. aktio själva störst efter frågan få mediautrymme och dessutom lyckats lyfta att finns det kanske till och med större utrymme nen. aktio efter agera inom

bestämde sig protestgruppen att kalla till ett öppet utvärderingsmöte. Även om de flesta var glada efter aktionen var det flera som kände att det inte var tillräckligt. Dessutom hoppades man på att uppmärksamheten i media skulle leda till att många fler skulle komma att intressera

a bort Då är det viktigt att inte låta intresset svaln bra sätt Ett iktigt. långs rat plane inte man bara för att allmänatt möta ett växande intresse är att bjuda in man heten till ett öppet utvärderingsmöte. Där kan in bjuda samt rund bakg nens aktio om berätta mer a över till deltagande i framtida aktioner eller lämn r. krafte e gerad enga nya arbetet till

sig i protestarbetet.

Under veckan har nästan samtliga lokalmedia rapporterat om gruppens protest under mötet i kommunfullmäktige.

Och dagen efter aktionen ringde Seppo upp till flera av journalisterna som hade varit med under aktionen och tipsade om det kommande utvärderingsmötet som skulle

Läs mer på aktionshandboken.se öten http://www.aktionshandboken.se/Utvärderingsm

vara öppet för allmänheten. Och nu trängs nästan 100 personer i det lilla biblioteket i Veskafors centrum.

Mötet börjar med att de som närvarade vid aktionen i

De flesta är överens om att en så pass liten skattehöjning

kommunfullmäktige presenterar aktionsgruppen och

skulle vara mycket bättre än ett Veskafors utan bibliotek.

redogör för vad som hände under aktionen. Under

Men Seppo tror ändå att skattehöjningar har en negativ

kommunfullmäktige hade Madeleine Sjöbuse dessutom

klang hos många veskaforsbor. ”Även om engagemanget

sagt att det skulle krävas en rejäl skattehöjning för att rädda biblioteket.

är stort är vårt bibliotek litet. Jag tror att vi också måste

Men kulturkoftan Lars-Erik förklarar att den "rejäla" skat-

små 50-öringar faktiskt kan åstakomma”, säger Seppo. ”Vi

tehöjning som Madeleine talar om egentligan handlar om

måste gå från att vara nej-sägare till att bli ja-sägare!”.

föreslår förbättringar för att få folk att förstå vad många

femtio öre. ”50 öre är ju skrattretande! Det är ju värt

Och idéer om förbättringar finns det gott om. Efter grup-

mycket mer än så...” ropar en upprörd herre och fortsät-

pens alla möten har många uppmärksammat vilken bra

ter, ”jag har en hel burk med 50-öringar hemma som bara

samlingsplats biblioteket kan vara. Och nu lyfts det fram

står och samlar damm!”.

flera förslag om författarkvällar, föreläsningar och politiska debatter. Flera ungdomar från det politiska ungdomsförbundet tycker att man skall börja låna ut TV-spel. ”TV-

kan det Ju större en grupp människor blir, desto oftare rabyråk och ott tungr som vas politiska arbetet upple serar intres bara ke kans jer detal tiskt. Vissa praktiska n av några få personer och kan vara skönt för reste . gruppen att slippa

spel är också kultur och dessutom har man redan börjat

sgrupper är Att en större grupp delas upp i mindre arbet teras in disku få jer detal a dess kan bra på flera sätt. Då utom dess är ål görom iska prakt i minsta detalj. Vissa genom enklare att genomföra om ju färre man är. Och ofta man r hinne per sgrup arbet re att dela upp sig i mind . gång en med fler saker på

sätta ihop en arbetsgrupp som kan formulera en ge-

göra det i Malmö”, berättar en utav ungdomarna.

Efter en stökig men rolig diskussion om bibliotekets framtida möjligheter kommer man överens om att mensam önskan om bibliotekets fortlevande och utveckling. En annan arbetsgrupp väljs fram för att komma på en rolig och slagkraftig aktion utifrån den gemensamma formuleringen.

vilka som Det kan vara viktigt att tänka på att cirkulera i gruppen alla att För . perna sgrup deltar i de olika arbet för värna och ar ansv ta rka, påve att skall få vara med ing. sprid praktisk kunskaps

10

För att få en bra översikt över allt som sagts under mötet och vad som behöver göras under den närmaste tiden tar gruppen på Hanins initiativ och skriver en att göra-lista. De punktar upp vilka viktiga uppgifterna som ligger framför dem för att kunna komma i närheten av att stoppa nedläggningen: • Uppmärksamma media om vår existens (Klart!)

• Formulera ett motförslag mot nedläggningen som ändå innebär ett JA till förbättringar • Sprida över tusen stycken flygblad om nästa aktion • Hitta på en spexig aktion på en bättre tid • Konfrontera rätt politiker i frågan • Engagera fler i aktionsgruppen för fler aktiviteter När listan är klar avslutar gruppen mötet. Nu är det upp till arbetsgrupperna att börja jobba fritt för att hinna med allt inför aktionen.

11

Kapitel 4: Diskussionsunderlag 1. På vilka andra sätt än öppna utvärderingsmöten kan man fånga upp ett nyskapat intresse efter en aktion? Kan man till exempel erbjuda intresserade något sätt att själva agera i frågan?

2. Inte sällan sätts ett politiskt engagemang igång av en hotande försämring av något man redan är rätt nöjd med. Ta ett sådant engagemang som du känner igen dig i och fråga dig hur man skulle kunna ställa om dina poltiska krav till att bli mer offensiva. Kan man kräva förbättringar samtidigt som man protesterar mot försämringar?

3. Vilka arbetsgrupper brukar finnas i de politiska engagemang du varit med om? Och vilka borde kanske finnas för att effektivisera och underlätta?

4. Tänk dig en politisk fråga som du känner dig engagerad i. Vilka möjliga delmål borde finnas för att lättare föreställa dig hur vägen mot ska slutmålet ser ut?

12

Kapitel 5: Välkomna till budskapsverkstaden!

Ett tomt worddokument på datorn sprider sitt ljus i rum-

tiskt - veskaforsborna vill ha svar från politikerna på

met. Jenny, Hanin och Jocke har samlats för att formule-

sina frågor!”, säger Jocke nöjt.

ra budskap och någon debattartikel till gruppen. Jenny är student och aktiv i studentkåren. Hon jobbar med kårtid-

Frågorna blir till slut: ”Vill Sjöbuse att veskaforsborna ska

ningen och brukar där korrekturläsa text. Hon kan hjälpa

vara involverade i demokratin?”, ”Om kunskap är makt,

till så att det blir ett bra flöde i texten. Det är inte alltid det

vad kallar du nerläggningen? Vi kallar det maktmissbruk!”

lättaste att sätta igång med en debattartikel, men när

och ”Hur ska vi kunna mötas i vårt samhälle om det inte

man får en struktur för den så kommer resten som ett

finns några öppna lokaler?”.

brev på posten. Hanin bryter tystnaden: ”Vem är det

I slutet så återknyter artikeln till bibliotekens stolta histo-

egentligen vi vänder oss till i artikeln?”, ”Och vad är det

ria, och uppmanar läsarna att engagera sig för deras

främst vi vill säga?”.

förhoppningsvis lika stolta framtid. Läsaren märker därmed att artikeln är färdig och att den känns som en helhet redan innan den är slut.

något I både tal och artiklar är det bra att börja med n. uppseendeväckande, en formulering eller sloga vikden Och sedan följa upp med en inledning där mgeno kort en och upp tas en ation tigaste inform n. gång över vad man ska ta upp i talet eller texte stycken, Därefter kommer dina argument, gärna tre tning för att sen på slutet ge plats för en sammanfat med dina viktigaste poänger.

"Men vi har mer att jobba med här", säger Jocke. "Det är också nödvändigt att ha en berättelse om vad vi vill, och hur vi ser på samhället". Kommunens beskrivning av samhället med sviktande finanser måste bemötas med någonting annat, och precis som i en klassisk saga underlättar det om man använder hjälte, skurk och konflikt för att berätta om det som är viktigt för en.

Läs mer på aktionshandboken.se http://www.aktionshandboken.se/Debattartikel

Hanin, som ofta är ute i skog och mark, har en idé: "På samma sätt som allemansrätten fungerar i skogen, så har biblioteket fungerat i Veskafors", menar hon. "Om vi

De bestämmer sig för att vända sig direkt till kulturborgar-

då pratar om en kulturell allemansrätt så har vi lättare att

rådet Madeleine Sjöbuse, för att försöka tvinga in henne i

förklara för människor varför vi tycker det är viktigt". De

debatten, med en artikel som är formulerad som ett öp-

andra i gruppen nickar instämmande, att prata om alle-

pet brev till henne. Att ha en tydlig motpart i en konflikt är

mansrätt är en stark politisk tradition som kan hjälpa till

viktigt för att få uppmärksamhet. Så länge det är rätt

att visa hur man kan se på biblioteket och samhället.

motståndare, den ansvarige för beslutet eller politiska motståndare, som blir arg på gruppen är det bra för me-

Nu kommer mötet igång ordentligt, och två debattartiklar

diebilden. Det blir dessutom lättare att få in i tidningen

författas samtidigt som insändare och blogginlägg skrivs.

om det finns en direkt mottagare av budskapet. Jenny

"Blir det inte lite väl tjatigt att säga ungefär samma sak

tycker att man ska hålla sig till tre argument: ”Det brukar

hela tiden?", undrar Jocke. "Jo, det kan man verkligen

vara jobbigt att hålla fler i huvudet när man läser, och det

tycka", svarar Hanin. "Men upprepning av huvudbudska-

är viktigt att vara tydlig” förklarar hon.

pet är viktigt om vårt budskap skall uppfattas genom allt mediabrus. Vi får se till att ha bra budskap bara så att det

”Vi börjar med att göra en kaxig inledning som får igång

blir roligt att upprepa dem!".

intresset”, säger Jenny, ”Har ni några förslag?”. Hanin tycker att inledningen ska innehålla ”Vill Sjöbuse dra

Hanin väljs till presstalesperson för gruppen, och tränar

tillbaka Veskafors till tiden innan demokratin?" och in-

genom rollspel in några fraser med huvudbudskapen

nehålla en beskrivning om varför biblioteken kom till

som ska framföras under intervjuer. Samtidigt har grup-

från början som en del av arbetet för människors lika

pen samlat in namn på några journalister som har skrivit

värde. Eftersom det är ett öppet brev så tänker sig

bra om samhällsfrågor och några trevliga som de känner

gruppen att de argument man tidigare bestämt sig för

privat, och Hanin lägger in numrena i sin telefonbok. Inför

ska formuleras som frågor. ”Det är ett bra upplägg fak-

eventuella intervjuer övar Hanin också in några enkla 13

korta meningar som beskriver allt det som gruppen vill ha sagt: "Biblioteket är en förutsättning för demokrati. Om kunskap blir en klassfråga och folk inte har någonstans att mötas så blir det inga engagemang" "Många barn möter sina första läsupplevelser genom biblioteksböcker på förskola eller hemma. Utan biblioteken blir de dåligt rustade för vuxenlivet" "Flera nya veskaforsbor kommer från andra länder. Hur ska man som nyanländ kunna skapa sig ett sammanhang om det inte finns naturliga mötesplatser?"

"Alla behöver kunskap, därför borde biblioteken vara en del av den kulturella allemansrätten!"

r vara effektivt.

Att använda metaforer och signalord bruka i välfärden ngar kärni neds river Om man till exempel besk gar. Man kan lösnin a möjlig vissa som en epidemi, så ger det utom pekar Dess a. ngarn kärni neds till exempel försöka bota r att en tycke ingen , göras e måst det på att något verkligen arna. tumm rulla och sitta att m epidemi kan klaras av geno en flodvåg av Om man däremot beskriver fenomenet som Naturkatagöra. kan man re mind nedskärningar så är det och på sin m, igeno sig klara ka strofer får man oftast försö a tar forern meta här de Båda höjd ge hjälp till drabbade. m bako t beslu ka politis r ligge det också bort det faktum att . delse shän olyck en som mer tår nedskärningar, och de frams stil med alleAtt prata om biblioteket som en rättighet, i er ger en mer politik griga klåfin mansrätten, som hotas av till och med det är ke Kans r. tydlig bild av vilka som agera deras geiskor männ ifrån tar er begås en stöld, när politik mensamma egendom?

14

Kapitel 5: Diskussionsunderlag 1. Vilka ord finns det som förmedlar din egen syn på saken? Finns det några ord ni vill undvika, till exempel "skattetryck" som signalerar att skatten måste vara så låg som möjligt även fast det innebär nedskärningar?

2. Prova att beskriva en politisk fråga med olika metaforer! Vilka olika lösningar dyker upp när ni beskriver utifrån till exempel sjukhussnack, naturkatastroford eller tågtermer?

3. Ha en uppfinnarverkstad för nya argument. Ni kan ta varsin synvinkel från toposlistan och redovisa vad ni kommit fram till. Ofta kan man se helt nya vinklar på frågan efter att ha jobbat med den på det här sättet.

15

Kapitel 6: Före aktionen Hemma hos Eva träffas gruppen som skall planera det

- "Vi kan ställa oss utanför deras personalresturang och

praktiska inför nästa aktion. Många tyckte att aktionen i

säga att det är stängt på grund av nedskärningar."

kommunhuset var bra, och ännu fler veskaforsbor verkar ha hört talas om den genom lokaltidningar och radio.

- "Bygg landets största bokbord utanför stadshuset för att

Snacket går nere på samhället.

visa hur mycket böcker betyder för oss"

Men aktionen var inte helt öppen, till exempel var kom-

Efter att den lilla gruppen diskuterat alla förslag och

munmötet för många förlagt till en svår tidpunkt: man var

alla har fått säga sitt enas dom om att 50-öringarna är

antingen på jobbet, skolan eller hade något annat var-

en bra aktion. Den visar på hur lite pengar det handlar

dagsbestyr för sig. Den nya aktionen borde vara lättare

om när biblioteken och den kulturella allemansrätten

att deltaga i.

ska skyddas. Samtidigt är det lätt för alla möjliga att delta i aktionen. Allt man behöver göra är att skänka en 50-öring eller två.

sm är Ibland kan det upplevas som att politisk aktivi också kan n aktio en Men e. slitsamt och uppoffrand a delta i vara ett sätt att erbjuda människor att lätt kunn t". någo "göra får en äntlig de att en konflikt och känna

"Men är det inte olagligt att skräpa ner på det sättet? Kan

nstratioDet mest klassiska exemplet är vanliga demo en polii tig delak bli att för göra ner. Allt man behöver t är anna Ett . enad prom liten en tisk fråga är att gå på tygt färga ett ut a häng att till att uppmana människor atier. Men stycke från sitt fönster för att visa sina symp man kan erik nnels uppfi hur för det finns inga gränser

meningen att pengarna ska användas av kommunen så

vara här.

ger Mats. "Dessutom är det alltid roligt när man göra

vi verkligen dumpa pengarna utanför kommunhuset?", undrar en äldre herre som är på sitt första möte med gruppen. "Ja det kan vi", svarar Eva "Eftersom det är förutsätter vi att de tar hand om dem". "Men vi kanske ska försöka göra det lite lättare för dom och leverera pengarna i säckar?".

"Det är viktigt att vi lyckas visa hur konflikten ser ut", sänågot som inte gjorts förut!".

ka kamFörsök att tänka på hur du kan göra din politis man om Även folk. för t möjlig panj så tillgänglig som erman kan så nen aktio själva inte kan vara med på på. den bjuda olika sätt att stötta

"Aktionen borde heta 'Behåll växeln, så behåller vi biblioteket!'", föreslår den äldre herren. Det tycker de andra är ett lysande förslag och de börjar genast att skissa på en

Läs mer på aktionshandboken.se ltagande http://www.aktionshandboken.se/Öppna_upp_för_de

banderoll med just det budskapet.

Det gäller även att få med sig så många veskaforsbor som möjligt, och att informera om 50-öringsaktionen.

"Nu är det dags att spåna och brainstorma!", säger

För det kan det behövas flygblad, och varför inte en

Eva. "Ett bra sätt kan vara att skriva ner tre idéer var

hemsida? Eftersom Kurdiska Kulturföreningen har till-

på lappar och sen läsa upp dessa högt", svarar Mats

gång till kopiator så kan en del av flygbladen skrivas ut

som har erfarenheter från liknande grupparbeten på

på deras lokal.

förskolan. "Sen kan vi sätta upp dom på väggen och se vartåt idéerna lutar".

Övriga deltagare lovar att försöka kopiera upp lite flygblad på sina jobb och skolor för att locka många till ak-

Eva samlar in alla lappar och läser upp dom:

tionen. På fredag eftermiddag ska så många som möjligt samlas och dela ut flygblad: "Vi ställer oss mitt i

- "Vi borde börja samla in 50-öringar i god tid innan ak-

centrum, det passerar mycket folk och finns tak om det

tioner. Sedan dumpar vi flera tusen framför stadshuset,

regnar", föreslår Mats. Mötesdeltagarna tänker också

då förstår politikerna att vi är beredda att höja skatten för

ringa folk som de tror är intresserade, och be dem

att biblioteket ska få vara kvar".

hänga med i protesten.

16

Innan dess skall Seppo slänga ihop en hemsida med tillhörande facebooksida. "Det blir lättare att sprida vår

ållet i När aktionen i sig visar samma sak som inneh Det sant. intres budskapet blir den tydligare och mer g av ggnin nerlä mot kan handla om en demonstration i t plaka med es badhuset i Husby som genomförd och sig krev vattenruschbanan, gayaktivister sjuks sexuockuperade socialkontor i protest mot att homo ibemuse när eller alitet stämplades som en sjukdom prote att för um sökare "plankar" in gratis på muse på pel exem alla stera mot entréavgifterna. Detta är ikten. när aktionen iscensätter och tydliggör konfl

kampanj när den finns tillgänglig på Internet också", säger han, "så kan folk som får ett flygblad hänvisas till var de kan läsa mer och uppdaterad information om våra aktioner".

På Internet tänker man även lägga upp andra saker folk kan göra för att hjälpa till: skänka en slant för att täcka utgifter, maila eller skriva ett protestbrev till den ansvarige politikern Madeleine Sjöbuse eller använda Insän-

förstå Man bör sträva efter att förbipasserande skall själv man vad både vad konflikten handlar om och man står för genom att bara titta på aktionen. Har i att långt t väldig lyckats med det har man kommit skapa en bra aktion.

darmaskinen på facebook för att skicka insändare till tidningarna. Det är bra om det går att engagera sig på olika sätt, från att vara med och arrangera allting till att hjälpa till med fem minuter av sin tid.

Läs mer på aktionshandboken.se konflikt http://www.aktionshandboken.se/Iscensätta_en_

17

Kapitel 6: Diskussionsunderlag 1. Låt dig inspireras! Alla får berätta om en aktion de gillar, och sedan diskutera varför den fungerade bra. Vad i aktionen kan man återanvända eller göra om till något nytt?

2. Försök hitta på minst tre olika sätt för folk att deltaga i aktionen!

3. Måste aktionen alltid ske ute på gator och torg? Fungerar det lika bra på Internet, eller finns det andra arenor där man kan agera tillsammans?

18

Kapitel 7: Under aktionen Eva häller i sig en kopp kaffe. Det var aningen svårt att sova i natt. Det är mycket som ska klaffa idag. Insamlandet av 50-öringar har gått över förväntan, 6 stora tunga tygpåsar har de fått in. Nu väntar allvaret. Allting känns roligt men det är också lite nervöst.

Mats och Jenny har tagit med både en filmkamera och en vanlig digitalkamera för att dokumentera dagens aktion. Jenny har också skrivit sitt mobilnummer i det pressmeddelande de skickade ut innan aktionen, om någon journalist skulle dyka upp och vilja ta egna bilder eller skriva ett reportage. Redan på morgonen ringde en kvinna från en lokaltidning och ville veta lite mer om dagens aktion och lovade att komma förbi.

Samlingen är utlyst till klockan tolv. Och när klockan är fem minuter över finns det över hundra personer på plats. Det känns kul att se alla som varit ute och haft möten i sina respektive arbetsgrupper samlade igen. Dagen till ära tittar dessutom solen fram över den lilla staden.

"Men om de inte kommer så skickar vi ett nytt pressmeddelande om dagens aktion, och bifogar bilder säger Mats". Jenny håller med. "Det är minst lika viktigt att lägga upp en egen berättelse, bilder och film på hemsidan så att folk kan kolla vad som hände själva".

Det finns ingen anledning att "vänta in" media när man gör en aktion. Det är lättare att få kontroll över hur aktionen återberättas om man är snabb ut med bilder och beskrivningar själv. Dokumentera genom att fota, filma, intervjuva och skriva resumeer. Publicera dessa på hemsidor och skicka till tidningar och nyhetskanaler.

Efter ytterligare en liten stund har det faktiskt tillkommit ännu fler människor. Eva känner inte igen dem från de tidigare mötena och antar att deras insändare, flygblad, mobilisering över Internet faktiskt fått lite utdelning. "Men nu kan vi inte vänta längre", tänker Eva. Och hon samlar ihop alla för att säga till att det är dags för demonstrationen att börja gå.

Det händer ofta att nyhetsinslag på TV vinjetteras med filmklipp som presenteras som till exempel "Aktionsgruppens egna bilder". Tidningar väljer inte heller helt sällan att lyfta fram nyhetsartiklar som de kan illustrera med bilder. Så skicka med högupplösta foton från aktionen tillsammans med ett pressmedelande som kort beskriver vad som hänt tillsammans med några korta pratminus från någon deltagare direkt efter aktionen. Var noga med att alltid bifoga kontaktuppgifter till er själva i pressmeddelanden om journalisterna vill komma i kontakt för kompleterande fakta.

En av ungdomarna har tillverkat en listig tratt som de placerar i brevinkastet på entredörren till stadshuset när de kommit fram. Och när mynten som hälls ned i tratten med små klinkande ljud träffar marmorgolvet på insidan sprider sig ett jubel bland deltagarna, och även ett par åskådare applåderar. I ett lånat ljudsystem har det hållits tal från företrädarna för förskolan, bibliotekarier och aktionsgruppen. Aktionen blir ett bra sätt att knyta ihop säcken för dagen och göra något kul innan folk går hem.

Läs mer på aktionshandboken.se http://www.aktionshandboken.se/Dokumentera

När allt är över konstaterar Hanin, Mats och Eva att det hela gått över all förväntan. Och när de tillsammans är på väg hem känner de sig lite vemodiga över att allt är över, men också glada över att få vila ut lite. För snart är det dags att träffas allihopa igen, för känslan av att vara med och påverka är svårslagen!

Eva ser också att en polis i gul väst står i närheten. Eftersom hon är poliskontakt och ansvarar för kontakt med både poliser, väktare och andra myndighetspersoner går hon fram och presenterar sig. Veckan innan har hon redan pratat med polisen på telefon men det kan alltid dyka upp någon ny som inte fått tillräcklig information. Och de andra deltagarna vet att de skall hänvisa till Eva om det är något som polisen vill fråga om.

trationsrätten Enligt grundlagen så är demons tillstånd för en ha inte å skyddad. Man måste allts och smidigare re lätta e aktion, men ofta är det båd er tillstånd, sök inte att söka det. De gånger man avslag, så bli ska det kanske för att man tror att sen ändå poli med takt är det alltid bra att ha kon . dan onö i så att de inte blir oroliga

Hanin och Seppo står beredda med flygbladen, deras uppgift är att prata med intresserade och förbipasserande som undrar vad det är för folksamling som spatserar runt i Veskafors idag. Att få prata öga mot öga med folk på stan är gammalt traditionellt folkrörelsearbete, men fortfarande ett av de bästa sätten att påverka.

19

Kapitel 7: Diskussionsunderlag 1. En checklista kan vara bra inför en aktion. Vilka ansvarsområden kan du tänka behövs?

2. En eller flera personer kan behöva vara kontaktpersoner som kan svara på frågor från media, polisen eller allmänhet.

Kan det tänkas att det finns andra som kan komma att behöva kontakta aktionsgruppen på något sätt?

3. Gruppens aktion filmas och fotas. På vilka sätt tycker du att man bäst dokumenterar och sprider information om en aktion?

4. Är det alltid bäst att ansöka om demonstrationstillstånd? Finns det tillfällen då det är mindre bra?

5. Kan du komma på några andra bra sätt att avsluta en demonstration som gör att syftet med demonstrationen blir tydligt?

20

Kapitel 8: Efter aktionen Om veskaforsborna får behålla sitt bibliotek eller inte vet

pel skrivit denna aktionshandbok, men det är ett arbete

inte. Precis som i verkligheten så är det svårt att veta om

bör sker på alla ställen där det finns politisk aktivitet.

man kommer att lyckas. Till slut kan allt handla om timing, tillfälligheter, hur många man lyckas engagera eller Öppna upp och släpp in

hur mycket uppmärksamhet man lyckas få.

Utgå ifrån att de flesta som är intresserade av att delta i Det är viktigt att också kunna se vinsterna i en förlust. Att

ert politiska arbete inte alls vet om att ni finns innan

ett politiskt förslag går igenom trots stora protester kan

aktionen. Det betyder att aktionen kanske blir deras

ändå försvåra liknande förslag i framtiden. En stor mobi-

första kontakt med er, på plats eller genom medierna.

lisering visar att det finns ett intresse för politik och att det

Utnyttja detta tillfälle till att bjuda in dessa personer för

är möjligt att organisera sig tillsammans för att få i stånd

framtida engagemang.

en förändring. Denna vetskap stärker oss som samhällsmedborgare och skapar nya gemenskaper. Att man har haft roligt tillsammans kan vara en nog så viktig poli-

Vem är du och vad vill du?

tisk erfarenhet!

Försök att se bortom de politiska positioneringarna. Att organisera sig enbart efter vilket politiskt parti man sym-

Men om man vill öka sina chanser att inte bara lyfta frå-

patiserar med kanske inte alltid är det bästa. Det finns så

gan utan också vinna kampen om den finns det några

många andra gemensamma beröringspunkter som vi kan

saker man bör tänka på:

organisera oss utefter. Studenter, kollektivtraffikanter, cyklister, glutenallergiker och så vidare.

Om aktionen lyckas sätta frågan på agendan, är det också bra att ha ett svar

Läs mer på aktionshandboken.se

Tyvärr är ett vanligt problem med aktioner att man ibland

http://www.aktionshandboken.se/Öppna_identiteter

lyckas skapa medieutrymme för sina hjärtefrågor men att detta utrymme sedan fylls av en annan aktör. Inför valet

Vi blir också mer och mer medievana och kritiskt grans-

2006 genomfördes det demonstrationer mot försämrad

kande. Autencitet är ett nyckelord för den unga genera-

anställningstrygghet för ungdomar och man riktade kritik

tionen. Det handlar om upplevd äkthet. Identitet är något

mot arbetsförmedlingens behandling av arbetslösa unga.

man skapar tillsammans. Och den skall helst spegla vilka

Men protesterna ebbade ut efter demonstrationerna, och

ni är och varför ni tycker som ni tycker. Det finns inget

man hade inte riktigt formulerat hur arbetsmarknaden

misstänksamt i att en grupp studenter vill ha tillgång till

borde se ut istället. Man hade ingen berättelse om vad

bibliotek eller att partysugna ungdomar vill att nattbus-

som var fel och hur förbättringar skulle kunna se ut. Detta

sarna skall gå ända fram till tre på natten.

ledde till att utrymmet kunde fyllas av andras förslag om till exempel privatiserad arbetsförmedling. Man behöver fundera på vad som kommer att hända med ens fråga efter att den blivit uppmärksammad, och planera utifrån att den blir det!

Utvärdera och formalisera För att undvika att uppfinna hjulet om och om igen så behöver aktioner och kampanjer ständigt utvärderas. Det är bra om så många som möjligt blir inbjudna på utvärderingsmöten, eller uppmanas lämna in några nerskrivna synpunkter. Gör till exempel en checklista över vad som ni tycker funkade med förra aktionen så att ni inte missar samma saker till nästa gång. Att utvärdera och sammanställa lärdomarna kan ske i olika former. Vi har till exem21

Kapitel 9: Användbara verktyg PR-handboken Westanders utmärkta handbok med praktiska tips kring mediekontakter. Ladda ner eller beställ hem gratis! http://www.westander.se/prhandboken.html Insändarmaskinen™ Här kan du skriva insändare till sveriges alla tidningar.

Och dessutom hålla reda på när och var dina insändare blivit publicerats. http://apps.facebook.com/insandarmaskinen/ Retriever Mediebevakning En tjänst som hjälper dig att söka i både tryckta och nättidningar samt bloggar. Många bibliotek och skolor prenumererar på denna tjänst. http://www.retriever.se/ Riksdagens motioner På riksdagens sida kan man söka bland alla motioner som lagts. Bra för att få en bild av ens spelplan. http://www.riksdagen.se/webbnav/?nid=400 Hasbara Handbook En handbok på engelska som visserligen mest handlar om att stödja Israel, men innehåller många konkreta tips för att göra politiska kampanjer http://www.korta.nu/hasbara Motstånd Motstånd är boken om och för människor som vill förändra. Intervjuer med aktivister blandas med goda råd. Finns på bibliotek eller att ladda ner som PDF på hemsidan: http://www.quistbergh.se/view/119 Do It Yourself – valrörelse med boken “Att höras utan pengar” En gratis ebok om Internet och sociala medier och hur du utan att det kostar några pengar kan nå ut till hela världen. http://www.abf.se/?NewsId=8122

22