ISSN 0284-1460 © 2022 · Sydsvenska Industri- och Handelskammaren. Sydsvenskt Näringsliv utkommer med 4 nummer årligen.
ANSVARIG UTGIVARE
Stephan Müchler, Handelskammaren. REDAKTÖR–KONTAKT–PRENUMERATIONER
Caroline Rundberg, Handelskammaren. Tel 040-690 24 32. caroline.rundberg@handelskammaren.com
ANNONSER Media Support AB, Charlotte Blomfeldt. Mjöhultsvägen 62, 254 76 Allerum. Tel 0703-58 88 86. charlotte@media-support.se
LAYOUT–PRODUKTION Grafix Konsult AB, Erikslustvägen 38, 217 73 Malmö. Tel 040-644 46 70. www.grafix.se
OMSLAGSBILD Med sitt gemensamma starka engagemang för landsbygden etablerar Fri Kommunikation sitt container kontor utanför Brantevik. De vill nyansera bilden av Österlen och utmanar företagen i att tänka annorlunda och våga välja en byrå utanför storstäderna. Omslagsfoto: Fri Kommunikation
När detta skrivs är mandaten i riksdagen fastställda, men någon ny regering har inte tillträtt. Ulf Kristersson har ett övertag med tre mandat och fått talmannens uppdrag att sondera möjligheten att bilda ny regering. Förhandlingar inom, det av media kallade blåa blocket, är i full gång.
Med tanken på hur valrörelsen sett ut och hur olika väljarna lagt sina röster kommer den blivande statsministerns största utmaning inte att vara själva regeringsbildningen, utan att kunna åstadkomma något bestående som tar hela landet framåt.
Utmaningarna är många; elkris med starkt skiftande priser i landet, gängkriminalitet och säkerhet inom och utom landet för att bara nämna några stora problem. Dessa frågor förväntas nästa statsminister hantera under den kommande mandatperioden och det sannolikt med bara ett mandats övervikt. Lägg till det att män och kvinnor röstat mycket olika, detsamma gäller för stad och landsbygd eller för norra och södra Sverige. Bilden av hur det ser ut i landet och vad som borde göras är helt enkelt mycket splittrad, vilket blev rätt tydligt i valrörelsen.
Att vinna valet är en sak, men att kunna genomföra en bra politik är i ett sådant läge något helt annat. Så det kommer att dröja till vi vet vem som egentligen vann valet!
Det rimliga är att Ulf eller Magdalena konstaterar det uppenbara; de måste finna breda lösningar i de viktiga avgörande frågorna – lösningar som både moderater och socialdemokrater kan leva med och lösningar som de båda förmår att förklara och finna förståelse för långt utöver de egna väljargrupperna. I annat fall kommer problemen och splittringen att förvärras.
Självklart finns det tydliga ideologiska skillnader mellan socialdemokrater och moderater, men de borde ändock kunna komma överens om följande.
Bilden av hur det ser ut i landet och vad som borde göras är helt enkelt mycket splittrad, vilket blev rätt tydligt i valrörelsen.
VI PÅVERKAR · VI STÖDER · VI SAMMANFÖR Handelskammaren är en privat organisation som arbetar i sydsvenska företags intresse. Vi påverkar företagens villkor genom bland annat utveckling av infrastruktur och utbild ningssystem. Vi stöder affärer genom service inom internationell handel och olika utbildningar. Vi sammanför företag i olika nätverk och på våra många möten. Handels kammaren har drygt 2 500 medlemsföretag och finns i Skåne, Blekinge, Kalmar, Krono bergs och södra Hallands län.
För det första att det är helt orimligt att vi betalar olika pris för elen i olika delar av landet. Prisnivåerna har också nått sådana nivåer att många inte klarar att betala sina elräkningar. Det måste man gemen samt hantera.
För det andra måste en rejäl upprustning av rättsväsendet snabbt komma till stånd. Medborgarna måste kunna lita på att samhäl let finns till för att serva och skydda dem. Det kan knappast vara ideologiskt särskiljande.
För det tredje skall landet navigeras genom en säkerhetspolitiskt turbulent tid med krig i Europa. Detta har redan krävt så kallat blocköverskridande överenskommelser, vilket kommer att krävas också framåt. Det förväntar sig en stor majoritet av väljarna.
Om Ulf och Magdalena förmår att hitta sådana bredare lösningar på dessa områden så kan de faktiskt båda bli vinnare i valet. För att inte tala om att Sverige kommer att bli den stora vinnaren.
Handelskammaren
Skeppsbron 2, 211 20 Malmö
040-690 24 00
040-690
Stephan Müchler, vd Handelskammaren
l Efter några tunga pandemiår slog Växjö Småland Airport i juli sitt passagerarrekord från 2019 med 700 fler resenärer. Inte mindre än 28 696 utrikes passagerare reste då till eller från flygplatsen. Bakom rekor det ligger bland annat sats ningen på tre nya destinationer; London, Riga och Belgrad. I höst satsar man på inrikestra fiken genom dubblerat antal avgångar mellan Växjö och Stockholm Bromma Airport.
l Under första halvåret 2022 var cirka 85 procent av Öresundsbrotrafiken tillbaka jämfört med 2019. Trafikre kordet för godstrafiken under pandemin har fortsatt. Däremot har distansarbete ändrat resandefrekvensen för vissa pendlare och affärsresenärer varför pendlingstrafiken inte återhämtat sig. Dansk fritids trafik hamnade i nivå med 2019 men valutakursen och minskad flygtrafik bidrar till en långsam mare återhämtning av svensk fritidstrafik.
l Snart är det jul igen och i år gör en ny produkt entré i Lakritsfabrikens sortiment. I samarbete med Benchwarmers Brewing Co har de tagit fram en mörk porter smaksatt med lakrits. Drycken rekommende ras till höstens alla måltidsklas siker och såklart till julbordet. Julölen kommer finnas hos välsorterade butiker, i Lakrits fabrikens butiker och online på Lakritsfabrikens webshop.
l Växjöföretaget Lohilo har ingått ett nytt distributions och samarbetsavtal med Fuud AB, en svensk koncern som mark nadsför och säljer funktionella livsmedel. Avtalets värde är minst 50 miljoner kronor över en tvåårsperiod. Uppdraget beräknas generera tre nya årstjänster. Lohilo Foods har också ingått sälj och distribu tionssamarbete med Malmö företaget Sproud International som utvecklar växtbaserade ärtdrycker.
l Sigma Technology Cloud har etablerat ett Young Talent pro gram som är en inhousepraktik för studenter. Programmet möj liggör att studenter kan göra sitt examensarbete inom IT och samtidigt utforska det kom mande arbetslivet. Programmet är ett av få program på mark naden som fokuserar på hållbar teknikutveckling och etablering av ett verklighetsbaserat tanke sätt för framtida medarbete.
l IKEA ska tillsammans med WIP Group investera i en helt ny fabrik för grytor och kastrul ler i Åseda. Den 12 000 kva dratmeter stora fabriken väntas ge 60 nya jobbtillfällen och ska drivas med förnybar energi och använda återvunnet stål i pro duktionen. Närheten till stora försäljningsmarknader med kortare ledtider och transporter är några av fördelarna med placeringen i Åseda.
l I höst öppnas Sveriges första träningsanläggning för gaming och sport under samma tak upp i Helsingborg. Satsningen genomförs av Fritid Helsingborg och FUZED och ämnar inspirera unga till en aktiv livsstil där intresset för gaming kombineras med fysisk aktivitet och hälsosam kost.
l Micropower Group gör en storsatsning i Växjö. Företaget planerar att expandera sin verksamhet och kommer in vestera i ett nytt huvudkontor, utvecklingscenter och produk tionsanläggning. Den nya an läggningen planeras att stå klar 2024 och omfattar 25 000 m² med bl.a. en produktionsenhet för batteriladdare och modulära litiumbatterier tillsammans med ett innovationscenter för kraft elektronik.
l Eriksberg Hotel & Nature Reserve vidgar verksamheten med en ny hotelldel bestående av 23 rum. Byggnaden utformas som ett skepp av trä som vilar mot granitklipporna med utsikt över betande visenter och kronhjortar. Syftet är att göra naturen tillgänglig året om på ett bekvämt men naturligt sätt utan att störa djur och natur. Ökad efterfrågan på turistanläggningar på landsbygden ligger bakom satsningen.
l Bergkvarabuss AB lanserar i samarbete med Trelleborgs kommun och Skånetrafiken ett pilotprojekt med en förarlös buss. Den självkörande bussen ska gå mellan äldreboendena på Akka området och köra resenärer till hållplats Akka för vidare resa med stads eller regionbuss. En servicevärd kommer att finnas ombord. Resorna kommer att vara gratis och utvärderas efter ett år.
l I höst påbörjar VA SYD ett projekt där en ny vattenkiosk ska uppföras i Eslöv i syfte att kunna erbjuda återvunnet av loppsvatten till både offentliga och privata aktörer. Målet är utveckla nya metoder för att spara dricksvatten. Projektet är en av flera satsningar som ska säkra framtidens vatten.
l Eleiko Group AB startar till sammans med Svenska Tyngd lyftningsförbundet och Hög skolan i Halmstad ett nationellt träningscenter för landets bäs ta lyftare och tränare. Tanken är att kombinera elitidrott och högskolestudier för de framtida generationernas lyftare.
l I den senaste betygsättningen från EcoVadis gör kabeltillver karen NKT sitt bästa år någonsin. Företaget har förbättrat sin totala poäng från 75/100 poäng förra året till 83/100 poäng 2022, vilket placerar företaget bland de allra högst rankade företagen inom kategorin Tillverkning av kabel och kabeltillbehör.
l Kontaktstillverkaren av elektronik och elektromekanik, Orbit One, har utvecklat en ny unik robotcell i Ronneby. Robotcellen som endast kräver en operatör har tre robotarmar och hanterar allt ifrån laserlöd ning till test av kretskort och montering av batteri med mera. Uppdraget kommer från ett stort svenskt industriföretag och den ska användas för till verkning av identifierings och spårbarhetslösningar med inbyggda analysverktyg.
l Electrolux Professionals affärsområde ”Professionella tvätt lösningar” firar 120 årsjubileum. I samband med detta har man öppnat upp en historievägg i Ljungby där man haft produktion sedan 1970 talet. I september bjöds det in till öppet hus där gästerna kunde följa hela produktionslinjen. Idag säljs Electro luxprodukter och lösningar i fler än 110 länder.
l I höst påbörjar det Växjö baserade börsbolaget Arcoma installationen av åtta röntgen system i Thailand. Ordervärdet ligger på 5 6 miljoner kronor och inkluderar bolagets allra senaste röntgensystem. Det toppmoderna systemet är utvecklat med fokus på bland annat arbetsflöde och använ darvänlighet.
l Yngvi Fridriksson har ut setts till vd för Abstracta, en del av Lammhults Design Group. Han har tidigare haft ett antal befattningar inom koncernen, bland annat COO på Abstracta och Lammhults Möbel.
l Maja Modigh har tillträtt som ny vd för Hansson Thyres son AB. Maja har arbetat på företaget sedan 2018 med per sonal och ekonomi som huvud sakliga arbetsområden och har tillsammans med tidigare vd:n lett verksamheten som vice vd.
l Karin Dernegård är sedan 1 september ny platschef på Södra Cell i Mönsterås. Karin har arbetat inom Södra sedan 2011 som produktions och processteknisk chef.
l Eric Wickell är ny vd för Destination Småland. Han kom mer närmast från Advisory AB där han varit vd och delägare.
l Vid starten av årets skörde säsong 2022 invigde Foodhills en ny produktionsanläggning i Bjuv som ersätter den gamla. Den nya anläggningen har kapacitet att förädla upp till femtio ton ärtor i timmen, med utrymme för ytterligare utökad kapacitet.
l Fem Science Parks i sydöstra Sverige inleder ett samarbete för att stärka tillväxt och innovation i regionens små och medelstora företag. Blue Science Park i Karlskrona, Kalmar Science Park, Växjö Linnæus Science Park, NetPort Science Park i Karlshamn och Krinova i Kristianstad komplet terar varandras profilområden. Tillsammans erbjuder de tillgång till utbildningar, semi narier och mötesplatser inom bland annat digitalisering, e handel, hälsa, livsmedel, marin teknik, skog och energi.
l OnceMore® från Södra är världens första storskaliga process för återvinning av textil av blandmaterial. Lindex ska nu producera över en miljon plagg av den nya fibern. Plag gen kommer säljas i Lindex’ butiker och hemsida i början av nästa år.
l För snart 50 år sedan stod den dåvarande kronprinsen Carl Gustaf och klippte bandet till bron som förenade Öland och Kalmar. Ölandsbron som idag står lika ståtligt över sundet planeras att firas under hösten.
l I ett revolutionerande steg för branschen ska Elcowire, tillsammans med sin kraftkabelkund NKT, leverera kol dioxidsnåla kopparbaserade kabelsystem för produktion av kraft från den tredje fasen av världens största havsbaserade vindkraftverksprojekt, Dogger Bank C, utanför Englands kust. Utsläppsminskningen, tack vare användningen av koldioxidsnål koppar, uppskattas till över 23 000 ton koldioxid, vilket motsvarar 7 700 genom snittliga bensindrivna personbilar som körs under ett år.
l Fastighetsbolaget Wihlborgs har fräschat upp Axis lokaler på Ideon Science Park i Lund. Det gemensamma målet var en minimal påverkan på miljön.
Bland annat återvanns ett 50 tal glaspartier som sparats från en tidigare renovering och mattor tvättades istället för att bytas ut. Resultatet blev 90% minskad klimatpåverkan och dessutom kortare leveranstid.
l Handelskammaren arrangerar runt 200 seminarier, möten och utbildningar om året i Sydsverige. Detta för att öka medlemsföretagens konkurrenskraft och verka som en arena för nätverk. Komplett utbud och anmälan finns på › handelskammaren.com/evenemang.
6/10 (fler tillfällen ingår), Styrelseutbildning, Malmö
6/10 Företagsbesök hos Alufluor, Helsingborg
6/10 Nätverket för VD-assistenter, Malmö
7/10 BusinessForum Industri, Karlshamn
11/10 Internationell kontaktskrivning, Malmö
11/10 Företagsbesök på Carl F, Malmö
12/10 Made in Sweden, eller hur?, Helsingborg
13/10 Logistikutmaningar och trender – Asien, online
13/10 Lunch och lite till!, Karlskrona
14/10 Uppsägningar enligt nya LAS, online
14/10 Lunch och lite till!, Kalmar
17/10 100-listan: Hur bygger du ditt professionella styrelse varumärke?
18/10 Ekonomisk omvärldsanalys med Robert Bergqvist, SEB, online
19/10 The New Boss: Hållbart ledarskap, Helsingborg
19/10 Företagsbesök hos AB Gustaf Kähr, Nybro
20/10 The New Boss, Växjö
20/10 Nya produktkrav – Sustainable Poduct Initiative och Ecodesign direktiv, online
24/10 Rune Andersson gästar Samtal med Müchler, Malmö 25/10 LinkedIn för ditt företag, online 25/10 Hållbarhetsnätverket lunchar med Duni Group, Malmö 26/10 The New Boss – Att leda och leva ett varumärke, Kristianstad 26/10 Importmoms – fortsatta inlåsningseffekter och risker för transportörer och tullombud, online
8/11 The New Boss – Sätt mål tillsammans!, Malmö 8/11 Företagsbesök hos Ecophon, Hyllinge 8/11 Nätverket för VD-assistenter, Malmö 10/11 Distributionsavtal – agent eller återförsäljare – vilka risker tar du?, Malmö 10/11 Företagsbesök NKT, Karlskrona 14/10 100-listan hänger med Radinn!, Malmö 15/11 Attrahera och behåll de bästa talangerna, Växjö 15/11 Tulldagen 2022, Malmö 16/11 Ekonomi för ”ofrivilliga” ekonomer, Malmö Vi reserverar oss för eventuella ändringar.
Du har ju fått ett nytt ansvarsområde inom Handelskammaren
som regionchef för policy i Halland och norra Skåne. Berätta! – Vi har kopierat fram gångskonceptet med en regi onchef för policy i Sydost och jag har fått det spännande uppdraget i Halland och norra Skåne. Nu ligger mitt fokus på att träffa våra fullmäktigeledamöter från respek tive region på tu man hand, för att få en tydligare bild av behoven för att sedan kunna sätta lokala agendor. Samtidigt träffar jag och bygger relationer med lokala, regionala och nationella politiker och beslutsfattare. Syftet är helt
enkelt att både öka vår när varo och att vi ännu mer ska ha ett öra mot marken även i Halland och norra Skåne.
Har du redan nu identifie rat någon särskild utmaning att hugga tag i? – Jag har ganska nyligen börjat träffa fullmäktigeledamöter i Hal land och ser fram emot att efter hand fortsätta med norra Skåne. Men visst, jag ser redan att det finns vissa viktiga infrastruktur satsningar, både i form av vägar, järnvägar men också utbildningar, som behöver komma på plats för att vi ska kunna förverkliga poten tialen i regionerna.
l Malmös spelbransch växer så det knakar, och har ambitio nen att bli Europas spelutvecklingshuvudstad. Men det råder underskott av utbildningsplatser inom dataspel i Sydsverige, och i nuläget finns inga planer på en utökning av utbildningsplatser inom yrkeshögskolan till Malmö. Om ingenting görs riskerar Malmö att förbises vid nyetable ringar och investeringar, samt att spelföretag börjar söka sig bort från staden.
Handelskammaren och Data spelsbranschen bedömer att en tredubbling av antalet utbildningsplatser de närmaste fem åren är en förutsättning för att branschens tillväxt inte ska stanna av. Läs mer i vår senaste rapport – Loading...Waiting for more players.
l Nu är vi äntligen igång med utbildningen Sustainable Business & Leadership! Vilket härligt gäng deltagare från Bona, TePe Oral Hygiene Products, Vida Gruppen, AB Stenströms Skjortfabrik, Skå nemejerier, HSB, Valmet, Roxtec Group, Region Skåne, GIAB Nordic AB, KraftPowercon och TotalEnergies. Fokus är att lära mer om hållbar affärsutveckling, utveckla långsiktiga strategier, förändringsledning och säker ställa att hela organisationen följer med på resan. Vill du vara med våren 2023? Kontakta › elisabeth. axelson@handelskammaren.com Utbildningen är ett samarbete med IHM Business School.
l Under en längre tid har tillver kande företag i nordvästra Skåne haft svårt att hitta utbildad personal. Därför har vi tillsammans med Familjen Helsingborg och andra företag i regionen startat en ny utbildning för att locka fler personer till branschen. Den nya industriteknikutbildningen kom binerar teoretiska och praktiska moment, och specialiserar sig i både hantverk och industriell teknik och avancerade tekniska system. Då en stor del av utbildningen kommer ske ute hos företagen kommer det även finnas möjlighet att skräddarsy undervisningen efter branschens behov. › skanevux.se/ nv/utbildningar/industritekniker
l Fredagssoffan är en podd som spelas in inför publik och där Handelskammarens
Katarina Björnsdotter träffar spännande profiler ur det syd svenska näringslivet. Bland tidigare gäster finns Kerstin Lindell från Bona AB, Halldora von Koenigsegg från Koenigsegg och Anna Schreil från The Absolut Company. Fredagssoffan kan du lyssna på där poddar finns. Inom kort kommer senaste avsnittet där vi får möta Patrik Levin som mitt under pandemin tog över vd rollen på Gekås i Ullared. Enjoy!
All kommunikation sker på mottagarens villkor – det är Gustaf Ströms fasta övertygelse. Han är grundare och Chief Creative Officer på Malmöföretaget Frank Valiant. Ett bolag med expertisen att förklara svåra saker enkelt och som stöttar företag med allt ifrån kommunika tionsstrategi till magiska XR-lösningar som tar dig till platser du annars bara kunnat drömma om.
– Det vi är bäst på är att nörda ner oss i sådant som är svårt och sedan återberätta det på ett enkelt sätt. Vi brinner för att skapa unika budskap som håller, berät tar Gustaf.
Själv har han djupdykt i hur man ”hack:ar” motta garens hjärna – alltså hur man bäst når fram med sitt budskap och får det att fastna.
Hans grundläggande synsätt är att det inte handlar om vad vi säger utan vad mottagaren hör, ser och uppfattar.
– Det alla mottagare har gemensamt är hjärnan – och desslimbiska system. Det hanterar intryck, inlärning, känslor och minne. Vårt arbetsminne är så dåligt att vi i snitt tittar sex gånger på en tågbiljett när vi ska resa. Det säger en del om vad vi brottas med – hur ska vi få budskap att fastna och överensstämma med det mot tagare hör och ser?
Gustaf menar att det gäller att hitta minsta motstån dets väg för hur vi kommer ihåg. För att göra det behöver vi gå tillbaka i tiden. Långt tillbaka. Människan började berätta historier för runt 100 000 år sedan och för cirka 30 000 år sedan började vi använda bilder. Att kommuni cera genom mer redaktionellt material har vi bara ägnat oss åt de senaste 3500 åren. Med detta sagt menar Gustaf att det vi är mest rustade att ta in, är historier och bilder.
– Alla älskar en historia eftersom vi är biologiskt kopplade till dessa. De används både för att återberätta det som hänt och för att simulera framtiden. Utan dem skulle vi bara ha nuet. Kort sagt, vi använder historier för att navigera verkligheten. När du konsumerar historier aktiveras samma delar av hjärnan som om du gjort det på riktigt, i hjärnan läser du till exempel inte om Frodo, du ÄR Frodo.
Utöver att nå fram vill vi ju också att mottagaren ska minnas vårt budskap. Mest effektivt är ett återberätta det man hört för sig själv, eller ännu hellre för någon annan.
– Många använder ”Visste du att…” strategiskt i sin kommunikation eftersom nyvunnen kunskap ofta berät tas vidare för någon annan. Resultatet blir att budskapet förstärks av budbäraren och landar ännu kraftigare hos mottagaren.
Svårigheten att nå fram med sitt budskap beror till stor del på hur vi lever idag. Vi utsätts för långt mer kognitiv belastning än tidigare generationer. Vi blir helt enkelt bombarderade med information. Därför är det viktigt att reducera belastningen.
Sätt dig i mottaga rens perspektiv
Ta bort allt som inte är relevant
Highlighta det som är intressant
som adderar till den kognitiva belastningen men inte bidrar till budskapet. Använd fler slides med mindre information på varje. Guida mottagaren att komma ihåg rätt saker genom att highlighta viktiga detaljer med varma färger. Det är lätt att fastna i att skapa snygga grejer men det får inte vara på bekostnad av läsbarheten.
Gustaf påminner om att allt som du och ditt varu märke gör och kommunicerar, bilder, vad du har på dig och så vidare bidrar till budskapet. Därför är design och layout en viktig del.
– Storlek och form vinner alltid när det gäller layout. Ögat dras till det största men också det som är i minori tet, exempelvis en cirkel som ringar in något. Använd det för att skapa hierarki i ditt budskap och låt det viktigaste sticka ut.
En annan intressant kommunikationsteknik hand lar om överskottsinformation.
– Vi lär oss bäst av berättande med visuellt stöd. Vi hör något, vi avkodar det, återberättar för oss själva, får visuell input och kopplar informationen till bilder. Lägger vi då till text får vi en överbelastning och tappar publiken, till exempel genom att läsa högt från en lång text i en Power Point.
Alla älskar en historia eftersom vi är biologiskt kopplade till dessa. De används både för att återberätta det som hänt och för att simulera framtiden.
Gustaf menar att det handlar om ren självbevarelse drift. Hjärnan känner att energiförbrukningen är för hög och stänger ner med resultatet att du inte kommer ihåg något alls.
– Tekniken används ofta av politiker, exempelvis Obama, som öser på med budskap i sina tal samtidigt som de minskar ner visuella intryck och sätter politikern själv i fokus. Syftet är att publiken ska minnas känslan snarare än budskapet.
Avslutningsvis menar Gustaf att företagen har mycket att vinna på att stärka sin storytelling.
– Inom B2B är vi duktiga på att lyfta det positiva, till exempel den nya, bra maskinen vi tagit fram. Kom och köp! Men det räcker inte att tala om hur bra den är, vi måste skapa intresse genom att bygga en story. För att vara värt något måste det ha kostat något. Utgå ifrån problemet, gå vidare till hur ni kan lösa det och skapa förändring. n
Ibland är det tråkigt att få rätt. Handelskammaren har påpekat bristerna i sydsvensk elförsörjning under lång tid. Vi tog strid mot elområden när de infördes av Svenska kraftnät 2010. Arbetet ledde till att näringsdepartementet tog fram en oberoende utredning om hur man skulle hantera situationen. Den kom 2013 och innehöll bland annat förslag om garanti för elöver föring från norr – vilket i praktiken även EU-kommissionen pekat på som lösning.
Inget av detta ledde till åtgärd. Vintern 2018 kom en köldknäpp och elsystemet var extremt ansträngt. Handelskammaren vände sig till Svenska Kraftnäts ledning och efterlyste besked och en plan i februari 2018 – vi konstaterade att företag och hus håll riskerar bortkoppling. Vi begärde att reservkraft skulle bevaras och upphandlas.
Responsen uteblev.
Putins krig har drivit upp gaspriserna och det påverkar naturligtvis de svenska pri serna. Men hade kärnkraften bevarats, hade Sverige drabbats betydligt mildare än nu. Och hade svenska myndigheter och politiker använt elområdena för att aktivt jämna ut prisskillnader hade vi inte haft de enorma interna prisskillnaderna inom landet.
Handelskammaren skrev i februari i år till regeringen och påpekade att de 30 miljarder som Svenska kraftnät låter ligga på hög är avsedda för motköp och investeringar, eller andra aktiva åtgärder för prisutjämning. Detta ledde till ett uppdrag att efterlysa extra produktion i Sydsverige i april och bidrog till att man nu kommer kompensera företag i Sydsverige i form av det som regeringen kallat högkostnadsskydd.
Det finns ingen modell för detta klart och nu har kontot med kapacitetsintäkter svällt till 100 miljarder…
Men var kommer pengarna ifrån?
Klockan 12–13 den 1 september 2022 så var elpriset 390 kronor i elområde SE2 och 5 290 kronor i elområde SE3. Säg nu att ett kraft verk i Sundsvall lyckats sälja 50 Mwh till en kund i Uppsala. Kraftver ket får bara fakturera med sitt områdespris. Men kunden ska betala med sitt områdespris.
Kraftverket i Sundsvall får 390 kr x 50 Mwh betalt = 19 500 kr
Kunden i Uppsala skall betala 5 290 kr x 50 Mwh = 264 500 kr Anledningen till skillnaden är att ledningarna under handelstim men inte kunde frakta tillräckligt med el. Om ledningarna hade räckt till så hade det blivit full prisutjämning mellan elområdena. Mellanskillnaderna tar därför nätoperatören Svenska kraftnät hand om, det vill säga 245 000 kr i den här enskilda affären. Det är detta som kallas kapacitetsinkomster, eller –felaktigt – flaskhalsavgifter.
Elpriset sätts på spotmarknaden. Varje timme skapas ett nytt pris i varje elområde.
Prisbildningen startar med att varje elområde först prissätter den interna produktionen. Det ger ett utgångspris.
Sedan låter man elområdena handla el mellan varandra. Detta kommer att börja jämna ut priser na. Höga utgångspriser handlas ner och tvärtom. Eftersom ledningskapacitet är begränsad hinner det väldigt sällan bli full prisutjämning mellan elområdena under en handelstimme.
När timmen är slut bildas ett slutpris som gäller alla affärer i den timmen. Eftersom ledningarna är begränsade, så hinner det sällan bli full prisutjäm ning under handelstimmen.
Ett pris per timme och per elområde, alltså. Det priset gäller alla som finns i området – oavsett om de tillverkar elen inom området, exporterat den, eller importerat den. När ledningarna är fullt utbyggda och det finns geografisk balans i produktionen av el, så blir priset samma i alla elområden. Detta pris kan man räkna ut teoretiskt och kallas systempris.
Följ spotmarknaden för el här › nordpoolgroup.com
Denna mellanskillnad är ett uttryck för att det finns flaskhalsar i nätet och för lite produktion söder om gränsen, vilket ger höga utgångs priser i varje handelstimme.
EU:s regelverk är därför tydligt med att nätoperatören ska använda dessa pengar för att aktivt och syste matiskt åtgärda problemet. Det kan ske genom köp av extra produktion i syd (så kallade motköp på el-språk) eller genom nya ledningar. Läggs pengarna på hög så motverkas hela syftet.
Alla EU-länder utom Sverige och Danmark har ett enda gemensamt prisområde för alla kunder i landet. El-matematiken ovan gäller alltså bara deras utlandsaffärer. Efter som bristerna inom landet ändå är kända av alla aktörer så arbetar man med handlingsplaner och åtgärdar successivt.
Då slipper man extrema skillnader i konkurrensvillkor inom landet. n
Besök elcowire.com och läs mer!
Minskar CO2-utsläppen med 23.000 ton
Elcowires Low-carbon Copper, med marknadens lägsta CO 2 avtryck, levereras till världens största vindkraftpark Dogger Bank C utanför Englands östra kust. Projektet är ett samarbete mellan tre skandinaviska företag: Boliden, NKT och Elcowire. De minskade utsläppen motsvarar 7.700 bensindrivna personbilars utsläpp under ett år.
Elcowire bidrar till den globala omställningen till förnybar energi som leverantör av koppartråd, kopparlinor, profiler och ledarmaterial tillverkade av koppar, kopparlegeringar och aluminium.
SOMETIMES INVISIBLE YET ALWAYS PRESENT
Vi är ett svenskt bolag med verksamhet i Helsingborg och Hettstedt, Tyskland med ca 400 medarbetare och har en årlig produktion på ca 300.000 ton. Våra lösningar möjliggör effektiv transport av energi och finns i allt från elfordon till kraftöverföring inom och mellan länder – ovan och under jord. Kort sagt: Allt som har med elektrifiering att göra. Våra kunder finns över hela världen.
Elcowire ingår i Liljedahl Group.
När detta skrivs ser Ulf Kristersson ut att bli regeringsbildare. En papperstunn seger, som kommer att kräva disciplin i leden om den skall leverera sin agenda. När regeringen väl är bildad blir de svenska unika budgetreglerna en tillgång. Det krävs ju bara den största minoriteten för att få igenom sin budget i riksdagen.
Men de senaste mandatperioderna har det förekommit avhopp från partierna, vilket gör att en politisk vilde kan ställa saker på ända. Som när Natofrågan äventyrades i våras av en avhoppad vänsterpartist med vad som kanske kan kallas ganska unika hållningar. Även SD har ju drabbats genom åren och det är inte otänkbart med libe rala enmansrevolter beroende på utvecklingen. Ledamöter M och KD fruktar gud, eller i varje fall partipiskan, lite mer.
Man kan tala om en ekonomisk-politisk axel och en identitetspolitisk axel i svensk politik. Eko nomisk politik följer den traditionella skalan från socialism till marknad. Den identitetspolitiska handlar ytterst om kultur, med synen på integra tion och invandring och offentligfinansierad kultur som viktiga frågor.
Det är i den här korsningen som regeringens politik blir möjlig – eller krockar.
För Kristersson är dilemmat att Liberalerna –och enstaka kristdemokrater – kan stegra sig vad gäller identitetsfrågorna, medan SD kan vägra en del av ekonomin.
Energiproduktion – kärnkraft. Kan förverkligas början av 2030-talet.
Energistöd till företag och hushåll. Sannolikt retroaktiv. ”Dansk nivå” på rättspolitik och immigration.
Natoansökan fullföljs.
Oklara frågor, där svar kommer efter hand
Infrastrukturpolitik – rivs 12-årsplanen upp?
Socialförsäkring, som A-kassa. Linjen i EU kring nya medlem mar, budgetfrågor, Ukraina.
Bubblare – kan bli av, eller fastna i låsningar
Yrkesutbildning – alla är för mer av detta, men inte om hur det ska ske.
Skattereform ligger i korten, men synen på utgifter sätter gränser.
Högskolor får ny och egen rättslig status – med rätt till ägande och ökat oberoende?
Ett känt knep är byteshandel med dessa. Mer marknadsliberala partier säkrar sin ekonomiska politik genom utbyte med identitetspolitik. När Moderaterna i en kort period ledde Malmö så var man beroende av Skånepartiet, som fick hissa skånska flaggan utanför kommunhuset och lite annat i byte mot ”riktig” makt.
Ekonomiskt handlar det i regel om att SD nog kan köpa en del reformer på statens inkomst sida, men inte är så pigga på minskade utgifter förutom minskat stöd för integration. Det finns en gräns för hur långt sådant fungerar. Den första striden är redan känd och handlar om A-kassan. Kanske kan M och KD exempelvis ”sälja” bant ning av en del kulturområden som public service i ett större paket mot skattesänkningar.
Identitetspolitiskt kommer det handla om mediapolitiken, biblioteksutbud och museer men i första hand om integration och invandring. Fram tida invandring är man nog överens om, men hur är det med integrationen av utländska medbor gare som redan finns i landet – och de som blivit svenska medborgare som vuxna. Detta är viktigt kommande år och metodiken blir en potentiell krutdurk inom koalitionen.
Samtidigt tränger sig omvärlden på. Det blir en styv ekonomisk motvind de närmaste åren, där inflation och sysselsättning blir centrala. Kriget i Ukraina kan dra ut på tiden och Natointrädet skall landas. Och klimatet bryr sig inte om något av detta, så den gröna omställningen behöver full följas under tiden. n
Vem vill du egentligen ha på din sida när de avgörande besluten ska fattas? Någon som förstår att varje affär har sin egen dynamik, att det sällan finns rutinuppdrag i en allt mer komplex affärsvärld?
Vi är en av Sveriges ledande advokatbyråer. Du får rådgivare som brinner för att lösa dina juridiska frågeställningar och som hjälper till att nå era affärsmål. Alltid med tillgång till fullservicebyråns samlade kompetens och erfarenhet.
Välkommen till Setterwalls.
Vi har i tidigare nummer av Sydsvenskt Näringsliv kunnat läsa om regeringens nationella plan för infrastruktur och om Handelskammarens lobbyarbete för att påverka denna. Precis innan midsommar kom till slut beslutet om hur de 881 miljarderna ska fördelas. Men hur gick det och fick Handelskammaren gehör för sina åsikter?
Den kanske viktigaste kritiken som Handelskammaren riktade mot förslaget som var ute på remiss var den ojämna fördelningen över landet. I Handelskammarens rapport Hela kungariket halva pengarna framgår att skillnaderna är väldigt stora till främst Stockholm och Göteborgs fördel, samtidigt som södra Sverige blir förfördelade.
Gjorde då regeringen förändringar som förändrar denna balans? Det korta svaret är nej, tyvärr ser vi fortfarande att det satsas allt för lite i södra Sverige och riskerna för framtida trafikinfarkter när till exempel Fehmarn bält-förbindelsen öppnar är överhängande.
Handelskammaren lyckades dock påverka flera beslut, och satsningar för ca fyra miljarder tog plats i det slutgiltiga beslutet. Det är vi väldigt glada över. n
Ellen Dahl, regionchef policy södra Halland och norra Skåne
”Jag ser positivt på de satsningar man gör på bland annat Västkustbanan, E22:an och mötes spåret i Knäred, men jag vill höja ett varningens finger. Tyvärr finns en trend i uppskjutna objekt i just Halland, där objekt efter objekt rullas fram med ändrade startdatum och att regionen faktiskt inte mottagit de investeringar som inkluderats i tidi gare planer. Samma sak gäller Helsingborg C Maria – ett beslut om dubbelspår längs hela Västkustbanan togs 1992 och åtta infrastrukturministrar senare är det ännu inte på plats. Det är dags att södra Sveriges infrastrukturinvesteringar blir verklighet.”
”Att vi nu ser flera satsningar i Sydost är inte bara bra utan nödvändigt, vi vet att denna del av landet har förfördelats under en längre tid. Att det nu satsas på just Sydostleden E22:an och Kust till Kustbanan ligger helt i linje med de prio riteringar vi drivit.”
Sydostlänken – 2 miljarder Denna viktiga järnväg som ska förbinda Karlshamn och Älmhult kommer få stor betydelse för främst godsflöden. Sydostlänken är mycket viktiga för bolag såsom Volvo Cars och Karlshamns Hamn. Handelskammaren är väldigt glada att regeringen nu tillskjuter pengar så nuvarande tidsplan kan upp rätthållas.
Helsingborg C – Maria, 1 miljard
Redan 1992 beslutade riksdagen att Västkustbanan – den järnväg som går mellan Göteborg och Malmö – ska få dubbelspår. Det har tyvärr inte blivit verklig het än, trettio år senare. Helsingborg C Maria är Västkustbanans sista delsträcka med enkel spår och i regeringens beslut tillskjuter man en mil jard kronor för att kunna påskynda byggstarten.
E22 Ronneby – Nättraby 500 miljoner
E22:an är en väg Handelskammaren slagits för under lång tid. Det är glädjande att se att bit efter bit på denna viktiga väg som går från Trelleborg till Norrköping rustas upp. Flera viktiga objekt är med i planen och att regeringen nu tillskjuter 500 miljoner till sträckan Ronneby Ö Nättraby är mycket positivt.
På E22 AB:s hemsida www.e22.eu kan ni läsa mer om Handelskammarens påverkansarbete för just E22:an.
Dubbelspår Växjö Alvesta Etapp 1, 400 miljoner
En av de viktigaste satsningarna för sydöstra Sve rige är Kust till Kustbanan som förbinder Kalmar, Karlskrona och Växjö och i förlängningen dessa städer med Göteborg. Banan knyter även upp syd östra Sverige på stambanorna. Att nu Etapp 1 för dubbelspår mellan Växjö och Alvesta finns med i planen är mycket positivt då denna järnväg är en av landets mest trafikerade järnvägssträckor.
Av Johan Eklund, Chefekonom Handelskammaren
Sverige liksom stora delar av omvärlden står inför ett reellt stagflationshot, det vill säga simultant hög inflation och fallande efterfrågan i ekonomin. De flesta prognoser för BNP-utvecklingen under 2023 pekar på en kraftig inbromsning. Just nu ligger inflationen i Sverige på 9 procent men den ekonomiska situationen präglas av genuin osäkerhet. Att vi får se inflationen med marginal passera 10 procent på årsbasis är inte uteslutet.
Den ryska invasionen av Ukraina är utan tvekan den utlö sande faktorn. Detta är en vad ekonomer kallar för utbudsdriven inflation. Men effekterna förstärks av inhemskt skapade problem, med elförsörjningen som enskilt största faktor. (Läs gärna Per Try dings artikel om el på sidan 8). Till detta kommer det faktum att vi länge haft en synnerligen expansiv penningpolitik med låga räntor.
Den inflation vi nu upplever är därför en besvärlig cocktail av dels reala prischocker från utbudssidan i ekonomin, dels ett resul tat av en lång period av expansiv penningpolitik som skapat efter frågedriven inflation. Själv – mikroekonom som jag är – har jag svårt att separera dessa två inflationskällor från varandra. Och det har sannolikt även Riksbanken, men svaret har betydelse för hur snabbt reporäntan ska höjas. Går det för snabbt riskerar den ekonomiska nedgången förstärkas, går det för långsamt finns det risk för att infla tionsförväntningar biter sig fast.
Mycket av inflationen, men inte all, beror alltså på en real kostnadschock med ursprung i energipriser och livsmedelspriser. Dessa har i sin tur drivits upp på grund av den ryska invasionen av Ukraina. Men tecken på efter frågedriven inflationen gick att se redan före invasio nen. Vi ska också komma ihåg att denna långa period av låga räntor resulterat i att hushållen ökat sin skuldsätt ning rejält, med effekten att hushållens räntekänslighet ökat kraftigt. Samtidigt är den reala utbudschocken som utlösts av Rysslands krig mot Ukraina inte något som penningpolitiken rår på, efterfrågeinflationen är det dock annorlunda med.
Hur Riksbanken nu navigerar är med andra ord en fin balansgång med begränsat manöverutrymme. Bedömningen är att reporäntan kommer att ligga på ungefär 2 procent, eller strax däröver, vid årets utgång och sannolikt stanna på den nivån ett tag.
Mycket hänger också på hur människors inflationsförvänt ningar tar sig uttryck, samt utfallet av lönerörelsen, och ickeminst vad som händer i vår omvärld. Till exempel hur Tyskland hanterar sina energiförsörjningsproblem. Med höginflation kommer lönekrav och vi har redan sett hur tyska IG-metall inför förhandlingarna i september och oktober ställt löneanspråk på hela 8 procent. Skulle detta, eller något där i närheten, gå igenom så finns det en överhängande risk för en Tysk-inflationsspiral.
Penningpolitiken kommer inom kort behöva göra flera roderkorrigeringar, balansgången är svår. Den goda nyheten är att Sveriges riksbank idag är oberoende från politisk styrning samt har en hög trovärdighet i att bekämpa inflationen. En stor skillnad från 1990-talskrisen. Men den synnerligen expansiva penningpolitiken som pågått i princip sedan 2015 fram till 2021 har inte varit utan kritiker. Bankekonomer, som t ex Annika Winsth, har varit tydliga i sin kritik mot Riksbanken, en kritik som jag delar. Hade vi haft en något högre räntebana så hade vi inte bara haft lägre skuld sättning bland hushållen och ett något mindre efterfråge drivet inflationstryck i dagsläget, det hade även inneburit en något starkare kronkurs. Det senare hade möjligen långsiktigt varit bra för svensk konkurrenskraft?
En annan och lite mer teknisk fråga som jag ställer mig är om Sverige hade varit gynnat av ett nominellt BNP mål i stället för dagens 2-procentsmål. Det är absolut inte rätt tidpunkt att idag överväga en förändrad målsättning. Men en intressant fråga är huruvida ett nominellt BNP-mål hade resulterat i en något högre räntebana för reporäntan, vilket i så fall löst de problem som kri tikerna av låg-räntepolitiken fört fram.
Slutligen, en delvis ny utmaning för den svenska penningpolitiken är elprisernas asymmetriska effekter, där södra Sverige är extra hårt drabbat. Givet de stora skillnaderna i elpris mellan norra och södra Sverige, samt det faktum att energikostnader utgör en icke-obetydlig kostnadspost för såväl hushåll som företag så skapar det problem även för penningpolitiken. Elprisområdens i kombination med det inflationstryck vi nu ser i svensk ekonomi gör att vi faktiskt måste fråga oss själva om indelningen i fyra prisområden faktiskt gör att Sverige blir ett mindre optimalt valutaområde? Enkelt uttryckt, en räntehöjning kommer att få större effekt i södra Sverige jämfört med norra Sverige. n
2022 är året då vi för tionde respektive sjunde gången delar ut utmärkelserna Årets Tekniker och Årets Tekniklöfte på vårt höstmöte. Vi kan i dag se tillbaka på fantastiska innovationer och initiativ som alla har haft en stor påverkan och drivit samhället framåt. Men frågan är: vad hände efter de klev av scenen? Här kommer en snabb uppdatering från några av de tidigare vinnarna.
Bo Håkansson var den första teknikern som mottog utmärkelsen och året var 2013. Bo hade under sin karriär på Chalmers utvecklat en hörapparat som integreras med det mänskliga örat. Med innovationen har han hjälp hundra tusentals människor världen över till ett hörande liv. Bo har sedan utmärkelsen fortsatt att vara verksam som professor på Chalmers och år 2020 utsågs han till medicine hedersdoktor vid Sahlgrenska akademin.
Näst upp på scenen var Mehrdad Mahdjoubi som med sin innovativa affärsidé hade en positiv inver kan på miljö, klimat och ekonomi. Affärsidén var i formen av en dusch som i stället för att släppa ut vattnet direkt i avloppet renar och återanvänder vattnet. Efter att ha grundat företaget Orbital System kan man nu se produkten i sjukhusmiljöer såväl som i privata bostäder. I början av året drog Orbital Systems in ca 200 miljoner kr i riskkapital.
Den första personen som mottog utmärkelsen som Årets Tekniklöfte var Sofie Woge. Sofie är grundare av företaget Tendo och är skaparen av en robothandske med samma namn. Robot handsken fungerar som ett exoskelett och ger extra styrka till personer med nedsatt funktion i händerna.
Tendo AB noterades på Spotlight Stockmarket den 6:e april i år och de förväntas att gå ut med pro dukten ”Tendo OneGrip” under första kvartalet 2023.
Känner du någon som förtjänar att utses till Årets Tekniker eller Tekniklöfte 2022?
Eller är det kanske du? Skicka in din nominering med varför just din kandidat förtjänar utmärkelsen till › aretstekniker@ handelskammaren.com innan den 24 oktober.
Priserna Årets Tekniker och Årets Teknik löfte delas årligen ut på Handelskam marens Höstmöte. Detta för att belöna personer som med sina höga ambitio ner och dedikerade arbeten bidrar till samhällets tekniska utveckling och för att uppmuntra fler unga att söka sig i samma riktning.
”Det finns studier som visar att det år 2030 beräknas råda brist på över 50 000 ingenjörer. Genom Årets Tek niker kan vi lyfta tekniker som yrkes kategori, och förhoppningsvis också skapa intresse för teknik, och därmed bidra till att stärka vår långsiktiga konkurrenskraft. Det finns priser till ledare, ekonomer och innovatörer, men det är alltför sällan som vi upp märksammar tekniker”, säger Kerstin Lindell, Handelskammarens ordförande och initiativtagare till priset.
Alfa Laval, Beijer Electronics, Bona AB, Nederman, Deloitte, Moll Wendén, SEB, TePe Munhygienprodukter AB och Trelleborg AB.
Årets Tekniker 2017
Elina Berglund har sin bakgrund som fors kare inom fysik och har varit med och tagit fram preventivmedelsappen Natural Cycles. Appen består av en unik algoritm som kor rekt detekterar och förutser ägglossning och fertilitet. Natural Cycles finns i dag runt om i världen och blev så sent som förra året godkänt av FDA för den amerikanska mark naden. Företaget har även med hjälp av data publicerat en medicinskrapport huruvida Covid-19 vaccinet har påverkat kvinnors menscykler.
Ramkumar Nair Årets Tekniklöfte 2019
Ramkumar Nair började under sin forskarutbildning undersöka möjligheten att utvinna ett ätbart svamp baserat protein från industriellt avfall. Efter att ha startat företaget Mycorena satsade han fullt ut på sin idé. Under första halvan av 2022 drog företaget in 24 miljoner euro i kapital (Series A funding round). I början av nästa år förväntas även företagets första industriella produktionscenter stå klar.
Bo Håkansson Årets Tekniker 2013
Mehrdad Mahdjoubi Årets Tekniker 2014
Petra Wadström Årets Tekniker 2015
Tongyun Shen Årets Tekniker 2016
Sofie Woge Årets Tekniklöfte 2016
Elina Berglund Årets Tekniker 2017
Madeleine Källmarker Årets Tekniklöfte 2017
Göran Bolin Årets Tekniker 2018
Nicolas Maxant Årets Tekniklöfte 2018
Katja Szybek Årets Tekniker 2019
Ramkumar Nair Årets Tekniklöfte 2019
Dan Zethraeus Årets Tekniker 2020
Helena Linge Årets Tekniklöfte 2020
Daniel Martinez Molina Årets Tekniker 2021
Allen Mohammadi Årets Tekniklöfte 2021
Teckna elavtal hos oss! Du får ett 100% förnybart elavtal och en personlig el-kontakt. Självklart erbjuder vi även smarta energilösningar som sparar både pengar och miljön.
Det är lätt man slukas av siffror när man leder ett bolag som förväntas uppnå en god lönsamhet, i synnerhet när dessa siffror ska redovisas för andra att dissekera på ledningsmöten, styrelsemöten eller andra former av rapportering. Och siffrorna är viktiga för verksamheten, i alla fall när man leder en affärsmässig verksamhet. Samtidigt pågår en verklighet i organisationen, en verklighet bakom siffrorna där människor går till jobbet för att utföra en uppgift. Människor som bär med sig olika erfarenheter och som lever ett liv med olika utmaningar. Oavsett vilken nivå man arbetar på i sitt ledarskap så finns dessa utmaningar, balansen mellan siffrorna vi ska leverera och människorna som ska göra jobbet.
Utmaningen uppstår eftersom tiden är begrän sad, samtidigt är det just denna utmaning som gör ledarskapet så speciellt. Den ständiga avväg ningen mellan att å ena sidan aktivt lyssna och vara flexibel eller att å andra sidan vara tydlig och rigid. Hur vet man egentligen när man behöver vara det ena eller det andra?
I 13 år har jag fått förmånen att arbeta med ledare i bolag från både den offentliga och privata sektorn samtidigt som jag själv i egenskap av VD och ägare har, tillsammans med mina kollegor, etablerat ett konsultbolag med kontor i Växjö och Kristianstad. Jag skriver just ”tillsammans med mina kollegor” eftersom det är precis så mitt ledarskap ser ut, jag vill lyssna in vad organisatio nen tycker och tänker eftersom jag tror att resulta tet då blir bättre än om jag hade fattat alla beslut själv. Samtidigt har det under vissa perioder gjort oss lite långsamma och ibland lite spretiga i vårt erbjudande. Vi har insett att det finns en lagom balans kopplat till delaktighet, en balans som inte alltid är så lätt att hitta.
Med tiden har jag byggt upp en förståelse för ledarskapets komplexitet, det finns helt enkelt inte en enda väg till målet. Parallellt med utvecklingen av mitt eget bolag har jag jobbat med lönsamma kunder i olika storlekar där alla beslut har tagits från en ledning utan större delaktighet från per sonalen. Vissa har lyckats hålla sina medarbetare nöjda ändå, vissa har sett ett lägre engagemang, trivsel och kvalité som konsekvens.
Min upplevelse är att vi behöver vara öppna och toleranta för att det finns olika typer av ledarskap,
Gustaf Möller är VD och grun dare av konsultföretaget, Kryast i Sverige AB. Utbildad vid LNU och University of Minnesota Duluth. Han har 13 års erfaren het av att leda individer, grupper och organisationer. Är trebarns far och Växjöbo.
Ledarskap handlar inte om att vara perfekt, det är alldeles för komplext. Istället handlar det om att varje dag ha orken att vara lyhörd för det som verksamheten behöver utifrån den vision och de mål som vi har.
alla med sina konsekvenser för verksamheterna man leder. Och det är väl just detta man behöver ha ork att se som ledare, både de positiva och negativa effekterna. Resultatet av mitt agerande syns varje dag i verksamheten, i rapporteringen av siffror men även i medarbetarnas ögon, ord och agerande. Man behöver ha förståelse för de vetenskapliga teorierna när man ska ta beslut och förnuftet att se situationen som den är när veten skapen inte räcker till för att fånga verkligheten.
Som manlig ledare kan utmaningen många gånger vara just sårbarhet, att inte alltid veta svaren och att då kunna vara öppen med det. Den gamla tidens förväntan på en man ligger fortfa rande kvar som en tung rustning att bära i var dagen. Man ska vara stark, man ska ha rätt, man ska ha svaren, man ska hitta lösningar, att förlora är inget alternativ. Detta hämmar inte bara den manliga ledarens eget välmående, det hämmar också verksamhetens möjlighet att utveckla en tillitsfull miljö och min egen förmåga att genom föra alla de där svåra samtalen som en verksamhet med människor kräver av ledaren. Det påverkar också den psykologiska tryggheten som är direkt kopplad till vår förmåga att konstruktivt diskutera viktiga frågor för att tillsammans landa i de bästa besluten för verksamheten.
Det finns såklart kvinnor som också behöver utmana sin egen sårbarhet, det är en generell utmaning för många av oss. Samtidigt upplever jag att det är övervägande män som utmanas av detta och gärna viftar bort det som irrelevant. Men forskningen och framförallt verkligheten talar sitt tydliga språk och det vore därför rent oprofes sionellt att inte jobba även med dessa frågor, i synnerhet om man pratar om och förväntar sig självledarskap av de medarbetare man leder. Walk the talk!
Ledarskap handlar inte om att vara perfekt, det är alldeles för komplext. Istället handlar det om att varje dag ha orken att vara lyhörd för det som verksamheten behöver utifrån den vision och de mål som vi har. Vilka är mina styrkor som ledare och vad kan jag bidra med för att verksam heten ska kunna ta nästa steg? Acceptera att du inte kan allt, låt gärna någon annan komplettera dina brister och lämna jobbet varje dag med en känsla av att du duger precis som du är! n
Efter att tydligt ha sett behovet startade Handelskammaren upp ett nytt nätverk – The New Boss mitt under pandemin. De första träffarna hölls digitalt och nätverket fick en lyckad start trots omständigheterna.
Snabbt växte grupperna fram i Malmö, Kristianstad, Kalmar, Växjö och Helsing borg – med tillgång till samtliga orter för deltagarna. Själva grundsyftet med The New Boss är att bidra till att Sydsvenska bolag har bra ledare. Ett gott ledarskap leder till glada och produktiva medarbe tare som i sin tur skapar tillväxt. Win-win för alla.
På Handelskammaren arbetar Johan Schörling, Katarina Björnsdotter, Agneta Lindroth och Johanna Krantz med nät verket. Varje ort har också en lokal extern facilitator.
Hej Katarina Björnsdotter, ansvarig för The New Boss i Helsingborg och Kristianstad!
Ni skulle precis lansera nätverket när pandemin slog till, vad gjorde att ni ändå vågade köra på?
– Vi konstaterade snabbt att behovet av att nätverka var minst lika stort under pandemin när de flesta satt hemma på sin kammare och jobbade. Att utbyta tankar och erfarenheter kring ledarskap funkade förvånansvärt bra digitalt. Just temat ”Att leda på distans” var väldigt hett. Jag star
tade nätverket i Kristianstad och de första tre gångerna sågs vi digitalt. Det var verk ligen en häftig känsla när vi den fjärde gången fick se varandra i 3D!
Vad är det som gör det här ledarskaps nätverket unikt?
– Som medlem i The New Boss kan du delta i alla våra The New Boss-nätverk från Malmö i söder till Kalmar i norr. Det är en unik mix av inspiration och erfarenhetsutbyte. Och just blandningen av personer i grup perna. Olika branscher, storlek på bolag, åldrar, ledarnivåer gör att samtalen blir dynamiska. Vid varje träff har vi en inspiratör som startar dagen med en inblick i dagens tema. Sen får deltagarna diskutera i grupp.
Stämmer det att nätverket ska växa ytterligare i höst?
– Jajemen, i november startar vi upp på ännu en ort i vår region. Denna gång i Halmstad. Det blir vårt åttonde nätverk i Sydsverige. n
Erfarenhetsutbyte och inspiration står alltid på agendan i The New Boss.
Som medlem i The New Boss kan du delta i alla våra The New Boss-nätverk från Malmö i söder till Kalmar i norr. Det är en unik mix av inspiration och erfarenhetsutbyte.
I kanten på en åker, strax utanför Brantevik tornar en modern byggnad upp sig. Två containrar hög. För det är just vad den är, byggd av utdömda fraktcontainrar. Utanpå ger den träpanelsklädda fasaden ingen ledtråd men bara ett kliv in öppnar rummet upp sig och det är uppenbart att det här kontoret är något utöver det vanliga. Skapad av och för fullservicebyrån Fri Kommunikation med kunder.
Stommen i Fri Kommunikation är Frida Jönsson och Rebecca Wallin. Art Directorn och fotografen som båda är uppväxta i trakten men som träffades först när de båda var höggravida med barn tre respektive fyra. Ett föräldraledigt år senare, 2016, hade de startat upp ett nätverk och en portal för Österlenföretag inom bröllops branschen och hade fler planer på gång.
– När vi tittade tillbaka på året som gått insåg vi vilket flow vi hade och hur mycket vi skapat. Då kom idén att driva en större byrå och inkludera Rebeccas fotograferande, säger Frida.
Fri Kommunikation hade fötts och består idag förutom av Frida och Rebecca även av Alva som är anställd och ett nätverk av fri lansande skribenter, illustratörer, programmerare och videografer utifrån behov. Fri Kommunikation är en fullservicebyrå som levererar allt ifrån film, form och strategi, till färdiga hemsidor, kampanjer och koncept.
– Engagemang är vår grej. Vi tycker det är roligt att vara med hela vägen, att bygga företagets kom munikation och inte bara bidra med foto, form och film till ett projekt. Vi är multikreatörer och jobbar väldigt effektivt. Vi utgår inte ifrån en mall och bara skapar om uppdrag efter uppdrag utan vill hitta den där nerven i företaget som gör det unikt både i känsla och i varumärket. Dessutom ska det vara etiskt hållbart. Vi jobbar med alla branscher men tar bara uppdrag som vi verkligen känner gör gott för kunden, vill vi inte ta uppdrag bara för att tjäna pengar, säger Frida.
Kunderna finns inom allt ifrån tung industri till lifestyle och sjukvård. Majoriteten av kunderna har huvudkontor i Skåne men både Rebecca och Frida vill se en attitydförändring vad gäller före tags val av byrå.
Engagemang är vår grej. Vi tycker det är roligt att vara med hela vägen, att bygga företagets kommunikation och inte bara bidra med foto, form och film till ett projekt.
– Tyvärr finns det en vanlig föreställning hos större bolag att de måste jobba med byråer i stor städerna för att få genomslag. Vi vill att företag ska få upp ögonen för oss som finns utanför storstäderna. Att de ska vilja jobba med den som är den bästa för ändamålet – inte den största, närmsta eller som har vunnit flest guldägg. Sen är det en utmaning att få kunderna att förstå att det är lika långt från Brantevik till Malmö som från Malmö till Brantevik.
Engagemanget för Österlen har alltid funnits hos både Frida och Rebecca. Fridas engagemang omfattar allt ifrån att hon drivit upp en inkubator för unga med idéer, en kulturtidning, ett nätverk för kvinnliga företagare och projektet Österlen lyser. Sin utbildning inom varumärke och grafisk design skaffade hon på distans från välrenom merade Berghs och Forsbergs skola.
– Jag har alltid valt Österlen, medvetet, konstaterar Frida.
Rebecca valde istället att lämna hemtrakterna redan i tonåren och utbildade sig på Balettakademin.
– Entreprenörskapet i mig gjorde att jag ofta tog rollen som projekt ledare inom dansen och att jag parallellt byggde upp min verksam het som fotograf. Det konstnärliga var min drivkraft och jag vågade använda det affärsmässigt. Efter tio år som pedagog på ett estetiskt gymnasium hade entreprenörskapet och fotograferandet växt och tagit över. Jag ville verka och leva där jag får näring så jag återvände,
tillsammans med min familj till Österlen och planen på att utveckla Österlen som en bröllopsdestination, bröllopösterlen.se, växte fram, berättar Rebecca.
Strax därefter träffade hon Frida och tillsammans förverkligades den idén och lite till.
Med sitt gemensamma starka engagemang för landsbygden etable rar de nu sitt containerkontor utanför Brantevik. Tanken är att öppna upp det för fler kreatörer. Förfrågningarna har börjat trilla in, bland annat har Frida och Rebecca märkt att många sommargäster stannar kvar lite längre och söker en plats för att jobba på distans.
– Vi har börjat ta emot intresseanmälningar för att skapa en mötes plats för tillväxt och att Österlen ska få vara något mer än vin, konst, mat och trädgård. Vi älskar allt det också såklart men bilden av Öster len behöver nyanseras och fördjupas även företagsamhet, business och tillväxt måste ta plats. Att kunna visa; här kan man både leva, bo och verka, det är vår mission. Att utmana storstäderna, det är det vi vill göra. Att välja och våga vara något annorlunda, säger Rebecca.
– Det utmanar vi ofta våra kunder i också. Att tänka och kommuni cera annorlunda. Dessutom har vi rost, hål och skav i väggarna – det är det nog inte många som har, lägger Frida till med ett skratt. n
Vi har en lång to-do lista som världen antog 2015, i Agenda 2030 och Parisavtalet. Vi har nått en bit men har en lång väg kvar att gå. På resan behövs ledare som kan driva förändringen mot en mer hållbar värld, redan idag, helst igår.
Världen står inför stora utmaningar, både på miljömäs siga, sociala och ekonomiska plan. Hållbarhet hand lar inte bara om ISO-certifieringar och policys. Men missförstå mig inte, de är viktiga och behövs för att säkerställa att det arbete vi gör leder åt rätt håll. Håll barhet handlar om att allt vi gör ska vara långsiktigt, framtidssäkrat och utgöra en drivkraft att göra världen bättre för människa och planet.
Vi vet vad Agenda 2030 säger om att skapa en hållbar framtid inom miljö, samhälle och ekonomi. Enligt SDG Index, som rapporterar hur världen står inom FN:s 17 hållbarhetsmål, har vi de senaste två åren inte längre gjort framsteg inom målen. Halvvägs till 2030 har vi därför mycket kvar att göra.
Under det senaste året har IPCC, Intergovernmental Panel on Climate Changes, släppt flera rapporter om klimatförändringarna. Sammanfattningsvis är läget all varligt och det finns en tydlig koppling mellan männis kans utsläpp av växthusgaser och ökningen av jordens medeltemperatur. Extremväder väntas öka. Fortsätter vi i denna takt finns risken att vi redan inom 7–8 år har använt vår resterande koldioxidbudget för att hålla oss till Parisavtalets begränsning av uppvärmningen till 1,5 grader. I skrivande stund arbetar jag ifrån London där den högsta temperaturen någonsin uppnåtts i sommar, 35–40 grader under ett par dagar, och effekterna av klimatförändringarna blir allt mer påtagliga.
Med kunskapen om vad som behöver göras är det hög tid att fokusera på hur det ska göras. För det behövs kreativitet, mod och samarbete för att göra de förflytt ningar som behövs. Vi behöver prata om ledarskap.
Ett ledarskap som håller Ledarskap handlar om att förstå sig själv och andra, kunna navigera och leda framåt. Det är vi människor som ska driva utvecklingen. Vi behöver leda och ledas för att utveckla potentialen inom oss, hos företaget, inom samhället och på så sätt bygga en bättre värld.
Hållbart är definierat som något som håller, är till räckligt stadig och varaktig. Hållbarhet som omfattar de tre dimensionerna; miljömässigt, socialt och eko nomiskt, ska genom de 17 hållbarhetsmålen säkerställa att vår vardag och framtid håller för kommande gene rationer. Ledarskap handlar om att vara i framkanten, gå före och visa vägen. Jag skulle dock säga att ledar
skap handlar minst lika mycket om att samtidigt gå sist och säkerställa att alla följer med och ingen lämnas utanför.
Slår vi ihop dessa två ord får vi hållbart ledarskap. Det skulle jag definiera som att leda sig själv, sitt team, sin organisation och världen framåt i en hållbar riktning. Att våga visa mod och ödmjukhet och ta ägandeskap över det man själv kan vara med och påverka. Att säker ställa att alla delar är långsiktigt förankrade. Att vara inkluderande och se till att alla följer med på resan.
Hur kan ett hållbart ledarskap se ut i praktiken? Tänk inifrån och ut. Ledarskap handlar om att börja med sig själv. Hur är jag trovärdig och en förebild för andra?
Det är viktiga signalvärden man sänder ut som ledare. Bidrar jag till att skapa hållbara och långsiktiga team, företag och samhällen? Har vi i bolaget säkerställt att vi inte bara ser till kortsiktiga ekonomiska mål, utan även inkluderat långsiktiga och mjuka värden? Tar vi också ansvar för den roll som den egna verksamheten spelar i ett större sammanhang – idag och på sikt?
Tänk också utifrån och in. Har jag landat i vad håll barhet i det större perspektivet innebär för mig? Base rar jag hållbarhetsstrategier på omvärldsanalyser och fakta? Exempelvis stämmer jag av vad Agenda 2030 och IPCC säger när jag tar fram strategier inom mitt team och företag?
Vi vet att vi behöver nå netto-noll utsläpp senast 2050, och behöver då sätta mål därefter. Till detta behövs mod och innefatta innovation, samarbete och större strategiska förflyttningar.
Nästa steg Ledarskap handlar om ett ägandeskap, och vi behöver alla äga frågorna om vår vardag och framtid. Vilken värld vill vi leva i och vad kan vi göra idag? Det handlar om ett ansvarstagande för människor, organisationer och omvärld. Om du har du bra idéer, vill rädda värl den men är inte en bra förebild och missar att se till teamet: då tappar du din trovärdighet och inte många vill följa dig. Är du däremot en inkluderande, förebild och får med dig alla, men saknar omvärldsperspek tivet att leda framåt, då har du ett team med otrolig potential, men som inte går framåt i den riktning som behövs. Kompassen behöver alltid vara inställd på en hållbar framtid.
Att våga visa mod och ödmjukhet och ta ägandeskap över det man själv kan vara med och påverka. Att säkerställa att alla delar är långsiktigt förankrade. Att vara inkluderande och se till att alla följer med på resan.
Handelskammaren har tillsammans med IHM tagit fram en utbildning för att lyfta just hållbart företagande och hållbart ledarskap. Tillsammans kommer vi att gå igenom vad som behövs göras samt hur vi ska göra det. Fokus kommer att vara hur vi ska arbeta både med det strategiska, det operativa och samtidigt involvera alla medarbetare och på så sätt få med hela företaget.
Det är lätt att tänka att hållbart är alldeles för abstrakt och överväldigande för att veta var vi ska börja. Men som ledare kan vi bidra till att få ihop pusslet mot en mer hållbar värld.
Så, vem ska leda förändringen mot en hållbarare värld?
Jag, du, vi. n
Hållbarhet börjar med mig, dig. Tänk inifrån och ut. Samtidigt är hållbarhet stort och kräver även att man tänker utifrån och in.
Elisabeth Axelson är Handelskammarens
Hållbarhetsstrateg som erbjuder medlemsföre tagen rådgivning, driver Handelskammarens
Hållbarhetsnätverk och ansvarar för utbildningen Sustainable Business & Leadership.
› elisabeth.axelson@handelskammaren.com
Inspirationstips: Initiativet Inner Development
Goals har identifierat 23 förmågor vi som individer kan utveckla och som behövs för att genomföra allt som Agenda 2030 innehåller.
Arbetet är forskningsbaserat och utgår ifrån att vara, tänka, relatera, samverka och handla. Läs mer › innerdevelopmentgoals.com
Under 2022 har den svenska arbetsrätten genom gått den största förändringen på decennier. Som arbetsgivare är det viktigt att känna till de nya reglerna, att undersöka hur ändringarna påverkar verksamheten, och att sedan anpassa rutiner och administration av personal. Nedan presenteras vilka övergripande åtgärder bolag behöver arbeta med för att följa de största regeländringarna. Men först ges en kort summering av vad de nya reglerna innebär.
Sedan den 29 juni 2022 har arbetsgivare en utökad informationsplikt. Utöver vad som gällde tidigare måste arbetsgivare numera lämna skrift lig information till anställda om en mängd ytterligare villkor som är av väsentlig betydelse för anställningsförhållandet. Den utökade informa tionsskyldigheten gäller alla anställningar som påbörjats den 29 juni 2022 eller därefter. Informationsskyldigheten gäller oavsett anställningstid och för samtliga anställda, det vill säga även för personer som i andra viktiga avseenden är undantagna från lag (1982:80) om anställnings
skydd (LAS), såsom företagsledare och arbetsgivarens familjemedlemmar. Vilken information som arbetsgivaren ska lämna följer av 6 c § LAS. För anställningsavtal som har ingåtts före den 29 juni 2022 ska lagens äldre bestämmelser om informationsskyldighet fortfarande tillämpas, men om den anställde begär det så ska arbetsgivaren komplettera informationen. Som arbetsgivare är det viktigt att säkerställa att all nödvändig informa tion lämnas till de anställda skriftligt inom de angivna tidsramarna som anges i lagen: i de flesta fall sju kalenderdagar eller en månad efter att den anställde har börjat arbeta, beroende på typ av information.
Utöver det utökade informationskravet börjar en mängd ytterligare nya arbetsrättsliga regler att gälla från den 1 oktober 2022. De nya reglerna innebär ändringar i bland annat LAS och även i kollektivavtal. Arbets givare utan kollektivavtal har bara de nya lagreglerna att förhålla sig till. Arbetsgivare som är bundna av kollektivavtal behöver också uppmärk samma ändringar i kollektivavtal.
De nya reglerna innebär bland annat att användningsområdet för visstidsanställningar begränsas, begränsningar i hur arbetsgivaren kan sänka sysselsättningsgraden för en anställning, förbud mot att hindra arbetstagare att ha annan anställning och nya regler om anställningens upphörande vid tvist om giltigheten av en uppsägning. Reglerna innebär också en skyldighet att i vissa fall erbjuda inhyrd bemanningspersonal tillsvidareanställning och nya aspekter att beakta gällande skäl för upp sägning på grund av personliga skäl. n
Anställningsavtal Uppdatera mallar för anställningsavtal bland annat för att uppfylla informationskravet och för korrekt hantering av förbud mot att hindra bisyssla.
Mallar Se över behovet av att uppdatera andra mallar och dokument kopplade till personal, till exempel perso nalhandbok och avslutsavtal.
Kollektivavtal Undersök om ert bolag omfattas av det nya Huvudavtalet om trygghet, omställning och anställ ningsskydd mellan Svenskt Näringsliv, PTK och LO som gäller vid sidan om de lagstadgade reglerna om anställ ningsskydd m.m. för bolag med kollektivavtal.
Omplacering av personliga skäl Skapa rutiner för han tering av misskötsamhet och omplacering av personal.
Information till anställda Se över behovet av att upp datera rutiner för att säkerställa att alla anställda får skriftlig information om anställningsvillkoren vid anställ ningens början och om nya eller ändrade villkor under pågående anställning.
Tidsbegränsade anställningar Inventera personal med tidsbegränsade anställningar inklusive personal som anställs vid behov i så kallade intermittenta anställningar (även kallat behovsanställningar eller timanställningar).
Skapa rutiner för att bevaka anställningstiden och uppmärksamma tidpunkten för övergång till tillsvidareanställning.
Inhyrd personal Skapa rutiner för att uppmärksamma inhyrningstiden för bemanningspersonal och skyldigheten att erbjuda tillsvidareanställning samt inventera eventuella kostnader förknippade med eventuellt övertagande av personal.
HR-system Se över och uppdatera lönesystem och andra HR system gällande till exempel anställningsformer och tidsfrister för tidsbegränsade anställningar.
l Har du hört talas om Brexit? Ja den till synes långa affären är ännu inte klar. Som följd av Storbritanniens utträde ur EU finns det nu möjlig het för företag att söka ersättning för kostnader relaterade till Brexit som uppkommit under perioden 2020–2023. I den s k Brexitjusterings reserven finns 137 miljoner euro avsatta för svensk räkning. Svenska ESF rådet ansvarar för pengarna i reserven, gör utlysningar, tar emot ansökningar, beslutar om stöd och göra utbetalningar. Kostnader som företag kan få ersatta är exempelvis konsult och rådgivningstjänster, kostnader för godkännande eller märkning av produkter enligt brit tiska standarder men även i vissa fall mässkostnader. ESF rådet gjorde sin första utlysning i mitten av september och som företag kan du skicka in din ansökan den 10 oktober.
Handelskammarens tema baserade nätverk fördjupar sig i olika ämnen. Informa tion om samtliga nätverk, kommande träffar och kontaktpersoner hittar du på handelskammaren.com/ natverk. Här följer ett urval av våra senaste träffar:
Unga Ledare har gästats av ledarutvecklaren Håkan Björn qvist som inspirerade med sitt engagemang och djupa kunskap kring människors beteende. Gruppen pratade kring hur jag leder mig själv och andra med framgång. Inför dagen hade alla fått göra att personlighetstest. Även konflikthantering och vikten av feedback ingick i dagens tema.
VD-assistenter
Handelskammarens Nätverk för VD assistenter kickade igång hösten med ett besök på det helt nyetablerade lägenhetshotellet
The More Hotel i Västra Hamnen
i Malmö. Eftermiddagen inleddes med föredrag om hållbart ledar skap, ett viktigt och önskat tema i nätverket.
The New Boss – Malmö
Hur blir du när allt ballar ut? – var temat på senaste träffen med The New Boss i Malmö. Extrema personlighetsdrag kan leda till framgång. Titta bara på Zlatan Ibrahimovic´ eller Boris Johnson. Men de kan också skapa pro blem. I pressade lägen kan bete enden, som i grunden är positiva, i stället bli negativa. Detta för djupade vi oss i under ledning av Karin Andrén från Assessio.
Efter en våravslutning där Annika Winsth, chefsekonom på Nordea, gav en ekonomisk omvärldsspaning inledde vi hösten med fokus Kina. Peter Ling Vannerus, chef SEB i Beijing, uppdaterade oss kring läget i kinesisk ekonomi. Han belyste även Kinas roll i det nya geopolitiska landskapet.
Hållbarhetsnätverket började hösten med ett webbinarium om hur företag kan arbeta med ett internt pris på koldioxid. Drygt 40 deltagare fick ta del av fram gångsfaktorer, inspiration och kunskap om klimatväxling.
”Anders inkluderar alla elever och ger dem möjlighet att lyckas utifrån sina egna förutsättningar och har skapat moment där eleverna får ett tydligt bevis på sin framgång och utveckling.”
En gång om året uppstår Expedition Vaxmora med 20 samarbetsstationer. Fokus ligger på att alla elever på olika sätt ska vara aktiva och ha roligt.
Så löd motiveringen när Anders Isaksson från Vaxmoraskolan mottog utmärkelsen som Sveriges bästa lärare 2022 på Handelskam marens Årsmöte. Under sina 16 år som lärare har han inte bara arbe tat för en förbättrad kunskap om hälsa, utan även inspirerat elever och lärare att tänka nytt.
Med bara några timmar kvar tills Anders skulle gå upp på års mötesscenen satte vi oss ner för att få veta mer hans lärdomar som lärare. Då kom det fram att lärar yrket inte alltid varit en självklar het för Anders.
– Efter studenten sökte jag in till olika program. Jag hade ingen aning om vad jag ville bli, så jag sökte först fastighetsmäklare och idrottslärare som andrahandsval. Men jag saknade rätt behörighet för fastighetsmäklare och kom i stället in på idrottslärarutbild ningen i Stockholm.
Efter första året som nyexami nerad idrottslärare började Anders tvivla på att han hade valt rätt yrke.
– Då tyckte jag inte att det var speciellt roligt att vara idrottslä
rare. Så jag sökte in till fotbollsträ narprogrammet och blev antagen. Samma vecka som jag skulle börja ringde de från min nuvarande skola. Efter en intervju erbjöd de mig en anställning, som jag tack ade ja till. Jag kände trots allt att jag efter fem års pluggande inte bara kunde strunta i det, utan ville ge läraryrket en chans till.
Områden i konstant rörelse Väl på plats på Vaxmoraskolan tog Anders ett steg tillbaka och omvär derade sina egna kunskaper inom idrottsämnena. Fokus låg nu i stäl let på att göra ett arbetsområde i taget så bra som möjligt.
– Orientering var ett av de första områdena jag tog mig an. Jag bör jade med att gå en nybörjarkurs på den lokala orienteringsklubben för att se hur de arbetade. Sen sökte jag en hel del information på nätet. Det finns många moment att hålla reda på – kartor, tecken och väder streck – som behöver paketeras på ett begripligt vis. Till slut har man en grund att stå på och kan lära ut detta till eleverna.
När ett arbetsområde var klart gick Anders vidare till nästa, men hade fortfarande med sig tankar kring hur han kan förbättra tidi gare områden.
– Så fort jag hör något tänker jag efter om det är applicerbart i tidi gare områden. Ska det läggas till eller tas bort? Områdena utveck las konstant och man utbyter idéer med andra. Exempel på detta inom orientering är digitala verktyg i olika appar som kan användas i undervis ningen, vilket inte tidigare har fun nits. Man testar vad som fungerar och ändrar längs med vägen.
En kall läxa
Som ensam idrottslärare under visar Anders samtliga klasser på skolan. Klasserna är från årskurs 1 till 6 och består av två paralleller i varje årskurs.
– Det är bra att få möjligheten att följa eleverna från åk 1 till åk 6. Då kan man bygga upp en röd tråd genom hela verksamheten och skapa starka relationer till elev erna. Det sker en utveckling mellan varje årskurs och man har redan
en fast grund att arbeta på. Det är svårt att gå in och göra något avan cerat om man inte känner gruppen.
Ett av de lite mer avancerade projekten är livräddning under vin tertid. Detta inkluderar i årskurs 5 att ta sig upp från en isvak.
– Att få praktisera det man lär sig i teorin tror jag ger mer bestå ende kunskaper. Genom att varje år öva praktiskt på olika delar inom livräddning gör eleverna redo att i åk 5 genomföra det på riktigt. Att först lära sig simma och sedan lära sig hur man hanterar en livboj och hur det känns att bada med kläder på och att genomföra olika övningar med isdubbar när man åker skridskor är några exempel på
hur man förbereder eleverna inför ett isvaksbad.
En gång om året förvandlas fot bollsplanen till en utmaning utan dess like. På platsen står en bana med 20 samarbetsstationer kallad Expedition Vaxmora.
– Jag har byggt och utvecklat stationera i 13 års tid. Från början var en station att kasta en boll i hink, sen vidareutvecklade jag det genom att utveckla en eller två nya stationer årligen för att förbättra den. Till slut hade vi denna bana.
Banan är ett svar på de tidigare friluftsdagar där många elever blev inaktiva. Nu ligger fokus på sam arbete och att alla ska vara delak tiga under hela idrottsdagen och att alla ska ha väldigt roligt under hela dagen.
– Sexorna är ledare och funk tionärer för detta evenemang och bygger även banan. Femmorna är gruppansvariga och hjälper sin grupp runt banan och ser till att alla är delaktiga. Något som var nytt i år var att vi hade bjudit in en annan skola, vilket var jättepopu lärt.
Delningskultur
Med framgången i sina projekt började fler skolor kopiera Anders idéer. Då skapade han hemsidan ”Idrott och hälsa i skolan” där han publicerar tips och instruktioner till olika lektioner och koncept. Allt är öppet för den som är intres serad.
– Delningskulturen mellan lärare varierar. Mellan idrottslärare tycker jag den alltid har varit öppen, men mellan andra sisådär. Men det har blivit mycket bättre. Sociala medier har förbättrat och förenklat del ningen av tips och idéer mellan olika lärare och skolor. Jag blir glad när jag ser att mina idéer sprids till idrottslärare runt om i Sverige.
Avslutande frågan fick Anders att skratta till.
– Ja i dag älskar jag mitt arbete. n
Handelskammarens fullmäktige, som består av 120 företagsledare från våra medlemsföretag, är det sydsvenska näringslivets riksdag. De samlas två gånger om året för att fatta beslut om hur vi ska ställas oss i viktiga frågor och hur vi ska prioritera verksamheten. Liknelsen med riksdag är faktiskt väldigt träffande eftersom ledamö terna är geografiskt fördelade över hela området och ska spegla det samlade näringslivet i södra Sverige.
Vid Höstmötet 2020 fastställde fullmäktige ”Vision 2025 – Produktiv tillväxt för fram tiden”. Den är fundamentet för Handelskam marens arbete och kompletteras med årliga handlingsplaner, som också beslutas av full mäktige. För den mer operativa ledningen finns också en styrelse. Men policybesluten fattas alltså av fullmäktige, som skulle motsvara ägarna i ett vanligt bolag.
Vid årsmötet i juni sammanträdde fullmäktige och då presenterades också en så kallad pro gress report som mäter såväl organisationens som regionen Sydsveriges utveckling. I samband med mötet tog fullmäktiges ledamöter också ställning till aktuella frågor, vilket liksom i riks dagen sker genom individuell omröstning. Det handlar då om frågeställningar som är relaterade till förutsättningarna för näringslivets utveckling i Sydsverige.
På påståendet ”Sveriges regering har efter valet 2018 förbättrat förutsättningarna för näringslivet” svarade 85% att de ”inte alls instämmer”. Ett mycket tydligt utslag av frustration avseende den förda politiken. Tydli gast utslag blev det på påståendet ”Växande utanförskap och kriminalitet utgör ett hot mot näringslivet” svarade hela 90% att man instämmer.
Två teman som på senare år varit aktuella är hur näringslivet speglas i media respektive hur mycket enskilda ledamöter i den svenska riksda gen står upp för sin region/valkrets, det vill säga hur mycket partipiskan viner när det kommer till omröstning i för egna regionen viktiga frågor. 71% av fullmäktige anser inte att public service speglar näringslivets förutsättningar på ett rätt visande sätt. På frågan om Handelskammaren tydligare bör granska hur enskilda riksdagsleda möter röstar i viktiga frågor svarade 88% att de helt eller delvis instämmer. Det senare föranleder oss att titta på hur amerikanska handelskam maren, som har lång erfarenhet på detta område, agerar.
Avslutningsvis och viktigast är ändå fullmäkti ges inställning till framtiden. 98% instämmer helt eller delvis i påståendet ”Jag är optimistisk inför framtiden”. n
Vi har valt att bli medlemmar i Handelskammaren för att bygga nya kontakter och marknadsföra oss mot företag vi vanligtvis inte träffar i andra sammanhang. Vi vill hitta nya kunder, marknader och visa att influencer marketing absolut är relevant även inom B2B. Magnus Noord, VD ProAd Sweden AB, Malmö.
EcoTech Malmö AB, Malmö KARIDA Konsult AB, Mörrum Empatia Management AB, Limhamn Eriks Fönsterputs i Sverige AB, Höganäs Beach Management AB, Helsingborg ItFitsU AB, Växjö Alaiw Solu tions/Technology, Växjö Payl AB, Växjö QSimbo AB, Växjö Swedcon18 AB, Växjö Tabberas AB, Växjö Svedbergs Group AB, Halmstad JD Stenqvist AB, Kvidinge Wallfast AB, Stockholm Spectacular Coffee AB, Lomma Ideas AB, Malmö Scandic Logistics AB, Helsingborg Paper Digital Global AB, Malmö Bengt Dahlgren Syd AB, Malmö SMÅKRYP AB, Åhus E.ON Energidistribution AB, Växjö Camozzi Automation AB, Malmö MAFA i Ängelholm AB, Ängelholm
HAUGEN System AB, Skanör Retorikbyrån Susanne Hedin & Co AB, Lund Skånegårdar AB, Lund Kvadrat Växjö AB, Växjö Kreativum i Blekinge AB, Karlshamn OnePartnerGroup Kalmar AB, Kalmar OnePartnerGroup Halland AB, Halmstad OnePartnerGroup Skåne AB, Malmö OnePartnerGroup AB, Jönköping Alfe Tissue Paper AB, Lund Kuehne + Nagel AB, Mölndal KPekkola AB, Malmö IKEA Intralogis tics AB, Älmhult ProAd Sweden AB, Malmö
Vill du också starta byggprojekt och samtidigt sova gott om natten? Välj en byggare som har kollektivavtal, sätter säkerheten främst och följer lagar och regler. Alla schyssta byggare hittar du på schysstabyggare.se schysstabyggare.se
En söktjänst från Byggföretagen
Gain the practical tools to make smarter business decisions and strategies. Enroll on our world-renowned Executive MBA, just one hour away from Skåne.
Gain the practical tools to make smarter business decisions and strategies. Enroll on our world-renowned Executive MBA, just one hour away from Skåne. emba.cbs.dk +45 3815 6002 mba@cbs.dk
DOWLOAD OUR BROCHURE OR REGISTER FOR ONE OF OUR UPCOMING EVENTS ON EMBA.CBS.DK
DOWLOAD OUR BROCHURE OR REGISTER FOR ONE OF OUR UPCOMING EVENTS ON EMBA.CBS.DK
