Sydsvenskt Näringsliv 1 2022

Nr 1.2022

Utgiven av Sydsvenska Industri- och Handelskammaren

Så kan vi tillsammans accelerera arbetet mot fossilfrihet och se till att näringslivet på bästa sätt också ska kunna ta vara på de möjligheter som uppstår när hela världen ska genomföra sitt hittills största gemensamma projekt. 8

Välkommen (tillbaka) till framtiden Fossilfri konkurrenskraft 8 Hur ser transporterna och resandet ut framöver? 20

Söker du ny CFO, Business Controller eller redovisningsekonom?

Meritmind är specialister på kvalificerade ekonomitjänster och datadriven styrning. Vi erbjuder tjänster inom förändringsledning, rekrytering, konsultlösningar och kompetensutveckling.

Läs mer och kontakta oss på meritmind.se

meritmind.se 040-615 65 70

Malmö · Stockholm · Göteborg · Västerås · Linköping ·Jönköping

Ledare

Eliminera eländet Industri- och Handelskammaren.

Sydsvenskt Näringsliv utkommer med 4 nummer årligen.

A N S VA R I G U T G I VA R E

Stephan Müchler, Handelskammaren.

R E DA K T Ö R – KO N TA K T– PR E N U M E R AT I O N E R

Caroline Rundberg, Handelskammaren.

Tel 040-690 24 32. caroline.rundberg@handelskammaren.com A N N O N S E R Media Support AB, Charlotte Blomfeldt. Mjöhultsvägen 62, 254 76 Allerum. Tel 0703-58 88 86. charlotte@media-support.se L AYO U T– PRO D U K T I O N Grafix Konsult AB, Erikslustvägen 38, 217 73 Malmö.

Tel 040-644 46 70. www.grafix.se O M S L AG S BI L D Sydsvenskt Näringsliv 1 2022 har siktet ställt på framtiden och handlar om alltifrån framtidens transporter till rekrytering av ditt företags nästa expert.

Foto: Freepik.

Sverige hade för bara några decennier sedan ett robust och tillförlitligt elsystem med en förhål­ landevis låg andel fossilbaserad produktion. I dag ser situationen dessvärre mycket annorlunda ut. Elpriserna har skjutit i höjden och införandet av elprisområden har skapat prisskillnader i landet som ter sig helt horribla. Ingen tycks heller längre försvara denna ordning.

De ökande energipriserna har lett till att flera företag drar ner på sin verksamhet och varslar personal. Dessutom har vi under några år upplevt uteblivna investeringar eftersom elproducen­ ter inte kunnat erbjuda den elförsörjning som efterfrågats. Resultatet blir obönhörligen färre jobb och mindre tillväxt. Situationen är mycket allvarlig och regeringen måste agera omgående för att inte fortsatt skada samhällsutvecklingen. Brandkårsutryckningar i form av subventione­ ring av privathushållens elräkningar är ingen lösning på problemen.

Orsakerna till att vi hamnat i denna situation är flera. I ett europeiskt perspektiv har den tyska avvecklingen av kärnkraft, med ökat beroende av rysk gas, utnyttjats av Putin som strypt till­ gången och därmed pressat upp elpriset i Europa. Hur detta fortsatt kan komma att utnyttjas av den ryska regimen kan man bara bäva inför.

Införandet av elprisområden i Sverige har lett till ökade priser för lejonpar­ ten av svenska hushåll och företag. Detta är något den svenska regeringen själva råder över. Beslutet är inte fattat av EU över våra huvuden, såsom många regerings- och vissa myndighetsföreträdare hävdar. Faktum är att det bara är Sverige och Danmark inom EU som infört elområden med varieran­de priser regionalt. Handelskammaren varnade redan 2010 för detta och tyvärr fått mer än rätt.

Utöver detta har beskattningen av bland annat kärnkraft under Socialdemo­ kraternas och Miljöpartiets regeringstid utformats så att flera kärnkraftverk stängts. Triumferande har kärnkraftsmotståndare deklarerat att kärnkraften blivit olönsam och därför tvingats stänga. Det har inte handlat om mark­ nadskrafter, utan en tydlig politisk styrning.

V I PÅV E RK A R · V I S T Ö DE R · V I S A MM A NF Ö R

Handelskammaren är en privat organisation som arbetar i sydsvenska företags intresse.

Vi påverkar företagens villkor genom bland annat utveckling av infrastruktur och utbildningssystem. Vi stöder affärer genom service inom internationell handel och olika utbildningar. Vi sammanför företag i olika nätver­k och på våra många möten. Handelskammaren har drygt 2 500 medlemsföretag och finns i Skåne, Blekinge, Kalmar, Kronobergs och södra Hallands län.

VÄXJÖ HALMSTAD

KALMAR

KARLSKRONA KRISTIANSTAD HELSINGBORG MALMÖ

Handelskammaren Skeppsbron 2, 211 20 Malmö Tel 040-690 24 00 Fax 040-690 24 90 info@handelskammaren.com www.handelskammaren.com

Det har inte handlat om marknadskrafter, utan en tydlig politisk styrning.

Den ansvariga myndigheten Svenska kraftnät har inte heller gjort situationen bättre. Man har tagit årtionden på sig att bygga ut överföringskapaciteten från nord till syd och man har inte säkrat tillräcklig reservkraft. Man har heller inte utnyttjat möjligheten till motköp för att hålla priserna nere och leveranskapaciteten uppe.

Om läget inte ytterligare skall förvärras måste ett antal politiska beslut fattas tämligen omgående. Utmaningarna är stora, inte minst då elektrifieringen av bland annat transporter kräver ökad energiproduktion. Det kommer också att krävas väsentligt mer elproduktion i södra Sverige som i dagsläget bara har produk­ tionskapacitet till en bråkdel av sin förbrukning. Noterbart i detta sammanhang är att de två så kallade green steelanläggningarna i Norrbotten när de är i full drift beräknas konsumera uppåt 70 TWh. Det motsvarar hälften av Sveriges samlade elförbrukning 2020!

Bäst vore en bred uppgörelse som kan överleva flera riksdagsval och som långsiktigt säkrar en fossilfri energi­ omställning. Den bör komma fort och den behöver leda till att; prisskillnaderna i landet avskaffas, väderoberoende elproduktion säkras, produktionen i södra Sverige kan ökas väsentligt, tiden för tillståndsgivning för nya anläggningar väsentligt kortas och en energibeskattning som inte tillåts missgynna viss produktion givet att den är fossilfri.

Och det hastar!

FOTO: ROGER NELLSJÖ

I S S N 0 2 8 4 -14 6 0 © 2022 · Sydsvenska

Stephan Müchler, vd Handelskammaren

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

3

I korthet

l IP Groups flerfaldigt pris­ belönta Miljöpall går nu på export till Danmark. Miljöpallen tillverkas av returplasten poly­ propylen och har en förväntad livslängd på 6–10 år. Därefter kan materialet återvinnas till nya miljöpallar upp till 10 gång­ er för att sedan malas ner och återanvändas till andra PP-pro­ dukter där kraven på kvalitet är lägre. Miljöpallen minskar såväl returtransporterna som vikten och koldioxidutsläppen med 40 procent. Den ökar staplings­ barheten med 40 procent och kan till 100 procent återvinnas och återanvändas.

Den förlorade stjärnan är tillbaka

FOTO: ELITFÖNSTER

l Högre virkespriser till följd av råvarubrist efter bland annat det ökade hemmasnickrandet under pandemin har gett bättre lönsamhet för sågverkskon­ cernen Vida. En del av vinsten delades ut till medarbetarna i form av en julbonus. Alla tills­ vidareanställda på sågverks­ koncernen fick 15 000 kronor var. Koncernen har cirka 1 250 anställda på 22 produktions­ anläggningar runt om i södra Sverige varav ca 200 arbetar i Alvesta kommun.

FOTO: IP GROUP

Miljoner till personalen

l Elitfönster har under de senaste åren satsat på lokal kompetensförsörjning och anställ­t runt 200 nya medar­ betare. Verksamheten – som finns i Växjö, Lenhovda och Vetlanda – har samarbeten med skolor i regionen och lokala företag för att tidigt hitta talanger med rätt kom­ petens.

4

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

l Till våren väntas Emballators nya innovationscentret vara fär­ digbyggt i Ljungby. Företaget kommer då fokusera ännu mer på hållbarhet. Detta genom att experimentera fram hållbara produkter bestående av åter­ vunnet material, bioplaster och lignin. Företaget anser att det är nödvändigt både för miljön och för deras framtid.

Cirkulär returhantering l Godsinlösen Nordic AB och Bagaren och Kocken AB, ett av Sveriges ledande e-handels­ bolag, utökar samarbetet inom cirkulär returhantering. Genom att rekonditionera kasserade produkter minskas produkts­ vinnet och därmed den ekono­ miska förlusten liksom skadan för miljö och klimat.

Rekrytering pågår l Kraftteknikbolaget Hitachi Energy har landat en order i mångmiljardklassen. Tillsam­ mans med Samsung ska de bygga en elförbindelse mellan fastlandet i Abu Dhabi och oljeoch gasplattformar i Persiska Viken. Lösningen innebär en minskning med 30 procent i klimatutsläpp på anläggning­ arna. Hitachi Energy har sedan tidigare ett stort rekryterings­ behov efter en annan miljard­ order. Nu väntar hundratals nyrekryteringar i Sverige.

ERT Godis expanderar

Lokalsatsning för Elitfönster

l Restaurang Hotell Borgholm på Öland förlo­ rade sin Michelinstjärna är 2018, när Karin Frans­ son slutade. I höstas sat­ te Christofer Johansson restaurangen på Michelin­ kartan igen och är nu en av 19 Michelinkrogar i Sverige.

Emballator väntas bidra till miljön

l Växjöföretaget ERT Godis hade under år 2021 en kraftigt ökad försäljning och fortsätter att växa. Nu har företaget fått tillstånd av kommunen att bygga ut och expandera.

Ca. 5 000 m2 kommer att byg­ gas upp, vilket gör det möjligt att dubbla antalet pallplatser på lagret. Den ökade tillväxten har skapat ett behov av mer personal och i samband med tillbyggnaden räknar de med att behöva anställa ett tiotal personer.

FOTO: ESS-GROUP

l VCBC Volvo i Olofström vill effektivisera och miljösäkra sin verksamhet genom att starta en måleriverkstad. En mindre ytbehandlingsanläggning till­ sammans med övre fabriken, skulle innebära flera fördelar.

Att kunna stryka leveranserna till fabriken i Belgien, skulle minska transportsträckorna mellan länderna. Den egna lackeringsprocessen skulle dessutom innebära produk­ tionseffektiva vinster. Beslut kring ett förändrat miljötillstånd väntar prövas efter 28 januari av Mark- och miljödomstolen.

Miljösmart pall

FOTO: RESTAURANG HOTELL BORGHOLM

Effektivisera och miljösäkra verksamheten

MJ’s öppnar hål i väggen l ESS-Group satsar vidare i Malmö och öppnar ett nytt asiatiskt vattenhål, Lillies. Här står inte bara maten i fokus utan även drinkarna och musiken. Stället är skapat av MJ’s Hotel och bakom menyn står Alexander Dang och Frida Nilsson. Drink­ listan är skapad av Mikael Nilsson och fokuserar på lågalkoholdrinkar, fulla med smaker som ska föra gästen till fjärran länder.

Uppdrag för nytt sjukhusområde

SmiLe för forskningen framåt

l Krook & Tjäder, Møller Archi­ tects, Carlstedt Arkitekter, C.F. och Ramboll Sverige har fått uppdraget att ta fram underlag för en detaljplan till Helsing­ borgs nya sjukhusområde.

Det omfattar konceptet för ett verksamhetsbehov om cirka 200 000 m2. Om projektet genomförs kommer det att bli det största pågående sjukhus­ projektet i Sverige.

l Mats Paulssons stiftelse för forskning, innovation och sam­ hällsbyggande har beviljat anslag om 1,6 miljoner kronor till SmiLe:s ägarstiftelse STIL. Det öppnar möjligheter för ny utrust­ ning för proteinanalys och mikro­ biologiskt laboratorium till studier av virus. Samt tillgodoser forsk­ ningsbehov inom bland annat behandlingsmetoder mot virus och multiresistenta bakterier.

FOTO: AMB

Vill du synas här? Maila då pressmeddelanden och företagsnyheter till › medlem@handelskammaren.com. Dessa kan också skickas till Caroline Rundberg, Handelskammaren, Skeppsbron 2, 211 20 Malmö. Glöm inte att bifoga bilder!

l I februari är det dags för niondeklassarna i Sverige att välja gymnasieskola. En skola som lockar elever från 60 olika kom­ muner är friskolan Academy of music and business i Tingsryd.

AMB eftersträvar att ta in mellan 50 och 55 elever per år, men har de senaste åren haft svårt att nå målet. I vanliga fall brukar skolan åka ut på skolturné, men den höga smittspridningen sätter stopp.

Nu satsar AMB på digital marknadsföring och sociala medier för elever ska hitta dem.

Nybroföretag öppnar filial i Norge

l IKEA meddelar att de har stora planer för gården Bölsö där Ingvar Kamprad bodde.

Gården ska vidareutvecklas som en intern mötesplats för kultur och lärande för med­ arbetare på IKEA och Ikano.

Satsningen på Bölsö är en del i att stärka Älmhult som hjärtat av IKEA.

l Börjes Logistik & Spedition AB har sedan en längre tid frak­ tat bolagets gods från Nybro till Norge. Nu har beslut fattats om att öppna en filial i Dram­ men med egen personal. Detta eftersom företaget har stude­ rat sin verksamhet i Tyskland och sett hur viktigt det är med fysis­k närvaro.

l Sofia Svensson blir ny vd på Malmöbolaget Hövding.

Sofia har tidigare varit vd för Lammhults Design Group och kommer senast som rollen som affärsutvecklingschef på Stena Metall.

Rådgivning i Markaryd l Som en del av Handelsban­ kens pågående bantning av antalet kontor i landet, stäng­ des kontoret i Markaryd i slutet av hösten. Stängningen skedde i form av en sammanslagning med banken i Ljungby. Nu har kontoret i Markaryd öppnat igen, men är istället ett rådgiv­ ningskontor där kunderna får boka sitt besök i förväg. Orsa­ ken till stängningen berodde på att kundkontakten idag sker digitalt, vilket krävde en effek­ tivisering.

Friskolan som lockar till Tingsryd

Stärka hjärtat till Älmhult

Ny på jobbet

l Vida i Alvesta har utsett Robert Klitsch till ny vd.

Robert jobbade tidigare som produktionschef på Vida i Vislanda. l Fastighetsbolaget Castel­ lums styrelse har utsett styrel­ sens nuvarande ordförande Rutger Arnhult till vd för Cas­ tellum. Rutger tillträdde tjänsten i januari.

Finska Fazer fortsätter havresatsning FOTO: SÖDRA

l Trensums Food AB, som har sin fabrik i Tingsryd, köps nu upp av den finska storkon­ cernen Fazer. De senaste åren har Trensums specialiserat sig på tillverkning av havredryck, och det ligger i Fazers plan att fortsätta med satsningen och utveckla den ännu mer.

El för 45 000 småhus

FOTO: TEPE

Ljungby Maskin bygger för framtiden l Ljungby Maskin expanderar sina lokaler i Ljungby och bygger för framtiden. Byggnaden som nyligen har kommit till innebär att företagets lokaler uppnår runt 40 000 m².

TePe stödjer e-sportare

Växjö Energis hjälp till klimatet

FOTO: VÄXJÖ ENERGI

l Växjö Energi har fått bidrag från Energimyndigheten för att genomföra sin nya satsning. Företaget planerar att inom några år börja fånga in koldioxid, som sedan ska förvaras och mine­ raliseras i berggrunden 3 000 meter under havsytan i Nordsjön.

För detta byggs en pilotanläggning på Sandviksverket, där man ska titta på hur det fungerar samt hur mycket el och värme man kan spara.

l TePe går in som huvudpart­ ner till MFFESPORT – en av Sveriges ledande klubbar inom e-sport. Genom partnerskapet når TePe en viktig målgrupp för sina utbildningsinsatser inom munhälsa. Samarbetet är en del av TePes satsning för att vända trenden av för­ sämrad munhälsa hos unga.

Satsningen ingår som en del av arbetet för social hållbarhet i linje med två av FN:s globala mål, nummer 3 – God hälsa och välbefinnande och num­ mer 17 – Genomförande och globalt partnerskap.

l Under 2021 alstrade Södra nästan 120 procent av kon­ cernens årliga elbehov vid massa­bruken i Värö, Mörrum och Mönsterås. Elöverskottet om 260 GWh, som motsvarar 45 000 småhus totala årsför­ brukning av hushållsel, distri­ buerades på det lokala elnätet och stöttade elförsörjningen i Götaland. Elen produceras främst genom att ta vara på energin som finns i svartluten, vilket är en restprodukt från massatillverkningen.

Peab + Malbas = samhällsnytta l För att stötta mindre och lokala föreningar som skapar samhällsnytta för barn och unga har Peab gått in som huvudpart­ ner i Malbas Academy. Malbas är Malmös största basketklubb och riktar sig till barn och ung­ domar i hela staden. Malbas Academy är en hörnsten verk­ samheten som ger unga möjlig­ het att utbilda sig till ungdoms­ ledare, domare och funktionärer.

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

5

Handelskammarens kalendarium

l Handelskammaren arrangerar runt 200 seminarier, möten och utbildningar om året i Sydsverige. Detta för att öka medlemsföretagens konkurrenskraft och verka som en arena för nätverk. Komplett utbud och anmälan finns på › handelskammaren.com/evenemang.

16/2 17/2

Skåne – ledande för miljöteknikbolag? Online The New Boss: Niclas Carlnén – om ledarskap och samhälls­ engagemang, Malmö 17/2 Handelskammaren Sydost 2022, Online 17/2 Den nya planen för infrastruktur 2022–2033 – så påverkas Sydsverige, Online 1/3 Praktisk hantering av exportdokument – Del 1, Online 2/3 Konsulatavtalet ett minfält, Online 2/3 Etablerat möter nytt, Helsingborg 2/3 Nätverket för VD-assistenter, Malmö 3/3 The New Boss – Innovation på jobbet, Kalmar 7/3 Styrkande handlingar: Arkiveringskrav och tider ur ett tullperspektiv, Online 8/3 Praktisk hantering av exportdokument – Del 2, Online 10/3 Att sätta en datastrategi – hantering och sammanställning av hållbarhetsdata, Malmö 11/3 The New Boss, Karlskrona 14–15/3 Bli certifierad Executive Business Assistant – Våren 2022, Malmö och Online 15/3 Leveransstörningar, råvarupriser och halvledarbrist, Online 16/3 Made in Sweden, eller hur? Del 1, Online 18/3 Medlarens verktygslåda – så hittar medlaren lösningen parterna inte ser, Online 22/3 Unga Ledare Grupp 2 2021, Malmö 22/3 Företagsbesök TePe – med fokus på hållbarhet, Malmö 24/3 Hållbarhet – idag och imorgon, Helsingborg 24/3 Spatsera & Diskutera, Malmö 29/3 Made in Sweden, eller hur? Del 2, Online 30/3 Upptäck LEGO® Serious Play®, Malmö 31/3 Från klimattullar till tullfrihet för klimatprodukter – så kan handelspolitiken bidra i klimatomställningen, Malmö 4/4 Rundabordssamtal med Fossilfritt Sverige, Malmö 5/4 Rundabordssamtal med Fossilfritt Sverige, Växjö 6/4 Samtal med Müchler – Bertel Haarder, Online 8/4 Bli certifierad Executive Business Assistant – Våren 2022, Stockholm och Online

Hållbarhetsdata – hur sätts en datastrategi? l Den 10 mars bjuder vi in till en heldagsutbildning med fokus på hur du och ditt företag hanterar och sammanställer hållbarhetsdata.

Under dagen kommer du tillsammans med experter inom området lära hur du arbetar med data och insamling för att säkerställa en långsiktig och transparent hållbarhetsrapportering och uppföljning.

Mer info › handelskammaren.com/evenemang

Podd, podd och podd! l Lång dag på jobbet? Eller behö­ ver du något att lyssna på under promenaden? Då vill vi tipsa om våra poddar där spännande sydsvenska näringslivsprofiler berättar om jobbet och livet. Nu finns poddarna även på Spotify! Sök exempelvis på ”Fredagssoffan” och sitt ner och njut.

Snedfördelningen fortsätter – Ny upp­ datering av rapport l Nu finns en uppdaterad version av vår nationellt uppmärksam­ made rapport “Hela kungariket och halva pengarna”. Rapporten visar på den nationella fördel­ ningen av infrastrukturinveste­ ringar mellan 2010–2029 – nu analyserar vi även det senaste förslaget till nationell plan för perioden 2022–2033. Rapporten hittar du på vår hemsida.

Vi reserverar oss för eventuella ändringar.

Möt våra nya praktikanter l Anja Möller som läser tredje och sista året på samhällsplanerarprogrammet vid Lunds universitet är vårens praktikant på policy­ avdelningen. Hon flyttade från Stockholm till Lund 2019 och har trivts jättebra trots ett ytterst sagt annorlunda studentliv de senaste 2 åren.

– Under min tid som praktikant inom policyarbetet på Handelskammaren ser Anja Möller jag fram emot att få en inblick i hur man kan arbeta med samhällsfrågor och geografiska planeringsaspekter inom näringslivet, exempelvis transportfrågor. Samhällsplanering handlar annars så ofta om hur man arbetar inom den offentliga sektorn. Jag ser också fram emot att få utforska hur jag kan använda mina teoretiska kunskaper på en så dynamisk arbetsplats som Handelskamma­ ren. Jag väntar mig en rolig och lärorik vår!

l Även kommunikationsavdelningen får i vår sällskap av en ny praktikant, Anna Karlsson. Anna studerar webbkommunikatör sociala medier vid Medieinstitutet och ska praktisera hos oss som en del av sin utbildning.

– Min grund ligger i det kreativa arbetet, men för att kunna utöva det behövs kunskaper inom vad som är bra kommunikation. Det kan vara mycket, och skiljer sig från företag till företag. Mina tidi­ gare praktikperioder har varit utvecklande, men inte riktigt rört på djupet. Handels­ kammaren är en helt ny inriktning för mig och jag tror därför att den här praktiken kommer kunna tillföra mycket kunskap.

Inte bara inom kommunikationsområdet, utan också kring samhällsfrågorna som företaget tar upp till ytan.

Anna Karlsson

6

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

Arbetsmarknad

Lovisa Sterner driver insiktsbyrån Grasp Insights.

Tidigare har hon bland annat arbetat för Lunarstorm, Ungdomsbarometern och som VD på talang­bolaget Nova100.

Fixa sopsorteringen, annars säger jag upp mig!

Av Caroline Rundberg

Det finns ett antal fördomar om den generation som gjort entré på arbetsmarknaden och räknas som ”de unga”. Ofta hör man dem omtalas som lata och bortskämda. Men hur väl stämmer det egentligen?

Lovisa Sterner är beteendevetare och expert på den yngre generationen som arbetskraft och konsumenter.

– Det finns en stark tendens att måla upp dagens unga som lata och bortskämda. Men faktum är att man alltid sagt så om den yngre generationen. Dessutom krockar det helt med hur de beskriver sig själva. De använder glosor som ansvarsfull, ambitiös och snäll.

Många äldre personer på arbetsgivarsidan har inställningen gentemot de yngre ”kom in i matchen och fatta hur det är att jobba”. Hur kommer det sig att äldre och yngre kan ha så olika synsätt?

– Vi präglas av den tid vi växer upp i. Att många unga exempelvis tenderar ha svårt att hålla tider ses av äldre generationer som slarvigt och respektlöst. Men saken är att de unga

inte relaterar till början och slut på samma sätt eftersom samhället har förändrats och vi inte omges av sådant som har en tydlig start- och sluttid på samma vis längre. Ett exempel är tvsändningar. Idag tittas det on-demand, alltså när man själv vill.

Vad är då det viktigaste att tänka på i rollen som chef för yngre?

– Som ledare måste man ha en tydlig vision och värdegrund men det är precis lika viktigt att ha fungerade sopsortering. Hållbarhetsfrågor är djupt förankrade i den generationen och tätt knutet till värdegrunden. Samtidigt är det viktigt med en jämn könsfördelning. Jag får så ofta höra citat som ”det är bara två kvinnor i ledningsgruppen – klart jag inte kan jobba där”.

Hur ska jag som ledare agera för att de yngre medarbetarna ska kunna utvecklas i sin yrkesroll?

– För unga är feedback helt centralt, inte minst för att de är vana vid att ha en mobil i handen med instant feedback. Även sättet de växt upp på hemma spelar in, att ha suttit med vid köksbordet och varit delaktig i vardagsbeslut som vad familjen ska äta och vart man ska resa. De är vana att få all info och vara delaktiga – det tar de med sig till sin arbetsplats.

Därför är klassisk feedback viktig men det

finns också något annat i deras grund-dna. De har ett högre begär av att få veta vad som ska hända, är vana vid att kunna ta reda på allt och blir nästan provocerande och kan tveka på att jobba kvar vid känslan ”jag hade ingen aning om det här”. Det betyder inte att man måste göra precis som en ung person begär men det är viktigt att lyssna av dem.

Finns det något annat som utmärker denna generation i yrkesrollen?

– Det finns en stark trend mot att ”jobba ihjäl sig” och antitrend mot sin föräldrageneration som man upplever som stressad. Idag är man så mycket mer än sin jobbidentitet, man tar hand om sin familj och tränar mot ett mål exempelvis Vasaloppet. Det kan upplevas som sympatiskt men kan försvåra för arbetsgivaren. Särskilt när trenden drivs av personer man tidigare alltid kunnat lita på, klassiska högpresterare som kommer först och går sist.

Som chef kan du nu få höra ”Nu går jag för jag har en vasalopps-träningsgrupp som börjar om en kvart”. Detta är ett paradigmskifte på hela arbetsmarknaden. Ett sätt att hantera det är att börja tänka gamification; vi har en uppgift att lösa, den ser ut såhär och dela upp arbetet i delmål. Säg till din unga medarbetare ”Jag föreslår att vi gör såhär – vad föreslår du?”.

Känslan av fördelat ansvar är viktig, det är egentligen ganska klassisk empowerment. n

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

7

FOTO: FREDRIK HJERLING

Gästkrönika

Svante Axelsson

Fossilfri konkurrenskraft Av Svante Axelsson, nationell samordnare Fossilfritt Sverige

Sverige har goda förutsättningar att nå

Nu krävs också ett samarbete mellan före-

klimatmålet om noll nettoutsläpp av växthus­ gaser 2045. Det är den övergripande bilden från den uppföljning av branschernas 22 färdplane­r för fossilfri konkurrenskraft som Fossilfritt Sverige presenterade i höstas. Arbetet med att genomföra färdplanerna har kommit igång både inom branscherna och från politisk sida där man hanterar de förslag som ska underlätta omställningen. Stora satsningar på elektrifiering av industriprocesser och transporter genomförs, förnybar vätgas gör sitt intåg inte minst som en del i processen för att framställa fossilfritt stål, raffinaderier för biodrivmedel planeras och anläggningar för att cirkulera plast och textilier byggs och byggs ut.

Färdplanerna utgör en grund för arbetet med att ställa om Sverige på ett sätt som samtidigt stärker konkurrenskraften. De identifierar också några av de områden där politik och näringsliv behöver ta samlade grepp. Därför har Fossilfritt Sverige i samarbete med berörda företag, branscher och akademi tagit fram strategier för hur Sverige ska kunna bli en ledande nation i utvecklingen av en hållbar batterivärdekedja, hur grön vätgas ska kunna bidra till omställningen av industrin och transporterna och hur biomassan ska räcka till när efterfrågan ökar. Vi arbetar nu även med en strategi för energieffektivisering och för hur staten ska kunna stötta finansieringen av fossilfria industriprojekt.

tag från olika branscher och med kommuner och regioner för att förverkliga färdplanerna. Vi pratar allt mer om att omställningen måste ske i värdekedjor. Det handlar om hur kommuner och regioner kan ställa effektiva krav på fossilfrihet i sina upphandlingar och hur de följs upp. Det handlar om hur transportföretag och transport­köpare samarbetar om investeringar i fordon, drivmedel och effektivisering av transporterna. Det handlar också om att tillsammans hitta cirkulära modeller som förbättrar resurseffektiviteten och minskar kostnaderna för alla inblandade.

Det här är ett arbete som ofta sker lokalt och Fossilfritt Sverige har därför initierat både ett arbete för att samla näringslivet regionalt för att gemensamt hitta vägar för att påskynda omställningen och kunna vässa sina fossilfria erbjudanden. Samtidigt arbetar vi med kommunerna för att möjliggöra skarpare krav i den offentliga upphandlingen så att näringslivets omställning premieras.

8

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

Tillsammans med Sydsvenska handelskammaren, och små och stora företag i regionen hoppas vi komma i gång med ett organiserat arbete för att öka tempot i genomförandet av färdplanerna i Sydsverige under våren. Så kan vi tillsammans accelerera arbetet mot fossilfrihet och se till att näringslivet på bästa sätt också ska kunna ta vara på de möjligheter som uppstår när hela världen ska genomföra sitt hittills största gemensamma projekt. n

För dig och ditt företag Den 4 och 5 april bjuder vi in medlemsföretag till samtal med Fossilfritt Sverige i Malmö respektive Växjö för att titta på hur vi tillsammans kan stärka vår konkurrenskraft i Sydsverige.

Samtalen modereras av Svante Axelsson och Maria Persdotter Isaksson. Under samtalen lyfter vi företag som arbetar för att bli fossilfria, vill du pitcha en fossilfri affär som har stärkt er konkurrenskraft? Kontakta Elisabeth Axelson. Info & anmälan › handelskammaren.com

Om Fossilfritt Sverige Fossilfritt Sverige startades på initiativ av regeringen 2015 inför FN:s klimatmöte i Paris och samlar aktörer i form av företag, kommuner, regioner och organisationer som ställer sig bakom deklarationen om att Sverige ska bli ett av världens första fossilfria välfärdsländer. Målet är att bygga en stark industri och skapa fler jobb och exportmöjligheter genom att bli fossilfria.

Besök elcowire.com och läs mer!

GRÖN KOPPAR Mindre än hälften av det globala, genomsnittliga CO2-avtrycket

Vår målsättning är att tillhandahålla våra kunder produkter som har noll koldioxidavtryck. Det innebär att vi aktivt optimerar försörjningskedjan hela vägen från råvarubrytningen av koppar, förädlingen till katoder, genom hela vår egen produktion och slutligen med hjälp av hållbara transporter till kund. Grön koppar* är ett stort steg i den riktningen. * Low-carbon Copper

Elcowire bidrar till den globala omställningen till förnybar energi som leverantör av koppartråd, kopparlinor, profiler och ledarmaterial tillverkade av koppar, kopparlegeringar och aluminium.

Vi är ett svenskt bolag med verksamhet i Helsingborg och Hettstedt, Tyskland med ca 200 medarbetare och har en årlig produktion på ca 150.000 ton. Våra lösningar möjliggörINVISIBLE effektiv transport energi ochPRESENT finns i allt från elfordon till SOMETIMES YETav ALWAYS kraftöverföring inom och mellan länder – ovan och under jord. Kort sagt: Allt som har med elektrifiering att göra. Våra kunder finns över hela världen.

Elcowire ingår i Liljedahl Group.

Handelskammaren påverkar

Så funkar det

Av Ellen Dahl

Handelskammarens inom infrastruktur För många är Handelskammarens lobbyarbete tätt förknippat med infrastruktur. Även om en stor del av påverkansarbetet är inriktad på kompetensfrågor, hållbarhet och digitalisering så finns alltid infrastrukturfrågorna med på agendan. År efter år rankar medlemsföretagen infrastruktur högt i relevans. God basinfrastruktur är grundläggande för ett dynamiskt näringsliv, oavsett om det handlar om eltillgång, vägar, järnvägar eller flygplatser. Det är ett område med långa processer där Handelskammarens uthållighet kommer väl till pass.

Vår 2021 Regeringen lägger fram en infrastrukturproposition med ekonomiska ramar för kommande nationella plan och länsplaner. Trafikverket får ett uppdrag av regeringen, ett så kallat direktiv, att ta fram ett förslag på nationell plan.

Analyser och remissunderlag arbetas fram.

Trafikverket lämnar in Förslag till nationell plan för transportinfrastruktur 2022–2033.

Handelskammaren påbörjar analysarbete av Trafikverkets förslag.

Höst 2021

Handelskammaren svarar på remisser på regionala transportplaner för Blekinge, Halland, Kalmar, Kronoberg och Skåne mellan november och januari.

10

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

lobbyarbete Sverige fattar långsiktiga beslut om infrastruktur vart fjärde år i planer som omfattar tolv år. I november 2021 lämnade Trafikverket över sitt Förslag till nationell plan för transportinfrastrukturen 2022–2033. Totalt ska 799 miljarder kronor fördelas. Det blir stora belopp med lång framförhållning, men finansieringen är inte uppbokad utan planen betalas sedan årligen direkt ur statsbudgeten, vilket innebär att det sker justeringar år för år. Den nationella planen är i dag på förslagsnivå.

Politikerna har sista ordet och planerar att fatta beslut under 2022.

Infrastruktur är en viktig fråga för Handelskammaren och näringslivet påverkas då både godstrafik och arbetspendling måste fungera smidigt för att företag ska kunna verka och utvecklas.

Tillgången till välfungerande transporter och

Höst 2022

kommunikation är även en förutsättning för god konkurrenskraft och ett modernt samhälle. En region utan god infrastruktur tappar snabbt mark i konkurrens om företagsamhet, kompetens och livskvalitet både nationellt och globalt.

I samband med att Trafikverket publicerade sitt förslag på nationell plan påbörjade Handelskammaren ett analysarbete. I februari lämnar Handelskammaren in sitt remissvar till regeringen, men påverkansarbetet fortsätter tills att det politiska beslutet har fattats.

Parallellt med nationella planen för infrastruktur upprättar regionerna sina länsplaner för transportinfrastruktur. Även här arbetar Handelskammaren med analysunderlag och lämnar in remis�svar för Blekinge, Halland, Kalmar, Kronoberg och Skåne. n

Parallellt med nationella planen för infrastruktur upprättar även regionerna sina länsplaner för transportinfrastruktur.

Det omfattar investeringar i regionalt vägnät och medfinansiering.

Höst/ vinter 2021

Fastställd nationell plan och länsplaner.

Vinter/ vår 2022

Handelskammaren träffar ministern och trafikutskottet.

Remissvar lämnas in 28 februari.

Handelskammaren deltar på regeringens remissmöte den 14 februari och framför våra synpunkter.

Handelskammaren samlar riksdagsledamöterna i södra Sverige och presenterar analysunderlag.

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

11

Handelskammarens 100-lista

Jämställdhet som strategi Av Caroline Rundberg Foto Josefin Widell Hultgren

Handelskammarens 100-lista omfattar idag fler än 300 namn på styrelsekompetenta kvinnor i Sydsverige. En av dem är Amela Hodzic som blivit rekryterad till fastighetsbolaget Wihlborgs styrelse efter att de fann henne på 100-listan.

Amela Hodzics första jobb var som försäkrings- och finansiell rådgivare. Hon var ung, hungrig och jobbade hårt. Det gav resultat. Hon blev företagets bästa säljare av avtalspensioner redan efter sitt första år i tjänst.

Istället för beröm från sin chef fick hon höra ”ibland har man tacksamma kunder som är lättare än andra”.

Det tände Amela som bestämde sig för att visa att det minsann låg hårt arbete och mycket strategi bakom framgångarna. Året därpå var hon återigen bäst. Än idag är genomtänkta strategier Amelas bästa recept för framgång. Idag arbetar hon som kommunikations- och hållbarhetschef inom Malmö stad och sitter i tre bolagsstyrelser. På vägen har hon samlat på sig erfarenheter bland annat från uppdrag som regionråd för Region Skåne, stabschef på Malmö stad och som marknadsdirektör i byggbranschen. Amela är ekonom, samhällsvetare och diplomerad hållbarhetschef.

Med sin breda och unika kompetens är Amela ett givet namn på Handelskammarens 100-lista. Listan som skapades för att hjälpa valberedningar och liknande att hitta kandidater som breddar kompetensen i styrelserna. Och hjälpen behövs. Enligt stiftelsen Allbright har Coronakrisen bromsat börsbolagens framsteg i jämställdhet.

Den röda listan över företag som helt saknar kvinnor i ledningen växer. Men även om 2021 ser lite ljusare ut än året före visar Allbrights senaste rapport att vd:ar som ser mångfald som en viktig affärsfråga fortfarande är i minoritet.

– Många gånger hamnar debatten fel, det handlar inte om kön, etnicitet eller ålder.

Jämställdhet handlar om kompetens, erfarenhet och förmågan att se saker ur olika synvinklar. Ett företag som vill vara mer lönsamt måste möta sina kunder och spegla samhället. En styrelse fattar många komplexa beslut och då Amela Hodzic är det viktigt att ledamöterna

12

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

har olika erfarenheter. Maximera kompetensen, koppla ihop mångfald med affärsnytta och inkludering – det kommer att öka företagets konkurrenskraft, stärka varumärket och öka lönsamheten, säger Amela.

Ett av de bolag Amela sitter i styrelsen för är Wihlborgs Fastigheter AB. Rekryteringen startade med att Wihlborgs hittade henne via 100-listan.

– Wihlborgs hade en seriös rekryteringsprocess där jag kände att oavsett vem de väljer så gör de urvalet riktigt bra. Genom hela rekryteringsprocessen hade de fokus på helt rätt saker. De har insett att ett strategiskt arbete med mångfald är nödvändigt.

Möjligheter genom breddat nätverk När organisationen European Women On Boards nyligen rankade europeiska bolag utifrån bland annat antal kvinnor i chefspositioner och styrelser fick Wihlborgs tillsammans med Fabege, Kinnevik och Sweco högst betyg bland de svenska bolagen och en väldigt hög ranking totalt i Europa. Totalt hamnade Sverige bara knappt över det europeiska medelbetyget. En av anledningarna till det dystra läget är enligt Amela att många bara söker kandidater i sitt eget nätverk.

– Det gäller att gå från ord till handling. Många pratar om att öka jämställdheten i sitt bolag och ärligt talat – hur svårt ska det vara? Ofta har de som har svårt att hitta kandidater bara letat i sitt eget nätverk. Det är visserligen naturligt, man söker gärna bland de man har omkring sig. Men det är ett stort hinder i det här fallet. Här är Handelskammarens 100-lista till stor hjälp, den underlättar för de som vill jobba mer med mångfald som återspeglar samhället vi lever i.

Det finns också andra fördelar med 100-listan som Amela vill framhålla.

– Genom 100-listan har jag träffat andra kvinnor som jag kan samtala med kring frågor som ledarskap och hållbarhet. När jag får en förfrågan om ett uppdrag som jag av någon anledning inte kan ta rekommenderar jag gärna andra på listan.

För Amela är en stor del av tjusningen med styrelse­ arbete att få arbeta med strategier. Det är fortfarande en lika stor drivkraft för henne som det var på det där första jobbet som försäkringssäljare. Hon trivs bra med sina nuvarande uppdrag men jag är ändå nyfiken på vilken typ av bolag som skulle kunna locka som nästa utmaning. Efter lite fundering kommer ett rakt svar.

– En stor koncern som jobbar trovärdigt och innovativt med hållbarhet och jämställdhet. n

Det gäller att gå från ord till handling.

Många pratar om att öka jämställdheten i sitt bolag och ärligt talat – hur svårt ska det vara?

WHERE GOOD ISN’T ENOUGH

Handen på hjärtat Vem vill du egentligen ha på din sida när de avgörande besluten ska fattas? Någon som förstår att varje affär har sin egen dynamik, att det sällan finns rutinuppdrag i en allt mer komplex affärsvärld?

Vi är en av Sveriges ledande advokatbyråer. Du får rådgivare som brinner för att lösa dina juridiska frågeställningar och som hjälper till att nå era affärsmål. Alltid med tillgång till fullservicebyråns samlade kompetens och erfarenhet.

Välkommen till Setterwalls.

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

13

Älmhult är IKEA:s hjärta och sortimentet är vår identitet.

Därför är det viktigt för oss att sortimentsutvecklingens förutsättningar i Älmhult är så bra och starka som möjligt.

Pernilla Jonsson

14

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

Medlemsföretag

Navigera i pandemin – med Älmhult som riktmärke Av Sarah Mesch Foto IKEA

Att pandemin har medfört negativa effekter för många företag är knappast en nyhet.

Men allt har inte varit negativt. Pandemin har också hjälpt företag att identifiera utvecklingsbehov samt digitaliseringsmöjligheter. Detta är något som IKEA i Älmhult kan vittna om, då de nyligen har presenterat både ett digitalt museum och planer för utbyggnation. För att få en djupare inblick i IKEA:s verksamhet tar vi Pernilla Jonsson, managing director på IKEA Älmhult, till hjälp.

Den globala pandemin har påverkat alla, även alla män­ niskor världen över som till vardags kommer i kontakt med IKEA på olika sätt. Att säkra hälsa och levebröd för sina medarbetare, leverantörer, kunder och samhällen har varit högsta prioritet och krävt omedelbara insatser på många olika håll.

– Sedan mars 2020 har Inter IKEA Group-bolagen i Älmhult bett alla medarbetare som har möjlighet att jobba hemifrån som en säkerhetsåtgärd, vilket förstås är en stor förändring. I höstas började vi gradvis förbereda oss för att återvända till arbetsplatserna och vissa enheter hann till och med göra det innan vi nåddes av den senaste pandemi-vågen och tvingades ta ett steg tillbaka igen, berättar Pernilla.

IKEA är ett varumärke som består av flera olika bolag verksamma på 63 marknader världen över. Gemensamt är att alla följt både riktlinjerna från WHO och från myndigheter på de olika lokala marknaderna.

– Pandemin har självklart påverkat oss mycket. Det har varit – och är – en utmanande tid för alla men vi är lösningsorienterade och försöker alltid anpassa oss efter de förutsättningar som gäller och hitta nya möjligheter.

På grund av alla restriktioner har vi på ett positivt sätt varit tvingade att hitta nya digitala lösningar och sätt att nå ut, både internt och externt.

Pernilla påpekar att det digitala substitutet inte nödvändigtvis är något dåligt då de har möjlighet att kommunicera med människor från hela världen, utan att de fysiskt behöver ta sig till Sverige och Älmhult. Det har också gett dem en möjlighet att internt förenas i digitala aktiviteter med medarbetare bosatta i andra delar av världen som normalt inte kan delta på samma premisser som någon som bor i Älmhult.

– Jag tror exempelvis att vi hade den mest besökta julsamlingen någonsin i IKEA:s historia nu senast i och med att den sändes digitalt till medarbetare över hela världen. Detta är något vi kan bygga vidare på i många avseenden när vi återgår till att ses fysiskt igen.

En utbyggnation som förenar och förändrar I den pågående pandemin blickar nu IKEA framåt med lärdomarna från de gångna två åren i bagaget. Näst på tur är att expandera verksamheten i dess vagga: Älmhult. IKEA of

IKEA i Älmhult Älmhult är hjärtat av IKEA. I dag arbetar omkring 5 300 IKEAmedarbetare i Älmhult, varav 3 300 av dessa pendlar.

IKEA Älmhult AB är en av totalt 16 IKEAenheter i Älmhult.

Pernilla Jonsson är Managing Director för bolaget IKEA Älmhult AB och sitter även i Handelskammarens fullmäktige.

IKEA Älmhult AB har en unik roll i att stötta och positionera IKEA i Älmhult.

Tillsammans med kommunen och samhället och andra lokala Inter IKEA Group-bolag arbetar IKEA Älmhult AB för att utveckla Älmhult till en ännu bättre plats.

Sweden i Älmhult är sedan många år tillbaka centrum för sortiment- och produktutvecklingen inom IKEA. Merparten av de produkter som säljs under varumärket IKEA världen över har sitt ursprung här. Nu presenteras nya planer på att expandera deras ”Range and Product Developing Center”.

– Det finns ett behov av att bygga ut fastigheten och utveckla den till att bli mer anpassbar. Ambitionen är att skapa ett ännu bättre och mer flexibelt Range and Product Developing Center där kompetenser från olika delar av IKEA och dess partners kan mötas och tillsammans arbeta med att utveckla IKEA erbjudandet för många år framåt, säger Pernilla Jonsson.

Utbyggnationen kommer att expandera de redan existerande 41 000 kvm till ca 58 000 kvm och planen är att starta byggnationen under 2022. Ombyggnationen är kopplat till förändrade behov inom koncernen.

– Älmhult är IKEA:s hjärta och sortimentet är vår identitet. Därför är det viktigt för oss att sortimentsutvecklingens förutsättningar i Älmhult är så bra och starka som möjligt. Vi tror fortfarande starkt på möten och att föra samman människor och kompetenser för att samarbete och skapa. Möjligheterna för det är unika i Älmhult och det är därför ser vi att det är fortsatt viktigt att satsa på mötesplatser och arbetsplatser här.

Museum i digitalt format I september förra året lanserades IKEA Museum i digitalt format i samband med IKEA festival. Det digitala muséet är det största digitala uppslagsverket någonsin inom IKEA och innehåller mer än 100 artiklar, filmer och historier om IKEA, Ingvar Kamprad, ikoniska produkter och heminredningslösningar från 1940-talet till idag.

– I och med att det är digitalt ger det oss helt nya möjligheter att sprida den spännande historien om IKEA till ännu mer människor – människor som ännu inte haft möjlighet att besöka Älmhult och IKEA Museum fysiskt. Möjligheten att visa upp alla de svenska IKEAkatalogerna genom tiderna är mycket uppskattat även internationellt, trots att katalogerna är på svenska.

Men planerna stannar inte där. Under våren 2022 kommer IKEA Museum fortsätta att arbeta med Ung Svensk Form och producera årets utställning som visas i Stockholm, Skellefteå, Göteborg och Malmö.

– Vi kommer även fortsätta arbetet med att utveckla den permanenta utställningen vilket pågått i etapper de senaste åren, avslutar Pernilla Jonsson. n

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

15

Tungan rätt i mun när du Av Erik Ehn Blomgren

Handelskammarens medlemsföretag beskriver en skiftande upplevelse av att rekrytera internationellt där man fått ge upp i förtvivlan då handläggningstider hos Migrationsverket är så långa att varken företag eller presumtiva anställda kan vänta.

En lösning finns – men den gäller inte för alla, och det kan kosta.

Vad är arbetskraftsinvandring?

Snabbspår

Många svenska företag väljer att söka kompetens utomlands. Den vanligaste orsaken är att det är svårt att hitta rätt kompetens i Sverige, det gäller såväl högskoleutbildade specialister som gymnasialt yrkesutbildade. Den hårda konkurrensen inom EU/ESS gör det allt svårare att hitta kompetensen inom Europas gränser. Inom EU gäller fri rörlighet av arbetskraft vilket innebär att en etablering inte behöver godkännas av en myndighet – det behövs inget visum. Det kallas arbetskraftsinvandring.

Lagstiftningen kring denna har varit snarlik sedan 2008 då lagstiftningen liberaliserades, bland annat fick de som anställer större inflytande över bedömningen. Tidigare skulle en rekrytering testas mot arbetsmarknaden och godkännas av Arbetsförmedlingen. Men även om systemet är liberaliserat behöver man följa en särskild procedur, t ex behöver en annons publiceras under minst tio dagar via den europiska arbetsförmedlingen Eures.

Dessutom ska en ansökan om arbetstillstånd göras hos Migrationsverket. Ett arbetstillstånd gäller för en specifik person till en specifik tjänst på ett specifikt företag och gäller som mest i två år.

Den i särklass största gruppen som kommer varje år är säsongsarbetare som bärplockare och planterare.

Där­efter kommer IT-tekniker och andra IT-relaterade tjänster. Total beviljas i runda slängar 15–20 000 arbetstillstånd varje år där cirka hälften av arbetskraftsinvandrarna kommer från Thailand respektive Indien. Arbetskraftsinvandringen anses vara mycket lönsam för Sverige och en nödvändighet för de svenska företagen.

Migrationsverket brottas sedan ett par år tillbaka med långa handläggningstider, i vissa fall en bra bit över ett år. För att motverka de långa köerna skapades ett system för snabbare handläggning – ett snabbspår där företag kunde bli certifierade mot Migrationsverket och därmed få en egen kö med garanterat snabbare handläggning.

Inom ramen för det systemet garanterar Migrationsverket ett beslut inom tio arbetsdagar. Men i gengäld ska ett certifierat företag garantera att alla uppgifter som lämnats in är korrekta så att Migrationsverket inte behöver granska ärendet lika djupt.

Om ett företag inte själva vill bli eller kan, utifrån de villkor som Migrationsverket satt upp, finns möjligheten att använda sig av ett redan certifierat företag som kan agera mellanhand och som då sköter ansökningsprocessen. Man ska dock vara medveten om att denna väg kan medföra kostnader. Ett certifieringsföretag som agerar mellanhand säkerställer att samtliga blanketter och uppgifter är korrekta och komplett ifyllda och utför genom det en stor del av det arbete som annars ligger hos handläggarna på Migrationsverket.

Inom vissa branscher och hos vissa företag råder stor brist på rätt utbildad kompetens och att rekrytera internationellt är kutym. Där har större företag löst det genom att anställa personer vars uppdrag är att säkerställa att processen gentemot Migrationsverket flyter på smärtfritt och att man kontinuerligt kan rekrytera från utlandet.

För de företag som påbörjat en egen ansökan finns däremot ingen återvändo. Har man påbörjat en process på egen hand, d v s skicka in en ansökan direkt har man inte möjlighet att avbryta den och byta till snabbspår.

16

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

Arbetskrafts­ invandringen anses vara mycket lönsam för Sverige och en nödvändig­ het för de svenska företagen.

Att tänka på Kolla regelverket Att rekrytera snabbt kan kosta extra En förlängning av ett tillstånd har ännu längre handläggningstid så börja i tid.

Kompetens

rekryterar från utlandet När man fastnar i systemet Alla företag har dock inte möjlighet att gå via Migrationsverkets snabbspårsystem, eller känner ens till det. Det är inget som marknadsförs på verkets hemsida och för de företag som gör en vanlig ansökan är verkligheten helt annorlunda. Handläggningstider skiftar en del beroende på bransch men ligger ofta runt 12 månader.

Martin Hagbyhn är vd för NovaCast Systems AB. NovaCast System är ett företag i Blekinge som arbetar med mjukvaror till gjuteribranschen. De anställer bl a specialister inom metallurgi. Det är en nischad kompetens och inte lätt att hitta i Sverige och Blekinge. De har hittat en specialist utanför EU som vill flytta till Sverige med familj. Hustrun är också metallurg och arbetar med sin doktorsavhandling, vilket hon vill också förlägga på ett universitet i Sverige. Handläggningstiden, ca 9–12 månader, är så lång att både företaget och den tilltänkta ser inga möjligheter att upprätthålla tjänst och intresse.

För förlängningsansökningar är det ännu värre, det kan innebära en handläggningstid på upp till 15 måna-

Det som på pappret ska vara ett av världens enklaste system riskerar att bli en mardröm för såväl företag som presumtiva anställda.

der. Då ansökan inte kan lämnas in förrän tidigast fyra månader innan tiden för arbetstillståndet gått ut riskerar person att sitta fast i Sverige i nästan ett år då det inte är säkert att man kan återvända om man inte har ett giltigt visum. Detta hände på Serstech, ett IT-företag i Lund där vd Stefan Sandor berättar att en medarbetare med en ITkompetens som är i princip omöjlig att finna i Sverige till slut sade upp sig för att kunna besöka sin familj.

Det som på pappret ska vara ett av världens enklaste system riskerar att bli en mardröm för såväl företag som presumtiva anställda som fastnar i långa handläggningstider hos Migrationsverket – och det resulterar i att svenska företag går miste om nödvändig kompetens.

Arbetskraftsinvandringsfrågan är en viktig fråga för många av Handelskammarens medlemmar och vi kommer att fortsätta jobba med och uppmärksamma den framåt. Att rätt kompetens vill och har möjlighet att arbeta i svenska bolag är en viktig del av den svenska kompetensförsörjningen. n

AFFÄRSKUNSKAP LÖNAR SIG Anpassa IHMs utbildningar efter ditt företags mål och förutsättningar Besök ihm.se SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

17

Handelskammarens fullmäktige

Ledamöternas hjärtefrågor I Handelskammarens fullmäktige möts representanter för medlemsföretagen och sätter agendan för påverkansarbetet. Här får du träffa tre av dem som berättar om vilka frågor de brinner extra mycket för.

Magnus Persson,

vd Andsjö Fastighets AB i Arlöv Vilken påverkansfråga är viktig för dig och varför?

Infrastrukturen, inte bara i avseende av vägar och transport utan även den digitala infrastrukturen.

Uppkoppling i form av bredband och mobiltäckning är en förutsättning för företagande. IT-infrastruktur är en tillgång som påverkar ett företags tillgänglighet, brist på detta orsakar distans till arbetsmarknaden.

Företag och privatpersoner utanför storstäderna måste också ha samma förutsättningar till uppkoppling, idag väljer större företag att etablera sig i närområde till storstäderna på grund av rådande villkor.

Bristen på kapacitet ska inte hindra företag på mindre orter att fortsätta bedriva sina verksamheter.

Louise Östlund, vd Kalmar Science Park, Kalmar

Vilken påverkansfråga är viktig för dig och varför?

Att mer strukturerat samnyttja redan befintliga och väl funge­ rande innovationsmiljöer i form av science parker och inkubatorer med tillhörande processer. På så sätt kan man tillsammans erbjuda vad Handelskammaren så klokt kallar ”lånad storlek”. I dessa miljöer växer framtidens Scale Up- och Start Up-bolag fram och de är en mycket viktig ingrediens i arbetet med att öka graden av forskning och innovation, så även i befintligt näringsliv. Inte minst är de viktiga vad gäller att skapa tillväxt och attrahera kompetens, där bristen på rätt kompetens just nu hindrar tillväxten hos alltför många bolag.

Kajsa Rautenberg,

vd och delägare Slottsmöllans Fastighets AB i Halmstad

Vilken påverkansfråga är viktig för dig och varför?

Elförsörjningen. Att alla ska ha trygg försörjning av el och att elprisområdena avskaffas så att vi får ett nationellt elpris i Sverige. Viktigt här och nu men framför allt långsiktigt, inte minst för vår miljö. Idag begränsas klimatinvesteringar och tillväxt för svensk ekonomi på grund av den rådande situationen. Säker tillgång till el och ett nationellt elpris borde vara en självklarhet. n

18

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

HANDELSKAMMAREN PÅVERKAR Vissa frågor kräver årslånga processer att påverka, andra kräver snabba insatser. Handelskammarens påverkansarbete pågår ständigt. Här är exempel på vad vi gjort på senaste tiden inom några aktuella frågor.

MÖTE MED NYA ENERGIMINISTERN Före jul träffade Handelskammaren den nya energiministern Kashayar Farmanbar och uppdaterade honom kring läget i Sydsverige. Konkret föreslogs att Svenska kraftnät får i uppdrag att köpa produktion i Sydsverige (så kallade motköp) för att trycka mer priserna och att snabbutreda avskaffande av elområdena. Idag får norra Sverige kraftiga skatterabatter trots lågt pris. Rabatterna infördes före delningen i prisområden. Handelskammaren föreslår att detta nu bör gälla elområde 4 och även omfatta tillverkning.

SYDSVENSKA RIKSDAGSLEDAMÖTER I SAMTAL I slutet av januari samlade Handelskammaren riksdagens ledamöter från Blekinge, Halland, Jönköping, Kalmar, Kronoberg och Skåne. Samtalet ägde rum med anledning av Trafikverkets förslag till kommande nationella infrastrukturplan. Handelskammaren presenterade det analysunderlag som arbetats fram och framförde synpunkter på vad som behöver prioriteras i kommande infrastruktursatsningar.

DATASPELSBRANSCHEN I MALMÖ VÄXER SÅ DET KNAKAR För att säkra kompetensförsörjningen till det svenska spelundret har Handels­kammaren initierat ett projekt som ska locka spelutbildnings­ företag att etablera sig i Malmö. Fem existerande spelutbildningsföretag har uttryckt intresse och möter i februari Malmös spelföretag på ett stormöte för att utforma framtida spelutbildningar.

NÄRINGSLIVET TYCKER TILL OM VÄG 25 I november kontaktade Trafikverket Handelskammaren om synpunkter på väg 25 genom Halland. Sträckan ska genomgå en så kallad ÅVS, åtgärdsvalsstudie, och näringslivets synpunkter på vägen är viktiga. Ett antal företag som ofta nyttjar vägen blev kontaktade och synpunkterna förmedlades vidare till Trafikverket.

HANDELSKAMMAREN FORTSÄTTER SLÅSS FÖR SYDOSTLÄNKEN När Trafikverket presenterade sitt förslag på nationell plan för infrastruktur innehöll den en försenad tidsplan för Sydostlänken, vilket har upprört många företag i södra Sverige. Därför fortsätter Sydostlänksintressenterna sitt arbete och har även fått medhåll av infrastrukturminister Tomas Eneroth (Sydöstran 16 december) i kraven om att Sydostlänken ska färdigställas så fort som möjligt.

BROMMA BEHÖVS FÖR SYDSVERIGE I december lämnades remisserna angående förslaget att stänga Bromma Stockholm Airport. Handelskammaren argumenterade för att behålla flygplatsen. Tidpunkten att fatta strategiska beslut kring detta är just nu sämsta tänkbara med hänsyn till pandemin och övergången till fossilfritt flyg.

Dessutom ingår Bromma som nav i en viktig nationell arbetsmarknad värd närmare 10 miljarder som äventyras. Argumenten presenterades även i en debattartikel i Dagens Industri. n

Handelskammarens valberedning

Så arbetar Handelskammarens valberedning

Av Naomi Hailemeskale Foto Roger Nellsjö

Handelskammaren har runt 2500 medlemsföre­ tag i Skåne, Blekinge, Kalmar län, Kronobergs län och södra Halland. Företagen är Handelskammarens ägare och uppdragsgivare som styr verksamhetens riktning. På årsmötet utser medlemmarna ledamöterna till Handelskammarens fullmäktige, som fastställer vilka frågor Handelskammaren ska driva.

På årsmötet utses också styrelsen. För att de frågor som Handelskammaren driver ska spegla hela den sydsvenska regionens behov krävs representation och olika kompetenser i fullmäktige. I detta har Handelskammarens valberedning en central roll då deras främsta uppgift är att ta fram förslag på ledamöter till de båda organen. Genom insikt i Handelskammarens verksamhet lägger valberedningen fram förslag som uppfyller föreningens kompetensbehov. Det yttersta ansvaret för det administrativa arbetet bakom valberedningen finner vi hos ordförande, Ingrid Jönsson.

Efter 42 år i bankvärlden gick Ingrid i pension 2016. Sedan dess har hon axlat en rad olika styrelse­ uppdrag. Idag sitter hon i fem styrelser varav en av dessa är Handelskammarens valberedning. Valberedningen består av sju ledamöter, där var och en representerar en av Handelskammarens sju regioner.

Ingrid förklarar att deras främsta åtagande är att få den rätta sammansättningen av fullmäktige och styrelse.

– Ledamöterna ska spegla hela Sydsverige, komma från de olika regionerna och representera den bredd på branscher som finns i Handelskammarens distrikt.

I sitt urval letar valberedningen efter en rad olika egenskaper. Dels att de olika regionerna ska representeras antalsmässigt, dels att det finns en variation bland fullmäktige och styrelse när det kommer till exempelvis kön, ålder och bransch. Med flera synvinklar och ett brett perspektiv är avsikten att de frågor Handelskammaren driver kommer motsvara ett större omfång av regionen.

Ingrids arbete i valberedningen inleds redan i

november då hon sätter sig ned med styrelsens ordförande, Kerstin Lindell, för att diskutera styrelsens nuvarande sammansättning. Därefter påbörjas arbetet med Per Tryding, vice vd på Handelskammaren och sekreterare i valberedningen.

I januari äger första mötet rum och valbered-

Ingrid Jönsson

På förtroende från föreningens medlemmar verkar vi för att finna branschbredd, mångfald, spridning i distriktet och till sist, engagerade fullmäk­ tigeledamöter som bidrar till södra Sveriges utveckling.

ningen har sammanlagt fem möten innan årsmötet i juni. Mötena avhandlar vilket behov av kompetens och egenskaper som finns och lägger fram förslag på nya ledamöter utifrån detta. I mitten av maj ska förslaget vara färdigt och tillkännages till medlemmarna. I rollen som ordförande är det Ingrid som kallar till möten, leder det administrativa arbetet, ser till att förslagen rapporteras i tid samt presenterar och motiverar förslagen på årsstämman. Valberedningen har likt andra behövt ställa om till digitala möten de senaste två åren. Något Ingrid menar har fungerat mycket bra.

– Samtliga möten har varit digitala de senaste två åren vilket har fungerat utmärkt. Ledamöter har inte behövt avsätta timmar av transporttid för möten vilket har effektiviserat valberedningens arbete.

Att främja det sydsvenska näringslivet är Handelskammarens främsta syfte och regionen har otaliga möjligheter till blomstrande företagsamhet.

Därför är det av vikt att Handelskammarens fullmäktige speglar regionens behov och lyfter de frågor som är aktuella för det sydsvenska näringslivet. Valberedningens inblick i Handelskammarens verksamhet och förståelse för medlemmarnas förutsättningar är därför betydande för att kunna föreslå en nyanserad fullmäktige som uppfyller kraven.

– På förtroende från föreningens medlemmar verkar vi för att finna branschbredd, mångfald, spridning i distriktet och till sist, engagerade fullmäktigeledamöter som bidrar till södra Sveriges utveckling.

Att vara del av Handelskammarens valberedning är ett mycket roligt och prestigefyllt uppdrag. n

Nyfiken på hur AI kan öka bolagets konkurrenskraft?

Nu ges halländska bolag en unik möjlighet att delta i innovationsprocessen AI.m, som leds av innovationsarenan HighFive och Högskolan i Halmstad, tillsammans med forskare och experter inom AI, tjänsteinnovation och datadriven affärsutveckling.

Vill du veta mer? Gå in på aimhalland.se

.m SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

19

Gästkrönika

Hur ser transporterna och resandet ut framöver?

Av Christer Ljungberg, Founder & Senior Advisor Trivector

Det har aldrig varit svårare än nu att svara på frågan i rubriken. Sen mer än tio år har digitaliseringen påverkat transporterna i hög grad. Kommer du ihåg när elsparkcyklarna inte fanns? Och sen för två år sedan kom pandemin, som ännu mer ändrar på många av förutsättningarna.

Nu har vi levt med pandemin i två år och det har inneburit många nya vanor. Distansarbete, digitala möten och en starkt ökad e-handel. Och uppmaningar att inte resa med kollektivtrafiken.

Vad kommer vi att ta med oss av dessa nya vanor, och vad kommer det att betyda för resor och transporter framöver?

Vi kommer aldrig att gå tillbaka till att göra korta tjänsteresor. Nu är vi så vana vid att ha våra möten digitalt och titta på varandra i datorns rutor. Och det sparar både tid, pengar och miljö.

Redan före pandemin hade vi för mycket flyg i världen. De allra flesta flygbolagen går med förlust, men hålls under armarna av sina nationer. Precis som alla regionala flygplatser betalas av kommunerna.

Hur många av världens flygbolag som kommer att gå i konkurs är svårt att säga, men att de blir färre kan vi räkna med. När mängden tjänsteresor blir väsentligt färre minskar intäkterna, och fritidsresorna kommer då att bli avsevärt dyrare, vilket ger färre resor även där.

Visst, många vill resa på semester efter pandemin, men när resorna blir avsevärt dyrare kommer dessa resor att påverkas.

De som kan och får, kommer att fortsätta att arbeta hemifrån någon eller några dagar i veckan. De flesta företag och organisationer verkar säga att du ska vara på jobbet minst tre dagar i veckan. Och för de ca 40 procent av arbetande som kan arbeta hemifrån, kommer arbetsresorna därmed att minska en del.

Men nu börjar det höras fler och fler diskussioner om vad man förlorar i form av innovation och kreativitet när man inte träffas på riktigt i lika hög grad. Det blir spännande att följa denna utveckling.

Och så har vi e-handeln som exploderat under pandemin. Här finns frågeställningar om vad detta betyder för miljön. Trafiken på våra vägar har totalt sett minskat under pandemin, men godstransporterna har ökat, och det sägs bero just på den ökade e-handeln. Och den svåra frågan är den sista delen

20

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

av transportern, last mile, som står för en stor del av utsläppen. Här har Paris tagit ett smart grepp och föreslagit att om last-mile transporten görs med cykel subventioneras den av staden.

Så vad händer då med våra stadskärnor? Flera forskare, liksom Handelns utredningsinstitut och Svensk Handel, menar att e-handeln inte behöver påverka stadens handel negativt, utan tvärt om. Genom att handla bulkvaror, som man tidigare handlade i köpcentrum, på nätet, får man pengar över att spendera i nischade butiker i staden. På så sätt kan e-handeln och cityhandeln gå hand i hand. De tråkiga sakerna köper vi på nätet – men parmesanosten och surdegsbrödet vill vi köpa i en liten butik i stadskärnan.

Det har på senare tid varit brist på många varor.

Och många varugrupper har stigit rejält i pris. Orsakerna till detta är många, men en del har handlat om hur de långa godstransporterna fungerat. Fraktkrisen beror på många olika faktorer. Pandemin har inneburit att färre arbetar i hamnarna i Asien, leveranser från fabriker har minskat och en brist på containrar ger en dominoeffekt. Priset för en container som kostade 1 500 dollar att frakta kostar nu 10 000 dollar. I stället för regelbundet så kommer leveranserna stötvis vilket skapar stora problem i grossistledet.

Hur blir det då med det privata resandet? Biltrafiken har minskat en del under pandemin, och kollektivtrafiken ännu mer. Kommer allt att återgå till hur det var före pandemin?

Nej – troligtvis inte. En del som tidigare åkte kollektivtrafik har vant sig vid att köra bil. Och att många kommer att vara fortsatt försiktiga med att resa tätt tillsammans är nog också ganska säkert.

Man ser också en viss utflyttning från större städer till landsbygd och mindre orter. Om du inte behöver vara på kontoret varje dag, så kan det vara attraktivt att till ett lägre pris kunna köpa en större bostad.

Kanske kan vi kalla detta en digital grön våg?

De två största trenderna som kommer att påverka våra transporter framöver är digitalisering och hållbarhet. Försäljningen av elbilar ökar nu drastiskt, men det kommer inte att räcka för att klara klimatmålen. Så det kommer även att krävas andra typer av beteendeförändringar. Och kanske har pandemin lärt oss att det går att ändra beteende snabbare än vi tidigare trodde. n

Christer Ljungberg

De tråkiga sakerna köper vi på nätet – men parmesan­ osten och surdegsbrödet vill vi köpa i en liten butik i stadskärnan.

Inflyttning

2023

Välkommen till den människocertifierade arbetsplatsen.

Nu bygger vi Kvartetten i Hyllie, en arbetsplats där människan är i fokus.

Fantastiskt ljusinsläpp, härliga miljöer och en vackert grönskande takterrass för arbete och avkoppling ger energi åt hela arbetsdagen. Kvartetten är en plats där människor och företag kan växa och må bra. Eller som vi kallar det, en människocertifierad arbetsplats.

Läs mer på wihlborgs.se/kvartetten

Nätverk

Möt våra medarbetare

Handelskammaren består i dag av närmare 30 medarbetare spridda runt om i södra Sverige. I denna intervjuserie får du lära känna våra medarbetare lite närmre.

› Namn: Victoria Karlsson

› Namn: Anders Borgehed

› Bor: Malmö

› Bor: Urshult

› Uppväxt: Eskilstuna

› Uppväxt: Urshult

› Titel: Projektkoordinator Affärsservice

› Fritidsintressen: Promenera vid havet

› Titel: Regionchef Policy sydost

› Fritidsintressen: Träning, friluftsliv och

fågelskådning

› Vad ser du fram emot 2022: Jag ser fram

› Vad ser du fram emot 2022: Det vikti­

Highlights från Nätverken Handelskammarens tema­ baserade nätverk fördjupar sig i olika ämnen. Informa­ tion om samtliga nätverk, kommande träffar och kontaktpersoner hittar du på handelskammaren.com/ natverk. Här följer ett urval av våra senaste träffar:

22

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

gaste är att påverka den nationella planen för infrastruktur. Det är oerhört central – särskilt i sydost. Det ekono­ miska utbytet mellan regionerna är för litet. Med satsningar på infrastruktur kommer arbetsmarknadsregionerna förstoras och därmed ökar tillväxten.

The New Boss I Växjö har The New Boss haft årets första digitala träff. Ämnet var ”Må bra som chef”, ett otro­ ligt viktigt ämne som fick mycket beröm av deltagarna. Träffen leddes av hälsostrategen Vickie Peolin från VitalKompetens.

Nätverket för vd-assistenter Nätverket för vd-assistenter inledde året med att bjuda in Sveriges ständiga representa­ tion vid EU. Representationen är Regeringskansliets förlängda arm i Bryssel och har till uppdrag att få största möjliga genom­

› Titel: Internationell handel/Export­

dokument

› Bor: Ystad

samt att pussla.

emot att vi förhoppningsvis ska kunna ses fysiskt igen! Men jag vill också att vi tar med oss den digitala biten då vi insett att fler har kunnat ta del av vad vi erbjuder på Handelskammaren.

› Namn: Monica Svensson

› Uppväxt: Österlen › Fritidsintressen: Promenera och vara utomhus. Gillar även att laga mat. › Vad ser du fram emot 2022: Att vi går mot ljusare tider. Att konserter och mässor ska komma i gång igen så att vi kan få hjälpa företagen med export­ dokument, t ex utfärda ATA-carneter.

Sedan kommer vi digitalisera hand­ läggningen av våra dokument, vilket jag ser fram emot.

slag för svenska intressen i EU. Nätverket blev uppdaterade med det senaste kring vad som händer i EU med tyngdvikt på vårt kommande ordförandeskap 2023 och det ökade kravet på EU att agera i den oroliga utri­ kespolitiken.

HR-lunchen Hur skapar man förutsättningar för en mer human och mentalt hållbar företagskultur…som lockar fram det bästa ur ledare och medarbetare? Och vad kan vi göra för att säkra det inre välbefinnandet på en arbets­ plats när världen runt om oss

är i kaos? Dessa frågor stod i fokus på senaste träffen för HRlunchen där Trine Grönlund var samtalsledare.

Trade Network Trade Network avslutade 2021 med en ekonomisk lägesupp­ datering kring Kinas ekonomi ledd av Erik Meyersson, senior ekonom från Handelsbanken.

Deltagarna fick även en genom­ gång av en högaktuell tulldom där Omar Khalil från Setterwalls Advokatbyrå redogjorde för domen och vilka förändringar av rättsläget som den medför för företag. n

Bostadsmarknad

Minisamhället där generationer och kulturer möts Av Naomi Halemeskale

I många av landets kommuner tampas man med segregation på bostadsmarknaden. Orsaken till detta kan vara allt från inkomst, tillgång till hyresrätter eller andelen nybyggnationer, som påverkar vart en individ bor och verkar. I ett nytt projekt på initiativ av Helsingborgshem har sällskapsboendet SällBo inrättats. Projektets mål är enkelt: integrera olika generationer och kulturer för att motverka ensamhet och bidra till social inkludering i samhället.

Mitt i Fredriksdal ligger det omtalade sällskapsboendet med stort ”S”. Huset – som är ett omgjort vårdboende – har 51 tvåor men dryga 580 kvadratmeter av gemensamma ytor som exempelvis matsal, allrum, gym, bibliotek samt konst- och hantverksstudio.

Dragana Curovic som är bosocial utvecklare på AB Helsingborgshem och har jobbat med projektet sedan dess begynnelse, berättar hur uppstarten gick till.

– Tanken var att hitta personer från olika generationer, kulturer och grupper som inte alltid råkas av naturlig händelse. Vi tror att olika personer leker lika bra som lika personer. För att få denna blandning behövde vi gå ifrån det etablerade poängsystemet samt bibehålla den låga hyran som ursprungligen var avtalat för ett trygghetsboende, berättar Dragana.

Första hyresgästerna flyttade in julen 2019 och bland dessa finner vi seniorer på 70+ år och unga vuxna mellan åldrarna 18 och 25, däribland nyanlända ungdomar. Visionen är integration och att motverka ensamhet, därför är socialt liv och umgänge i fokus. Tanken är att varje boende ska socialisera med sina grannar minst två timmar i veckan. Detta innebär dock

inte att de måste delta i aktiviteter, utan att det räcker att de bara pratar med sina grannar eller vistas med dem i de gemensamma utrymmena för att känna närhet.

– Jag är enormt tacksam över hur bra denna tid har gått. Tyvärr har mestadels av tiden utspelat sig under coronapandemin. Vi tvingades redan i mars 2020 att rekommendera de boende att inte använda de gemensamma ytorna.

Men rekommendationerna kunde inte hejda behovet av sällskap.

– Ja, de har varit busiga och använt de gemensamma ytorna för att umgås bakom vår rygg. Men de var busiga på ett ansvarfullt sätt. Vi har under pandemin haft låga tal av smittade, varav ingen av dessa har insjuknat allvarligt, så vi är väldigt lyckliga.

Ett koncept som sprids Projektet har nu pågått i två år och Helsingborgshem är i fas att utvärdera och ta beslut om förlängning. Under årens gång har flera kommuner uttryckt intresse av att etablera likande projekt.

– Flera kommuner är intresserade av projektet. Bland annat har Simrishamn redan startat ett boende som är baserat på SällBo, men med lite annorlunda målgrupper. Ängelholm och Malmö

Vi tror att olika personer leker lika bra som lika personer. För att få denna blandning behövde vi gå ifrån det etablerade poäng­ systemet.

kommun är också intresserade samt flera kommuner utanför Skåne.

Avslutningsvis berättar Dragana om några av de händelser som skett under projektets gång.

– Flera av de ensamkommande ungdomarna ville ta körkort men hade inte råd att ta körlektioner. Då bestämde sig en av de äldre att gå en handledarkurs och har nu hjälp flera boende att ta körkort.

– Det var även en äldre kvinna som vid inflyttning bara kunde ta sig fram med rullstol och i vissa fall kryckor.

När jag en tid senare hade rundvandring såg jag en person i ögonvrån som gick bärandes på en tvättkorg som påminde om henne. När jag senare knackade på kvinnans dörr och uttryckte min förvåning möttes jag av ett brett leende. Kvinnan sa att det var längesen hon hade mått så här bra och behöver idag endast stundvis kryckor som stöd. Det är kul att se vilken påverkan sällskap och gemenskap har på hälsan. n

Teckna elavtal hos oss!

Du får ett 100% förnybart elavtal och en personlig el-kontakt.

Självklart erbjuder vi även smarta energilösningar som sparar både pengar och miljön. www.skanska-energi.se • se@skanska-energi.se • 046-507 00 SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

23

Etablerat möter nytt: En Businesslunch

DAH LBE RG FOT O: KRI STIN

Bryggan mellan etablerade och nya bolag Av Naomi Hailemeskale

Tillsammans med NyföretagarCentrum Skåne Nordväst skapar Handelskammaren en ny mötesplats där nya företagare får chansen att möta redan etablerade bolag i syfte att inspireras och knyta nya kontakter.

Hjärnan bakom konceptet är Katarina Björnsdotter, Handelskammarens regionchef Affärsservice i norra Skåne och södra Halland. När Katarina valde att flytta Helsingborgskontoret till Hetch ville hon hitta sin roll i communityn bland techentreprenörer och startups.

– När jag ställde mig själv frågan hur kan jag bidra till Hetchs verksamhet slog det mig! Jo med det fantastiska nätverk jag skapat mig genom Handelskammaren, något som de nystartade företagen omkring mig saknade, säger Katarina Björnsdotter.

Katarina som genom sin karriär haft förmånen att möta människor från stora och välkända bolag vet värdet av ett stort och varierat nätverk. Hon tog därför kontakt med Anneli Ödén från NyföretagarCentrum Skåne Nordväst, och tillsammans utformade de konceptet Etablerat möter nytt: En Businesslunch. Tanken var att fånga ett redan etablerat bolag samt ett nystartat företag som båda får presentera sin verksamhet och de utmaningar de står inför. Förhoppningen är att finna en dynamik mellan två olika bolag för att de ska kunna utbyta tankar och idéer. Även publiken ska vara en blandning av medarbetare på både etablerade och nya företag som ska kunna inspireras och utveckla den egna verksamheten. Tillsammans vill Katarina och Anneli skapa en brygga mellan det redan etablerade och det nya.

Lyckad premiär I oktober 2021 invigdes konceptet i en fullsatt sal i det praktfulla Prisma­huset. Läkemedelsföretaget McNeil, är en av Helsingborgs största industrier och även en av stadens största arbetsgivare. Jody Lodge, Managing Director på företaget, är den erfarne företagsledaren. Han ser meningsskapande som den viktigaste uppgiften i sin ledarroll. Det är just det som är utmaningen i att leda en större verksamhet menar Jody, att fylla arbetsplatsen med ett syfte och ge sina medarbetare en anledning att ta sig till jobbet varje morgon. Talent attraction and retention – att genom meningsskapande på arbetsplatsen attrahera nya kompetenser och underhålla de redan befintliga. För att behålla sin position på marknaden krävs konstant arbete mot tillväxt och förnyelse.

På lanseringsdagen hade vi även den nya företagaren, Evelina Hammelfelt, som varit del av Nyföretagar­ centrums mentorsprogram. Tillsammans med sin syster driver hon Foodgeekz, ett bolag som arbetar med mat genom bland annat influensermarketing, catering, event & retreats samt produktutveckling av fikabars och kok-

24

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

Efter en lyckad premiär för Etablerat möter nytt blev det dags för träff nummer två i Prismahuset i Helsingborg. Ännu ett strålande tillfälle att lära känna spännande bolag från Helsingborgstrakten, äta god lunch och bygga nätverk.

Etablerat möter nytt Den 2 mars är det dags för en ny Etablerat möter nytt i Helsingborg.

Denna gång med fokus på advokat­ branschen. Medverkar gör Jessica Stålhammar från WSA Law, Oliver Titikic från Aurix och Dario Grahovac från start-upen Justly.

Info och anmälan › handelskammaren.com

böcker. Företaget har sin grund i ett instagramkonto systrarna startade för att dela med sig av bilder på sin matlagning. Budskapet på deras sociala medier var att mat ska vara prestigelöst och bidra till välmående. Plötsligt fick de en stor följarskara och deras konto blev uppmärksammat av stora sociala medie-profiler. Med hjälp av NyföretagarCentrum grundades bolaget Foodgeekz och Evelina kan idag livnära sig på företaget. Den största utmaningen hon ser är hur de ska sticka ut i sin bransch och hålla sig konkurrenskraftiga. Idag är Foodgeekz framförallt digitala men vill kunna erbjuda fler fysiska evenemang i framtiden där de får chansen att möta sina kunder. Trots de stora skillnaderna i förutsättningar mellan de två bolagen går det att identifiera likheter. Både McNeil och Foodgeekz jobbar aktivt med att möta människan och ser det som en utmaning att kunna identifiera olika individers behov.

Efteråt slog vi oss ned för lunch, där möjlighet till reflektion fanns.

– Det är alltid spännande att få ihop nya företag och etablerade företag, företagare som är nya och har varit med ett tag. Man kan ge varandra stimulans, information och hjälp åt båda hållen. Trots att det finns liknande koncept där man får chansen att utbyta kunskap känns detta koncept unikt. Framförallt att man kombinerar Handelskammaren och NyföretagarCentrum. Det är bra, det behövs flera samarbeten, säger Tom Brundin från Nabbabay AB, en av dagens åhörare.

Och det är just detta som varit Katarinas och Annelis målsättning med konceptet. Möjligheten att utbyta erfarenheter och utveckla sina verksamheter, samtidigt som nya affärskontakter knyts. n

Trade Network

Trade Network + Inköpsnätverket = Sant Nu slår vi ihop våra två populära nätverk för de som arbetar med internationell handel. Trade Network har varit igång sedan 2010 och Inköpsnätverket etablerades 2013. Efter sammanslagningen har nätverket nu fler än 150 deltagare från olika företag och branscher i hela Sydsverige. Alla med det gemensamma intresset att de gillar internationell handel.

Under senare år har vi märkt att många av våra event riktade till Trade Network även varit av intresse för deltagare i Inköpsnätverket och därför slår vi nu ihop nätverken. Det gemensamma namnet framöver blir Trade Network.

– Vi ser fram emot att bredda vårt utbud inom Trade Network och att kunna erbjuda fler teman på våra träffar. Vi har redan kört många gemensamma event och har sett att allt ifrån nya regler, trender inom världshandeln, hållbara leverantörskedjor, godstransportstrender till trade compliance-frågor är ämnen som intresserat båda grupperna, berättar Johanna Krantz och Mariette Gunnarsson båda

projektledare på Handelskammaren.

Genom sammanslagningen blir Trade Network ett av de största nätverken i Sydsverige med fokus på internationell handel. Personerna som är aktiva i nätverket arbetar i regel med export, import, logistik, skeppning, trade compliance, tull eller inköp.

Nya mötesformer Pandemin har inneburit förändrade mötesformer för nätverken och dessa erfarenheter tar vi nu med oss. Fram­ över kommer vi att variera mellan digitala och fysiska möten, när omständigheterna tillåter det.

– Under pandemin har vi helt fått ställa om till digitala event för nätver-

ken och mottagandet har varit mycket positivt. Deltagare har berättat att de uppskattar effektiviteten och gärna ser att vi fortsätter med digitala event.

Samtidigt längtar en del efter att få träffas mer igen. Det är även kul att kunna konstatera att antalet aktiva deltagare i nätverken vuxit under pandemin då fler företag har upptäckt möjlighet att ta del av hela utbudet för nätverket, oavsett var man befinner sig geografiskt, utvecklar Mariette.

I samband med förändringen justerar vi även erbjudandet för nätverksmedlemmarna. Vi kommer att erbjuda fler årliga event och företagen får även möjlighet att ansluta fler deltagare.

Mer information om vilka företag som har representanter i nätverket och information om tidigare ämnen som gruppen träffats kring finns på vår hemsida. Vi tar löpande emot nya medlemmar. Kontakta oss gärna om du också vill vara med i Trade Network och få 150 extra kollegor i Sydsverige som alla gillar internationell handel! n

Vi ser fram emot att bredda vårt utbud inom Trade Network och att kunna erbjuda fler teman på våra träffar.

SEK öppnar kontor i Malmö Nu stärker vi de skånska företagens konkurrenskraft internationellt genom att öppna ett lokalt kontor i Malmö. Behöver du bredda din finansieringsbas, investera i en ny anläggning, utöka produktionen eller göra ett förvärv?

Titta in hos oss på sek.se så hjälper vi dig!

Svensk Exportkredit (SEK) är ett statligt bolag som finansierar exportföretag, deras underleverantörer och utländska köpare av svenska varor och tjänster. Finansiering från SEK ger företagen möjlighet att växa och bidrar till jobb och tillväxt i Sverige. SEK kan även bidra till industrins omställning för att minska sin klimatpåverkan i Sverige.

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

25

29

Låt oss presentera

nya medlemmar

Vi på Tarkett har jobbat med Sydsvenska Handelskammaren i många år nu och vårt medlemskap kommer att ge oss möjlig­ heter att lyfta frågor som är viktiga för oss så som infrastruktur, hållbarhetssatsningar och inte minst kompetensförsörjning nu och i framtiden. Vi ser fram emot att dra nytta av den kunskapsförhöjning inom en rad olika områden som erbjuds i Handelskammarens olika utbildningar och seminarier. Det är också viktigt med det nätverk man får via Handelskammaren!

Min erfarenhet av att jobba med Sydsvenska Handels­kammaren är att man får stöd i både lokala men även nationella frågor exempelvis elförsörjning och satsningar i vägnätet i Sydsverige.

Florim Albborn, Plant Director, Tarkett

AMS Sweden AB, Ljungby IST Sverige AB, Växjö Lingmerths Resebyrå AB, Växjö BLS Industries AB, Ystad Detpassar, Växjö Forstod, Växjö Muduz AB, Alvesta Leadtub AB, Växjö Handels­b anken, Halmstad Olofströms Kommun, Näringslivs­e nheten, Olofström Myloc AB, Malmö Elonroad AB, Lund Andsjö Fastighets AB, Arlöv Baldwin JIMEK AB, Arlöv RWE Renewables Sweden AB, Malmö Outpost24 AB, Karls­k rona G & TP Sweden AB, Helsingborg Fondia Legal Services AB, Malmö LSAB Group AB, Malmö Wireless Independent Provider AB, Karlskrona ElionHR AB, Mörrum LU-VE Sweden AB, Asarum ASSA ABLOY Entrance Systems Distribution AB, Landskrona One Partner Group Sydost AB, Växjö Robot Minds AB, Landskrona Scandic Oceanhamnen, Helsingborg Tarkett AB, Ronneby Tarkett AB, Hanaskog Ludvid & Co AB, Halmstad

Se alla medlemmar på › handelskammaren.com/medlem/medlemmar/

26

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

Vill du också starta byggprojekt och samtidigt sova gott om natten? Välj en byggare som har kollektivavtal, sätter säkerheten främst och följer lagar och regler. Alla schyssta byggare hittar du på schysstabyggare.se

schysstabyggare.se En söktjänst från Byggföretagen

SYDSVENSKT NÄRINGSLIV NR 1.2022

27

Avsändare:

Sydsvenska Industrioch Handelskammaren

B Posttidning

Skeppsbron 2 211 20 Malmö

Gain the practical tools to make smarter business decisions and strategies.

Enroll on our world-renowned Executive MBA, just one hour away from Skåne.

DOWLOAD OUR BROCHURE OR REGISTER FOR ONE OF OUR UPCOMING EVENTS ON EMBA.CBS.DK emba.cbs.dk

+45 3815 6002

CBS_EMBA_Sydsvenskt Näringsliv Jan 2022.indd 1

mba@cbs.dk

14.01.2022 15.12