Issuu

ESSENS

EN TIDNING FRÅN SRAT NR 2/2026

MÖTET

Katarina Vahlström tycker att fler kvinnor borde bli flygtekniker.

TEMA FACKLIGT ARBETE Kamp och förhandling –båda behövs

SPANING

”Det ingår inte i mitt jobb”

INSIKT Otryggheten kan orsaka stress

Ensam i hangaren

Flygteknikern Katarina Vahlström har inte haft en kvinnlig kollega på 30 år. SID 26

SÄTT ATT MINSKA SEMESTERDRICKANDET

med autogiro

tar vi en avgift på pappersfakturor. By t till autogiro – enkelt och utan extra kostnad.

Skanna för mer information

ESSENS

En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Tidningen skickas per post/epost till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT

SRAT

Telefon, växel 08442 44 60

Webbplats www.srat.se

Postadress

Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION

Ansvarig utgivare

Anders Berndt

Chefredaktör

Per Cornell, A4 per@a4.se

Art director

Sandra Johnson, A4

Layout

Andrea Stolt, A4

Produktion

A4 Text & form, www.a4.se

Reportrar

Tim Andersson, Per Cornell, Therese Johansson, Karin Persson

Fotografer och illustratörer

Anders Lipkin, Ylva Sundgren, Team Hawaii

Omslagsbild

Ylva Sundgren

Korrektur

Monika Lann

TRYCK

Tryckeri

Linderoths tryckeri, Vingåker

Njutningen i att göra skillnad

”FRÅGA INTE VAD ditt land kan göra för dig …” och så vidare. Ni kan fortsättningen på Kennedys berömda tal. Jag har märkt för egen del att det är minst lika njutbart att göra något för någon annan än det motsatta. Att engagera sig i föreningsliv, vänner, närmiljö eller en hjärtefråga tar visserligen tid – men det ger energi. Jag mår bra av det. Känslan av att kunna påverka saker i positiv riktning är behaglig. Lite egoism finns det säkert i det också: Jag känner mig duktig.

»Känslan av att kunna påverka saker positivt är behaglig.«

I det här numret fokuse rar vi på dem som får det fackliga maskineriet att fungera. Alla som tar på sig förtroendeuppdrag på sina arbetsplatser eller regioner.

Mycket av det fackliga hantverket är inget som kan skötas från ett kansli i Stockholm. Det sker dagligen runtom i landet. Med gott humör, konstruktiv inställning, en hel del tålamod och när det krävs – jävlar anamma.

Vi har träffat ett par medlemmar som har gett och fått hjälp. Deras historier sätter fingret på de små insatser som kan ge stora effekter för människors arbetsliv och välmående.

Upplaga 21 100 ex Annonsbokning

Anna Lundmark

anna.lundmark@srat.se

ISSN 20031548

Tidningen är momsbefriad

Fler sådana historier kommer att finnas i framtidens Essens. Papperstidningen och vi som gör den tackar för oss med detta nummer. Trevlig sommar!

Per Cornell Chefredaktör

Missa inte ... ... intervjun om att vara en av få kvinnor i sitt yrke. (s. 26) ... artikeln om logopeden som jobbar med transpersoner och röst. (s. 11)

INNEHÅLL

2/2026

3 START

5 AKTUELLT

8 INSIKT Därför blir unga kvinnor sjuka av stress.

11 F&S Logopedens roll vid röstdysfori.

12 TEMA Så jobbar facket för sina medlemmars bästa.

22 SPANING Vem gör alla osynliga arbetsuppgifter?

25 PANEL Varför är du fackligt engagerad?

26 MÖTET Ensam kvinna i mansdominerat yrke.

33 LISTAN Fem sätt att hålla nere semesterdrickandet.

34 SRAT

Helene Mast Larsson förhandlade fram ersättning till SRATmedlemmar när Region Värmland hade gjort fel.

UTBILDNING

Lätt eller svårt att få rätt jobb?

De flesta akademiker jobbar med det som de är utbildade till. Övriga halkar efter lönemässigt.

VISSA AKADEMIKERGRUPPER har svårt att få jobb som matchar deras utbildning. Men inom vård och hälsa och inom teknik är matchningen mellan utbildning och arbete hög, enligt den nya rapporten ”Rätt utbildning men fel jobb?” (Saco).

En grupp som har svårare att få jobb inom det område de är utbildade i är utrikes födda akademiker. De har över 11 procentenheter större sannolikhet att arbeta i ett yrke som inte alls matchar deras utbildning och det är större risk att de fastnar där en längre tid. – Det är ett stort slöseri med kompetens. Sverige har inte råd att låta högutbildade

människor arbeta långt under sin kvalifikationsnivå, säger Sofia Rydgren Stale, ordförande för Saco. Rapporten visar också att det är skillnader beroende på utbildning. Personer med utbildning inom humaniora och konst har svårare att hitta matchande jobb, medan många andra har betydligt bättre matchning.

Konsekvenserna av felmatchning är tydliga. Den som arbetar i ”fel” yrke har i genomsnitt cirka 23 procent lägre lön än den som har ett matchande jobb. Även delvis felmatchning innebär ett tydligt lönetapp.

Stärkt studie- och yrkesvägledning kan vara ett sätt att förbättra matchningen på arbetsmarknaden. Bättre vägledning kan göra att fler väljer att utbilda sig till yrken där det finns ett större behov av personal, menar Sofia Rydgren Stale. ●

TEXT: PER CORNELL

Bemannade kontor för Arbetsförmedlingen fanns i 170 kommuner 2019. På bara 7 år har antalet kommuner med en arbetsförmedling minskat till 83, vilket är en halvering, enligt en rapport från Unionen. Avståndet till närmaste arbetsförmedling har ökat i de flesta kommuner vilket innebär färre fysiska möten, sämre tillgång till personligt stöd och svårare att matcha arbetslösa med jobb. ● ARBETSFÖRMEDLING

PSYKISK HÄLSA

Högst risk för frånvaro med psykisk diagnos

Risken för långvarig sjukfrånvaro med psykisk diagnos varierar en hel del mellan olika delar av landet. Högst är risken i Dalarnas län, medan Gotlands län ligger lägst. I samtliga län är risken betydligt högre för kvinnor än för män. Det visar en ny rapport från Afa Försäkring. Till skillnad från annan långvarig sjukfrånvaro, där risken ökar tydligt med stigande ålder, är risken för sjukfrånvaro med psykisk diagnos högst mitt i livet. Åldersgruppen 36–45 år har de högsta nivåerna för båda könen. Därefter minskar risken successivt med åldern. ●

Etableringsjobben skulle vara ett lyft för nyanlända och långtidsarbetslösa. Men efter 2,5 år har bara drygt 100 etableringsjobb sett dagens ljus. Missnöjet med reformens utfall är stort bland de fack och arbetsgivarorganisationer som tog initiativ till anställningsformen. ●

Barnmorskor borde sköta klimakterievården, anser Barnmorskeförbundet.

De vill ta över klimakterievården

Förslaget för att lösa bristen på vård för kvinnor med klimakterieproblem: barnmorskorna tar över.

SEDAN 30 ÅR har barnmorskor rätt att skriva ut hormonella preventivmedel till kvinnor. Det är ett välfungerande system som kombinerar teori med praktisk träning i klinisk handläggning, riskbedömning och rådgivning inom sexuell och gynekologisk hälsa.

I en debattartikel i Dagens Nyheter för nu Svenska Barnmorskeförbundet med flera fram argument för att barnmorskor också ska få

förskrivningsrätt för klimakteriebehandling:

”Det är en naturlig utveckling av sjukvården att låta barnmorskorna ta ett större ansvar för klimakterievården”, skriver man.

Barnmorskeförbundet föreslår att kvinnor ska erbjudas ett besök på en barnmorskemottagning mitt i livet, för att kartlägga behoven.

Det här skulle lösa många av de flaskhalsar som leder till att kvinnornas behov hamnar långt bak i kön eftersom det finns allvarligare sjukdomstillstånd som behöver prioriteras.

Behandlingen av klimakterie-

besvär kräver sällan avancerade medicinska utredningar. Det handlar om att lyssna, bedöma och ge rätt stöd. Det är uppgifter som barnmorskor redan utför dagligen. Genom att ge barnmorskorna ett utökat mandat skulle läkarnas tid kunna läggas på allvarligare tillstånd.

– Vi har en naturlig funktion efter kvinnors fertila period och jag upplever att det finns en annan öppning kring den här frågan i dag även och det går långsamt, säger Eva Nordlund, ordförande för Barnmorskeförbundet. ●

TEXT: PER CORNELL

ARBETSMILJÖ

Nya riktlinjer för att minska ohälsa hos funktionsnedsatta

Personer med autism eller adhd kan behöva anpassningar för ett hållbart och friskt arbetsliv.

MÅNGA MED autism eller adhd har förmågor som är värdefulla i arbetslivet.

Men det kan vara svårt att hitta en hållbar arbetssituation på jobbet. Nu har Arbetsmiljöverket tagit fram riktlinjer för hur arbetsgivare ska bli bättre på att stödja sina medarbetare med de besvären. Med hjälp av riktlinjerna kan företagshälsan ge arbetsgivare stöd i hur de utformar den fysiska, organisatoriska och sociala miljön som minskar risken för ohälsa och sjukskrivning hos personer med autism eller adhd. – Utan ett systematiskt arbets-

miljöarbete och trygga inkluderande arbetsplatser är risken stor att medarbetare med funktionsnedsättningar drabbas av ohälsa och sjukskrivningar. I slutändan kan det leda till en långtidsarbetslöshet som förstås ger stora samhällskostnader, säger Maria Henriksson, processledande analytiker på Arbetsmiljöverket. Riktlinjerna fokuserar på förebyggande insatser som ska främja ett hållbart arbetsliv med en stärkt arbetsfunktion och bättre mående för anställda med adhd eller autism. De är baserade på aktuell forskning och rön gällande evidensbaserade metoder kring hälsofrämjande insatser och framtagna av framstående experter inom området. ●

TEXT: PER CORNELL

ARBETSLIV

SRAT-yrken med goda utsikter

Det är fortsatt goda utsikter för att kunna få jobb i många av SRAT:s branscher. Konkurrensen om jobben beräknas vara låg på fem års sikt för audionomer, barnmorskor, flygtekniker, kustbevakare, optiker och tandhygienister, enligt Sacos årliga rapport Framtidsutsikter. För logopeder och kiropraktorer kommer konkurrensen vara i balans, medan hälsovetare kommer ha en hög konkurrens om jobben. – En akademisk utbildning är fortfarande en mycket bra investering för framtiden. Vår prognos visar att det inom många områden kommer att finnas fler jobb än utbildade personer de kommande åren, säger Sacos ordförande Sofia Rydgren Stale. ●

ARBETSLIV

Färre arbetslösa akademiker

Sedan toppnoteringen i september förra året har arbetslösheten bland akademiker sjunkit med 11 procent. Månadsstatistik från Akademikernas a-kassa i mars visar att antalet arbetslösa ligger kvar på en hög nivå – 17 979 av a-kassans medlemmar var arbetslösa. − Det går åt rätt håll, vi märker ett minskat inflöde av nya arbetslösa och hoppas förstås att den trenden håller i sig, säger Alexandra Oljans Ahlin på Akademikernas a-kassa. Andelen arbetslösa akademiker var 2,2 procent i mars och Akademikernas a-kassa betalade ut totalt 2 35,1 miljoner kronor i ersättning. ●

Maria Henriksson

Otrygghet bakom vågen av stress

Psykisk ohälsa ökar bland unga kvinnor i Sverige. Otrygga anställningar och pressen att etablera sig i arbetslivet pekas ut som huvudorsaker. Ny forskning visar vad som kan bryta den negativa utvecklingen.

TEXT: TIM ANDERSSON

PSYKISK OHÄLSA ÖKAR bland unga i Sverige – och särskilt vad gäller kvinnor. Det berättar Anna Nyberg, docent i psykologi och ledare för forskargruppen Folkhälsa, arbetsliv och rehabilitering på Uppsala universitet.

– Vi ser det i skolåldern, men också i början av arbetslivet. Det är ett tydligt samhällsproblem, konstaterar hon.

Den slutsatsen stöds av en ny rapport från Saco. Där framgår det att kvinnor står för åtta av tio sjukskrivningar med stressdiagnos, och att sjukskrivningar som varar mer än två år har ökat med flera hundra procent sedan 2016. Särskilt utsatta är kvinnliga akademiker.

med mycket projektanställningar och otrygga anställningar.

Just de osäkra villkoren är en stor fara. En av forskargruppens studier visar att depressiva symtom ökar i takt med upplevelsen av anställningsotrygghet.

– Särskilt yngre påverkas psykiskt. Även bland äldre finns det här sambandet, men det är svagare där.

»Det är tuffare där än vad det var för kanske trettio år sedan.«

Precis som enligt Sacorapporten visar Anna Nybergs forskning att den växande ohälsan delvis är relaterad till arbetslivet.

– Det är svårare att komma in på arbetsmarknaden än tidigare, och det är tuffare där än vad det var för kanske trettio år sedan,

Problemen på arbetsmarknaden är naturligtvis ingenting som endast gäller kvinnor. Inte heller svårigheter att hitta en bostad i de större städerna, vilket också bidrar till den psykiska ohälsan. För just kvinnor i åldern upp till 35 år tillkommer dock ytterligare ett stressmoment som inte på samma sätt berör män: barnafödande.

– För kvinnor är det ett fönster som stängs: efter fyrtio blir det svårare att få barn. Så det är mycket som ska hända under de här åren, och många saker att tänka på.

Många unga kvinnors psykiska hälsa hänger på en skör tråd på grund av stress.

Utöver det som rör anställningstrygghet har Anna Nyberg och hennes kollegor också tittat på en annan viktig faktor bakom den psykiska ohälsan bland unga: subjektiv social status.

Begreppet relaterar till sådant som inkomst och utbildning, utseende och personlighet, social kompetens och bostad. Den enskilt viktigaste faktorn bland unga kvinnor är dock jobbet. Förändringar i yrkesposition – som att få ett nytt jobb eller avancera – har starkast koppling till hur individen upplever sin status i samhället.

– Eftersom många i den här åldern fortfarande håller på att etablera sig i arbetslivet blir yrket extra avgörande för hur de upplever sin plats i samhället. Här är också arbetsmiljön viktig: att ha bra arbetsvillkor och lång semester, och att kunna vara flexibel, höjer din status.

OCH HUR PÅVERKAR då denna status unga kvinnors psykiska hälsa? En av de studier som Anna Nyberg ligger bakom visar att när den upplevda sociala statusen ökar, minskar depressiva symtom. Det sambandet är starkare hos unga kvinnor än hos äldre.

Av undersökningen framgår också att sociala medier och deras ofta idealiserande framställningar av andra människors liv riskerar att bekräfta en negativ självbild.

INSIKT

– Många av de kvinnor vi talade med berättade att de hade hittat strategier för att hantera det här. De som mådde bättre hade valt vilket innehåll de följer på sociala medier, och blockerat personer som de upplevde påverkade dem negativt.

»För unga blir yrket extra avgörande för hur de upplever sin plats i samhället.«

SÅ VAD SKA VI då dra för praktiska slutsatserna av den här kunskapen, kopplat till arbetslivet?

Vad gäller arbetsmiljödelen tycks fakta tala tydligt och med konkreta implikationer: anställningstrygghet har en positiv inverkan på unga personers välbefinnande oavsett kön. Det som gäller social status däremot, är ett betydligt mer komplext problem. Anna Nyberg och hennes kollegor har inte utvecklat några riktlinjer på den här punkten.

– Men det vi kan se är att särskilt unga människor är väldigt medvetna om vilken position de har i en hierarki, och det är något för chefer och arbetsgivare att tänka på, utöver arbetsmiljön. Frågan kräver varsamhet. ●

STRESSEN I SIFFROR

● Av 42 000 fall av sjukfrånvaro med stressrelaterad diagnos år 2023 stod kvinnor för 33 200 av dessa, vilket motsvarar 79 procent.

● 37 procent av unga kvinnor uppger att de känner stress. ● Sjukfrånvaron har ökat med 29 procent på grund av stressrelaterad psykisk ohälsa 2019–2023.

KÄLLA: SACO, SRAT

Logopedernas viktiga roll vid röstdysfori

Rösten påverkar både självbild och vardag för många

transpersoner. Logopeden Jenny Holmberg hjälper till med att få rösten att stämma överens med den egna identiteten.

Hur kan en logoped hjälpa transpersoner med röstdysfori?

– Vi börjar ofta med samtal om patientens egna upplevelser av röstdysfori. Det kan handla om strategier för att hantera obehaget, som både påverkas av hur man själv uppfattar sin röst och av andras reaktioner och bemötande. En stor del av behandlingen handlar också om röstträning, där

man tillsammans med logoped utforskar olika delar av röst och tal som kan påverka upplevelsen av könsuttryck.

Hur kan röstträningen gå till?

– Det finns många aspekter av röst och tal som påverkar hur rösten uppfattas. Många tänker främst på röstläge – alltså hur ljus eller mörk rösten är – och det är ofta något vi arbetar med. Men det finns fler faktorer, som resonans, röstkvalitet och var man placerar rösten. Vi kan också arbeta med intonation, alltså hur man varierar satsmelodin, och med uttal och språkljud.

Kan man tala om manligt och kvinnligt vad gäller intonation?

– Vi vet att vissa aspekter i rösten styr hur man uppfattas.

Vissa delar påverkas av anatomi, men mycket handlar om sociokul-

turella mönster – alltså hur vi lärt oss att koda vissa sätt att tala som feminint eller maskulint.

Vad kännetecknar ”manlig” respektive ”kvinnlig” intonation i vår kultur?

– I en västerländsk kontext visar studier att en mer varierad satsmelodi ofta uppfattas som mer feminin, medan en mer monoton röst oftare kodas som maskulin. Hur varierar behandlingen mellan transkvinnor och transmän?

– Generellt får transmän som genomgår testosteronbehandling en sänkning av röstläget, vilket för många räcker för att rösten ska kännas rätt. Transkvinnor får inte

motsvarande effekt av östrogen, så där är röstträning oftare den primära behandlingen. Vi träffar därför fler transkvinnor i röstträning. Vad är logopedens roll vid testosteronbehandling och röstkirurgi?

– Vi informerar inför behandlingarna och följer upp efteråt. Vid röstkirurgi för transkvinnor – som syftar till att höja röstläget –arbetar vi ofta både före och efter operationen. Det handlar om att utveckla en hållbar röstteknik och undvika att man kompenserar på ett sätt som kan belasta rösten. Hur går man till väga för att få hjälp?

– Könsbekräftande vård är högspecialiserad, så första kontakten sker via någon av de enheter som ansvarar för detta i landet. Därefter försöker vi, när det är möjligt, att hänvisa vidare till logopeder i patientens hemregion. Enligt riktlinjerna bör logopeder som arbetar med personer med könsdysfori ha särskild erfarenhet och vidareutbildning inom området. ●

FOTNOT: Röstdysfori innebär att röstens klang, tonläge eller sätt att tala inte stämmer överens med könsidentiteten.

Jenny Holmberg legitimerad logoped och medicine doktor på Umeå universitet.

För att nå sina mål behöver fackförbund göra rätt drag vid rätt tillfälle. Ibland samarbete, ibland konflikt. Allt handlar om:

Taktik!

TEMA

Fackliga framgångar

Strejkhotet behövs för att kunna förhandla sid 14

Förtroendevald i Värmland satte hårt mot hårt sid 16

Thomas fick hjälp genom uppsägningen sid 19

10 sidor engagerande läsning!

TEMA

Fackliga framgångar

Samarbete i fokus – men ibland måste facket ryta till

Bakom varje facklig framgång står en hårt arbetande förtroendevald. Eller en förhandlare. Kampen kan ha skepnaden av samverkan. Men utan trovärdigt hot om strejk sämre resultat, enligt expert.

TEXT: PER CORNELL

Bilden av facket som bråkiga och konfliktinriktade har ganska lite med modernt svenskt fackligt arbete att göra. Svenska fackförbund är bland de minst konfrontativa i världen – och strejk används bara i undantagsfall. Det kan varslas om strejk, men vanligtvis är det mest vapenskrammel. I alla fall om man får tro German Bender, utredningschef på Arena idé, som har skrivit en bok om Teslastrejken. – Förbund som hellre förhandlar än strejkar är ofta mer framgångsrika över tid. De har fått mer gjort än de som strejkar mycket. Men det betyder inte att förbunden borde sluta strejka. Som jag ser det finns det inget motsatsförhållande mellan förhandling och strejk eller konflikt. För att nå framgångar i förhandlingen måste hotet om strejk vara verkligt, säger German Bender.

Han menar att konfliktvapnet är en kunskap som behöver hållas vid liv. Det är också

en väldigt tydlig signal till de egna medlemmarna att man står för något. Samtidigt finns det en risk för besvikelse när fackförbund gör verklighet av ett varsel om strejk.

– En strejk mynnar ju nästan alltid ut i en slags kompromiss. Man uppnår inte allt man vill. Och det kan skapa ett missnöje bland medlemmarna. Många förbund gör därför bedömningen att man uppnår tillräckligt bra resultat utan att strejka.

GERMAN BENDER pekar på att situationen också är väldigt olika för olika förbund. Att skapa nytta och vara relevanta för medlemmarna gör man på helt olika sätt om man är ett LO-förbund med homogen medlemsgrupp som till exempel Hamnarbetarförbundet, eller ett Saco-förbund med väldigt olika typer av medlemmar som SRAT. Medlemmarna kan ha helt olika och ibland motstridiga intressen inom förbundet och därför vilar mycket av det fackliga arbetet på de förtroendevalda som finns ute på arbetsplatserna, menar Hanna

Hanna AdlertegMelinder

German Bender

Adlerteg-Melinder, förhandlare på SRAT:s kansli i Stockholm.

– De gör mycket av det arbete som medlemmarna ser. Raster, arbetsklimat, dagsljus eller semesterplanering till exempel. Därför lägger vi mycket tid på att utbilda dem. Det är viktigt att de är pålästa, kan sina rättigheter och att de får tid för det fackliga arbetet. MBL ger ju våra förtroendevalda rätten att kalla till dialog eller förhandling. Är de dessutom skyddsombud har de ytterligare rättigheter genom Arbetsmiljölagen. Hur vill ni att de förtroendevalda ska arbeta?

– Vi förespråkar att de alltid ska söka en konstruktiv dialog i första skedet. De ska vara tydliga och vakta de avtal som finns. Finns det ett problem är det bra om de kommer med ett förslag på lösning och är med och bidrar till att genomföra förändringen. Väldigt ofta hjälper det.

MEN INTE ALLTID. För många fackliga kan det kännas som att man tjatar om samma frågor om och om igen.

– Det kan vara bra med ett trevligt förhandlingsklimat, men inte för trevligt. Jag brukar säga att man inte ska bli för tjenis, då är det lätt att tro att man är överens, utan att man faktiskt är det. Det gäller att behålla fokus på sakfrågan.

»Ibland måste man slå näven i bordet och sätta hårt mot hårt.«

Långsiktigheten är viktig i arbetet, men det finns också situationer där arbetsgivaren helt enkelt inte lyssnar.

– Ibland måste man slå näven i bordet och sätta hårt mot hårt. Vi ska ta fajten när det behövs, och då finns vi förhandlare på kansliet där för de förtroendevalda.

ÅTTA DIMENSIONER AV DET FACKLIGA ARBETET

● Stötta, coacha och utbilda de lokalfackliga

● Förhandla fram centrala kollektivavtal

● Förhandla övergripande kring lokala kollektivavtal

● Internationella samarbeten kring stora övergripande frågor

● Hantera svåra personärenden, till exempel kring sjukdom, missbruk eller arbetsbrist

● Opinionsbilda och synliggöra vissa frågor i medierna

● Politisk påverkan

● Arbeta för lagändringar

En annan dimension av det fackliga arbetet är de mer strategiska frågorna som SRAT centralt arbetar med. Förhandla fram centrala avtal, stötta och utbilda förtroendevalda i svåra personärenden, opinionsbilda mot allmänheten, påverka politik och lagstiftning med mera. SRAT jobbar både nationellt och internationellt.

– De stora fackliga frågorna om vi blickar framåt i tiden tror jag kommer att vara arbetstiden och hur AI påverkar arbetsmarknaden, säger Hanna Adlerteg-Melinder. ●

TEMA

Fackliga framgångar

Hon fixade OB till alla medlemmar

Det visade sig att regionen hade missat att betala ut OBtillägg till de anställda på vissa enheter i flera år. Efter en facklig strid fick arbetsgivaren krypa till korset och betala. Men bara till fackmedlemmar.

TEXT: PER CORNELL FOTO: ANDERS LIPKIN

Mycket av det lokalfackliga arbetet som drivs av förtroendevalda SRAT-medlemmar runt om i landet är ganska odramatiskt. Långt från den schablonartade bilden av facklig kamp, strejkhot och nävar i bordet.

Helene Mast Larsson, sammankallande för SRAT i Region Värmland och ordförande för det lokala Sacorådet, beskriver en ”facklig kamp” som mer av ett samarbete med arbetsgivaren. Därför var det lite omtumlande när hon och två andra fackliga organisationer i regionen fick sätta hårt mot hårt. Vissa saker kan man bara inte acceptera. Att regionen i flera år hade missat att betala ut OB-tillägg till en ganska stor grupp tandhygienister, där runt 40 är medlemmar i SRAT, var en sådan sak. Men vi tar det från början.

I regionen har man sedan många år en arbetstidsmodell, där ett antal tandvårdskliniker har öppet och har patientverksamhet mellan klockan 7 och 19 och jobbar i två skift.

Det var på de klinikerna som det framkom att personalen inte fått OB-tillägg för den tid de behöver stanna kvar på klinikerna efter stängning klockan 19.

– Allt började när arbetsgivaren ville skriva om det lokala kollektivavtalet och hade skrivit bort OB-tillägget i sitt förslag. Det kunde vi inte acceptera. Då sa arbetsgivaren att OB ändå inte betalades ut. Det här var ju ett allvarligt brott mot det centrala avtalet. Det fanns inga andra alternativ än en lokal tvisteförhandling, säger Helene Mast Larsson.

PARALLELLT MED Vision och Tjänstetandläkarna krävde de skadestånd och ekonomisk kompensation för sina medlemmar. Förhandlingarna kom igång och arbetsgivaren kom ganska snabbt med ett bud på en ekonomisk ersättning som skulle gälla fem år tillbaka.

– Då förstod vi att de var medvetna om att de hade gjort fel. Eftersom vi tyckte deras bud var alldeles för lågt yrkade vi på mer. Jag hade stor nytta av att jag är tandhygienist och vi kunde utgå från hur andra tandvårdskliniker som jobbar i mer traditionell modell räknade på den här saken.

Helene Mast Larsson var tvungen att sätta hårt mot hårt.

SRAT kunde bara förhandla för de tandhygienister som är medlemmar. Men även de andra drar nytta av det nya lokala kollektivavtalet.

Förhandlingarna tog hela förra året. Men beslutet gav alla SRAT-medlemmar på klinikerna i fråga en ersättning på 1 000 kronor per år, fem år bakåt i tiden. Dessutom fick arbetsgivaren betala en symbolisk summa i skadestånd till SRAT centralt – 10 000 kronor.

– Vi har inte tagit i här – det handlar inte om att vi skulle sko oss på ett misstag och kräva en massa pengar. Men fackets roll är att bevaka kollektivavtalet – det kan vi inte släppa.

Ytterligare ett tecken på att SRAT och de andra fackliga organisationerna har gått varsamt fram är att de har hållit en låg profil mot medlemmarna under processen.

– Vi har skött det internt och informerade våra medlemmar först när allt var klart. Vi ville inte skapa oro och riskera att skada organisationen, utan vår drivkraft var att felet skulle rättas till. Vi tror mer på samarbete och att bete sig på ett respektfullt sätt.

SAMMANLAGT VAR DET cirka 40 tandhygienister som fick ersättning. De tandhygienister

som valt att inte vara medlemmar i SRAT har inte fått någon ersättning. Helene Mast Larsson hoppas att några av dem ska se fördelarna med att vara medlem efter tvisten.

– Vi representerar våra medlemmar, det vore ju konstigt om vi kämpade för dem som valt att stå utanför. Vad har hänt efter tvisten?

»Ibland måste man slå näven i bordet och sätta hårt mot hårt.«

– Vi har kommit överens om ett nytt lokalt kollektivavtal där vi har fått in upp till 30 minuter OB i passet. Det är en förbättring som kommer alla anställda till del – alltså även de som inte är medlemmar. Vad har du lärt dig av den här processen?

– Att vissa saker behöver ta lite tid för att kunna lösa sig även om det ser klart och tydligt ut. Så var det med det här. Men också att inte ta saker personligt. Jag är en representant för andra och det gör att jag kan ha ett bättre fokus på själva sakfrågan. ●

Bra avslut tack vare bra samarbete

Thomas Holms tjänst försvann och hans trygghet hotades. Tack vare det fackliga ombudet vändes kris till nystart.

TEXT: PER CORNELL FOTO: PRIVAT

EFTER UPPÅT 20 ÅR PÅ Green Cargo rycktes mattan plötsligt bort under Thomas Holms fötter. Hans roll som arbetsmiljöchef skulle försvinna och uppgifterna fördelas på ett antal andra chefer. Omplacering eller avslut var frågan.

– Jag hamnade i chock. När det plötsligt händer en själv väcks starka känslor. Det handlar ju om ens egen välfärd och när man har jobbat länge är man inte så väl rustad för att söka nytt jobb, säger Thomas Holm.

Ganska direkt fick han kontakt med sitt fackliga ombud Björn Nordh som berättade om de olika stegen i processen. Det blev förhandling kring omplacering eller någon form av erbjudande och uppsägning.

– Det var väldigt skönt att ha förhandlingshjälp av en så rutinerad förhandlare. Han kunde också guida mig till rätt beslut och utvärdera erbjudandet jag fick.

THOMAS HOLM VALDE att skriva under ett avtal och avsluta sin anställning. Han upplever att stödet från det fackliga ombudet var helt avgörande både för att avtalet blev så pass bra och för att avslutet också blev det.

– Det finns förtroende och respekt mellan TJ:s förtroendevalda och arbetsgivaren vilket bidrog till att arbetsgivaren var beredd att lyssna på de argument som Björn förde fram.

Thomas Holm är mycket nöjd med den hjälp han fick från sitt fackliga ombud.

Förhandlingen var konstruktiv och handlade inte om att gå i clinch med motparten. Det är precis så jag tycker att fackligt arbete ska fungera. Det handlar om att hjälpa arbetsgivaren att se situationen från fler perspektiv och det lyckades Björn med.

Thomas Holm är nöjd både med avtalet och avslutet och han känner tacksamhet både för den hjälp han fick av facket och för Green Cargos respektfulla bemötande under processen. Coachning genom TRR Trygghetsrådet och eget driv gjorde att han relativt snabbt fick ett nytt jobb.

– Att vara med i facket är som att ha en hemförsäkring brukar jag tänka. Nästan ingen struntar i hemförsäkringen. Det övergår mitt förstånd att folk väljer bort fackligt medlemskap i de osäkra tider vi befinner oss i. ●

Fackliga framgångar

FEM FINA FRAMGÅNGAR

Det fackliga arbetet pågår överallt, varje dag, år efter år. Och det ger resultat. Ibland kanske inte så sensationellt. Men ändå ett steg framåt.

TEXT: PER CORNELL FOTO: GETTY IMAGES

Arbetsmiljösnack till kaffet

1

Ett skyddsombud i en region har initierat att varje dag avsätta tio minuter vid förmiddagsfikat för att prata om arbetsmiljön. Genom att lyfta frågorna regelbundet blir arbetsmiljöarbetet en naturlig del av vardagen, snarare än något som bara tas upp vid problem. Det bidrar till att avdramatisera ämnet och sänker

tröskeln för att ta upp sådant som inte fungerar.Kontinuitet och enkla rutiner kan göra stor skillnad i det förebyggande arbetsmiljöarbetet.

Förlängt test av kortare arbetstid

2

Förtroendevalda perfusionister i Region Östergötland har haft en dialog med arbetsgivaren om att förlänga ett pågående pilotavtal ytterligare ett år. Det innebär att den sänkta veckoarbetstiden till 34 timmar för kliniskt arbete fortsatt gäller för heltidsanställda som arbetar dag, kväll, helg och beredskap. Även om målsättningen är en permanent lösning är förlängningen en viktig framgång. Den ger stabilitet i verksamheten och trygghet för medarbetarna under tiden som den nationella arbetstidsutredningen pågår och väntas bli klar i slutet av 2026. Lokalt fackligt engagemang har bidragit till konkreta förbättringar i arbetsvillkor, och hur arbetet med hälsosam schemaläggning kan fungera som en modell och inspiration för andra regioner.

Förtroendevald optiker i privat sektor

SRAT har äntligen fått en facklig förtroendevald på Synoptik, något som tidigare har saknats inom branschen. Den nya representanten har tagit på sig rollen som både förtroendevald och skyddsombud. Med en lokal facklig närvaro stärks möjligheten att företräda medlemmarna i frågor som rör arbetsvillkor, lön och arbetsmiljö. Uppdraget innebär att lyfta medlemmarnas perspektiv i dialogen med arbetsgivaren och driva frågor som är viktiga i det dagliga arbetet. När det finns förtroendevalda på plats blir det också lättare att fånga upp behov. De som arbetar i verksamheten har bäst insyn i vad som fungerar och vad som behöver förändras.

Ersättning till 30 medlemmar – hittills

Gravida anställda i offentlig sektor som av arbetsmiljöskäl förbjuds att arbeta har rätt till högre ersättning än den graviditetspen ning som betalas ut av Försäkringskas san. Det har Arbetsdomstolen slagit fast. Med anledning av domen har fack och arbetsgivare inom kom mun- och regionsektorn träffat en principöverenskommelse. Den innebär att personer som förbju dits att arbeta och fått graviditets penning mellan den 19 augusti 2015 och den 19 augusti 2025 kan ha rätt till ekonomisk utfyll nad, alltså mellanskill naden mellan gravidi tetspenningen och den ordinarie lönen. SRAT har drivit dessa ären den för sina medlem mar, vilket hittills har lett till att ett trettiotal personer har fått ersättning utbetald.

Tvingade fram sollampa i mörka rum

3 4 5

En förtroendevald audionom inom privat sektor har åstadkommit en konkret förbättring i arbetsmiljön efter att ha lämnat in en så kallad 6:6a till arbetsgivaren. Resultatet blev att kollegor som arbetar i rum utan dagsljus nu kommer att få varsin sollampa. En 6:6a (formellt en begäran enligt arbetsmiljölagen 6 kap. § 6a) innebär att ett skyddsombud kräver att arbetsgivaren åtgärdar brister i arbetsmiljön. I det här fallet ledde initiativet till en tydlig förbättring i vardagen för de audionomer som påverkades. Det visar hur ett aktivt arbetsmiljöarbete kan göra konkret skillnad och ha stor betydelse för hälsa och trivsel på jobbet.

”Det ingår inte i mitt jobb!”

Rapporter, systemkrångel och uppgifter som egentligen tillhör någon annan. Forskningen visar att sådana ”illegitima” arbetsuppgifter är vanliga – och kan leda både till utmattning och tristess på jobbet.

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

Går du runt och irriterar dig över arbetsuppgifter som tar tid från det du egentligen ska göra? I så fall är du inte ensam. Fyra av tio akademiker känner likadant, enligt en undersökning från Saco förra året.

Inom forskningen talar man om ”illegitima” arbetsuppgifter, och de delas upp i två kategorier.

– Onödiga uppgifter är sådant som inte skulle behöva göras om arbetet var bättre organiserat, medan oskäliga arbetsuppgifter är sådant som man anser egentligen faller utanför ens yrkesroll, berättar Constanze Leineweber, professor i psykologi på Stockholms universitet.

Hon leder just nu forskningsprojektet ”Detta ingår inte i mitt arbete!”, som undersöker hur illegitima arbetsuppgifter påverkar

hälsa och välbefinnande för olika grupper på arbetsmarknaden.

– Bland de onödiga uppgifterna är mycket av teknisk och administrativ natur, som rapporter som ett visst system kräver att man ska fylla i men som ingen egentligen läser. I den andra kategorin hittar vi till exempel lärare som behöver göra i ordning klassrummet inför en lektion, eller läkare som måste ringa runt för att hitta lediga sjukhussängar.

Båda sorterna kan inverka negativt på ens välbefinnande. Utmattning är en risk. Tristess en annan. En undersökning från Arbetshälsoinstitutet visar att nästan var-

annan finsk och brittisk arbetstagare är uttråkad på jobbet, och pekar samtidigt ut illegitima uppgifter som en av orsakerna.

– Det är uppenbart att den här typen av arbete kan påverka motivationen, vilket även får effekter på organisationen. I slutändan kan det faktiskt leda till att man lämnar sin arbetsgivare, säger Constanze Leineweber.

Utöver att skapa stress, tristess och konflikter riskerar de illegitima delarna av jobbet också att påverka ens självbild negativt.

– För en lärare är eleverna centrala, det är dem du är till för. Om du då inte hinner förbereda lektionerna som du vill, på grund av alla dokument du måste fylla i, kan det leda till att du börjar tycka att du gör ett dåligt jobb – och i förlängningen att du är en dålig lärare.

»Oskäliga arbetsuppgifter är sådant som egentligen faller utanför ens yrkesroll.«

HUR SKA MAN då hantera detta arbete? På en organisatorisk nivå kan man naturligtvis försöka kartlägga det. Ett kreativt försök hittar vi i Helsingborgs stad, där man år 2024 utlyste en tävling bland kommunens anställda som gick ut på att identifiera

och eliminera onödiga arbetsuppgifter. Två vinnarbidrag prisades med 25 000 kronor vardera.

FÖR DEN ENSKILDE medarbetaren som vill försöka göra något åt sitt missnöje är första steget att prata om det. Det säger Liria Ortiz, författare, föreläsare och legitimerad psykolog, med vana av att hålla motiverande samtal på arbetsplatser.

– Min rekommendation är att vända sig till chefen, eller till facket. Och i värsta fall att byta jobb, om det är möjligt.

Att dokumentera situationen kan också underlätta, säger hon. Det stärker känslan av kontroll. Konkreta anteckningar om de illegitima uppgifterna och den tid de tar i anspråk är dessutom till stor hjälp i lönesamtal, menar hon.

– Om chefen säger att du inte har uppnått dina mål, eller att du inte har gjort det du ska, kan du visa varför. Att redovisa fakta är mycket bättre än att bara uttrycka en känsla av orättvisa.

MEN ÄR DET VERKLIGEN önskvärt att göra sig av med all form av illegitimt arbete? Kan det inte i vårt hypereffektiviserade arbetsliv rentav finnas en poäng med en viss grad av onödiga och osynliga uppgifter – som ett litet fönster av vila från den viktiga kärnverksamheten?

»Att redovisa fakta är mycket bättre än att bara uttrycka en känsla av orättvisa.«

Om man har gjort vad man kan för att förbättra situationen, och det inte har hjälpt, finns det två saker att tänka på, säger hon.

– Det första är att påminna sig om att problemen inte beror på någon bristande kompetens hos en själv, utan på organisatoriska fel. Det andra är att skapa en sorts mikrokontroll – även om du inte kan förändra hela din arbetsvardag, kanske du kan justera vissa delar av den?

Constanze Leineweber säger att hon inte har tänkt på saken på det sättet. – Men visst, många av de mikropauser som vi hade tidigare har ju försvunnit i digitaliseringen. Förr fick man kanske skicka ett brev och sedan vänta på svar. Det var lite långsammare. Man kan tänka sig att det ibland kan vara skönt för en läkare att plocka ur diskmaskinen i lunchrummet. Hennes egna erfarenheter av illegitima arbetsuppgifter går dock mer i frustrationens än vilans tecken, säger hon och skrattar. – Nu har det väl bättrats, men jag minns hur det tidigare var med reseräkningar: Man skulle fylla i dem på nätet och skriva ut dem, och skicka in dem både digitalt och i pappersform. Det tog två timmar – för att redovisa hundra spänn! ●

PANEL

Varför har du engagerat dig fackligt?

Sarah Ivarsson Soto

39 år, stationschef, Kuststation Oxelösund

– JAG BLEV TILLFRÅGAD om att sitta med i SRAT:s styrelse vid Kustbevakningens arbete och kom fram till att ja, jag tycker att det finns saker som kan förbättras. Jag engagerar mig för att kunna framföra mina åsikter och vara med och påverka, även om det inte finns några specifika frågor jag vill driva. Inom Kustbevakningen jobbar vi lite speciellt, med folk både på land, i luften och på båtar. Det finns många olika enheter med olika behov, och därför vill jag vara med och företräda den grupp som jag tillhör. Det är bra att kunna berätta om sin specifika arbetsmiljö och hur olika förslag kan påverka den, till exempel. Att vara fackligt engagerad är väldigt givande. Man lär sig mycket och får sätta sig in i sina kollegors perspektiv.

Andreas Lövdahl

54 år, fritidspedagog på anpassad grundskola, Stockholm

– JAG HAR ALLTID engagerat mig, satt i elevrådet i skolan och var ordförande i studentföreningen på min högskola. Sista terminen gick jag över till Hälsoakademikerna inom SRAT. När jag började yrkesarbeta tänkte jag: Antingen är man en sådan som stannar och kämpar när det är dåligt, eller så drar man. Och jag är en sådan som kämpar, så då blev jag facklig på min arbetsplats och har varit det sedan dess. Tre år efter min examen satt jag i ett av de större arbetsmiljöråden i Sverige och fick många värdefulla kontakter. Sedan länge sitter jag i SRAT:s förbundsstyrelse och vi har precis varit tre dagar i Bryssel. Är man samhällsintresserad är sådant otroligt inspirerande. Dessutom är det förstås skönt att känna att man gör konkret nytta.

Ulrika Lundin

46 år, kiropraktor på privat klinik, Göteborg

– JAG ÄR ORDFÖRANDE för Legitimerade kiropraktorers riksorganisation. Hur mycket tid jag lägger på mitt fackliga arbete varierar, på senare tid har det blivit minst 20 procent av en heltidstjänst. I 22 år har jag mött patienter varje dag, och även om vardagen är spännande, utmanande och innehåller många glädjande stunder så känner jag att jag vill ha nya utmaningar. Det är en bidragande faktor till att jag valt att engagera mig fackligt. En annan är att jag vill kunna vara med och påverka. En sak vi arbetar för är att få till en kiropraktorutbildning med examensrätt inom det svenska universitets- och högskolesystemet. Vår yrkeskår är liten och just därför arbetar vi aktivt med att höras mer, synas och lyftas.

”Många vet inte ens att yrket finns”

Flygteknikern Katarina Vahlström har aldrig haft en kvinnlig kollega. Nu vill hon krossa myter om jobbet och locka fler tjejer till branschen. ”Man måste inte vara stor, stark och tokig i att meka.”

TEXT: THERESE JOHANSSON FOTO: YLVA SUNDGREN

YRKE: FLYGTEKNIKER

Den vanligaste frågan jag får är: Hur känns det att vara tjej?

Svårt att svara på, hon har ju aldrig varit något annat. Men hon förstår förstås vad de menar. Katarina Vahlström är en udda fågel i hangarerna. Hon är flygtekniker anställd av TUI, vilket innebär att när vi andra sover lagar, servar och underhåller hon flygplanen och ser till att de är säkra för att lyfta. Som en av få kvinnor i sin bransch sticker hon ut där hon glider runt med sin verktygslåda, inspekterar flygmaskinerna och skruvar i motorerna. Hon befinner sig på manligt territorium. Lite ensamt är det emellanåt. – Jag är tjenis med de flesta, men jag har aldrig lyckats komma med i den innersta kretsen. Som tjej blir man aldrig riktigt en i gänget.

Det är visserligen lätt att bli bra kompis med ”farbröderna”, det äldre gardet, men det finns en tendens att de vill hjälpa till lite för mycket. Då måste man våga stå på sig, säger hon.

– Gubbarna tycker det är jättekul att jobba med mig och ser gärna fler kvinnor som tekniker, men de har en förmåga att ta över. Inte för att de inte tror att man klarar av det, men för att vara snälla. När de ska hjälpa till och visa något händer det att man blir lite

KATARINA VAHLSTRÖM

● Gör: Flygtekniker.

● Ålder: 51 år.

● Bor: Älvsjö.

● Familj: Dotter på 16 år.

● På fritiden: Underrättelseassistent i Hemvärnet och aktiv i Stockholms flyglottakår.

bortputtad och de lagar saken själva i stället. Då får man vänligt men bestämt säga: Jag kan själv!

KVINNORNA LYSER ALLTSÅ med sin frånvaro. Men Katarina Vahlström misströstar inte, hon organiserar sig. Nyligen tillträdd som suppleant i styrelsen för Svensk Flygteknikerförening har hon ett nytt uppdrag: värva fler till facket och branschen, framför allt tjejer. Tanken är att hon ska ut och föreläsa på skolor, representera på utbildningsmässor och marknadsföra yrket och fackförbundet på sociala medier.

– Budskapet är att tjejer också kan bli flygtekniker. Det är inte ett fysiskt tungt jobb och ens största intresse behöver inte vara att stå böjd över en motor. Jag hade ju knappt meckat moped innan jag började utbildningen. Problemet tror jag är att många inte ens vet att yrket finns, ännu mindre vad det går ut på. Det måste vi ändra på. Vad tror du den största fördomen är?

– Att man måste vara skitduktig på att mecka. Men jag använder penna och dator hundra gånger oftare än jag tar fram verktygen. Flygmaskinerna går oftast inte sönder mekaniskt längre, utan de får krupp i datasystemet. Det tror jag faktiskt är en fördel för unga i dag, som växt upp med digital teknik. Katarina Vahlström blev tidigt fascinerad av den luftburna världen. Med en pappa som levde och andades flygplan var det svårt att inte dras med i intresset, berättar hon.

Flygtekniker är ett jättebra yrke även för kvinnor – Katarina Vahlström hoppas att fler ska upptäcka yrket.

EN NATT PÅ JOBBET

19.00

Skiftet börjar. Överlämning från avgående skift: vad har hänt, vad finns kvar, vad kommer in? Hjälpa till med avgångar vid rampen. Nattens jobb delas ut.

21.00–01.00

Tar emot och drar in flygmaskin i hangaren inför nattens check.

02.00–04.00

Tar emot och gör daglig tillsyn på de flygplan som kommer hem.

05.00

Avslutar nattens jobb och ser till att alla papper är ifyllda och alla datorsystem uppdaterade.

05.00–07.00

Drar ut flygmaskinen ur hangaren och gör i ordning den inför avgång.

07.00

Överlämning till dagskiftet.

– Min pappa var fasligt flygintresserad. Han kunde allt om alla flygplan i hela världen, och arbetade på flygflottiljen i Västerås under en period av sitt liv. Han har inspirerat mig mycket, och är en stor anledning till att jag slog mig in på den här banan.

KATARINA VAHLSTRÖM UTBILDADE sig till flygmekaniker vid Aviation College of Sweden i Västerås, för att därefter studera ett års påbyggnadsutbildning till flygtekniker. Efter det krävdes det två års praktik för att bli behörig.

– Jag var 22 år när jag fick mitt första jobb. Så jag firar snart 30 år i branschen. Blir du aldrig less på flygplan?

– Absolut! När flygplanen kommer in och det är stopp på toaletten eller i handfatet. Man står där och gräver och leker rörmokare, och tänker stilla för sig själv: Var det detta jag utbildade mig i sju år för? Eller för all del när man jobbat fjärde natten på raken och något bara inte går som man vill, och klockan är fyra på morgonen. Då kan man ibland tänka att jag skulle jobbat i en blomsterbutik i stället.

pension och det är svårt att få tag i kompetent personal.

– Jag vet att det finns guldkorn där ute, vi måste bara få dem att välja rätt yrke. Och så gärna tjejer då. Det hade varit roligt! Passa på och gör lite reklam då – vad är det roligaste med jobbet?

»Vi gör allt. Så fort det handlar om flygplan är det vårt ansvar.«

– Kicken när man lyckas lösa ett klurigt tekniskt problem. Och att jobbet är så varierat. Ena dagen står man och byter en liten lampa i en knapp i cockpit, andra dagen byter man hela motorn. Det är verkligen högt och lågt.

Vadå, ni rensar avlopp också?

– Jajamensan, vi gör allt. Så fort det handlar om flygplan är det vårt ansvar, både den inre och yttre flygmaskinen. Allt från att fixa en stol i kabinen som gått sönder till en motor som drar för mycket olja. Och ja, toaletterna då. Jag har fiskat upp mobiltelefoner och blöjor och allt möjligt äckligt från avloppet. Man blir förundrad – hålet är liksom minimalt, hur kan någon ens tro att det går att spola ner en blöja?

Det är extrem brist på flygtekniker, berättar hon. En stor grupp är på väg att gå i

KATARINA VAHLSTRÖM får emellanåt agera hjälte också, om än i det fördolda. För det handlar inte bara om planerat underhåll av flygplanen, ibland måste saker fixas akut. Och då är det en kamp mot klockan.

– Jag har stått nere på gate och bytt grejer samtidigt som passagerare väntar på att boarda och piloterna stressat ringer stup i kvarten för att fråga hur det går. Då gäller det att behålla lugnet och gå in i hyperfokus-läge. Till syvende och sist är det jag som är ansvarig för att planet ska fungera. Jag kan förlora min licens och till och med hamna i finkan om jag släpper i väg det för tidigt och det visar sig vara något fel.

– Det måste få ta den tid det tar, säkerheten kommer alltid först. När man är klar och gett grönt ljus, ser planet rulla i väg i tid och vet att 300 personer i ena änden nu får åka på semester och 300 i andra änden snart får åka hem – det är en enormt skön känsla. Då känner man sig som en hjälte, även om det aldrig är någon som ser mig. Hur hanterar du pressen att inget får missas, inga slarvfel får göras?

»När det handlar om saker som ska hindra flygplanet från att trilla ned är vi alltid två.«

– Den pressen finns konstant där. Men jag skulle säga att flygtekniker generellt är väldigt medvetna om det och fostrade i det. Vi sysslar mycket med egenkontroll, alltså att man dubbelkollar sig själv efter varje moment. Eller så ber man en kollega kolla att man inte missat något.

Det finns även en inbyggd säkerhetsrutin som gör att en tekniker aldrig ensam får ha ansvar för saker som navigationssystem, roder och generator – kritiska delar i ett plans funktion. – Jag är B2-tekniker vilket innebär att jag får göra precis allt på hela flygplanet. Men även om jag får göra allt får jag till exempel inte byta generator i båda motorerna vid samma tillfälle. För om jag gör fel på ena stället gör jag förmodligen samma fel på det andra. Och då skulle ju potentiellt båda motorerna och hela flygplanet kunna bli utan ström.

– När det handlar om saker som ska hindra flygplanet från att trilla ned är vi alltid två. Det är en regel man aldrig tummar på. ●

Utan flygteknikern ingen semesterresa.

På iq.se kan du testa hur alkoholkonsumtiondin ser ut och få fler tips.

Fem sätt att dricka smartare på semestern

Semester betyder mer alkohol

för många. Men det finns många andra sätt att koppla av och stressa ner. Här är IQ:s bästa tips för att dricka mindre och smartare.

TEXT: PER CORNELL KÄLLA: IQ

Kontroll

Håll koll på ditt drickande. Bestäm dig för hur mycket och hur ofta du vill dricka alkohol. Och håll dig till det. Vill du minska ditt drickande, påminn dig själv varför. Gör det tillsammans med någon. Det kan vara lättare att avstå från alkohol om vänner eller familj gör detsamma.

Mat i magen

Ät ordentligt. Med mat i magen fördröjs kroppens upptagning av alkohol.

Försiktighet

Hetsa mindre och drick försiktigt. Värme och alkohol är ingen bra kombination.

Varva med alkoholfritt

Utforska utbudet av alkoholfria drycker. I dag finns det mycket att välja på, både i affärer, på krogen och på Systembolaget.

Det hjälper dig att inte dricka för mycket och minska vätskebristen dagen efter.

Grupptryck

Tänk på grupptrycket. Känn efter vad du själv vill och alkoholtjata inte på andra. Välj bort situationer där alkoholen står i fokus, om du vill minska ditt drickande.

SRAT

ditt fackförbund

Vad sägs om ett sansat debattklimat?

VÅR DEMOKRATI hålls bäst levande om alla kan delta och ta gemensamt ansvar. Demokratin kan inte tas för given – vi behöver aktivt arbeta för att medborgare resonerar, lyssnar, argumenterar och ibland omprövar sina åsikter. Genom sansade samtal och genomtänkta beslut tar vi ansvar i dag och för framtida generationer.

Sveriges regeringsform ger oss öppna och fria val, föreningsfrihet och innebär att våra fri- och rättigheter är grundlagsskyddade. Globalt går däremot alltför många stater i en auktoritär riktning, vilket oftast slutar i enfald och meningslös personkult.

»Hårda ord slängs till höger och vänster.«

Men även i vår demokrati behöver vi stå upp mot populistiska, algoritmför stärkta känslobudskap och osanningar. Hårda ord slängs till höger och vänster. Journalister utsätts för hot och i politiken hör vi de som slirar på sanningen, förnekar forskning och för stärker fördomar. Till och med i forum, för till exempel hundägare, kan diskussioner urarta och bli en flod av elaka kommentarer. Låt oss aktivt arbeta för ett sansat, förankrat och sakligt samtalsklimat.

Vi behöver vårda tilliten och underhålla vårt folkstyre. I fackföreningar utövar vi demokrati varje dag genom våra många förtroendevalda. Vi vet hur man bejakar olikheter och idéer för att gemensamt utveckla arbetsplatsen. Vi lyssnar, reflekterar och möts i dialog. Det krävs eftertanke för att fånga alla vackra färger som vår svenska demokrati utstrålar.

Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT

Jag gillar ... ... omtänksamhet i vardagen. Det är fint att både ge och få och att visa empati i små och nästan osynliga handlingar.

Har du frågor?

Gå in på srat.se och hör av dig så hjälper vi till!

KONTAKT

Hör du inget från oss?

För att du inte ska missa betydelsefull medlemsinformation är det viktigt att SRAT har rätt kontaktuppgifter till dig.

Varför vill SRAT ha mina kontaktuppgifter?

– För att du inte ska missa något viktigt som berör dig. SRAT, din förening och dina fackliga företrädare behöver kunna nå dig med viktig information som rör ditt arbete, villkor eller medlemskap. Vi vill också att du får ta del av nyheter, inbjudningar och annat som stärker dig i arbetslivet, säger Amanda Sjöquist, chef för enheten Kommunikation och påverkan på SRAT.

Går det att välja bort vissa mejl från er?

– Ja, du kan när som helst avregistrera dig från våra nyhetsbrev

via länken i utskicken. Däremot behöver vi kunna nå dig med viktig information som rör ditt medlemskap och dina villkor.

Är det säkert att lämna ifrån sig kontaktuppgifter till er?

– Ja, vi tar hand om dina uppgifter enligt de höga krav som ställs på personuppgiftshantering för fackförbund. Du kan läsa mer på srat.se. Hur uppdaterar jag mina uppgifter?

– Det gör du enkelt på Mina sidor på srat.se, dit du loggar in med BankID.

Vad ska jag som förtroendevald tänka på?

– För att medlemmar ska kunna nå dig är det viktigt att du har rätt kontaktuppgifter men även rätt uppdrag registrerat, något din förening eller SRAT:s kansli kan hjälpa dig med att uppdatera.

TEXT: ANNA LUNDMARK

OSA fyller 10 år

I år är det 10 år sedan föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö, OSA, infördes. OSA handlar om att skapa en tydlig och hållbar arbetsmiljö med balans mellan krav och resurser där vi samarbetar, visar respekt och stöttar varandra.

Hos Suntarbetsliv, Prevent och Partsrådet finns verktyg och råd om hur du som skyddsombud, förtroendevald eller chef kan arbeta med OSA och arbetsmiljön på din arbetsplats. ●

KAMPANJ

Kampanj för fler fackliga

Under våren har SRAT drivit kampanjen ”Nyfiken på fackligt uppdrag?” På webben och i sociala medier berättar lokalfackligt förtroendevalda om vad som är kul och givande med att jobba fackligt.

Syftet är att inspirera fler att bli skyddsombud eller lokalfackliga. Läs mer på srat.se/ nyfiken. Kanske vill du testa? Ta kontakt med SRAT:s kansli om du vill jobba fackligt på din arbetsplats. ●

Se till att medlemsinformationen når dig!

SRAT ditt fackförbund

Svar på frågor om ditt arbetsliv

SRAT:s

experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, rättigheter

anställningsvillkor.

och

Har du en fråga? Mejla till kansli@srat.se

Tomas

Vad skiljer sig åt mellan uppdragen?

Jag är intresserad av att ta på mig ett fackligt uppdrag. Men vad är det för skillnad på att vara skyddsombud och lokalfackligt förtroendevald?

SVAR: Som skyddsombud är du de anställdas röst i frågor som rör arbetsmiljön. Arbetsmiljölagen reglerar hur ett skyddsombud utses. Där står vilka rättigheter och befogenheter du har som skyddsombud. Ett skyddsombud kan till exempel begära att arbetsgivaren tar till åtgärder om det finns brister i arbetsmiljön. Om det är omedelbar fara för liv eller hälsa kan skyddsombudet till och med stoppa arbetet. Arbetsgivaren är ansvarig för arbetsmiljön på arbetsplatsen. Din arbetsgivare ska ta upp

arbetsmiljöfrågorna i så kallad samverkan med de anställda och skyddsombud. Det kan göras på olika nivåer, till exempel en arbetsplatsträff (APT), i lokal samverkan och central samverkan. Om du är skyddsombud företräder du alla anställda inom ditt så kallade skyddsområde, oavsett facklig tillhörighet. Du ansvarar även för de som inte är med i facket.

Som lokalfackligt förtroendevald företräder du SRAT:s medlemmar på din arbetsplats. Du förhandlar med arbetsgivaren och i första hand enligt Medbestämmandelagen (MBL). Det kan handla om att ha inflytande kring omorganisationer, chefstillsättningar, och lönerevision. Du kan också ge medlemmarna grundläggande råd eller stöd om vad som gäller och bevaka att arbetsgivaren följer lagar och kollektivavtal.

Om din arbetsgivare har kollektivavtal ger Förtroendemannalagen dig rättigheter i uppdraget. Lagen ger rätt till den ledighet som krävs för uppdraget och du får delta på fackliga utbildningar på betald arbetstid.

Tomas Björndal

Björndal förhandlare

Elin Hallin studenthandläggare

Vad innebär provanställning?

Jag tar examen nu till sommaren och har blivit erbjuden ett jobb. Det är en provanställning, men vad innebär det?

SVAR: En provanställning innebär att både du som anställd och din arbetsgivare kan avbryta anställningen under prövotiden. Prövotiden får vara max sex månader, men kan vara kortare. Enligt Lagen om anställningsskydd (LAS) ska du få veta 14 dagar i förväg om arbetsgivaren vill avbryta din provanställning. Efter prövotidens utgång blir provanställningen automatiskt en fast tjänst (tillsvidareanställning).

Kolla om ditt kollektivavtal innehåller andra eller kompletterande regler kring provanställning.

Tomas Björndal

Vad ska jag begära för lön?

Jag har tagit examen och nu blivit erbjuden mitt första jobb inom mitt område. Vad ska jag begära för lön?

SVAR: Logga in på Sacolönesök via srat.se och titta på lönestatistiken för ditt yrke. Om du fått jobb hos en offentlig arbets-

»Ingångslönen är viktig, särskilt om du kommer stanna länge hos samma arbetsgivare.«

givare är alla löner en offentlig handling som du kan begära ut. Då kan du se lönenivån just där du bor och jobbar. Om vi har fackligt förtroendevalda på arbetsplatsen kan du kontakta dem och be om råd.

Sen tycker jag att du ska begära en lön du vill ha och hellre ska lägga dig lite för högt än för lågt. Ingångslönen är viktig, särskilt om du kommer stanna länge hos samma arbetsgivare. Det är ofta bättre att lägga sig högt.

Då finns det lite marginal när arbetsgivaren kommer med sitt motbud. Lycka till!

Tomas Björndal Första året med lägre avgift

Jag tar examen. Vad händer med mitt medlemskap?

SVAR: Grattis till examen! Ditt medlemskap från studietiden övergår automatiskt till ett yrkesverksamt medlemskap –med lägre medlemsavgift första året. Alla studentförmåner finns kvar, som karriärstöd och rabatterad hemförsäkring. Dessutom får du tillgång till fler förmåner, som juridisk rådgivning och inkomstförsäkring.

Elin Hallin

SRAT

ditt fackförbund

NY ORDFÖRANDE:

”Jag

har inte ångrat en sekund att jag tackade ja”

Malin Reinelöv är ny ordförande för Audionomerna. Här berättar hon om sitt nya uppdrag och vikten av långsiktigt engagemang.

Hur började ditt engagemang i Audionomerna?

– Till en början var jag engagerad lokalfackligt i Region Skåne. Sedan hörde valberedningen av sig och frågade om jag ville engagera mig i föreningen också. Jag tänkte att det kunde vara roligt – även om jag nog inte riktigt förstod då vad jag gav mig in på. Men jag har inte ångrat en sekund att jag tackade ja. Det var inför årsmötet 2023. Hur känns nya rollen som ordförande?

– Det känns som en spännande utmaning! Jag har alltid trivts med att skapa struktur och ha

Malin Reinelöv Audionomernas nya ordförande

koll på saker, så jag hoppas att rollen passar mig bra. Framför allt ser jag fram emot att få växa in i uppdraget och göra ett så bra jobb som möjligt.

Vad ser du mest fram emot i ditt nya uppdrag?

– Jag ser mest fram emot att fortsätta utveckla Audionomerna

– både genom att nå ut till audionomer och genom opinion och påverkan lyfta vilket viktigt yrke vi har. Jag vill också fortsätta utveckla de kontaktnätverk som tidigare ordförande byggt upp med andra föreningar, så att vi kan kroka arm med varandra.

Vad är det som gör att du fortsätter engagera dig?

– Audionomer gör ett otroligt viktigt arbete som behöver synliggöras mer – och genom att engagera sig får man möjlighet att påverka mer än vad man tror. För mig har engagemanget också gett mycket kunskap, nya vänskaper och nya perspektiv.

– Framför allt har jag fått en större förståelse för vikten av att fortsätta och inte ge upp. Bara för att vi inte ser resultat idag betyder det inte att arbetet vi gör inte leder till förändring framåt. ●

TEXT: ELIN HALLIN

Visste du att ...

… det finns många olika anställningsformer? Det är viktigt att veta vilken anställningsform du blir erbjuden. Det kan påverka allt från uppsägningstid till andra villkor. Huvudregeln enligt lag är tillsvidareanställning (fast anställning). Men det finns fler varianter som är tillåtna: tillsvidareanställning, provanställning, särskild visstidsanställning, vikariat, säsongsarbete, tidsbegränsad anställning för den som fyllt 69 år.