Issuu

SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm

Dags för lönesamtal? Eller ska du byta jobb? I Saco Lönesök kan du som är medlem orientera dig om ditt löneläge. Du kan göra lönejämförelser för att se hur ingångslönerna eller löneutvecklingen ser ut, både för din utbildning, ditt yrke och/eller för andra yrkesgrupper. Saco Lönesök kan bli ett viktigt instrument när du förhandlar din lön. Kom ihåg att statistiken endast anger vad andra har i lön, inte vad du bör begära. Kontakta oss om du behöver rådgivning .

t t a g si r a n ! ö l m t e e l d D e m vara

srat.se/lonestatistik

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 4/2020

GRANSKNING

Egenföretagare saknar stöd i krisen

TEMA TEAMKÄNSLA

Så faller bitarna på plats

SAKER EN BRA CHEF GÖR

SPANING

Det våras för tjänstemännen

Beredd

MÖTET

Annelie Jansson på MSB trimmar Sveriges civila försvar inför kommande katastrofer. SID 12

Inte så farligt som det ser ut, bara teaterrök.

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

Posttidning B

AN N O N S ER

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i SRAT låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,90* procent. Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan * Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,90 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 210 000 kronor. Om den rörliga årsräntan är 4,90 %, blir den effektiva räntan 5,01 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift. Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 953 kronor och din månadskostnad blir 1 883 kronor. Årsränta per 2020-03-02.

ESSENS_SRAT_SEB nr 4-20_163x109.indd 1

2020-11-02 16:56

Dina medlemsförmåner

Du som är medlem i SRAT/medlemsföreningarna har en mängd medlemsförmåner, förutom arbetsrättslig rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och professionsutveckling. Här nedan ser du några av de förmåner som ingår i medlemsavgiften. Fler förmåner till förmånliga priser hittar du på srat.se/formaner Försäkringar

SRAT och Folksam gillar dig så mycket att vi tillsammans har tagit fram riktigt bra försäkringar om du skulle bli sjuk eller skada dig. Via medlemskapet kan du köpa en förmånlig sjuk- och olycksfallsförsäkring till ett bra pris. Vill du ha extra trygghet till dina nära och kära kan du också köpa en livförsäkring. Upptäck mer eller köp på folksam.se/srat eller ring 0771-950 950. Välkommen!

● SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) ● SRAT Inkomstförsäkring ● Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i

tre månader

● Loss of License – för ﬂygtekniker ● Sjukkapital – för studenter

under studietiden

SRAT Karriär & lön

● CV-granskning, sök-jobb-tips ● Karriärcoachning ● Saco LöneSök

– Sveriges bästa lönestatistik!

Övrigt

● Medlemslån, bolån & banktjänster ● Juridisk rådgivning (privat), upprättande av

kostnadsfria avtal ● Medlemstidningen Essens ● Professionstidning, medlemsblad

Det lönar sig att vara medlem! Förmånsannons-Essens-163x109 - förmaner i medlemsavgiften.indd 1

2020-02-10 09:16:08

NR 4/2020 ES SENS 39

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers centralorganisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Karin Persson, A4 karinp@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Tina Harr Fotografer och illustratörer Jessica Segerberg, Filip Erlind, Team Hawaii Omslagsbild Jessica Segerberg Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 21 300 ex Annonsbokning Kontakta Marie Norell, marie.norell@srat.se

Håller ni ihop? HUR ÄR SAMMANHÅLLNINGEN på din arbetsplats? Är ni ett lag där man gör varandra bättre, får varandra att må bättre, eller är det ”själv är bäste dräng” som gäller? När akademiker i början av karriären värderar arbetsgivare står god social arbetsmiljö högst på önskelistan. Det är rätt prioriterat, eftersom forskning visar att arbetsplatser där kollegorna är goda vänner rymmer friskare medarbetare som dessutom är mer produktiva. Om klimatet på jobbet i stället präglas av återkommande konflikter och tryckt stämning är det föga förvånande symtom på en mer toxisk arbetsmiljö, där risken är stor att kränkningar och mobbning blir en mörk del av vardagen. Ytterst är det arbetsgivarens ansvar att både motverka och förebygga ett sådant scenario, men vi alla har förstås en viktig uppgift i att medverka till en arbetsmiljö där ingen lämnas utanför gruppen. På både Arriva och Postnord har vi mött arbetsgrupper där alla bitar fallit på plats, där såväl organisatoriska faktorer som de enskilda medlemmarna i teamen bidrar till god sammanhållning. Läs mer på sidorna 22 till 29. Själv har jag fått ett riktigt roligt uppdrag, som ny chefredaktör för Essens. Och även om jag just nu bara träffar mina kollegor genom skärmen på grund av pandemin är jag medveten om – nu ännu mer än tidigare – hur viktiga de är för arbetsglädjen. Jag vill också gärna höra från dig, vad vill du se mer av i tidningen? Mejla gärna till essens@a4.se. Trevlig läsning!

ISSN 2003-1548

Karin Persson Chefredaktör

Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... spaningen om tjänstemännens nya status. (s. 18)

... arbetsforskarens råd för bättre fokus. (s. 11)

NR 4/2020 ES SENS 3

I N N E H Å L L

FOTO: FILIP ERLIND

Jessica Willinge, Mahdi Ziaeinia och Cecilia Savander Åslund på Arriva trivs tillsammans.

4/2020 3 START 8 GRANSKNING Egenföretagare saknar stöd i krisen. 11 F&S Hitta bättre fokus genom hela arbetsdagen. 12 MÖTET Annelie Jansson förbereder Sverige för kris. 18 SPANING Det våras för tjänstemännen. 21 PANEL 22 TEMA Bra sammanhållning på jobbet gör oss friskare. 32 LISTAN Fem saker en bra chef gör. 33 KRÖNIKA 34 EXPERTERNA 36 SRAT

4 ES SENS NR 4/2020

A K T U E L L T

Högre utbildning lönar sig inte alltid Nästan var tredje högskoleutbildning innebär i slutändan en ekonomisk förlust. En av dem är utbildningen till tandhygienist. VISSA AKADEMISKA utbildningar

lönar sig privatekonomiskt redan några år efter examen, jämfört med om man skulle ha börjat arbeta direkt efter gymnasiet. Andra lönar sig aldrig. Det visar en ny rapport från Saco, där man har beräknat livslöner för 35 olika högskoleutbildningar och tagit hänsyn till sådant som arbetsinkomst, inkomstbortfall under studietiden, studiemedel, arbetslöshet, pension och inkomstskatt. Av de 35 utbildningarna är nästan var tredje inte lönsam. Lika många utbildningar går på ett ut eller ger en relativt låg lönsamhet. – Det är helt galet. Om inte dessa viktiga kunskaper värderas högre riskerar vi på sikt att tappa livsviktig

kompetens inom samhällsbärande områden, säger SRAT:s förbundsdirektör Anders Berndt. Tandhygienistutbildningen är en av de utbildningar som inte är mödan värd, rent ekonomiskt. Livslönen för en tandhygienist är nämligen cirka åtta procent lägre än genomsnittet för dem med samhällsvetenskaplig gymnasieutbildning. Flera av de utbildningar som lönar sig dåligt eller inte alls leder till kvinnodominerade yrken inom skola och vård. Arbetsterapeuter, fysioterapeuter och de som studerat biblioteks- och informationsvetenskap får alla vänta förgäves på att tjäna in sin högskoleutbildning. Högst avkastning får den som läser till läkare, jurist, civilekonom eller civilingenjör. I genomsnitt har akademiker tjänat in sin utbildning vid 38 års ålder, men då gäller det alltså att välja rätt i utbildningskatalogen. ● TEXT: KARIN PERSSON

MEDLEMSKAP

Rekordmånga med i a-kassan Coronapandemin har fått antalet medlemmar i a-kassan att öka kraftigt. Mellan februari och september i år blev en kvarts miljon fler medlemmar i en a-kassa, en ökning på 6,7 procent. Samtidigt gjorde ändringar av reglerna för a-kassan att långt fler än tidigare

kunde få 80 procent av sin tidigare lön i a-kassa. Enligt en undersökning som Sveriges a-kassor gjorde i februari och i juli kunde 62 procent av de arbetslösa få ut 80 procent av sin tidigare lön i juli, vilket kan jämföras med 29 procent före höjningen av taket i a-kassan. ●

FOTO: GETTY IMAGES

LÖN

FORSKNING

Mindre stress vid delad föräldraledighet Pappor som delar föräldraledigheten lika med sin partner upplever att de har en bättre balans mellan familjeliv och arbetsliv, än vad pappor i par där man inte delat lika gör. Det visar en ny avhandling från Göteborgs universitet där 280 föräldrar medverkat i enkätstudier. Även mammorna i de par som delat lika tyckte att just balansen mellan arbetsliv och familjeliv fungerade bra. Däremot gick det inte, bland kvinnorna, att se ett samband mellan att dela lika och att uppleva mindre föräldrastress, något som gällde för papporna. ●

37 %

av offentliganställda chefer är nöjda med sitt arbete. Bland deras medarbetare är däremot 52 procent nöjda, visar undersökningen ”Jobbhälsoindex” där 9 500 personer svarat på frågor om sitt arbetsliv. ● NR 4/2020 ES SENS 5

FOTO: GETTY IMAGES

A K T U E L L T

Föräldraledig får inte missgynnas Även under en provanställning ska du kunna vara föräldraledig – utan att dina chanser att få fast tjänst försämras. OM DU ÄR föräldraledig under en provanställning har du rätt till förlängd provanställning, om ledigheten medför att arbetsgivaren inte har tillräckligt mycket underlag för att kunna bedöma dina prestationer. Det slår Arbetsdomstolen, AD, fast i en dom mot Försäkringskassan. 6 ES SENS NR 4/2020

En man anställdes våren 2019 av Försäkringskassan och hade sex månaders provanställning innan han skulle bli tillsvidareanställd. Mannen meddelade inledningsvis att han skulle behöva ta ut tio dagars ledighet i samband med att han fick barn. Det visade sig däremot när barnet var fött att han behövde ta ut mer ledighet och vara borta större delen av sommaren. I september fick mannen veta att han inte skulle få någon fast anställning, eftersom det fanns för lite underlag för att bedöma hans

prestationer. AD konstaterar att mannen missgynnades på grund av sin föräldraledighet. Han borde i stället ha fått provanställningen förlängd under en tid som motsvarade föräldraledigheten. – Rätten att inte missgynnas i samband med barnafödande och föräldraledighet är en viktig princip. Domen förstärker skyddet för föräldrar som är föräldralediga en längre tid under sin provanställning, säger Martin Mörk, chef för DO:s processenhet, i ett pressmeddelande. ●

FOTO: GETTY IMAGES

STATISTIK

Fortsatt distansarbete gör fler nedstämda Sjukanmälningar på grund av fysiska och psykiska besvär ökade kraftigt under början av hösten, enligt statistik från företagshälsan Previa. När det gäller sjukanmälningar på grund av psykisk ohälsa är antalet det högsta sedan Previa började föra sin statistik för tio år sedan. – Det finns med sannolikhet många bakomliggande orsaker till att den psykiska och fysiska

ohälsan ökar. Men en gemensam nämnare är att många behövt förändra och anpassa sina liv utifrån pandemin vilket påverkar vår arbetsmiljö och vårt sociala liv, säger Maria Steneskog Nyman som är talesperson i beteendevetenskapliga frågor på Previa i ett pressmeddelande. Den negativa utvecklingen ser inte ut att stanna av, enligt Previas statistikverktyg för kort- och långtidsfrånvaro, dit 156 000 medarbetare från 410 företag och offentliga verksamheter är anslutna. – Många förväntade sig att den svåra situationen på arbetsplatserna och det utbredda arbetet hemifrån skulle vara relativt temporärt. Men det har nu övergått i ett långdraget tillstånd som innebär utökade utmaningar för arbetshälsan, säger Maria Steneskog Nyman. ●

FORSKNING

Judo gör jobbet

Den vanligaste typen av arbetsolycka i Sverige är fallolyckor, ett folkhälsoproblem som kostar samhället 25 miljarder kronor per år enligt Myndigheten för samhällsskydd och beredskap. I ett forskningsprojekt som Afa försäkring genomfört tillsammans med Svenska judoförbundet och Högskolan Dalarna har man nu hittat en potentiell del av lösningen på problemet. Studien visar nämligen att judoinspirerad träning, där utövaren får öva upp en teknik för att falla säkert, förebygger både risken för fallolyckor och dess negativa konsekvenser. – Ett relativt kort träningsprogram med få sessioner åstadkommer tydliga, mätbara effekter, säger Michail Tonkonogi, professor i medicinsk vetenskap vid Högskolan Dalarna i ett pressmeddelande från Afa försäkring. ●

ARBETSRÄTT

Ny utredning om las Sedan den tidigare las-utredningen hamnat i papperskorgen tillsätter Stefan Löfven en ny utredning om förändringar i arbetsrätten. Där ska uppgörelsen mellan arbetsgivarna i Svenskt näringsliv och PTK, som representerar privatanställda tjänstemän, ligga till grund. – Det är ett bevis på att fack och arbetsgivare är bäst lämpade att göra upp om de långsiktiga spelreglerna på arbetsmarknaden, kommenterade Martin Linder, ordförande i PTK.

PTK och Svenskt näringsliv har bland annat kommit överens om att ett kompetensstöd bör inrättas, som ger arbetstagare rätt till ekonomiskt stöd för både korta och längre utbildningar. Även LO, som står utanför uppgörelsen, kommer att få tycka till om utredningen, enligt Stefan Löfven. Enligt LO:s Sanna Gideonsson var det flera försämringar i anställningstryggheten som tillsammans gjorde att förbundet inte kunde rösta ja till avtalet. ● NR 4/2020 ES SENS 7

8% NEJ

45 %

I VISS UTSTRÄCKNING

8 ES SENS NR 4/2020

2% VET EJ

45 %

I MYCKET HÖG UTSTRÄCKNING

Har ditt företag påverkats av coronapandemin och dess konsekvenser?

G R A N S K N I N G

Tvärstopp Inställt. Avbokat. Många egenföretagare har drabbats hårt av coronakrisen – och regeringens stödåtgärder räcker inte till. TEXT: KARIN PERSSON ILLUSTRATION: GETT Y IMAGES

– JAG SER 2020 som ett förlorat år. Tappet personer med förkylningssymtom ska stanna jag hade i mars och april kommer jag inte hemma, samtidigt är det våra företag som blir kunna ta igen, även om jag skulle ha fullt hela drabbade, säger Carina Thuresson. hösten. Bilden hon ger återspeglas i resultatet av Det säger Carina Thuresson, tandhygienist en enkätundersökning som SRAT genomfört och ordförande i Sveriges Tandhygienistförbland förbundets medlemmar som är egenföenings egenföretagare. Hon liksom retagare. Även här framkommer pandemånga andra egenföretagare fick se mins drastiska konsekvenser tydligt. sin verksamhet gå från hundra till Enkäten skickades ut till 479 personästan noll, från den ena dagen till ner, 163 svarade. Av dem uppger nio av den andra, när coronakrisen slog till tio att deras verksamhet påverkats av i våras. pandemin och dess följder. En överväCarina Under våren uteblev omkring 80 gande majoritet har tappat befintliga Thuresson procent av Carina Thuressons patienuppdrag eller patientbesök. ter och hon behövde vara permitterad till 60 REGERINGEN HAR VIDTAGIT en rad åtgärder procent under fyra månader. Sedan hösten för att mildra konsekvenserna av virusutbrotdrog i gång har det emellertid varit mer fart tet för företag och jobb i Sverige. Bland annat på verksamheten. Många av Sveriges Tandhar man infört omställningsstöd och tillfälligt hyginstförenings egenföretagare uppger att sänkta egenavgifter. Men flera företagarorde är nästintill fullbokade, men fortfarande ganisationer och fackförbund har ansett lämnar många inbokade patienter återbud. att åtgärderna är för få och för små. Många – Normalt debiterar vi sena återbud men tycker också att de som driver enskild firma det är inte lika lätt att göra nu. Man vill ju att NR 4/2020 ES SENS 9

G R A N S K N I N G

Har företaget tappat befintliga uppdrag/ patientbesök?

13 % 2VET%EJ NEJ

blivit förfördelade, eftersom enskilda näringsidkare under lång tid inte kunnat dra nytta av stöd som andra företagare använt, som korttidspermittering och omställningsstöd.

49 %

– Det är bra att stödet har kommit, men det I MYCKET HÖG är ju väldigt många UTSTRÄCKNING som redan har gått på I VISS UTSTRÄCKpumpen, säger han. NING I enkäten från SRAT till FRÅN SACOS SIDA betonar man särskilt medlemmar som är egenföGöran Arrius att reglerna för a-kassan skulle behöva retagare svarar en stor andel förändras så att det blir möjligt för egenatt de stödåtgärder regerföretagare att få a-kassa på deltid. I dag ingen har riktat till små företag har varit Förväntar du måste företaget vara helt vilande innan det irrelevanta. Mycket få har till exempel dig att de negativa går att få a-kassa. haft nytta av sådant som möjligheten att effekterna av pandemin på ditt företags – Det är väldigt olyckligt. Kommer det skjuta upp inbetalning av moms eller verksamhet kommer inga kunder eller patienter får man inga att få lån från en företagsakut. Däremot att öka? intäkter, och då har man ingenting att tycker två av tre att det vore bra om det leva på. Samtidigt känns det som att gå infördes en möjlighet att vila sitt företag för långt att behöva lägga ner hela verkoch få ersättning från a-kassan men samsamheten, säger Sacos ordförande Göran tidigt kunna söka nya uppdrag. Tre av I MYCKET HÖG Arrius. fyra tycker att det vore bra om det gick UTSTRÄCKVET EJ Han menar att småföretagare att vara korttidspermitterad även som NING har hamnat mellan stolarna under enskild näringsidkare. I VISS UTSTRÄCKcoronakrisen, just eftersom regNING CARINA THURESSON FRÅN Sveriges lerna för a-kassan är anpassade till Tandhygienistförenings egenföretaanställda, samtidigt som enskilda gare tycker att stödåtgärderna har varit näringsidkare inte kunnat få samma NEJ bra för dem som liksom hon själv har slags stöd som de större företagen. aktiebolag, men påpekar även hon att de – Det är viktigt att tänka på att väldigt medlemmar som har enskild firma inte många kvalificerade yrkesutövare är haft samma stöd och därmed har haft det egenföretagare. Man får inte glömma bort tuffare. den gruppen. Det kan vara ett livsverk som Källa: Siffrorna kommer från – För mig fungerade det bra att vara sopas undan på ett ögonblick. en enkät som SRAT skickat till förbundets medlemmar permitterad, pengarna kom snabbt. Jag Saco välkomnar regeringens omsättsom är egenföretagare. 479 hade också en hyresnedsättning under ningsstöd till enskilda näringsidkare som personer fick enkäten, 163 svarade. Av dessa har 63 % tre månader. Det var inte alla som fick infördes i november. Stödet kom emelleraktiebolag, 34 % enskild det, det beror alldeles på vad man har för firma och 1 % handelsbolag. tid väl sent, påpekar Göran Arrius. hyresvärd, säger hon. ●

36 %

19 %

10 %

25 %

47 %

10 ES SENS NR 4/2020

F & S

Hitta bättre fokus Kan man verkligen förvänta sig att vara fokuserad hela dagen, varje dag? – Nej, men om man nästan aldrig känner sig skärpt är det förstås en varningssignal. Runt två timmar om dagen borde du kunna känna: Nu har jag riktigt bra fokus. Om du upplever att du bara hoppar från en sak till en annan, eller sitter i möten utan att ha tid att göra det du uppfattar är ditt riktiga jobb, då är det problematiskt. Vad är det som stjäl vårt fokus? – Det beror på vilket slags jobb man har. En sak kan vara att du har ett otydligt arbete, där du själv måste fylla i konturerna för vad du egentligen ska göra, och hur det ska göras. Det är ett slags metaarbete i sig som också tar tid att utföra. En annan störande faktor kan vara att du inte får styra över ditt arbete så mycket men åläggs olika, motstridiga krav utan att samtidigt få hjälp med att se till att de går ihop. Vad kan vi göra för att förvalta våra mentala tillgångar på bästa sätt? – Det varierar vilka möjligheter vi har att själva planera vårt arbete, och hur långa stunder i taget vi behöver kunna fokusera, men något som gäller oss alla är att vi behöver

Gisela Bäcklander Arbets- och organisationsforskare

viss tid för reflektion. Vi behöver kunna landa i slutet av dagen eller mellan olika moment, fundera över vad som gått bra, vad som inte gått bra, och varför. Vi behöver ha en mer medveten övergång mellan olika uppgifter. Även om vi har mycket att göra ska vi inte göra allt samtidigt. Hur återfår man snabbt fokus efter ett avbrott? – Om möjligt är det bra att skapa en visuell markör, något som bildligt talat fungerar som en blinkande pil som säger: Titta här, det var det här du höll på med. Det kan handla om att sätta upp en post it-lapp till exempel. På så sätt lämnar du en signal till dig själv som gör det lättare att veta vart du ska rikta din

uppmärksamhet efter avbrottet. Det kan också vara hjälpsamt att öva medveten närvaro. Ta ett djupt andetag och fokusera på nuet. Det är särskilt bra i yrken där man interagerar med andra människor, då det är extra viktigt att vara skärpt för att man gör något ”live”. Vad göra om man nu jobbar i en miljö som inte passar en? – Glöm inte att ett alternativ är att byta jobb. Annars får du försöka hitta möjliga anpassningar. Observera dig själv: Vad är det som stör mig mest? Är det att folk pratar, eller att saker dyker upp i synfältet? Går det att göra något åt det? I öppna kontorslandskap lider många av själva upplevelsen av att de skulle kunna bli avbrutna. Det i sig blir en kognitiv belastning som gör det svårare att koncentrera sig. Skapa en större förutsägbarhet genom att stänga ner mejl- och chatprogrammen tillfälligt och försök att tidsbestämma telefonsamtal. Ha inte öppet för allt hela tiden. Fotnot: Gisela Bäcklander är arbets- och organisationsforskare verksam vid GIH. Hon har skrivit boken Ostörd – principer för en skärpt arbetsdag (Natur och kultur) som baseras på hennes avhandling om medarbetares självledarskap. ●

TEXT: KARIN PERSSON

Du är värd att få koncentrera dig och känna att du har koll på läget. Det säger forskaren Gisela Bäcklander som skrivit boken Ostörd – principer för en skärpt arbetsdag.

NR 4/2020 ES SENS 11

M Ö T E T

ARBETSPLATS: MSB

I MSB:s tips för hemberedskap ingår att ha sådant som rent dricksvatten, spritkök och bränsle redo.

12 ES SENS NR 4/2020

Skogsbrand, översvämning, terrorattack, krig. Annelie Jansson på MSB ska se till att Sverige är redo när det värsta händer.

krisen kommer TEXT: KARIN PERSSON FOTO: JESSICA SEGERBERG

NR 4/2020 ES SENS 13

Annelie Jansson har jobbat med รถvningsverksamhet pรฅ MSB sedan myndigheten bildades 2009.

14 ES SENS NR 4/2020

M Ö T E T

fter många år av nedrustning pågår just nu den största övningen av Sveriges militära och civila beredskap på 30 år. Förutom det militära försvaret deltar ett stort antal myndigheter, länsstyrelser, regioner och Sveriges alla kommuner i aktiviteterna, som går under benämningen Totalförsvarsövning 2020. På Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB:s kontor i Solna tar Annelie Jansson en klunk ur sin vattenflaska, harklar sig och försäkrar att om hon hostar så är det inte för att hon är sjuk – hon har bara pratat så väldigt mycket. I rollen som delprojektledare för Totalförsvarsövning 2020 ingår det att ha kontakt med ett mycket stort antal samhällsaktörer. – Jag är en av dem som har ansvar för att det vi ska göra blir av, säger hon i ett försök att sammanfatta sitt uppdrag. Det MSB och Försvarsmakten ska göra är att utveckla och öva totalförsvaret i praktiskt taget alla delar av den svenska samhällskroppen – det handlar om att förbättra olika aktörers förmåga att samverka på bästa sätt för att

ANNELIE JANSSON ● Gör: Officiell titel är ”handläggare övning” på Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB. ● Ålder: 51. ● Bor: Uppsala. ● Familj: ”Jag är enastående”. ● På fritiden: Umgås med

vänner och bekanta, läser, lagar mat, broderar. ● Alltid i jobbväskan: Telefoner, adaptrar, klädborste ”så att jag ser lite presentabel ut när jag ska träffa andra människor”.

samhällskritiska funktioner, som försörjning av el, vatten och livsmedel men också transporter, sjukvård och kommunikation, ska fortsätta att fungera vid ett väpnat angrepp eller något annat slags kris. Totalförsvarsövning 2020 inleddes redan under hösten 2019 och kommer att fortsätta fram till i sommar. Coronapandemin har visserligen krävt vissa justeringar av tidplanen och genomförandet, men fortfarande kommer en strid ström av aktörer hit till MSB:s lokaler för att delta i planeringsaktiviteter inför kommande övningar. I ANNAN ÖVNINGSVERKSAMHET som MSB bedriver brukar organisationerna också delta i rena simuleringsövningar. Då bygger Annelie Jansson och hennes kollegor upp en fiktiv större händelse, låt säga en brand i en tunnel där många människor skadats, och låter deltagarna öva på att hantera situationen som om den vore verklig. – Då skärmar vi av alla övande som i en ostkupa och så har vi en liten grupp utanför som sitter och spelar övriga världen. De kanske behöver ringa och beställa en pizza, en buss eller en helikopter. Då har vi troligtvis inte pizzerian eller bussbolaget med på tåget, utan deltagarna ringer ut till oss. Bitvis har Annelie Jansson väldigt mycket att göra och arbetet kan vara hektiskt. Samtidigt tycker hon om att ingen dag är den andra lik – hon kan komma till jobbet med en tydlig plan, men inte sällan ställs hon inför nya förutsättningar som tvingar henne att tänka om. Hon börjar dagen på 05.39-tåget från Uppsala. För ett år sedan flyttade myndigheten från lokaler i Stockholms innerstad till det som tidigare utgjorde Tomteboda postcentral, ett enormt betongkomplex omgärdat av NR 4/2020 ES SENS 15

M Ö T E T

tågspår, motorväg och pågående byggprojekt. Inne i lokalerna råder samma industrikänsla, med aluminiumklädda rör som löper synliga högt uppe längs innertaket. Besökare är bara välkomna i en liten, extern del av lokalerna. Fotografering, blir vi varse, är endast tillåten i ett av konferensrummen. Inte i det högst ordinära pentryt, inte i den öde korridoren med mötesrum, inte vid receptionen som bemannas av skyddsvakter. – Länsstyrelsen har beslutat att det här är särskilt skyddsvärd verksamhet, det finns restriktioner och det gäller även för oss som jobbar här. Man vill till exempel inte att det ska finnas för många avbildade bitar om det är någon som vill störa verksamheten på ett eller annat sätt, av någon anledning. Vi vill kunna jobba ostört för att lösa de händelser som uppstår, förklarar Annelie Jansson.

länge nedprioriterat, men nu har pendeln svängt igen. Det säkerhetspolitiska läget är försämrat, både Sveriges närområde och övriga omvärlden ter sig mer osäker igen. För fem år sedan tog regeringen beslut om att Försvarsmakten och MSB skulle återuppta en sammanhängande planering för totalförsvaret. Ett beslut som gläder Annelie Jansson. – Det bästa med mitt arbete är att jag får vara med och jobba för att vi ska ha ett fungerande samhälle oavsett vilka kriser som kan uppstå. Det är ett sätt att stå upp för våra grundläggande värden, som vår demokrati. PÅ ANNAT TRÖTTNAR hon ganska lätt, men

övningsverksamheten har Annelie Jansson ägnat sig åt i olika former i snart tjugo år nu. Alla kunniga människor hon träffar, både de egna kollegorna och bland alla de aktörer hon har kontakt med i sin roll som projektledare, ger henne energi, säger hon. Energi som räcker även till mindre roliga dagar, när grundläggande administrativa bitar ska tröskas igenom eller när hon står på en scen inför två hundra åskådare och inte får tekniken till powerpointpresentationen att fungera. För att trivas i en sådan här roll måste man tycka om att stå i centrum, vara lite estradör. Samtidigt behöver man vara flexibel och inkännande, tycker hon. – Svenska systemet är uppbyggt så att ingen organisation ska gå in och bestämma över en annan, så då gäller det att väga ihop kanske 60 olika aktörers idéer och man kan inte dissa något. Du måste lyssna men ändå kunna vara tydlig och säga: Nu är det de här besluten som är tagna. Jag går inte bakom och piskar, utan framför med herdestaven.

”Jag går inte bakom och piskar, utan framför med herdestaven.”

Det finns visserligen ett Trangiakök i Annelie Janssons lägenhet, men det är inte för att hon är en prepper.

16 ES SENS NR 4/2020

I HELA SITT VUXNA LIV har hon intresserat sig för frågor som rör säkerhetspolitik och vårt totalförsvar. I 20-årsåldern engagerade hon sig i Svenska Lottakåren där hon utbildade sig till totalförsvarsinformatör. 2001 fick hon jobb på Överstyrelsen för civil beredskap. Två dagar efter att hon hade börjat fick hon emellertid reda på att myndigheten skulle läggas ner. I stället skulle den nya Krisberedskapsmyndigheten se dagens ljus. – Det skulle ju inte bli något mer krig, man tog bort lagerhållning, det väl uppbyggda civilförsvaret behövdes inte. Totalförsvaret var

Inför en övningsaktivitet skriver Annelie Jansson ett exakt körschema där minsta detalj tas upp.

EN VANLIG ARBETSDAG 05.39 Hoppar på tåget från Uppsala mot Stockholm. 06.45 På plats på kontoret. Letar reda på ett skrivbord och kopplar upp. 07.00 Går igenom mejlen och äter frukost vid datorn. 08.30 Förbereder första mötet. 09.00 Håller i första skypemötet. 12.00 Äter en god, medhavd matlåda. 13.00 Håller i ett informationsmöte för aktörer som deltar i Totalförsvarsövning 2020. 14.30 Genomgång med arbetsgruppen. 15.00 Ägnar några timmar åt att skriva detaljerat körschema för en kommande planeringskonferens. 17.00 Tar tåget hem. Försöker att hålla restider och kvällar fria från arbete.

Nu ska vi inte likna deltagarna vid får, men det handlar om att göra något så bra att alla vill vara med. NÄR TOTALFÖRSVARSÖVNING 2020 är över vet Annelie Jansson inte vad som står på tur för hennes del. Det är också lite utav tjusningen med hennes roll på MSB, tycker hon. I arbetet med ett projekt blir man nästan som en familj. Sedan är projektet slut, och då bildas ett nytt med nya människor. Oavsett vad som kommer i hennes väg längre fram vet hon att hon i alla händelser kommer att vilja fortsätta att jobba med krisberedskap och med det civila försvaret. ”Olycksbiten”, som hon säger. – Det är någonting med pulsen som finns i bakgrunden när vi pratar om de här sakerna

som jag trivs med. Man skulle kunna tänka sig att det stod ett par dunkar dricksvatten och rader av konserver i någon vrå hemma i Annelie Janssons lägenhet i Uppsala – allt i linje med rekommendationerna i broschyren ”Om kriget eller krisen kommer”, som MSB skickade ut till 4,8 miljoner hushåll för ett par år sedan. Men på den punkten lever hon inte som hon lär. – Visst är jag mer medveten om vad som kan hända och hur det ser ut. För många människor finns inte det som inte syns i media, men det betyder inte att det inte finns eller händer. Jag vet vad jag borde göra och jag har viss förmåga ändå, jag har ett Trangiakök eftersom jag tycker det är kul att vara ute i naturen till exempel. Men nej, jag har inte preppat, säger hon. ● NR 4/2020 ES SENS 17

S P A N I N G

Det våras för tjänstemännen När krisen var ett faktum tog tjänstemännen plats i strålkastarljuset – och vann publikens hjärta. Kommer den förtroendefulla relationen att hålla i längden?

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

Christina Forsberg

18 ES SENS NR 4/2020

oronakrisen ställde tjänstemännen på scenen – bokstavligen. Ett tag var det som att vårt samhälle helt låg i händerna på dem. Och trots att dessa Tegnells, Wigzells och Gieseckes – nyss okända för de flesta – valde en helt annan strategi än övriga världen, förblev förtroendet för dem starkt. Så funkar det i Sverige. I fråga om tilltro till myndigheter och centrala samhällsinstitutioner har vi länge visat siffror som många andra länder bara kunnat drömma om. Under coronakrisen omtalades den här sociala til�liten ibland som vår ”guldreserv”: Regeringen kunde avstå kraftiga repressiva åtgärder eftersom vi ändå förväntades följa experternas rekommendationer. Och guldreserven har inte sjunkit i värde under pandemin. Tvärtom: I lågkonjunkturens Sverige är den avgörande. Det menar Christina Forsberg, ordförande i den statligt tillsatta Tillitsdelegationen. – Vi står just nu inför komplexa samhällsutmaningar, som till exempel gängkrimina-

liteten. Och när det är skakigt, och människor undrar hur statsfinanserna ska räcka till för allt, så är det väldigt viktigt att förtroendet är intakt och samhällsinstitutionerna fungerar. Om de står stadigt klarar man också som människa att hantera utmaningarna, säger hon. Visst är det demokratiskt värdefullt med en hög folklig tilltro till myndigheter och centrala samhällsinstitutioner, men finns det inte också en risk här? TJÄNSTEMÄNNENS INFLYTANDE är stort i Sverige. Distinktionen mellan politik och förvalt-

som hur mycket pengar som ska till äldreomsorgen, eller om man ska bygga äldreboenden eller inte.

Jan Olsson

ning etablerades i Sverige redan under 1800talet och är fundamental. Vi har självständiga ämbetsverk och förbud mot ministerstyre. Politikerna styr väldigt indirekt, genom budget och lagstiftning. Det här tjänstemannainflytandet är dessutom något som växer i kunskapssamhället. Det berättar Jan Olsson, professor i statsvetenskap vid Örebro universitet. – Under de sista tre decennierna har vi gett alltmer tolkningsutrymme åt tjänstemännen. Det innebär att fler värdefördelningsbeslut växer fram allt längre bort från politikerna. Det kan handla om stora och viktiga saker,

TJÄNSTEMÄNNEN ÄR ALLTSÅ mäktiga. Och alla är inte är så politiskt neutrala som vi förväntar oss att de ska vara, enligt Jan Olsson. Själv har han skrivit om något som kallas ”subversive action”. Så kallas det när somliga tjänstemän, ibland av ideologiska orsaker, i hemlighet underminerar politiska beslut. Metoderna är många: Man kan maska, dra saker i långbänk, läcka sekretessbelagda uppgifter eller stoppa informationsflöden. Vi har sett det tydligt i Trump-administrationen, men det förekommer också i Sverige. – En annan företeelse kallas ”inside activism”. Det kan till exempel handla om tjänstemän i kommun-Sverige som är aktiva i miljörörelsen, och så att säga driver miljöfrågorna från insidan. Det här skulle kunna ses som demokratiskt problematiskt, men behöver ju inte alls vara det. Ibland vill man ha en driven, engagerad person som tjänsteman. Jan Olsson tycker att vi ska vara rädda om NR 4/2020 ES SENS 19

S P A N I N G

den svenska modellen och tror inte på ett alternativ där politikerna skulle bestämma mer. Den självständiga expertisen är värdefull, och förvaltningsapparaten stor. I stället betonar han vikten av etisk medvetenhet i kåren: Det är viktigt med en levande diskussion om hur den gode tjänstemannen egentligen bör ser ut. Det här är en aspekt som också Christina Forsberg på CSN anser är viktig. Som ordförande för Tillitsdelegationen har hon varit med och dragit upp riktlinjerna för en obligatorisk grundutbildning för alla anställda inom statsförvaltningen. Förutom att ”bidra till att öka medborgarnas förtroende för statsförvaltningen” är den tänkt att hjälpa den enskilde medarbetaren att hantera sin yrkesroll genom större kunskap om de regler som gäller inom staten. – En del av utbildningen handlar om hur man beter sig på sociala medier. Där har vi

» Vi svenskar har en grundmurad tro på expertisen, det ligger i vår självbild.«

20 ES SENS NR 4/2020

sett exempel på statsanställda som har gått över gränsen. Jag tror att det ofta beror på att man saknar kunskap, och ibland också medvetenhet om att det jag förmedlar som privatperson kan uppfattas komma från mig i min roll som statsanställd, säger hon. FÖRTROENDET FÖR tjänstemännen framåt då? Vi har sett en trend av långsamt sjunkande social tillit. Jan Olsson tror att det delvis kan kopplas till en allmän kulturell förändring. De tidigare generationerna var tacksamma för välfärdsstaten – vi tar den för given. Han är dock inte orolig. Ser inga dramatiska förändringar. Tilltron till myndigheter ökade rent av under pandemin, säger han. – Vi svenskar har en grundmurad tro på expertisen, det ligger i vår självbild. Världens mest moderna, sekulariserade land. Öppen famn för ny teknik. Forskning och framsteg. Ibland kan vi utifrån framstå som lite naiva. Medan andra länder har stor misstro mot staten ser vi väldigt mycket möjligheter i att få våra drömmar och idéer förverkligade genom det offentliga systemet. ●

P A N E L

Vad önskar du av arbetsåret 2021? Juliana Antonsson 52, perfusionist på thoraxavdelningen på Lunds universitetssjukhus.

Jesper Hellberg 35, hälsoutvecklare på Universitetssjukhuset Örebro.

– JAG ÖNSKAR MIG intressantare

– I SKÅNE HÅLLER man på att digi-

– REGIONEN STÅR INFÖR en stor

arbetsuppgifter. Jag håller på med skodon och angränsande områden till hela Försvarsmakten och jag har alltid förvaltat ett arv, sedan jag började här som konsult för 14 år sedan. Det skulle vara kul att få komma med något eget också, att man är med redan från start och tar fram ett helt system. Första kängorna i det system vi har nu var på fötter i mitten av 80-talet och det har ju hänt en hel del i skobranschen sedan dess. Det finns massor man skulle kunna förbättra. Jag hoppas att vi får sätta tänderna i ett nytt uniformssystem inom en inte allt för avlägsen framtid.

talisera journalsystemet och det ska gå live nästa år. För oss perfusionister blir det en stor omställning. I dag används olika system, vilket gör att vi behöver logga in på olika ställen för att få fram relevant information om patienterna. Jag har väldigt stora förväntningar på att det nya systemet ska fungera bra, det skulle underlätta vårt dagliga arbete mycket. Jag hoppas också att vi perfusionister ska bli mer synliga i samhället. Vi fyller en viktig funktion, inte minst så här i pandemitider, och jag tycker att vi ska göra lite reklam för oss, göra yrket mer attraktivt. Vi behöver bli fler och få en bättre löneutveckling.

omorganisation som ingen riktigt vet vad den ska landa i. Jag hoppas på ett ökat fokus på det hälsofrämjande arbetet och med det även det tobaksförebyggande arbetet. På vår enhet är vi egentligen två tobaksavvänjare, en läkare på 40 procent och en hälsoadministratör. Jag har varit ensam i min roll sedan i april, men i februari ska det bli normal bemanning igen och jag ska få en ny kollega. Jag ser fram emot att vi ska utveckla enheten tillsammans och fortsätta att vara en av de ledande enheterna i Sverige som jobbar med den här frågan. Det känns spännande och kul att driva arbetet framåt.

TEXT: KAKRIN PERSSON

Eddie Isaksson 56, ingenjör på Försvarets materielverk, Stockholm.

NR 4/2020 ES SENS 21

22 ES SENS NR 4/2020

T E M A

Teamkänsla Frihet och förtroende främjar sammanhållningen. sid 24 ”Det är en dröm att få vara här” sid 26 Lätt att be om hjälp på Postnord. sid 29

8 sidor uppbygglig läsning!

Lagbygge Bra sammanhållning på jobbet gör oss både friskare och mer produktiva. Men det krävs rätt förutsättningar för att bitarna ska falla på plats. FOTO : G E T T Y I M AG E S

NR 4/2020 ES SENS 23

T E M A

Teamkänsla

Allt för teamet?

Arbetsgivare och chefer bör kratta för bra teamkänsla. Men sammanhållningen kan faktiskt också bli för stark.

revliga kollegor och god social arbetsmiljö. Det kommer högst på listan när landets studenter och akademiker i början av karriären värderar arbetsgivare, enligt en ny undersökning som bemannings- och rekryteringsföretaget Academic work genomfört tillsammans med Kantar Sifo. Julia Granström, ansvarig för undersökningen på Academic Work, menar att resultatet till viss del hänger ihop med coronapandemin. – I oroliga tider blir sammanhållningen extra viktig. Man upplever att man mår bättre på jobbet ifall man har bra relationer till kollegorna. Efter att ha fått in svarsresultaten genomförde Academic work djupintervjuer med deltagarna. Där beskrev de ”god arbetsmiljö” i termer av bra stämning, väl fungerande kommunikation och framgångsrika samarbeten. – Många nämner att goda relationer skulle öka motivation, prestation och effektivitet. Det här är alltså någonting som arbetsgivare

24 ES SENS NR 4/2020

TEXT: TIM ANDERSSON

rimligtvis borde vilja titta närmare på, säger Julia Granström.

Julia Granström

Annika Härenstam

UNDERSÖKNINGSDELTAGARNA HAR forskningen med sig: Arbetsplatser där kollegorna är goda vänner har stora fördelar framför andra. Högre produktivitet, är just en sådan. Det visar en studie från Rutgers University i USA, där man följt 168 personer anställda på samma försäkringsbolag. När medarbetarna kommer bra överens vågar de be om hjälp utan att framstå som dåliga på sina jobb. Om de dessutom definierar sig själva som bästa vänner får företaget inte bara nöjdare kunder och större profit utan också färre arbetsplatsolyckor. För deltagarna i Academic works undersökning handlar god social arbetsmiljö dock inte primärt om att man ska ”skratta tillsammans vid kaffemaskinen”, som Julia Granström uttrycker det, utan om att tillsammans med andra kunna genomföra ett meningsfullt arbete. Det här är en viktig poäng. Det menar Annika Härenstam, professor emerita i arbetsvetenskap vid Göteborgs universitet.

Om man på en arbetsplats alltför starkt betonar hur kul man har ihop brukar hon bli misstänksam. – Det kan vara en kompensation för något som är fel på arbetsplatsen. Jag intervjuas ibland om ”arbetsglädje”, men jag tycker att man också borde prata om ”arbetsilska” – det ska vara okej att säga ifrån när jobbet blir för jävligt. Då ska man göra något åt problemet, i stället för att säga: Nu glömmer vi det här och tar en after work. Så hur uppnår man den här konstruktiva sammanhållningen? Den kräver organisatoriska förutsättningar, understryker Annika Härenstam. En sådan är balans mellan krav och resurser. En annan är bra arenor och kommunikationskanaler, där kollegor kan mötas och fritt och brett diskutera arbetet och arbetsplatsen. ARBETSGIVARE OCH CHEFER har följaktligen stort ansvar för att skapa rätt förutsättningar på arbetsplatsen. En av de bästa sakerna som de kan göra är att ge medarbetarna frihet och förtroende. Det säger Stefan Tengblad, professor i Human resource management vid Göteborgs universitet. Han har ägnat sig mycket åt ”medarbetarskap”, där forskningen intar medarbetarnas perspektiv på arbetslivet. – Medarbetarskapet handlar till stor del om involvering i beslutsfattande, om att få ta ansvar för hur man genomför uppgifterna. Om man får vara

med och påverka så stärker det engagemanget och medarbetarskapet, säger han. Stefan Tengblad talar om vikten av att uppmuntra informellt ledarskap i arbetsgrupperna. För att det ska bli konstruktivt krävs dock att arbetets uppdrag är uppenbart för alla. – Ibland kan det vara otydligt formulerat vad som ska åstadkommas, och då finns det risk för att man drar åt olika håll. Det här är någonting som också Annika Härenstam vill betona. Vid sidan av bra diskussionsarenor och tillräckliga resurser är just tydliga mål och ramar för arbetet den viktigaste punkten för sammanhållning och gemenskap, menar hon. Annars riskerar några starka individer att dra med sig andra på sina individuella projekt, och så bryts gruppen upp. Stort utrymme för informellt ledarskap kräver dessutom ett engagerat officiellt ledarskap. För även om chefen ger stor frihet är det viktigt med uppföljningar och feedback. En grupp som helt lämnas åt sitt öde kan bli destruktiv. – Stark sammanhållning är inte nödvändigtvis någonting positivt, inte om den utestänger andra eller skapar en stark vi mot dem-attityd. Det kan hända om gruppen blir alltför isolerad, säger Annika Härenstam. ●

» Om man får vara med och påverka så stärker det engagemanget.«

Stefan Tengblad

NR 4/2020 ES SENS 25

T E M A

Teamkänsla

” Det är en dröm att få vara här” När stressen tar över är den goda sammanhållningen räddningen för trafikledargänget på Arriva. – Man hjälper till när någon brister, säger Mahdi Ziaeinia.

TEXT: TIM ANDERSSON FOTO: FILIP ERLIND

å saker gör väl människor så stressade som problem i trafiken. Hur är det då att ha ett arbete som kretsar kring just detta? Underbart. Det tycker i alla fall Mahdi Ziaeinia, som sedan ett och ett halvt år tillbaka är trafikledare på transportföretaget Arriva i Stockholm. – Det är en dröm att få vara här. Man kommer till kontoret och vet aldrig vad som ska hända, det är nya uppgifter hela tiden. Han började köra spårvagn år 2011 men tröttnade på enformigheten i det och bestämde sig för att sadla om. Nu sitter han här i Bromma. För dagen har han uppgiften som inre trafikledare, vilket betyder att han ansvarar för halva tvärbanesträckan mellan Sickla udde och Solna station. BREDVID HONOM BAKOM en datorskärm

sitter Cecilia Savander Åslund. Hon sköter den andra halvan av banan. – Om det blir ett vagnstopp eller något annat problem på Mahdis sida så är det han som ropar på radio och styr 26 ES SENS NR 4/2020

trafiken, medan jag tar alla telefonsamtal, ordnar personal och fixar pappersarbetet, berättar hon. Cecilia Savander Åslund håller med Mahdi Ziaeinia – en del av tjusningen med jobbet är just variationen. Inget vagnfel är det andra likt. Samtidigt kan den här delen av arbetet också göra det påfrestande. Hon minns framför allt en period av snökaos för ett par år sedan. – En halv kopp kaffe och ett toabesök, det var vad man hann med under en arbetsdag. En kväll när jag kom hem, efter att ha lyckats köra i femton kilometer i timmen, kollapsade jag fullständigt. Det var bland det värsta jag varit med om. VID FIKABORDET BAKOM Mahdi Ziaeinia

och Cecilia Savander Åslund sitter kollegan Jessica Willinge. I dag arbetar hon som yttre trafikledare. Om det uppstår något avbrott i trafiken, till exempel en krock med en personbil, är det hennes uppgift att slå på blåljusen och ta sig till platsen. Också det kan vara stressande, beroende på vad som har hänt på plats. – Det sista man har tid med är att prata med folk, men ofta kommer en massa perso-

Jessica Willinge, Mahdi Ziaeinia och Cecilia Savander Åslund är både kollegor och vänner.

NR 4/2020 ES SENS 27

T E M A

Teamkänsla

» Man lär känna varandras starka och svaga sidor och hjälper till när någon brister.« ner fram och ska fråga saker: När går nästa spårvagn? Var är bussarna? Risken finns också att någon också skriker åt en: ”Varför rullar det inte!?” Trots allt ett underbart jobb alltså, enligt Mahdi Ziaeinia. De andra verkar hålla med. Avgörande är den nära relation och fina kommunikation kollegorna emellan. En viktig organisatorisk förutsättning för lagkänslan i gruppen är att de alla tre roterar mellan rollerna. I dag är det Jessica Willinge som har radiobilen, men nästa gång är det någon av de andra två. När man kommer tillbaka efter att blivit utskälld av en resenär kan man därför tryggt avreagera sig inför kollegorna: De har ju varit i samma situation själva och vet precis hur det är. Rotationen har också den viktiga fördelen att den ger trafikledarna inblick i varandras arbete. – Vi har riktlinjer att följa, men ofta handlar det ändå om att känna av: Okej, nu börjar det bli mycket för den här personen, då tar jag över en bit, berättar Jessica Willinge. Mahdi Ziaeinia håller med. – Man lär känna varandras starka och svaga sidor och hjälper till när någon brister. Man går lite över sina egna ramar, tar ansvar för något som kanske egentligen inte är ens ansvar, bara för att avlasta kollegorna och få dem att fokusera på något annat. DE TRE TRAFIKLEDARNA lämnar knappt var-

andras sida under arbetspassets åtta timmar. Rast kan någon av dem ta när det uppstår en lucka – kontorets pingisbord nyttjas sällan, men massagestolen är populär. Under 28 ES SENS NR 4/2020

Ibland livar en match upp, men mer populär som pausunderhållning är massagestolen.

dagarna talar de om livet, om familjesituationer och intressen. De har blivit vänner, vilket underlättar samarbetet när tåget inte går som på räls. Att de har en närvarande, lyssnande chef bidrar också till det goda klimatet i arbetsgruppen. Och om de tre trafikledarna blir lite för inne i sin egen bubbla har de dessutom alltid informationsledaren Magnus Dahlberg, som sitter en bit bort från dem. – Det kan behövas ett utifrånperspektiv. Man kör ju aldrig en bil så bra som när man sitter i baksätet, säger Cecilia Savander Åslund. Magnus Dahlberg har hört vad som sagts och tittar upp från skärmen: – Älskling, glöm inte blinkers! ●

” Det är klart att all kritik påverkar en” När det har blåst kring Postnord har Kalle Kvint och medarbetarna på hans avdelning blivit tvungna att påminna varandra om varför de jobbar där – och varför de är stolta över det.

en fest eller så och någon börjar muttra över Postnord. Ett yttre medialt tryck är inte det enda som hjälpt till att ena gruppen. Alla enheter på Postnord har nämligen inte samma sammanhållning, enligt Kalle Kvint. – Har man en dålig chef och två omorganisationer varje år tror jag knappast att man är lika glada.

TEXT: TIM ANDERSSON

DET SISTA ÄR VIKTIGT: På Kalle Kvints och KALLE KVINT ARBETAR med verksamhets-

utveckling inom försäljning på Postnord, och i hans team på tio personer har det vuxit fram en stark sammanhållning. De har lätt att be varandra om hjälp, berättar han, och alla har bra koll på vad de övriga medarbetarna håller på med. Att Postnord har varit ett företag som länge varit i medialt blåsväder har inte i sig skapat sammanhållningen, tror han – däremot har konsekvenserna av det bidragit. – Vi är stolta över att jobba på Postnord, men ibland har det varit lätt att glömma bort det. Då har vi fått påminna varandra. GENOM ATT ÖPPNA sig har man kommit närmare varandra, säger han. Hans kollega Claes Ågren håller med. – Det är klart att all kritik påverkar en, det är inte kul när man hängs ut i media. Väldigt ofta är det dessutom helt oförskyllt. De här sakerna kan vi diskutera på jobbet, vad vi tycker och hur vi känner. Där kan man också få tips och trix för hur man ska agera när man är på

Kalle Kvint trivs i sitt team.

Claes Ågrens enhet har de varit relativt förskonade från omorganisationer. Det har skapat en kontinuitet i arbetet och gjort att kollegorna lärt känna varandra. En annan betydande förutsättning för sammanhållningen är enligt dem båda regelbundna, informella möten. – Vi har fikamöten två gånger om dagen då alla som vill får vara med. Nu sker det digitalt. Ofta ansluter personer från andra enheter, eftersom vi är så trevliga i vår grupp – och ödmjuka! skojar Claes Ågren. Arbetsgruppen brukar också hitta på saker utanför jobbet. De bestämmer tillsammans aktiviteter, och överlåter sedan till några ”igångsättare” att fixa det praktiska. I våras red de islandshäst. Då hade de arbetat hemifrån ett tag och kände ett behov av att se varandra ”tredimensionellt”, som Claes Ågren formulerar det. – Det är viktigt att kunna träffas och prata om annat än jobb. Om någon har för mycket att göra eller mår dåligt så hjälps vi åt, och det är just på fikamöten och aktiviteter utanför jobbet som sådant kommer fram. ● NR 4/2020 ES SENS 29

T E M A

Teamkänsla

HUR ÄR TONEN PÅ JOBBET? Tryckt stämning kan göra dig sjuk. Arbetsgivaren ansvarar för att arbetsmiljön är säker i alla avseenden. TEXT: KARIN PERSSON

Tecken på ett osunt klimat ● Personkonflikter. ● Hög sjukfrånvaro. ● Hög personalomsättning. ● Arbetsklimat som präglas av tryckt stämning. ● Samarbetssvårigheter. ● Minskad effektivitet och produktivitet. ● Sökande efter syndabockar. ● En jargong som inte alla är bekväma med.

30 ES SENS NR 4/2020

Arbetsgivarens ansvar

Sociala relationer viktigt för hälsan

DIN ARBETSGIVARE är skyldig att

STÖTTANDE CHEFER och kollegor

förebygga beteenden i arbetsgruppen, exempelvis kränkande handlingar, som kan leda till att den eller de som drabbas hamnar utanför den sociala gemenskapen eller mår dåligt på annat sätt. Arbetsgivaren ska framför allt se över de organisatoriska förhållandena: hur verksamheten är organiserad, hur man kommunicerar och samarbetar och hur arbetet leds. Det ska också finnas tydliga rutiner för vilka åtgärder som ska vidtas om kränkande särbehandling eller mobbning skulle uppstå. Både skyddsombud och arbetstagare ska få bidra när rutinerna tas fram.

kan få dig att må bra, även om jobbet är dåligt betalt och fysiskt påfrestande. I en enkätstudie från Göteborgs universitet och Stockholms universitet med 2 500 deltagare blev det till exempel tydligt att en stor grupp med dålig hälsa är högre tjänstemän som arbetar i kunskapsintensiva branscher inom privat sektor. Att de har trygga anställningar och tjänar bra hjälper inte, när de saknar uppskattning, gemenskap med kollegor och stöd från chefen.

Utsatt?

OM DU KÄNNER DIG kränkt eller mobbad på din arbetsplats kan du exempelvis vända dig till din chef, en högre chef eller till företagshälsovården. Om du tycker att man inte följer de regler som omfattar kränkande särbehandling på arbetsplatsen bör du ta upp det med din arbetsgivare. Du kan också kontakta ditt skyddsombud. Kränkande särbehandling kan också vara en fråga för facket.

Riskfaktorer

Ditt ansvar

ENLIGT ARBETSMILJÖLAGEN ska du följa de regler och föreskrifter som finns på arbetsplatsen. Du är också skyldig att meddela om det finns akuta risker i den sociala arbetsmiljön. Det är viktigt att kommunicera, och inte kompensera för, brister i arbetsmiljön, påpekar Arbetsmiljöverket.

VISSA arbetsmiljöförhållanden ökar risken för att kränkande särbehandling ska uppstå: Hög arbetsbelastning. Omorganisation och rationaliseringar som leder till otrygghet och konkurrens mellan de anställda. Konflikter. Otydlighet när det gäller arbetsfördelning och förväntningar på arbetssätt och prestationer.

K ÄLLO R: ARB E TS MIL J ÖVERKE T, ” MÖ N STER AV SO C IAL A REL ATIO N ER PÅ ARB E TS PL ATS ER I SVERI G E” AV AN NIK A HÄREN STAM O C H ERIK B ERNTSO N .

NR 4/2020 ES SENS 31

L I S T A N

saker en bra chef gör

Det finns antagligen lika många svar på vad en bra chef är, som det finns chefer. Men vissa punkter är forskningen överens om ger glada medarbetare och ett sunt arbetsklimat. Här listar vi några av dem. Ger feedback Många chefer uppskattar att de ger betydligt mer återkoppling än vad de faktiskt gör. Däremot gäller det att ge feedback på rätt sätt. Chefen bör ge återkoppling så nära inpå prestationer som möjligt. Och medan beröm för hur vi utför en uppgift kan vara motiverande, kan beröm för att vi är smarta eller trevliga i stället ha en negativ effekt.

Är rättvis Chefen bör låta alla regler gälla alla, ta reda på om någon gör mer än någon annan och ge tillräckligt med information – i tid. Att en chef upplevs som rättvis hänger nämligen samman med bland annat de anställdas prestation, engagemang och samarbetsförmåga. De som däremot upplever sig orättvist behandlade jobbar mindre, kommer oftare sent och är mer benägna att byta jobb.

Lyssnar på medarbetarna Vill din chef att medarbetarna ska glänsa och ta plats? Bra. Att chefen lyssnar på sina medarbetare har visat sig vara en framgångsfaktor. Chefen bör se till att det finns goda möjligheter för medarbetarna att dela med sig av sina erfarenheter och idéer till förbättring. Hen bör också upprätta system där det är möjligt att föra synpunkter vidare både uppåt och neråt i organisationen.

Är ärlig Att vara ärlig lönar sig. Tillitsfulla medarbetare blir mer självgående och ju mer tillit du som medarbetare upplever, desto mindre stressad arbetsplats. Behovet av att upprätta knivskarpa regler kring det mesta i arbetet tycks också minska. Genom att jobba med ärlighet kan chefen dessutom ägna sig mer åt målstyrning i stället för att ge detaljerade instruktioner dagarna i ända.

Hjälper till att prioritera arbetsuppgifter Att skapa struktur och ordning i en stressad tillvaro är inte alltid enkelt. En viktig uppgift för chefen är därför att se den som alltid kommer tidigt och sitter kvar sent. Chefen bör ge medarbetaren stöd i att prioritera bland sina åtaganden och visa intresse för hur hen har löst sina arbetsuppgifter.

T E X T: T I N A H A R R

32 ES SENS NR 4/2020

K R Ö N I K A

Effekten av effektivitet

FOTO: ANDREAS LÜBECK

ör några år sedan läste jag en tidningsinsändare skriven av en hög chef på Scania som också var pappa till en flicka med en funktionsnedsättning. I korsdraget mellan dessa roller hade han fått syn på fixeringen vid effektivitet. Hans dotter hade inte en chans att få ett jobb med de krav på effektivitet som ställs i dag, sa han när jag mötte honom för en intervju. Han skulle inte ens själv kunna rekrytera någon annan person än den han fick ut mest av, berättade han. Scaniachefens anställda hade fasta jobb, men villkoren var ändå inte direkt människovänliga: tajta arbetslag med högt tempo där varje avbrott kostade. UNGEFÄR SAMTIDIGT träffade jag Maria, en ung kvinna med en adhd-diagnos. Hon hade inte så svåra symtom, mest var hon rörig och hade låg självkänsla, men hon var ändå nöjd med sin diagnos. Den var användbar som en ursäkt när hon inte orkade jobba, berättade hon. Marias jobb fanns inom det som kallas prekariatet, den del av arbetsmarknaden där man förväntas finnas till hands med kort varsel för snabba inhopp. Effektivt kanske – men otryggt. Med

hänvisning till sin adhd-problematik kunde Maria ibland tacka nej när en arbetsgivare ringde eller messade. Om ingen annan sätter gränser måste man hitta sätt att göra det själv, sa hon. Och så frågade hon sig om inte adhd är ett sätt att sjukdomsförklara människor som kanske egentligen reagerar sunt på ett sjukt samhälle. Katarina Bjärvall, journalist och författare, bland annat till ”Störningen. Adhd, pillren och det stressade samhället” (Ordfront 2019).

»Om ingen annan sätter gränser måste man hitta sätt att göra det själv.«

ALLT FLER AV SVERIGES vuxna invånare får en adhd-diagnos. Ingen vet hur många av dem som använder den på liknande sätt som Maria. Eller hur många som vill ha diagnosen framför allt för att få en medicin som skärper förmågan att stå ut med hårda arbetsvillkor. I USA är det ännu fler vuxna än i Sverige som har diagnosen, men det finns experter som menar att det ändå är för få. Fler måste diagnostiseras och medicineras om USA:s ekonomi ska kunna konkurrera globalt, skriver forskarna Stephen Hinshaw och Richard Scheffler i boken ”The ADHD Explosion”. Deras värld kan tyckas vara en tävling i effektivitet. Om vi tävlar där får vi en arbetsmiljö som tvingar en del människor att antingen medicinera sig eller använda sin diagnos för att slippa bli utnyttjade. Om vi väljer en annan tävling – kanske om att bli det minst konkurristiska landet – kan vi få arbetsplatser där människor kommer till sin rätt på sina egna villkor. Effekten kan bli en annan och långsiktigare effektivitet. Som till och med är lönsam, när människor blir psykiskt hållbarare och helare. ● NR 4/2020 ES SENS 33

E X P E R T E R N A

Svar på tal om arbetslivet

Skriv din fråga till a4.se s es ens@

Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, rättigheter, anställningsvillkor och ditt medlemskap. Jag vill betala min medlemsavgift via e-faktura, hur gör jag det? SVAR: Du tecknar e-faktura genom att logga in i din egen internetbank och under avdelningen ”Anslut e-faktura” söka upp och välja ”SRAT” som betalningsmottagare, oavsett vilken SRAT-förening du tillhör. Observera att fakturan då kommer per kvartal. Susanne Rönngren Medlemsservice

Vad gäller vid konkurrensklausuler?

Jag har skrivit på ett anställningsavtal med en konkurrensklausul. Visst är det väl så att den är ogiltig? SVAR: Konkurrensklausuler är tillåtna enligt allmänna avtalsrättsliga principer och är giltiga så länge de inte kan anses vara oskäliga. Vad som är skäligt eller inte framgår av 34 ES SENS NR 4/2020

domstolspraxis samt av ”Avtal om användning av konkurrensklausuler” som är tecknat mellan PTK och Svenskt Näringsliv. Syftet med en konkurrensklausul är att skydda arbetsgivaren från att en anställd tar med sig företagshemligheter till annan arbetsgivare eller blir utsatt för konkurrens av en anställd som väljer att starta eget inom samma bransch. Det domstolen bedömer är hur stort arbetsgivarens intresse är av att skydda sig mot konkurrens och bevara företagshemligheter ställt i relation till arbetstagarens intresse att fritt kunna byta anställning samt starta eget. Omständigheter som beaktas är arbetstagarens lön, förtroendeställning i företaget och position (till exempel företagsledande ställning), klausulens längd samt vilken kompensation som arbetsgivaren ger under klausulens giltighetstid. Konkurrensklausulen i avtalet är alltså inte ogiltig, men högst sannolikt oskälig om du inte har företagsledande ställning, inte

??? Kan chefen ge lägre löneökning än vad hen först sa?

får ekonomisk kompensation under klausulens giltighetstid och inte heller arbetar inom en verksamhet med känsliga företagshemligheter. Känner du dig osäker på vad som gäller i just din situation, kan du kontakta någon av våra förhandlare för råd. Christel Bridal Förhandlare Susanne Rönngren

Christel Bridal

Kan min chef ändra sig om löneökningen?

Min chef sa i vårt lönesamtal att jag skulle få 2 000 kronor i löneökning men sedan fick jag bara 1 300. Kan hon verkligen göra så? SVAR: En överenskommelse om löneökning är bindande även om den är muntlig. Det krävs dock att du fick ett lönebud som du accepterade och att du kan bevisa det om oenighet uppstår. Den som påstår att en överenskommelse (ett avtal) har träffats ska

bevisa det. Om din chef inte står fast vid det hon sa i lönesamtalet, kan det bli svårt för dig att bevisa att en överenskommelse på 2 000 kronor i löneökning har träffats. Det är alltid bäst att skriftligen bekräfta en muntlig överenskommelse. Det kan göras genom att ta fram papper och penna under mötet och skriva ner och underteckna det ni kommit överens om. Även ett mejl kan fungera. Om du i detta fall till exempel hade mailat din chef direkt efter lönesamtalet och skrivit ”Tack för ett bra lönesamtal. Jag bekräftar att vi är överens om en löneökning på 2 000 kronor.” och chefen inte omgående dementerat detta, hade ett bevis funnits för att ett avtal ingåtts. Din chef kan alltså ändra sig och ge ett lägre påslag är utlovat och om du inte kan bevisa att det finns en överenskommelse om ett annat belopp, finns i princip ingen möjlighet för dig att få rätt. Christel Bridal Förhandlare NR 4/2020 ES SENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Har du frågor ? Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

Utbildning måste löna sig – också för kvinnor KVINNOR BETALAR dyrt för sina yrkesval. Och det är inga nålpengar det handlar om. Enligt Sacos livslöneberäkning drar manliga akademiker in i genomsnitt 3,7 miljoner kronor mer än kvinnliga. I summan ingår lön under hela arbetslivet och pension, skatten borträknad. För att få ihop till samma livslön måste många kvinnodominerade akademikergrupper jobba ihop ytterligare mellan åtta och tio årslöner. Utbildning är en viktig investering och den ska löna sig – för alla. Men var tredje av de utbildningar som Saco har räknat på innebär ekonomisk förlust. Att satsa på dem ger lägre livslön än att välja arbetslivet direkt efter treårigt gymnasium. Föga förvånande gäller det många kvinnodominerade yrken inom välfärden, framför allt i kommuner och regioner. Inget vidare rekryteringsargument för en sektor med stort kompetensbehov! Jag noterar att gapet mellan kvinnors och mäns löner fortsätter att minska i snigelfart. Med nuvarande takt tar det mellan 20 och 25 år innan vi kan tala om jämställda löner. Man kan bli rasande för mindre! Men pandemin har satt strålkastarljuset på de samhällsviktiga yrkesgruppernas betydelse. Budskapet är klart: Applåder kan inte kompensera för schyssta arbetsvillkor. Med den starka opinionen kan arbetsgivarna knappast ducka för problemet längre. Att värdera medarbetare utifrån gamla, mossiga föreställningar om kvinnor och män är oprofessionellt, oacceptabelt och ovärdigt.

»Applåder kan inte kompensera för schyssta arbetsvillkor.«

Anitha Wijkström Förbundsordförande SRAT

Just nu... ... saknar jag tågresorna mellan Uppsala och Stockholm. En längtan jag aldrig trodde skulle uppstå. Konstiga tider... 36 ES SENS NR 4/2020

ARBETSRÄTT

SRAT i Arbetsdomstolen

Svara på årets löneenkät I början av november skickades löneenkäten ut. Den bildar underlag för SRAT:s populära och efterfrågade lönestatistik samt till Saco LöneSök – marknadens bästa lönestatistik. Ditt svar behövs! Det lönar sig att svara. Vem ska svara? – Samtliga medlemmar i nedanstående föreningar ska besvara enkäten, oavsett om du arbetar privat (dock ej egenföretagare), statligt eller kommunalt. • AEA:s personalförening • Audionomerna • HälsoAkademikerna • Sacoförbundens personalförening • SRAT:s allmänna avdelning, SRAT-A • SRAT Arbetsmarknad • Svenska Logopedförbundet

• Svenska Barnmorskeförbundet • Svensk Flygteknikerförening • Svensk Optikerförening • Svensk Perfusionistförening • Sveriges Tandhygienistförening • Trafik och Järnväg – TJ

Varför ska jag svara? – Genom att besvara enkäten bidrar du till att SRAT kan ge dig bra lönerådgivning vid lönesamtal eller när du ska börja ett nytt jobb. Är du intresserad av att se hur det genomsnittliga löneläget ser ut för medlemmar med ditt födelseår/examensår/län respektive din arbetsmarknadssektor? Lönestatistiken ger dig svaret.

Gör så här: Du som är medlem i någon av ovanstående föreningar och har en e-postadress registrerad i medlemsregistret får automatiskt en länk till enkäten utskickad via e-post. Om du tror att vi saknar din e-postadress – gå in på Min sida på www.srat.se och kolla att uppgifterna är uppdaterade. ●

SRAT har stämt Sjöfartsverket inför Arbetsdomstolen efter att en lots arbetat i strid med kollektivavtalet. Det lokala kollektivavtalet LOTSARB reglerar lotsarnas arbetstid och deras pensionsålder på 60 år. I samband med att en lots fyllde 60 år har Sjöfartsverket gjort flera feltolkningar av LOTSARB. Efter att lokala och centrala förhandlingar har avslutats i oenighet har frågan överlämnats till Arbetsdomstolen för avgörande.

ÅTGÄRD

Klimatkompensation för 2019 SRAT klimatkompenserar för 71 ton CO2e för utsläpp som härrör från verksamheten. Det sker genom REDD+ i Indonesien och projektet Bujang Raba. Kompensationen sker genom att skog bevaras i samarbete med fem lokalsamhällen. Skogen hotas av avskogning på grund av efterfrågan på odlingsbar mark.

PÅVERKA

Förbundsmöte SRAT håller sitt förbundsmöte den 28 maj 2021. Efter årsskiftet beslutas om det blir ett fysiskt eller digitalt möte. Motioner lämnas in av föreningarna, vill du driva en fråga gör du det i din förening. NR 4/2020 ES SENS 37

S R A T

ditt fackförbund

” Att vara förtroendvald är som att vara PT i arbetslivet” Petra Strömberg, ordförande i SRAT-föreningen i Kustbevakningen och även heltidsfacklig på myndigheten sedan ett och ett halvt år tillbaka. Hur kom det sig att du tog på dig uppdraget som heltidsfacklig? – För några år sedan fick jag frågan om jag ville bli ledamot i SRAT:s styrelse i Kustbevakningen, sedan blev jag ordförande och nu är jag heltidsfacklig. De fackliga frågorna engagerar mig och det blev ett naturligt val för mig att välja den banan. Vad tycker du om uppdraget? – Jätteintressant och utmanande! Allt jag gör ska direkt eller indirekt bidra till ett värde för medlemmarna. Det fackliga arbetet har också gjort att jag fått en bättre helhetssyn på myndigheten och dess verksamhet. Dialog med arbetsgivaren är viktig. Samverkan bidrar till en bättre verksamhet för

Petra Strömberg

våra medlemmar och myndigheten. Vad är den största utmaningen? – I min ordinarie tjänst är jag förundersökningsledare på Brottsbekämpningsenheten och arbetar med straffrätt. I mitt fackliga uppdrag gäller arbetsrätt och det är en omställning och utmaning. Det fackliga uppdraget är ett hantverk som bygger på erfarenhet och därför är jag ständigt i en lärandeprocess. Att axla rollen som ordförande har varit utmanande men jag har fått jättebra stöd från mitt förbund, min styrelse och tidigare ordfö-

På gång i förbundet 8 DECEMBER 2020 Förbundsstyrelsen sammanträder

38 ES SENS NR 4/2020

27–28 JANUARI 2021 Facklig grundkurs, statlig sektor

rande Jan Olsson. Det har varit oerhört värdefullt. Vad driver ni för fackliga frågor just nu inom Kustbevakningen? – Det händer mycket på Kustbevakningen just nu. Bland annat kommer vi att omförhandla vårt samverkansavtal, Kustbevakningsavtal (KUVA-T) och avtal om omställningsmedel. Vi har också startat upp ett arbete med hjälp av Partsrådet gällande hållbart arbetsliv. Och vår lönebildningsprocess måste bli bättre, så vi har en hel del att göra. Något speciellt du vill skicka med till läsarna av Essens? – Att vara förtroendevald är som att vara PT i arbetslivet och det är jätteroligt. Jag kan verkligen rekommendera fler att bli fackligt aktiva. Det är utvecklande, utmanande och vi har ett viktigt uppdrag. Vi behöver bli fler för att fortsätta vara en stark part på arbetsmarknaden och kunna värna den svenska modellen, det gynnar oss alla.● TEXT: MARIE NORELL

Läs hela kalendariet på srat.se 28 MAJ 2021 Förbundsmöte

AN N O N S ER

ESSENS_SRAT_SEB nr 4-20_163x109.indd 1

2020-11-02 16:56

Dina medlemsförmåner

● SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) ● SRAT Inkomstförsäkring ● Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i

tre månader

● Loss of License – för ﬂygtekniker ● Sjukkapital – för studenter

under studietiden

SRAT Karriär & lön

● CV-granskning, sök-jobb-tips ● Karriärcoachning ● Saco LöneSök

– Sveriges bästa lönestatistik!

Övrigt

● Medlemslån, bolån & banktjänster ● Juridisk rådgivning (privat), upprättande av

kostnadsfria avtal ● Medlemstidningen Essens ● Professionstidning, medlemsblad

Det lönar sig att vara medlem! Förmånsannons-Essens-163x109 - förmaner i medlemsavgiften.indd 1

2020-02-10 09:16:08

NR 4/2020 ES SENS 39

SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm

t t a g si r a n ! ö l m t e e l d D e m vara

srat.se/lonestatistik

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 4/2020

GRANSKNING

Egenföretagare saknar stöd i krisen

TEMA TEAMKÄNSLA

Så faller bitarna på plats

SAKER EN BRA CHEF GÖR

SPANING

Det våras för tjänstemännen

Beredd

MÖTET

Annelie Jansson på MSB trimmar Sveriges civila försvar inför kommande katastrofer. SID 12

Inte så farligt som det ser ut, bara teaterrök.

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

Posttidning B