Essens 4-2023

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 4/2023

Anders Tegnell ser dig...

TEMA

Vägrar att sluta jobba SPANING

Hjärnan behöver lugn arbetsmiljö JURIDIK

Då får du kritisera arbetsgivaren

4

Smittande intresse

SÄTT ATT KLARA STRESSIGA DECEMBER

Epidemiologen Joanna Nederby Öhd är ­besatt av hur smitta sprids. SID 12

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

MÖTET

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Per Cornell, A4 per@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Anne Ralf Hållbus Fotografer och illustratörer Johan Bergmark, Johan Strindberg, Team Hawaii Omslagsbild Johan Strindberg Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 21 100 ex Annonsbokning Amanda Sjöquist amanda.sjoquist@srat.se

Att jobba eller inte jobba ...

NÅGRA PERSONER JAG känner hade längtat efter pensionen i

många år. Tänk att äntligen få tid för allt det där man drömmer om, men inte riktigt hinner när man har ett krävande arbete.

Men när det äntligen var dags uppstod en slags handlingsförlam­ ning. Det blev inte alls fler projekt som slutfördes eller intressen som kunde blomstra. En av dem hade ett yrke där det var möjligt att fortsätta i ett lägre tempo. Det gick några månader, sen började han jobba lite smått igen. Aldrig har han känt sig så ledig och nu blev det mer lustfyllt att ägna sig åt sina hobbyer. Han fortsatte i närmare 15 år på det sättet.

Den andre hade inte ett jobb som han ville fortsätta med.

Men däremot både ork och energi att lägga på ideellt arbete.

Det blev en bra kombination för honom.

I det här numret av Essens tittar vi på företeelsen ”jobbonärer” – alltså alla de som väljer att jobba efter pensionen. Bland annat träffar vi barn­ morskan Gudrun Abascal. Hon säger att hon inte kan sluta med något som hon är.

Men det är långt ifrån alla som vill eller kan fortsätta jobba. För lotsar till exempel ligger pensionsåldern enligt avtal på 60 år.

Vi har pratat med lotsen Christer Eriksson.

»Nu blev det mer lustfyllt att ägna sig åt sina hobbyer.«

ISSN 2003-1548

Per Cornell Chefredaktör

Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... krönikan om adhd-­ diagnos på jobbet och hur det påverkar. (s. 32)

... artikeln om hur och när du får kritisera din arbets­ givare offentligt. (s. 11)

FOTO: JOHAN BERGMARK

I N N E H Å L L

4/2023 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING Kamp om arbetsmiljöregler.

11 F&S När får du kritisera arbetsgivaren?

12 MÖTET Epidemiolog.

18 SPANING Kognitiv ­arbetsmiljö.

21 LISTAN Ljus i mörkret.

22 TEMA Jobbonärer.

32 KRÖNIKA 34 EXPERTERNA 36 SRAT

Barnmorskan Gudrun Abascal, 75 år, kommer att fortsätta arbeta så länge hon kan.

4 ESSENS NR 4/2023

A K T U E L L T

ARBETSMILJÖ

ARBETSMILJÖ

Tar strid för fackliga skyddsombud De tre fackliga organisationerna Saco, LO och TCO höjer ett v ­ arningens finger kring skydds­ ombuden.

KOPPLINGEN MELLAN skyddsom­ bud och facket är inte helt uppskat­ tad inom regeringen och regerings­ underlaget. Att SD vill bryta den fackliga makten över skyddsombu­ den har framgått i debatten. Även regeringen har antytt att det inte är viktigt att de fackliga organisatio­ nerna utser lokala skyddsombud.

I sitt uppdrag till Arbetsmiljö­ verket att arbeta för att fler ska bli skyddsombud skriver de ”oavsett

Två myndigheter slås ihop

om skyddsombuden respektive arbetstagarna har en facklig tillhörighet eller inte”. Det här har fått Saco, LO och TCO att reagera kraftigt.

I ett brev till biträdande arbets­ marknadsminister Paulina Brand­ berg uttrycker de skarp kritik mot att öka antalet skyddsombud som inte har en facklig organisation i ryggen: ”Uppdraget som skydds­ ombud är tufft och kräver ofta att man vågar lyfta svåra och ibland obekväma frågor”, skriver de.

De pekar också på fördelar med det nuvarande systemet där många skyddsombud är fackliga. Bland annat omfattas de då av förtroende­ mannalagen, kan få stöd i förhand­ lingar och stöd att driva rättsliga processer. Fler skyddsom­ bud är viktigt, men fram­ för allt att de har kraften att göra skillnad: ”Det gör skyddsombuden bäst med en facklig orga­ nisation i r­ yggen!”, avslutar de. ●

ILLUSTRATIONER PÅ SIDA: GETTY IMAGES

TEXT: PER CORNELL

KONFLIKT

Stor enighet kring strejkvarsel Förhandlingarna om kollektivavtal för anställda på Klarna har skapat en stor facklig enighet. Flera stora akademikerförbund varslade om sympatiåtgärder med Unionen och Sveriges ingenjörer, bland andra DIK, Akademikerförbundet SSR och Naturvetarna. Däremot valde Akavia att inte varsla om sympatiåtgärder. SRAT ställde sig bakom strejkvarslet.

Varslet avblåstes efter protesterna och ett kollektivavtal tecknades. ●

Den relativt nya Myndigheten för arbetskunskap (Mynak) läggs ner och flyttar in hos Arbetsmiljöverket. Hopslagningen sker 2024 enligt regeringens budget.

Från fackligt håll varnas det för den överhängande risken att det ska innebära en minskad satsning på arbetsmiljöfrågan. Från arbetsgivarsidan tonas förändringens betydelse ner.

Mynak skulle bli ett centrum för kunskapsspridning inom all form av arbetsmiljöforskning med uppdrag att samla och sprida kunskap om arbetsmiljö, ta fram riktlinjer till företagshälsovården och stärka Sveriges internationella arbetsmiljöarbete. Fem år senare försvinner alltså myndigheten. ●

20%

Så stor andel kvinnor har varit sjukskrivna på grund av mensrelaterade problem.

Lika många uppger att de inte vågar prata om problemen på jobbet, enligt en undersökning från den ideella organisationen Mensen. ● NR 4/2023 ESSENS 5

A K T U E L L T

Flera yrkesgrupper påverkas av de nya reglerna kring dygnsvila.

Nya dygnsvilan skapar oro I teorin är de nya reglerna kring dygnsvila bra. Men i praktiken blir det en försämring anser många barnmorskor.

DE NYA REGLERNA kring dygnsvila innebär bland annat att de som arbetar i kommun eller region har rätt till minst 11 timmars samman­ hängande ledighet under varje 24-timmarsperiod. Förändringarna har gjorts efter att EU-kommis­ sionen riktat skarp kritik mot Sverige.

De flesta påverkas inte av för­ ändringen. Men det finns flera yrkesgrupper och verksamheter som pågår dygnet runt sju dagar 6 ESSENS NR 4/2023

i veckan. Där blir förändringarna stora.

– För många tvingas i dag jobba deltid för att orka. Att inte få tillräck­ lig vila mellan arbetspassen är en stor hälsorisk. Därför är det bra att arbetstidsreglerna kring dygnsvila skärps säger Mattias Torell, biträ­ dande förhandlingschef på SRAT. Trots de uppenbart goda intentio­ nerna är det flera yrkesgrupper som har reagerat negativt på föränd­ ringen. Bland annat barnmorskorna.

– Jag är jättebekymrad och blir nu kontaktad av lokala företrädare som berättar om vilka problem det här skapar inom förlossningsvården, säger Eva Nordlund, ordförande för Svenska Barnmorskeförbundet.

För många barnmorskor som jobbar skift betyder förändringen att deras schema försämras kraftigt.

Exempelvis kan man tvingas att ta fyra kvällsskift i rad och att möjlig­ het till sammanhängande ledighet vissa veckor försvinner.

– Jag får rapporter om att barnmorskor nu säger upp sig eller funderar på att göra det.

Eva Nordlund anser att föränd­ ringen kräver en ny arbetstidsmo­ dell för barnmorskor.

– Livet måste gå ihop för människor, annars byter man jobb om man kan. Arbetsgivarna kom­ mer behöva skjuta till pengar i form av ändrad arbetstidsmodell. ● TEXT: PER CORNELL

ARBETSMILJÖ

Risker med digitala arbetssätt Flera arbetsplatser har blivit granskade kring sin digitala arbetsmiljö. Det finns stora brister.

ARBETSMILJÖVERKET HAR under hösten granskat 1 500 arbetsgivare för att kontrollera hur de identi­ fierar och hanterar risker i den digitala arbetsmiljön. Av de gran­ skade arbetsplatserna hade drygt 23 procent brister i det förebyg­ gande arbetsmiljöarbetet. Nu får de krav på att åtgärda bristerna och ta fram rutiner för att undersöka och bedöma risker i arbetet.

– För anställda som ägnar en stor del av sin arbetstid åt digitala system, eller har flera verktyg att hantera samtidigt, kan risken för tek­ nikstress, över­ belastning och utmattning av hjärnan öka. Det är arbetsgivar­

nas ansvar att ta med riskerna i sitt förebyggande arbetsmiljöarbete, säger Malin Cato som leder inspek­ tionsinsatsen på Arbetsmiljöverket.

Digitaliseringen bedöms vara den starkaste förändringsfaktorn på arbetsmarknaden fram till 2025.

– Det öppnar upp nya möjlighe­ ter att organisera arbetet, men det finns också betydande risker som måste hanteras, säger Malin Cato.

Goda råd till arbetsgivare för att skapa en bra digital arbetsmiljö är att ha en öppen dialog kring frågan, se till att ha kunskap om hur syste­ men fungerar och låt behoven styra införandet av nya arbetssätt och system. Samverkan med anställda kring frågan är också avgö­ rande för att skapa en bra arbetsmiljö. ● TEXT: PER CORNELL

JÄMSTÄLLDHET

Ökat fokus på jämställdhet bland chefer Enligt fackförbundet Ledarnas jämställdhetsbarometer är det betydligt fler chefer som uppger att de jobbar för ökad jämställdhet jämfört med tidigare. Sju av tio chefer gör det enligt enkäten. 2011 var det bara fyra av tio som gjorde det.

Både kompetensbaserad och jämställd rekrytering ökar i år, liksom jämställd lönesättning. Men det finns fortfarande mycket som kan bli bättre: – En jämn könsfördelning bland chefer höjer den generella kompetensen och belyser ojämställda strukturer.

Därför bör vi stärka och främja jämställdhetsutvecklingen på toppnivå, säger Andreas Miller, förbundsordförande Ledarna. ●

LOGOPEDBRIST

FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES

Barn i kläm i väntan på utredning Problem med språkutvecklingen hos barn kan ofta kopplas till neuropsykiatriska diagnoser. Nu slår flera regioner larm om att det uppstår problem för barn som väntar på NPF-utredning.

I väntan på utredning kan de nämligen inte få träffa en logoped via regionen. Och eftersom köerna bara växer får de i många fall vänta länge på att träffa en logoped.

Dagens Nyheter rapporterar om ett sådant fall i region Västra Götaland där uppskattningsvis 4 200 barn står i kö till de 40 ­logopeder som finns i regionen. ●

NR 4/2023 ESSENS 7

G R A N S K N I N G

Kampen om de nya reglerna Nu är den ”bibel” som styr allt arbetsmiljöarbete i Sverige omarbetad och klubbad. Men det har inte gått friktionsfritt. Den fackliga rörelsen har varit mycket kritisk.

TEXT: PER CORNELL FOTO: ARBETSMILJÖVERKET, GETT Y IMAGES

UNDER SENHÖSTEN presenterade Arbetsmil­ jöverket den nya versionen av sina föreskrif­ ter kring arbetsmiljö. Det är alltså de doku­ ment som styr vad arbetsgivarna har att rätta sig efter utöver arbetsmiljölagen.

Förnyelsen av reglerna har pågått i sju år.

Utredningar och remissrundor till trots – det finns fortfarande en stor skepsis från den fackliga sidan gällande den kraftigt omarbe­ tade författningssam­ lingen.

Men om nu regel­ samlingen framförallt riktar sig till arbetsgi­ varna, hur kommer det sig då att den fackliga sidan lägger sig i?

– Enligt lagen är arbetsgivaren ytterst ansvarig för arbetsmiljön ute på arbetsplat­ serna. Men arbetsgivaren och skyddsombud/ arbetstagare ska ju samverka för att åstad­ komma en god arbetsmiljö. Man kan säga att skyddsombuden skuggar cheferna i den

här frågan. De läser samma föreskrifter, och verkar för att att arbetsgivarna lever upp till dem, säger Karin Fristedt, Sacos utredare för arbetsmiljöfrågor.

Eftersom skyddsombuden vakar över att arbetsgivarna lever upp till att skapa en bra arbetsmiljö blir föreskrifterna och de all­ männa råd det vikti­ gaste verktyget även för skyddsombuden.

Så när hela materialet skulle omarbetas och bantas ner, vädrade facken problem. Och det är framförallt en sak som de har varit kritiska emot: Arbetsmiljöverket har tagit bort många av de allmänna råd som har funnits i materialet.

– Varje föreskrift har tidigare bestått av två delar: en paragraf och allmänna råd, en mer förklarande text. De allmänna råden som ger mer konkret hjälp i tillämpningen har varit ett stöd för både chefer och skyddsombud. Vi

»Arbetsgivaren och skyddsombud ska samverka för att åstadkomma en god arbetsmiljö.«

8 ESSENS NR 4/2023

Storleksskillnaden mellan de nya och gamla föreskrifterna kring arbetsmiljö.

NR 4/2023 ESSENS 9

G R A N S K N I N G

tycker att det är problematiskt att Arbetsmil­ jöverket har valt att ta bort så mycket av detta.

Vi har framfört det och lyckats få tillbaka en del, men mycket är borta, säger Karin Fri­ stedt.

Bakom detta ligger en ganska hård kamp där de tre centralorganisationerna LO, TCO och Saco för ungefär ett år sedan gick ut hårt och avstyrkte regelförnyelsen. Centralt i kritiken var skrivningarna kring samverkan mellan arbetsgivare och skyddsombud kring det systematiska arbetsmiljöarbetet, SAM. En del av kritiken finns kvar, men man lyckades påverka myndigheten så att SAM har blivit ett eget häfte i regelsamlingen.

Men det finns också uppenbara förbätt­ ringar i samband med att Arbetsmiljöverkets nya regelstruktur införs. Parallellt med omar­

»Våra ­föreskrifter och allmänna råd har vuxit fram ­under drygt 40 år och kompletterats med regler från EU-direktiv.«

FÖRÄNDRINGARNA I KORTHET ● Alla 2 300 paragrafer i nuvarande 67 föreskriftshäften har gåtts igenom och sorterats in i 15 nya föreskriftshäften. Arbetsmiljöverket vill uppnå: – Bättre överblick av hur föreskrifterna hänger ihop – Ökad tydlighet om vilka föreskrifter som gäller för vem – Ökad tydlighet om det systematiska arbetsmiljöarbetet (SAM) – Ökad enhetlighet och begriplighet – Att det blir tydligt att många föreskrifter gäller parallellt i en verksamhet ● Arbetsmiljöverket har klarspråksbearbetat texter-

10 ESSENS NR 4/2023

betningen har materialet digitaliserats och finns tillgängligt och sökbart i en app. Man har alltså gått från ett material som tidigare bestått av 67 tryckta texthäften till ett kraftigt bantat material som består av 15 häften och som dessutom finns digitalt så vem som helst kan använda det i sin egen mobiltelefon.

– Det tror vi kan underlätta för chefer, skyddsombud och även för intresserade arbetstagare om de vill hitta vad som gäller kring vissa frågor. Söker man på till exempel ”arbets­ belastning” eller ”hot” får man direkt upp de avsnitt som handlar om just det, säger Karin Fristedt.

na för ökad begriplighet, gått igenom allmänna råd, sett över dubbelregleringar och förtydligat kopplingen mellan systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM) och andra föreskrifter. ● Reglerna är innehålls­ mässigt i stort sett desamma. ● Huvudprincipen har varit att behålla samma skyddsoch kravnivåer. ● Ett viktigt undantag är reglerna för byggherrar, projektörer och byggarbets­ miljö­samordnare. ● Reglerna beslutades i ­september 2023 – 1 januari 2025 träder de i kraft.

ENHETSCHEFEN PÅ Arbetsmiljöverkets juri­ diska avdelning, Johanna Ingemansson Chris­ tiansson menar att regelförnyelsen innebär att materialet blir mer översiktligt och lättare att navigera i för de som berörs.

– Våra föreskrifter och allmänna råd har vuxit fram under drygt 40 år och komplette­ rats med regler från EU-direktiv. Det här gör att det kan verka motsägelsefullt eller ologiskt i vissa delar.

När det gäller de allmänna råd som har lyfts ut ur materialet hänvisar hon till Arbets­ miljöverkets stödjande material som finns tillgängligt på deras webbplats, tillsammans med mycket annat utbildningsmaterial kring regelförnyelsen.

Det nya regelverket träder formellt i kraft 1 januari 2025. För skyddsombud inom SRAT kommer det alltså att bli en hel del nyheter som träder i kraft om ett år. Förbundet kom­ mer fram till dess att på olika sätt informera och utbilda skyddsombuden kring den nya författningssamlingen. ●

F & S

När får man kritisera arbetsgivaren offentligt?

Vad får man säga om sin ­arbetsgivare offentligt?

– Alla anställda omfattas av en lojalitetsplikt mot arbetsgivaren.

Det är en oskriven del av alla anställningskontrakt som betyder att man inte får skada sin arbetsgi­ vares intressen. Men det finns till­ fällen när lojalitetsplikten krockar med vår grundlag.

Så i vilka lägen får man bryta mot lojalitetsplikten?

– Om det finns ett allvarligt missförhållande ska man i steg 1 slå larm till arbetsgivaren. Om inget händer har du rätt att vända dig till traditionella medier. Vår rekommendation är att begära källskydd om du gör det. Kritiken ska vara sakligt grundad och det ska vara ett missförhållande. Detta är en del av meddelarfriheten som är grundlagsskyddad.

Finns det undantag?

– Det kan finnas sekretess som du aldrig får avslöja. Exempelvis inom försvaret eller patient­ sekretess inom hälso- och sjuk­ vården.

Sophie Silverryd Förbundsjurist på SRAT.

Gäller samma rättigheter för alla?

– Offentligt anställda har större rätt att kritisera sin arbetsgivare. Dessutom har arbetsgivaren inte rätt att efter­ forska vem som har talat med pressen och heller inte rätt att ge några repressalier. ­Privata arbetsgivare omfattas inte av de förbuden förutom när det gäller privata aktörer inom ­skattefinansierad vård, omsorg eller skola.

Vad ska man tänka på när man kontaktar pressen?

– Begär källskydd av journa­ listen, använd inte arbetsgiva­ rens dator och gör det inte på arbetstid. Berätta det heller inte för någon. Då kan arbetsgivaren aldrig få reda på att det är du som har gjort det och kan heller aldrig ge några repressalier. Är det skillnad på att gå till pressen och att skriva på ­sociala medier?

– Ja, skriver du på sociala medier omfattas du inte av ­meddelarfriheten. I lagens mening är det alltså värre. Man får så klart uttrycka frustration eller missnöje, men man får inte framställa arbetsgivaren i dålig dager.

Vad brukar hända när det ­uppstår problem?

– Då får man hjälp av SRAT, ända till Arbetsdomstolen om det behövs. För att förebygga problem kan man i förtroende prata med SRAT:s kansli innan man kontak­ tar media. ●

TEXT: PER CORNELL

Det gäller att ha koll på sina rättigheter om man ska kritisera sin arbetsgivare offentligt. SRAT:s förbundsjurist Sophie Silverryd reder ut begreppen.

M Ö T E T

SMITT-

SPÅRARE

YRKE: EPIDEMIOLOG

12 ESSENS NR 4/2023

Ända sedan barnsben har ­J­­oanna ­Nederby Öhd varit fascinerad av ­smitta. Som e ­ pidemiolog på ­Smittskydd S ­ tockholm får hon fullt utlopp för sitt intresse.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS FOTO: JOHAN STRINDBERG

NR 4/2023 ESSENS 13

M Ö T E T

V

arje år blir runt 1 500 stockholmare sjuka av tarmbakterien campy­ lobacter. Långt fler får klamydia och hundratals drabbas av MRSA, en typ av resistenta bakterier.

Till det kommer ytterligare 67 diagnoser som är anmälningspliktiga, och således ska rapporteras till Smittskydd Stockholm. Där arbetar läkare, sjuksköterskor, socionomer, administratörer, jurister och epidemiologer med att hålla koll på smittläget i hela regionen.

Den sistnämnda yrkesgruppen, epidemi­ ologerna, är tre till antalet. En av dem heter Joanna Nederby Öhd och till hennes ansvars­ område hör tuberkulos, mag- och tarmsjuk­ domar, covid-19, barnvaccinsjukdomar samt zoonoser – det vill säga sjukdomar som sprids mellan djur och människor.

– Smittskyddsenheten får in stora mängder information om olika typer av smitta. För att kunna hålla fokus har vi epidemiologer delat upp diagnoserna mellan oss.

Smittskydd Stockholm ligger på femte våningen i en 60-talsbyggnad i Hagastaden, på gränsen mellan Solna och Stockholms innerstad. I samma hus ligger Folkhälsomyn­ digheten och i kvarteren hittar man också Karolinska Universitetssjukhuset Solna.

Joanna Nederby Öhds arbetsrum ligger i en av två långa korridorer och om hon inte håller föreläsningar någon annanstans, arbetar hon antingen här eller hemma i Nacka på andra sidan stan.

JOANNA NEDERBY ÖHD ● Gör: Epidemiolog på Smitt-

skydd Stockholm. ● Född: 1973. ● Bor: Nacka.

14 ESSENS NR 4/2023

● Familj: Man och fem barn. ● Intressen: Mat, musik och

att umgås med familj och vänner.

När Joanna slår på datorn på morgonen kan hon sällan förutse hur dagen ska sluta.

Kommer alla möten att kunna genomföras och kommer hon att kunna fokusera på att analysera data som planerat, eller kommer det att komma ett samtal som ställer allt på ända?

– Vad som helst kan hända. Jag kan få information om ett fall av mässling och så går veckan som jag tänkt ägna åt statistiska analy­ ser till att sätta ihop en stab och hantera det akuta ärendet.

Nu hör just mässling till undantagen. Ett betydligt vanligare scenario är att Joanna får ett mejl från en privatperson som berättar att ett stort antal barn på en förskola har insjuk­ nat med kräkningar och diarréer.

– Det första jag gör då är att kontakta för­ skolans rektor för att få information om hur många barn det handlar om, när de insjuk­ nade, vilka symtom de har, vad de har ätit, hur lokalerna ser ut och så vidare, berättar Joanna.

Nästa steg är att skicka ut ett informa­ tionsbrev till föräldrar och personal, kanske kompletterat med länk till en enkät med frågor om sjukdomsbilden. Ibland kontaktar Joanna även kommunens miljöförvaltning som kan hjälpa till med exempelvis kontroll av städning eller att ta prover på mat.

UTÖVER UTBROTTSHANTERING, epidemiolo­

gisk övervakning och statistiska analyser är undervisning och föreläsningar en viktig del av en epidemiologs arbete. Efter vår intervju ska Joanna undervisa läkare och sjuksköter­

Joanna Nederby Öhd säger som Tegnell: Tvätta händerna innan du hugger in på julbordet.

NR 4/2023 ESSENS 15

M Ö T E T EN DAG PÅ JOBBET 08.00–09.00 Tar fram data över sjukdomsutbrott det senaste dygnet. Tittar på inkomna anmälningar från läkare och laboratorier och börjar förbereda en föreläsning senare i veckan.

09.00–10.00 Avdelningsmöte. Hela Smittskydd Stockholm deltar och går igenom nya händelser, utbrott och statistik.

10.00–11.30 Möte med tarmgruppen på Teams.

Smittskydd Stockholm är uppdelat i olika diagnosgrupper som träffas och går igenom status för den aktuella diagnosen. Är det utbrott på gång? Behövs smittspårning? Provtagning? Är många sjuka skickar man ut en enkät till de drabbade för att få en överblick över situationen.

16 ESSENS NR 4/2023

11.30–12.00 Tillbaka vid datorn för att samman­ ställa data.

12.00–13.00 Äter lunch och tar en promenad.

13.00–14.00 Möte med migrationsgruppen, som förser vården med kunskap om vilka prover som ska tas på migranter och asylsökanden.

14.00–15.00 Möte med elevhälsans medicinska insats. Pratar om uppdatering av remisser och vaccinationer i samband med ofullständigt vaccinerade barn.

16.00–18.00 Ordinarie arbetsdagen slutar 16.45, men får information om att 250 barn i en högstadieskola blivit magsjuka.

Förbereder mig för att ägna de närmaste dagarna åt att skicka ut enkäter, göra provtagningar och sammanställa data för att identifiera och stoppa utbrottet.

skor om hälsoundersökningar av asylsökande på vårdcentraler.

– Jag älskar att undervisa och trivs med att stå på scen. Det har jag med mig sedan jag var ung och tänkte bli operasångerska.

JOANNA NEDERBY ÖHD har ett gediget CV. Mellan operaföreställningarna i början av 1990-talet och till att hon anställdes som epi­ demiolog på Smittskydd Stockholm 1 januari 2015 har hon hunnit med att jobba som volon­ tär hos Moder Teresa i Indien, studera och arbeta på universitetet Berkeley utanför San Fransisco, läsa biomedicin samtidigt som hon blev mamma för första gången och finansie­ rade studierna med arbete som hovmästare på stockholmskrogen Sturehof.

Sedan fem år skriver hon även på en doktorsavhandling om screening av turber­ kolos hos migranter och asylsökanden, som bör vara färdig att lägga fram nästa vår.

Hur hinner du allt?

– Om man som jag är uppvuxen i en familj och en miljö där det alltid varit lite kaos och lite galet så tycker man bara att det är roligt. Och så får man vara snäll mot sig själv när man inte hinner med allt. Ibland får en rapport komma in lite senare än planerat.

Joanna växte upp i Stockholm med sin mamma och styvfar, som i många år drev krogen Söders Hjärta. Två dagar i veckan bodde Joanna hos sin mormor, som också var i krogbranschen.

– Mormor arbetade som värdinna på olika klubbar och restauranger. Bland annat på Etoile, en gayklubb där en del av handlingen i Jonas Gardells roman Fjollornas fest utspelar sig. När de första fallen av hiv upptäcktes 1982 fanns några av de drabbade bland mormors vänner. Jag kände flera av dem som senare skulle dö i aids, och även flera som överlevde.

Joanna var nio år, men ingen undanhöll något. Det var, som hon säger, ”aldrig mycket hysch-hysch” i familjen. Det nya hiv-viruset var skrämmande, men också fascinerande: – Jag funderade mycket på hur det smittade.

Jag hade läst om olika farsoter och tyckte allt som hade med smitta att göra var spännande och läskigt på samma gång. När andra barn läste sagor läste jag läkarböcker.

Fascinationen för smitta har följt henne sedan dess.

– Smittspårning är min grej, inte läkemedel och hur man botar sjuk­ domar. Sådant sysslar min man, som arbetar i läkemedelsindustrin, med. Särskilt intressant tycker jag det är med kombinationen mat och smitta. Var kommer smittan ifrån och hur kan vi stoppa den?

Så här i december undrar man förstås hur Joanna själv tänker kring mat och smitta. Tar hon för sig av julbordet på restaurang?

– O ja, utan att tveka! Man ska veta att vi har väldigt få utbrott av magsjuka som kan kopplas till restauranger eller caféer. De flesta större utbrott av magsjuka inträffar på försko­ lor och skolor och orsakas av norovirus, det som vi till vardags kallar kräksjuka.

Joanna tycker att man ska njuta av mat man gillar utan att oroa sig. Det enda hon själv inte äter är ostron – för att hon inte gillar smaken.

Däremot understryker hon att det är viktigt att behandla maten rätt även hemma: – Tvätta händerna och var noga med hygienen. Smaka inte på köttbullssmeten!

Och hantera rå kyckling på rätt sätt. ●

»Jag tyckte allt som hade med smitta att göra var spännande och läskigt på samma gång.«

NR 4/2023 ESSENS 17

S P A N I N G

Hjärnan bakom bra arbetsmiljö Vi förväntas klara av allt mer komplex problemlösning. Samtidigt har vi aldrig blivit mer utsatta för störningsmoment på jobbet än nu.

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

D

”

en kognitiva arbetsmil­ jön behöver belysas i arbetsmiljöarbetet.” Så står det i regeringens arbetsmiljöstrategi från ett par år tillbaka. Den som läser det kanske hajar till: Fysisk, organisatorisk och psyko­ social arbetsmiljö, visst, det talas det mycket om, men – kognitiv?

Jodå, allt fler av oss arbetar allt mer med information och komplex problemlösning, och frågor om hur hjärnan verkar och påver­ kas under arbetsdagen spelar en växande roll i arbetslivet. För att vi ska kunna hantera alla dessa kognitivt krävande uppgifter, ofta utan tydliga instruktioner, krävs ”hjärnvänliga” arbetsplatser, som det heter numera.

SÅ HUR SER SÅDANA UT? Till att börja med

kan man betrakta den kognitiva arbetsmiljön som ett perspektiv på arbetsmiljön i stort.

Det berättar Gisela Bäcklander, arbetspsyko­ logisk forskare på Karolinska institutet, och 18 ESSENS NR 4/2023

författare till boken ”Ostörd: principer för en skärpt arbetsdag”.

– Kognitionen påverkas av fysiska saker, som buller och rörelser, men också av sociala förutsättningar. Den belastas mycket mindre om du är omgiven av vänner, än av personer som du upplever inte vill dig väl och som skju­ ter ner allt du säger. Har vi en otrevlig miljö är det alltså påfrestande för hjärnan.

Ett av de största problemen i dag är alla störningsmoment, säger hon. De är delvis kopplade till olika former av öppna kontors­ landskap, mobiler som plingar och skärmar

som kräver vår uppmärksamhet, men också till den höga mötesfrekvens som präglar en del arbetsplatser. Fysiskt eller digitalt – ­oavsett vilket hackar mötena upp våra arbets­ dagar.

– Man har ofta svårt att få till två samman­ hängande timmar som man själv förfogar över. Man kanske har tiden, men i form av en kvart här och tjugo minuter där, vilket inte alls är lika värdefullt. Varje gång hjärnan måste ställa om mellan två olika uppgifter tar det av ”bandbredden”.

Så vad hände med ”multitasking” och

”hålla flera bollar i luften samtidigt”? Det är normalt ingenting som hjärnan klarar av. Åtminstone inte om man ska tro Cecilia Ber­ lin, som är docent i produktionsergonomi på Chalmers och som nyligen har skapat under­ visningsmaterial i form av filmer och en ”kognitiv ergonomi”-ordlista för Prevent.

– När det går bra att göra två saker samti­ digt är det i regel på grund av att uppgifterna är djupinlärda och rutinmässiga. Efter många års bilkörning kan jag nu ha en komplicerad konversation med någon när jag sitter bakom ratten. Jag kan däremot inte skriva ett mejl medan jag tar in vad en kollega berättar för mig, eftersom de två aktiviteterna engagerar samma delar av hjärnan.

En speciell form av multitasking, som vi kanske inte betraktar som sådan, är konsten att vara social och trevlig samtidigt som man är fokuserad på en arbetsuppgift.

– Vi förväntas kunna koncentrera oss, och samtidigt vara service-minded, snabba på puckar, responsiva och förmögna att ta allt på volley. De två sakerna går inte så bra ihop, NR 4/2023 ESSENS 19

S P A N I N G

och många av oss lever med den inre konflikt som det skapar: Vi vill vara tillmötesgående, samtidigt som det är skadligt för vårt fokus.

ETT ANNAT VANLIGT problem, som både Gisela Bäcklander och Cecilia Berlin lyf­ ter fram, är kopplat till tekniken. Vi måste hantera det ena tekniska systemet efter det andra, och sällan får vi tillräckliga instruktio­ ner i hur de fungerar.

I bästa fall kanske det handlar om en introduktion på tjugo minuter.

– Har man ett klurigt arbete kommer det alltid att finnas en grad av kognitiv belastning i det. Men att behöva lösa ett komplext problem kan vara motiverande, om det får oss att använda våra färdigheter. Att tvingas lista ut hur ett nytt program fungerar är däremot bara drä­ nerande, säger Gisela Bäcklander.

Så hur bra är vi egentligen på att ta hand om våra hjärnor i dag? Sådär. Cecilia Berlin

tror att vårt samhälle just nu övermatar oss med nya intryck. Det handlar inte bara om arbetslivet, utan också om det nyhetsflöde och de sociala medier som vi ägnar oss åt mer eller mindre dygnet runt.

– Risken är att vi får väldigt många som drabbas av en stress som är svår att se ursprunget till. Det kan upplevas som ett krav att känna till och hänga på allt som händer på Tiktok, eller vad det nu kan vara. Problemet är att allting nytt ställer hjärnan inför ett beslut: Är det här något jag ska engagera mig i, eller ignorera? Oavsett vad vi väljer konsu­ merar beslutet energi.

DET ÄR FÖR FÅ SOM är medvetna om hur

vår kognition fungerar, konstaterar Cecilia Berlin. Hon uppmanar därför alla att bilda sig åtminstone en grund­uppfattning om tanke­ förmågans funktioner, och hänvisar till sitt eget material på Pre­ vents hemsida.

– Efter det här samarbetet får jag många förfrågningar om att komma och tala om kognitiv ­ergonomi, från alla möjliga bran­ scher. Så jag gläds åt det växande intresset på ett personligt plan. Tyvärr måste jag tacka nej ibland, eftersom det görs utöver mitt vanliga jobb som lärare och forskare. Även jag behöver aktivt freda min koncentration och ork! Men man vill ju vara tillmötesgående, som sagt. ●

»Det kan upplevas som ett krav att känna till och hänga på allt som händer på Tiktok, eller vad det nu kan vara.«

20 ESSENS NR 4/2023

L I S T A N

4 sätt att överleva stressiga december Mandelmusslor, bokslut, julfest och skolavslutning.

Allt krockar och ska hinnas med. Men det finns sätt att mota decemberstressen i grind.

Minska konsumtionshetsen Många känner ekonomisk stress i samband med julen.

Klappar, mat och kanske dyra tågbiljetter eller önskemål om skidresa. Men julen måste inte kretsa kring konsumtion. Att handla mindre sparar både tid och pengar. Då får vi mer tid för gemenskap och umgänge.

Våga vägra saker Mycket ska hinnas med under december – både på jobbet och privat. Just den här pressen från två håll ­brukar kunna vara svår att balansera. Som alltid när kalendern fylls på gäller det att kunna prioritera rätt.

Vissa saker måste man bara göra, andra går kanske att välja bort. Även om de är roliga.

Ljus i mörkret Mörkret påverkar oss mycket i december – alla experters viktigaste tips är att vara utomhus på förmiddagen eller lunchen för att fånga upp det dagsljus som ändå finns. Att sitta nära ett fönster och jobba är också effektivt. Det gör oss piggare på dagen, men också tröttare på kvällen.

Sömnproblem kopplade till den mörka årstiden är vanliga.

Träna och vila Det är lätt hänt att tappa träningen helt när det är stressigt och dessutom mörkt. Om du mår bra av träning resten av året är det säkerligen en friskfaktor även i december. Men det är en god idé att inte pressa sig för hårt. Det är också viktigt få återhämtning och vila när livet i övrigt går på högvarv.

T E X T: P E R C O R N E L L

NR 4/2023 ESSENS 21

T E M A

Jobbonärer Ändrad attityd till att jobba längre sid 24 Barnmorskan som vägrar att sluta sid 26 Så många fortsätter att jobba sid 30

Fler väljer att arbeta efter pensionen.

Ekonomi, gemenskap och kärlek till yrket kan vara orsaker.

Pensionär?

10 sidor nde n e gagera g läsnin !

Nej

tack!

T E M A

Jobbonärer

Därför vill allt fler ­jobba längre Attitydförändringar gör att fler pensionärer väljer att behålla ena foten i arbetslivet. Men i vissa grupper varken kan eller vill man fortsätta längre än nödvändigt.

E

tt stort antal personer väljer numera att kom­ binera jobb och pension.

Var tredje 60-plussare är ”jobbonär”, som det kallas, eller planerar att bli det.

– Varannan person som tar ut allmän pension före 65 års ålder har en arbetsinkomst. Andelen jobbonärer faller sedan med åldern, men är fortsatt hög, runt 30 procent bland 67–68-åringar. Oftast rör det sig om deltidsarbete.

Det berättar Johannes Hagen, nationaleko­ nom på Jönköping University och delaktig i forskningsprojektet ”Digitalization of Pension Claiming in Sweden”, som studerar svenska pensionärers pensionsbeslut med data från Min Pension och SCB. – En förklaring till att fler äldre jobbar vidare är att det har skett en normförändring hos arbetsgivare, som har blivit mer positiva till äldre arbetskraft. Men det finns också 24 ESSENS NR 4/2023

TEXT: TIM ANDERSSON

ekonomiska incitament, som förstärkt jobb­ skatteavdrag för äldre. Även den lägre arbets­ givaravgiften spelar nog en viss roll.

Och från arbetstagarnas perspektiv då – varför väljer de att fortsätta jobba, i stället för att njuta av pensionens ledighet? Enligt Johannes Hagen är svaret ofta helt enkelt att de tycker att det är kul. Jobbet skapar mening och arbetskamraterna en social gemenskap, och man vill vara med och bidra till samhället.

ANDERS BERNDT, förbundsdirektör på SRAT,

Johannes Hagen

Anders Berndt

är generellt positiv till det växande antalet jobbonärer. Det är bra om det är så att det blir fler som kan tänka sig att fortsätta arbeta, säger han.

– Vi har helt klart ett behov av att finan­ siera vår befolkning, och för det behöver vi arbeta, så klart. Men det är bra om man kan välja under vilka förutsättningar man gör det. Där har vi från fackligt håll ett ansvar att medverka till att det ska finnas möjlighet

att anpassa situationerna och möjligheterna efter medarbetarens förmåga och vilja.

Han kan inte svara på hur bilden skiljer sig mellan de yrken och branscher som SRAT representerar, men förbundet får en del frå­ gor kring hur pensionen påverkas av fortsatt arbete, berättar han.

– En viktig uppgift för oss är att säkerställa att det är lönsamt att fortsätta jobba upp i åld­ rarna. Det är viktigt att villkoren för tjänste­ pensionssystemen, som vi äger tillsammans med arbetsgivarna, följer pensionsåldersvill­ koren i övrigt. Det jobbar vi för.

Kombinationen av pension och arbete kan i värsta fall skapa en skattesmäll. Johannes Hagen berättar dock att det i praktiken inte är särskilt vanligt.

– Om man har en väldigt god tjänstepen­ sion, och dessutom fortsätter att arbeta mycket, kan man absolut hamna över gränsen för statlig inkomstskatt. Men det enkla sättet att undvika det är att skjuta upp sitt pensions­ uttag. Och det ser vi att många gör.

I PENSIONÄRSKOLLEKTIVET som helhet finns ett tydligt samband mellan hur mycket man arbetar och inkomstnivå. Bland pensionärer med de lägsta inkomsterna är det bara några enstaka procent som har arbetsinkomster, enligt en underlagsrapport som Johannes Hagen med flera har gjort för Finanspolitiska rådet.

– Det kan jämföras med den rikaste tion­ delen, där upp emot 60 procent har arbetsin­ komster. För median- och medelinkomstta­ garna är det någonstans mitt emellan, 10–40 procent.

Att människor vid pensionsåldern fortfa­

rande har fysiska och kognitiva resurser till att fortsätta jobba, och dessutom lust att göra det, är väl något som alla välkomnar. Samti­ digt finns det en annan verklighet, påpekar Anders Berndt på SRAT, som vi inte får glömma bort: somliga saknar förutsättningar för en jobbonärstillvaro, även om de skulle vilja ha den.

– I många branscher är det tufft att jobba högt upp i åldern, eller ens till pensionen, och då tänker jag framför allt på de som har fysiskt krävande yrken.

Den här diskrepan­ sen framgår tydligt i forskningen. Johannes Hagen berättar att vil­ jan och ambitionen att fortsätta arbeta efter pensionen är ungefär densamma, oberoende inkomst, yrke och utbildningsnivå. Däremot ser man skillnader i vilka som till sist fullföljer sina planer.

– Vi vet att personer med lägre inkomster i fysiskt och psykosocialt krävande arbeten tar ut pensionen tidigare och slutar arbeta tidi­ gare, medan personer med högre utbildning och bättre lön förmodligen har större flexibi­ litet och bättre anpassningsmöjligheter, vilket gör att de kan kombinera jobb och pension. ●

»Det har skett en normförändring hos arbetsgivare, som har blivit mer positiva till äldre arbetskraft.«

NR 4/2023 ESSENS 25

T E M A

Jobbonärer

”Kan ju inte lägga av med något jag är” För barnmorskan Gudrun Abascal är det inte ett alternativ att sluta jobba. Arbetet och yrkesrollen definierar hennes tillvaro.

TEXT: TIM ANDERSSON FOTO: JOHAN BERGMARK

G

udrun Abascal arbe­ tar inte som barnmorska – hon är barnmorska.

Det är så hon ser på det.

Och det är därför hon fortfarande jobbar, 75 år gammal.

– Jag kan ju inte lägga av med någonting som jag är.

Hon har ett långt och rikt yrkesliv med tusentals förlossningar bakom sig. I tre decennier arbetade hon på Danderyds sjukhus, innan hon blev chefsbarnmorska på ABC-kliniken och med tiden chefsbarnmor­ ska på Danderyds förlossningsavdelning. Hon är dessutom en av grundarna till BB Stock­ holm och BB Sophia.

GUDRUN ABASCAL ● Ålder: 75 år. ● Bor: Stockholm. ● Utbildning: Sjuksköterska, barnmorska, lärare. ● Arbete: Barnmorska, lärare och författare.

26 ESSENS NR 4/2023

Numera gör hon en lång rad saker: s­ kriver böcker, undervisar, medverkar i podden Vattnet går, och har en mottagning på Östermalms sjukvårdsförening, dit kvin­ nor med förlossningsrädsla kan komma för stöd och samtal.

– Vi ser att 10–15 procent av alla kvinnor som ska föda barn har den här rädslan.

Trots att vi aldrig varit så duktiga på att rädda både kvinnor och barn som nu, ökar den. Ibland är det en rädsla som de själva inte kan förklara, utan som är mer på ett existentiellt plan.

Har ekonomin varit en faktor när du har valt att fortsätta arbeta?

– Nej, inte alls. De här samtalen håller jag på Östermalms sjukvårdsförening, som en stiftelse sköter. Det är som en vårdcentral.

De som kommer dit betalar 250 kronor per år och kan då göra så många besök de önskar för den summan. Det gäller också de som kommer till mig för samtal. Men själv tar jag ingenting.

Hon är dock långt ifrån någon självupp­ offrande Florence Nightingale, poängterar

Arbetet ger mening till Gudrun Abascals liv.

NR 4/2023 ESSENS 27

T E M A

Jobbonärer

Gudrun Abascal med sin tryffel­ hund Totti.

hon. Yrket har givit henne så mycket, och fortsätter att göra så.

– Det har verkligen varit ett utbyte, där jag så många gånger har fått vara med om livets mirakel, som fotografen Lennart NiIsson kallade det. Tänk den här lilla spermien som ska möta ägget, och helt plötsligt – nio månader senare – är det ett barn och jag får dela upplevelsen med föräldrarna. Det är helt otroligt.

»Arbetet får mig att känna att jag fortfarande kan bidra med saker och ting.«

DET FINNS GOTT om starka händelser att se tillbaka på, berättar hon. Som den första för­ lossning som hon var med om, under prakti­ ken på sjuksköterskeutbildningen.

28 ESSENS NR 4/2023

– Det var då jag bestämde mig: Det här måste jag vara med om mer.

Vad var det du upplevde?

– Kvinnokraften. När man ser den där kraften förstår man varför det finns de som är rädda för kvinnor.

Exakt hur mycket hon jobbar har hon svårt att svara på. Det beror på vad man räknar in – bland mycket annat planerar hon till exempel just nu en självbiografi för Bonniers förlag – men kanske 30–50 procent. Fördelen med att arbeta efter pensionen är att hon kan styra sin egen tid, säger hon. Hon väljer helt fritt vad hon ska göra, och när hon ska göra det.

– Arbetet ger mening till mitt liv och gör mig till den kvinna jag är. Jag finns någon­ stans, och får känna att jag fortfarande kan bidra med saker och ting. Det är också viktigt för mig att hela tiden få ny input.

Vad skulle det innebära för dig att inte ha ditt arbete?

– Då skulle jag falla död ner.

Tror du det?

– Nej, jag tror inte, jag vet – säg inte emot mig! (Skratt.) Tycker du att jag är knäpp? Jag kanske skulle gå i terapi. Har aldrig provat, men jag kanske borde…

Har du någonsin upplevt åldersdiskriminering eller skeptiska reaktioner inför ditt val att fortsätta jobba efter pensionen?

– Nej, aldrig. Tvärtom, tänkte jag säga, eftersom jag fortfarande är efterfrågad, inom citationstecken. Men vad vet jag, kritikerna kanske inte vågar ge sig på mig. ●

Lotsen går i pension fem år tidigare För lotsen Christer Eriksson blir det pension från 60. Jobbet är för tufft för att han ska orka längre utan att hälsan påverkas.

TEXT: TIM ANDERSSON

Christer Eriksson

NÄR CHRISTER ERIKSSON började som lots för femton år sedan tyckte han att de äldre kollegorna var lite gnälliga. De pratade ofta om den tuffa, oregelbundna arbetstiden och hur nattarbetet tog på dem.

– Jaja, tänkte jag, det är väl bara att köra på. Men nu när jag själv är nära 60 förstår jag dem. Och jag håller med. Nätterna är jobbiga.

Man måste förbereda sig mer och återhämt­ ningen tar längre tid.

Han bor i Kristinehamn och jobbar på Vänern, och där är nattpassen oftast längre än för dem som lotsar vid kusten. Om han kliver på vid 22.00 är inte passet slut förrän nio, ibland tio, timmar senare.

– Två, tre sådana uppdrag på raken så är man rätt stukad efteråt.

CHRISTER ERIKSSON ● Ålder: 59 år. ● Bor: Kristinehamn. ● Familj: Fru och två vuxna

barn.

● Utbildning: Högskola, Sjökapten. ● Arbete: Lots i Sjöfarts­ verket i 15 år.

Det är framför allt för hälsans skull som Christer Eriksson väljer att sluta jobba nu när han fyller 60. Enligt kollektivavtalet, LOTSARB, har lotsar rätt att göra det, efter­ som oregelbunden arbetstid ger ett utökat behov av vila. Han vill vara en pigg och glad pensionär så länge som möjligt, säger han, med möjlighet att njuta av fritiden.

– Jag ser en otäck trend i samhället, med brist på personal och problem att rekrytera, vilket leder till att de som är kvar får jobba allt längre upp i åldrarna. Det är svårt att säga nej, när yrket är ens kall.

Visst kommer det att bli ett ekonomiskt avbräck, konstaterar han. Han har därför för­ berett sig på pensioneringen, mentalt, men också ekonomiskt. Gjort de investeringar som han inte kommer att kunna göra senare, i hemmet och fritidsintressen.

Att fortsätta jobba under dispositionsavta­ let är otänkbart efter 60, konstaterar Christer Eriksson. Däremot hade han kanske kunnat tänka sig att arbeta deltid i någon form. Som lots går det dock inte. Antingen tar man sin lotspension och lämnar vid 60, eller så måste man omförhandla avtalet med arbetsgivaren, och då är det inte säkert att man ens får en lotstjänst överhuvudtaget.

Det är synd att Sjöfartsverket inte är intres­ serat av att finna en bättre lösning, säger han.

– Det är en massa erfarenhet och kompe­ tens som nu bara försvinner vid 60, samtidigt som de har svårt att fylla på med ny arbets­ kraft. ● NR 4/2023 ESSENS 29

T E M A

Jobbonärer

Andel jobbonärer 68–80 år

37 %

Kurvan från 68 års ålder visar andelen som har kombinerad inkomst från arbete och pension.

64

66

29 %

68

Allt fler förlänger arbetslivet och fyller ut pensionen med lön.

24 %

70

SÅ JOBBAR VI EFTER 65

72

TEXT: TIM ANDERSSON KÄLLA: ALECTA , PTK ( TIDSLINJEN)

Tjänstepensionens historia 1913

1960

Ungefär samtidigt som folkpensionen infördes 1913 tillkom tjänstepension för tjänstemän inom industrin. Vid den här tiden förlorade tjänstemännen sin pension om de slutade hos sin arbetsgivare. Lösningen höll pensionsmedlen skilda från arbetsgivarens och företagets tillgångar. Så kunde beroendet till företaget brytas och ålderdomen tryggas.

När Allmän tilläggspension (ATP) infördes 1960 skapades också tjänstepensioner av dagens snitt i form av ITP. Tjänstemännen hade ökat i antal och fick en viktigare roll under perioden. Det blev därför viktigare för arbetsgivarna att erbjuda bra villkor.

30 ESSENS NR 4/2023

416 000 svenskar i åldrarna över 65 år har någon form av arbetsinkomst

Var fjärde man arbetar i någon utsträckning.

20 % 74

Var sjätte kvinna arbetar i någon utsträckning.

17 % 76

14 % 78

11 % 80

1969

1974

ITP-planen var inte vid denna tid kollektivavtalad, utan en rekommendation.

I avtalsförhandlingarna 1969 togs nästa steg och ITP fick formen av ett kollektivavtal.

Från 1974 blev det en tvingande del i avtalet och omfattade alla tjänstemän på en arbetsplats med kollektivavtal. Efter detta infördes tjänstepension inom andra delar av arbetsmarknaden. I dag är Tjänstepensionen en viktig del av svenska kollektivavtal.

Diagrammet framtaget av Alecta visar att många kombinerar jobb och ­pension långt upp i ­åldrarna. Det blir vanligare att trappa ner jobbet gradvis.

NR 4/2023 ESSENS 31

K R Ö N I K A

Diagnosen tar sig olika uttryck på jobbet

N

är de flesta tänker på adhd tänker de kanske fortfarande på den där stökiga killen längst bak i klassrummet, som kastade sudd­ gummin på klasskam­ raterna och vek pappersplan av proven.

Men tjejen som sitter längst fram i klas­ sen kan faktiskt också ha adhd. Den duktiga plugghästen som alltid läser fler kapitel än nödvändigt i historieboken och som ställer irriterande många kontrollfrågor till läraren.

Adhd kan på gruppnivå te sig olika hos flickor och pojkar, kvinnor och män. I grova drag hamnar pojkar oftare i bråk, ramlar ned från träd och skickas till rektorn medan flickorna oftare i tysthet drabbas av konse­ kvenserna av ett gradvis sjunkande självför­ troende, en känsla av att inte förstå.

Den gemensamma nämnaren för adhd är att man har betydligt svårare än andra att ”få till” livet. Vanliga vardagsbestyr tar mycket mer energi följt av en stigande stress att komma i kapp och rätta till.

Tre av fyra barn med adhd kommer ha kvar 32 ESSENS NR 4/2023

Lotta Borg ­ koglund, över­ S läkare och docent i psykiatri. Hon har skrivit flera böcker, bland andra ”ADHD på jobbet” och ”Åren går, ADHD består”.

svårigheterna även i vuxen ålder. Men även om adhd oftast inte växer bort hittar vuxna med åren ofta strategier för att kompensera för sina utmaningar.

Cirka 2–3 procent av alla vuxna lever med adhd, vilket innebär att de flesta har eller har haft kollegor med adhd. Ofta utan att veta om det. För man vet ju inte om att ens duktiga kollega kollapsar innanför dörren efter arbetsdagen, helt oförmögen att planera middagen och spenderar hela helgerna på soffan för att återhämta sig.

I MINA BÖCKER BRUKAR jag låta personliga berättelser illustrera forskning och klinisk erfarenhet. Här är tre exempel på hur adhd kan te sig på arbetsplatsen: ● Kollegan som kommer sent till möten, stup i kvarten reser sig för att hämta mer kaffe och plötsligt kilar i väg på oklart ärende.

Vilken nonchalant typ som alltid låter andra vänta och som stör samtalen!

Men kanske handlar det inte om en ­egocentrisk och dryg person, utan en person med koncentrationssvårigheter? Kanske är de korta pauserna helt nödvändiga för att

kunna samla sina tankar? Eller så kom hen plötsligt på att, fasen, jag har ju en viktig läkartid nu! Och var det där en ekorre utanför fönstret…?! ● Kollegan som är orimligt hård med rutiner och överenskommelser, som aldrig ruckar på minsta detalj, inte ens för att för­ enkla för andra!

Kanske är detta inte en maktdemonstra­ tion? Kanske har den här personen rutiner och schemaläggning som sin räddningsflotte.

Hen är kanske livrädd för att inte göra sitt arbete perfekt och vågar inte äventyra ett fungerande koncept. ● Kollegan som ena dagen är produktiv och löser allt – ”Nya rutindokument? De kan jag ta fram!”, ”Personalfest? Det fixar jag!” – men som i nästa stund sjukskriver sig med vaga förkylningssymtom.

Kanske är opålitlighet inte grundproble­ met här? Kanske är hen född med ett taskigt ”volymreglage”, och tar på sig för mycket under en hyperaktiv period. Jobbar sent, glömmer att äta så att kroppen säger ifrån?

GÅR DET ATT TÄNKA MER konstruktivt kring dessa frågor på våra arbetsplatser? Det är ju inte arbetsgivarens jobb att ställa – och abso­ lut inte att fråga om – diagnoser. Och adhd är ingen ursäkt för att inte göra sitt jobb. Jag tror att det viktigaste är ökad kunskap om att alla hjärnor är olika och en bred förståelse för att vi människor fungerar olika. Jag tror att en gemensam kunskapsgrund där uppgifter och upplägg utgår från individens styrkor gör det möjligt för alla att få rätt förutsättningar för en god arbetsmiljö.

Kanske ska vi också ifrågasätta vissa gamla sanningar om hur en arbetsplats ”måste

vara”? Kanske måste inte alla i teamet vara med på hela mötet utan endast den del som berör dem? Kanske borde fler ta en längre paus efter lunch? Kanske kan flexibla arbets­ sätt öppna möjlighe­ ter?

Det säger sig självt att det inte blir bra om vi sätter fel person på fel position. Alla vinner på att arbetsroller och -uppgifter matchas med hur varje unik person fungerar. I ett team kan en person med vissa egenskaper vara bäst i den kreativa fasen medan en annan lämpar sig bättre för förvaltning och att hålla deadlines. Fråga dig själv och andra: vad i mitt arbete ger och tar mest energi! Och glöm inte att även små individuella anpassningar kan göra stor skillnad. ●

»Det viktigaste är ökad kunskap om att alla hjärnor är olika och en bred förståelse för att vi människor fungerar olika.«

Lotta Borg Skoglund överläkare och docent i psykiatri NR 4/2023 ESSENS 33

E X P E R T E R N A

Skriv din fråga till a4.se essens@

Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, r­ ättigheter och anställningsvillkor.

Kan jag få betala mindre i avgift?

Jag är sjukskriven. ­Påverkar det min ­medlemsavgift?

SVAR: Om du har varit sjuk­ skriven på heltid i minst tre månader och fortfarande är det på heltid kan du få en reducerad medlemsavgift.

För att få den reducerade medlemsavgiften behöver du höra av dig till oss. Du når oss via Mina sidor på www.srat.se, kansli@srat.se eller 08-442 44 60.

Marie Samuels medlemsservice

Måste jag lämna sjukintyg till arbetsgivaren?

Min arbetsgivare vill att jag lämnar in mitt sjukintyg men det innehåller saker som jag inte vill dela med mig av, måste jag lämna in det?

SVAR: De första sju dagarna av en sjukskriv­ ning finns inget krav på ett sjukintyg men från och med åttonde dagen måste man kunna styrka sin frånvaro med ett intyg. Det finns däremot inget krav på att intyget innehåller detaljerad information om varför du är sjuk.

Det är tillräckligt att en läkare konstaterat att du har nedsatt arbets­ förmåga och hur länge det kommer att vara. Du kan därmed be läkaren om ett mindre detaljerat intyg alternativt välja att maskera de delar av intyget som är kopplade till sjukorsaken efter­ som du inte har en skyldighet att informera din arbetsgivare om detta.

Jonatan Holm förhandlare

»Intyget ­behöver inte innehålla detaljerad ­information.«

34 ESSENS NR 4/2023

Vad gäller vid indragna pass kort inpå?

Måste jag bevaka ­telefonen under lunchen?

Marie Samuels

Jonatan Holm

Min arbetsgivare vill att jag ska vara kvar på arbetet under tiden som jag äter min lunch för att bevaka telefonen, är det verkligen rätt?

SVAR: Huvudregeln kopplat till lunch, eller en så kallad rast, är att tiden inte är betald av arbetsgivaren och arbetstagaren får således lämna arbetsplatsen för att nyttja tiden på det sätt som denne önskar. När tiden inte är betald föreligger ingen arbetsskyldighet och din arbetsgivare kan därmed inte kräva att du ska vara kvar på arbetsplatsen och utföra arbete utan betalning. Raster kan dock, efter förhandling, bytas ut mot måltidsuppehåll.

Detta är en konstruktion som innebär att betalning utgår under hela tiden men det finns ingen fastställd lunchtid. Istället förtärs lunch när möjlighet ges baserat på när det är mycket och lite att göra i verksamheten. Det är därmed viktigt att reda ut huruvida det rör sig om en regelrätt lunchrast eller ett måltids­ uppehåll för att veta om det är korrekt eller ej att be dig stanna på arbetsplatsen.

Jonatan Holm förhandlare

Jag är behovsanställd på timmar och min arbetsgivare ställer in mina pass med kort varsel, vad gäller då?

SVAR: En behovsanställning, även känt som intermittent deltidsanställning, är en anställ­ ningsform utan fastställda arbetstider eller garanterade timmar. Istället är varje enskilt arbetstillfälle en överenskommelse mellan arbetstagare och arbetsgivare och utgör i sig, tekniskt sett, en ny anställning vid varje tillfälle. För att det ska bli ett arbetstillfälle behövs alltså ett anbud och en accept, något som oftast ser ut såhär: Arbetsgivare: ”Kan du arbeta idag mellan 16 och 20?”

Arbetstagare: ”Ja, det kan jag.”

Arbetsgivare: ”Toppen, ses då!”

Arbetstagare: ”Det gör vi!”

Då har ett avtal skapats om ett arbetspass under en viss tid till ett förutbestämt pris (till exempel timlön). Efter att avtalet skapats kan inte en enskild part ensidigt lämna avtalet, det krävs att båda parter är överens för att avtalet i så fall ska göras ogiltigt. Detta leder till att du har rätt att få betalt, och arbeta, under den period som ni avtalat om du inte godkänner att avtalet om arbetspasset från­ trädes av arbetsgivaren.

Jonatan Holm förhandlare NR 4/2023 ESSENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Vi möter våra kriser tillsammans UNDER PANDEMIN ANVÄNDE jag ett munskydd där det stod ”keep calm and carry on” – den uppmaning som britterna stoiskt anam­ made under ”Blitzen”. Ett uttryck jag kunde relatera till, då jag som diplomat jobbat med kris- och konflikthantering och även under utlandsstationering hanterat konsekvenserna av närlig­ gande krig, tragiska naturkatastrofer och större olyckor. Oavsett hur en kris ser ut så fungerar varken panik, aggression eller upp­ givenhet, utan en får ”gilla läget” och gör så gott en kan.

Föga tänkte jag under 2020–2021 att en kris som pandemin snart skulle blekna i ljuset av ett ständigt krisläge med storkrig, resursbrist och inflation, terrorhandlingar, stormaktskamp, våldsberusad organiserad brottslighet samt ökande artdöd och klimatförändringar.

Med detta sagt känner jag ändå starkt hopp för framtiden – i dagarna extra stärkt av att ha läst Rutger Bregmans ”I grunden god”. Vi människor har nämligen en superkraft och den är viljan att göra gott för varandra. Tillsam­ mans går vi från att enskilt göra så gott vi kan till att övervinna våra värsta kriser och mardrömmar. Samar­ bete har fört oss till ett aldrig tidigare skådat välstånd och om vi visar medlidande, bejakar, litar på och tar hand om varandra – vänner såväl som främlingar och inte minst vi kollegor på jobbet – så kan vi möta alla våra kriser!

»­Oavsett hur en kris ser ut så ­fungerar varken panik, ­aggression eller uppgivenhet.«

Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT

Jag gillar ... ... att vi snart återigen får uppleva vinterns högtider där firandets gemenskap och varje fönsterbelysning jagar bort vinterns mörker och kyla.

36 ESSENS NR 4/2023

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

INTEGRITET

Säkerhetshål på fackliga hemsidor En förändring i avtalet är att semestertillägg ska kunna växlas mot fler lediga dagar.

AVTALSRÖRELSE

Förbättrade villkor för statligt anställda Under årets avtals­ rörelse lyckades Saco-S förhandla fram flera förbättringar för statligt anställda.

FOTO: G E T T Y IMAG ES

FÖRÄNDRINGARNA GER bland annat

Saco-S medlemmar bättre möjlighe­ ter att genom enskilda överenskom­ melser göra extra pensionsavsätt­ ning efter 67 års ålder och att växla semestertillägget mot lediga dagar.

SRAT:s förhandlingschef Mats Eriksson är nöjd med avtalet.

– Nu blir det mer attraktivt att arbeta i staten. Anställda får mer flexibilitet och ökad trygghet.

Andra ändringar är högre ersätt­ ning vid arbetsskada. Anställda omfattas också av förbättrade regler för omställningsstöd om arbetsplat­ sen omlokaliseras till en annan ort.

– Vi lyckades även få bort flera förslag från arbetsgivaren som hade inneburit försämringar kring arbetstider. Det är också bra att Saco-S ska fortsätta att arbeta med arbetsgivarparten kring den säker­ hetspolitiska situationen, säger Mats Eriksson. ●

AVTALET I KORTHET ● Anställda ska kunna växla

semestertillägg mot fler lediga dagar för att få bättre åter­ hämtning. ● Möjligheter till extra pensionsavsättning höjs till 69 år. ● Större trygghet vid omlokalisering av arbetsplatsen till en annan ort. ● Högre ersättning vid arbetsskada.

LO:s tidning Arbetet upptäckte att fackförbunden Akavia, IF Metall och Pappers hade allvarliga säkerhetshål på sina hemsidor. Arbetet skrev att det varit möjligt att kartlägga fackligt medlemskap genom förbundens inloggningssystem. De tre förbunden har nu anmält detta som personuppgiftsincident till Integritetsskyddsmyndigheten, IMY. På SRAT:s hemsida har det inte varit möjligt att se vem som är medlem eller inte. ● FACKLIGT

SRAT:s förbunds­möte 2024 Den 24–25 maj 2024 går SRAT:s förbundsmöte av ­stapeln på Bergendal i Sollentuna. Förbundsmötet hålls var tredje år och är SRAT:s högst beslutande organ.

Temat för 2024 är ”hållbart engagemang”. SRAT:s föreningar kommer att få nominera ombud som är med och diskuterar, fattar beslut och utser ny förbundsstyrelse. Dagarna ger gott om tillfällen för engagerade medlemmar att träffas och byta erfarenheter. ● NR 4/2023 ESSENS 37

S R A T

ditt fackförbund

KIROPRAKTORERNA:

”Vi borde kunna ha en viktigare roll i primär- och företagshälsovården” Jakob Petersen Klingberg är ordförande för kiropraktorerna. Likt många medlemmar i föreningen driver han en egen klinik.

Jakob menar att kiropraktik är en outnyttjad resurs i samhället.

Vad är de stora utmaningarna i kiropraktoryrket?

– Vår profession är inte riktigt en del av vårdsvängen. Som kiroprak­ tor är du mer eller mindre tvingad att bli entreprenör. Så vi jobbar för att kiropraktik ska ses som en viktig resurs i samhället. Vi kan hela kroppens rörelseapparat och borde kunna spela en viktigare roll i primärvården och företagshälso­ vården, säger Jakob Petersen Kling­ berg, ordförande i SRAT-­föreningen Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR.

Jakob Petersen Klingberg Ordförande i Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation, LKR.

Vilka frågor är viktigast för er förening?

– Gemenskapen är viktig! Vi är en ganska liten yrkesgrupp.

Men vår viktigaste fråga är att få en svensk universitetsutbildning i kiropraktoryrket. Mer resurser till forskning skulle också vara ett viktigt steg för att kiropraktoryrket blir mer accepterat. Vi behand­

På gång i förbundet 16 APRIL Facklig grundkurs för fackligt förtroendevalda i kommun och region.

Digital kurs via Zoom.

38 ESSENS NR 4/2023

22 APRIL Utbildning i medarbetar- och ledarskap (UGL). För dig med högre uppdrag i förening eller på arbetsplats. Vaxholm.

lar inte bara människors akuta smärtor utan kan bidra till bättre folkhälsa. Kiropraktorn ser till hela kroppen och får folk att börja röra på sig.

Hur kom det sig att du blev ­medlem i LKR? – Det kändes självklart att gå med. Jag gick med i föreningen redan 1995 när jag flyttade tillbaka till Sverige som nyutbildad. Som många andra kiropraktorer är jag utbildad utomlands. Jag studerade i Bournemouth i England vid den äldsta kiropraktorutbildningen i Europa.

Vad har ni för stora utmaningar framåt?

– Det är en utmaning att kiro­ praktik inte räknas som friskvård och att vi jobbar i en ganska omogen bransch. Vi vill också bli många fler kiropraktorer och få till en enad kiropraktorförening. ● TEXT: PATRICIA WIDERGREN

Läs hela kalendariet på srat.se 24–25 MAJ SRAT:s förbundsmöte.

Temat är ”hållbart engagemang”.

Bergendal i Sollentuna.

Bara för medlemmar!

Hur bor du, egentligen?

Oavsett om du bor i hyresrätt, villa eller bostadsrätt får du nu medlemspris på din hemförsäkring. Och om livet svänger och du behöver ett starkare skydd är det enkelt att utöka försäkringen, också det med rabatt. Tillsammans med SRAT jobbar vi för att du alltid ska ha tillgång till bra och trygga försäkringar!

folksam.se/srat

Märkt med Bra Miljöval!

Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm