Spaning: Återhämtning är som näring

På jobbet jobbar man, och på fritiden tar man igen sig - där har vi en utbredd men för hälsan potentiell negativ föreställning. Det menar Niclas Almén, legitimerad psykolog, forskare på Mittuniversitetet i Östersund och författare, bland annat till boken "Återhämtningsguiden".

– Vi är helt enkelt inte gjorda för att vara i ansträngningsläge i nio timmar i sträck, utan måste kontinuerligt fylla på med energi.

Han liknar återhämtning med näring – vi behöver den några gånger om dagen. Att äta ett jättemål per dygn och inget mer är inte att rekommendera. Ännu mindre att frossa i fem sommarveckor för att sedan svälta resten av året.

En annan anledning att inte vänta med återhämtningen är att du då riskerar att ha kört slut på dig, och inte orkar återhämta dig på ett sådant sätt som skulle gynna dig bäst.

– Du kanske egentligen skulle behöva träffa vänner, gå på något konstmuseum eller besöka ett idrottsevenemang, men du orkar inte och riskerar istället att bli passiviserad, missnöjd med ditt vardagsliv och din arbetssituation. Passivitet kan också leda till rastlöshet, oro och ältande, vilket stör och direkt kan förhindra återhämtning.

SÅ OM ÅTERHÄMTNING inte nödvändigtvis är synonymt med att ligga på soffan, vad är den då för något? Medan stress länge varit föremål för forskning, artiklar och böcker – vilket inte är så konstigt i ett samhällsklimat där stressrelaterade sjukdomar ökar tillsammans med produktionstakten, och där var sjätte arbetande person i Sverige blivit långvarigt utmattad – så är återhämtningen mer outforskad.

Niclas Almén förklarar att den inte är detsamma som frånvaron av yttre stressfaktorer, utan innebär att du återuppbygger de resurser som du har förbrukat. Det kan du göra genom att ”skifta belastning”, ungefär som när du byter sittställning framför datorn. Om du jobbar inom kundtjänst, kan ensamhet och tystnad vara att rekommendera. Inga poddar alltså, däremot kanske korsord.

Det senare är dock ingen bra idé om arbetet i stället är kognitivt krävande – då kanske träning är att föredra.

– Det bästa är att testa olika sätt och utvärdera vad som funkar för just en själv.

Utifrån den här kunskapen borde man ta med återhämtningen i beräkningen när man organiserar arbetet på en arbetsplats, menar Niclas Almén, som just hjälper verksamheter med detta.

– Det är inte så många som tänker på det, men man kan faktiskt få återhämtning genom att arbeta. Till exempel genom att varva tankeverksamhet med något mer rutinmässigt, ensamarbete med grupparbete, eller genom att vara engagerad i arbetsuppgifter som man tycker om utan att bli störd stup i ett. Miljöombyte är också bra.

NÄR DET KOMMER TILL miljöombyte har utekontorsarbete seglat upp som en ny arbetslivstrend den senaste tiden. Att natur och frisk luft – om så bara i en park – har positiva effekter på hälsan är sedan länge belagt i forskning. Det berättar Susanna Toivanen, professor i sociologi och arbetslivsforskare vid Mälardalens universitet.

– Flera mekanismer samverkar här. Det finns molekyler i skogsluften som stärker människors immunförsvar och gör oss friskare. Men det finns också beteenderelaterade effekter: vi går automatiskt ner i varv i naturen, får andra tankar, känslor och förnimmelser där.

SUSANNA TOIVANEN är just nu engagerad i ett forskningsprojekt som genom enkäter, intervjuer och mätning av hjärtfrekvensvariabilitet, undersöker vad regelbundet utekontorsarbete har för effekter på stress, återhämtning och hälsa. De tio personer som har deltagit i pilotstudien har arbetat ute minst 20 minuter om dagen, och det tycks räcka för att få positiva effekter, berättar hon.

– Vi har lite preliminära resultat som faktiskt pekar på att människor blir mindre stressade av att vara utomhus en så begränsad period – om det sker regelbundet. Vi behöver analysera det vidare och göra större studier, men so far so good.

Utekontorsarbete tycks inte bara minska stressen för stunden, utan också ha mer ihållande effekter. När forskarna har jämfört en vecka där deltagarna arbetade inomhus med en där de varje dag tillbringade en stund ute, såg de nämligen att stressen var lägre för hela den andra veckan jämfört med den första.

Så vad innebär det egentligen att jobba utomhus? Hur ska det gå till rent praktiskt? Susanna Toivanen menar att möjligheterna är många.

– Allt som du gör inomhus kan du egentligen göra utomhus. Du kan ta möten, ”walk and talk”. Där har vi sett positiva effekter. Man kan också gå ut själv och planera eller förbereda sig inför ett möte.

Ett enkelt sätt att komma utomhus är att förlägga pauserna där. Miljöombytet är positivt i sig, inte bara för stressnivåerna utan också för kreativitet och arbetsförmågan. Susanna Toivanen förklarar det som en mikrovariant av att göra en resa och komma tillbaka med ny blick på det invanda.

- Det kan fungera som en reflektionspaus. Då får man ny energi; det är som att ta en tupplur. ●

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII