Essens 2-2023

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 2/2023

Ulf Kalla ser ett visst hot med AI för audionomer.

MÖTET

Rätt handgrepp gör underverk SPANING

Vila redan på jobbet

AI-tekniken tar allt mer plats i arbetslivet.

Så kan vi ta kommandot. SID 22

Låt inte chefen störa ledigheten

5

TIPS FÖR INTERNT JOBBYTE

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

Tar AI över nu?

TEMA

TIPS

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Per Cornell, A4 per@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Anne Ralf Hållbus Fotografer och illustratörer Margareta Bloom ­Sandebäck, Viktor ­Gårdsäter, Team Hawaii Omslagsbild Margareta Bloom Sandebäck Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 21 100 ex Annonsbokning Patricia Widergren, patricia.widergren@srat.se

Är det nu vi ska återhämta oss?

DEN TRADITIONELLA SYNEN på arbete, återhämtning och ledig-

het är att när vi jobbar, då jobbar vi. Och när vi är lediga, då är vi lediga. Det är utanför arbetet som vi ska hinna med allt annat i livet inklusive återhämtning.

Nu stundar semestertider för många. Är det alltså under de här veckorna vi ska samla på oss ny energi som ska räcka ett helt år?

Om man ser det på det sättet är det viktigt att faktiskt kunna släppa jobbet i möjligaste mån. SRAT:s expert på området tipsar om hur du ska tänka kring att bli störd av arbetsgivaren under ledigheten. Det är en god idé att vara överens om hur en avbruten semesterdag ska kompenseras. För ett telefonsamtal från jobbet som tar fem minuter, kan påverka den semesterdagen betydligt mer.

Men man kan se på återhämtning ur ett annat perspektiv. Nämligen att den kan och ska ske redan under arbetsdagen. Författaren och psykologen Niclas Almén liknar återhämtning vid näring.

Vi äter inte ett jättemål mat om dagen utan ser till att hålla en ganska jämn nivå. Poängen är att om du hämtar kraft under arbetsdagen orkar du träffa vänner, träna eller gå på konsert på kvällen – saker som får dig att må bra och trivas med ditt liv.

»Återhämtning kan och ska ske redan under ­arbetsdagen.«

Per Cornell Chefredaktör

ISSN 2003-1548 Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... … den fina intervjun med kiropraktorn Peter Lövgren. (s. 12)

… optikernas protester mot att butikssäljare tar över deras arbetsuppgifter. (s. 8)

FOTO: VIKTOR GÅRDSÄTER

I N N E H Å L L Kiropraktorn Peter Lövgren kan sina handgrepp efter många år i yrket. Läs mer om honom på sidan 12.

2/2023 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING Striden om optikeryrket.

11 F&S Stör oss inte på semestern.

12 MÖTET Nestorn bland kiropraktorer.

18 SPANING Kan man vila sig i form på jobbet?

21 LISTAN Tips för internt jobbyte.

22 TEMA Så påverkar AI arbetslivet.

32 PANEL Vilka möjligheter ser du med AI i ditt yrke?

33 KRÖNIKA 34 EXPERTERNA 36 SRAT

4 ESSENS NR 2 /2023

A K T U E L L T

OMSTÄLLNING

De har lättast att få nya studiestödet En stor majoritet av de sökande har fått nej till omställningsstudiestödet.

DET NYA omställningsstudiestödet

som infördes i höstas har blivit mer populärt än väntat. Det har varit betydligt fler ansökningar än medel som avsatts för stödet. Konsekvensen av det är att en majoritet har fått avslag på sin ansökan om att vidareutbilda sig mitt i livet med ett fördelaktigt studiestöd från CSN. Men när Arbetsvärlden har gått igenom siffrorna från den första ansökningsomgången visar det sig att sökande med kollektivavtal som hör till någon av de stora omställningsorganisationerna har bäst chans att få stödet. Bäst har det gått för statligt anställda som hör till Trygghetsstiftelsen.

Var tredje sökande har fått sin ansökan godkänd. För de som hör till de andra stora omställningsorganisationerna har det också gått bra – cirka var fjärde godkändes.

Har man kollektivavtal tillhör man automatiskt en omställningsorganisation. För de som jobbar utan kollektivavtal var tanken att en nystartad offentlig omställningsorganisation skulle stötta dem i den här processen. Det har dock inte alls fungerat bra – bara en av sju har fått sin ansökan beviljad. Ytterligare en grupp verkar ha hamnat i kläm – de cirka 7 000 sökande som inte har uppgett någon omställningsorganisation. Bland dem har bara cirka 8 procent beviljats stöd. ● TEXT: PER ­C ORNELL

FOTO PÅ SIDA: GETTY IMAGES

NOLLVISION

Så vill facket minska dödsfallen Över 3 000 personer dör i förtid varje år på grund av sjukdom eller skador på jobbet visar en rapport från Arbetsmiljöverket. Nu har de tre fackliga centralorganisationerna Saco, TCO och LO lagt fram åtgärder som skulle kunna minska dödsfallen. Gemensam arbetsmiljöutbildning för chefer och skyddsombud, förebyggande företagshälsovård och mer medel från regeringen till arbetsmiljöforskning är några av förslagen. ●

PSYKISK HÄLSA

Unga chefer mår sämre än äldre Ny svensk arbetsmiljöforskning visar att chefer under 29 år är de chefer som skattar sin hälsa lägst. De upplever en otydligare chefsroll, lägre kontroll och inflytande och att de har höga krav men lågt inflytande, enligt Christina Björklund, forskare på Karolinska institutet.

Chefer upp till 29 år är mer utmattade och nedstämda och har en lägre grad av återhämtning. För dem är chefsrollen mer känslomässigt krävande och otydlig i jämförelse med äldre chefer.

– Många beskriver att man i princip ska vara färdiglärd i chefsrollen innan man ens fått chansen att lära. Detta gör att unga chefer generellt sett arbetar väldigt mycket i sin strävan att visa sig dugliga, säger Susanne Tafvelin, forskare på Umeå universitet. ●

40%

Så mycket höjer Region Västmanland ob-ersättningen för bland annat barnmorskor.

SRAT:s lokala fackliga företrädare har drivit på i frågan. ● NR 2 /2023 ESSENS 5

A K T U E L L T

FOTO: SJ/CREATIVE COMMONS

Nya avtal för spår­ trafiken, optiker och gym/friskvård klara.

Vår präglad av tuffa förhandlingar Avtalsrörelsen pågår för fullt. Flera nya kollektivavtal är klara.

DET HAR VARIT ett högt tempo för SRAT:s förhandlare under de senaste månaderna. En lång rad kollektivavtal är uppe för omförhandling och under den närmaste framtiden är det fler som löper ut.

Av dem som är avklarade har avtalet inom spårtrafiken varit mest komplicerat. För SRAT:s medlemmar inom spårtrafiken innehåller det nya avtalet flera saker som ses som positiva. Den viktigaste är kanske frågan om sena 6 ESSENS NR 2 /2023

schemaändringar som påverkar privatlivet negativt.

Besked om förändringar ska lämnas minst två veckor i förväg men arbetsgivaren får vid oförutsägbara händelser justera schema kortare tid i förväg. Arbetsgivaren ska då försöka komma överens med sin medarbetare till skillnad från idag där arbetsgivaren enbart ändrar schema utifrån verksamhetens behov.

– Vi har kämpat hårt för ett mer förutsägbart arbetsliv för våra medlemmar. Sena ändringar skapar väldigt mycket stress, säger Mats Eriksson, förhandlingschef.

Avtalet är tvåårigt och innehåller

en löneförhöjning på 4,1 procent det första året och 3,3 procent år två – i linje med industrimärket. Även optikbranschen har fått ett nytt, tvåårigt avtal som ligger i linje med märket vad gäller löneförhöjning. Men det ska tillämpas individuell lönesättning vilket innebär att höjningen kan bli både högre och lägre än märket. Gym/friskvård har också fått ett nytt avtal.

– Det som har präglat avtalsrörelsen är just lönefrågan. Trots ett bra märke blir det ingen reallöneökning år ett. Det är viktigt att inte kasta bränsle på inflationen just nu. ● TEXT: PER CORNELL

PROGNOS

Här blir det lätt och svårt att få jobb Sacos rapport pekar ut akademikeryrken där det lär finnas gott om jobb framöver.

I RAPPORTEN Framtidsutsikter har Saco gjort en prognos över arbetsmarknaden för de olika akademikeryrkena fram till 2028. Man har kategoriserat arbetsmarknaden för nyexade inom yrkena i tre olika avdelningar: liten konkurrens, i balans eller stor konkurrens.

För audionomer, barnmorskor, tandhygienister och optiker väntas konkurrensen om jobben vara låg de närmaste fem åren. Prognosen är säker för de tre första yrkesgrupperna men mer osäker för optiker. Att det råder liten konkurrens om jobben kan vara positivt då det är lätt att få en anställning

när man är ny i yrket. Men det kan också vara ett tecken på att arbetsförhållandena eller lönen gör att yrket inte är så attraktivt.

Andra yrkesgrupper inom SRAT som är mer i balans enligt prognosen är kiropraktorer och logopeder.

En prognos som är i balans kan visa på en sund arbetsmarknad med goda villkor, rimliga löner och goda möjligheter att få jobb.

En grupp som kan vänta högre konkurrens om jobben är hälsovetare. Utbudet av utbildningar till yrket är stort redan i dag och det utbildas fler hälsovetare än det finns tjänster. Enligt prognosen kommer den situationen att bestå om antalet hälsovetare som utbildas fortsätter att ligga på den nivå som det gör i dag. ● TEXT: PER ­C ORNELL

KOMMUNIKATION

Krav på högre lön och balans SRAT har lämnat över sina avtalskrav för Bransch Kommunikation till arbetsgivarsidan.

Branschen består av företag som Post Nord, Bring och Swedavia. Utgångskraven vad gäller lön inom avtalsområdet är det så kallade ”märket” för industrin – det vill säga 7,4 procent på två år. Men balans i arbetslivet är också ett viktigt krav.

– En attraktiv arbetsgivare ska kunna erbjuda moderna arbetsvillkor och se till att medarbetare har möjlighet till återhämtning mellan varven, säger Fredrik Damm, förhandlare på SRAT. ●

FÖRMÅNER

FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES

Här är populäraste förmånerna Enligt en undersökning bland 16 000 anställda svenskar inom både offentlig och privat sektor är det förmåner kring arbetstid och friskvård som är mest populära.

Flexibel arbetstid och möjligheten att kunna påverka var man arbetar skattas högt, liksom friskvårdsbidraget och friskvårds­ timme. Även avsättning till pension tillhör de mest populära förmånerna.

Det är förmånsportalen Benify som har genomfört enkäten bland sina kunder. ●

NR 2 /2023 ESSENS 7

G R A N S K N I N G

Striden om optikeryrket Optikbranschen driver på för att assistenter ska göra delar av optikernas jobb. Nu slår Svensk Optikerförening larm om att detta är en ödesfråga som påverkar hela yrkets framtid.

TEXT: PER CORNELL

D

e stora optikkedjorna, som också är de stora arbetsgivarna för optiker, har börjat laborera med att låta annan personal än legitimerade optiker utföra synundersökningar eller delar av synundersökningar på sina kunder. Därefter förväntas butikernas optiker granska resultatet och godkänna det. Argumenten som lyfts fram är att det råder brist på optiker samt att detta är ett bra sätt att avlasta optikerna som har en pressad arbetsvardag redan innan.

Att optiker arbetar under hård press stämmer. Som Essens tidigare har rapporterat om har optikerna en mycket pressad arbetsdag. Men att införandet av så kallade kliniska assistenter handlar om att avlasta optikerna och om optikerbrist, avfärdas ganska bryskt av Svensk Optikerförening, som är en del av SRAT. Styrelseledamoten Unni Rosengren

»Argumentet om optikerbrist är påhittat ­alternativt skapat av branschen själv.«

8 ESSENS NR 2 /2023

ser andra orsaker bakom branschens stora intresse för att låta mindre kvalificerad personal utföra avancerade arbetsuppgifter som enligt praxis utförs av en optiker med tre års högskoleutbildning.

– Vi anser att argumentet kring avlastning är ett svepskäl och att argumentet om optikerbrist är påhittat alternativt skapat av branschen själv. Det finns ingen större optikerbrist, däremot en överetablering av butiker. Dessutom har branschen skapat ett större behov av synundersökningar än nödvändigt genom olika abonnemang där en årlig synundersökning ingår fast det i de flesta fall inte behövs. Vår uppfattning är att det hela handlar om ett sätt att tjäna mer pengar och om att ersätta optiker med billigare personal, säger hon.

För Svensk Optikerförening som företräder optikerna i yrkesfrågor finns det två huvudproblem med det här nya upplägget som breder ut sig: minskad patientsäkerhet och i förlängningen framtiden för optikeryrket.

– Varför ska man utbilda sig i tre år för att bli optiker om det som branschen vill ha är säljare med tre veckors utbildning kring hur man mäter glasögonstyrka? Jag ser det här som en ödesfråga för oss optiker och jag

NR 2 /2023 ESSENS 9

G R A N S K N I N G

DET HÄR VILL OPTIKERFÖRENINGEN Endast legitimerade optiker eller annan legitimerad personal med relevant utbildning bör få utföra en undersökning som leder till ordination av glasögon.

Moment som bara optiker bör få göra: Anamnes, preliminära tester, yttre inspektion och bedömning av ögat med exempelvis bio­ mikroskop, oftalmoskop m.m., refraktion, bedömning av undersökningsresultat, slutgiltig ordination av synhjälpmedel, receptskrivning och remisställande.

för att få deras syn på saken. De har dock avböjt att ställa upp på en intervju. Kommunikationschefen Jenny Fridh skriver i ett mejlsvar till tidningen: ”Det senaste året har ytterligare arbetssätt med en assisterade roll introducerats hos oss på Synsam. Behovet har identifierats på grund av ökad efterfrågan av optikerkompetens i våra butiker samt för att avlasta våra optiker, minska eventuell stress och DET HÄR VILL tycker att det är fel att optikvara tillgängliga för våra OPTIKBRANSCHEN branschen ska förändra förutkunder. Mot bakgrund av Införa en delvis ny roll i butikerna sättningarna för en viktig yrkeskår. detta har vi valt att testa – kliniska assistenter – som övertar vissa Vilket för in henne på ett resoneen ny arbetsprocess av optikerns uppgifter. Detta för att råda bot mang om optikerns roll. med hjälp av modern på en optikerbrist som branschen ser samt – Man kan säga att vi är primärteknik. (…) Vi upplever för att minska pressen på optiker. Systemet vård. Har man problem med synen att våra optiker och skulle kunna ersätta cirka 300 000 synunder­ sökningar varje år, uppskattar branschen. går man inte till läkaren i första hand medarbetare är posiUtbildningen för kliniska assistenter sker tiva till att få avlastning, utan till en optiker. Det här innebär och ska ske på Karolinska Institutet. och möta kunden med att en synundersökning hos en optiker Det är en halvtidsutbildning moderna arbetssätt och handlar om att fånga upp även andra på sex veckor. ny teknik.” saker än bara ett synfel. Med vår utbildning för vi ett samtal med patienten och kan på så SVERKER JUTVIK är förhandlare på vis hitta tecken på sjukdom eller att ögonen SRAT med ansvar för optikerna. Han har inte arbetar tillsammans. Går man till en funnits med i diskussionerna kring denna säljare med tre veckors utbildning säger det fråga och har stöttat svensk Optikerförening sig själv att man inte får samma sak. på olika sätt.

Svensk Optikerförening har med SRAT:s – Vi kan stödja dem med det arbetsrättsliga hjälp formulerat ett remissvar till Socialstyrelsen som för närvarande håller på att arbeta till exempel. Som vi är organiserade inom om föreskrifterna för optikeryrket. I sitt svar SRAT är det yrkesföreningarna själva som trycker Svensk Optikerförening bland annat driver yrkesfrågorna. I det här fallet får man på att det är viktigt att föreskriften reglerar komma ihåg att arbetsgivarna har rätt att att endast legitimerade optiker eller annan organisera sin verksamhet, vi kan peka på risUnni kerna med detta för patienterna, men också legitimerad personal med relevant utbildning Rosengren för optikerna. Det är optikernas legitimation får utföra synundersökningar som leder till som så att säga ska ”lånas ut”. De har ett perordination av glasögon. Konsekvensen är sonligt ansvar kopplat till legitimationen. annars att patienter kommer att få fel synhjälpmedel och att ögonsjukdomar missas, Ser ni liknande diskussioner inom andra enligt föreningen. yrkesgrupper?

Essens har under en längre tid sökt ansva– Det är främst bland optiker som disriga hos Synsam, en av de kedjor som har kussionen pågår just nu. I alla fall inom våra Sverker drivit frågan om kliniska assistenter längst, yrkesgrupper som är de jag känner bäst till. ● Jutvik 10 ESSENS NR 2 /2023

F & S

”Man kan faktiskt glömma mobilen i en byrålåda i fyra veckor”

Får arbetsgivaren kontakta mig under semestern?

– Ja, men som medarbetare har du ingen skyldighet att svara eller vara tillgänglig, om ni inte explicit har kommit överens om det i förväg. Man kan faktiskt glömma mobilen i en byrålåda i fyra veckor, och det har man rätt att göra.

Hur ska man göra om det ­händer?

– Det är viktigt att du är tydlig mot arbetsgivaren om hur du känner inför att bli kontaktad. Det kan vara till nackdel att vara för snäll. Om verksamheten kräver att du är tillgänglig under ledigheten är det något som borde planeras i förhand.

På vilket sätt kan det vara till ens nackdel att vara ”för snäll”?

– Många gånger tänker du kanske: ”Den här frågan kan jag svara på snabbt”, men för att göra det måste du sätta dig in i ditt arbete och i verksamheten, och redan där tappar du en del återhämtning. När samtalet är avslutat så ska du sedan koppla bort jobbet igen, och det kan vara lättare sagt än gjort. De här mentala växlingarna kräver ofta längre tid än man är medveten om.

Åsa Arkestål Förhandlare, SRAT

Om chefen vill att jag ska vara tillgänglig under semestern – vad bör jag tänka på?

– Ni behöver tillsammans göra upp ramarna: Vilka tider ska du vara tillgänglig, hur ofta, och vilken typ av prestation förväntas? Jag rekommenderar också att du och arbetsgivaren kommer överens om att semesterdagen som avbryts ska kompenseras med lön och att semesterdagen istället kan nyttjas vid ett annat tillfälle.

Det är alltså rimligt att fråga efter kompensation?

– Ja, absolut. I vissa kollektivavtal är det så pass vanligt med flyttad semester att det finns skrivelser om

kompensation per avbruten semesterdag, men för de flesta är det här ovanligt, och då behöver man vara överens med arbetsgivaren om kompensation – innan semestern avbryts. I efterhand är frågan mycket svårare att driva.

Har arbetsgivaren rätt att avbryta eller flytta semestern?

– Ja, tyvärr är det arbetsgivaren som har sista ordet vid semesterförläggning. Är det så att det händer något i verksamheten som det inte har gått att planera för, som att någon blir sjuk, kan arbetsgivaren lösa bemanningsbehovet genom att bryta eller flytta den redan beviljade semestern.

Kan det inte vara avstressande att hålla koll på mejl och mobil, för att inte behöva oroa sig för att missa något eller för att ­arbetet ska läggas på hög?

– Här måste man känna efter.

För att ta mig själv som exempel: Jag kan inte gå in och läsa ett jobbmejl utan att börja tänka: hur ska jag lösa det här, när, och vem borde jag prata med? Redan där har jag lämnat semestern. Men alla fungerar olika, och var och en måste lära känna sitt eget stressbeteende. ●

TEXT: TIM ANDERSSON

Visst har arbetsgivaren rätt att ringa dig under semestern.

Men du kan ”glömma” mobilen när du reser bort. Ett enkelt jobbmejl kan vara svårare att koppla bort än vad man tror, säger Åsa Arkestål, förhandlare på SRAT.

NR 2 /2023 ESSENS 11

M Ö T E T

Extra-

YRKE: KIROPRAKTOR

12 ESSENS NR 2 /2023

Han föddes mer eller mindre in i yrket. Och kämpade för att kiropraktorer skulle bli legitimerade. Peter Lövgren kan sina handgrepp.

TEXT: TIM ANDERSSON

knäck

FOTO: VIKTOR GÅRDSÄTER

NR 2 /2023 ESSENS 13

M Ö T E T

G

enom det stora, blåmålade burspråket kan Peter Lövgren blicka ut över Humlegården i Stockholm. Han har haft sin kiropraktorklinik här sedan 70-talet, och utanför fönstret ser han de hemlösa bli fler, och tempot på gatorna allt högre.

Det här samhällets stress och motsättningar skapar arbete för en kiropraktor.

– Psyke och kropp hör ju ihop. Är du spänd ökar risken för skador, definitivt.

Här inne är en annan värld. Dagsljuset flödar över rosa väggar, kolonner i mörkt trä och möbler från tidigare generationer. Från högtalarna stillsamt gitarrspel.

– Om jag är fem eller tio minuter försenad så brukar det inte göra något, för patienterna sitter gärna en stund och bara lyssnar på musiken.

Det är mötet med patienterna som gör att Peter Lövgren fortsätter att arbeta, trots sina 75 år. Det handlar om tillfredsställelsen i att se dem bli bättre, ibland efter att ha dragits med smärta under en längre tid. Så vad är det exakt han gör?

Själva den kiropraktiska korrigeringen är ett grepp med händerna, vilket utförs som en töjning, dragning eller en lätt och snabb stöt.

– Vi pratar om akuta, subakuta och kroniska besvär, och de akuta är lättast att åtgärda. Men allt går inte att lösa. Som min pappa brukade säga: ”Det viktigaste för en kiropraktor är att veta när man inte ska behandla.”

En lika viktig del som själva behandlingen är dock undersökningen, och den så kallade ”anamnesen”, där patienterna berättar sin sjukdomshistoria.

Mycket av mötena med patienter består alltså av samtal, och rådgivning med riktade övningar.

– Jag har fått en hel del att skruva ned tempot och våga säga nej. Jag säger till dem: ”Herregud, du har ju familj, och barn att tänka på, och du har ju också ett liv. Ta vara på det.”

PETER LÖVGREN ÄR så gott som född in i yrket.

Hans farfar, som var ingenjör och flyttade till USA på 1910-talet för att arbeta med ­järnvägsbroar, fick ont i ryggen och sökte upp

PETER LÖVGREN ● Ålder: 75 år. ● Gör: Kiropraktor som

driver Lövgrens Chiropraktorklinik på Östermalm i Stockholm, där också hans hustru Marianne och en ytterligare kollega arbetar. ● Bakgrund: Peter Lövgren, som är utbildad

14 ESSENS NR 2 /2023

vid National College i Chicago, var under många år ordförande i Svenska Chiropraktorsällskapet och en av de som arbetade hårt för en kiropraktorlegitimering i Sverige.

Han ingick också i den grupp som på regeringens uppdrag gjorde den

utredning som ledde fram till en legitimering för utlandsutbildade kiropraktorer 1989.

Bor: I Stockholm.

Familj: Hustru och fyra barn.

Intressen: Boxning, och tidigare hästkapplöpning. ”Annars är yrket min fritid.

Jag har gått mycket på kurser, ibland mellan 80–90 timmar per år.

Senast var det en serie neurologikurser.”

Hoppas på vad gäller yrket: ”En svensk femårig universitets/högskoleutbildning, som den som finns i Danmark.”

NR 2 /2023 ESSENS 15

M Ö T E T

en kiropraktor. Ett knappt decennium senare hade han själv en examen från National College of Naprapathy i Chicago, världens näst äldsta skola i kiropraktik.

Hans son skulle gå samma väg och studera vid samma skola. Likaså Peter Lövgren och hans bror Fred Lövgren, som båda långt senare flyttade till Chicago.

I Chicago fick han först lära sig alla de basmedicinska ämnena och sedan den kliniska delen.

Särskilt minns han dissekeringen av kroppar, ”unclaimed bodies”.

– Vi ägnade en hel termin åt det. Det var inte det behagligaste. Kropparna fick ligga ett år eller två i något slags formalinlösning, och sedan var vi fyra stycken på en kropp.

Trots seriositeten i utbildningen hade kiropraktorerna hela tiden svårt att få erkännande av läkarna här hemma i Sverige.

Redan Peter Lövgrens farfar hade stångats mot dem. Och även han själv har gått sina ronder. År 1978 skrev tre professorer i

ortopedi respektive rehab en debattartikel i Läkartidningen med rubriken: ”Tomtar, troll och charlataner”.

– Där hävdade de att läkare prövar och förkastar, medan kiropraktorer bara gör samma sak hela tiden.

Peter Lövgren tog till pennan, och satte in den mot en svag punkt. På den tiden använde man ren röntgen­ strålning för att bota nack­ besvär med åldersymptom – en metod med milt sagt problematiska biverkningar.

Samtidigt, medger Peter Lövgren, kunde det på den tiden finnas viss fog för skepsisen.

Vem som helst kunde kalla sig kiropraktor, och det hände att vem som helst också gjorde det. Det var en av orsakerna till att både hans farfar och hans pappa hade kämpat för legitimering av yrket.

»Jag har fått en hel del att skruva ned tempot och våga säga nej.«

En erfaren kiro­ praktor vet när man ska behandla och när man inte ska göra det.

16 ESSENS NR 2 /2023

PETER LÖVGREN FORTSATTE det engagemanget, både som ordförande för det som då hette Svenska Chiropraktorsällskapet (och nu Legitimerade Kiropraktorers Riksorganisation), och från 1985 som medlem i den expertgrupp som bildades för att på statens uppdrag utreda eventuell legitimering av utlandsutbildade kiropraktorer.

Han minns ett enträget och ibland kreativt lobbyarbete mot Socialstyrelsen, där massmedia till sist spelade en avgörande roll.

– Vi kom på att vi skulle gå ut med ett pressutskick om att kiropraktorerna faktiskt skulle bli legitimerade. Några dagar senare blev det en löpsedel på SvD. Ett par veckor senare var det möte på Socialstyrelsen, där Peter Lövgren och hans kollega fick en rejäl utskällning.

– ”Vi är ju säkra på att vi kommer att bli legitimerade”, sade vi. ”Jaha, men det är ingenting som är klart ännu!”, svarade man

EN VANLIG ARBETSDAG 07.00–08.00 Börjar morgonen med att gå igenom dagens patienter, och kollar om det finns några extra frågor att ställa.

09.00 Tar emot patienter.

13.00 Lunch.

14.00 Nya patienter.

Hur många de är beror på. Måndagar brukar vara mest intensiva, så då arbetar han fram till 17.00.

På tisdagar är det lite lugnare och han kan sluta vid 15.00.

Onsdagarna arbetar han oftast bara förmiddagar.

16.00 Administrativt arbete.

Räkningar ska betalas och fakturor skickas.

17.00 Ägnar en halvtimme till att läsa vetenskapliga artiklar, för att hålla sig uppdaterad.

på myndigheten, ”och det här sätter ett jäkla tryck på oss från massmedia!” ”Ja, men det är inte vårt problem, utan ert,” sade vi. Fake it till you make it!

Peter Lövgrens arbete har inte gått obemärkt förbi. Två gånger, 2014 och 2018, har han utnämnts till årets kiropraktor. I motiveringarna lyfter man fram honom som ”en stark kämpe för kiropraktiken i Sverige”, och nämner specifikt arbetet för legitimationen.

Det heter också att han är ”den medlem som flitigast söker och föreslår förbättringar.”

Så har han verkligen själv levt efter rådet som han ger sina patienter, att ta det lugnt och inte stressa? Nej, och det har han fått betala för.

För 16 år sedan gjorde han en trippel

bypass på hjärtat, och han kopplar själv problemet till specifika erfarenheter: hans exfrus bröstcancer och bortgång, som slog till mot livet samtidigt som han hade två barn att ta hand om och en klinik med två AT-kiropraktorer att hantera.

Han har nu visserligen gått ned till 50 procent, men han har inga planer på att sluta. Hjärtat känner han av när han promenerar, men inte när han boxas, vilket han har gjort hela livet och fortsätter med tre gånger i veckan.

Inte heller när han arbetar.

Hur det där hänger ihop ligger inte bara bortom kiropraktorns kunskapshorisont, utan också läkarnas. Kanske det slår stadigt av ren glädje. ● NR 2 /2023 ESSENS 17

S P A N I N G

Återhämtning är som näring Stress är inte farligt så länge du får återhämtning. Men vänta inte med den tills du är ledig – ta den på jobbet, och varför inte genom själva arbetet?

P

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

å jobbet jobbar man, och på fritiden tar man igen sig – där har vi en utbredd men för hälsan potentiellt negativ föreställning. Det menar Niclas Almén, legitimerad psykolog, forskare på Mittuniversitetet i Östersund och författare, bland annat till boken ”Återhämtningsguiden”.

– Vi är helt enkelt inte gjorda för att vara i ansträngningsläge i nio timmar i sträck, utan måste kontinuerligt fylla på med energi.

Han liknar återhämtning med näring – vi behöver den några gånger om dagen. Att äta ett jättemål per dygn och inget mer är inte att rekommendera. Ännu mindre att frossa i fem sommarveckor för att sedan svälta resten av året.

En annan anledning att inte vänta med återhämtningen är att du då riskerar att ha kört slut på dig, och inte orkar återhämta dig på ett sådant sätt som skulle gynna dig bäst.

– Du kanske egentligen skulle behöva 18 ESSENS NR 2 /2023

träffa vänner, gå på något konstmuseum eller besöka ett idrottsevenemang, men du orkar inte och riskerar istället att bli passiviserad, missnöjd med ditt vardagsliv och din arbetssituation. Passivitet kan också leda till rastlöshet, oro och ältande, vilket stör och direkt kan förhindra återhämtning.

SÅ OM ÅTERHÄMTNING inte nödvändigtvis är

synonymt med att ligga på soffan, vad är den då för något? Medan stress länge varit föremål för forskning, artiklar och böcker – vilket inte är så konstigt i ett samhällsklimat där

stressrelaterade sjukdomar ökar tillsammans med produktionstakten, och där var sjätte arbetande person i Sverige blivit långvarigt utmattad – så är återhämtningen mer outforskad.

Niclas Almén förklarar att den inte är detsamma som frånvaron av yttre stressfaktorer, utan innebär att du återuppbygger de resurser som du har förbrukat. Det kan du göra genom att ”skifta belastning”, ungefär som när du byter sittställning framför datorn.

Om du jobbar inom kundtjänst, kan ensamhet och tystnad vara att rekommendera. Inga

poddar alltså, däremot kanske korsord.

Det senare är dock ingen bra idé om arbetet i stället är kognitivt krävande – då kanske träning är att föredra.

– Det bästa är att testa olika sätt och utvärdera vad som funkar för just en själv.

Utifrån den här kunskapen borde man ta med återhämtningen i beräkningen när man organiserar arbetet på en arbetsplats, menar Niclas Almén, som just hjälper verksamheter med detta.

– Det är inte så många som tänker på det, men man kan faktiskt få återhämtning genom att arbeta. Till exempel genom att varva tankeverksamhet med något mer rutinmässigt, ensamarbete med grupparbete, eller genom att vara engagerad i arbetsuppgifter som man tycker om utan att bli störd stup i ett. Miljöombyte är också bra.

NÄR DET KOMMER TILL miljöombyte har utekontorsarbete seglat upp som en ny arbetslivstrend den senaste tiden. Att natur och frisk luft – om så bara i en park – har NR 2 /2023 ESSENS 19

S P A N I N G

positiva effekter på hälsan är sedan länge belagt i forskning. Det berättar Susanna Toivanen, professor i sociologi och arbetslivsforskare vid Mälardalens universitet.

– Flera mekanismer samverkar här. Det finns molekyler i skogsluften som stärker människors immunförsvar och gör oss friskare. Men det finns också beteenderelaterade effekter: vi går automatiskt ner i varv i naturen, får andra tankar, känslor och förnimmelser där.

ute minst 20 minuter om dagen, och det tycks räcka för att få positiva effekter, berättar hon.

– Vi har lite preliminära resultat som faktiskt pekar på att människor blir mindre stressade av att vara utomhus en så begränsad period – om det sker regelbundet. Vi behöver analysera det vidare och göra större studier, men so far so good.

Utekontorsarbete tycks inte bara minska stressen för stunden, utan också ha mer ihållande effekter. När forskarna har jämfört en vecka där deltagarna arbetade inomhus med en där de varje dag tillbringade en stund ute, såg de nämligen att stressen var lägre för hela den andra veckan jämfört med den första.

Så vad innebär det egentligen att jobba utomhus? Hur ska det gå till rent praktiskt?

Susanna Toivanen menar att möjligheterna är många.

– Allt som du gör inomhus kan du egentligen göra utomhus. Du kan ta möten, ”walk and talk”. Där har vi sett positiva effekter.

Man kan också gå ut själv och planera eller förbereda sig inför ett möte.

Ett enkelt sätt att komma utomhus är att förlägga pauserna där. Miljö­ombytet är positivt i sig, inte bara för stressnivåerna utan också för kreativitet och arbetsförmågan. Susanna Toivanen förklarar det som en mikrovariant av att göra en resa och komma tillbaka med ny blick på det invanda.

– Det kan fungera som en reflektionspaus.

Då får man ny energi; det är som att ta en tupplur. ●

»Vi går ­automatiskt ner i varv i n ­ aturen, får andra ­tankar, känslor och ­förnimmelser där.«

SUSANNA TOIVANEN är just nu engagerad i ett forskningsprojekt som genom enkäter, intervjuer och mätning av hjärtfrekvensvariabilitet, undersöker vad regelbundet utekontorsarbete har för effekter på stress, återhämtning och hälsa. De tio personer som har deltagit i pilotstudien har arbetat 20 ESSENS NR 2 /2023

L I S T A N

Byt jobb – och stanna kvar Skulle du vilja byta roll på din arbetsplats?

Hanna Adlerteg-Melinder, förhandlare på SRAT, ger dig några saker att tänka på i så fall.

Knyt kontakter En bra början när du vill byta tjänst internt är att bygga upp ett ordentligt nätverk.

Knyt kontakter, se till att folk vet vem du är och vad du är bra på, och visa alltid intresse för olika delar av verksamheten.

Tänk också på att det är viktigt att fortsätta prestera bra på den roll som du har i dag. På det sättet visar du att du är duktig, ambitiös och pålitlig.

Kartlägg dina kompetenser Var lika seriös som om du hade sökt jobb på ett helt annat företag. Gör en lista över dina färdigheter och kompetenser, de kan vara användbara inom andra områden: Vilka har du och hur kan de tillämpas inom ett nytt yrkesområde? Många av de färdigheter som arbetsgivarna värderar högst är de som är överförbara.

Prata med din chef Det är ofta en dålig idé att in i det sista försöka hemlighålla dina planer för din chef. Han eller hon bli den som hjälper dig att hitta en ny tjänst någon annanstans i verksamheten. Förhoppningsvis har din chef redan koll på dina ambitioner och kan därför stötta dig och bidra med rekommendationer. Ta gärna upp i ditt utvecklingssamtal att du har för avsikt att söka en ny tjänst internt eller att du vill ta på dig andra arbetsuppgifter.

Utveckla din nuvarande roll Du kan också be om utökat ansvar och nya arbetsuppgifter inom din nuvarande tjänst. Försök att definiera vad du saknar och se om det finns arbetsuppgifter som du tror skulle kunna göra ditt arbete mer intressant. Ett exempel är att ta på sig rollen som handledare åt yngre kollegor och lära ut sina kunskaper, vilket kan ge ny mening åt jobbet.

Ta tjänstledigt och utbilda dig Med det nya omställningsstödet har du större möjligheter att vidareutbilda dig och på så sätt bli mer attraktiv på din nuvarande arbetsplats.

T E X T: T I M A N D E R S S O N

T E M A AI

Så kan AI hjälpa oss i jobbet sid 24 ”För oss kommer AI ändra mycket” sid 26 Historien om AI sid 30

VÄN ELLER FIENDE? Alla pratar plötsligt om AI och arbetslivet.

Att det påverkar många av oss är uppenbart, men frågan är: hur?

22 ESSENS NR 2 /2023

NR 2 /2023 ESSENS 23

T E M A AI

Många yrken påverkas av AI-tekniken Hur kommer AI att påverka arbetslivet?

Som en lydig assistent eller som ett oberäkneligt hot? Det avgör vi själva, menar SRAT:s ordförande Magnus Nordström.

P

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

lötsligt pratar alla om AI. Som en möjlighet eller som ett hot, men de flesta tycks överens om att artificiell intelligens är en del av en framtid som snart är här.

– Jag tror att AI i någon form kommer att påverka allas arbetsliv. Det är omöjligt att säga när det kommer att ske på ett påtagligt sätt som påminner om mänsklig intelligens, men redan i dag är begränsade former av AI en del av de flestas vardag utan att vi tänker så mycket på det. Det räcker att ha mobilen påslagen, säger Magnus Nordström, ordförande i SRAT och sedan länge engagerad i AI-utvecklingen.

Magnus Nordström var innan han blev ordförande i SRAT Sveriges representant i Europarådets AI-kommitté CAHAI (Ad hoc Committee of Artificial Intelligence), men som fackligt förtroendevald har han ingen nämnvärd användning för AI i sitt arbete. Inte ännu i alla fall. Hur det i dag ser ut i SRAT:s 24 ESSENS NR 2 /2023

Magnus Nordström

Peter Siljerud

professionsföreningar har han inte full inblick i.

– Våra yrkesgrupper använder tekniska hjälpmedel i skiftande grad och hur AI kommer att integreras i dem är svårt att förutse.

Det är viktigt att följa utvecklingen – inte minst när AI börjar samspela med de instrument vi använder i dag.

Just nu riktas det mediala intresset kring AI i huvudsak mot Chat GPT, som på sekunder kan producera texter som för den inte alltför kräsne funkar till allt från produktpresentationer till tacktal. Och svar på tentor och prov, till förskräckelse för dem som ser framför sig en generation av fuskare som aldrig kommer orka lära sig något ordentligt.

Magnus Nordström låter inte allt för oroad: – De allra flesta människor vill kunna göra och förstå saker själva. Debatten om vilka risker som finns med AI är absolut nödvändig, men det måste finnas en vettig diskussion om möjligheterna också. Många som skräms av utvecklingen skulle bli lugnare av att lära sig mer om AI och ställa rätt frågor. Med mer

kunskap och konstruktiva samtal har vi en möjlighet att styra syftet med AI – vad vi vill ha den till och vad den kan hjälpa oss med.

Potentialen är enorm.

Vilka frågor tycker du att man som arbetstagare ska ställa kring AI? – Hur kan AI hjälpa mig i just min profession? Vilken teknik finns tillgänglig och vad skulle vara intressant för mig? Och vilken hjälp vill jag INTE ha?

EN RISK SOM ÅTERKOMMANDE tas upp är att AI kommer att styra snarare än att vara en del av människors arbete. Magnus Nordström menar att för att undvika det måste många fler lära sig mycket mer – inte för att bli tekniker, utan för att förstå och bestämma hur AI ska användas.

– Jag tror att AI kommer att hjälpa till med massor av arbetsuppgifter som vi i dag ser som tidstjuvar. Administrativa göromål som vi slipper så att vi kan göra annat. Här kommer det filosofiska perspektivet in; vi måste bli mer medvetna om vad vi gör i vårt arbete och varför. Vi måste definiera vad vi vill, annars är risken att tekniken rullar på och vi hamnar på efterkälken, säger Magnus Nordström och konstaterar att livslångt lärande kommer bli allt viktigare.

– Jag kan tipsa om Elements of AI, som är en onlinekurs som Linköpings universitet ger och som är öppen för alla att göra när och hur det passar dem.

ETT ANNAT TIPS FÖR den som vill veta mer är boken ”AI för offentlig sektor” som kom i februari. Här varvas en rad exempel på hur AI används i välfärden på olika ställen i Sverige med fakta och resonemang kring AI. Författare är Peter Siljerud, som titulerar

sig omvärldsanalytiker och utöver skrivandet bland annat håller föredrag och sammanställer rapporter åt företag och organisationer.

Just nu skriver han på en ny bok, som handlar om att använda AI inom försäljning. Boken görs på beställning och uppdragsgivaren lade ut jobbet med förklaringen ”vi valde mellan dig och Chat GPT”.

Peter Siljerud hade alltså kunnat förlora uppdraget mot en chattbot, men i ett större perspektiv tror han inte att AI kommer att göra honom eller någon annan överflödig.

– Vissa kommer se sin yrkesroll förändras och några yrken kommer helt att försvinna. Å andra sidan kommer AI ge upphov till helt nya yrken, som vi inte kan se framför oss i dag.

Vad ska vi råda våra barn att bli i en framtid då AI tagit över många arbetsuppgifter?

– Jag tror att det finns två spår. Antingen teknikspåret, där det kommer behövas ­mängder av kompetens. Sedan kommer det också alltid att finnas arbeten inom alla de områden som datorer är dåliga på – nätverkande, relationer, omsorg, att skapa visioner och att lösa komplexa problem. ●

»AI kommer att hjälpa till med massor av arbetsuppgifter som vi i dag ser som tidstjuvar.«

NR 2 /2023 ESSENS 25

T E M A AI

”Vi kan inte backa bandet”

Ulf Kalla arbetar med utbildning, service och support av audiologisk utrustning. För egen del tror han inte att AI kommer förändra hans arbete nämnvärt. Men han ser risker för yrkesgruppen audionomer i stort.

F

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS FOTO: MARGARETA BLOOM SANDEBÄCK

ör en tid sedan ställde Ulf Kalla mest på skoj en fråga till Chat GPT. Den handlade om den fysiologiska förekomsten av en viss signal i innerörat och svaret kom blixtsnabbt.

– Jag hittade några småfel, men det var ändå imponerande att se vad en chattrobot kan åstadkomma, konstaterar han.

Ulf Kalla arbetar inom affärsområdet Diatec Sweden på företaget Demant Sweden AB, som tillverkar diagnostikutrustning för hörsel och balans. I hans arbetsuppgifter ingår utbildningar, service, support och kalibrering av utrustning.

Han är övertygad om att AI kommer vara en del av hans och de flesta audionomers arbete

ULF KALLA ● Gör: Utbildad audionom och civilingenjör. Arbetar med audiologisk teknisk support.

26 ESSENS NR 2 /2023

● Ålder: 49 år. ● Bor: Spånga utanför Stockholm.

inom de närmaste fem åren, men i olika utsträckning. För egen del tror han inte att AI kommer påverka hans jobb mer än marginellt: – Om en kund hör av sig till oss om något som inte fungerar kommer jag med hjälp av något AI-verktyg att kunna ställa mer specifika frågor och få snabbare svar än nu. Idag får jag leta info i vår databas eller kanske i olika forum på internet om kunden har problem med till exempel att skriva ut från någon av våra programvaror.

EN DEL FRÅGAR SIG hur artificiell intelligens kommer att påverka relationen mellan arbetsgivare och anställda – kan vetskapen om att AI skulle kunna ta över delar av ens arbetsuppgifter göra att man som arbetstagare hamnar i underläge?

– Om det visar sig att AI kan utföra fler av mina arbetsuppgifter så kanske min roll kommer förändras och jag får göra andra saker eller lösa uppgifter på ett annat sätt. Men jag tror inte att det kommer att hända i närtid.

För de audionomer som arbetar med diagnostik tror Ulf Kalla däremot att AI kan komma att innebära stora förändringar.

En så kallad video­frenzel kan mäta balansproblem vid exempelvis kristallsjuka.

NR 2 /2023 ESSENS 27

T E M A AI

– Mycket av det som en audionom tar fram för att ställa en diagnos skulle kunna utföras av AI, till exempel att tolka eller bedöma tillförlitligheten i mätresultat. Det finns redan projekt som är tänkta att användas i tredje världen, där det kan vara långt till närmaste vårdinrättning. Tanken är att någon utan särskild kompetens kan mata in exempelvis en bild av örat och en mätning av trycket i hörselgången och få en diagnos med hjälp av AI. Innebär det att audionomer kan bli ­överflödiga?

– Om man lägger AI bakom automatiserad audiometri så kan det på sikt göra att många

audionomer inte behövs för just den typen av uppgifter. Då skulle arbetet kunna utföras av exempelvis en undersköterska som förbereder och kopplar upp patienten med elektroder, så att en läkare sedan kan tolka resultat.

Samtidigt som Ulf Kalla ser stora risker med att utvecklingen av AI går så snabbt, ser han också stora möjligheter. Inte minst inom vården, där det snart kommer att gå att ställa säkrare diagnoser, och även inom forskningen, där AI kan hitta samband mellan sjukdomar som vi inte är medvetna om idag.

– Med hjälp av AI går det idag att hantera data på ett annat sätt än tidigare. Sådant som tagit forskargrupper flera decennier att få fram kommer att gå betydligt snabbare.

PÅ ULF KALLAS ARBETSPLATS pratas det inte mycket om AI. Han tror att det generellt fortfarande är få som på allvar funderat över vad AI kommer att betyda.

Själv funderar han ganska mycket och känner en viss oro: – Jag ser AI som ett nödvändigt ont. Vi kan inte backa bandet och säga stopp. Men jag hoppas att vi människor inte gör något väldigt dumt när vi börjar använda AI på bredare front. Risken just nu är att det går för fort, så att varken vi människor eller våra lagar och regelverk hänger med. ●

»Mycket av det som en audionom tar fram för att ställa en diagnos skulle kunna ­utföras av AI.«

28 ESSENS NR 2 /2023

”På sikt kommer AI vara till nytta för oss” Säkerhetskraven kan betyda att AI-tekniken dröjer något för flyg­ teknikerna. Men den kommer.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

Ola Blomqvist

OLA BLOMQVIST HAR arbetat som flygtekniker och med flygteknisk utbildning i trettio år, men de senaste tre åren har han arbetat fackligt på heltid. Under de trettio åren förändrade ny teknik hans arbetsuppgifter på många sätt.

– Ett exempel är att automatisering och ny digital teknik gjorde att jag de sista åren inte behövde vänta till flygplanen landat för att veta hur de mådde. Jag kunde koppla upp mig på Airbus hemsida och se direkt om något inträffat med systemen ombord under flygningen på väg till Arlanda.

Ola Blomqvist är övertygad om att med AI väntar än mer revolutionerande förändringar för flygtekniker. Kanske inte i en helt nära framtid på grund av höga säkerhetskrav och ingående regelverk i flygbranschen, men ganska snart.

Ur ett flygtekniskt perspektiv ser han främst två användningsområden för AI. Båda finns och används idag, men än så länge i liten skala.

OLA BLOMQVIST ● Gör: Flygtekniker. Ordfö-

rande i Svensk Flygteknikerförening och i AEI (Aircraft

Engineers International). ● Ålder: 56 år. ● Bor: Tyresö, Stockholm.

– För det första är tanken att man med hjälp av AI ska kunna underhålla flygplanen mer effektivt och förutseende än idag, då man utifrån ganska fyrkantiga beräkningar om komponenters kondition gör schemalagda kontroller.

– För det andra kommer vi använda AI-drivna hjälpmedel på plats, till exempel drönare med kameror som kan inspektera ett flygplan och skicka informationen till ett AI-verktyg som signalerar om något inte ser ut som det brukar.

Ser du AI som ett hot eller en möjlighet?

– Jag ser i stort sett AI som en möjlighet och är inte orolig för att den ska bli ett hot mot arbetstillfällen för flygtekniker. Men jag kan känna viss oro för säkerheten. Idag finns alltid en människa på plats som ska godkänna den bedömning som gjorts med hjälp av AI. Vad händer om någon beslutar att det jobbet kan göras på distans? Var ligger ­ansvaret om teknikern befinner sig på annan ort?

– Transparens är en annan del av ansvarsfrågan. Det är svårt att veta varför systemet med hjälp av AI kommit fram till ett visst beslut, ändå måste det alltid finnas en människa som tar det legala ansvaret för beslutet.

Ur ett arbetsrättsligt perspektiv ser inte Ola Blomqvist några problem med AI idag.

Han har svårt att se att det skulle påverka arbetsförhållanden eller löner.

– Om man ser bakåt i historien så har stora tekniska förändringar alltid varit ifrågasatta i början, men sedan har man sett att allt gick bra ändå. AI innebär absolut ett paradigmskifte, men på sikt tror jag att det kommer vara till gagn för oss. ● NR 2 /2023 ESSENS 29

T E M A AI

EN LÅNG HISTORIA 300 f Kr

Världens första robot­ liknande varelse beskrivs i den grekiska mytologin.

Hans namn var Talos; en slags android i form av en jättestaty i brons som tjä­ nade Kretas kung Midas.

Ordet robot uppfanns dock långt senare, nämligen 1921 av den tjeckiske författaren Karel Çapek.

Redan de gamla grekerna fantiserade om ting som kunde tänka. I mitten av förra århundradet föddes idén om artificiell intelligens, men utvecklingen har varit svajig och framtiden är oviss.

1974

De brittiska och amerikanska regeringarna beslutar att all oriktad grundforskning kring AI ska avbrytas. Detta efter kritik mot att det ställs överdrivna förhoppningar på AI-forskningen till allde­ les för höga kostnader. Vad som kommit att kallas en ”AI-­vinter” inleds och pågår i nästan två decennier.

1950-talet

År 1950 förutspår den brittiske matematikern Alan Turing att maskiner kommer att kunna tänka. Ett år senare ser den första kommersiella datorn dagens ljus. Kapaciteten är sämre än en smartphone och priset motsvarande 150 miljoner kronor i dagens penningvärde. 1956 används begreppet artificiell intelligens för första gången, vid en konferens på Dartmouth College i USA.

30 ESSENS NR 2 /2023

FOTO: GETTY IMAGES, CREATIVE COMMONS, TEKNISKA MUSEET

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

1997

IBM:s superdator Deep Blue slår världsmästaren Garry Kasparov i schack. Vid den här tiden kring millennieskiftet blir internet allt mer tillgängligt för allt fler. Mängden data ökar exponentiellt och ska komma att utgöra själva drivmedlet för den form av AI som kallas maskininlär­ ning och är den typ av AI vi ser i dag.

?

2010

Den allra första varianten av språkmodellen GPT ser dagens ljus, i form av funk­ tionen XT9 som används när vi skriver meddelanden på våra smartphones. Det var en utveckling av T9 som fanns redan på 90-talet. När du skriver en mening förut­ ser och föreslår XT9 nästa ord du ska skriva. Praktiskt och tidsbesparande eller ett irriterande upphov till obe­ gripliga mess? Meningarna är delade.

2015

Stiftelsen Open AI startas för att ”främja AI i mänsk­ lighetens tjänst”, i syfte att göra forskning och patent tillgängliga för alla och att ta ledningen framför aktörer som Google och Microsoft vars enda mål är att tjäna pengar. Fyra år senare är Open AI dock lika slutet och profitinriktat som sina kon­ kurrenter.

Stark eller generell AI sägs bli nästa steg i utvecklingen, men ingen vet när. Genom att överföra tidigare kun­ skaper till nya sammanhang kommer den att kunna utföra uppgifter på ett mer människoliknande sätt än dagens snäva AI. I en ännu mer avlägsen framtid är det möjligt att så kallad artificiell superintelligens kan göra precis allt det människor kan – fast snabbare och bättre.

30 nov 2022

Open AI lanserar samtals­ verktyget Chat GPT. Chatt­ roboten är tillgänglig för alla och kan svara på frågor, författa texter och föra sam­ tal på ett stort antal språk.

Konkurrenterna Microsoft och Google har sedan dess i blixtfart lanserat sina egna språkmodeller. Utvecklingen har gått så fort att en rad tunga tech-namn – däribland Elon Musk – i ett öppet brev i mars 2023 förordat ett halvårslångt stopp för all AI-forskning.

Forska inte på AI förrän i september igen, tack!

NR 2 /2023 ESSENS 31

P A N E L

Erik Larsson SIUS-konsulent, Arbetsförmedlingen, Huddinge

Karin Gällmo Signalskyddslärare och fackligt förtroendevald, Försvarsmakten, Stockholm

Anna Wängborg Doktorand på institutionen för kvinnors och barns hälsa, Karolinska Institutet, Solna

– JAG ÄR TEKNIKER i botten, så jag ser enorma möjligheter med att sätta in AI i alla möjliga processer. I min roll som SIUS-­ konsulent är jag en arbetsförmedlare som enkom jobbar med klienter med anpassningsbehov.

När jag talar med en arbetsgivarkund inför en eventuell anställning kan det uppstå en tröskel när jag vill informera om klientens kompetens. Det är lätt att fastna vid hindren. Jag skulle därför gärna se ett kunskapsstöd, där man kunde bygga upp något som gjorde arbetsgivaren mer nyfiken på möjligheterna.

– JAG TÄNKER ATT AI skulle kunna skriva grunden till exempelvis remissvar, i form av löpande text. Då kan jag i efterhand gå in i och korrigera för att få rätt tonläge i texten. Ibland måste man läsa kanske 400 sidor, och sedan formulera något klokt, vilket tar en hel del tid. Jag skulle naturligtvis fortfarande behöva gå igenom materialet själv också, men AI:n kunde kanske underlätta arbetet genom att identifiera de viktigaste delarna, och uttryck som är bra att använda i remissvaret. Min ordförande tog upp den här möjligheten häromveckan, och jag är inte alls främmande för det.

– JA DU, JAG är så fruktansvärt oerfaren när det gäller det här ...

Jag pratade om AI med min son häromdagen, som ska göra en skoluppgift, och jag inser att man kan få hjälp att snabbt ta till sig bred bakgrundskunskap i ett ämne som man inte är insatt i.

Om man jobbar mycket och har svårt att hinna läsa ny forskning kanske det skulle underlätta när man letar information.

Samtidigt är det ju svårt att veta om det är säkrad information som man får. Jag förstår att det säkert finns jättemånga smarta verktyg, men själv söker jag fortfarande i databaser och läser artiklar.

32 ESSENS NR 2 /2023

TEXT: TIM ANDERSSON

Vilka möjligheter ser du med AI i ditt yrke?

K R Ö N I K A

A

Sju metoder för bättre balans

tt kämpa mot deadlines, patientärenden som staplas på hög eller allt admin som ska hinnas med under arbetsdagen kan nog de flesta känna igen sig i. Men slutar det där? Nej, för de flesta fortsätter pusslandet, stressen och det dåliga samvetet att inte räcka till även när vi slutat arbetet. Att balansera arbete, fritid, familj, egen tid och allt där emellan är lättare sagt än gjort – eller?

Väldigt många lever idag med en komplex vardag med många olika roller som löser av varandra, eller löper parallellt. Varje roll medför i sin tur olika krav eller förväntningar, både från oss själva och från vår omgivning. På arbetet finns i regel en hel del konkreta och uttalade förväntningar på oss. Men det finns också outtalade krav. En upplevelse av vad vi ”borde” göra utifrån vad vi tror att andra förväntar sig av oss, eller kanske baserat på det vi ser och hör i olika medier.

Louise Karlsson, specialistarbets­ terapeut, forskare och föreläsare

»Prioritera saker du mår bra av, utan att lägga in någon prestation i det.«

VAD KAN MAN då göra för att försöka skapa mer balans och på så sätt minska onödig stress i vardagen? Mycket, som tur är.

1. Gör en sak i taget. Vår hjärna är inte gjord för att multitaska.

2. Planera dina dagar med utrymme för ”förseningar”. Ha hellre 15 minuter mellan mötena än att de avlöser varandra. Annars riskerar du onödig stress om ett möte drar över tiden, men får möjlighet till en paus om så inte är fallet.

3. Inventera din vecka. Vilka aktiviteter finns i den? Vilka ger, respektive tar din energi? Försök att dagligen få in aktiviteter som gör dig glad och skapa en balans mellan ”måsten” och nöjen.

4. Återhämtning. Ta några djupa andetag, lyssna på din favoritlåt, ta en promenad, drick kaffet ute i solen, skratta med kollegorna eller kanske spela en bana candycrush. Återhämtning kan vara en minut eller en timme beroende på dina förutsättningar och behov.

Den kan vara aktiv eller passiv och den kan ske ensam eller tillsammans med andra.

5. Be om hjälp om det är för mycket.

Oavsett om det är hemma eller på jobbet.

6. Byt ut mobilen mot en dagbok vid läggdags. Att få till en bra sömn är viktigt för vår hälsa. Ett knep för att förbättra sömnen kan vara att lämna mobilen utanför sovrummet och istället skriva ner några reflektioner från dagen som varit, eller dagen som väntar.

7. Lyssna på din kropp. Se till att prioritera saker du mår bra av, utan att lägga in någon prestation i det. ● NR 2 /2023 ESSENS 33

E X P E R T E R N A

Skriv din fråga till a4.se essens@

Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, ­rättigheter och anställningsvillkor.

Kan jag bryta en visstidsanställning?

Stefan Strömqvist

Marie Samuels

34 ESSENS NR 2 /2023

Jag har blivit erbjuden en allmän visstidsanställning som personalplanerare men har flera ansökningar ute som jag väntar svar på. Ett par gäller tjänster som jag är mer intresserad av. Jag funderar på att tacka ja till erbjudandet om allmän visstidsanställning och undrar nu om jag kan lämna den anställningen om jag erbjuds någon annan av de tjänster jag sökt?

SVAR: Jag kan inte rekommendera dig att göra så. Om det inte står något om uppsägningstid i ditt anställningsavtal innebär det att den tidsbegränsade anställningen är ömsesidigt bindande. Varken du eller din arbetsgivare kan i normalfallet avsluta en tidsbegränsad anställning i förtid. Du skulle kunna bli skadeståndsskyldig om du inte stannar kvar under den överenskomna anställningstiden. Det är dock inte förbjudet att försöka komma överens med arbetsgivare om att du slutar i förtid.

Om ni kommer överens om det rekommenderar jag att ni bekräftar det skriftligt.

Stefan Strömqvist Förhandlare

Behöver jag meddela ändrad sysselsättning?

Hej, jag undrar om SRAT automatiskt får information om min sysselsättning?

SVAR: Nej, det får vi inte. För att du ska ha tillgång till rätt service och förmåner och betala rätt medlemsavgift behöver du meddela oss aktuella medlemsuppgifter. Om du exempelvis har ny arbetsgivare, blivit föräldraledig, långtidssjukskriven, arbetssökande, har börjat studera eller gått i pension behöver du meddela det. Många ändringar kan du göra själv på Min sida på srat.se. Du loggar enkelt in med BankID. Marie Samuels Medlemsservice

Mobbad på jobbet, vad ska jag göra?

Jag mår dåligt och har varit mobbad och kränkt på min arbetsplats en längre tid.

Vad rekommenderar du mig att göra?

SVAR: Du ska absolut inte finna dig i någon form av mobbning eller liknande på arbetsplatsen. Att må dåligt på grund av mobbning på arbetet där vi tillbringar en stor del av vår tid ska ingen behöva göra. Nu vet inte jag om det är någon enskild person eller en grupp av personer som behandlar dig illa. Men i första hand tycker jag du ska överväga att kontakta den eller de som du upplever utsätter dig för mobbning. Du bör klargöra att beteendet är oacceptabelt och att du kommer att gå vidare med saken om det inte upphör omedelbart.

Om du redan provat det är det ofrånkomligt att du lyfter frågan till din chef eller möjligen HR-avdelningen. Alternativt kan du vända dig till skyddsombudet på ditt arbetsställe. Är situationen så illa att ni tillsammans bedömer det som lämpligast, kan skyddsombudet göra en anmälan om mobbning och kränkande särbehandling till Arbetsmiljöverket. Självklart kan och bör du också kontakta din lokala fackliga företrädare på arbetsplatsen.

Stefan Strömqvist Förhandlare

»Kontakta din lokala fackliga företrädare på arbetsplatsen.«

Borde jag inte ha fler semesterdagar?

Jag arbetar på ett företag i kollektivtrafikbranschen och anställdes i oktober 2021.

Nu vill min chef att jag söker semester inför sommaren. Men när jag tittar i vårt system så står det att jag bara har sju betalda semesterdagar att ta ut! Borde jag inte ha sex dagar sparade från förra året och tjugofem för det här året?

SVAR: Hej! Det beror på vad som står i ert kollektivavtal eftersom detta i grunden regleras i Semesterlagen om man inte kommit överens om nåt annat i kollektivavtal. Semesterlagen § 3 anger att den tid man tjänar in semester, intjänandeåret löper från 1 april ett år till 31 mars året efter. Perioden därefter kallas semesterår. Det innebär att du tjänar in den betalda semestern i detta fall från oktober 2022 till mars 2023. Du tjänar varje månad in 25 semesterdagar dividerat med 12. I detta fall blir det 1,08 multiplicerat med 6 månader vilket blir 6,48 och det avrundas uppåt till 7 betalda dagar. Utöver det har du rätt till 18 obetalda semesterdagar.

Stefan Strömqvist Förhandlare NR 2 /2023 ESSENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Facket behövs när AI utvecklas AI-TEKNIKEN HAR EN enorm styrka men har ingen egen vilja. Vi som är användare av AI, både privat och i jobbet, har en betydligt viktigare roll att spela. Anställda behöver få inflytande över vad AI ska användas till. Teknikutvecklingen är för omvälvande för att styras av marknadens osynliga hand eller av några få patentägare.

Teknik är inget nytt. Människans historia är kantad av teknikutveckling för att skapa bättre levnadsförhållanden. Ordet ”automat” finns belagt i svenskan redan 1783. Automatisering var oerhört väsentligt för den industriella revolutionen och våra maskiner har ständigt utvecklats. Vi har gått från hantverk, till maskiner och nu till att kunna kommunicera med ljusets hastighet. Konceptet AI påbörjades redan på 1950-talet och den digitala utvecklingen har pågått sedan dess!

Så varför tycker många att dagens utveckling inom AI är så skrämmande? Jo, nu verkar teknik som Chat GPT agera med mänskliga drag. Tekniken har en övermänsklig kapacitet och hastighet – och agerar utan mänsklig kontroll!

Men om vi lär oss mer om AI och arbetar proaktivt tycker jag inte att vi behöver vara oroliga. Vi behöver delta i debatten om vad AI ska göra och inte göra. Våra yrkeskunskaper behövs när tekniken förändrar våra verksamheter.

Arbetsgivare och politiker behöver vår kompetens i den snabba teknikutvecklingen!

»­Anställda ­behöver få ­inflytande över vad AI ska ­användas till.«

Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT

Jag gillar ... ... att värme, solljus och sommar­ledighet står för dörren!

36 ESSENS NR 2 /2023

Jag önskar ... ... att alla tar vara på nuet lite extra i sommar – trots alla kriser i vår värld.

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

VAL AV ORDFÖRANDE

Ny ­ordförande för tand­ hygienisterna

ÅTERHÄMTNING

Nya regler om dygnsvila väcker frågor

FOTO: G E T T Y IMAG ES

Kritik från EU-­ kommissionen bakom regeländring.

TIDIGARE I ÅR kom fack och arbetsgivare överens om skärpta regler för dygnsvila i regioner och kommuner.

De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2023. Den som arbetar i dygnet-runt-verksamheter ges rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje 24-timmarsperiod. En del oro finns kring hur de nya reglerna kommer att fungera.

– Fackliga företrädare behöver ha en tät dialog med arbetsgivare kring schemaläggningen nu, säger Mattias Torell, biträdande förhandlingschef på SRAT. De nya reglerna går inte att förhandla bort, men det

går såklart att förhandla fram mer förmånliga villkor lokalt.

Bakgrunden är att EU-kommissionen kritiserade Sverige för att långa arbetspass utan tillräcklig vila emellan stred mot ett direktiv om dygnsvila. Fackliga organisationer och arbetsgivare har nu kommit överens om att anpassa kollektivavtalets allmänna bestämmelser till EU-direktivet om dygnsvila.

– Alldeles för många i dygnet-­ runt-verksamheter tvingas idag jobba deltid för att orka, säger Mattias Torell. Att inte få tillräcklig vila mellan arbetspassen är en stor hälsorisk. Därför är det bra att arbetstidsreglerna kring dygnsvila skärps. ● TEXT: PATRICIA WIDERGREN

Fouzieh Eliassy är ny ordförande i Sveriges Tandhygienistförening. Hon valdes tidigare i våras på Tandhygienistdagarna i Karlstad.

Här samlades omkring 800 tandhygienister från hela Sverige. Fouzieh Eliassy är utbildad till tandhygienist vid Hälsohögskolan i Jönköping. Innan heltidsuppdraget som ordförande i föreningen arbetade hon som klinikchef på Folktandvården i Region Östergötland. ● LÖNEPOLITIK

Danmark stämmer EU om minimilöner Danmark begär att EU-domstolen underkänner minimilönedirektivet. Den danska regeringen menar att EU inte ska lägga sig i lönevillkor och vill ha frågan prövad. I slutet av april meddelade den svenska regeringen att de ställer sig bakom Danmark. Den svenska arbetsmarknadsministern menar att det är en viktig principiell fråga, eftersom det ytterst handlar om gränserna för EU:s befogenheter.

Domstolsprocessen väntas vara klar tidigast under våren 2024. ● NR 2 /2023 ESSENS 37

S R A T

ditt fackförbund

LOGOPEDFÖRBUNDET:

”Fler logopeder behövs inom skola och förskola!”

Logopeder kan hjälpa fler barn att nå kunskapsmålen. Det menar Lina Öinert, logoped inom förskoleförvaltningen i Göteborg och Julia Andersson, skollogoped i Umeå.

Varför är det viktigt med logopeder inom elevhälsan?

– Om det finns skollogopeder får lärare tid att vara lärare. Vi har en kunskap om språk som inte finns i lärarutbildningen, säger Lina Öinert, som själv jobbar som logoped inom förskoleförvaltningen på Hisingen i Göteborg.

Logopedförbundet uppvaktar nu lokalpolitiker med ett nytt material som lyfter fram varför logopeder behövs inom elevhälsan. En stor utmaning är att få rektorer och

Julia Andersson (skollogoped, Umeå) och Lina Öinert (logoped, förskoleförvaltningen Göteborg)

makthavare att förstå vad yrkesgruppen jobbar med.

– Vi jobbar inte med att få barn att kunna säga ”R”. Konkret jobbar vi med att stötta barns skriftliga och muntliga kommunikativa förmågor.

Både lärande och lek byggs ju med hjälp av språk, säger Julia Andersson, som jobbar som logoped på flera skolor i Umeå kommun.

På gång i förbundet 20–21 SEPTEMBER Facklig grundkurs, statlig sektor. Grundkurs för lokalt förtroendevalda i Saco-S i statlig sektor.

Stockholm 38 ESSENS NR 2 /2023

16–20 OKTOBER Utbildning i medarbetaroch ledarskap (UGL). För dig med högre uppdrag i förening eller på arbetsplats. Anmälan senast 18 augusti.

Logopedförbundet har ett litet men växande nätverk av yrkesaktiva logopeder inom skola och förskola.

Förhoppningen är att många i nätverket nu ska bilda lokal opinion för att fler kommuner ska se vad yrkesgruppen kan bidra med.

Vad får ni för respons när ni ­uppvaktar skolledare i frågan?

– Rektorer är osäkra på hur de ska använda vår kompetens.

Skol­ledare vet kanske inte om att de behöver en logoped förrän de anställt en, säger Lina.

Vad är målet med ert påverkansarbete?

– Drömmen vore ju om det fanns minst en logoped på varje skola.

Men ett mer realistiskt mål är att det i alla fall ska bli lagstadgat med logopeder i den centrala elevhälsan i varje kommun, säger Julia. ● TEXT: PATRICIA WIDERGREN

Läs hela kalendariet på srat.se

18–19 OKTOBER Skyddsombudsutbildning.

Ger dig som är skyddsombud grundläggande kunskaper om arbetsmiljö.

Digitalt via Zoom.

Bara för medlemmar!

Hur bor du, egentligen?

Oavsett om du bor i hyresrätt, villa eller bostadsrätt får du nu medlemspris på din hemförsäkring. Och om livet svänger och du behöver ett starkare skydd är det enkelt att utöka försäkringen, också det med rabatt. Tillsammans med SRAT jobbar vi för att du alltid ska ha tillgång till bra och trygga försäkringar!

folksam.se/srat

Märkt med Bra Miljöval!

Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm