Essens 1-2023

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 1/2023

Henric Råsbrant, ambassadör i Demokratiska republiken Kongo.

JÄMSTÄLLDHET

Vem gör jobbet som inte syns?

TEMA

Under­ bemanning ger ond cirkel

Driven diplomat MÖTET

KONJUNKTUR

Så märker vi av tuffare tider

4

SÄTT ATT KOLLA BELYSNINGEN

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

Ambassadören Henric Råsbrant har fått vara med om mycket på sina utlandsuppdrag. SID 12

SRAT Karriär Medlemsförmånen för dig i utveckling Använd vår karriärservice när du ska: l bygga relevant cv l skriva personliga brev – från ett tomt

blad till skarp ansökan l spetsa din LinkedInprofil l vässa dig inför anställningsintervjun Allt är kostnadsfritt för dig som är medlem. SRAT har certifierade coacher med förståelse för, och kunskap om, den bransch du befinner dig i.

Läs mer på srat.se/karriar. Boka en tid hos våra karriärcoacher Evalinn Wilke, Hanna Adlerteg-Melinder och Amanda Backlund för samtal om din utveckling på jobbet och i karriären – karriar@srat.se

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Per Cornell, A4 per@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Anne Ralf Hållbus Fotografer och illustratörer Christian Andersson, Johan Bergmark, Team Hawaii Omslagsbild Johan Bergmark Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 21 100 ex Annonsbokning Patricia Widergren, patricia.widergren@srat.se

Mycket vilar på era axlar!

MÅNGA HAR ÅSIKTER om utvecklingen av vårt samhälle. Men ofta

stannar det vid just åsikter. För det är lättare att tycka saker än att bidra till att upprätthålla kvaliteten i de olika samhällsfunktionerna på daglig basis. Det är det ni gör – alla medlemmar i SRAT. De undersökningar som SRAT har gjort den senaste tiden pekar mot att det är ett tungt lass som vilar på era axlar ute på myndigheter, inom välfärdsyrken och kring spårtrafik, på sjön, inom flyget och så vidare. Så tungt att människor ibland funderar på att byta yrke. I det här numret fokuserar vi extra på utmaningen med underbemanning som ofta leder till en negativ spiral.

Just därför var det uppmuntrande att träffa barnmorskan Yasmina. Visst är allt inte perfekt inom hennes yrke.

Stress hör till vardagen, men de positiva delarna överväger för henne.

Trots utmaningarna och villkor som inte riktigt lever upp till ens förväntningar träffar vi som gör Essens nästan alltid personer som har en stark yrkesstolthet när vi gör våra reportage. I det här numret exempelvis en ambassadör, en barnmorska och en personalplanerare inom spårtrafiken. Ni ger mycket för att göra ett bra jobb, men det verkar som att era jobb också berikar era liv.

»Det verkar som att era jobb också berikar era liv.«

ISSN 2003-1548

Per Cornell Chefredaktör

Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... intervjun med Sveriges ambassadör i Kongo. (s. 12)

... forskarens fyra tips för att kolla belysningen. (s. 32)

FOTO: CHRISTIAN ANDERSSON

I N N E H Å L L

Barnmorskan Yasmina Jakobsson älskar sitt jobb trots att det är stressigt.

Läs mer på sidan 26.

1/2023 3 START 5 AKTUELLT 8 AVTALSRÖRELSE Löne­ frågan i fokus.

11 F&S Hälsopromenad på 6 000 steg.

12 MÖTET Ambassadör.

18 SPANING Tillit, men hur?

21 PANEL Märker du av konjunkturläget?

22 TEMA Underbemanning.

32 LISTAN Duger belysningen?

33 KRÖNIKA 34 EXPERTERNA 36 SRAT Nyheter från ­förbundet.

4 ESSENS NR 1/2023

A K T U E L L T

UTBILDNING

Stort intresse för nytt ­studiestöd Akademiker är mycket intresserade av det nya studiestödet som lanserades i höstas.

MÅNGA AKADEMIKER VILL eller pla-

nerar för att vidareutbilda sig under de närmaste åren. Det nya omställningsstudiestödet som infördes från årsskiftet har fått ännu fler att på allvar överväga studier.

Men pengarna ser inte ut att räcka långt om akademikerna agerar som de uppger att de ska göra i en Novusundersökning som Saco har låtit göra.

Enligt undersökningen kommer 13 procent av akademikerna, eller 200 000 personer, att ansöka om studiestödet.

Pengarna som finns avsatta hos CSN räcker bara till cirka 8 800 personer.

Stödet ska stärka individens ställning på arbetsmarknaden, med beaktande av arbetsmarknadens behov. Saco menar att detta inte får tolkas för snävt till att utbilda inom bristyrken.

– Grundtanken är att stödet ska utgå från individens behov av kompetensutveckling.

Nu ser vi uttalanden från politiker och myndigheter som kan tolkas som att det bara ska ges till dem som vill vidareutbilda sig inom bristyrken. Det är oroande, säger Sacos ordförande Göran Arrius. ● TEXT: PER CORNELL

FOTO PÅ SIDA: GETTY IMAGES

KONJUNKTUR

Låg arbetslöshet vid årsskiftet Vid årsskiftet var det mycket låg arbetslöshet bland SRAT:s medlemmar.

Statistik från Akademikernas a-kassa för december 2022 visar att det var 0,5 procent av medlemmarna som också är med i a-kassan som lyfte ersättning i december. Konjunkturkänsliga verksamheter har börjat märka av konjunkturnedgången – PostNords varsel i januari är ett exempel. Det återstår att se hur övriga branscher inom SRAT påverkas. ●

TANDVÅRD

Forskning om roten till det onda Tandhygienister och tandläkare drabbas ofta av skador på kärl och nerver. Det finns en misstanke om att detta beror på vibrationer i de verktyg de använder. Borrar, filar och slipmaskiner alstrar högfrekventa vibrationer som faller utanför de gränsvärden som finns i dag. Man mäter bara vibrationer upp till en viss frekvens, vilket fångar upp exempelvis många verktyg inom byggindustrin, men alltså inte tandvårdspersonalens verktyg. Forskaren Lars Gerhardsson vid Sahlgrenska, har tilldelats forskningsanslag på drygt 4 miljoner kronor för att undersöka om det finns en koppling. ●

42

Så många dödsolyckor på arbetet inträffade i Sverige under 2022. Fordonsrelaterade dödsolyckor var vanligast.

Fyra personer mördades i sitt arbete under året. ● NR 1/2023 ESSENS 5

A K T U E L L T

UPPTÄCK OSYNLIGT ARBETE

Introducera nya i gruppen // Hjälper till med strulande teknik // Tar mötesanteckningar // Xxx Ställer i ordning ­mötesrum // Tömmer diskmaskinen // Samlar in pengar till presenter // Rengör toan efter andra

Vem gör det osynliga arbetet på ditt jobb?

En grupp gör mer av det osynliga jobbet på jobbet. I längden finns en risk med detta.

I TAKT MED att stödfunktioner försvunnit på många arbetsplatser ökar mängden uppgifter som ingen riktigt har ansvar för men som ändå måste göras. Det ska fixas med fika, skrivas anteckningar, visa nyanställda runt på arbetsplatsen och tömma diskmaskinen.

I den nya boken ”Allt vi inte ser” pekar författaren Ida Östensson, jämställdhetsexpert på Make Equal, på att de här så kallade icke meri6 ESSENS NR 1/2023

terande arbetsuppgifterna ofta faller på kvinnliga medarbetare att göra. Chefer tenderar att oftare be kvinnor att utföra dem och kvinnor tenderar i högre utsträckning än män att säga ja när de får frågan, enligt dansk forskning som boken hänvisar till.

Det här leder till ojämlika löner och karriärmöjligheter. Det ökar också risken för kvinnor att drabbas av utmattning och sjukskrivningar, enligt Ida Östensson.

Det finns en stor mängd osynliga, onödiga och oskäliga arbetsuppgifter som vi tvingas göra på jobbet.

Arbetsmiljöforskaren Constanze

Leineweber, docent i psykologi vid Stockholms universitet, leder en studie om hur vanligt det är med extra arbetsuppgifter och hur det påverkar hälsan.

Hon menar att alla dessa kringuppgifter kan göra att man till slut är mindre tillfreds med sitt huvudsakliga arbete och kan uppleva brist på motivation. Det kan leda till att man väljer att lämna sitt yrke.

– Vi vet från tidigare studier att de illegitima arbetsuppgifterna kan upplevas som stressande och har negativa hälsoeffekter, säger hon till tidningen Arbetsliv. ● TEXT: PER CORNELL

FORSKNING

Vad kan få barnmorskor att stanna i yrket?

De flyr yrket på grund av stress. Nu ska en forskare studera friskfaktorer för barnmorskor.

BARNMORSKAN OCH forskaren Anna Dencker har fått forskningsanslag för en studie av barnmorskornas arbetsmiljö. Som Essens tidigare har rapporterat om är det många som lämnar yrket eller funderar på att göra det. Samtidigt är behovet av barnmorskor stort i hela landet.

– Det har stor betydelse för alla som väntar barn att man får bra vård i samband med graviditeten och förlossningen. Med en lägre barnmorskeomsättning blir vården bättre. Vi ska därför studera vad som får barnmorskor att fortsätta arbeta med det de är utbildade för eller gör att de väljer att sluta, säger hon.

Forskarna kommer att försöka

hitta friskfaktorerna i barnmorskornas arbetsvardag. Det vill säga de delar av arbetet som får dem att må bra. Genom att kartlägga detta väntas man få en bild av hur arbetsmiljön kan förbättras.

– Jag hoppas att vi ska kunna få fram resultat som faktiskt leder till en bättre arbetsmiljö för barnmorskor. Jag hoppas få vara del av en positiv förändring inom förlossningsvården som leder till att studenter på barnmorskeprogrammet känner att de vill jobba med det här, får stöd när de börjar i yrket och sedan väljer att stanna kvar.

På så vis kan vi bidra till en hållbar förlossningsvård.

Forskningsstödet kommer från Afa Försäkring som finansierar forskning kring arbetsmiljö och hälsa i arbetslivet. Projektet pågår under tre år vid Göteborgs universitet. ● TEXT: PER CORNELL

FACKANSLUTNING

Fler akademiker ansluter sig Trenden är tydlig, allt fler akademiker ansluter sig till något av fackförbunden inom Saco.

Nu närmar sig Saco och de 21 förbunden en miljon medlemmar. Vid årsskiftet hade SRAT över 21 000 medlemmar.

– Jag är oerhört stolt över att få representera starka fackförbund som tillsammans organiserar närmare en miljon akademiker. Det är viktigt för balansen på arbetsmarknaden och för den enskilde medlemmen, då det stärker vår möjlighet att verka för bättre villkor och löner, säger Göran Arrius, ordförande för Saco. ●

JÄMSTÄLLDHET

FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES

Hård press på chefer inom vården Chefer inom vård och omsorgen har i allmänhet en tuffare arbetssituation än sina chefskollegor i andra områden i kommuner och regioner. Det kan skilja så mycket som att de ansvarar över nästan dubbelt så många anställda. Eftersom vårdcheferna oftare är kvinnor medan chefer i andra verksamheter oftare är män, är detta ett jämställdhetsproblem. Det skriver SRAT:s ordförande Magnus Nordström i en debattartikel i Dagens Medicin och påpekar att SKR blundar för detta i sin rapport ”Chefer i välfärden”.

– Det är stor skillnad på att ansvara för 17 eller 30 medarbetare!

Våra chefsmedlemmar vittnar om hur svårt det är att räcka till. ● NR 1/2023 ESSENS 7

A VG TR A A L NS SR KÖ NR I EN L GS E

Svåra val inför årets ­avtalsrörelse Allt blir dyrare. Ändå vill facket att din lön höjs med försiktighet. För i vissa lägen kan det faktiskt vara mer lönsamt med en lägre löneökning än en högre.

NÄR LEVNADSKOSTNADERNA ökar och inflationen äter upp alltmer av lönen, är det naturligt att önska sig en högre lön. Det är lika naturligt att förvänta sig att ens fackförbund driver på för just detta.

Men när Sverige nu går in i en stor avtalsrörelse är den fackliga linjen att lönerna måste höjas med försiktighet. Hur går detta ihop? För att förklara detta behöver vi göra en liten återblick till 1970-talet. Parterna på den svenska arbetsmarknaden – alltså arbetsgivarna och fackförbunden – vill nämligen inte uppleva den perioden igen.

Vietnamkrig och prischock på energi – olja på den tiden – ledde till att allt blev dyrare.

Folk fick det sämre ställt ekonomiskt och landet gick in i en lågkonjunktur. Känns situationen igen?

Det fanns ingen politik för att hålla nere inflationen och fackförbunden drev på för löneökningar. Det var en revolutionär epok och strejker avlöste varandra för att på den vägen pressa på för höjda löner. Men i praktiken gav detta ingen reallöneökning.

Beskrivningen ovan är Irene Wennemos, generaldirektör för Medlingsinstitutet. Deras 8 ESSENS NR 1/2023

roll är att medla mellan parterna under en avtalsrörelse. Irene Wennemo ser stora likheter mellan 1970-talets Sverige och den situation vi har i denna avtalsrörelse. Men där finns också skillnader. Det finns en respekt för inflationspolitiken i dag och konflikter på arbetsmarknaden är ovanliga.

Mats Eriksson

Lotta Stern

DET SOM HÄNDER I en avtalsrörelse är att kollektivavtal förhandlas om. I Sverige finns det cirka 650 kollektivavtal. Årets avtalsrörelse blir stor – den berör cirka 450 olika kollektivavtal och sammanlagt runt 2,2 miljoner anställda. Men i praktiken påverkar det som händer nu under våren nästan alla på den svenska arbetsmarknaden. Det beror på att den modell vi använder i Sverige för villkoren i arbetslivet – ”den svenska modellen” – är konstruerad på så sätt att den löneförhöjning som förhandlas fram inom industrin blir norm för resten av arbetsmarknaden. Industriavtalet kommer inte att ge löneökningar som motsvarar inflationen i Sverige. Arbetsgivarnas bud är 2 procent och industrifackens ligger på 4,4 procent, så någonstans däremellan.

KÄLLA: EKONOMIFAKTA

TEXT: PER CORNELL

År 1970–1995

450 AVTAL FÖRHANDLAS OM

8%

7%

6%

5%

Hög löneökning ger inte automatiskt bättre köpkraft

● Det påverkar 2,2 miljoner anställda, men betydligt fler påverkas på grund av att Industri­ avtalet sätter normen för hela arbets­marknaden. Totalt finns det cirka 650 kollektivavtal i Sverige.

● Under åren 1970 till 1995 ökade lönerna med över 8 procent per år, men inflationen åt upp nästan allt. ● Under åren 1995 till 2021 ökade lönerna med 3,2 procent per år, men gav en betydligt högre real­ löneökning.

Reallöneökning Inflation

4%

År 1995–2021 3%

2%

1%

– Trots att vi inom SRAT nästan inte har några medlemmar inom industrin, blir våra medlemmar påverkade av förhandlingarna mellan parterna i industrin, säger Mats ­Eriksson, förhandlingschef på SRAT. Han har en stor förståelse för att den enskilde medlemmen som drabbas hårt av inflationen och prisökningarna vill ha löneökningar som motsvarar detta. Man han understryker också att en kapplöpning uppåt skulle bli sämre för medlemmen, jämfört med en lite mer försiktig och ansvarsfull linje.

NR 1/2023 ESSENS 9

A V T A L S R Ö R E L S E

– Annars fortsätter inflationen uppåt och det är värre. Vi måste försöka att häva den här situationen fort.

ALLT HANDLAR INTE om lön i en avtalsrörelse. Arbetsmiljö, arbetstid, pensioner och kompetensutveckling är också områden som är viktiga. Men Mats Eriksson tror inte att det blir huvudfokus i denna avtalsrörelse. Det här beror bland annat på att parterna redan avtalade kring omställning, kompetensutveckling och anställningsskydd under 2022, som Essens tidigare har skrivit om.

– Lönefrågan kommer att vara i centrum i den här avtalsrörelsen. Och mycket tyder på att det blir kortare avtalstider på grund av inflationsläget. Man vill helt enkelt inte låsa fast sig i ett långt avtal när läget är så osäkert som nu.

Den svenska modellen är ganska svårbegriplig för alla som inte arbetar med den till vardags. Det finns många krångliga termer och begrepp. Men samtidigt är den världsberömd och har uppnått resultat som andra system inte har lyckats med. Sedan industriavtalet blev det som fick sätta normen för lönebildning 1997 har svenskarna fått högre reallöner och alltså ökad köpkraft varje år

utom 2011 och 2022. Även 2023 kommer att få läggas till listan utan reallöneökning. Modellen har också lett till ett lugn på arbetsmarknaden med få konflikter och strejker.

– Det allra bästa med den svenska modellen är att verksamheterna och branscherna själva tar ansvar för sina behov. Både fack och arbetsgivare ser fördelarna med detta eftersom alternativen är sämre. Om allt skulle regleras av lagar skulle vi inte kunna ha det lokala inflytandet som finns nu. Det finns inte en mall som passar för alla branscher och alla arbetsplatser, säger Mats Eriksson.

Att den svenska modellen har sina kvaliteter är det fler än arbetsmarknadens parter som tycker.

Lotta Stern, professor, arbetslivsforskare och vd för det fristående forskningsinstitutet Ratio, pekar på en fördel: – Efter 90-talskrisen har den gett stark reallönetillväxt och ett bra klimat med få konflikter på arbetsmarknaden. På de här punkterna fungerar modellen med den äran.

Men det finns orosmoln. Balansen mellan arbetsgivare och arbetstagare är avgörande för modellens legitimitet.

– Om lokala fackklubbar som förhandlar om lokala avvikelser försvinner tappar vi kvaliteten med den svenska modellen. Det kan också påverka arbetsgivarens syn på kollektivavtal. ●

»Det finns inte en mall som passar för alla arbetsplatser.«

DEN SVENSKA MODELLEN ● En avtalsrörelse är en förhandling

kring villkoren i ett kollektivavtal.

Kollektivavtalen reglerar förhållandena på arbetsplatsen som lön, arbetstider, anställningstrygghet, pensioner med mera. ● Parterna på arbetsmarknaden förhandlar. Alltså representanter för arbetsgivarna och arbetstagarna.

10 ESSENS NR 1/2023

● Sedan 1997 har industrins avtal en särställning i avtalsrörelsen. Den löneökning som förhandlas fram där kallas ”märket” och blir normen som gäller på hela arbetsmarknaden.

Båda parter har intresse av att inte höja lönerna för mycket då det skapar högre inflation. Man är vanligtvis inte överens om vad ”för mycket” är.

● Parterna växlar krav och förhandlar. Kommer man inte överens kan konflikt uppstå. Medlingsinstitutet hjälper till vid låsningar i förhandlingarna. ● När man är överens skrivs avtal under och efter det råder fredsplikt, alltså förbud mot att strejka under avtalstiden.

F & S

Kortare promenad än väntat förlänger livet

Vilka är hälsovinsterna om man går 6 000 steg fem dagar i veckan?

– Det ger maximal reducering av förtida dödlighet. Mer exakt minskar man risken för att dö i förtid med 40 procent, och det täcker in hela spannet av sjukdomar: cancer, diabetes, hjärt- och kärlsjukdomar, etcetera.

Om man inte får ihop 6 000 steg – är lite bättre än inget?

– Ja. Om man börjar vid en låg fysisk aktivitet så sjunker risken för att dö ganska brant i början, och om man sedan ökar den fysiska aktiviteten blir lutningen efter hand mindre, för att till slut plana ut. Då har man nått en optimal nivå, där ytterligare fysisk aktivitet inte har några större hälsoeffekter.

Så det är inte bättre att gå, säg 8 000 steg?

– Nej, inte när det gäller hälsoeffekter. Men det är bra på andra sätt att gå mer än 6 000 steg om dagen.

Det ökar energiomsättningen, vilket till exempel minskar risken för att gå upp i vikt.

Det finns steg av väldigt olika karaktär. Vilka steg krävs för att uppnå de här hälsovinsterna?

Peter Schantz Professor vid GIH

– Transportsteg, och det är viktigt. Normalt handlar det om förflyttning utomhus, som att gå hemifrån till arbetet. Då går vi med en viss raskhet och steglängd, vilket leder till den intensitet som gör att vi får de här effekterna. Alla steg ger inte hälsoeffekter. En del är för korta och långsamma.

Så stegen till kaffeautomaten på jobbet kan inte räknas in i ekvationen?

– Nej, de brukar man inte kunna räkna hem.

Hur långt kommer man på 6 000 steg?

– Om man tar ett snittvärde på män och kvinnor så blir det unge-

fär 4,8 km. Om du bor i Stockholm så motsvarar det en promenad från Kastellholmen till Stadshuset och tillbaka. Det är inga som helst problem att gå egentligen. Helt görbart. Det tyckte jag var ett ganska hoppfullt budskap.

Så den gamla sanningen om 10 000 steg om dagen kan vi skrota nu?

– Man ska komma ihåg att när de 10 000 stegen lanserades under OS i Tokyo 1964 så var det i en reklamfilm för de första stegräknarna.

Det fanns inga som helst studier bakom det. Det var en ”catch phrase”. Siffror som 10, 15 och 20 fastnar väldigt lätt. ”6 000 steg” har svårare att sätta sig, ”transportsteg” dessutom …

Om man inte har möjlighet att gå till och från jobbet – har du några andra tips på vardags­ motion?

– Det första man tänker på är cykeln. Eftersom vi har många som är överviktiga i dag, och ganska många som är feta, så har cykeln den väldigt stora fördelen att den inte sliter på leder. När du cyklar lyfter du bort hela kroppsvikten, för den tar cykeln hand om. ●

TEXT: TIM ANDERSSON

6 000 raska steg om dagen räcker för att kraftigt minska risken att dö i förtid, enligt en ny studie. Mer motion än så har dock inga ytterligare hälsoeffekter, säger Peter Schantz, professor vid GIH.

NR 1/2023 ESSENS 11

Vår man YRKE: AMBASSADÖR

Som ambassadör behöver Henric ­Råsbrant balansera många olika egenskaper. Bakgrunden inom musik och juridik kompletterar diplomatutbildningen.

i Kongo TEXT: TIM ANDERSSON

FOTO: JOHAN BERGMARK/SVENSKA AMBASSADEN I DRK

12 ESSENS NR 1/2023

NR 1/2023 ESSENS 13

M Ö T E T

R

unt om i Demokratiska republiken Kongo (DRK) finns platser där svenska namn fyller minnestavlor och gravstenar. Våra missionärer nådde landet redan i början av 1880talet, innan kung Leopold II skapade Fristaten Kongo, och deras församlingar och missionsstationer finns fortfarande kvar.

– Jag stöter ofta på kongolesiska företrädare som lyfter fram att de har gått i svensk missionärsskola, eller varit anknutna till en svensk missionärskyrka eller svenskt sjukhus. Så vi har en lång närvaro i landet, berättar Henric Råsbrant.

Nu är det han som ytterst representerar Sverige i DRK. Han är nämligen ambassadör där sedan september 2019, då han lämnade uppdraget som ministerråd och andreman vid ambassaden i Paris. Han hade innan det varit posterad i Elfenbenskusten och Sydsudan, och dessutom varit svensk delegat i den rådsarbetsgrupp som utarbetar EU:s politik rörande afrikanska länder.

– Jag har länge haft ett stort intresse för Afrika. Varför? Kultur, folk, natur, och de utmaningar som kontinenten står inför – någonstans där ligger det.

Henric Råsbrant är tillfälligt i Sverige. Vi befinner oss högst upp på åttonde våningen av utrikesdepartementet i Stockholm, i ett litet konferensrum som råkar vara ledigt.

Utanför fönstren mot framsidan sitter Gustav II Adolf fastfrusen i tid och rum på sin brons-

HENRIC RÅSBRANT ● Ålder: 52 år. ● Gör: Sveriges ambassadör

i Demokratiska republiken Kongo. ● Familj: Gift och två döttrar.

14 ESSENS NR 1/2023

● Bor: I Kinshasa, men har bostad också i Stockholm. ● Intressen: Musik, konst, arkitektur, design, golf och utförsåkning.

häst, mitt i ett bitande kallt vinter–Sverige.

Några människor korsar sporadiskt torget.

Kontrasten är stor när Henric Råsbrant berättar om sina första intryck av DRK. – När man kommer till huvudstaden Kinshasa är det ganska överväldigande.

Spännande. Det är ett enormt land, vad kan det vara – ett par hundra mil mellan de västra och östra delarna? Uppåt hundra miljoner människor.

Det är ett världens rikaste länder, konstaterar han, med enorma naturtillgångar i form av framför allt mineraler och regnskog.

Samtidigt är befolkningen en av världens fattigaste.

– När du åker från flygplatsen, som bara ligger ett par tre mil utanför stan, passerar du många av de fattiga kvarteren på väg till centrum. Så du slås direkt av de enorma behov som finns. Ett myller av människor. Byggnader i dåligt skick. Kaotisk trafik.

DRK kämpar inte bara med materiell nöd, utan också med långvariga konflikter. Strider mellan den nationella armén och ett antal väpnade grupper, våldsamheter mellan olika folkgrupper samt interna flyktingströmmar skapar sammantaget ett vanskligt säkerhetsläge.

Sedan en tid tillbaka är situationen kritisk i östra delen av landet, där den återaktiverade rebellrörelsen M23 intagit allt större landområden i provinsen Nordkivu.

– Det här är den mest oroväckande, spända situationen jag har upplevt hittills. Om precis

Den svenske ambassadören väckte viss uppmärksamhet i pressen under freds- och kulturfestivalen i Goma.

Ambassaden hade en svensk monter.

Kvällstid är det ofta evenemang, vilka är viktiga kontaktskapande tillfällen för ambassadens representanter.

NR 1/2023 ESSENS 15

M Ö T E T

ett år är det planerade val, och vi ska nog inte utesluta att mycket av det hänger ihop med det som sker. Olika politiska intressen positionerar sig, berättar Henric Råsbrant.

RENT FYSISKT PÅVERKAR inte konflikten

Under besöket i Luki Biosphere Reserve fick Henric tillsammans med en delegation uppleva det unika ekosystemet i en regnskog.

hans arbetssituation särskilt – utöver att planerade resor till östra delen av landet har behövt ställas in. Men säkerhetsfrågorna är en ständigt närvarande del av hans chefskap, berättar han. En ambassadör är ju faktiskt chef, och på ambassaden i Kinshasa finns 29 medarbetare.

– Det är en utmanande kontext, och det måste jag och ledningsgruppen hela tiden vara medvetna om. Det kan vara så att det pågår en manifestation som gör att man inte bör röra sig i vissa delar av centrala Kinshasa, eller som förra veckan, där det var en stor översvämning mitt i Kinshasa. Har man inte en nära kontakt med medarbetarna och ett bra informationssystem kan det bli stora säkerhetsrisker, med fara för liv och hälsa.

Ambassaden följer naturligtvis konflikterna mycket noga, och är också engagerad i att motverka dem. Vid sidan av andra svenska ”målområden” i DRK, som ”jämlik hälsa” och

”miljö, klimat och hållbart utnyttjande av naturresurser”, finns nämligen också det som kallas ”utveckling av fredliga och inkluderande samhällen”.

– Det handlar egentligen om att bidra till att försöka konsolidera en fredlig utveckling.

DRK har befunnit sig i kronisk humanitär kris i 25 år, berättar han. Alla aktörer, givare och humanitära bistånds- och fredsaktörer inser att någonting måste göras åt situationen – ett land kan inte ständigt vara i ett akut behov av hjälp.

Ett fjärde svenskt målområde som Henric Råsbrant och hans kollegor har på sitt bord handlar om att föra fram svenska värderingar.

Det gäller specifikt frågor om mänskliga rättigheter, demokrati, rättsstatens principer, jämställdhet och kampen mot korruption.

Generellt tas allt detta väl emot, säger han.

– Men visst, på en del håll i det kongolesiska samhället kan vissa frågor fortfarande vara känsliga. Sådana som rör hbtq, till exempel. Det är ett traditionellt samhälle.

Vad gäller relationen mellan Sverige och den högsta politiska ledningen så är den god, berättar Henric Råsbrant.

– Sverigebilden är generellt positiv, skulle jag säga. Vi är en stor biståndsgivare och ses som en trovärdig partner till DRK. HENRIC RÅSBRANT ÄR jurist i grunden. När studierna var avslutade jobbade han först på en advokatbyrå i Paris och satt sedan ting på Stockholms tingsrätt. Han hade dock under en längre tid velat ägna sig åt internationella frågor och hoppade på ett uppdrag för UNHCR i Tunis.

– Något år senare sökte jag in till UD. Jag var glad över att ha kommit in och gick handläggarutbildningen, det som i dag är diplomatprogrammet. Det är drygt tjugo år sedan nu.

Juristbakgrunden är en fördel för honom som ambassadör. En annan tillgång är en viss

16 ESSENS NR 1/2023

EN VANLIG ARBETSDAG 08.30 Veckomöte med ambassadens medarbetare.

Går igenom vad som hände förra veckan och vad som ska ske framåt.

Den politiska utvecklingen diskuteras.

10.00 Möte med ledningsgruppen. Kan röra organisation, budget, säkerhet eller personal.

11.30 Besök. Någon vill träffa Henric Råsbrant, kanske för att diskutera en politisk fråga, eller presentera ett projekt som man vill ha Sveriges stöd för.

14.00 Möte, kanske med en regeringsföreträdare.

15.00 Säkerhetsbriefing på FN-missionen.

16.30 Ytterligare möten och interna avstämningar.

scenvana. Han är skolad sångare med stor erfarenhet av uppträdanden, vilket kanske har underlättat för honom att hålla tal och anföranden, säger han.

Musikintresset har han också omsatt i utbyten mellan svenska och kongolesiska musiker. Det kulturfrämjande arbetet är en viktig del av ambassadörsjobbet.

– Jag ville få till lite sådan här ”New York”-stämning, så vi har kallat det ”Sessions in Kinshasa” (skratt). De äger rum på ambassadens terrass som musikalisk scen, och i centrum för allting står ambassadens flygel, som jag har fått låna från Danmarks honorärkonsul i Kinshasa.

En av de starkare upplevelser som Henric

Råsbrant bär med sig från de här tre åren i DRK kommer från ett möte med tidigare barnsoldater.

– Det var gripande att höra dem berätta om sina upplevelser, och om hur de drogs med i väpnad verksamhet. De hade sina trauman med sig, sina minnen, men de ville hitta framtidsutsikter, en sysselsättning och sätt att återintegreras i sina lokala samhällen.

Nästa år lämnar Henric Råsbrant DRK. Vad händer då?

– Jag har ju familjen här hemma i Sverige, och jag har varit ute i ganska många år nu, så inriktningen är väl att jag kommer att åka hem. Samtidigt är jag alltid öppen för olika utmaningar – var de än kan vara. ● NR 1/2023 ESSENS 17

S P A N I N G

Framtiden är tillitsfull

Det våras för ett tillitsfullt ledarskap.

Trots att tidsbrist och kontrollfunktioner kan vara ett hot. Anledningen: tillit skapar effektivare arbetsplatser.

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

T

illit” är ett av de senaste årens stora modeord inom arbetslivet och ledarskapslitteraturen. ”Tillit och medledarskap”, ”Vi måste prata om epistemisk tillit”, ”Trovärdigt ledarskap – att förtjäna teamets ledarskap”, är bara några av de senaste titlarna i bokfloden.

Orsaken till uppmärksamheten beror på att man har förstått tillitens centrala funktion i organisationer. Det säger Maria Fors Brandebo, som i många år forskat om ledarskap vid Försvarshögskolan och nu är aktuell med boken ”Tillitsskapande ledarskap – från teori till praktik”.

– Tillit har stor påverkan på hur du presterar, hur du mår på arbetsplatsen, din motivation och trivsel. Det finns en orsak till att alla ledarskapsteorier och modeller antingen utgår från att tillit är viktigt för att kunna uppnå målen, eller också resultatet av ett gott ledarskap.

Så vad betyder egentligen begreppet?

18 ESSENS NR 1/2023

Maria Fors Brandebo beskriver kortfattat ”tillit” som positiva förväntningar: den som känner tillit till andra litar på att de kommer att agera och bete sig på ett sätt som är rimligt utifrån förutsättningarna.

DET LÅTER ENKELT, men i praktiken kan det vara ganska svårt att skapa på en arbetsplats.

Och här finns ytterligare en förklaring till varför begreppet så ofta återkommer i vår tid, tror Maria Fors Brandebo.

– Vi lever under hög stress och arbetsbelastning, och jag tror att många chefer känner att tillit är svårt. Man vill ha den, men saknar den tid som skulle behövas för relationerna till och mellan medarbetarna.

Det här kan få allvarliga följder. Saknas tilliten uppstår det lätt negativa förväntningar, snarare än positiva, vilket i sin tur kan resultera i en ökad grad av kontroll och övervakning – dels från chefer gentemot medarbetare, men också i motsatt riktning.

– De senaste åren har jag hört flera exempel på medarbetare som berättar om hur de spelar in samtalen med sina chefer. Om något skulle ske vill de ha bevis: ”Det här sade chefen till mig.”

Tillit kräver som sagt tid, för att utveckla

relationer. De positiva förväntningarna förutsätter tillräcklig kunskap om varandra.

Saknas möjligheten till dialog blir det svårt, säger Maria Fors Brandebo.

– En annan viktig sak är att det finns naturliga vägar för feedback, till exempel till chef, och någon som lyssnar.

Tydlighet är ytterligare en aspekt som hon vill lyfta fram. Det måste vara klart för alla vad som gäller: vilka mandat som finns, vilka roller man har, och vem som ansvarar för vad.

– Det sista handlar om rättvisa, att man blir schysst behandlad. Jag tror att många kan stå ut med en ganska stressig arbetssituation om de känner att ledare är lyhörda och att man blir schysst behandlad. Det får inte vara godtyckligt vem som får utbildningar, nya befogenheter eller högre lön, utan det måste finns en genomtänkt och tydlig strategi för de här bitarna. ÄR VI BRA PÅ TILLIT i svenskt arbetsliv? Både och. Det säger Charlotta Lundgren, psykolog, organisationskonsult och författare till NR 1/2023 ESSENS 19

S P A N I N G

boken ”Tillitsbaserat ledarskap – handbok för chefer och medarbetare”. Vi lever i en tillitskultur och har på individnivå en rätt utvecklad förmåga att lita på våra medmänniskor. På systemnivå däremot är problemen större.

– Som enskild chef kan man välja att avstå från kontroll och övervakning av medarbetare för att skapa förutsättningar för den här tilliten. Men det hjälper inte om vi har ett system som är kontrollerande. Då blir det ändå inte så mycket handlingsutrymme kvar för den enskilda individen.

De här kontrollerande systemen som Charlotta Lundgren ser i svenskt arbetsliv, och särskilt i offentlig sektor, kommer till uttryck i new public management-modeller, men också i sådant som ”evidensbaserad praktik”,

”öppna jämförelser” – där man jämför verksamheter med hjälp av indikatorer – och i en upptagenhet vid att säkerställa kvalitet.

– När något går fel i ett sammanhang kommer alltid frågan: Hur ska du se till att det här inte händer igen? Svaret blir nästan alltid att man ska se över rutinerna. Och så gör man dem striktare. Vi vill ofta säkerställa till exempel god leverans genom att kontrollera fram den.

Det är dock ingen bra metod, konstaterar hon.

– Nej, inte enligt forskningen. Det betyder inte att man inte får kontrollera alls. Tillit och kontroll bör leva i ljus förening. De får gå i familjeterapi, helt enkelt.

CHARLOTTA LUNDGREN ser tendenser till en utveckling mot en sådan ljus förening.

Allt fler organisationer talar nämligen om en önskad förändring, och har påbörjat ett systematiskt arbete. Det handlar inte om någon godhjärtad ”autonomireform”, påpekar hon – utan om en ”effektivitetsreform”.

– Det här är inte någon HR-fråga, lite så där mjukt och fint. Utan det är en fråga som rör hur vi på bästa sätt kan använda medarbetares kompetens och, när det gäller offentlig sektor, vara till bättre nytta för medborgarna.

Då måste vi jobba på ett annat, mer tillitsfullt sätt. ●

»Vi vill ofta säkerställa till exempel god leverans genom att kontrollera fram den.«

20 ESSENS NR 1/2023

P A N E L

Märker du av lågkonjunkturen i ditt yrkesliv?

Pia Villför Larsson Facilitator på Facilitatorhuset, Stockholm

– I JANUARI TYCKER jag nog att det märktes av något mer än den vanliga nedgången som brukar vara i januari för vår bransch.

Det var ingen markant nedgång, men det finns en liten osäkerhet hos patienterna kring det som många oroar sig över den här vintern – elräkningar och höjda räntor. Men för egen del är jag inte så bekymrad. Jag har varit med om tidigare lågkonjunkturer och vet att det brukar vända efter en tid. En lågkonjunktur påverkar inte hur många elitidrottare som behöver behandling för sina skador eller privatpersoner som har fått problem som en kiropraktor kan hjälpa dem med. Har man kroppsliga besvär behöver man lösa dem oavsett.

– JAG MÄRKER av det på flera sätt.

Jag hjälper arbetsplatser med mötesledning och utbildning i facilitering. Pandemin har förändrat synen på arbetsplatsen, hur vi kommunicerar och har möten. Våra uppdragsgivare kämpar med att skapa god arbetsmiljö och effektivitet. Det är utmanande för dem att deras medarbetare arbetar hem­ifrån delar av veckan och samtidigt ”få ihop laget”. Det påverkar vilka tjänster de behöver från oss. Vi har satsat på att uppgradera vårt utbud med digital och hybrid mötesledning.

Lågkonjunkturen märker vi genom att de är försiktiga med satsningar på den här typen av arbete trots skriande behov. Men det börjar komma igång.

Åsa Miemois Hälsostrateg på Falck hälsa och arbetsliv, Stockholm

– JA, VI MÄRKER av det inom företagshälsovården. Det är inte så att företagen sparar in på sådant som de är tvungna att göra. Däremot är de lite mer försiktiga med det där extra. De vågar inte riktigt gasa i nuläget och drar kanske ner på främjande insatser som till exempel inspirationsföreläsningar eller förebyggande hälsoundersökningar. Det är lite synd för jag tror att den typen av insatser kan behövas ännu mer i tuffare tider när anställda behöver känna sig inspirerade för att orka. Det finns också ett uppdämt behov av att lyfta arbetsmiljöarbetet efter pandemin, på många håll.

TEXT: PER CORNELL

Jonas Peterson Kiropraktor på Arenakliniken, Halmstad

T E M A

Underbemanning Någon måste göra jobbet, men vem? sid 24 Ser ljuset trots underbemanningen sid 26

Negat Kompetensbristen i siffror sid 30

Färre får göra allt mer på sitt jobb.

När arbetssituationen blir sämre väljer många att lämna sitt yrke.

Hur bryter vi den onda cirkeln?

22 ESSENS NR 1/2023

iv spiral 10 sidor engagerand e läsning!

NR 1/2023 ESSENS 23

T E M A

Underbemanning

Vem ska göra jobbet när alla slutar?

Behovet av arbetskraft ökar stort samtidigt som andelen i arbetsför ålder i princip står still.

Demografi är svårt att påverka. Men att göra arbets­livet mer hållbart är ingen omöjlighet.

V

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

ården, skolan, transportsektorn, it-branschen, byggsektorn … Överallt hörs allt högre rop efter arbetskraft med rätt kompetens.

Och om problemen med underbemanning är stora idag så kommer de inte bli mindre framöver, visar den kompetensförsörjningsprognos som Sveriges Kommuner och Regioner presenterade strax innan jul.

Prognosen sträcker sig till 2031 och resultatet bekräftar det många känner: Allt mer arbete måste utföras av allt färre.

Bodil Umegård är sektionschef för data och analys på SKR:s arbetspolitiska avdelning och har varit med förr: – Utgångsläget är mycket allvarligare i dag än när vi gjorde de första prognoserna i början av 2010-talet. Alla behöver arbetskraft.

Välfärden, näringslivet, försvaret som ska utökas kraftigt, den gröna omställningen i norra Sverige …

24 ESSENS NR 1/2023

Bodil Umegård

Magnus Nordström

En förklaring till den uppkomna situationen är demografin. I Sverige, liksom i hela västvärlden, blir befolkningen allt äldre.

Medan antalet svenskar i arbetsför ålder kommer att öka med blygsamma 4 procent de kommande åtta åren, växer antalet invånare över 80 år med nästan 50 procent.

Det innebär att bristen på arbetskraft kommer att vara allra störst inom äldreomsorgen, där antalet anställda behöver öka med 30 procent till 2031. Men problemen finns som sagt överallt – inte minst inom många av SRAT:s yrkesgrupper – och hittills har inga tydliga förslag på hur de ska lösas synts till.

– Många olika åtgärder behövs. Det är omöjligt att lösa problemet genom att enbart rekrytera fler, när det inte finns tillräckligt många med rätt kompetens att anställa. Man måste tänka realistiskt och ta vara på den kompetens som finns hos befintliga medarbetare, säger Bodil Umegård.

SKR redovisar nio strategier för vad kommuner och regioner kan göra för att möta kompetensutmaningen. Två av strategierna

är att de som i dag arbetar deltid går upp tre arbetstimmar i veckan samtidigt som den ålder när folk faktiskt går i pension stiger från 64 år till 66 år 2031.

Detta skulle enligt SKR:s beräkningar minska behovet av anställda i välfärden med 25 procent.

Magnus Nordström, ordförande i SRAT, konstaterar att det ställer krav på arbets­ miljön: – För att fler ska vilja jobba mer och längre måste arbetslivet vara hållbart. Det är det inte för den som dagligen stressas på jobbet redan i unga år. Eller för alla de chefer som tvingas leda alltför stora grupper med knappa resurser.

– Man måste också fråga personalen vad som krävs för att gå upp i arbetstid – och vara beredd på att få olika svar. För en del handlar det om det privata livspusslet, för andra att pressen på jobbet är så hård att de inte orkar jobba fler timmar. Ytterligare några erbjuds tyvärr inte fler timmar av arbetsgivaren.

FÄRSKA SIFFROR FRÅN Arbetsförmedlingen visar att det finns ungefär 200 000 vakanta tjänster i Sverige i dag. Samtidigt går 330 000 människor arbetslösa. Tillgången är alltså stor på både arbete och arbetskraft, ändå går det trögt med matchningen.

– Det handlar förstås om utbildning, arbetsförmåga och möjlighet att ställa om, säger Magnus Nordström. Här är förutsättningarna olika, men det borde finnas bättre snabbspår för utlandsfödda med kvalificerad utbildning. Både vad gäller validering och komplettering av den utbildning de har med sig.

Stora förhoppningar ställs till ny teknik

som en lösning på kompetensbrist och underbemanning. Magnus Nordström tror visst att tekniken kan bidra på många håll, men långt ifrån överallt: – Teknik kan aldrig ersätta mänsklig omvårdnad och behovet att mötas. Det ideala vore förstås att tekniken kan ta över uppgifter kring administration och ge ökat stöd vid diagnosticering för att frigöra tid för de anställda inom vården att möta sina patienter.

Förebyggande arbete är också viktigt för att få vård och välfärd att fungera. En åldrande befolkning är inte så vårdkrävande om fler är friska länge.

– Att lägga resurser på tydligt förebyggande yrkesgrupper som tandhygienister, logopeder, audionomer, optiker lönar sig, säger Magnus Nordström och avslutar: – Många saker måste göras samtidigt och på lång sikt. Det är därför det är så viktigt att vara metodisk i arbetsmiljöarbetet. Det håller inte att försöka lappa och laga. Resurserna måste höjas beständigt och användas genomtänkt för att komma åt den arbetskraft och kompetens vi behöver. ●

»Teknik kan aldrig ersätta mänsklig omvårdnad och behovet att ­mötas.«

NR 1/2023 ESSENS 25

T E M A

Underbemanning

”Det finns mycket positivt på vår arbetsplats” Uppsägningar som leder till fler uppsägningar. Det är ett tufft läge inom förlossningsvården. Trots det ser barnmorskan Yasmina Jakobsson ljust på framtiden.

TEXT: ANN RALF HÅLLBUS FOTO: CHRISTIAN ANDERSSON

N

är Yasmina Jakobsson kommer till jobbet på Skånes universitetssjukhus, Sus, vet hon aldrig vad som väntar. Det är det som är utmaningen, men också tjusningen med arbetet som barnmorska på en förlossningsavdelning.

– Dagen kan bli lugn och jag kan ge min tid åt en och samma födande kvinna. Det kan också bli tvärtom och jag måste springa mellan flera förlossningar. I värsta fall har vi fler födande kvinnor än öppna rum på avdelningen.

De senaste åren har de kaotiska dagarna

YASMINA JAKOBSSON ● Ålder: 41 år. ● Bor: Malmö. ● Gör: Barnmorska

och skyddsombud på

26 ESSENS NR 1/2023

förlossnings­avdelningen på Skånes universitetssjukhus i Malmö.

blivit fler. På Sus, liksom på de flesta sjukhus i Sverige, har problemen med underbemanning inom förlossningsvården blivit allt mer akuta.

Våren 2022 kom uppsägningarna slag i slag.

– Exakt hur många som sa upp sig då vet jag inte men de senaste ett och ett halvt åren är det 25–30 stycken som har lämnat, inklusive några pensionsavgångar, säger Yasmina Jakobsson.

Under hösten har situationen förbättrats något och nya barnmorskor har rekryterats, men så sent som i november saknades fortfarande åtta barnmorskor för att det ska vara full bemanning för de tio av femton förlossningsrum som hålls öppna i dagsläget.

Att inte kunna utföra sitt arbete på det sätt man är utbildad för är en av de främsta anledningarna till att många slutar, menar Yasmina Jakobsson. När allt är som det ska har varje födande kvinna en barnmorska som finns till hands under hela förlossningen. Men alltför ofta blir det inte så.

Yasmina Jakobsson gör sig redo för ett arbetspass.

NR 1/2023 ESSENS 27

T E M A

Underbemanning

Planering och utveckling kan lindra problemen med underbemanning.

– Det märks direkt när vi inte har tid. Om jag kan stanna hos en födande kvinna som har jätteont märks det så väl att hon slappnar av och behöver mindre smärtlindring. Att kvinnan känner trygghet är avgörande för att främja en normal förlossningsprocess, säger Yasmina och fortsätter: – Underbemanningen gör vår arbetsmiljö pressad och det påverkar den födande kvinnan, även om vi barnmorskor gör allt för att det inte ska märkas. Negativ stress påverkar förlossningsprocessen och det skapar också en etisk stress för oss barnmorskor att inte kunna arbeta som vi vill och bör.

Har du själv övervägt att sluta?

– Faktiskt inte – trots allt. När många sa upp sig på kort tid blev det mycket fokus på allt som är negativt, men det finns också otroligt mycket som är positivt på vår arbetsplats.

»Underbemanningen gör vår ­arbetsmiljö ­pressad och det påverkar den ­födande kvinnan.«

Nyfödda flickor och pojkar, dag för dag.

28 ESSENS NR 1/2023

Och jag älskar Malmö, jag vill aldrig bo och arbeta någon annanstans!

När många barnmorskor sa upp sig initierade sjukhusledningen exitsamtal med de som lämnade. Företagshälsovården med psykolog kallades in och en åtgärdsplan upprättades.

Har den hjälpt?

– Det beror på vem du frågar, men jag tycker att det blivit bättre. Det händer saker, som till exempel att de nyutbildade barnmorskor som kommer till oss erbjuds ett tremånaders introduktionsprogram.

Själv får Yasmina Jakobsson snart rollen som utvecklingsbarnmorska. Hon och två ­kollegor kommer att ägna halva arbetstiden åt att utveckla arbetet på förlossningsavdelningen.

”Många har kapacitet men inte rätt betyg”

– Vid underbemanning handlar allt om att släcka bränder och utvecklingsarbetet framåt får stryka på foten. Nu får vi tid och möjlighet att lyssna på de tankar som finns hos personalen – inte bara barnmorskor utan även undersköterskor och doktorer.

Till sist: vad önskar du dig av de politiker som styr ditt arbete inom förlossningsvården?

– Att det ska löna sig att stanna kvar på sin arbetsplats. Inte enbart i fråga om lön, utan även när det gäller sådant som kompetensutveckling och arbetstid.

– Den kompetens som finns hos en barnmorska som arbetat länge på samma ställe är ovärderlig. För att fler ska vilja stanna krävs att alla känner att de uppskattas som de viktiga personer de är. ●

Som taktisk personalplanerare på transportföretaget Green Cargo är Göran Ringqvists uppgift att se till att det finns personal så att tågen kan rulla enligt schema.

Ett arbete som blir allt svårare. ”Snöhögen av arbetsuppgifter smälter aldrig” heter en rapport som SRAT presenterade i höstas. En väldigt Göran talande titel, tycker Göran Ringqvist.

Ringqvist – Vi står mitt i en transformation till nya it-­baserade arbetssätt, som innan den är klar ökar arbetsbelastningen på alla. Samtidigt ersätts inte den personal som slutar, de som är kvar får hela tiden mer att göra.

Rollen som taktisk personalplanerare innebär att fylla vakanser på godstågen. Uppgiften är inte lätt. Bristen på personal leder till att övertid ofta är enda lösningen.

– Det sliter hårt på den åkandepersonal vi har.

Och när ingen som kan jobba övertid finns att uppbringa ställs planerade turer in. Det händer varje vecka och ibland flera gånger på en dag, vilket går ut över både kunder och administrativ personal och kostar stora pengar i en bransch med små marginaler.

Göran Ringqvist har arbetat på Green Cargo sedan 2007. Innan dess var han produktionsledare inom industrin. I botten är han gymnasieekonom och har även en tvåårig logistikutbildning i bagaget. För den som söker arbete i dag är motsvarande utbildning ofta ett minimikrav.

– Jag kan tycka att det har gått inflation i examina. Det finns massor av människor som har kapacitet att bli väldigt duktiga medarbetare; ansvarsfulla och självgående, men som inte har de betyg som efterfrågas och därför inte har en chans att komma in på utbildningar inom järnvägen.

GÖRAN RINGQVIST ● Gör: Taktisk personalplanerare på Green Cargo, ett statligt ägt järnvägsgodsföretag. ● Ålder: 62 år. ● Bor: Örebro.

NR 1/2023 ESSENS 29

T E M A

Underbemanning

BRIST PÅ FOLK PÅ MÅNGA HÅLL 1

Det vilar redan ett tungt lass på anställda i offentlig sektor. Mycket tyder på att det kan bli värre.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS FOTO: GETT Y IMAGES KÄLLA: SKR

Någon som vill ha ett jobb?

Kommuner och regioner behöver anställa 410 000 personer fram till 2031, på grund av befolkningsutveckling och pensionsavgångar.

2

Liten ökning av arbetskraften Fram till 2031 ökar antalet personer i arbetsför ålder med 4 procent (253 000 personer) i hela ­landet, främst i storstäderna. ­Under samma period beräknas antalet faktiskt sysselsatta öka med 169 000 personer.

30 ESSENS NR 1/2023

VARFÖR STANNAR ANSTÄLLDA?

Transparent organisation // Närvarande ledarskap // Inflytande // Kommunikation och återkoppling // Prioritering av arbetsuppgifter // Kompetens­ utveckling hela arbetslivet // Systematiskt arbetsmiljöarbete // Tidig arbetsanpassning

5

Vården drabbas hårt Hälso- och sjukvården skulle behöva anställa totalt 85 500 personer fram till 2031, 63 000 av dessa beror på pensionsavgångar.

4

Fler timmar kan hjälpa Om alla som jobbar deltid arbetar 3 timmar mer i veckan och om pensionsåldern höjs till 66 år skulle behovet av anställda i välfärden minska med 25 procent.

3

Äldre blir fler och fler I 6 av 10 kommuner minskar antalet personer i arbetsför ålder, samtidigt som antalet äldre ökar kraftigt. Fram till 2031 kommer antalet personer som är 80 år eller äldre öka med ­nästan 50 procent.

9 strategier för att lösa problemen Så vill Sveriges Kommuner och Regioner möta kompetens­ utmaningen: ● Använd kompetensen rätt ● Förläng arbetslivet ● Prioritera arbetsmiljöarbetet ● Rekrytera bredare ● Stärk ledarskapet ● Stöd medarbetarnas utveckling ● Sök nya samarbeten ● Utnyttja tekniken smart ● Fler i heltidsarbete

L I S T A N

4 tips för att kolla belysningen Det finns några enkla knep för att ta reda på om belysningen där du arbetar är bra. Hillevi Hemphälä, forskare i synergonomi, lär dig hur du ska göra.

dig kommer ljuset från rätt riktning. Faller skuggan mot dig är det ett tecken på att ljuset kommer framifrån. Då ökar risken för att du ska bli bländad och att ljuset reflekteras mot till exempel en bok eller glansigt papper som du läser.

3. Flimmertestet 1. Kepstestet En av de vanligaste bristerna när det gäller belysning är att de bländar. Jobbar du vid köksbordet kan det vara kökslampan. På kontoret kan det vara spotlights eller annan belysning som är boven.

Håll händerna ovanför ögonen som skärmen på en keps. Om det är skönare att ha händerna uppe är ljuset troligen för starkt. Undersök vilken lampa som är störande och försök att flytta på den, skärma av den eller flytta din arbetsplats.

2. Penntricket Ljusets riktning en viktig faktor för att inte bli bländad. För att testa hur ljuset faller, ta en penna och håll den lodrätt med spetsen på skrivbordet. Om skuggan faller bort från

32 ESSENS NR 1/2023

Belysning som flimrar gör oss trötta och kan ge huvudvärk. Men det är inte alltid ögat kan uppfatta ett flimmer. Ett sätt att ta reda på om en lampa flimrar är att rikta mobilkameran mot den. Om det blir linjer som rör sig i sidled över skärmen flimrar lampan.

4. Använd appen Ljus Arbetsmiljöverket har en app för iPhone som heter Ljus.

Den hjälper dig att mäta både ljusstyrka och flimmer. Vid vanligt kontorsarbete ska det vara minst 500 lux vid arbetsytorna och 300 lux i allmänbelysningen. Vid arbete som kräver hög synskärpa ska det vara 1 500 lux vid arbetsytorna och 500 lux i allmänbelysningen.

T E X T: P E R C O R N E L L

K R Ö N I K A

V

Så blir leken din ­återhämtning

uxna älskar att lura barn.

En lögn som är särskilt ihärdig – kanske för att den får oss att själva känna hopp – är den att det barn du har framför dig kan bli vad den vill.

Lokförare, tandläkare, prinsessa eller Hollywoodkändis. Allt är ditt om du vill, säger man till femåringen som varken kan knyta skorna eller snyta sig utan att hälften hamnar på byxorna.

Särskilt ivriga är vi att uppmuntra barn att följa sina kreativa drömmar. En joddlande lågstadieelev blir snabbt en grammisvinnare i vardande, en tioåring som ritar fotorealistiska fantasybilder till ett forum är snart vår nya Picasso. Det låter som att vi stöttar våra barn när vi uppmuntrar dem att drömma stort. Men vad händer egentligen när vi så snabbt låter barnets glädje över att skapa – deras kreativa instinkt – förvandlas till en berättelse om en prestationsbaserad framtid?

Jag tror att något viktigt går förlorat. För dem, men också för oss själva. När vi gör

skapandet till en prestation missar vi snabbt den återhämtning och trygghet kreativiteten skulle kunna ge i vår egen stressade vardag.

Pär Säthil är psykolog, författare och före detta musiker.

Hans bok ”Det lyckliga geniet – Psykologi för ­kreativa” kom ut i februari.

»En joddlande lågstadieelev blir snabbt en grammisvinnare i vardande.«

SOM BARN VAR vi alla kreativa: fick vi en utklädningslåda, ett gäng kladdkritor och ett tomt rum så dröjde det inte länge innan teatern hade börjat och konstutställningen var på väg upp på väggarna. Sedan hände något.

Efter Bolibompa visades ett tv-program där unga stod på scenen och dansade och sjöng – med 10 000 i publiken. Plötsligt förstod vi att det vi älskade också kunde ge oss något annat.

Vi gick från glädjen att skapa till drömmen om att bli någonting. Från njutningen i att göra till drömmen om att vara någon annanstans. Och sakta blev livet det vi sedan vant oss vid: en grå, tråkig dimma av oändliga att göra-listor där till och med det som borde vara roligt nu blev ännu en sak att klara av.

Men det är aldrig försent att förändras.

Med hjälp av metoder från terapi och hjärnforskning är det möjligt att omprogrammera våra förväntningar inför skapandet. Att omfamna osäkerhet är ofta avgörande. När vi gör det kan vi återigen börja förknippa kreativitet med känslor av lust och njutning.

Då öppnas porten till det som gör vardagen spännande och meningsfull: utforskandet av det okända. Helt enkelt för att livet vill att vi ska leka. ● NR 1/2023 ESSENS 33

E X P E R T E R N A

Skriv din fråga till a4.se essens@

Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, ­rättigheter och anställningsvillkor.

Vad innebär karensavdrag?

Jag har varit sjuk ett par dagar och då fått avdrag på min lön. Min chef pratar om både karensdag och karensavdrag.

Vad menas egentligen med karensavdrag?

SVAR: Karensavdrag är ett avdrag som din arbetsgivare gör på din sjuklön när du är hemma från jobbet på grund av sjukdom. Avdraget motsvarar 20 procent av den sjuklön du får under en genomsnittlig arbetsvecka.

Karensavdraget har ersatt det som tidigare kallades karensdag, som innebar att du inte fick sjuklön under din första sjukdag. Nu får du sjuklön även för din första sjukdag, men bara 80% av din ordinarie lön.

När du är sjuk och stannar hemma från jobbet, ska arbetsgivaren betala ut sjuklön till

dig. Sjuklönen motsvarar 80 procent av den lön du har när du arbetar. Från denna sjuklön gör arbetsgivaren också ett karensavdrag.

Karensavdraget är 20 procent av sjuklönen som du får för en genomsnittlig arbetsvecka.

För en heltidsanställd innebär det alltså att du inte får någon sjuklön för den första arbetsdagen som du är sjuk. Ditt karensavdrag beräknas alltså utifrån hur mycket du arbetar i genomsnitt under en vecka.

Fram till sjukdag 14 är det arbetsgivaren som betalar ut din sjuklön. Därefter ansöker du i stället om sjukpenning hos Försäkringskassan om du fortsätter vara sjuk. Karensavdraget görs både på sjuklönen och på sjukpenningen.

Hanna Adlerteg Melinder Förhandlare

»Karens­ avdraget har ersatt karensdag.«

34 ESSENS NR 1/2023

Hur fungerar karens­ avdrag om jag går hem efter halva arbetsdagen?

Vad händer om jag blir sjuk igen?

Hanna Adlerteg Melinder

Marie Samuels

Jag har varit sjukskriven en vecka på grund av influensa. Efter att ha jobbat tre dagar har jag insjuknat igen. Hur blir det nu med min sjuklön?

SVAR: Om du varit sjuk och kommer tillbaka till jobbet, men blir sjuk igen inom fem kalenderdagar, räknas det som samma sjuklöneperiod. Om fullt karensavdrag inte har gjorts under den första tiden du var sjuk, ska karensavdraget göras igen i den fortsatta sjukperioden. Det är först efter fem kalenderdagar som du påbörjar en ny sjuklöneperiod, med nytt karensavdrag.

Hanna Adlerteg Melinder Förhandlare

En kollega till mig säger att om man arbetar en halv arbetsdag och sedan sjukanmäler sig andra halvan av dagen så blir inte karensavdraget lika stort som om jag hade sjukanmält mig för hela dagen.

Stämmer det?

SVAR: Med de nuvarande reglerna om ­karensavdrag vid sjukdom spelar det ingen roll när på dagen du sjukanmäler dig. Karensavdraget är lika stort om du går hem efter halva arbetsdagen som om första sjukdagen är en heldag.

Hanna Adlerteg Melinder Förhandlare

Hur betalar jag med e-faktura?

Jag vill betala min medlemsavgift via e-faktura – hur gör jag det?

SVAR: Du tecknar e-faktura genom att logga in i din egen internetbank och under avdelningen ”Anslut e-faktura” söka upp och välja ”SRAT” som betalningsmottagare, oavsett vilken SRAT-förening du tillhör. Observera att fakturan då kommer per kvartal.

Marie Samuels Kundservice NR 1/2023 ESSENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

Ordet hungersten väcker min klimatångest KLIMATFÖRÄNDRINGARNA ÄR globala och nära inpå oss. Ändå finns det makthavare som förnekar det som sker. I somras uppmanade drygt 1 900 svenska forskare svenska politiker att använda den vetenskapliga expertisen och agera skyndsamt.

Läget är akut med fortsatt ökande utsläpp.

Varför lyssnar politiken på vetenskapen med bara ett halvt öra?

Vi som är högutbildade och som jobbar i kunskapsintensiva verksamheter måste försvara vetenskapens metod. Killgissningar kan inte vara det som styr en global ödesfråga! Vi akademiker måste stå upp för att viktiga samhällsbeslut måste bygga på forskning och evidens.

Vi står inte inför något nytt. Klimatångest var ett nyord 2007. Redan 1977 förutsåg oljebolaget Exxon temperaturökningarna men valde att vara tysta med sin kunskap. Nivån av växthusgaser är högre än de senaste 800 000 åren. Medeltemperaturen det senaste årtiondet har inte varit så hög på cirka 125 000 år. Människan har orsakat klimatkrisen — och är den enda art på jorden som kan vända utvecklingen. Men då måste vi också agera så starkt och beslutsamt som vi gör i andra akuta kriser.

Hungersten var ett nyord 2022. Hungerstenar ligger vanligtvis djupt under vattenytan men blir synliga vid extrem torka. Inristningar i stenarna varnar för torka och hungersnöd. I somras blottlade torkan en stor hungersten i floden Elbe. Det inristade budskapet lyder översatt: ”Om du kan se mig, gråt då”.

»­Killgissningar kan inte styra en global ödesfråga.«

Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT

Jag gillar ... ... att det finns många kulturupplevelser att delta i! Pandemin fick upp mina ögon för hur viktigt det är för mig att lyssna på livemusik och gå på konstutställningar.

36 ESSENS NR 1/2023

FOTO: GETTY IMAGES

Uppsägningar väntar på PostNord. Främst drabbas chefer och administration.

LÅGKONJUNKTUR

PostNord säger upp anställda

FOTO: G E T T Y IMAG ES

Uppsägningar och omorganisation oroar de anställda.

POSTNORD SVERIGE AB meddelade i början av året att företaget ska genomföra en omfattande omorganisation samt neddragning som främst gäller chefer och anställda inom administrationen. Det innebär uppsägningar av anställda på grund av arbetsbrist. Många har också blivit tvingade att söka nya tjänster. Fackligt förtroendevalda inom Saco-Posten är mycket bekymrade över hur den nya organisationen ska fungera och ser en risk att arbetsmiljön kan försämras.

– Helt krasst blir vi färre som ska göra mer. Trots att företaget går med vinst sägs många medarbetare

FUSION

Nya förbund inom skola 1 januari 2023 bildades två nya Sacoförbund. Lärarförbundet och Lärarnas Riksförbund har slagits samman till Sveriges Lärare och samlar 300 000 medlemmar i alla utbildningsverksamheter från förskola till gymnasium. Det nya fackförbundet Sveriges Skolledare är en sammanslagning av Sveriges Skolledarförbund och Lärarförbundet Skolledare. De organiserar 17 000 medlemmar som har en ledande befattning inom utbildningsområdet. ● NYA REGLER

Stärkt rätt till dygnsvila

upp. Men vi gör vårt bästa av en svår situation. Vi arbetar lösningsfokuserat och försöker stödja medlemmar så gott vi kan, säger Ulf Ohlsson, styrelseledamot i SRAT:s förbundsstyrelse och anställd på Saco-Postens kansli.

Saco-Posten organiserar akademiker från många olika Sacoförbund. Det handlar till exempel om chefer, säljare, ingenjörer, ekonomer, informatörer, HR och specialister.

– Vi har tät dialog med våra medlemmar och många är oroliga såklart. Många har jobbat väldigt länge inom PostNord. Det är sorgligt att arbetsgivaren inte inser hur mycket erfaren kompetens som kan komma att gå förlorad. ● TEXT: PATRICIA WIDERGREN

Fack och arbetsgivare är överens om skärpta regler för dygnsvila i regioner och kommuner. Du som arbetar i ­dygnetruntverksamheter ges rätt till minst 11 timmars sammanhängande ledighet under varje 24-timmarsperiod.

Anställda som får sin dygnsvila inskränkt får rätt till ”kompenserad vila”. Syftet är att värna om återhämtning och arbetsmiljö. De nya reglerna börjar gälla den 1 oktober 2023. Det ställer stora krav på arbetsgivare som nu måste ställa om schemaläggning och rutiner. ●

S R A T

ditt fackförbund

KLIMATARBETE

”Sjöfarten kan minska sina koldioxidutsläpp” – Sjöfartsverket måste vakna!, säger Patrik Wikand, ordförande i Lotsförbundet.

I dag har myndigheten stor klimatpåverkan trots att det finns många alternativ.

PATRIK WIKAND OCH Ronny Löf tycker att Sjöfartsverket ska satsa på mer miljövänliga båtar och att dieselförbrukningen kan minska.

Hur ser sjöfartens klimatpåverkan ut i dag?

– Sjöfartsverket förbrukar 13 000 kubikmeter dieselolja varje år, säger Ronny Löf, vice ordförande i Lotsförbundet. Det är ett koldioxidutsläpp på 34 000 ton. Vore kul att se seriöst på alternativen och starta dialogen!

Vad skulle gå att göra för att minska båtarnas koldioxidutsläpp?

Patrik Wikand (ordförande) och Ronny Löf (vice ordförande), Lotsförbundet.

– El-plugin är ett alternativ, säger Patrik Wikand. I dag går båtar på el i England och Frankrike, vilket fungerar alldeles utmärkt. Att vi bara ska köra båtarna i sänkt hastighet duger inte som miljötänk.

Vad får ni för respons av Sjöfarts­verket när ni lyfter fram miljöfrågor?

– Myndigheten säger att vi inte har råd, säger Patrik. Men de har

På gång i förbundet 22 MARS Fördjupningskurs för skyddsombud i alla sektorer. För dig som gått grundutbildning för skyddsombud. Digitalt via Zoom.

38 ESSENS NR 1/2023

25–27 APRIL Facklig grundkurs för förtroendevalda inom regioner. Ger grundläggande kunskaper för uppdraget. Digitalt via Zoom.

samtidigt fått stora statliga medel till en fossilfri flotta. Vi har inte sett att pengarna satsas på utveckling.

Jag älskar min bransch, men Sjöfartsverket måste vakna!

Patrik Wikand och Ronny Löf har många exempel på hur sjöfarten skulle kunna utvecklas. Men hittills har få konkreta miljösatsningar gjorts.

– Det gjordes ett försök med en lotsbåt driven på metanol, säger Ronny. Men sen knöts bara båten fast en vinter så att den frös sönder.

Såvitt jag vet har den inte använts som lotsbåt.

– Det finns alternativ till ”gammeldiesel”, säger Patrik. Det går att använda bränslen som HVO 100.

Man kan också använda dragande propellerfunktion för att öka verkningsgraden. Eldrivet är ju ett alternativ för bilar – så varför inte båtar? Sjöfartsverket måste börja någonstans. ● TEXT: PATRICIA WIDERGREN

Läs hela kalendariet på srat.se 8–12 MAJ Utbildning i medarbetar- och ledarskap (UGL). För dig med högre uppdrag i förening eller på arbetsplats. Anmälan senast 10/3.

Bara för medlemmar!

Hur bor du, egentligen?

Oavsett om du bor i hyresrätt, villa eller bostadsrätt får du nu medlemspris på din hemförsäkring. Och om livet svänger och du behöver ett starkare skydd är det enkelt att utöka försäkringen, också det med rabatt. Tillsammans med SRAT jobbar vi för att du alltid ska ha tillgång till bra och trygga försäkringar!

folksam.se/srat

Märkt med Bra Miljöval!

Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm

t savgif dlem e m d ucera amen ar red h er ex t f u e D t e r PS! å första

L

När du är klar med dina studier Ta vara på dina medlemsförmåner l Karriärcoachning l Råd om vad ska du tänka på

- när du söker jobb - när du fått nytt jobb l Sveriges bästa lönestatistik l Lönerådgivning l Teckna ex. samboavtal utan kostnad l Kostnadsfria seminarier/webbinarier

srat.se/formaner

I medlemskapet ingår också ... l Kostnadsfri liv-, olycksfall, sjukkapitaloch diagnosförsäkring (tre månader) l SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) och SRAT Inkomstförsäkring l Föreningskontakter och nätverkande med andra yrkesverksamma l Rådgivning om din anställning

Det lönar sig att vara medlem!

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se