Essens 3-2022

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 3/2022

Anna Luther är hälsopedagog på Hälsoäventyret i Göteborg.

GRANSKNING

Så funkar nya LAS

MÖTET

Hälsopedagogen Anna Luther tar upplevelsebaserad pedagogik till hjälp i sina möten med unga. SID 12

Stress slår mot akademiker SPANING

Nu skälls det på kontoret

5

FIFFIGA SPARTIPS PÅ JOBBET

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

Kropp & knopp

TEMA

Bara för medlemmar!

Hur bor du, egentligen?

Oavsett om du bor i hyresrätt, villa eller bostadsrätt får du nu medlemspris på din hemförsäkring. Och om livet svänger och du behöver ett starkare skydd är det enkelt att utöka försäkringen, också det med rabatt. Tillsammans med SRAT jobbar vi för att du alltid ska ha tillgång till bra och trygga försäkringar!

folksam.se/srat

Märkt med Bra Miljöval!

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Per Cornell, A4 per@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Karin ­Persson, Anne Ralf Hållbus, Annica Ögren Fotografer och illustratörer Marco Glijnis, Nicke ­Johansson, Team Hawaii Omslagsbild Nicke Johansson Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 21 100 ex Annonsbokning Kontakta Marie Norell, marie.norell@srat.se

Varför går det inte att få bort stressen?

VI FRÅGADE SRAT:S medlemmar om de ville berätta om sina erfarenheter om skadlig jobbstress. Ni kan aldrig ana vad som hände sen. Eller så kan ni det. Det strömmande in svar från människor som var beredda att dela med sig av smärtsamma upplevelser. Vill man se det positiva i detta kanske det tyder på att utbrändhet inte är belagt med skam längre. Kanske också att läsarna har ett högt förtroende för tidningen. Men det kändes framförallt som ett bevis på att problemet är stort och berör många. I vårt stora tema om stress bland akademiker träffar vi några av er som hörde av sig. Vi har också talat med experter på området. Det är tyvärr så att sjukskrivning som kan kopplas till stress ökar inom akademikeryrkena och de ökar mest bland kvinnor i kontaktyrken.

Som Sacos ordförande Göran Arrius påpekar handlar det ofta om personer med en väldigt stark yrkesetik. De höga etiska kraven som man ställer på sig själv i kombination med för hög arbetsbelastning verkar bli en toxisk mix. Är problemet verkligen så svårlöst som det brukar låta? Inte enligt Arrius: – Om alla arbetsgivare ser till att det finns ett fungerande arbetsmiljöarbete skulle sjukskrivningarna minska. Det är inget hokus pokus, konstaterar han.

»Sjukskrivning kopplad till stress ökar inom akademiker­yrken.«

Per Cornell Chefredaktör

ISSN 2003-1548 Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... tipset om att träna lagom mycket. (s. 11)

... texten om hundar på jobbet. (s. 18)

I N N E H Å L L

3/2022 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING Nya LAS. 11 F&S Träna med måtta.

12 MÖTET Hälsopedagog.

18 SPANING Skäll på jobbet?

21 PANEL Pratar ni politik?

22 TEMA Skadlig stress.

32 LISTAN Spartips i höst.

33 KRÖNIKA 34 EXPERTERNA

FOTO: MARCO GLIJNIS

36 SRAT

4 ESSENS NR 3/202 2

Ulrika Eriksson har fått förändra sitt liv efter utbrändheten. Läs vårt tema om stress på sidan 22.

A K T U E L L T

DEBATTBOK

BARNMORSKOR

Flera tecken på arbets­miljöproblem Regioner hotas med vite för att förlossningsvården är i kris. Varannan barnmorska funderar på att byta jobb.

DET FINNS TYDLIGA tecken på att krisen inom förlossningsvården inte är över. Det menar Eva Nordlund, ordförande för Svenska Barnmor­ skeförbundet. Flera regioner hotas av vite efter att arbetsmiljön har haft stora brister. Anmälningarna har hamnat hos Arbetsmiljöverket som nu kräver åtgärder mot vite.

En undersökning från SRAT/ Svenska Barnmorskeförbundet visar att över hälften av alla barn­ morskor någon gång under det senaste året har funderat på att byta jobb. Detta samtidigt som nästan alla trivs med sitt yrke.

Dessutom arbetar nästan hälften av alla barnmorskor

Sticker hål på myter om AF

deltid för att orka med den press som råder i yrket, som Essens tidi­ gare har rapporterat om.

– Det krävs stora förändringar både inom förlossningsvården och övriga vården. Synen att man kan utnyttja arbetskraften på det här sättet måste förändras. Nya gene­ rationen barnmorskor kommer inte att acceptera detta, säger Eva Nordlund.

Hon pekar på att lagstadgade rät­ tigheter som fyra veckors samman­ hängande semester inte är självklart för barnmorskor och att regionerna systematiskt bryter mot arbetstids­ lagen genom att det krävs att många jobbar dubbelpass för att klara av trycket under exempelvis sommarmåna­ derna.

– Vården kan inte bäras upp av att vi ska uppoffra oss och göra avkall på våra liv. ● TEXT: PER ­C ORNELL

FOTO PÅ SIDA: GETTY IMAGES

ARBETSMARKNAD

Optiker + audionomer = sant Två yrkesgrupper inom SRAT som vanligtvis inte jobbar så tätt är optiker och audionomer. Men sedan en tid har en av de ledande aktörerna inom optikbranschen i Sverige, även börjat erbjuda tjänster kopplade till hör­ sel, på vissa håll i samarbete med regionerna.

– För audionomerna ser jag det som positivt med nya nya arbetsgivare, säger Stefan Lundå, ordförande för audionomernas förening, SRAT. ●

Den tidigare arbetsförmed­ laren Johan Berg är i dag verksamhets­ controller på Arbetsförmed­ lingen. Nyligen kom hans bok ”Spelet om Arbetsförmed­ lingen” ut.

Den handlar om turerna bakom de stora förändringarna på myndigheten och är delvis en reaktion på privatiseringsi­ vern som har präglat omställ­ ningen.

– Jag har försökt att beskri­ va förändringen av myndighe­ ten, sätta saker i sitt samman­ hang och redogöra för när politikerna vänder kappan efter vinden på ett sätt, som jag tror, allmänheten inte har koll på, säger han.

Johan Berg vill bland annat sticka hål på myter om att Arbetsförmedlingen är en ineffektiv myndighet med lågt förtroende som inte bidrar till att folk får jobb. ●

84,7 % En kvinnlig privatanställd tjänsteman tjänar i snitt cirka 15 procent mindre än manliga kollegor. Det visar Medlingsin­ stitutets senaste rapport som också slår fast att löneskillna­ derna mellan könen ökar efter en lång period av utjämning. ●

NR 3/202 2 ESSENS 5

Både allvarliga olycksfall och långvarig sjukfrånvaro minskade under pandemin i många branscher.

Pandemin påverkade ­skador och sjukfall Arbetsskador och sjukskrivningar minskar i många branscher.

COVID-19 HAR bidragit till minsk­ ning av antalet allvarliga arbets­ olycksfall och långvarig sjuk­ frånvaro. Det visar statistik från bland annat Afa Försäkrings stora skadedatabas. Rapporten ”Allvarliga arbetsskador och långvarig sjuk­ frånvaro” är en av Sveriges mest omfattande rapporter på området.

– Vi kan se spår av covid-19-­ pandemins effekter i vår statistik.

Frånvaron bland anställda ökade både på grund av sjukdom och permitteringar. Olycksfallen har därför minskat i branscher där 6 ESSENS NR 3/202 2

sysselsättningen och aktiviteten har påverkats negativt av pandemin, säger Anna Weigelt, chef för Analys­ avdelningen på Afa Försäkring.

Det finns stora skillnader i olycksrisken mellan yrkesgrupper.

Vanligaste orsaken till ett allvarligt arbetsolycksfall är fallolyckor, den näst vanligaste är lastningsolyckor.

– Fallolyckor utgör drygt en tred­ jedel av alla allvarliga arbetsolyckor.

Bland kvinnor är fallolyckor vanliga inom vård- och omsorgsyrken.

Sedan 2016 har de långa sjuk­ skrivningarna minskat.

– Risken för långvarig sjukfrån­ varo minskade även mellan 2019 och 2020. Inom avtalsområde Kommuner och regioner minskade

antalet sjukfall för båda könen. Även risken minskade. För kvinnor minskade risken för långvarig sjuk­ frånvaro för samtliga åldersgrupper, säger Andreas Ek, statistiker och analytiker på Afa Försäkring.

Den vanligaste diagnosen bakom en långvarig sjukfrånvaro inom kommuner och regioner är en psykisk diagnos och det gäller både kvinnor och män.

– Kvinnor inom yrkesgruppen socialt arbete hade den högsta ris­ ken för ett långvarigt sjukfall med en psykisk diagnos 2020. Sjukfall med psykiska diagnoser blir oftare långa jämfört med övriga diagnoser, säger Andreas Ek. ● TEXT: PER CORNELL

UTBILDNING

Akademisk utbildning skyddar mot arbetslöshet ...

Gymnasium och akademisk utbildning minskar risken för arbetslöshet kraftigt.

ARBETSLÖSHETEN ÄR åtta gånger högre bland de som saknar utbild­ ning jämfört med de som har en längre eftergymnasial utbildning.

Det visar statistik som Akademiker­ nas a-kassa sammanställt i Arbets­ löshetsrapporten 2022.

– Det är en enorm skillnad i arbetslöshet beroende på hur lång, eller kort, utbildning man har.

Det som gör störst skillnad är om du har en gymnasie­ utbildning eller inte, säger Alexandra Oljans Ahlin, kom­ munikatör på Akademi­ kernas a-kassa.

2021 hade de som saknade en utbildning en genomsnittlig

arbetslöshet på 28,4 procent, vilket kan jämföras med dem som hade en gymnasial utbildning där 7,7 procent var arbetslösa och dem med minst tre års eftergymnasial utbildning som hade en arbetslös­ het på 3,5 procent. De utan utbild­ ning hade mer än åtta gånger så hög arbetslöshet som de med en längre akademisk utbildning.

– Under pandemin ökade arbets­ lösheten bland våra medlemmar kraftigt men jämfört med hur det ser ut för andra grupper så har akademiker en betydligt lägre arbetslöshet och klarar sig i det långa loppet betydligt bättre.

Att utbilda sig ger helt klart större chanser att få jobb, säger Alexandra Oljans Ahlin. ● TEXT: PER ­C ORNELL

… men den lönar sig allt sämre Enligt en ny rapport från Saco har den så kallade högskolepremien sjunkit kraftigt. Det innebär att akademisk utbildning lönar sig sämre. Vilka specifika utbildningar som lönar sig mindre bra framgår i Sacos Livslöne­ rapport, som tar hänsyn till inkomstbortfall under studietiden, arbetslöshet, pension med mera. Exem­ pel på olönsamma utbild­ ningar är tandhygienist, arbetsterapeut och vissa lärarutbildningar.

–Det handlar ofta om kvinnodominerade yrken i välfärden. Där har arbets­ givare ett stort ansvar för att förbättra både villkor och löner, säger Linda Simonsen, samhällspoli­ tisk utredare på Saco, till Akademikern. ●

FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES

ARBETSLIV

Stor brist på tandhygienister Det saknas tandhygienister i 17 av 21 regioner. Situationen är mest allvarlig i norra Sverige. Bristen på tandhygienister hänger ihop med att lön, arbetsmiljö och utvecklingsmöj­ ligheter inte har hängt med, enligt en debattartikel som Yvonne Nyblom, ordförande för Sveriges Tandhygienistför­ ening har skrivit med ett par andra förtroendevalda.

– Det här leder till att den förebyggande vården blir lidande, på lång sikt får det negativa effekter på både mun­ hälsa och allmänhälsa, skriver de. ● NR 3/202 2 ESSENS 7

G R A N S K N I N G

Så funkar nya LAS och studiestödet Mindre fokus på anställningstrygghet och mer på anställningsbarhet. Nya LAS, ett nytt studiestöd och nya villkor i kollektivavtalen öppnar för mer rörlighet i arbetslivet.

TEXT: PER CORNELL FOTO: ANNIKA CLEMENS

I JUNI KLUBBADES nya LAS, Lagen om anställ­ ningsskydd, av Sveriges riksdag. Den 1 okto­ ber började den att tillämpas. Bakgrunden till lagändringen är januariöverenskommelsen.

Förhandling mellan parterna har format den nya lagen som samtidigt kompletteras av ett nytt statligt studiestöd för hela arbetsmarkna­ den och nya villkor i kollektivavtalen. Paketet innebär förändringar på tre huvudområden: ● Turordningsreglerna ändras vid arbetsbrist. I privat och statlig sektor tillåts fler undantag från turordningsreglerna. Dess­ utom försvinner arbetsgivarnas skyldighet att betala ut lön vid tvist om uppsägning av personliga skäl. Skyldigheten för arbetsgiva­ ren att omplacera minskas samtidigt. ● Nytt statligt omställningsstudiestöd för yrkesverksamma införs. Alla som vill studera, oavsett anställningsform, kan söka det nya studiebidraget samt ett frivilligt lån.

Den som arbetar under kollektivavtal kan dessutom få ett kompletterande studiebidrag. ● Fler får omställningsstöd. Inte bara tillsvidareanställda under kollektivavtal får rätt till omställningsstöd om man blir upp­ sagd, i den nya överenskommelsen. Även de som saknar kollektivavtal och de vars tids­ begränsade anställning upphör har rätt till stöd. Samtidigt tar staten över ansvaret för omställning.

8 ESSENS NR 3/202 2

Arbetsmarknadsminister Eva Nordmark (s) har kallat paketet för ”den största trygghetsoch frihetsreformen på svensk arbetsmark­ nad i modern tid.”

MATS ERIKSSON, förhandlingschef på SRAT, har deltagit i förhandlingarna på det statliga området. Han tror också att nyordningen kommer att få mycket stor betydelse under de kommande åren.

– Nackdelen är förändringarna i arbets­ rätten. Det är inte bra som vi ser det från arbetstagarsidan. Men den ”motvaluta” som vi har fått är väldigt stark.

Mats Eriksson

Sophie Silverryd

I juni under­tecknades trygghetsöverenskommelsen.

7 stora ändringarna i nya LAS

Mats Eriksson syftar på den förstärkta omställningen som har förhandlats fram i kollektivavtalen för statligt, kommunregionalt och privat anställda.

FRÅN OKTOBER I ÅR införs ett helt nytt så

kallat omställningsstudiestöd. Det syftar till att man som arbetstagare ska kunna fortsätta att utvecklas i sitt yrke alternativt skaffa nya kompetenser för att klara av förändringarna på arbetsmarknaden. Bidraget kan sökas av alla och det är generöst tilltaget: Vid en inkomst på 53 000 kronor blir studiebidraget utan kollektivavtal 21 300 kronor per månad och med kollektivavtal, 34 450 kronor. Det finns dessutom möjlighet att ta studielån.

– Kompetensutvecklingen kan, men måste inte vara kopplad till ens anställning. Det kan också vara något som skapar möjligheter för individen att byta bana. Man vänder sig till sin omställningsorganisation med frågor och för att ansöka. Sedan är det CSN som ska godkänna, säger Mats Eriksson.

Så hur skulle det fungera för exempelvis en optiker som vill utnyttja studiestödet?

– Den personen skulle kunna läsa mot en magisterexamen, men det skulle också kunna vara studier i företagsekonomi för att kunna starta sitt eget bolag. Det finns ett antal grundkrav också kring hur länge man varit anställd och antalet arbetade timmar.

DEN ANDRA STORA förstärkningen kring omställning handlar om att fler får rätt till så kallat omställningsstöd vid uppsägning. Tidi­ gare har det varit en kollektivavtalad rättighet för tillsvidareanställda. Det nya är att även de som inte har kollektivavtal och de vars tidsbe­ gränsade anställning upphör också omfattas.

Nivåerna i stödet kan dock skilja sig beroende på om man har kollektivavtal eller inte.

Den negativa sidan av den nya lagen och överenskommelsen ur ett fackligt perspektiv är som sagt förändringarna i arbetsrätten.

Den nya lagen om anställningsskydd är utformad för anställda på den privata sidan.

1. TRE UNDANTAG FRÅN TURORDNINGEN Enligt turordningen blir den som har varit anställd kortast tid den som blir uppsagd först vid arbetsbrist. Antalet anställda som får undantas från den turordningen vid arbetsbrist utökas med nya lagen till tre personer vid max fyra tillfällen under ett år. Inom offentlig sektor ser det något annorlunda ut.

2. ANSTÄLLNINGEN UPPHÖR VID TVIST Om en anställd anser sig ha blivit uppsagd på fel grunder och inleder en tvist med sin arbetsgivare upphör anställningen efter uppsägningstiden. Tidigare var arbetstagaren fortsatt anställd med lön så länge tvisten pågick. Med förändringarna blir personen arbetslös och ska stå till arbetsmarknadens förfogande.

3. ALLA HAR RÄTT TILL OMSTÄLLNINGSSTÖD På arbetsplatser som har kollektivavtal finns avtal om stöd vid uppsägning med omställningsorganisationer. En förändring i nya LAS är att även personal på företag som inte har kollektivavtal omfattas av rätten till omställningsstöd. Även de som inte blivit uppsagda ska kunna få rådgivning från sin omställningsorganisation.

4. HELTID BLIR HUVUDREGEL Anställningsavtal ska i regel gälla på heltid, deltidsarbete ska tydligt framgå i avtalet. Det innebär ingen större skillnad på arbetsplatser som använder skriftliga anställningsavtal som anger tjänstgöringsgrad. På mindre seriösa arbetsplatser där arbetsgivaren och den anställde inte har kommit överens om tjänstgöringsgrad gäller heltid. Detta är bra i de fall det finns brister i anställningsavtalen.

NR 3/202 2 ESSENS 9

G R A N S K N I N G

Men eftersom lagen kolliderar med vissa tidigare framförhandlade saker för offentligt anställda, har det gjorts justeringar i de kol­ lektivavtalen. Grunden är dock densamma.

Skiljer sig turordningsreglerna?

– Ja. På den privata sidan gäller nya LAS fullt ut vilket innebär att arbetsgivaren får göra tre undantag från turordningslistan fyra gånger under ett år. På den statliga sidan gäller tre undantag två gånger på ett år. På den kommunregionala sidan har man inga undantag från turordningen, säger Sophie Silverryd, förbundsjurist på SRAT. En annan förändring gäller när det upp­ står tvist om en uppsägning. Tidigare har en anställd som inte accepterar en uppsägning haft rätt att behålla anställningen under tvisten. Den rätten har nu försvunnit. Under tvisten är det i stället a-kassa som gäller.

– Jag tror den här förändringen leder till att färre tvistar och att fler kommer att sägas upp utan saklig grund. Det blir lättare och billigare för arbetsgivare att säga upp folk. För oss är det just den här biten som är svårast att svälja i hela LAS-uppgörelsen.

MEN SOM DEN svenska modellen alltid har fungerat är det aldrig så att bara den ena parten kan gå vinnande ur en förhandling.

När SRAT:s ordförande Magnus Nordström zoomar ut lite är han ändå positiv: – Det är utan tvivel så att vi som individer, arbetstagare, organisationer och land behö­ ver möta en allt snabbare kunskapsgenererad förändring i framtiden. Omställning och kontinuerligt lärande kommer att krävas av oss, ofta i den bransch vi är men ibland också i någon helt ny. Min förhoppning är det stöd som nu kommer leder till att fler vågar ta ini­ tiativet att förekomma en eventuell framtida uppsägning, att våga beträda den stig mot något utvecklande som tidigare känts otrygg och backig. Att ta steget mot det som utveck­ lar och skapar tillfredställelse på jobbet ska bli lättare – det skapar ett hållbart arbetsliv. ● 10 ESSENS NR 3/202 2

5. VISSTIDSANSTÄLLDA FÅR SNABBARE TILLSVIDAREANSTÄLLNING Visstidsanställda får snabbare rätt till tillsvidareanställning än tidigare. Den som har jobbat 12 månader under en period av fem år har rätt till tillsvidareanställning (tidigare gällde 24 månader), samt att den som har varit anställd i nio månader i sträck (i stället för tolv) har förtur till nya tjänster som dyker upp. Det gäller privat sektor.

6. BEMANNINGSPERSONAL HAR RÄTT TILL ANSTÄLLNING Anställda på bemanningsföretag som har jobbat i minst 24 månader, under en period på tre år, på samma kundarbetsplats ska erbjudas tillsvidareanställning. Arbetsgivaren kan dock köpa sig fri från erbjudandet genom att betala ett skadestånd på två månadslöner till den bemanningsanställda.

7. SAKLIGA SKÄL FÖR UPPSÄGNING Sakliga skäl ersätter saklig grund vid uppsägning.

Sakliga skäl kan vara arbetsbrist eller förhållanden som rör en enskild anställd personligen. Vid uppsägning på grund av arbetsbrist är det ingen större skillnad i nya LAS. Skillnaden bedöms bli tydligare vid uppsägning på grund av personliga omständigheter. Arbetsgivaren behöver inte längre göra någon bedömning om huruvida orsaken till uppsägningen var tillfällig eller om beteendet bedöms fortsätta. Den rättsliga prövningen kommer att fokusera på hur pass allvarligt arbetstagaren har åsidosatt sina skyldigheter i anställningen. I vissa fall kan det underlätta för arbetsgivare att säga upp personal.

F & S

Träna lagom är bäst i längden

Det finns en trend kring träning­ ens positiva effekter för oss, som du vänder dig emot, berätta!

– Det är framförallt den hårda träningen som man ska vara försiktig med. I alla fall om det är bra hälsa och ett längre liv som man är ute efter. Hård träning är kontraproduktivt ur ett hälsoperspektiv.

En majoritet som tränar hårt skadar sig inom ett år. Dessutom finns det ökad risk för både hjärtproblem och ledsjukdomar senare i livet.

Vilka är beläggen för det?

– En av de bästa vetenskapliga artiklar på temat är svensk och baserar sig på 53 000 deltagare i Vasaloppet. Det är tre gånger högre risk för dem som kört fem Vasalopp att få förmaksflimmer, jämfört med dem som bara kört ett lopp. Det är troligen inte bara själva loppet som ökar risken utan även den hårda träningen. Även risken för artros ökar kraftigt enligt samma databas.

Så hur tycker du att man ska förhålla sig till träning?

– Inte gå på all lobbyism som finns kring träning, vilken syftar till att du ska skaffa dyr utrustning av olika slag. I stället ska man försöka lära av sig själv och träna så mycket som kroppen tål. Muskelträning och balans är väldigt bra – i kombination med raska promenader.

Fredrik Nyström Forskare och överläkare vid Linköpings universitet

Det finns fler ”sanningar” kring hälsa som du har synat.

– Ja, att all övervikt skulle vara farlig. Det stämmer inte. Måttlig övervikt är inte skadlig. Det är till och med mindre risk att dö i förtid vid måttlig övervikt. Och en väldigt fin studie visar att bantning från fetma till att bara vara överviktig ökar risken för att dö i förtid.

I forskningsvärlden kallas det fetmaparadoxen och den kan inte riktigt förklaras. Det skulle kunna ha med välbefinnande att göra – att det helt enkelt är hälsosamt att unna sig vissa saker som man tycker om och inte bara avstå saker hela livet för att hålla sig smal.

Träning, kost och vikt hänger ihop, men inte riktigt som vi har lärt oss menar du.

– Det går i regel inte att träna sig smal och fett är inte farligt.

Det trodde man tidigare. Vill man gå ner i vikt är lågkolhydratskost mer effektivt än att ta bort fettet.

Medelhavskosten tillsammans med ett till två glas vin om dagen är bra för de flesta, det finns det riktiga lottade studier som visat.

Har man missbruksproblem är vin inte nyttigt av den anledningen. Men rent medicinskt minskar det blodtrycket bland annat.

En mer jobbrelaterad f­ råga – sitta eller att stå upp på jobbet?

– Den bästa färska studien är kanadensisk och visar att ett jobb där man står hela dagen innebär samma riskökning för hjärtinfarkt som rökning gör. Så att välja att stå hela dagarna är ingen bra idé. Det gäller att hitta sitt eget lagom både kring träning, kost och rörelse.

Radikalt lagom heter din bok, men du själv verkar inte riktigt lagom radikal.

– Jag lever inte som jag lär utan jag tränar egentligen för hårt.

Men jag mår bra av det på kort sikt. Och jag är inte riktigt lagom provocerande heller. Det finns ett antal träningsfanatiker som hatar mig. Men som tur är använder jag inte Twitter. ●

TEXT: PER CORNELL

Forskaren och överläkaren Fredrik Nyström gör upp med ”sanningar” om träning och hälsa i boken Radikalt lagom.

Men han lever inte som han lär.

NR 3/202 2 ESSENS 11

M Ö T E T

Hälso-

YRKE: HÄLSOPEDAGOG

12 ESSENS NR 3/202 2

äventyr Anna Luther använder upplevelse­pedagogik för att lära barn om kropp, hälsa och värderingar.

– Man kommer ihåg så mycket mer då, säger hon.

TEXT: TIM ANDERSSON FOTO: NICKE JOHANSSON

NR 3/202 2 ESSENS 13

M Ö T E T

B

Skelettet Åke blir ett sätt att närma sig hälsa på ett spännande sätt.

14 ESSENS NR 3/202 2

arnen står uppradade utanför vinröda draperier.

Det är en förskoleklass från Kungsladugårdsskolan som i dag kommit hit till vindsvåningen på Tredje Långgatan 16 i Göteborg.

– Ni ska få träffa några skelett, berättar hälsopedagogen Anna Luther.

– Är de döda? frågar ett av barnen, åtmins­ tone till hälften på allvar, att döma av den lite ansträngda rösten.

– Nja, lever gör de i alla fall inte, säger Anna Luther.

Till musik och ljudet av hjärtslag i högta­ larna går barnen in genom tygsjoken och ham­ nar i ett rum upplyst av en elektrisk kandela­ ber. Där möter de Åke, ett rangligt skelett med keps, som med lite assistans från Anna Luther tar sig runt för att skaka hand med besökarna.

På en scen under ett randigt täcke ligger hans kompis Benjamin och sover.

– De två var ute och lekte igår, och Åke kittlade Benjamin så svårt att alla hans ben nu är i oordning. Är ni bra på att pussla? Är det säkert? I så fall kanske ni kan hjälpa till att få ihop honom igen, föreslår Anna Luther.

Men först har barnen lite andra uppgifter att ta sig an. De får svara på frågor om krop­ pen, och visa vad som skulle hända med styr­ seln om deras benstomme plötsligt trollades bort. Och efter att Anna Luther tagit på sig mantel och krona ställs de inför ”drottningen av landet Tvärtemot”, som sätter dem på prov: När de blir tillsagda att röra på sig ska de vara stilla, och när de får order om att göra sig stora ska de krympa ihop.

– Ni var ju jättedåliga, säger Anna Luther enligt tvärtomlogiken. Nej, ni var jättebra, säger hon sedan: den bästa grupp jag har haft på tio år, faktiskt…

TIO ÅR – SÅ LÄNGE har Anna Luther arbetat som hälsopedagog på Hälsoäventyret: en hälsofrämjande verksamhet som bygger på upplevelsepedagogik, och som ger barn från förskoleklass upp till sexan kunskap om kropp, hälsa, värderingar och attityder.

Olika årskurser erbjuds olika program. Om sexåringarna får träffa skeletten får sexorna prata kropp och knopp. I årskurs 3 återkom­ mer Åke, men då heter han Hjärt Lundgren i stället, och har ett skriande behov av inre organ. Barnen måste hjälpa honom med hjärta, lungor och blodkärl, och får prova att pumpa låtsasblod.

– Vi har små syremolekyler som åker på de röda blodkropparna. Och så pratar vi om vad som stärks av fysisk aktivitet, lungorna och hjärtat. Och hjärnan: du får bättre minne och lättare att koncentrera dig.

Programmet för årskurs 4, ett av dem som

På Hälsoäventyret tillämpar Anna Luther en pedagogik som bygger på upplevelser.

NR 3/202 2 ESSENS 15

M Ö T E T

Anna Luther och hennes kollegor tagit fram, handlar om mat och miljö, liksom mat­svinn och ekologisk märkning.

– Man kommer ihåg så mycket mer när man upplever det med alla sinnen än när man sitter på en lektion och bara lyssnar på en lärare som pratar. Här får man arbeta mycket med händerna, men också lukta och smaka på saker, berättar Anna Luther.

Själv fick hon upp ögonen för Hälsoäven­ tyret när hon pluggade Hälsopromotionspro­ grammet är i Göte­ borg. Kursarna var på studiebesök i Vara, där konceptet – som kom­ mer från USA – först utvecklades i Sverige.

Hon fastnade för just de interaktiva, upplevelsebaserade metoderna, så när hon erbjöds en praktikplats här tack­ ade hon glatt ja.

Samma dag som hon tog sin examen blev hon erbjuden jobb.

– Under studierna visste jag inte vad utbild­ ningen skulle leda till för jobb – eller om den skulle leda till jobb. Konkurrensen är stor.

Men jag gick helt på lust och intresse.

Fram till att Anna Luther återvände till skolbänken vid 39 års ålder hade hon jobbat i 15 år på resebyrå. Hon hade först läst

en turismutbildning, och sedan fördjupat sina kunskaper på en skola i London 1993–1994, lärt sig ”sådant som man inte längre behöver lära sig”, som hon säger: bläddra i stora kata­ loger och räkna ut flygtider.

– Det var också mycket geografi. Jag kunde alla länder, alla huvudstäder, alla delstater i USA. Nästan varenda liten ö i Söderhavet.

Med tiden blev hon trött på jobbet, på att bara vara en ordermotta­ gare. Hon kände att hon ville ha ett arbete där hon kunde påverka.

Det var stressigt och kvavt. Ibland hann hon knappt gå på toaletten.

Hon kände också av fysiska konsekvenser.

– När jag skulle läsa för min son på kvällen kunde jag inte hålla i boken, eftersom jag fick dom­ ningar i armarna. Jag var jättestressad. Och stillasittandet gjorde att jag fick problem med axlar och rygg.

»Man kommer ihåg så mycket mer när man upplever det med alla sinnen.«

ANNA LUTHER ● Gör: Hälsopedagog på Hälsoäventyret Vargen, Grundskoleförvaltningen, Göteborgs stad. ● Ålder: 51. ● Familj: Gift med Martin Luther (som är släkt med ­originalet!). De har två barn.

16 ESSENS NR 3/202 2

● Utbildning: Hälsopromotion med inriktning kostvetenskap, Göteborgs universitet. ● Fritid: Är gärna vid havet.

Badar året runt. Umgås med familj och vänner. Skidåkning både utför och på längden.

SKILLNADEN MELLAN då och nu beskriver hon som den mellan natt och dag. Här är arbetet varierande, rörligt och fritt. Och hon kan påverka det mycket.

– Vi har byggt upp allting själva. Vi fick börja med att göra i ordning lokalerna, måla köket, beställa gardiner. Det var en sådan kontrast mot vad jag jobbat med innan, där du sitter i din lilla fyrkant, på din lilla tårtplätt.

Men visst kan arbetet vara krävande också.

Alla möten med barn och ungdomar blir inte bra. Hon minns särskilt första pubertetspro­ grammet som hon genomförde, med tjejer i en sexa. Det gick ”åt helvete”, som hon säger.

– Man skulle nog inte ha släppt iväg den där klassen utan en lärare.

Stämningen var kall och samarbetsviljan låg. När tjejerna efteråt skulle skriva om häl­

EN DAG PÅ JOBBET 07.45 Förbereder lektionen. Tar fram rekvisita och gör iordning rummet.

Brygger kaffe för pedagogerna, tar fram äpplen och tar fram böcker som barnen får låna med sig.

08.30 Fikar.

08.50–10.30 Lektion för barnen.

11.00 Plockar undan och packar inför uppföljningsbesök på skola.

11.30–12.00 Lunch.

12.30–13.30 Uppföljningsbesök på en skola. Barnen får repetera vad de tidigare har lärt sig.

14.00 Bokar in nya klasser, skickar påminnelser inför besöken, fixar medskick.

16.30 Slutar för dagen.

sopedagogerna i ett slags loggbok var det inga vänliga ord som de formulerade. Anna Luther minns att hon och hennes kollega satt och grät.

– Det kanske var en kombo av klassen, där det fanns någon sorts destruktivt spel, och att det var första gången för oss. Nuförtiden är det inget problem för oss att prata om puber­ teten och kroppsdelar och mensskydd, men då var det lite nytt, och det blev inte bra.

DE FINA MÖTENA överväger dock. När hon känner av barnens respons, märker att de tycker att det är spännande, är jobbet som roli­ gast, säger hon. Att kunna påverka den fysiska arbetsmiljön är en sak – men den stora behåll­ ningen är möjligheten att påverka barnen.

Hon berättar om en klass i årskurs 5 som var här nyligen, och som bad om att få träffa

skelettet Åke igen. De hade mött honom för många år sedan i förskoleklassen och inte glömt honom. Först var Anna Luther skep­ tisk, sade att han var på semester, men när de fortsatte att ivrigt insistera tog hon till sist fram honom.

– De var så glada. En flicka berättade hur stolt hon varit över ha fått pussla ryggraden på plats.

Kanske kommer Åke att sätta liknande spår i de sexåringar som är här i dag. När de till sist har lyckats få ihop honom och det är dags att återvända till skolan går alla fram och kramar honom.

– Från början var han lite otäck, säger en pojke. Hård och läbbig.

Nu greppar han lårbenen i en stor omfam­ ning. ● NR 3/202 2 ESSENS 17

S P A N I N G

Hundboom på jobbet Nu vill fler ta med sig hunden till jobbet. Men är det verkligen en bra idé? Frågan lär dela kollegorna på arbetsplatserna.

H

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

unden må vara människans bästa vän, men måste männ­ iskan nödvändigt­ vis ha med sig sin bästis på jobbet? Ja, det är det uppenbarligen många som anser.

När försäkringsbolaget Agria i höstas frågade 500 av sina hundägande kunder om de tänkte ta med sig husdjuren till arbets­ platsen svarade nästan var femte person jakande. Enligt en annan undersökning, från Linkedin, uppgav 3 av 10 att de rent av är beredda att säga upp sig om de skulle nekas detta av arbetsgivaren.

Bakgrunden till det växande antalet kontorshundar är naturligtvis pandemin.

Hemarbete tillsammans med en ekonomisk pott efter inställda luncher och nöjen gav många möjlighet att skaffa husdjur. Annett Kjellberg, avdelningschef på Djuravdel­ ningen på Jordbruksverket, kan inte säga exakt hur mycket försäljningen av hundar har ökat, men berättar att grova uppskatt­ 18 ESSENS NR 3/202 2

ningar tyder på omkring 25 procent de senaste två åren.

– Utifrån trycket som vi ser på veterinära stationer och på omsättningen överhuvud­ taget, kopplat till tjänster, så är det en väldig ökning. Priserna har gått upp och införseln av hundar från andra länder har också ökat mycket. Det vet vi från gränsstationskontrol­ ler.

SOMLIGA VÄLKOMNAR utvecklingen med djur på jobbet, och pekar på fördelarna. Ida

Tengman, försäljningschef hos k ­ ontorsoch konferensaktören 7A, refererar till forskning som visar på minskad stress och ökad arbetstillfredsställelse som positiva konsekvenser.

– Hundar har alltid varit välkomna hos oss, under förutsättning att de är rumsrena, inte skäller och håller sig inne på konto­ ret. Förutom att hundarna skapar en bättre arbetsmiljö så är den här möjligheten också en förmån för våra kunder, som behöver få livspusslet att gå ihop, och som kanske inte

vill eller har möjlighet att betala flera tusen i månaden för ett hunddagis, säger hon.

Alla är dock inte lika glada över utveck­ lingen. Hos landets pälsallergiker och ast­ matiker finns en oro. Det berättar Helena Färnsten, tillförordnad generalsekreterare på Astma- och allergiförbundet.

– Det är oerhört viktigt att tänka på att det som är en kär och älskad familjemedlem för någon kan utgöra en hälsofara för någon annan. Ingen ska behöva riskera att bli allvar­ ligt sjuk på jobbet.

Svåra astmaanfall, andningssvårighet, akut vård – allmänhetens kunskap är alltjämt låg vad gäller de svåra konsekvenser som hundar kan innebära för allergiker, menar Helena Färnsten. Och det finns en utbredd föreställ­ ning om att ett piller löser problemet, säger hon, men så är det inte.

ENLIGT EN ANNAN föreställning är det endast

den direkta kontakten med hunden som är riskfylld, och att faran är ur världen när djuret är det.

– I själva verket är det så att allergenet, det NR 3/202 2 ESSENS 19

S P A N I N G

i hunden som man reagerar på, fastnar på textilier, mattor, gardiner, och kan sitta kvar i månader, kanske ännu längre, och påverka allergikern.

Astma- och allergiförbundet driver inte något totalförbud mot hundar på jobbet, men vill understryka vikten av att arbetsmiljölagen följs på den här punk­ ten. Enligt den ingår det i arbetsgivarens arbetsmiljöarbete att göra en riskanalys, för att bedöma om hundar kan innebära någon fara för medarbetarna.

Trivs hundarna på kontor? Varken mer eller mindre än människor, enligt Annett Kjellberg. Får de bara mat och vatten och motion minst var sjätte timme har de nog det bra. Blir de många på samma arbetsplats kan det dock bli en utmaning att få dem att hålla sams. Ida Tengman på kontors- och konferensaktören 7A berättar att det har hänt ett par gånger att hundar har drabbat sam­ man på ett av företagets kontor.

– Jo då, jag har upplevt hundslagsmål. Det var många hyresgäster på samma vånings­ plan som hade hundar, sådana här små skälliga saker, du vet, som rök ihop i köket.

Det var någon av dem som smet. Och jag minns en väldigt gam­ mal hund, blind och döv, som slank in på konferensvåningen och började mingla med gästerna.

Har de funderat över någon maxgräns för hundar på företaget?

Nej, max tio procent av kunderna har hundar med sig, så det har aldrig varit någon fråga, svarar hon.

– Det handlar om ungefär två hundar per våningsplan, och de flesta är superväluppfost­ rade. Men det är klart att om varenda kotte skulle dyka upp med hund och vi plötsligt hade 600 hundar på kontoren skulle det kunna bli en utmaning. Å andra sidan: då kanske det vore dags för oss att starta hund­ dagis. ●

»Om varenda kotte skulle dyka upp med hund och vi hade 600 hundar på kontoren skulle det kunna bli en utmaning.«

EN VISS ORO över det växande hund­intresset finns också hos Annett Kjellberg på Jordbruks­ verket. Fast den är av ett annat slag.

– Vi tycker att det är jätteroligt att människor vill ha djur. Tyvärr får vi in ären­ den om personer som inte tar om hand sina djur, och vi vill inte att det inflödet ska öka.

Jag kan inte avgöra om det har gjort det på sistone, men det är ständigt många ärenden.

Det jobbar vi för att stävja.

20 ESSENS NR 3/202 2

P A N E L

Pratar ni politik på jobbet?

– VI PRATAR INTE om politik i någon större utsträckning. Det finns inget uttalat om att vi inte bör göra det, ingen har hyschat på oss, men det blir ändå inga direkta diskussioner faktiskt.

Kanske har man respekt för att man inte pratar så mycket om det, att alla tycker vad de vill men det är inget vi behöver ta upp här. Om folk tycker olika skulle det kanske kunna bli tjafs. Jag har inte heller något behov av att diskutera politik eller sprida vad jag tycker på arbetsplatsen. Det blir mer fokus på arbetet.

Jag jobbar väldigt nära en kollega och vi har pratat politik vid något tillfälle, men de andra vet jag inte var de står, trots att jag träffar dem varje dag.

Emma Karling 47, barnmorska på Södersjukhuset, Stockholm

– DET GÖR VI givetvis. Politiska beslut påverkar vården och oss mycket.

Oftast för vi mer missnöjes­ inriktade samtal, tyvärr. Vi lyfter ofta en ganska stark kritik mot rådande beslutsfattande politiker i regionen.

Många av oss är också oroliga och tycker att det vore fruktansvärt om främlingsfientliga partier kommer till makten.

Om någon kollega tycker annorlunda skulle det nog vara svårt för den att säga det. Det är så klart jobbigt för dem som inte vågar berätta om sin politiska ståndpunkt, men å andra sidan tycker jag personligen att man måste våga stå för sina idéer.

Johan Hellström 50, säkerhetsinspektör på Hector Rail, Stockholm

– VI PRATAR EN hel del om infrastruktur- och transportpolitik, sådant som berör oss som företag. Det kan handla om vad vi kan vinna eller förlora på olika typer av politiska utspel eller beslut.

Men jag kan inte påstå att vi för några partipolitiska diskussioner. Jag vet inte vad det beror på, det har nog bara inte fallit sig så.

Det kan förstås vara så att man inte vill torgföra sina politiska åsikter, vi har ju valhemlighet i Sverige och man ska inte behöva bli bedömd utifrån vad man tycker. Själv ser jag inget behov av att diskutera den typen av frågor på jobbet och är inte heller intresserad av att efterforska var mina kollegor står politiskt. Det spelar ingen roll för mig.

TEXT: KARIN PERSSON

Jesper Hellberg 36, hälsoutvecklare på Universitetssjukhuset, Örebro

T E M A Stress

Därför ökar utbrändheten hos akademiker sid 24 Stressen fick Ulrika att lämna yrket sid 26 Här är stressen värst sid 30

UTBR 22 ESSENS NR 3/202 2

Sjukskrivningstalen bland akademiker skenar. Det är stressen som ligger bakom.

ÄND? 10 sidor nytändande läsning!

NR 3/202 2 ESSENS 23

T E M A Stress

Stressen ökar mest bland kvinnor

S

Stressrelaterade diagnoser skenar.

Värst är det i offentlig sektor där många kvinnliga akademiker drabbas.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

jukskrivningar ökar mest bland akademiker och allra mest ökar de stressrelate­ rade diagnoserna.

85 procent av de akade­ miker som är sjukskrivna som en reaktion på svår stress är kvinnor och störst är problemen i offentlig sektor.

Det visar statistik som presenterades i våras.

Göran Arrius, ordförande i Saco och författare till en debattartikel med rubriken ”Kvinnliga akademiker blir sjuka av stress” som publicerades i Dagens Arena på interna­ tionella kvinnodagen 8 mars, konstaterar att sjukskrivningstalen bland akademiker vis­ serligen stiger från en förhållandevis låg nivå men att ökningen ligger på hela 87 procent från år 2010 till 2017.

– De yrkesgrupper som sticker ut är kvin­ nor i kontaktyrken. De har idag ofta en högre arbetsbörda än de känner att de klarar av och ingen rimlig tid för återhämtning, säger 24 ESSENS NR 3/202 2

Göran Arrius

Constanze ­Leineweber

Göran Arrius och fortsätter: – Många i den här gruppen har legitima­ tionsyrken och en stark yrkesetik med sig från utbildningen. De vill göra saker på ett visst sätt med en viss kvalitet, men yrkeseti­ ken krockar med krav på att klara av exempel­ vis ett visst antal besök på en viss tid.

Andra förklaringar beskriver han som mer generella, till exempel de krav många uppfat­ tar på att kunna bli nådda närsomhelst.

– Väldigt många känner att de förväntas läsa mejl och hålla sig uppdaterade tills de går och lägger sig på kvällen – för att sedan fortsätta så snart de stiger upp nästa morgon.

I dag finns gott om vetenskapliga belägg för att det inte är bra, ändå fortsätter många på samma sätt.

Göran Arrius är inte förvånad över att pro­ blemen ökar mest inom offentlig sektor, och då särskilt i kommuner och regioner.

– I offentlig sektor är det inte ovanligt att som chef ha femtio personer som direktrap­ porterar till dig. Jag kommer själv från privat sektor, och där ser det inte ut så. Alla vet att

det inte är effektivt och därför inte drar in pengar till bolaget, säger han.

Samtidigt menar Göran Arrius att det inte finns någon anledning att blåsa upp lösning­ arna på problemen till en jätteprocess. I själva verket är det ganska enkelt, säger han: – Om alla arbetsgivare ser till att det finns ett fungerande arbetsmiljöarbete ute på arbetsplatserna skulle sjukskrivningarna minska. Det är inget hokus pokus, det finns gott om direktiv och goda exempel att ta efter.

Använd riktlinjerna i OSA (Organisatorisk och Social Arbetsmiljö) på ett riktigt sätt och samverka med de fackliga organisationerna så kommer det att bli bättre.

Vinsterna av ett välfungerande arbetsmiljö­ arbete är stora och omedelbara, understryker Göran Arrius. En långvarig sjukskrivning är inte bara en katastrof för den sjukskrivne, utan går också ut över de andra på arbetsplat­ sen. Vikarier ska tas in och läras upp, vilket tar tid och påverkar effektiviteten.

– Ingen vill att det ska vara så här, alla vill att det ska bli bra. Men ibland saknas förstå­ else för vilka grundläggande, basala saker som måste finnas på plats. Det här är ett systemproblem som vi måste ta tag i om vi vill behålla en väl fungerande välfärd, säger Göran Arrius.

VAD SÄGER DÅ forskningen om den ökade stressen? Constanze Leineweber är doktor i psykosocial miljömedicin på Stressforsk­ ningsinstitutet vid Stockholms universitet.

Hon är inte förvånad över att de stressre­ laterade diagnoserna ökar i allmänhet och bland kvinnliga akademiker i synnerhet, men påpekar att det kan ha många orsaker.

– Delvis kan det handla om att läkarna stäl­

ler andra diagnoser i dag. Många människor söker vård för flera olika symptom och tidi­ gare skrev läkare oftare ”värk” på sjukskriv­ ningsintyget medan det i dag står ”psykiska stressbesvär”. Både patienter och läkare har blivit mer öppna kring psykisk ohälsa.

Samtidigt är hon noga med att säga att stora förändringar i arbetslivet absolut bidra­ git till en ökad press på många. Inte minst kraven på dokumen­ tation.

– Dokumentationen skapar en väldig stress hos många. Den för­ medlar en känsla av att arbetsgivaren inte litar på att du kan ditt jobb och gör ditt bästa. Du måste skriva ner allt du gör för att det ska räknas, säger Constanze Leineweber och avslutar: – De som blir utbrända är ofta de som är duktigast. Prestationsprinsessorna, som de kallats. De här kvinnorna utnyttjas av många arbetsgivare, som tycker det är toppen med medarbetare som alltid vill vara bäst och som ser arbetslivet som en tävling. Men all forsk­ ning visar att det är fel. I längden blir det inte bra för någon. ●

»Det är inget ­hokus pokus, det finns gott om ­direktiv och goda exempel att ta efter.«

NR 3/202 2 ESSENS 25

Ulrika Eriksson hittade tillbaka till lugnet genom att lämna yrket.

26 ESSENS NR 3/202 2

T E M A Stress

”Kraven på snabbhet knäckte mig” Som nyutexaminerad tandhygienist hade Ulrika Eriksson höga krav på sitt eget arbete med patienterna. Men för hennes arbetsgivare var tidsschemat och dokumentationen viktigast.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS FOTO: MARCO GLIJNIS

D

” *NPF står för neuropsykiatrisk funktionsnedsättning och är ett samlingsnamn för flera olika diagnoser eller tillstånd.

u måste lära dig gena, Ulrika”.

Ulrika Eriksson vet inte hur många gånger hon hörde de orden under åren hon arbe­ tade som tandhygienist.

Att gena, det betydde att ta genvägar.

Att hoppa över moment i behandlingen av patienterna. Att aldrig låta undersökning och dokumentation ta så lång tid att andra patien­ ter behövde vänta.

– På tandhygienistutbildningen fick vi lära oss att individanpassa. Alla patienter ska ha en egen vårdplan. Om jag har en rädd patient ska jag ha tid att bemöta det, utan att det går ut över undersökning och behandling, berät­ tar Ulrika.

Den verklighet hon mötte när hon var klar med studierna 2012 såg inte ut så. Komplice­

ULRIKA ERIKSSON ● Yrke: Utbildad tandhy-

gienist. Arbetar numera som personlig assistent.

● Ålder: 47 år. ● Bor: I Mora med sambo

och fyra snart vuxna barn.

rade ersättningssystem, ständigt nya krav på dokumentation från regionen och årslånga patientköer gör att arbetet inom folktandvår­ den ofta ställer större krav på effektivitet än noggrannhet.

Hur man hanterar det är individuellt, men för Ulrika Erikssons del passade det illa.

– Jag har ett stort behov av kontroll och struktur. Jag vill veta vilken patient jag ska möta, vad jag ska göra och sedan kunna arbeta metodiskt.

Självklara krav, kan tyckas, men för Ulrika är det viktigare än för många. Idag vet hon att den NPF-diagnos* hon fick för bara några år sedan ligger bakom en del av hennes svårig­ heter att ”gena”. Tidigare har hon bara känt sig otillräcklig.

– ADHD förknippas med utåtagerande pojkar och män. Kvinnor med ADHD försöker istället ofta vara ”duktiga flickor” som vill klara allt på en gång, men har svårt att sortera och fokusera, säger Ulrika Eriksson som tror att utmattningsdepressioner hos kvinnor kan dölja en hel del oställda NPF-diagnoser.

Hennes egen historia av utmattning innehåller så många turer att den inte låter sig återges på det här utrymmet. Glädjen NR 3/202 2 ESSENS 27

T E M A

över första anställningen direkt efter utbild­ ningen, på en folktandvårdsmottagning sju mils bilresa från hemmet i Mora, grumlades av en smygande stress som slutade med ­hjärtrusningar, migrän och till slut stress­ kollaps.

Därpå följde sjukskrivning och behand­

28 ESSENS NR 3/202 2

ling hos ett rehabiliteringsteam med läkare, sjukgymnast och psykoterapeut – ”de räddade livet på mig” – och gradvis återgång till arbete.

Att ha bara fötter ger Ulrika Eriksson avslappning.

UNDER TIDEN FICK Ulrika sin NPF-diagnos, vilket ledde till anpassningar i hennes arbets­ uppgifter – bland annat i form av tio extra minuter för varje patient – och att hon fick en så kallad medicinsk omplacering till Folk­ tandvården på en ort närmare Mora.

Nu slapp hon de långa resvägarna, ändå blev problemen värre. Den förståelse Ulrika känt att hon fick på sin första arbetsplats, saknades helt hos den nya ledningen. I stället blev hon ständigt ifrågasatt.

Det slutade med att Ulrika förmåddes säga upp sig, med sex månadslöner i avgångsve­ derlag. Det är drygt två år sedan och hon tror inte att hon kommer tillbaka som tandhy­ gienist i framtiden.

– I dag jobbar jag som personlig assistent och trivs med det. Jag får tid att måla och vara kreativ och har insett att jag och familjen klarar oss på mindre än jag trodde. ●

T E M A Stress

Chefen som lyssnade på alla utom sig själv Fredrik Boström har alltid lagt in högsta växeln i sina jobb som chef och entreprenör. När kroppen sa stopp hörde han inte.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

Fredrik Boström

– OM DU BRYTER BENET får du snabbt pro­ fessionell hjälp och alla i din omgivning ser vad som hänt. Men ingen ser om du brutit huvudet. Att hitta rätt hjälp kan ta evigheter, och ännu längre tid tar det att bli frisk.

Fredrik Boström kallar det så, ”att bryta huvudet”. Det är vad som hände honom för sju år sedan, då han kollapsade för andra gången i sitt yrkesliv. Första gången kom han tillbaka. Andra gången var det värre.

– Jag låg en vecka på intensiven och var sedan sjukskriven ett år. Kunde inte skriva min namnteckning, knappt läsa en tidning.

Fredriks berättelse är inte ovanlig. Det ovanliga är möjligen att han väljer att gå ut med den. Människor i de positioner han arbetat i – som vd, marknadschef och mark­ nadsdirektör på olika företag inom media, it och grafik – ligger ofta lågt med sina stress­ diagnoser. Men Fredrik har kommit till en punkt där han vet vad som är viktigt i livet: – Familjen och att vara frisk.

I dag är Fredrik Boström 62 år. Han har

FREDRIK BOSTRÖM ● Yrke: Entreprenör. ● Ålder: 62 år. ● Bor: I Stockholm och på

Österlen med sin fru. Två vuxna barn.

varit med om uppstarter, nedläggningar, veri­ tabla braksuccéer och kulturkrockar.

Två gånger har han lämnat en fast tjänst för att starta eget. Första gången gick det som tåget, andra gången ledde det till att han blev akut utbränd.

– Jag var 52 och kom från ett stort trycke­ riföretag som lagts ned. Det var inte lätt att hitta lämpliga jobb, så jag startade en agentur och lyckades få backning från Arbetsförmed­ lingen. Men de var inte tydliga med hur reg­ lerna såg ut. Jag stod mitt i etableringsfasen och jobbade tio timmar om dygnet sju dagar i veckan, när de plötsligt skulle ha olika papper inom loppet av en vecka – annars skulle jag åka ur systemet.

Det ledde till Fredriks andra stresskollaps 2015 och sedan dess har han inte kunnat arbeta fullt.

– Först fick jag diagnosen djup depression, men till slut var det en ung kvinnlig psykiater som sa ”du är inte deprimerad, du är extremt utbränd”. Då fick jag äntligen behandling som hjälpte: KBT i grupp och individuellt, sjuk­ gymnastik och läkarbesök.

– Det förde mig tillbaka till en normal livssituation. Men min stresströskel är fortfa­ rande väldigt låg.

UNDER SIN KARRIÄR har Fredrik i olika chefsroller mött och stöttat medarbetare med stressproblematik. Men själv har han sällan haft någon att prata med på arbetet – så som det ofta är för chefer.

– Jag lyssnade inte på min kropp. Arbets­ glädjen har hela tiden funnits, men kroppen har inte varit med. Ju tidigare du får professi­ onell hjälp, desto snabbare kan du återhämta dig. ● NR 3/202 2 ESSENS 29

T E M A Stress

TILLBAKA FRÅN SJUKSKRIVNING 1 Sätt gränser

Sätt gränser för ambitionsnivå och kontrollbehov. Bryt tillgänglig­ hetskulturen, och säg ifrån på ett vänligt sätt om du inte hinner eller orkar. Ta inte överdrivet mycket ansvar till en början.

Det här är vad som krävs för att komma tillbaka till ­arbetet efter en utmattnings­ diagnos, enligt psykologen och ­psykoterapeuten Åsa Kruse.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS FOTO: GETT Y IMAGES

2

KÄLLA: CONSTANZE LEINEWEBER, STRESSFORSKNINGSINSTITUTET

Skilj på arbete och fritid Det gör oss stressade Mobbning och trakasserier på arbetsplatsen. För höga krav. För låg kontroll. Obalans mellan ansträngning och belöning.

Långa arbetstider (mer än cirka 55 timmar i veckan).

30 ESSENS NR 3/202 2

Skilj på arbete och fritid. Ta inga jobbsamtal och kolla inte arbetsmejl då du är ledig. Det kan bli jobbigt med alla frågor om hur du mår. Ett sätt att slippa prata så mycket om det är att säga att du mår bättre nu men att du inte orkar prata om det.

Den stora frågan är: Varför?

Det är viktigt att du med professionell hjälp kartlägger vad som orsa­kade stressen, innan du återvänder till ditt jobb. Det är inte säkert att det enbart handlar om arbetet, saker i privatlivet kan ha inverkat. Du kan även behöva han­ tera skuldkänslor som ”varför känner jag mig knäckt av stress när andra inte gör det?”

3

Naturliga pauser

Du måste släppa effektivitets­ tänkandet och inse att det finns gränser för vad du klarar. ­Efter­som du kommer att vara väldigt trött efter jobbet bör du inte boka in för många saker på fritiden. ­Begränsa även tiden på sociala ­medier – för det får hjärnan att gå på högvarv.

5

Planering och framförhållning Återgång till arbete kräver god planering och framförhållning.

Ha ett möte med din chef några veckor innan du ska tillbaka till jobbet. Bestäm vad som ska göras första tiden, hur arbetstiden ska förläggas, vem som kan ge stöd och hur ofta avstämningar ska göras.

Se till att få tydliga, avgränsade uppgifter som du kan klara av.

Akademiker­ yrkena med mest stress Antal sjukfall med psykiatrisk diagnos per 1 000 sysselsatta 2017.

Präster och diakoner 50 kvinnor och 22 män Behandlingsassistenter och pastorer 43 kvinnor, 20 män Socialsekreterare och kuratorer 42 kvinnor, 25 män Psykologer och psykoterapeuter 40 kvinnor, 20 män Specialister inom hälsooch sjukvård (ej läkare eller sjuksköterskor) 31 kvinnor, 11 män

KÄLLA: ARBETSMILJÖVERKET

4

NR 3/202 2 ESSENS 31

L I S T A N

5 tips som sparar tusenlappar När priserna stiger kan det vara smart att spara in på onödiga utgifter. Och att utnyttja de förmåner man har via jobbet.

Låt jobbet betala träningen Många arbetsgivare erbjuder ett friskvårdsbidrag. Arbetsgivaren kan till exempel bekosta ett gymkort eller en enstaka behandling eller aktivitet. Det är upp till varje arbetsgivare att bestämma vilka aktiviteter de vill godkänna, men man kan alltid fråga. Friskvårdsbidraget är bredare än vad många tror.

Bidrag för nya glasögon Dålig syn? Om du som anställd behöver terminalglasögon för att utföra ditt arbete är det en skattefri förmån. Detsamma gäller synundersökning för terminalglasögon. En arbetsgivare kan skattefritt tillhandahålla andra typer av arbetsglasögon som är nödvändiga för arbetet, det viktiga är att det står just arbetsglas­ögon på intyget du får från synundersökningen.

Förhandla om lunchförmån Utelunch på stan blir i längden rätt dyrt och att göra storkok och ta med i matlåda är ofta ett lönsamt knep för att dra ner på kostnaden.

Men du kan också förhandla med din arbetsgivare om lunchförmån. Skatteverkets rekommendation för lunchförmån i år ligger på 100 kronor per dag. Så även om det är en skatte-

32 ESSENS NR 3/202 2

pliktig förmån för dig som anställd, är det en billigare kostnad än lön för arbetsgivaren, då lunchförmånen inte behöver vara sjuklöne- eller semesterlönegrundande.

Arbetsgivaren ska lämna in uppgiften om din kostförmån till Skatteverket.

Jobba hemifrån – eller få ­reseersättning Har du längre än fem kilometer till jobbet samt att tidsvinsten när du tar bilen, motorcykeln eller mopedbilen dit, jämfört med att resa med kollektivtrafik, överstiger två timmar per dag har du rätt till reseavdrag. Uppfyller du inte kraven kanske du kan prova att cykla till och från jobbet?

På så sätt får du både gratis motion och billigare resor. Du andas in frisk luft och låter hjärnan varva ner. Under pandemin har det även blivit mer accepterat att jobba hemifrån. Be om ett möte med din chef och undersök möjligheterna till att jobba hemifrån 1–2 dagar i veckan.

Utnyttja rabatter Det är många arbetsgivare som erbjuder rabatter via onlineportaler som exempelvis Benify. Ofta erbjuds här rabatter på till exempel biobiljetter, rikskortet, kläder, inredning, resor och hyrbilar. Ta några minuter av lunchrasten och läs på om vad som gäller på just din arbetsplats.

T E X T: A N N I CA Ö G R E N

K R Ö N I K A

I

Utvecklingssamtal med sin partner?

nte ska du skriva om hur man får till bra, privata relationer, sa min förläggare när jag skrev boken Aktivt självledarskap. Håll dig du till arbetslivets relationer, sa hon. Men min utgångspunkt är att om vi inte har bra relationer på hemmaplan påverkar det vårt välmående och prestation på jobbet. Så efter en hel del argumenterade fick jag igenom kapitlet.

MIN FÖRE DETTA arbetsgivare, Karlstads

kommun, lanserade för en tid sedan sitt per­ sonalstödsprogram som innebär att vem som helst i kommunen kan ringa anonymt utan chefens vet­ skap och ställa frågor kring till exempel juridik, ekonomi eller personliga problem. Jag tror det är en god investering av arbetsgivaren som speg­ lar en syn på att vi är hela människor.

Det är ibland enklare att ”skylla” på jobbet än att erkänna för sig själv och andra att vi har det jobbigt på hemmaplan.

Det kan kännas skamfyllt att leva i en dålig relation eller att inte ha några vänner. Inget annat land i världen har så stor andel ensam­ hushåll som Sverige. 17 procent av alla män

Anna Tufvesson, Tufvesson ­management.

Författare till bland annat ­boken Aktivt självledarskap och utbildad parcoach.

»Ofrivillig ensamhet är mer skadligt än att röka 15 cigaretter om dagen.«

och 11 procent av alla kvinnor har ingen nära vän, konstaterade SCB i en undersökning.

Ofrivillig ensamhet är mer skadligt än att röka 15 cigaretter om dagen, visar forskning.

Hälften av alla äktenskap slutar i skilsmässa.

Så vad ska vi då göra för att få bra privata relationer? Mitt korta svar är att prioritera att underhålla dina viktiga vänskapsrelationer.

Visa i ord och handling hur viktiga de är.

NÄR DET GÄLLER parrelationer är min abso­ luta favoritövning när jag coachar par att de får rangordna vilka behov de tycker är speciellt tillfredsställda i relationen och vilka behov de längtar efter att få tillfredsställda. Är det trygghet, gemenskap, acceptans, få space, bli sedd, utveckling eller något av de andra 40 behoven som jag har på en lista? När vi börjar lära oss att uttrycka våra behov och förstå vår partner är så mycket vunnet. Jag tycker för övrigt att det borde vara lika själv­ klart att ha kontinuerliga utvecklingssamtal med sin partner som med sin chef, för vilken relation tycker du är viktigast? Och säg inte som cheferna ibland gör, att vi inte behöver avsätta tid för utvecklingssamtal för vi pratar med varandra hela tiden. När vi är oroliga för att ont i hjärtat kan vara en hjärtinfarkt, ringer vi 112 direkt. När vi har problem i vår relation väntar vi i snitt sju år innan vi söker hjälp. Det är synd. ● NR 3/202 2 ESSENS 33

E X P E R T E R N A

Skriv din fråga till a4.se essens@

Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, ­rättigheter och anställningsvillkor.

Uppsägningstid och semester?

Måste jag skriva på utbildningsavtal?

Jag har tre månaders uppsägningstid och ska därefter påbörja min nya anställning hos en ny arbetsgivare. Kan jag ta ut min semester sista månaden av uppsäg­ ningstiden och börja tidigare hos min nya arbetsgivare?

SVAR: Förutsatt att din semester är godkänd av din arbetsgivare och utlagd i ert schema så får du lov att behålla den och ta ut den under din uppsägningstid om du önskar. Under uppsäg­ ningstiden, och även under semestern, anses du dock fortfarande vara anställd och täcks därmed av den så kallade lojalitetsplikten som föreligger i en anställ­ ning. Detta innebär att du inte får påbörja din nya anställning under semestern om inte din första arbetsgivare uttryckligen godkänner det. Mitt råd är att be om ett sådant godkännande i skrift för att undvika missförstånd eller problem framåt.

Jonatan Holm Förhandlare

Min arbetsgivare vill att jag åker på kurs för att få fler behörigheter inom min profession. Kursen är tydligen ganska dyr och därför vill de att jag skriver på ett utbildningsavtal där jag förbinder mig att arbeta kvar på arbetsplatsen i två år framöver. Är detta något som de kan tvinga mig till?

SVAR: Utbildningsavtal eller bondingavtal som binder arbetstagaren till arbetsplatsen under en period efter en utförd utbildning är giltiga och gällande i svensk rätt men ska alltid utgå ifrån frivillighet. Detta innebär att du inte kan bli tvingad att skriva under ett sådant avtal mot din vilja men det kan då också vara så att din arbetsgivare väljer att inte skicka iväg dig på den aktuella kursen.

Tänk på att du inte måste ta ditt beslut i sittande möte om du presenteras med ett avtalsförslag, be om att få ta det med dig och kontakta SRAT för råd och stöd i vad avtalet innebär och vilka konsekvenser som det kan leda till.

Jonatan Holm Förhandlare

»Du får inte påbörja din nya anställning under semestern.«

34 ESSENS NR 3/202 2

Verksamheten har ­sommarstängt

Jonatan Holm

Marie Samuels

Vår klinik brukar stänga fem veckor under sommaren och då brukar arbetsgivaren lägga in allas semester. Jag vill bara ta ut fyra veckors semester och sedan spara övriga dagar till senare. Vad händer den sista veckan som verksamheten är stängd?

SVAR: Huvudregeln i semesterlagen är att du som anställd har rätt att nyttja 20 semesterda­ gar (4 veckor), under perioden juni - augusti.

Resterande semesterdagar kan du antingen spara eller, efter överenskommelse, nyttja vid andra perioder under året. Din arbetsgivare kan med andra ord inte tvinga dig att ta ut samtliga dagar om du inte vill. Alternativen i denna situation blir att antingen bereda dig med något annat arbete under tiden som kli­ niken är stängd eller helt enkelt bjuda på de övriga lediga dagarna om de så önskar. Mitt råd är att alltid ha en dialog med arbetsgiva­ ren för att se hur de ställer sig till situationen och vilken typ av arbete som kan vara aktuellt när kliniken är stängd i övrigt.

Jonatan Holm Förhandlare

Har ni mina kontaktuppgifter?

Jag tycker att det var länge sedan jag fick e-post från er. Kan jag se vilka kontaktuppgifter ni har till mig?

SVAR: Du kan enkelt kontrollera dina kontakt­ uppgifter på Mina sidor på srat.se. Se till att vi har aktuella kontaktuppgifter till dig så att du inte missar något! Ibland hamnar vår e-post i skräppostlådan, så det kan vara värt att titta där.

På Mina sidor kan du också ändra arbets­ givare och meddela oss exempelvis att du blir arbetssökande en period. På samma ställe kan du se dina fakturor och vilka dina fackliga kontakter är.

Marie Samuels Medlemsservice NR 3/202 2 ESSENS 35

S R A T

ditt fackförbund

EFTER EN UNDERBART solig sommar är vi på väg mot dunklare dagar. Precis som att vara i stormens öga har sommaren nästan känts overklig efter två pandemiår, det fruktansvärda kriget i Ukraina, fördyringar, höjda räntor, energikris och lågkonjunktur.

Nästan ingen av dessa omvärldskriser hade vi kunnat förutse eller påverka själva i Sverige. Kanske är då botemedlet att göra det bästa av det vi kan påverka här och nu. För vi har ingen brist på utmaningar vad gäller arbetsmiljö och arbetsvillkor.

Sveriges demokratiska val har nyligen hållits. Även om mycket av den opinionsbildning SRAT och Saco bedriver riktas mot politiska beslut och offentliga resur­ ser så är den svenska partsmodellens kärna att arbetsmarknaden fungerar bäst när arbetsmarknadens parter kommer överens. Den låter parterna själva bestämma hur vi ska göra för att skapa samhällsnyttiga, konkurrenskraf­ tiga och hållbara arbeten. Behovet av livslångt lärande och utveckling möttes exempelvis av parterna genom de centrala avtalen och överens­ kommelserna kring anställningsskydd och omställning som trädde i kraft den 1 oktober.

Vi har mycket mer att göra. Arbetsmiljöproblemen, när resurser och krav inte möts, måste åtgärdas. Vi måste också ta tag i dilemmat att kompensera årets mycket känn­ bara fördyringar utan att skapa en ond spiral där priser, löner och räntor stiger.

Jag är övertygad om att vi rider ut den storm som nu omger oss. Lugnet i stormens öga är ju det som finns kvar när stormen bedarrat – det vet vi från alla de tidigare stor­ mar vi genomlevt.

»­Ingen brist på utmaningar vad gäller arbets­villkor.«

Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT

Jag gillar... ...att våra fackliga förtroendevalda möts under SRAT-dagarna för att fortsatt bygga på de gemensamma mål vi antagit i vårt idéprogram.

36 ESSENS NR 3/202 2

FOTO: GHANA REGISTERED MIDWIVES ASSOCIATION (GRMA)

Att behålla lugnet i stormen

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

JUBILEUM

Decennier av påverkansarbete Grattis till Saco som fyller 75 år! Saco har sedan den 10 oktober 1947 bidragit till förbättrade arbetsvillkor och trygghetssystem för akade­ miker. ● Barnmorskor i Ghana kämpar också för bättre arbetsvillkor.

ARBETSLIV

INTERNATIONELLT

Fackliga frågor på export Genom Union to Union jobbar svenska fackförbund med globala projekt för en mer rättvis och jämställd värld.

FOTO: G E T T Y IMAG ES

ÖVER HELA VÄRLDEN samarbetar

fackföreningsrörelsen för att fler ska ha bra, klimatsmarta jobb och löner som går att leva på. Genom Union to Union samarbetar LO, TCO och Saco för att kollegor i låg- och medelinkomstländer ska kunna organisera sig och påverka sina liv.

– För SRAT är det viktigt att vara en del av Union to Union och på så sätt bidra till att fackliga rättig­ heter i arbetslivet stärks i låg- och medelinkomstländer, säger Anders Berndt, SRAT:s förbundsdirektör.

– Det är både kul och viktigt att

våra medlemmar får kännedom om att de är med och gör världen bättre, fortsätter han.

Genom Union to Union har SRAT:s förening Svenska Barnmor­ skeförbundet ett projekt tillsam­ mans med Ghanas barnmorskeför­ bund, som handlar om att förbättra arbetsvillkoren och stärka den fackliga kapaciteten för kollegorna i det västafrikanska landet.

I Ghana, med en mycket hög mödradödlighet, är barnmorska ett populärt yrke, men lönen är låg och ansvaret stort. Att stärka just barnmorskors rättigheter är därför oerhört viktigt för Ghanas framtid.

Union to Unions verksamhet i ett 60-tal länder finansieras genom Sida och medel från svensk fackför­ eningsrörelse. ● TEXT: MAJA AASE

5 tips för att vässa din profil 1. Ditt varumärke: Vad vill du att andra ska tänka när de ser din profil? Visa vem du är och det du vill associeras med.

2. Var personlig: Med profil­ bild och egenvald banner, skapar du lättare interaktion, intresse och igenkänning.

3. ”Om”: Superviktigt avsnitt!

Sammanfatta med personlig touch vem du är utifrån dina kompetenser, framgångar, intressen och visioner i din karriär.

4. Nyckelordsrik profil: För att lättare hittas i sökningar - fyll din profil med relevanta nyck­ elord/sökord för din bransch.

5. Synlighet: Öka din synlig­ het genom att ha en offentlig profil, visa att du är öppen för jobb (om du är det), följ och interagera med intressanta företag, personer eller #. ● TEXT: AMANDA BACKLUND

NR 3/202 2 ESSENS 37

S R A T

ditt fackförbund

TANDHYGIENISTER SÄGER STOPP:

”Vi har varit en tyst och snäll grupp – nu säger vi ifrån!”

Emelie Larsson och Christina Björling tröttnade på att tandhygienisterna glöms bort när det gäller kompetens och lön. De skrev en debattartikel som publicerades i tre tidningar i norra Sverige.

Vilken fråga driver ni?

– Tandhygienisternas roll i tand­ vården, en ofta glömd grupp inom vården. Vår kompetens är bred, men nyttjas inte tillräckligt. Vi vill använda vår profession och arbeta mer förebyggande med munhälsa till exempel.

Varför valde ni att skriva en debattartikel?

– En debattartikel når ut till fler än arbetsgivare och lyfter frågan sakligt på en samhällsövergripande nivå.

Hur gjorde ni artikeln?

Christina Björling och Emelie ­Larsson, ordföranden i STHF.

– Det behövdes ett uppvaknande.

Vi skrev ett utkast som vi bollade med Yvonne Nyblom (ordförande STHF). Vi var noga med att hålla god ton, vara sakliga och bakade ihop våra viktigaste budskap.

Vad var klurigare än förväntat?

– Olika tidningar har olika mycket begränsningar i antal tecken, det blev lite pyssel med att anpassa texten.

Hur orkar ni fajtas för bättre villkor?

På gång i förbundet 14 OKTOBER Facklig frukost 08.30-09.00 ”Jobbet, stressen och återhämtningen”.

Plats: digitalt via Zoom.

38 ESSENS NR 3/202 2

27 OKTOBER Webbinarium 18.00–19.00 ”Gerillaergonomi – Bli din egen ­ergonom” med Tommy Wilén.

Plats: digitalt via Zoom.

– Vi måste ju göra någonting och fortsätta kämpa! Visst blir vi less i perioder, men med hjälp från SRAT och bra stöttning från förhandlare blir vi peppade att fortsätta.

Var kommer engagemanget ifrån?

– Jag ramlade in i facket som ny i yrket. Sedan dess har jag varit facklig nästan hela tiden. Det är så himla roligt! Och ibland jobbigt, det tar tid men är lärorikt och har gett en helt annan förståelse för hur allt funkar. Vi måste ju röra oss framåt och bli mer värdesatta, jag brinner för yrkeskåren, säger Christina.

– Hjärtat har alltid funnits i det fackliga. Jag vill vara solidarisk gentemot medlemmarna, facket är vi alla tillsammans, gemensamt åstadkommer vi förändring. Jag kan bana väg, så att andra kan haka på.

Vi jobbar ju för hela gruppen, inte för oss själva, säger Emelie. ● TEXT: AMANDA SJÖQUIST

Läs hela kalendariet på srat.se 16 NOVEMBER Webbinarium 18.00–19.00 ”Att leda med tillit” med Carina Brundell.

Plats: digitalt via Zoom.

L

Dags för lönesamtal?

Eller ska du byta jobb?

I Saco Lönesök kan du som är medlem orientera dig om ditt löneläge. Du kan göra lönejämförelser för att se hur ingångslönerna eller löneutvecklingen ser ut, både för din utbildning, ditt yrke och/eller för andra yrkesgrupper.

Saco Lönesök kan bli ett viktigt instrument när du förhandlar din lön. Kom ihåg att statistiken endast anger vad andra har i lön, inte vad du bör begära. Kontakta oss om du behöver rådgivning .

t t a g si r a n ! ö l m t e e l d D e m a r a v

srat.se/lonestatistik

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se

Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm

SRAT Karriär Medlemsförmånen för dig i utveckling Använd vår karriärservice när du ska: l bygga relevant cv l skriva personligt brev – från ett tomt blad till skarp ansökan l spetsa din LinkedInprofil l vässa dig inför anställningsintervjun Allt är kostnadsfritt för dig som är medlem. SRAT har certifierade coacher med förståelse för, och kunskap om, den bransch du befinner dig i.

Läs mer på srat.se/karriar. Boka en tid hos våra karriärcoacher Evalinn Wilke, Hanna Adlerteg-Melinder och Amanda Backlund för samtal om din utveckling på jobbet och i karriären – karriar@srat.se