Essens 2-2022

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 2/2022

Konstantinos Kontzolokis är yttre trafikledare på MTR i Stockholms tunnelbana.

GRANSKNING

Protesterna gav effekt TEMA

Upp till kamp för kollegorna SPANING

Sluta älta det förflutna

MÖTET

När det är kaos runt omkring kan Kostas hålla sig kall – en viktig egenskap för en yttre trafikledare. SID 12

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

Ett inre lugn

5

TIPS FÖR EN AVKOPPLANDE SEMESTER

Bara för medlemmar!

Vad har du att oroa dig för, egentligen?

Brukar du oroa dig för saker som kan hända? Som att råka ut för ett olycksfall till exempel. Med en olycksfallsförsäkring får du ekonomisk hjälp om du skadar dig. Tillsammans med SRAT jobbar vi för att du ska ha tillgång till bra och trygga försäkringar – till medlemspris så klart. Olycksfallsförsäkringen är en av dem!

folksam.se/srat

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Per Cornell, A4 per@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Anne Ralf Hållbus, Krister Zeidler, Per Cornell Fotografer och illustratörer Johan Strindberg, Erika Weiland, Team Hawaii Omslagsbild Johan Strindberg Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 21 100 ex Annonsbokning Kontakta Marie Norell, marie.norell@srat.se

Ni är många som tar en för laget DET ÄR INTE ALLTID man blir tackad. Det kan till och med vara så

att det leder till viss kritik. Ändå verkar det finnas ett stort och konstant gäng människor som inte kan låta bli att träna dotterns fotbollslag, sitta i bostadsrättsföreningens styrelse och ta ett fack­ ligt förtroendeuppdrag. Jag skriver OCH, eftersom ideellt engage­ mang verkar gå igen både privat och professionellt hos gruppen som har den här böjelsen. Och när de ändå är igång håller de i insamlingar till barnens lärare, jobbar politiskt och samlar in kläder till krigsdrabbade barn i Ukraina.

I det här numret av Essens tittar vi närmare på vad som driver så många i Sverige att arbeta fackligt och att engagera sig ideellt. Vi har träffat några av alla de eldsjälar som kämpar för att kollegorna ska få en bättre arbetsvardag. För audionomen Shiva Lindahl är engagemang något hon har fått med sig från morfar i hemlandet Iran, något som bara är självklart för henne. För lotsen Patrik Wikand är kampen för den svages rätt en stark drivkraft. Han tycker det är dags för en yngre generation på arbetsmarknaden att vakna upp: ”De som var före oss åstadkom massor med blod, svett och tårar. Det kommer inte finnas kvar för alltid”, säger han.

»Kampen för den svages rätt en stark ­drivkraft.«

ISSN 2003-1548

Per Cornell Chefredaktör

Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... placeboexpertens krönika om den onda kusinen nocebo. (s. 33)

... de bästa tipsen för att komma i rätt semester­ stämning. (s. 32)

FOTO: JOHAN STRINDBERG

I N N E H Å L L

2/2022 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING Därför blev det kris i förlossningsvården.

11 F&S Så blir du ett irritationsmoment på jobbet.

12 MÖTET Lugn i pressade lägen är trafikledarens roll.

18 SPANING Större effekt med ”feedforward”.

21 PANEL Hur funkar det med semester?

22 TEMA Fackligt engagemang är en läggning.

32 LISTAN Så blir semestern en återhämtning.

33 KRÖNIKA 34 EXPERTERNA 36 SRAT

4 ESSENS NR 2 /202 2

Kostas håller koll på att tunnelbanan rullar.

A K T U E L L T

AVTAL

Bättre villkor inom Svenska kyrkan Efter förhandlingar mellan parterna drogs strejkhotet inom Svenska kyrkan tillbaka. SRAT:s medlemmar har fått en bra omställningslösning.

BAKGRUNDEN TILL varslen var att Svenska kyrkans arbetsgivarorga­ nisation ville driva igenom villkor som Sacoförbunden ansåg vara en försämring. Nu är parterna överens om ett starkt omställningsavtal inom sektorn. Medlemmarna inom Svenska kyrkan har fått villkor som ligger i nivå med övrig arbetsmark­ nad.

– Jag är glad för att våra medlemmar inom kyrkan nu har fått bra villkor med förbättrad omställning.

Kollektivavtalet ligger i linje med andra trygghets­ överenskom­ melser på den

svenska arbetsmarknaden, säger Mats Eriksson, förhandlingschef på SRAT. Avtalet syftar till att ge arbetsta­ gare som förlorar sin anställning stöd för att kunna hitta ett nytt arbete. Kyrkans trygghetsråd blir officiell omställningsorganisation, enligt avtalet, som också innehåller en rad skrivningar kring möjlig­ het till stöd för studier och fortbildning. Även avgångs­ ersättningen har stärkts i det nya avtalet. SRAT har ett antal medlemmar som arbetar inom Svenska kyrkan. ● TEXT: PER CORNELL

FOTO PÅ SIDA: GETTY IMAGES

HÄLSA

Vinsterna med att cykla till jobbet Det finns mycket att vinna med att cykla till jobbet – och att göra ­arbetsplatsen mer cykelvänlig. Friskare medarbetare, minskad stress och stärkt miljöprofil, till exempel. Nu kan arbetsplatser i många kommuner och regioner gå med i ”Cykelvänligast” – en satsning från Cykelfrämjandet för att stärka arbetsplatser att göra det enklare för de anställda att välja cykeln. ●

ARBETSLIV

Fler jobbar när de är sjuka Ökat distansarbete har lett till att fler jobbar fast de är sjuka, skriver tidningen Arbetsliv.

En enkätundersökning bland svenska HR-chefer visar att sjuknärvaron har ökat bland grupper som har möjlighet att arbeta hemifrån.

Sjuknärvaro är inget nytt fenomen, men distansarbete gör det svårare för arbetsgivaren att ha koll på hur medarbetarna mår. Risken är att ohälsa göms eller glöms och att tidiga tecken på allvarlig ohälsa kan missas. ●

44 %

Så många barnmorskor känner oro för att inte få den sommarsemester som man önskar. Detta enligt SRAT:s och Barnmorskeförbundets nya enkätundersökning om arbetsmiljö för barnmorskor. ● NR 2 /202 2 ESSENS 5

A K T U E L L T FAKTORER FÖR ETT HÅLLBART ARBETSLIV Medarbetarens hälsa Fysisk arbetsmiljö och arbetsbelastning Mental arbetsmiljö Arbetstakt, arbetstid och återhämtning Ekonomi och försörning FOTO: H U S S EIN EL-AL AWI/ T T

Balans mellan arbete/fritid Arbetssocial miljö med ledarskap, relationer och delaktighet Arbetstillfredsställelse, motivation och stimulans av arbetsuppgifter Kompetens i paritet med arbetsuppgifter

Rätt ledarskap gör att fler okar arbeta längre.

Oro att inte orka till pensionen Fler jobbar längre. Oron bland äldre att inte orka fram till pensionen ökar.

Arbetsgivarna behöver kunskap om ålders­ medvetet ledarskap.

ALLT FLER STANNAR längre i arbets­ livet. Under en tioårsperiod har sysselsättningsgraden ökat från 71 procent till 78 procent i ålders­ gruppen 55–64 år. Men samtidigt är det fler äldre i arbetslivet som uppger att de inte orkar arbeta fram till pensionen, visar en ny rapport från Arbetsmiljöverket – Arbetsmil­ jöundersökningen.

– Äldres arbetsförhållanden har ett samband med när de väljer att

gå i pension. Dålig arbetsmiljö i form av negativ stress, otydliga mål och hög arbetsbelastning påver­ kar hälsan och ökar risken för att pensionera sig i förtid, säger Erna Zelmin, Arbetsmiljöverkets gene­ raldirektör.

Rapporten visar att bland sysselsatta i åldern 50–64 år var det 12 procent som bedömde att de inte kommer att kunna arbeta inom yrket fram till den ordinarie pensionsåldern.

– Det är fler kvinnor inom utbildning, vård och omsorg som upplever att de inte orkar. Det är knappast förvånande med tanke på de höga kraven och små möjlighe­ ter att påverka arbetet, säger Erna Zelmin.

Det finns färsk svensk forsk­ ning kring vad som får människor att vilja stanna längre i yrket.

Kerstin Nilsson, docent i arbets­ vetenskap vid Lunds universitet, har identifierat nio faktorer som är avgörande och utvecklat en modell för ett åldersmedvetet ledarskap.

Med kunskap om detta kan arbetsgivaren påverka männ­ iskors pensionsbeslut, menar Kerstin Nilsson. Det handlar bland annat om hur den fysiska och mentala arbetsmiljön ser ut på arbetsplatsen, hur hög arbetstakten är och vilka förut­ sättningar som finns för åter­ hämtning, delaktighet och social inkludering på jobbet.● TEXT: PER CORNELL

6 ESSENS NR 2 /202 2

ARBETSMARKNAD

Fler akademiker långtidsarbetslösa Arbetslösheten bland akademiker sjunker. Men fler blir arbetslösa längre.

PANDEMIN FICK arbetslösheten i många yrkeskategorier att öka kraftigt. För akademiker var det en kännbar ökning. Men enligt Arbetsförmedlingens statistik har arbetsmarknaden för akademiker nu hämtat sig och en större andel har jobb i dag, jämfört med före pandemin.

I februari var arbetslösheten bland akademiker i Sverige 4,2 procent – att jämföra med 4,4 procent i februari 2020. Arbets­ lösheten bland akademiker har minskat, men också skiftat karaktär. En allt större andel av de arbetslösa har varit inskrivna på Arbetsförmed­ lingen i mer än tolv månader.

Före pandemin hade 39 procent av de arbetslösa akademikerna varit

inskrivna vid Arbetsförmedlingen i mer än tolv månader. I dag är den siffran 47 procent.

– Det är mycket oroande att lång­ tidsarbetslösheten ökar trots att det just nu finns rekordmånga lediga jobb. Långtidsarbetslösa akade­ miker måste erbjudas kvalificerad kompetensutveckling. Dessutom måste Arbetsförmedlingen se till att de har den expertis som krävs för att möta akademikers behov, säger Göran Arrius, ordförande för Saco. ● TEXT: PER CORNELL

ARBETSMARKNAD

Låg konkurrens om vårdjobb Arbetsförmedlingens prognos för arbetsmarknaden inom olika yrkeskategorier släpptes nyligen. I prognosen undersöker man hur konkurrensen kan tänkas se ut de kommande fem åren. I många yrken ser arbetsmarknaden ljus ut – inte minst inom hälso- och sjukvården. Här finns i dag cirka 420 000 anställda där 8 av 10 är kvinnor. Efterfrågan väntas öka eftersom befolkningen och antalet äldre ökar samtidigt som för få utbildas inom området. Både på ett och fem års sikt väntas därför konkurrensen om jobben vara mycket låg. ●

SJUKFRÅNVARO

FOTO PÅ SIDA: G E T T Y IMAG ES

Varning för semesterskador Skador och olycksfall på fritiden är en av de vanligaste orsakerna till kort- och långvarig sjukfrånvaro från arbetet. Det visar statistik från Afa Försäkring. Risken varierar med ålder. Yngre män har en högre risk för både kort- och långvarig sjukfrånvaro än yngre kvinnor, men i de äldre åldersgrupperna är risken för kvinnor högre än för män. De vanligaste orsakerna vid kortvarig sjukfrånvaro är skador på handled och hand samt på knä och underben. Då handlar det vanligen om frakturer i handleder och hand samt stukningar.

Vid långvarig sjukfrånvaro är skador på knä och underben den vanligaste orsaken. Därefter kommer skador i skuldra och överarm. ● NR 2 /202 2 ESSENS 7

G R A N S K N I N G

Protesterna som fick politikerna att vakna TEXT: KRISTER ZEIDLER

BARNMORSKEFÖRBUNDET har i många år flaggat för bristen på personal och de ohåll­ bara arbetsförhållandena inom förlossnings­ vården. Krisen kulminerade i höstas och ledde till protester i landet och att enskilda barnmorskor tröttnade och sade upp sig.

– De upplevde framför allt att de inte hade någon dräglig arbetsmiljö och fräste ifrån genom att säga upp sig. Allting grundar sig i att det har varit en ohållbar arbetssitu­ ation, säger Maria Nordén-Norman, barnmorska och förtroendevald på SRAT-Svenska Barn­ morskeförbundet i Stockholm.

Barnmorskornas arbetsmiljö är betyd­ ligt sämre än andra yrkesgruppers visar en rikstäckande enkät­ studie som ingår i en avhandling. Det beror främst på höga kvantitativa krav och det höga arbetstempot, men även rollkonflikter, brist

N / SVD / TT

Arbetssituati barnmorskor onen är ohållbar för från en protesi hela landet. Bilden huset i Stockh t på Södersjukolm i mars.

Det fick bäga

Massuppsägn ingar bland barnmorskor na i Stockholm är del av dare problem, ett bremenar Eva Nordlund, ordförande för Barnmorskef örbundet.

ren att rinna öv er

let blir bättre om kvinnor känner trygghet och organisator slipper vara iska problem ensamma under förlos genom att springa fortar sningen. Verkli e. gheten för barnmorska – Det sker på n är att hon bekostnad av eller han ska ta hand en själv. Vi hinne om flera patien r inte äta, vi samtidigt och ter hinner inte dricka. att man får Man kan inte skicka patienter till lösa problemet indivi andra län. Det RAPPORTERI duellt, det måste blir en för stor diskre NGEN I MEDIE politis till pans ka lösningar RNA om mellan vad den tuffa arbets och det komm är bra vård som situationen att behövas och vad som er för barnmorsko ett är ekono möjlig vård. miskt tillsko r har främs Många tt. t handlat Kan du förstå om massuppsäg den här att de inte längre känner ningarna från massuppsä kan eller förlossning gningen som vill stå för den sklinikerna i Stockholm. vård som pågår?

De har sagt är möjlig att upp sig efters ge, säger Eva om de – Jag förstå inte känner Nordlund. r att man känatt de kan garan ner att man tera patienternas inte vill mer.

Hon pekar säkerhet. på flera faktor Men verkty – Det här är get är inte riktigt Eva er som fått bägar en del av ett en att rinna Nordlund förenligt med bredare nationellt proble den svenska över för barnm m som handl modellen som orskorna. Det ar om synen på vilken jag är företr sker fler komplicera vård vi barnm dare för. Vi äde förlossning orskor ska ge driver de här ar nu än tidigare kvinnor som frågorna den formella och det råder ska föda barn. Vi ska vägen men en stor brist på barnm jobba eviden de behöver kanske angrip orskor i hela sbaserat och det är ett as från olika landet.

Under en längre faktum att vårdu håll.

Det är komp tid har de också tfallexa frågor och försökt att lösa denna akuta kris skaka strukturella 6 ESSENS NR r verkligen 4/202 1 och om. l

på erkän­ nande och inflytande och höga känslomässiga krav spelar in.

Barnmorskorna var också mer utmattade och skattade sin hälsa som sämre.

– Något som var positivt som vi kunde se var att barnmorskorna låg exceptionellt högt när det gäller meningsfullhet i arbetet och de rapporterade också en högre variation i arbe­ tet, säger barnmorskan Malin Hansson som lig­ ger bakom avhandlingen vid institutionen för vård­ vetenskap och hälsa vid Göteborgs universitet.

TEXT: PER CORN ELL

»De hade inte någon dräglig arbetsmiljö och fräste ifrån genom att säga upp sig.«

8 ESSENS NR 2 /202 2

A K T U E L L T

FOTO: G U STAF MÅN S SO

Barnmorskekrisen är långt ifrån över. Men protesterna och massuppsägningarna i höstas har fått politiker och beslutsfattare att förstå allvaret.

BARNMORSKORNA upp­ levde dessutom den orga­ nisatoriska rättvisan som låg, det vill säga hur de behandlas av arbetsgi­ varen när det gäller till exempel tilldelning av resurser och arbetsuppgifter samt hur beslut fattas inom organisationen.

Valt bort yrket

BARNMORSKEKRISEN – DET HÄR HAR HÄNT Den akuta krisen i höstas ledde till protester i landet och massuppsägningar inom bland annat förlossningsvården i Region Stockholm.

18 %

... av Sveriges legitimerade barnmorskor har valt bort yrket, enligt siffror från Socialstyrelsen.

Jobbar deltid

SRAT-Barnmorskeförbundet höll flera medlemsmöten under krisen. Fackliga företrädare har också fört en dialog med förlossningssamordnaren i Region Stockholm.

Det ledde till att regionens förlossnings­ samordnare kom överens med sjukhus­ ledningarna och regionledningen om en rad åtgärder för att lösa situationen.

Till de åtgärder som tagits fram i Region Stockholm hör att se över scheman och arbetstidens förläggning, möjliggöra rotationstjänstgöring och arbeta för att det ska vara en barnmorska per födande kvinna.

De utlovade åtgärderna har fått många barnmorskor i Stockholmsregionen att återvända till sina jobb, men motsvarande åtgärder saknas i många andra regioner.

48 %

... av barnmorskorna jobbar deltid. Det visar en nationell enkätstudie som omfattar 2 060 barnmorskor.

Regeringen har också gett Social­ styrelsen i uppdrag att föreslå insatser för att fler barnmorskor ska vilja arbeta i förlossningsvården, samt insatser för att säkra den framtida kompetens­ försörjningen.

Socialstyrelsen har även fått i uppdrag att fördjupa kunskapen om olika arbets­ sätt i förlossningsvården för att bidra till bättre vård, som till exempel en barnmorska per födande.

NR 2 /202 2 ESSENS 9

G R A N S K N I N G

– Om man känner att man inte har något inflytande eller får något erkännande kan man uppleva att organisationen behandlar en orättvist. Det ger en lägre grad av tillit gente­ mot ledningen.

MALIN HANSSONS FORSKNING visar att bris­ terna i arbetsmiljön är ett organisatoriskt och strukturellt problem och att det behövs mer resurser och en ökad grundbemanning för att få en fungerande arbetsmiljö.

Hon vill även se en differentierad vård med allt ifrån hemförlossningar och barnmorske­ ledda enheter till högmedikaliserad vård, allt för att kunna ge rätt vård på rätt nivå och vid rätt tillfälle.

– Sedan har vi det här med en födande per barnmorska. Det är något som vi vet är ett evidensbaserat sätt att arbeta utifrån. Har vi tre aktivt födande på en gång så kan vi inte vara hos alla tre, säger Malin Hansson.

– Något som vi också har sett är att det behövs fler barnmorskor i ledande befattningar. Det hänger ihop med den organisa­ toriska tilliten och roll­ tydligheten. Det behöver vara professionsbundna personer på ledande befattningar så att man kan få en tillit till ledningen och också att man från ledningens sida förstår arbetets innebörd och professionen.

I samband med krisen i höstas förde fackliga företrädare en dialog med förloss­ ningssamordnaren i Region Stockholm. Det resulterade i att regionen beslutade om en rad åtgärder för att förbättra arbetsförhållandena.

Socialstyrelsen har också fått i uppdrag att se över förutsättningarna för olika arbetssätt

»Vi kan se att många väljer att jobba deltid för att orka. Det är väldigt vanligt.«

10 ESSENS NR 2 /202 2

inom förlossningsvården samt lämna förslag på hur man ska få fler att vilja bli barnmorskor och stanna kvar i yrket. I dag är det brist på barnmor­ skor i samtliga 21 regioner i landet.

– Det vi bland annat kan se är att många väljer att jobba deltid för att orka. Det är väl­ digt vanligt och sticker ut i barnmorskekåren, säger Mattias Torell, biträdande förhandlings­ chef på SRAT. I DAG JOBBAR bara omkring hälften av alla barnmorskor heltid, visar Malin Hanssons enkätstudie. Ytterligare ett problem är att omkring 18 procent av landets legitimerade barnmorskor valt bort yrket.

– Vår forskning visar att barnmorske­ professionen måste uppvärderas och få en arbetsmiljö som möjliggör heltidsarbete och att nyexaminerade barnmorskor vill jobba inom professionens kompetensområde, säger Malin Hansson.

Hon får medhåll från Mattias Torell: – Arbetsgivaren måste värdesätta barn­ morskan. Det måste finnas en särskillnad lönemässigt och karriärmässigt skilt från sjuksköterskan, men det måste också gå att kombinera ett vanligt liv med yrket, säger han. ●

F & S

Lätt att skapa dålig stämning på jobbet

Vad ville ni undersöka med studien?

– Vi ville se hur främst människor som kommer från andra länder och arbetar i ledar­ positioner i Sverige upplever dålig stämning på jobbet. Som etnolog är det alltid intressant att gräva där det skaver och titta kultur­ analytiskt på det.

Varför fokusera särskilt på chefer från andra länder?

– Dålig stämning är något som uppfattas som väldigt svenskt. Det är svårt att ens översätta det till andra språk, det är inte riktigt ”bad atmosphere” eller ”bad mood” utan någonting där emellan.

Vilka är de vanligaste orsakerna till dålig stämning på arbetsplatsen?

– Många tar upp att den dåliga stämningen ofta uppstår när privatlivet på något sätt inkräktar på arbetslivet eller där det finns en konflikt mellan kollektiv och individ. Det är allt ifrån att någon tar en annans privata mjölk till

Jakob Löfgren Etnolog vid Lunds universitet

att någon har uttryckt en politisk åsikt. Att någon visar för lite av sitt privatliv och upplevs som kall, eller visar för mycket.

Hur kan den dåliga stämningen manifesteras?

– Genom paradoxer: Antingen är det för högt ljud, det vill säga att folk bråkar, eller så är det knäpptyst. Informanterna berättar att de märker av den dåliga stäm­ ningen genom inomkroppsliga reaktioner, alltså att man känner en klump i magen eller att det är tryckt.

Och hur brukar vi hantera det?

– Vanligast är att ingen vågar ta upp det, medan alla går och önskar att någon skulle göra det. När en tydligt prekär situation uppstår försöker vi däremot gärna ta reda på vem som är ansvarig. En person hade till exempel sett en kollega få en personlig melt down på job­ bet. Hon beskrev hur de svenska kollegorna som var runt omkring försökte ta reda på vem man egentligen ska gå till då. Situatio­ nen löste sig emellertid med hjälp av det personen som fick utbrottet egentligen behövde: en kopp kaffe och en kram.

Vad blir lärdomen av era ­resultat?

– Dålig stämning är en signal på att någonting inte står rätt till på arbetsplatsen. Det är inte själva mjölken som gör folk förbannade, utan något annat. Samtidigt behö­ ver du inte vara rädd för den dåliga stämningen. Den är ett kommu­ nikationsmedel och första steget i en konfliktlösningskarusell, en uppvärmning kan man säga. ●

TEXT: KARIN PERSSON

Privatlivet är en potentiell riskfaktor. Det gäller att berätta precis lagom mycket om dig själv, visar ny etnologisk forskning av Jakob Löfgren med kollegor.

NR 2 /202 2 ESSENS 11

M Ö T E T

Ska gå som YRKE: YTTRE TRAFIKLEDARE

12 ESSENS NR 2 /202 2

När tunnelbanan stannar, stannar huvudstaden.

Det är Konstantinos ­Kontzolokis och de yttre trafikledarnas uppgift att snabbt lösa de kriser som Xxx uppstår så att trafiken ­kommer igång igen.

TEXT: PER CORNELL FOTO: JOHAN STRINDBERG

xxx tåget

NR 2 /202 2 ESSENS 13

M Ö T E T

K

Kostas har ett utryckningsfor­ don för att snabbt kunna ta sig till ett uppdrag.

14 ESSENS NR 2 /202 2

onstantinos Kontzo­ lokis, Kostas kallad, greppar radion och anropar sina kollegor på inre trafikledningen.

Vi står på plattformen på T-centralen mitt i Stockholm och en resenär har tappat ner sin mobiltelefon på spåret.

– Jag behöver ett C-skydd, T-centralen norrspår bana 1, kom.

Enligt skyltarna är det tre minuter tills nästa tåg ska komma när han får klartecken att beträda spåret för att hämta telefonen.

Han är så snabb att det aldrig ens hinner bli ett hack i trafiken. Med vana rörelser hoppar han ner på spåret, tar mobilen och lämnar den till en kollega. Därefter går han fram till grinden längst fram på plattformen och tar sig upp via trappan.

Många kanske tänker att den som tappar något på spåret får skylla sig själv. MTR och trafikledarna tänker ett steg längre. Om folk

inte får hjälp med att ta upp tappade föremål på ett säkert sätt finns risken att de försöker lösa problemet själva. Och om det är en sak som man inte vill ha så är det obehöriga på spåren – det vore livsfarligt. Intill rälsen finns 700 volts likström och det går absolut inte att lita på skyltarna kring när ett tåg ska komma in på stationen.

Som yttre trafikledare är Kostas och de andra med samma tjänst, den inre trafik­ ledningens ögon och öron. Men även deras händer och fötter. För det är de yttre trafik­ ledarna som löser många av de större och mindre situationer som uppstår varje dag i olika delar av tunnelbanenätet. Ett gäng har utryckningsfordon så att de snabbt kan ta sig till en station för att hjälpa till. Ett annat gäng har gående tjänst vilket innebär att de tar sig runt i systemet till fots och via tunnelbanan.

Som alla stockholmare vet är tunnelbanan oftast det snabbaste sättet att ta sig fram i stan på.

Ingen dag är den andra lik för de yttre tra­ fikledarna. Vissa dagar är det lugnare, andra är det fullt kaos. Som en dag när Kostas fick en utryckning till Brommaplan eftersom tra­ fiken stod still av okänd anledning. Han slog på sirenerna och åkte dit för att undersöka vad som hade orsakat felet. Väl på plats visade

Det händer att ­resenärer ta­ppar ner saker på ­spåret.

Då får trafik­ledarna hjälpa till.

NR 2 /202 2 ESSENS 15

M Ö T E T

det sig att ett träd hade fallit ner över spåret.

Kostas fick hämta handsågen i bilen och kapa stammen för att kunna få undan trädet.

– Det är efter sådana händelser som man kan känna sig nöjd med sin insats. Tunnelba­ nan är ju som Stockholms pulsåder och om det blir stopp någonstans påverkar det hela systemet. Stannar ett tåg måste fler stanna.

Folk blir fast i tunnlar eller måste hitta andra vägar till jobbet. Ersättningsbussar kallas in. Det blir väldigt stora konsekvenser helt enkelt. Så när man får igång trafiken vet man att det påverkar väldigt många.

pelvis kan det behövas hjälp med att öppna luckor för att komma in under tåget.

Hur fungerar du i sådana situationer?

– Det är tufft, jag har varit med om flera stycken, både där personen har klarat sig och där personen har avlidit.

Det är viktigt att inte bli känslomässig utan att utföra sitt jobb. Känslorna får man hantera senare och vi kan få hjälp av en psykolog.

Trafikledarna har utbil­ dats i hur man hanterar människor i chock. En tågförare som är med om att någon hoppar framför tåget kan reagera på väldigt många olika sätt. För trafikledaren är det viktigt att kunna läsa av personen och ge det stöd som behövs. Om det är en kram eller att hålla avstånd varie­ rar.

– Jag personligen kan vara väldigt lugn och strukturerad i de här situationerna. Det är nog inget man kan lära sig utan mer en förmåga som man har.

Personlig lämplighet är ett kriterium för att kunna bli trafikledare. Men erfarenhet och utbildning är så klart också något som gör att trafikledarna har en förberedelse för att kunna hantera de akuta situationer som är en del av deras arbete.

Kostas resa från tågförare till trafikledare gick via att han under flera år utbildade andra tågförare. Hundratals förare som i dag kör Stockholms tunnelbana har fått sin utbild­ ning av Kostas. Efter några år som utbildare var han sugen på att ta nästa steg och han blev erbjuden möjligheten att få testa för trafikledare.

»Det är viktigt att inte bli känslomässig utan att utföra sitt jobb.«

ATT KUNNA BEHÅLLA sitt lugn i olika typer av akuta situationer är en av de viktigaste egenskaperna för att vara lämplig för det här jobbet.

– Ett exempel är framförhopp där vi får en person under ett tåg. Då är vi trafikledare fort på plats för att ta hand om vår förare, tåget och alla som är på tåget. Det kan vara väldigt pressade situationer.

En av trafikledarna tar hand om föraren och en annan blir förbindelseman och håller i samarbetet med räddningstjänsten som ansvarar för själva räddningsinsatsen. Exem­

KONSTANTINOS ”KOSTAS” KONTZOLOKIS ● Ålder: 33 år. ● Bor: Rissne. ● Familj: Fru och två barn.

16 ESSENS NR 2 /202 2

● Gör: Yttre trafikledare i tunnelbanan, MTR. ● Fritid: Träning och resor.

EN DAG PÅ JOBBET 06.00 Kommer till trafikledningscentralen vid Västra skogen. Snackar lite med kollegorna. Kollar trafikläget.

Kvitterar ut telefon, radio och bil.

08-tiden Ställer sig vid en central station på den bana han ska jobba på.

Förmiddag Antingen får han larm som gör att han får ta utryckningsbilen, eller så sätter han sig själv i arbete på stationen.

Lunch Den kastar han i sig för att inte behöva lämna den om det blir utryckning.

13-tiden Det uppstår kanske ett tekniskt problem på en station.

Kostas åker dit och försöker lösa det.

14.00 Kliver av det tidiga skiftet.

– De testen är inte att leka med. Det är lämplighetstest, psykologiska tester, hur bra man är på hitta snabba lösningar, empati och mycket mer. Jag klarade av testen och fick chansen att utbilda mig till yttre trafikledare.

Det tog cirka tre månader och utbildningen bestod av flera olika delar och praktik.

I DAG HAR Kostas varit trafikledare i ungefär ett år och han stortrivs med sitt jobb. Ansva­ ret och lönen har ökat och han har redan siktet inställt på att ta nästa steg – att vida­ reutbilda sig till inre trafikledare. Det är det naturliga utvecklingssteget för dem med yttre tjänst.

– Jag ska gå den utbildningen i september och efter den är man fullärd som trafikle­

dare. Även som inre trafikledare finns det bra utvecklingsmöjligheter.

KOSTAS BÖRJADE SOM förare redan när han var 20 år och har tillbringat större delen av sitt yrkesliv i tunnelbanan.

– Det är en unik arbetsplats och vi har en stark gemenskap. Det är inte många som får se det vi ser och vi jobbar dygnet runt, året om.

Men när du ska åka hem från jobbet, tar du tunnelbanan då?

– Helst inte faktiskt. Jag åker hellre bil. När jag är ledig vill jag försöka koppla bort jobbet och det är väldigt svårt i tunnelbanan. Jag känner så många av de som jobbar här så det blir lätt att börja prata jobb då. ● NR 2 /202 2 ESSENS 17

S P A N I N G

Därför är feedback en återvändsgränd Glöm feedback som ger mer depp än pepp. Genom att vända på perspektivet kan positiva egenskaper och beteenden förstärkas. Den nya metoden kallas för feedforward.

F

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

å begrepp är väl så ­omhuldade i arbetslivet och ledarskapslitteratu­ ren som ”feedback”.

Grundkonceptet är enkelt: andra berättar för oss vad de tycker om våra prestationer och hur de anser att de kan bli bättre. Återkopplingen ska mer än något annat få oss att frodas i det växthus som den moderna, kommunikativa organisationen ofta liknas vid.

Men är det här oproblematiskt? En som ifrågasätter feedback-metoden är psykologen, psykoanalytikern och organisationskonsulten Anna Krantz.

– Min erfarenhet är att folk alltid är livrädda när de ska gå till chefen för feed­ back-samtal. Det blir en obalans i samtalet – chefen har makten över dig.

Hon är inte ensam. Under senare år har det kommit flera studier som lyfter fram baksidorna med feedback, inte minst utifrån psykologiska och neurologiska perspektiv: Oavsett om återkopplingen är negativ eller ”konstruktiv” har människor en tendens att 18 ESSENS NR 2 /202 2

uppleva den som ett socialt hot, och inför ett sådant reagerar hjärnan med den destruktiva ”fly eller fäkta-instinkten”.

Ett exempel från den här forsk­ ningen är en studie från Harvard Business School 2018, som visar att personer som får kritik på arbetet ofta söker sig bort från kritikerna, till andra som ger välvilliga omdömen – med resultatet att ingen utveck­ ling sker.

Liknande invändningar kom för något år sedan från Marcus Buckingham, forsknings­ ledare på det amerikanska ADP research och

populär ledarskapsförfattare, som i en stor och omskriven artikel i Harvard Business Review gjorde upp med feedbackfenomenet.

Enligt honom är det rent destruktivt: ”Att uppmärksamma personer på deras brister möjliggör inte lärande. Det försämrar det”, skrev han.

SÅ VAD ÄR då alternativet? Ett av Marcus Buckinghams tips var att inte lägga tonvikten i återkopplingen på varför – ”varför fungerade det inte?” – utan på vad: ”Vad vill du ska hända framåt?”

Från bakåtblickande till framåtblickande,

alltså. Från ”feedback” till ”feedforward”, skulle man kanske också kunna säga, och fak­ tum är att det senare är ett begrepp som allt oftare hörs i debatten, särskilt i den anglosax­ iska världen. Anna Krantz, som är intresserad av neurologiska perspektiv på psykologi och psykoanalys, ”snubblade över det” för ett par år sedan, och har sedan fördjupat sig i ämnet.

– En av de stora fördelarna med feedfor­ ward är att det nästan alltid upplevs som positivt. Man undviker där de negativa aspek­ terna, skam, skuld och rädsla, som feedback väcker i mottagaren. Som mottagare lyssnar du därmed mycket mer uppmärksamt.

Så hur går feedforward till i praktiken? Det är väldigt enkelt, berättar Anna Krantz. Den som ger responsen får inte komma med kritik och inte ta upp någonting som ligger bakåt i tiden. I stället riktas fokus mot det som fun­ kar och som man vill se mer av i framtiden.

– Vill man verkligen få in det här i organi­ sationen kan man ta en kvart av APT-mötet.

Varje anställd väljer en sak som man vill bli bättre på, något som kommer att skapa posi­ tiv skillnad för en själv och för arbetsgruppen.

Sedan ber man om förslag inför framtiden.

NR 2 /202 2 ESSENS 19

S P A N I N G

Man lyssnar uppmärksamt men bemöter inte förslagen – de som verkar bra tar man fasta på, och resten struntar man i.

Förutom att feedforward undviker att väcka mottagarens försvarsmekanismer är den också mer effektiv för lärande. Det menar Anna Bloth Karling, vd för Zebrain, en plattform för medarbetarutveck­ ling med coachning som grund. Hon är beteen­ devetare i grunden och liksom Anna Krantz intresserad av hjärnan.

– Tidigare har man ofta tänkt att man ska försöka radera svagheter hos medarbetare: Om du är dålig på Excel – åk på kurs! Men det är ganska ineffektivt. Det är mycket bättre att bygga på de styrkor eller medelstyrkor du har och förstärka dem. Rent automatiskt: fokuserar vi på det som funkar får vi mindre utrymme att göra det som inte fungerar.

Men finns det inte faror med detta fram­ åtblickande – riskerar man inte att missa problem som det är viktigt att man åtgärdar?

Jo, svarar psykoanalytikern och organi­ sationskonsulten Anna Krantz, visst finns det handlingar och beteenden som går över gränser, till exempel etiskt eller juridiskt, och som måste konfronteras. När det handlar om att utvecklas som individ och i sin yrkesroll är feedforward dock alltid att föredra, menar hon.

Anna Bloth Karling är inne på samma sak.

Men hon vill vidga perspektivet: en fram­ åtblickande återkopp­ ling utvecklar inte bara individen, utan kulturen på hela arbetsplatsen.

Medan traditionell feed­ back i praktiken lätt blir till rena instruktioner, vilket motarbetar den inre motivationens krav på självbestämmande, gör feedforward tvärtom.

– Feedforward hand­ lar om att jobba med de inre drivkrafterna och att ge individen möjlighet att faktiskt också ta ansvar för sina egna beteenden och handlingar. Det ökar den psykologiska tillhö­ righeten i gruppen och skapar väldigt starka, drivna och engagerade organisationer, med fina resultat på sista raden. ●

»Tidigare har man ofta tänkt att man ska försöka radera svagheter hos medarbetare.«

20 ESSENS NR 2 /202 2

P A N E L

Camilla Andersson 39 år, kvalitetschef, Bromma Air ­Maintenance, Stockholm

Magnus Camitz 40 år, specialistsäljare på Postnord, Smedjebacken

Olga Jensen 46 år, tandhygienist, Folktandvården i Stenungsund

– JAG ÄR ENSAM i min roll som kvalitetschef som handlar mycket om att se till att vi följer de regelverk som finns. Men det brukar ändå gå bra att planera in ledighet under sommaren när man och barn också är lediga om jag ser till att göra vissa arbets­ uppgifter i förväg. Det går dock inte att vara borta i mer än 30 dagar i ett streck. För vissa andra grupper kan det vara lite svårare tror jag, men för de flesta hos oss brukar det gå bra att ta ut sin ledighet.

– FÖR MIN DEL bukar det inte vara några som helst problem med att få ledigt. Som specialistsäljare på Postnord har jag ett väldigt fritt arbete och jag har aldrig fått några synpunkter från chefen kring hur jag vill lägga min semester. Det som kan hända är att det dyker upp en stor upp­ handling som måste hanteras. Då kan jag behöva vara lite flexibel med när jag tar ledigt. Men oftast är det en fördel att ta semester under sommaren eftersom mina kunder oftast är från industrin.

Där är det vanligtvis en liten ned­ gång under sommaren ändå.

– VI HAR ETT VÄLDIGT bra upplägg för det faktiskt. Redan i mars lägger alla sina önskemål och vår klinikkoordinator sammanfattar detta så alla kan se vilka perioder det kan vara brist på personal.

Sedan diskuterar vi detta på ett APT och försöker att lösa de perioder där det är lite problem.

Ofta kan vi lösa det genom att vara lite flexibla. Som sista åtgärd kan man bli beordrad att arbeta, men det är inte vanligt. Jag brukar vara en av dem som kan vara flexibla, för mig är det inte nödvändigt att vara ledig bara på sommaren.

TEXT: PER CORNELL

Hur funkar det med semester i ditt yrke?

T E M A

Engagemang Så ser vårt fackliga engagemang ut sid 24 Shiva Lindahl: ”Tillsammans är vi starka” sid 26 Fack och politik – finns det ett samband? sid 30

BRINNANDE Pliktkänsla och kamp för ett bättre samhälle. Men också starka känslor för sin profession. Det är många som ­brinner för fackligt arbete.

ENGAGEMANG 22 ESSENS NR 2 /202 2

10 sidor engagerand e läsning!

NR 2 /202 2 ESSENS 23

T E M A

Engagemang

Stark vilja att förändra samhället Vi är ett ideellt arbetande folk med stort fackligt engagemang. Men det finns flera olika anledningar till varför så många väljer att ta på sig ett förtroendeuppdrag.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

A

tt ta tempen på svensk­ arnas fackliga engage­ mang är inte helt enkelt. Å ena sidan: allt färre organiserar sig i ett fack­ förbund. Mellan 2006 och 2019 sjönk andelen fackligt anslutna från 77 till 67 procent av landets yrkesverksamma. Å andra sidan: vår i ett internationellt per­ spektiv utpräglat positiva inställning till ide­ ellt arbete är konstant över tid. Drygt hälften av svenskarna har jobbat ideellt någon gång det senaste året, i dag såväl som på 1990-talet.

Det visar forskning av bland andra Susanne Wallman Lundåsen, som medverkar i rap­ porten ”Medborgerligt engagemang i Sve­ rige”(2020) och i höstas presenterade ännu en studie i ämnet tillsammans med Johan von Essen: ”Drivkrafterna bakom fackligt engage­ mang”.

– Viljan att engagera sig tycks inte minska.

Vad man sedan engagerar sig i skiftar över 24 ESSENS NR 2 /202 2

tid. Det fackliga engagemanget hänger ihop med hur arbetslivet i stort förändras. I tider av osäkerhet är det fler som blir medlemmar i fackföreningar. Sedan är det nog samma typ av människor som tar steget längre och tar på sig förtroendeuppdrag, menar Susanna Wallman Lundåsen.

Susanne Wallman Lundåsen

VILKA ÄR DET då som tar steget och blir fack­ ligt aktiva? Framförallt två saker utmärker gruppen som är aktiva i Saco-förbund, enligt rapporten: De uppfattar det som en plikt att engagera sig och de tillhör stora informella nätverk - eller enklare uttryckt: de har många vänner och bekanta.

– Detta med att tillhöra nätverk tycks vara viktigare för kvinnor än för män. Och ännu viktigare för medlemmar i Saco- än LO- och TCO-förbund. Andra studier antyder att kvinnliga akademiker är en resursstark grupp som oftare arbetar ideellt än LO-kvinnor.

Ju större nätverk man har, desto större är sannolikheten att någon ska uppmärksamma

en och erbjuda förtroendeuppdrag, säger Susanne Wallman Lundåsen.

STUDIEN ”DRIVKRAFTER BAKOM fackligt

engagemang” bygger dels på intervjuer, dels på enkätsvar från 3 500 personer i åldrarna 20 till 68 år. Väldigt svepande skulle urtypen för en fackligt aktiv person kunna beskrivas så här: Man, svenskt ursprung, högutbildad men inte höginkomsttagare, har hemmavarande barn och kommer från ett hem med fackligt aktiva föräldrar.

Tittar man mer specifikt på medlemmar i Saco-förbund så hamnar de något oftare i den grupp som i studiens slutsats beskrivs som ”svalt engagerade”, i jämförelse med de andra två grupperna ”föreningsaktiva” och ”stort fackligt engagemang”.

– Om jag ska spekulera så beror det på att man står inför olika typer av frågor. På en traditionellt manlig arbetsplats med LO-med­ lemmar kan exempelvis skyddsronder vara en fråga om risker för allvarliga olyckor och död, medan det på ett kontor med akade­ miker kan handla om rätt belysning, säger Susanne Wallman Lundåsen.

BEVEKELSEGRUNDERNA ATT engagera sig fackligt skiljer sig mellan Saco-förbunden och TCO- och LO-förbunden, visar forsk­ ningen. Att vilja förändra samhället och att få kontakter som kan hjälpa en i yrkeslivet är ett vanligare motiv för Saco-medlemmar än andra, medan samma grupp något mindre ofta än andra anger ”att hjälpa dem organisa­ tionen företräder” som en orsak att engagera sig i facket.

Detta är något Mats Eriksson, förhand­ lingschef på SRAT, kan känna igen: – Många av våra medlemmar är väldigt intresserade av sin egen verksamhet och vill vara med och utveckla den. Våra medlemmars

intresse ligger ofta nära verksam­ hetens intresse, det finns mer sällan ett vi-och-dem-perspektiv. Dessutom arbetar många av våra medlemmar i chefsposition.

HUR SER DÅ SRAT på framtiden? Mats Eriks­ son konstaterar att tecknen är mångtydiga. Å ena sidan växer förbundet och organisations­ graden ökar, tack vare att nya yrkesgrupper tillkommit. Å andra sidan är det något svårare än tidigare att hitta individer som vill enga­ gera sig – samtidigt som medlemmarnas medelålder stadigt ökar.

– Det beror dels på att många går in i arbetslivet senare, dels på att fler arbetar längre innan de går i pension. Men när man väl blivit medlem bedömer jag det som att engagemanget är mindre åldersbero­ ende. Vad som däremot är tydligt när det gäller yngre förtroendevalda är att de har en mer komplicerad livssitua­ tion och är mer rörliga på arbetsmarknaden, vilket ofta leder till kortare och mer avgränsade uppdrag, säger Mats Eriksson och avslutar: – Jag är definitivt inte oroad för framtiden, men visst finns det utmaningar. Vi måste fortsätta vara intressanta och relevanta för våra medlemmar, både i ett kort och ett långt perspektiv. ●

»När man väl blivit medlem är engagemanget mindre ålders­ beroende.«

NR 2 /202 2 ESSENS 25

T E M A

Engagemang

”Jag har ärvt engagemanget från morfar” En självklar inställning till ideellt arbete.

Shiva Lindahl, engagerad i Saco och SRAT på heltid, lever upp till forskarnas bild av vem som tar på sig fackliga uppdrag.

E

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS FOTO: ERIKA WEILAND

n av de första frågor Shiva Lindahl fick på anställ­ ningsintervjun på Hel­ singborgs lasarett 2006 var hur hon såg på fackligt arbete.

– Det saknades en facklig representant för audionomerna och de såg gärna att jag tog uppdraget. Jag uppmunt­ rades från början att ta den här rollen, både av mina kollegor och av arbetsgivaren.

Det fackliga uppdraget, som från början handlade om ett möte och ett par timmars för- och efterarbete i månaden, växte snabbt och stadigt. Sedan 2015 arbetar Shiva Lindahl fackligt på heltid, som huvudskyddsombud

SHIVA LINDAHL ● Yrke: Audionom. ● Ålder: 57 år. ● Bor: Ramlösa. ● Fackligt engagemang:

26 ESSENS NR 2 /202 2

Huvudskyddsombud för Saco-rådet i Region Skåne, regionansvarig och facklig företrädare för SRAT.

för Saco-rådet i Region Skåne samt region­ ansvarig och facklig företrädare för SRAT. – När mina fackliga uppdrag blev fler fick mina kollegor ta över en del av mina patienter på audionommottagningen. Men de klagade aldrig över det. Och mina chefer har alltid sagt ”ta den tid du behöver”. Ingen har någon­ sin haft några invändningar mot mitt fackliga engagemang.

Saknar du någonsin att utöva ditt yrke som audionom?

– Ja, jag längtar ofta efter barnen på audio­ logmottagningen. Men det fackliga arbetet måste få ta tid. Det första mötet förändrar ingenting, för att få vara med och påverka måste man jobba långsiktigt ATT SKAFFA ETT stort kontaktnät tar också tid.

Shiva Lindahl lever upp till forskningens bild av den fackligt engagerade som en som har ett stort informellt nätverk.

– Jag tror att det är en framgångsfaktor.

Jag säger ofta till chefer i förhandlingar att ”vi hörs innan nästa möte”. De informella

Shiva Lindahl har engagemenget i blodet. Morfar är förebilden.

NR 2 /202 2 ESSENS 27

T E M A

Engagemang

mötena, utanför protokollet, är enormt vik­ tiga. Det är då man får veta hur andra egentli­ gen tänker.

Ytterligare ett utmärkande drag hos fackligt aktiva enligt forskningen: ”Uppfattar det som en plikt att någon gång i livet arbeta ideellt”.

Stämmer det på dig?

– Nja, jag tror att antingen är man en fören­ ingsmänniska eller också är man det inte. Jag har alltid varit aktiv i olika föreningar. När jag gick i gymnasiet i Teheran var jag ordförande i elevrådet och när jag 1987 kom till Sverige som 22-åring engagerade jag mig i Iranska föreningen i Helsingborg. Två år senare blev jag ordförande.

28 ESSENS NR 2 /202 2

Är engagemanget något du har med dig från din familj och uppväxt i Iran?

– Min morfar var politiskt aktiv och jobbade för mänskliga rättigheter. Han var min stora idol, det är från honom jag fått inställningen att tillsammans är vi starka och kan åstadkomma förändringar. Även mina föräldrar var öppna människor som engage­ rade sig i andra.

– Det görs mycket ideellt arbete även i Iran.

Skillnaden är yttrandefriheten. Är du lika engagerad i andra privat som i arbetslivet?

– Jo, det är jag nog. På gott och ont. När min dotter var yngre var jag alltid den som skötte insamlingar till lärare och sådant. ”Ge dig nu och lämna det till någon annan”, sa min dotter och tyckte att jag var jobbig. Men jag tycker det är viktigt att visa andra uppskattning när de gjort något bra.

Till sist undrar jag om det finns någon baksida med det fackliga enga­ gemanget? Shiva Lindahl tvekar lite: – Ibland kan jag uppleva att om SRAT inte lyckas i en fråga så är det mitt fel. Då vill jag säga att facket är medlemmarna, vi allihop. ”Jag är facket och facket är vi”. ●

»Antingen är man en förenings­ människa eller också är man det inte.«

”Våra rättigheter finns inte för alltid” Oförmågan att hålla tyst ledde Patrik Wikand till rollen som ordförande i Lotsförbundet. Han tycker det är viktigt att våga bråka och blir orolig när han ser yngre ta allt för givet.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

PATRIK WIKAND ÄR ordförande i Lotsförbun­

Patrik Wikand

det sedan tolv år. Det arbetet tar en stor del av hans tid, men 25 procent arbetar han som lots i Göteborgs hamn.

– Jag vill inte förlora kontakten med verk­ ligheten. När jag sätter mig i en förhandling och representerar medlemmarna måste jag ha samma erfarenheter som de.

Liksom de flesta lotsar har Patrik Wikand en sjökarriär bakom sig. Hans fackliga enga­ gemang började i slutet av 1990-talet, då han kom tillbaka till Sverige efter att ha arbetat för ett utländskt rederi.

– Jag fick en högre befattning men mindre pengar i plånboken. Eftersom jag inte är en sådan som håller truten gick jag med i facket och fick upp lönerna för alla befälhavare i bolaget och dessutom reglerade arbetstider.

Det är sådant som är min drivkraft: Att stå upp för den lilles rätt, att alla ska få det de har rätt till.

PATRIK WIKAND ● Yrke: Lots. ● Ålder: 55 år. ● Bor: Kungsbacka.

● Fackligt uppdrag: Ordförande för Lotsförbundet.

Patrik Wikands fackliga arbete består av mängder av möten och många resor, till ham­ nar runtom i landet och till Lotsförbundets huvudkontor i Norrköping. I Sverige finns 230 lotsar, sex av dem är kvinnor.

– Alla har samma lön och villkor, oavsett kön, ålder och etnicitet. Vi har tarifflöner och allt som räknas är anställningsår. Många inom Saco tycker nog att jag borde strida för differentierade löner, men jag anser inte att det går att lönesätta vårt yrke på annat sätt, säger Patrik Wikand.

FORSKNINGEN VISAR ATT fackligt engagerade ofta upplever att de hamnar i en mellansits.

Det är något Patrik Wikand känner igen.

– Att vara facklig förtroendeman kan vara en svår balansgång. En arbetsgivare kan bara säga ”nej, det går inte” som svar på arbets­ tagarnas krav. Som facklig förtroendeman måste jag kunna förklara och argumentera.

En av de viktigaste frågorna för Patrik Wikand, liksom för många fackligt engage­ rade inom Saco-förbund, är att utbildning måste löna sig.

– Så är det inte för alla. Se på sjuksköter­ skorna och deras låga löner i förhållande till utbildningsår. Samtidigt som det finns gan­ ska högavlönade typiskt manliga yrken som bara kräver b-körkort.

Hur ser du på framtiden för fackligt ­engagemang?

– Jag blir lite orolig när jag ser den unga generationen som tror sig klara allt själv.

De som var före oss åstadkom massor med blod, svett och tårar. Det vi gör nu är mest att försvara vår ställning. Många tror att de rättigheter vi har i dag är något som kommer finnas för alltid, men så är det inte. ● NR 2 /202 2 ESSENS 29

T E M A

Engagemang

EN MORALISK PLIKT? Det fackliga arbetet hänger ihop med värderingar, politiskt engagemang och viljan att skapa nätverk i arbetslivet.

Uppfattningar Vilken betydelse har ideellt arbete för samhället? Uppfattningarna hos dem som är fackligt aktiva och övriga går isär en del, visar enkätsvaren i studien ”Drivkrafterna bakom fackligt engagemang”.

TEXT: ANNE RALF HÅLLBUS

Alla har en moralisk skyldighet att arbeta ideellt någon gång i sitt liv

Fackligt engagerade 47,9 % instämmer

1

Övriga 30,8 % instämmer

Engagemang i ideellt arbete hjälper människor att ha en aktiv roll i ett demokratiskt samhälle

Fackligt engagerade 79,6 % instämmer

Övrigt 75,2 % instämmer

Om stat, kommun och regioner tog sitt fulla ansvar skulle det inte finnas något behov av ideellt arbete

Ideellt arbete är ett hot mot avlönat arbete och används för att göra nedskärningar i samhällets utgifter

Fackligt engagerade 45,7 % instämmer

Fackligt engagerade 27,8 % instämmer

30 ESSENS NR 2 /202 2

Övriga 41,7 % instämmer

Övrigt 22,1 % instämmer

3

2

Facket och politiken – hör de ihop?

100

Nej, inte längre. ”De intervjuade i vår studie ville inte göra någon koppling mellan fackligt engagemang och partibundet politiskt engagemang” berättar Susanne Wallman Lundåsen. Ett diagram över andel fackligt anslutna utifrån partisympati visar nedanstående rangordning.

Skillnaderna är relativt små; Socialdemokraterna i toppen har knappt 70 % organiserade medlemmar, medan Sverige­ demokraterna i botten har 50 %.

Skäl att engagera sig De främsta skälen att engagera sig fackligt är desamma för alla. Det viktigaste skälet för att enagera sig fackligt skiljer sig mellan Saco-, TCO- och LO-medlemmar.

SACO-MEDLEMMAR

”Att få kontakter som kan hjälpa mig i arbetslivet.”

TCO-MEDLEMMAR

80

60

40

20

”Att kunna uttrycka åsikter i frågor.”

LO-MEDLEMMAR

70 %

”Att kunna hjälpa dem organisationen företräder.”

50 % Alla partier rankade enligt andel fackligt anslutna: 1. Socialdemokraterna 2. Liberalerna 3. Center­partiet 4. Miljöpartiet 5. Krist­demokraterna 6. Vänsterpartiet 7. Moderaterna 8. Sverigedemokraterna

NR 2 /202 2 ESSENS 31

L I S T A N

5 tips inför semestern Sommartider, hej hej! Här är fem tips för mesta möjliga avkoppling.

Känn till dina rättigheter Enligt semesterlagen har alla anställda, med vissa undantag, rätt till 25 semes­ terdagar per år. Senast två månader före ledighetens början ska arbetsgivaren, efter att du fått ge dina önskemål, tala om när din semester kan tas ut. Du har rätt till fyra sammanhängande veckor under juni, juli eller augusti om det inte finns särskilda skäl som motiverar avsteg från regeln.

Strödagar eller allt i ett svep?

Det finns inga vetenskapligt etablerade slut­ satser kring vad som ger optimal återhämt­ ning – sammanhängande semesterveckor eller uppdelad ledighet. Däremot verkar den positiva effekten på ditt välbefinnande inte kvarstå längre om du haft en lång ledig­ het än om du haft en kortare.

Gör en plan för jobbet Planera hur du ska hantera jobbet under semestern. Kanske behöver du kontroll­ era att någon annan sköter vissa av dina löpande uppgifter? Att inte öppna mejlen alls är inget universaltips som ger minskad stress för alla. Det kan ha motsatt effekt.

Gör upp med chefen hur tillgänglig du ska vara, skriv autosvar och berätta för dina kollegor om vad du bestämt så att de vet vad de ska förvänta sig.

32 ESSENS NR 2 /202 2

Varva ner Det är svårt att känna lugnet direkt under ledighetens första dagar. Men en del förberedelser ökar förutsättningarna. Gör en prioriteringslista för de sista arbets­ veckorna (och ta hjälp av chefen om det behövs!) så att du känner att du hunnit med det viktigaste. Det kan vara en god idé att mjukstarta både semestern och åter­ gången genom att börja och avsluta ledig­ heten mitt i veckan.

Låt dina behov styra Fundera på vad du vill få ut av semestern.

Det är inte säkert att en god bok i hängmat­ tan är det som ger just dig bäst återhämt­ ning. Gör motsatsen till vad du brukar. Är det lugn och ro du saknar i vardagen, eller kanske omväxling, rörelse och tid med vänner och familj? Ett återkommande råd från psykologer brukar vara att inte skriva en lång lista över sådant du vill hinna med, utan i stället försöka att utgå ifrån de ­värden du känner är viktiga för dig.

T E X T: K A R I N P E R S S O N

K R Ö N I K A

Varning för placebos onda kusin

T

idigt en morgon i juni 2016 utrymdes postterminalen i norska Stokke och samt­ liga i personalen fördes till sjukhus. Anledningen var att ett paket fallit ner på golvet och ett vitt pulver blivit synligt, varpå de anställda fick and­ ningsproblem, irriterade ögon och kliande hud. Trots att de anställda blev dåliga av pulvret kunde norsk polis senare konstatera att pulvret bara varit vanligt mjöl. Faran var avblåst och medierna slutade att rapportera.

Men vad var det egentligen som hänt? Hur kunde människor bli dåliga av lite mjöl? För en placeboforskare var händelsen ett spän­ nande exempel på hur nocebo­effekten kan utspelas på en helt vanlig arbetsplats. Nocebo är placeboeffektens onda kusin och innebär att negativa förväntningar kan få oss att må sämre.

När ett okänt pulver läcker ut från en försändelse kan det väcka oro för att det handlar om livsfarliga mjältbrandsbakterier och denna oro kan i sin tur leda till att människor upplever just sådana symptom.

I en amerikansk studie bland hotell­städare testade man motsatsen, det vill säga att för­ bättra de anställdas hälsa genom att skapa positiva förväntningar på hur arbetet påverkar kroppen. Efter en kampanj som informerade

om fördelarna med ett fysiskt ansträngande arbete (”städning är träning”) kände sig de anställda mer vältränade och de hade minskat sin vikt och sitt blodtryck jämfört med städare som inte fått ta del av kampanjen.

Karin Jensen är docent och en av världens främsta placebo­ forskare. Hon är aktuell med boken ­Hoppets anatomi (Natur & Kultur).

»Hur kunde människor bli dåliga av lite mjöl?«

I DAG FINNS forskning som visar att förvänt­

ningar formar alla våra sinnen. Till exempel kan dofter upplevas olika beroende på vilken beskrivning de får. Tänk dig en person med ögonbindel som får lukta på en lagrad parme­ sanost i ett laboratorium. Tänk dig sedan att man säger till personen att de just nu luktar på kräks. Skulle reaktionerna varit en annan om personen fått veta att det var parmesan­ ost? Just det här experimentet har gjorts i olika varianter och det man funnit är att en och samma doft ger upphov till olika reaktio­ ner beroende på vad man förväntar sig.

Det gäller inte bara luktsinnet utan all perception. Hjärnan är alltså inte en pas­ siv mottagare utan en aktiv processor som formar våra sinnesintryck så att de anpassas efter våra förväntningar. Till exempel kan för­ väntningar om att stress är skadligt påverka kroppens reaktioner negativt när det är hek­ tiskt på jobbet. Det vi tror kommer att hända kan med andra ord ha starka effekter på vad som faktiskt händer. Det betyder att sättet vi pratar om arbete kan påverka människors hälsa. Det tål att tänkas på så att det inte blir slagsida åt negativa exempel, och därmed risk att skapa noceboeffekter, när det även kan finnas hälsobringande effekter av arbete. ● NR 2 /202 2 ESSENS 33

E X P E R T E R N A

Skriv din fråga till a4.se essens@

Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, r­ ättigheter och anställningsvillkor.

Uppsagd på grund av arbetsbrist

Jag har blivit uppsagd på grund av arbetsbrist, behöver jag ta ut min semester?

SVAR: Om du som arbets­ tagare har sagts upp på grund av arbetsbrist kan du begära att en redan beviljad semester upphävs givet att din uppsägningstid inte överstiger sex månader.

Om din uppsägningstid skulle vara längre än sex månader kan arbetsgivaren lägga ut semester för dig under juni–augusti.

Vid övriga tider behöver du vara överens om utläggningen med din arbetsgivare.

Sverker Jutvik Förhandlare

Jag ska sluta – vad händer med semestern?

Jag har sagt upp min anställning och slutar i början av augusti, hur blir det med min semester?

SVAR: Det är semesterlagen som reglerar reglerna kring semester, ibland finns det också speciella villkor i särskilda kollektivav­ tal. Oavsett om du själv har sagt upp dig eller blir uppsagd har du rätt att ta ut din semester om den redan är beviljad av arbetsgivaren.

Om semestern inte är beviljad sedan tidigare har arbetsgiva­ ren ingen skyldighet att lägga ut semester under uppsägnings­ tiden.

Ifall din semester inte redan är utlagd vid uppsägningstillfäl­ let behöver du och din arbetsgi­ vare vara överens för att semes­ tern ska kunna läggas ut. Ifall din uppsägningstid däremot hade omfattat alla sommarmånaderna; juni, juli och augusti, skulle arbetsgivaren ensidigt kunna lägga ut semester om du tjänat in denna.

Sverker Jutvik Förhandlare

»Du har rätt att ta ut din semester om den redan är beviljad.«

34 ESSENS NR 2 /202 2

Varför ska jag vara medlem efter examen?

Hur blir det med mina intjänade semesterdagar?

Sverker Jutvik

Amanda Sjöquist

Jag slutar min anställning vid slutet av månaden och kommer då ha kvar semesterdagar som jag har tjänat in, vad händer med dem?

SVAR: Om du har semesterdagar kvar vid din sista anställningsdag försvinner inte dessa utan de kommer i stället betalas ut i pengar.

Värdet av en semesterdag kan variera men är generellt en funktion av din månadslön och semestertillägget om du omfattas av kollektivavtal. Den utbetalningen ska vara dig tillhanda senast månaden efter din sista anställningsdag.

Sverker Jutvik Förhandlare

Jag är studentmedlem, nu är jag nästan färdig med min utbildning och undrar varför jag ska fortsätta att vara medlem eftersom det kostar en slant?

SVAR: Stort grattis till examen och lycka till i jobbet! För att du fortsatt ska ha en nära anknytning till ditt yrke och bransch utöver din arbetsplats är rekommendationen att du fortsätter ditt medlemskap. Du har också en trygghet i din fackliga anslutning då vi kan stötta dig med råd och hjälp vid frågor om till exempel anställningsavtal, lön eller arbetsmiljö. Kombinerat med vårt kostnads­ fria karriärstöd är du därmed fullt rustad för att möta arbetsmarknaden och påbörja en hållbar karriär. Första året som yrkesverksam är dessutom avgiften reducerad. Alla för­ måner du har haft som student, exempelvis rabatterad hemförsäkring, karriärstöd och avtalsgranskning, finns förstås kvar i med­ lemskapet.

Amanda Sjöquist Organisationsutvecklare NR 2 /202 2 ESSENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

Försommar med mörkret runt hörnet TROTS DET VACKRA försommarljuset lever vi i en mörk tid. Det pågår ett brutalt övergrepp mot folket i Ukraina. Odemokratiska krafter vinner mark på alltför många håll i världen. Jag tänker självklart på alla dem som utsätts för krigets grymheter och fasor i Ukraina. Den ryska invasionen är ett övergrepp på demokra­ tin och en kränkning av fri- och rättigheter som gör mig väldigt ledsen och arg.

Men de starka känslorna som krig och tyranni väcker går att vända till handling. Nu är det extra viktigt att vi står upp för fri­ het, demokrati och facklig sammanhåll­ ning i världen. Genom Union to Union stöttar vi både folket i Ukraina och en fri fackföreningsrörelse globalt.

För oss svenskar är det ofarligt och tryggt att vara medlem i facket – men det är inte en självklar rätt. På många håll i världen riskerar man repressalier eller förföljelse bara genom att vara medlem i facket. Även i länder där facklig organisering är officiellt tillåten är det vanligt att de fackliga rättigheterna kränks.

Vi som tror på rätten att organisera oss på arbetsplatsen måste höja rösten för den rätten i världen. Tillsammans med våra systerorganisationer globalt kan vi visa att fack­ föreningsrörelsen står enad för mänskliga rättigheter och demokrati. Det finns alltid ett ljus i de mörkaste tider.

»­För oss är det ofarligt att vara medlem i facket – men det är inte en självklar rätt.«

Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT

Jag gillar... ...att våra fackliga förtroendevalda kan göra arbetsplatsbesök igen.

Svåra och viktiga frågor är lättare att prata om när vi får träffas fysiskt.

36 ESSENS NR 2 /202 2

NY LAG

Nya las-regler runt hörnet I skrivande stund ligger ett förslag om las och omställning för beslut på riksdagens bord. Om förslaget går igenom blir det ännu viktigare än någonsin att vara med i Akademikernas a-kassa. Det finns ytterligare goda skäl för med de nya reglerna kommer det inte längre att vara möjligt att få ut lön under tiden en tvist om uppsägning pågår. Men om du är med i Akademikernas a-kassa kan du i stället få ersättning via a-kassan under tiden som tvisten pågår. Läs mer på: akademikernasakassa.se ●

TRYGGHET

Stärkt skydd för visselblåsare

FOTO: G E T T Y IMAG ES

Sedan årsskiftet har skyddet för så kallade visselblåsare stärkts. Det innebär att du som larmar om missförhållanden på din arbetsplats fått ett bättre skydd mot repressalier från arbetsgivaren.

ALLA ARBETSGIVARE MED fler än 50 anställda måste införa interna kanaler för rapportering av miss­ förhållanden. Det ska göra det möjligt för dig som anställd att slå larm, skriftligt eller muntligt, på ett säkert sätt. En del arbetsplatser har redan visselblåsarfunktioner på plats.

Det har funnits möjligheter att

SÄKERHET

visselblåsa redan tidigare, särskilt för dig som jobbar i offentlig verk­ samhet. Du kan anmäla missför­ hållanden på arbetsplatsen via lex Sarah och lex Maria. Alla arbetsta­ gare omfattas dessutom av medde­ larfriheten, som är särskilt stark i offentlig sektor. Visselblåsarlagen gäller nu också fler, till exempel arbetssökande, egenföretagare, volontärer och praktikanter.

Tanken med lagskärpningen är att göra det lättare att lyfta fram allvarliga brister på jobbet utan att riskera till exempel få en varning.

Det räcker att bristen har ett allmänintresse. Har du frågor om lagskärpningarna kan du höra av dig till kansli@srat.se. ● TEXT: PATRICIA WIDERGREN

Ny utredning om hot och våld En ny utredning ska föreslå åtgärder för att minska offentliganställdas utsatthet för våld, hot och trakasserier.

Syftet är att öka det straffrättsliga skyddet för tjänstemän. Utredaren ska bland annat se hur det ska bli svårare att hitta uppgifter om tjänstemäns telefonnummer, adress och inkomst. Förslagen ska presenteras i augusti 2023.

Läs mer på: regeringen.se/ justitiedepartementet ● 37

S R A T

ditt fackförbund

ORDFÖRANDEN I AKADEMIKERNAS A-KASSAS PERSONALFÖRENING:

”Som medarbetare har jag ett ansvar för min arbetsplats” Beatrice Ammer Hök är nyvald ordförande i Akademikernas ­a-kassas personalförening. Till yrket är hon servicehandläggare på Akademikernas a-kassa och jobbar med medlemskommunikation.

Grattis till uppdraget! Varför engagerar du dig fackligt?

– Jag vill vara med och påverka!

Sen tycker jag att jag som medarbe­ tare har ett ansvar för min arbets­ plats. Det fackliga uppdraget gör att jag inte sitter passiv – jag kan vara med när viktiga frågor på jobbet diskuteras.

Jag måste passa på att fråga, varför är det viktigt att vara med i Akademikernas a-kassa?

– Är du akademiker ska du så klart vara med. Det är det enda

Beatrice Ammer Hök Ordförande Akademikernas a-kassas personalförening

du kan göra för att säkerställa ditt skydd om något händer. Många hör av sig till oss när de blir arbetslösa och upptäcker först då att de bara är med i facket. Då får de varken ersättning från a-kassan eller del av inkomstförsäkringen. Är du med i a-kassan blir också ersättningen baserad på den lön man har haft det senaste året.

På gång i förbundet 4–6 OKTOBER Facklig grundkurs för fackligt förtroendevalda i regioner.

Grundläggande kunskaper för ditt uppdrag. Anmäl dig senast 1/9.

38 ESSENS NR 2 /202 2

17–21 OKTOBER Utbildning i medarbetar- och ledarskap (UGL). För dig med högre uppdrag i förening eller på arbetsplats. Anmälan senast 17/8.

Hur byter medlemmar till Akademikernas a-kassa om man redan är med i en annan a-kassa?

– Gör en ansökan hos Akademi­ kernas a-kassa innan du går ur din tidigare a-kassa och berätta var du är med i dag. Då ser vi till att det inte blir ett glapp. Det är lätt att vara med i a-kassan i dag. När jag själv skulle gå med i a-kassan krävdes det att man hade fast anställning, men så är det inte i dag.

Till sist, vilket är ditt bästa tips för andra som arbetar fackligt?

– Gå SRAT:s kurser, till exempel om löneförhandling! Det har hjälpt oss jättemycket i föreningen. Både medlemmar och arbetsgivare har uppskattat att vi blivit duktigare på vårt uppdrag. Vår förening har funnits länge men nu arbetar vi på ett bättre sätt, tycker jag. Och det beror nog på att vi tar mer del av de förmåner vi får via SRAT. ● TEXT: PATRICIA WIDERGREN

Läs hela kalendariet på srat.se 21–22 OKTOBER SRAT-dagarna. Förbundsgemensamt höstmöte med dialog mellan föreningarna. Anmäl max tre deltagare per förening.

AN N O N S

SRAT Karriär Medlemsförmånen för dig i utveckling Använd vår karriärservice när du ska: bygga relevant cv l skriva personliga brev – från ett tomt blad till skarp ansökan l spetsa din LinkedInprofil l vässa dig inför anställningsintervjun l

Allt är kostnadsfritt för dig som är medlem. SRAT har certifierade coacher med förståelse för, och kunskap om, den bransch du befinner dig i.

Läs mer på srat.se/karriar. Boka en tid hos våra karriärcoacher Evalinn Wilke, Hanna Adlerteg-Melinder och Amanda Backlund för samtal om din utveckling på jobbet och i karriären – karriar@srat.se

Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm

L

Har vi rätt uppgifter om dig?

För att vi ska kunna skicka riktad information till dig som är medlem behöver vi ha aktuella uppgifter om dig.

Det gäller både kontaktuppgifter och vilken arbetsgivare du har om du arbetar.

Logga in med BankID på Min sida och kontrollera vilka uppgifter vi har i vårt medlemsregister och ändra om de är inaktuella.

t t a g si r a n ! ö l m t e e l d D e m vara

På Min sida kan du även se vilka som är dina fackliga företrädare och dina fakturor avseende medlemsavgift.

srat.se/min-sida

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se