Essens 3-2021

KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 3/2021

Jimena Morlas har aldrig jobbat så hårt som under pandemin.

GRANSKNING

Kan en robot minska arbetslösheten?

TEMA

Knäck klädkoden på jobbet SPANING

Perfusionisten Jimena Morlas håller patienten vid liv under hjärtoperationen. SID 12

5

TIPS FÖR DEN NYANSTÄLLDE

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

Livlina

MÖTET

Vänta inte på motivationen

SRAT och Folksam gillar dig så mycket att vi tillsammans har tagit fram en riktigt bra hemförsäkring som du kan köpa via ditt medlemskap till ett lågt pris. Med hemmet försäkrat hos oss får du rabatt på flera andra av våra försäkringar.

Upptäck mer eller köp på folksam.se/srat eller ring 0771-950 950.

Välkommen!

S T A R T

HÖR AV DIG!

En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Tf chefredaktör Per Cornell, A4 per@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Jennie Aquilonius, Tim ­Andersson, Johanna Kvarnsell, Karin Persson Fotografer och illustratörer Viktor Gårdsäter, Johan Strindberg, Team Hawaii Omslagsbild Viktor Gårdsäter Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Hur klär sig en chefredaktör?

HUR VI KLÄR OSS på jobbet kommer att påverka relationen både

till kollegor och de människor vi möter i tjänsten. I många yrken finns det inte så mycket val – arbetskläderna följer med rollen.

I andra yrken är det mer flytande. Som ny på jobbet kan det vara lite extra svårt. Undertecknad, som är ny och tillförordnad chefredaktör för Essens, ställdes inför just detta när bilden till ledartexten skulle tas. Hur klär man sig så att man ser ut som en chefredaktör?

Mycket oklart!

Vi har satt tänderna i ämnet ”klädd för arbete” och träffat både experter på området och yrkesgrupper där kläderna gör skillnad. För kustbevakaren Sofia Bergström och kollegorna är uniformen ett sätt att gå in i yrkesrollen men också ett sätt att kommunicera med omvärlden. För diplomaten Eddy Fonyódi kan valet av slips bli en samtalsöppnare och ett smörjmedel i mötet med företrädare för andra länder.

Så när du går till jobbet i morgon, ta en extra funderare på vilka signaler du vill och inte vill sända ut.

»Som ny på j­ obbet kan det vara lite extra svårt.«

Upplaga 21 100 ex Annonsbokning Kontakta Marie Norell, marie.norell@srat.se

Per Cornell Tf chefredaktör

ISSN 2003-1548 Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... hur du själv kan skapa motivation för ditt arbete. (s. 18)

... mötet med en av pandemins hjältar, perfusionisten Jimena Morlas. (s. 12)

FOTO: JOHAN STRINDBERG

I N N E H Å L L

3/2021 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING Stora förändringar på Arbets­ förmedlingen.

11 F&S Ingen hit att jobba till musik.

12 MÖTET Jimena Morlas håller igång hjärtrytmen.

18 SPANING Därför brister jobbmotivationen.

21 PANEL Vad gör du med friskvårdsbidraget?

22 TEMA Rätt klädd för arbete.

32 LISTAN Fem tips för ­nykomlingen.

33 KRÖNIKA 34 EXPERTERNA 36 SRAT

4 ESSENS NR 3/202 1

Sofia Bergström kliver i yrkesrollen när hon tar på sig uniformen.

A K T U E L L T

ARBETSMARKNAD

Nu minskar a-kassornas medlemstal Efter den kraftiga ökningen under pandemin sjunker antalet medlemmar.

UNDER PANDEMINS första år var det stor tillströmning till a-kassorna – över 270 000 personer anslöt sig. För att möta krisen och den ökande arbetslösheten beslutade regeringen om en ändring i villkoren vad gällde medlemstid och antalet arbetade timmar för att få ersättning. Medlemmar i a-kassorna som fick ersättning ökade också kraftigt under fjolåret – med hela 43 procent. Även Akademikernas a-kassa märkte av ökningen.

– Att pandemin skulle få stor påverkan på arbetsmarknaden och att många behövde den ekonomiska trygghet som a-kassan kan ge märktes snabbt hos oss, vi hade ett enormt tryck både när det gäller antalet nya medlemmar och fler ersättningstagare, säger Annika Stenberg, kommunikationschef på Akademikernas a-kassa som är Sveriges största a-kassa.

Tillströmningen till a-kassorna bröts dock under våren 2021 och medlemstalen i landets a-kassor har börjat att sjunka.

– Att de som arbetar har en arbetslöshetsförsäkring är viktigt, både för den enskilde och för samhället, det har ju inte minst den här pandemin visat. Därför är det oroväckande att många nu väljer att gå ur a-kassan, även om det inte gäller Akademikernas a-kassa där medlemsantalet fortsätter att öka. Att försäkra sin lön borde vara självklart för alla. Och vi a-kassor har förstås ett gemensamt ansvar att informera om vikten av att vara medlem i en a-kassa, säger Annika Stenberg. ●

Dra lärdom av pandemin Årets upplaga av arbetsmiljöeventet Gilla jobbet sker i digital form med fokus på hur arbetslivet kan dra nytta av erfarenheterna från pandemin. Forskare, praktiker och experter delar med sig av den kunskap som finns på området.

Gilla Jobbet är arbetsmarknadens parters satsning för att inspirera till ett förebyggande och hälsofrämjande arbetsmiljöarbete på landets arbetsplatser.

Eventet sker den 28 oktober. Anmälan görs på ­gillajobbet.se ●

I år sker eventet Gilla j­ obbet i digital form.

TEXT: PER CORNELL

ARBETSLÖSHET

FOTO PÅ SIDA: GETTY IMAGES

DIGITALT

Krav på utbildningssatsning Saco och två andra centralorganisationer kräver kraftfulla insatser mot den ökande långtidsarbetslösheten. De presenterar tillsammans ett 16-punktsprogram för att vända den negativa utvecklingen. Bland annat förespråkar de fackliga centralorganisationerna att Arbetsförmedlingen ska stärkas, att subventionerade anställningar måste öka, utbildningssatsningar och att arbetslöshetsförsäkringen ska stärkas. ●

494

personer i Sverige har dött ­efter arbetsolyckor de senaste tio åren, enligt statistik från Arbetsmiljöverket.

Yrken som är värst drabbade av detta är lastbilsförare, djuruppfödare och byggnadsarbetare. ● NR 3/202 1 ESSENS 5

A K T U E L L T

På arbetsplatser där distans­arbete varit stan­ dard under pandemin väntar svåra avvägningar.

Svåra beslut kring hemjobb Distansarbete även efter pandemin i yrken där det är möjligt? Forskaren Kristina Palm höjer ett varningens finger för att låta alla välja själv.

KRISTINA PALM OCH hennes forskarlag är mitt inne i en studie kring distansarbete under pandemin.

– I den allmänna debatten och i våra intervjuer framträder samma ensidiga perspektiv: nu är det bevisat att det går lika bra att arbeta hemifrån. Frågan om var vi ska jobba i framtiden handlar nästan helt om individuella preferenser. Risken är att man då glömmer verksamhetsperspektivet, säger Kristina Palm.

Hon pekar på att många verk6 ESSENS NR 3/202 1

samheter visserligen har klarat sig bra trots distansarbete under pandemin, men att de också har satt vissa större projekt och planer på paus under det framtvingade krisläget.

– Det har gått väldigt kort tid för att göra drastiska förändringar. Även om det har gått bra och friheten har varit uppskattad av många anställda, är det viktigt att komma ihåg att det finns en hel del forskning på området. Vi vet att distansarbete leder till social och professionell isolering, att individer inte utvecklas i samma utsträckning och att organisationer inte heller gör det.

Relationerna på en arbetsplats påverkas av distansarbete. Digital samverkan kan föra vissa grupper

närmare varandra, medan relationen till kollegor utanför det egna teamet i praktiken upphör.

Vad innebär det för organisationer som väljer en flexibel lösning?

– En hybridlösning där folk får välja var de jobbar påverkar alla.

Omedvetet blir det fokus på virtuella lösningar så att distansdeltagarna inte ska känna sig utanför. I praktiken betyder det att även de på kontoret måste anpassa sig efter det.

Kristina Palm tror att alla organisationer där distansarbete blir fortsatt aktuellt kommer att behöva fördjupa diskussionen.

– Om alla får göra som de vill tror jag inte att någon kommer att bli nöjd. ● TEXT: PER CORNELL

ARBETSMILJÖ

Nya regler ska förebygga ökad ohälsa Sedan 1 juni gäller den nya föreskriften om arbetsanpassning. Målet: förebygga ohälsa.

DET KAN FINNAS flera anledningar till att arbetstagare inte kan utföra sina arbetsuppgifter som vanligt.

Med Arbetsmiljöverkets nya föreskrifter som började gälla 1 juni, blir det tydligare vilket ansvar arbetsgivaren har för att anpassa arbetet.

Arbetsgivaren är skyldig att göra anpassningar som gör att den anställde kan fortsätta att arbeta eller återgå i arbete. Anpassningarna ska göras tillsammans med medarbetaren men arbetsgivaren har ansvar för genomförande, uppföljning och justeringar.

En nyhet med föreskriften är att skrivningarna om rehabilitering har strukits.

– När vi försökte ta reda

FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES

Linköping kan bli först med medborgarlön.

på vad arbetsanpassad rehabilitering egentligen är, hittade vi ingen bra definition. Därför tog vi bort ordet rehabilitering. Det är bara själva arbetsanpassningen som arbetsgivaren kan råda över. Med de nya föreskrifterna blir det tydligare, säger Pia Schyberg på Arbetsmiljöverket till Sunt Arbetsliv.

Det här innebär dock inte att arbetsgivarens rehabiliteringsansvar försvinner. Det regleras i socialförsäkringsbalken.

En annan förändring är att arbetsanpassning specifikt vid missbruk har tagits bort ur föreskriften.

Detta har väckt en viss facklig kritik.

Samtidigt uppskattas förtydligandet av vad arbetsanpassning är. ● TEXT: PER CORNELL

HÄLSA

Flera fördelar med cykel­ pendling Nu visar en doktorsavhandling från Umeå universitet att cykelpendling och annan fysisk aktivitet är extra viktigt i storstadsmiljöer. Det är risken för att drabbas av hjärt- kärlsjukdomar som minskar.

– Resultaten visar att hälsovinsterna av träning är särskilt stora för den som bor i områden med mycket luftföroreningar. Träning håller tillbaka inflammation som börjar i andningsorganen som föroreningarna orsakar, säger Wasif Raza, doktorand vid Umeå universitet. Ökad cykelpendling för också med sig minskade luftföroreningar som i förlängningen blir en hälsovinst. ●

ARBETSLIV

Test med medborgarlön på gång Linköping, Kinda eller Åtvidaberg kan bli först i Sverige med ett system för basinkomst eller medborgarlön som det också kallas.

Just nu genomför arbetsmiljöforskaren och psykologen Anna-Carin Fagerlind Ståhl en kunskapsöversikt som ska ligga till grund för ett eventuellt försök. Om det blir verklighet kommer det vända sig till personer som får bidrag från Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen eller socialtjänsten.

– Vi tror att folk kommer att må bättre psykiskt men också att överraskande många kommer i arbete om de får en ekonomisk bastrygghet, säger Anna-Carin Fagerlind Ståhl till tidningen Arbetet. ● NR 3/202 1 ESSENS 7

Kritik mot nya Arbetsförmedlingen Privata aktörer och robotisering ska vara lösningen på långtidsarbetslösheten. Men blir det bättre av att lägga ut jobbfixandet på entreprenad?

TEXT: JOHANNA KVARNSELL

ATT RUSTA ARBETSSÖKANDE för att lättare kunna få jobb och sedan matcha dem med en ledig anställning, är en av grunderna i Arbetsförmedlingens verksamhet. Nu ska hela den delen av myndigheten läggas ut på entreprenad. Kvar hos Arbetsförmedlingen blir uppdraget att bedöma vilka arbetssökande som ska kunna ta del av matchningstjänsterna samt följa upp de fristående leverantörerna.

Reformen är en del av januariavtalet, och görs för att ”säkerställa en träffsäker arbetsmarknadspolitik och att förbättra effektiviteten.”

Men i forskningen finns inget stöd för att förändringarna kommer att leda till varken det ena eller andra. Det säger Anders Forslund, professor på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering.

– Det finns definitivt inte någon forskning som stöder att privata utförare skulle göra ett bättre arbete. Du kan fråga vilken arbetsmarknadsekonom som helst och du kommer att få samma svar.

I den teoretiska arbetsmarknadsforskningen finns det två spår när det gäller externa utförare. Man skulle kunna tänka sig att det leder till mer innovativa sätt att arbeta på. Leverantörerna vill kunna tjäna pengar och gör det genom att utföra uppgiften bättre och mer effektivt. Men det finns också anledning att tro att affärsidén i stället kommer att bygga på att tjäna pengar genom att göra ett sämre jobb.

Det finns också empiriska undersökningar, forskning på andra länder som har infört en liknande modell.

Men där finns inget stöd för att man vinner på att lägga ut arbetet på entreprenad, enligt Anders Forslund.

–Skillnaderna är sällan särskilt stora. Men om något så tenderar de flesta utvärderingar att komma fram till att de offentliga utförarna gör ett något bättre jobb.

Externa aktörer där deltagaren själv väljer utförare är inte något nytt för Arbetsförmedlingen. Under åren har satsningar som till exempel jobbcoacher och etableringslotsar

»Problemet är att roboten förutsätter att alla kan få ett arbete.«

8 ESSENS NR 3/202 1

FOTO N TILL TIDS LINJ EN: STADS LE XIKO N .H ELSIN G BO RG.S E (ARB E TS KO NTO RE T ), KRI STIAN P O H L (S L), LINA NYDAH L (AL), FRED RIK HJ ERLIN G (IL , G F ), RIKS DAG EN (J B)

G R A N S K N I N G

Arbets­för­medlingen – så har den förändrats 1902

ds arbetskontor.

Helsingborgs sta

Sveriges första arbetsförmedling öppnas: Helsingborgs Stads Arbetskontor.

1940 Statens arbetsmarknadskommission inrättas med uppgift att handlägga arbetsmarknads­ politiska insatser. Arbetsförmedlingarna blir statliga och länsarbetsnämnder inrättas.

1992 Arbetsförmedlingens monopol på att ­f­­örmedla jobb avskaffas, vilket banar väg för bemanningsföretagen.

2022 Kundval rusta och matcha ska finnas i hela Sverige.

2020 Den nya matchningstjänsten Kundval rusta och matcha införs på prov i delar av landet.

2019 2007 Arbetsförmedlingen börjar använda sig av externa leverantörer för att matcha vissa grupper av arbetssökande med jobb.

2014

Januariavtalet mellan S, C, MP och L, slår fast att Arbetsförmedlingen ska reformeras i grunden. Samtidigt leder den budget som satts av M och KD till att myndigheten varslar 4 500 personer och lägger ner flera kontor.

I januari 2019 beslutas det att Arbetsförmedlingen ska göras om i grunden.

Tjänsten Stöd och matchning införs. Till ­skillnad mot tidigare privata matchnings­ tjänster är det den arbetssökande själv som väljer leverantör.

NR 3/202 1 ESSENS 9

G R A N S K N I N G

flesta beslut ska gå automatiskt. Ett faktum som SRAT, genom Samarbetsorganisationen Saco-S, befarar kan leda till beslut som inte tar tillräcklig hänsyn till individers olika förutsättningar. Anders Jansson är förtroendevald för SRAT på Arbetsförmedlingen och sitter i styrelsen för Saco-S på myndigheten.

– Roboten ska screena varje individ som skriver in sig på Arbetsförmedlingen och sätta ett pris som en privat matchningsutförare får om den får ut personen i arbete. Men problemet är att roboten förutsätter att alla kan få ett arbete. Många som är inskrivna behöver ett väldigt starkt, individuellt anpassat stöd.

FRÅN ”STÖD testats med varierande resultat.

OCH MATCHNING” ...

Etableringslotsarna, som skulle ● Arbetsförmedlare kan hjälpa nyanlända till jobb, hänvisa arbetssökande till visade på flera svårigheter tjänsten, där de själva får välja med systemet. Tjänsten gav en utförare som hjälper dem ANDERS JANSSON TROR att risken med inte några imponerande att hitta jobb eller utbildning. det nya systemet blir att Arbetsförmedresultat. Uppdraget var för Har funnits sedan 2014 och lingen kommer att få tillbaka många brett utformat och det var finns över hela landet. arbetssökande efter den maxtid som de svårt för de nyanlända att göra externa aktörerna har på sig. Och informerade val. Det satte också frågan är vad som händer då? fingret på vikten av och svårigheten För samtidigt som de externa med kontroll efter att flera av leveran... TILL ”KUNDVAL törerna visade sig ha samröre med grov aktörerna växlar upp har RUSTA OCH MATCHA” ● En robot bedömer om de brottslighet. myndigheten bantats. arbetssökande passar i tjänsten.

– I de kommuner ● De som uppfyller kriterierna får SEDAN 2014 HAR en del av de arbetssom har testat det nya själv välja en privat utförare som sökande fått möjlighet att välja en systemet flaggar våra hjälper dem att hitta jobb eller privat anordnare för att få hjälp att fackligt aktiva för att utbildning. hitta arbete inom ramen för tjänsten många inskrivna kom● Prövas sedan 2020 i 32 mer tillbaka efter tolv ”Stöd och matchning”. Men i det upp­kommuner, 2022 ska tjänsten lägg som nu rullas ut, ”Kundval rusta månader hos en extern finnas över hela landet. och matcha”, kommer privata aktörer bli aktör. Men då har vi inte regel. resurser för att ta emot dem.

Förutom själva matchningsverksamheten Från SRAT Arbetsmarknad ser vi finns en till stor uppgift som lyfts bort från inte att reformeringen löser de problem arbetsförmedlarna. ”Kundval rusta och som finns på dagens arbetsmarknad. Riksdag matcha” bygger på att en robot ska bedöma och regering måste ta ett större helhetsgrepp vilka arbetssökande som kan vara aktuella för kring samhällets framtida behov av kompetensförsörjning. Problemet är mycket större tjänsten. Arbetsförmedlarna har möjlighet att än en matchningsproblematik. ● ändra robotens beslut, men tanken är att de 10 ESSENS NR 3/202 1

F & S

Myt att vi jobbar bättre med musik

Du och dina kollegor har ­undersökt hur vi påverkas av att lyssna på bakgrundsmusik när vi ska lösa verbala problem.

Hur gick ni till väga?

– Det finns en idé om att bakgrundsmusik kan få dig att hamna i ett flow och göra dig mer kreativ, men vi ville undersöka om det verkligen stämmer. Vi valde en uppgift som vi vet kräver ­kreativitet, där man får tre ord som alla kan associeras med ett fjärde och det gäller att komma på vad detta fjärde ord är. Sedan undersökte vi hur olika typer av bakgrundsmusik påverkade delta­ garnas prestation.

Vad kom ni fram till?

– Vi fann att deltagarna preste­ rade sämre när musiken var på.

Det spelade ingen roll om musi­ ken var instrumental eller hade sångtext, eller om sångtexten var på ett språk man inte förstod. Det spelade heller ingen roll om det var musik som deltagarna tyckte om och blev på bättre humör av. De blev ändå störda.

Vad beror det på?

– För att utföra den här typen av uppgift behöver du använda ditt ”inre tal” för att testa lösningar

John Marsh Forskare i miljöpsykologi, Luleå universitet och University of Central Lancashire

eller behålla information i ditt korttidsminne, och vi vet att den förmågan försämras när du samti­ digt måste bearbeta ljud. Att bear­ beta ljud är inte som att bearbeta synintryck. Om vi inte vill processa något vi tittar på kan vi slappna av i ögonmusklerna för att göra det suddigt, titta bort eller blunda.

Men det finns inget liknande sätt att stänga ute ljud, så vi processar konstant allt ljud som omger oss.

Vilka ljud stör mest?

– Svårast att ignorera är när någon nära dig pratar i telefon, eftersom du då försöker förutse den del av konversationen du inte hör. Men i vår studie var det inget

i bakgrundsmusiken som var spe­ ciellt uppmärksamhetskrävande.

Så deltagarnas försämrade pre­ station berodde inte på att deras uppmärksamhet riktades någon annanstans, utan på att deras hjär­ nor samtidigt ofrivilligt började processa de förändringar i miljön som musiken utgjorde.

Och vilka ljud stör minst?

– Ljud som är mer eller mindre konstanta, som ”white noise”, är inte störande. Om du ändå väljer att lyssna på något, kanske för att stänga ute prat, när du utför arbete som kräver mycket tankekraft är det alltså bäst att välja musik som förändras väldigt långsamt, som klassisk musik. Den kommer att vara mindre störande än till exempel popmusik som innehåller många abrupta förändringar.

Så kan musik aldrig öka vår kreativitet?

– Resultaten gäller för utfö­ randet av den typen av verbala uppgifter som vi använde i stu­ dien. Däremot finns det forskning som visar att bakgrundsljud inte stör den kreativa förmågan när vi utför uppgifter som kräver en mer rumslig typ av bearbetning, och sådant arbete utför ju många. ●

TEXT: KARIN PERSSON

Många tror att bakgrundsmusik kan öka kreativiteten, men det är faktiskt ingen hit att jobba till dina favoritlåtar.

Miljöpsykologiforskaren John Marsh berättar varför.

NR 3/202 1 ESSENS 11

M Ö T E T

Hjärtat

YRKE: PERFUSIONIST

12 ESSENS NR 3/202 1

Elvatimmarsoperationer och arbetspass som kan pågå i ett dygn. Vi har ­träffat Jimena Morlas, en av 55 perfusionister i Sverige.

Xxx

TEXT: TIM ANDERSSON FOTO: VIKTOR GÅRDSÄTER

slår NR 3/202 1 ESSENS 13

M Ö T E T

V

i ses mellan två operationer i en sjukhussal på Karolinska i Solna. Med huvudet täckt av turkost papper och halva ansiktet av ett blommigt munskydd visar Jimena Morlas sitt främsta arbetsredskap: den väldiga hjärt- och lungmaskinen av krom, skärmar och slangar.

Det är en uppfinning som har räddat oräkneliga liv sedan den revolutionerade hjärtkirurgin på 50-talet. Maskinen utgörs av en pump som avlägsnar blodet från kroppen genom en så kallad oxygenator – ett slags artificiell lunga – för att sedan pumpa in det i kroppen igen. Oxygenatorn ersätter blodets koldioxid med syre.

Efter att maskinen kopplats till patientens blodomlopp styr Jimena Morlas bland annat blodets temperatur och flödets hastighet, som anpassas efter patientens längd och vikt.

– Vår största rädsla som perfusionister är att maskinen ska krångla. Det finns ingen som kan hjälpa till. Bara vi vet hur den funkar. Om maskinen stannar måste vi driva den manuellt genom en handvev.

Få personer dör under en hjärtoperation.

På Karolinska var det inte mer än 1,1 procent förra året som avled inom trettio dagar efter ingreppet. Under de knappa fem åren då Jimena Morlas jobbat här har hon bara upplevt ett fall där patienten inte har kunnat räddas.

JIMENA MORLAS ● Född: 1984. ● Bor: På Kungsholmen

i Stockholm. ● Familj: Mamma Marta och resten av familjen i Argentina.

14 ESSENS NR 3/202 1

Familjen i Sverige består av vänner. ● Fritid: Reser, mediterar, umgås med vänner och går gärna på konsert.

– Det handlade om ett väldigt komplicerat ingrepp. Jag gjorde mitt bästa, och jag såg att teamet gjorde sitt bästa. Jag jobbade tjugofyra timmar inne på operationssalen, men till slut gick det ändå inte.

Efter en sådan insats brukar hon känna sig bakfull. Hjärnan är slut. Har operationen slutat olyckligt är det extra tungt. Det är viktigt att kunna lägga händelsen bakom sig. Utan operation hade patienten ändå avlidit.

– Att hålla sig vaken i elva timmar, att vara pigg och fatta beslut, är tufft. Men man bara gör det. Det är som en form av mindfulness – man tänker inte på något annat. Man blir inte hungrig, inte kissnödig, man bara gör det.

JIMENA MORLAS VILLE från början bli läkare,

men det fanns inga läkarutbildningar i närheten av den stad Salta i argentinska Anderna, där hon växte upp. I stället pluggade hon till operationssjuksköterska.

Perfusionistyrket kom hon i kontakt med genom några hjärtoperationer under utbildningen. Hon tänkte att det skulle passa henne, hon som tycker om att arbeta metodiskt, snabbt och beslutsamt. Som en av tio, och som ovanligt ung, blev hon antagen till en utbildning i Buenos Aires. Efter studierna fick hon jobb på ett barnsjukhus i samma stad.

– Att jobba med barn är givande på ett annat sätt än med vuxna patienter. Det är mer som står på spel. De vuxna som vi opererar

Jimena Morlas styr över maskinen som håller patienterna vid liv under en hjärtoperation.

NR 3/202 1 ESSENS 15

M Ö T E T

här på Karolinska är ofta äldre, och de har redan haft ett helt liv bakom sig.

Så hur hamnade Jimena Morlas här, på Karolinska? Allting i hennes liv har skett av slump, säger hon. I Buenos Aires träffade hon en svensk kille. Han förstörde allt, säger hon, och ler samtidigt. De är inte längre tillsammans, men hon har inga planer på att återvända till Argentina.

– Jag lämnade något jag älskade, för något nytt som var totalt okänt. Men jag är en person som aldrig vill ångra att jag inte testade saker. Och jag trivs bra här.

I Sverige var det inte lätt att få jobb som perfusionist. Det finns bara 55 yrkes­utövare i landet, och efterfrågan är inte större. Så hon började med att lära sig språket.

Därefter utbildade hon sig till sjuksköterska och jobbade med för tidigt födda på neonatalavdelning på SÖS. Först när en perfusionist på Karolinska gick i pension öppnades till sist en möjlighet för henne att återvända till sitt gamla yrke.

– Då hade jag inte jobbat på fem år. Men det var som att cykla – allt satt i ryggmärgen.

Sedan slog covid-19 till och Jimena Morlas verklighet vändes upp och ned ännu en gång. Med den enorma mobiliseringen inom sjukvården fick hon återigen, om än tillfälligt, återvända till sjuksköterskeuppgifterna. Nu på intensiven.

– Vi tog emot de allra sjukaste patienterna och det var inte ovanligt att de gick bort. Det var hemskt hela tiden.

Jimena Morlas jobbade runt 600 timmar övertid.

Mycket nätter. Under den allra mest intensiva perioden skrev hon dessutom sin masteruppsats.

– Jag minns inte hur, men det gick till slut.

Jag utnyttjade lunchpauserna till att skriva.

Jag var bra på att sova, vilket hjälpte. Det enda jag gjorde när jag kom hem var att lägga mig.

Och så hade jag vänner som lagade mat åt mig och kom med fikabröd på mornarna. Utan dem hade det nog inte gått.

»Jag lämnade något jag ­älskade, för ­något nytt som var totalt okänt.«

Under pandemin ökade trycket på perfusionis­ terna – Jimena Morlas såg många patienter gå bort.

MASTERUPPSATSEN GAV mersmak. Nu

drömmer hon om att doktorera. På Karolinska finns goda möjligheter att kombinera det praktiska arbetet med forskning, och hon utför redan nu en del akademiska uppgifter.

Ett tredje ben i Jimena Morlas yrkesliv är undervisningen. Hon föreläser internt om den så kallade ECMO-maskinen, en mindre och enklare hjärt- och lungmaskin. År 2019 startades ett projekt här som handlar om att koppla in maskinen inom sextio minuter vid hjärtinfarkt som inträffar utanför sjukhuset. Det kräver dock en snabb hantering av ett antal yrkeskategorier, och Jimena Morlas leder återkommande simuleringsövningar.

16 ESSENS NR 3/202 1

EN DAG PÅ JOBBET 07.00 Läser om patienten som ska opereras.

Förbereder hjärt- och lungmaskinen och det sterila setet. Förbereder sig med operationssjuksköterska, undersköterska, narkossjuksköterska.

07.15 Testar att de tekniska, akuta åtgärderna ­fungerar.

07.30 Patienten sövs.

08.30 Operationen inleds, efter en stund kopplas hjärt- och lungmaskinen in.

11.30–12.30 Operation klar – vanligtvis.

Patienten åker ut, operationssalen städas.

14.00–16.30 Föreläser om ECMO-maskinen, eller utför kontroller av den. Alternativt samlar och analyserar data relaterad till hennes forskning.

Hon lär också narkosläkare att starta maskinen, i väntan på att perfusionisten kan ta över.

– Jag trodde att det skulle kännas konstigt att föreläsa för narkosläkare som jobbat i kanske 40 år. Men alla är väldigt tacksamma för undervisningen. Det är ju vi som är experterna och kan allt om maskinen.

Den här expertkunskapen är för övrigt något som Jimena Morlas, fackligt aktiv för SRAT, vill slå vakt om genom en legitimation för perfusionister. Hittills har regeringen dock sagt nej till det.

– Landets perfusionister har olika utbildningsbakgrunder och kommer från en rad olika länder. Med tanke på det ansvar som vi

har känns det dåligt att det inte finns några riktiga utbildningskrav. Jag tycker inte att det är patientsäkert, säger hon.

VÅRT MÖTE I OPERATIONSSALEN blir kort – snart tittar några sjuksköterskor in och ett nytt ingrepp är på gång. Det här är ingen arbetsplats för den stresskänslige – Jimena Morlas har i genomsnitt en operation varje dag.

– I början var jag mer osäker eftersom man är ensam med sitt ansvar. Man vet inte hur man kommer att reagera. Men nu har jag upplevt svåra situationer och lärt mig att jag kan hantera dem. Jag är bra på mitt jobb. Det ger en självförtroendekick. ● NR 3/202 1 ESSENS 17

S P A N I N G

Så hittar du motivationen för jobbet Det är lätt att tänka att någon annan är ansvarig för ditt engagemang på jobbet. Men glöm inte vad du kan göra själv.

D

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

et talas allt mer om bristen på engagemang i arbetslivet. Utlösande för diskussionen var den numera ökända Gallup-undersökning från 2017, där skräcksiffror visade att endast 14 procent av svenska medarbetare var entusiastiska och involverade i sitt jobb. 75 procent var oengagerade – och 11 procent aktivt oengagerade.

Så vad beror det här på? Forskaren och konsulten Åsa Rönnbäck har talat och skrivit mycket om frågan och identifierar ett problem redan i hur våra organisationer är uppbyggda. Hon menar att vi svenskar, som i privatlivet är vana vid en platt och jämlik maktstruktur, har svårt att finna oss i hierarkierna.

– Vi leder organisationer som maskiner.

Det är ett uppifrån och ner-perspektiv: Makten och informationen sitter på toppen hos cheferna och så har vi det här organisations18 ESSENS NR 3/202 1

schemat med oftast flera chefsled, genom vilka informationen ska flöda ned till golvet.

Hon liknar den svenska organisationsmodellen vid en elefant, där ledningen är huvudet som tänker och bestämmer, och medarbetarna kroppen som bara förväntas följa direktiv.

– Vill man skapa motivation är det här ett generalfel.

Själv vill Åsa Rönnbäck se mindre styrning och mer autonomi. För att illustrera lyfter hon fram en forskningsstudie där en grupp av handelsstudenter och vd:ar skulle tävla mot

bekräftas av Richard Berglund, som i flera decennier forskat kring just engagemang och arbete och just nu är aktuell med boken Utveckling av egen kraft – från förändringsprojekt till förändringskultur”.

en grupp förskolebarn om vilka som kunde bygga det högsta tornet av okokt spagetti, tejp och snöre och med en marshmallow på toppen.

– Man gjorde studien om och om igen, och det visade sig hela tiden att det var barnen som byggde det högsta tornet – varför?

Medan den första gruppen ägnade sig mycket åt strategiskt tänkande och analys så satte barnen direkt igång att testa och experimentera, utan prestige och hierarkier.

Att ledning och chefer har en viktig roll för att skapa motivation hos medarbetarna

UTÖVER DET SOM Åsa Rönnbäck varit inne på, det vill säga vikten av autonomi, så pekar han på en annan betydelsefull faktor: bekräftelse.

Men det ska vara rätt sorts bekräftelse. I den kategorin har bonusar och löneökningar en mycket begränsad roll. Risken är i stället att sådant skapar problem, eftersom summan sällan uppfattas stå i en rättvis relation till prestationen.

– En viktigare typ av erkännande är när man får veta att det arbete man har utfört har betytt något för andra, att det har haft effekt.

Respekt från omgivningen är väldigt värdefullt i det här avseendet.

Gott ledarskap. Respekt från kollegor. Plattare strukturer. Där har vi alltså en grogrund för engagemang. Men ska vi sätta allt vårt NR 3/202 1 ESSENS 19

S P A N I N G

– Och det här med att känna sig kompetent… Jag måste göra vad jag kan för att lära mig nytt. Jag kan inte komma till medarbetarsamtalet och säga, nej, jag vill inte lära mig mer. Det funkar inte.

hopp till detta? Anna Tufvesson, organisationskonsult och författare och aktuell med boken Aktivt självledarskap, menar att vi som medarbetare också måste se vårt eget ansvar.

– Vi behöver ta fram spegeln och reflektera: vad gör jag själv för att höja mitt engagemang?

Det är klart att yttre förutsättningar påverkar, men vi pratar lite för mycket om det, blir passiva – det är alltid någon annan som ska fixa motivationen åt oss.

Hon konkretiserar utifrån den så kallade ”självbestämmandeteorin”, som menar att vi drivs av autonomi, samhörighet och av att känna oss kompetenta. Ofta tänker vi att det är chefen som ska ordna allt det där åt oss, säger Anna Tufvesson, som menar att det snarare ytterst är upp till oss själva att visa att vi är pålitliga nog för en hög grad av autonomi, liksom vi har ett stort eget ansvar att ta de sociala initiativ som krävs för att skapa samhörighet.

SÅ HUR GÅR MAN då till väga om man bestämmer sig för att ta det där ansvaret? Anna Tufvesson föreslår att man börjar med att ta reda vad som skapar motivation för just mig (här finns det enligt hennes erfarenheter stora variationer), och sedan funderar på vad man kan göra för att främja de delarna på arbetsplatsen. Med vissa saker kanske man behöver hjälp – och då frågar man efter hjälp.

Men går det verkligen att lösa allting på egen hand? Nej. Ibland är de yttre hindren trots allt för stora, menar Anna Tufvesson. Och här gäller det att väga för– och nackdelar med arbetsplatsen.

Det man inte kan påverka måste man acceptera – men det finns en gräns för hur mycket som kan läggas i den korgen.

– Arbetet är som relationer. Man kanske inte älskar sin partner till 100 procent, men gör man det till 80 får man vara glad!

Blir situationen för otillfredsställande och frustrerande måste man dock lämna arbetsplatsen. Det har man ett ansvar att göra, både mot sig själv och mot andra – känslotillstånd smittar. ●

»Vi behöver ta fram spegeln och reflektera: vad gör jag själv för att höja mitt engagemang?«

20 ESSENS NR 3/202 1

P A N E L

Vad gör du med friskvårdsbidraget?

Viktoria Andersson 53 år, tågledare på Trafikverket, Gävle

Magnus Camitz 39, säljare på Postnord, Stockholm

– VI FÅR 1 000 KRONOR per år. Jag

– VI HAR MÖJLIGHET att söka ett

– I ÅR FÅR JAG 3 000 kronor

använde en del av årets frisk­ vårdsbidrag hos en naprapat eftersom jag hade ont i nacken.

Vissa dagar blir det mycket stilla­ sittande och skrivbordsarbete som inte alltid är så ergonomiskt som det borde vara, när det gäller till exempel armställning.

Besöket kostade 650 kronor men jag har bara behövt gå en gång, värken har inte kommit tillbaka sedan jag var där. Det hjälpte jättemycket, klart över förväntan.

Förutom att jag blev knådad och lite knäckt i ryggen fick jag infor­ mation om vad jag kan tänka på för att få mer cirkulation i musk­ lerna. I övrigt tränar jag ingen­ ting speciellt men får motion när jag går ut med hunden, cyklar till förskolan och sådana saker.

bidrag på 3 000 kronor per år.

Jag använder pengarna till att betala mitt medlemskap i en aikidoklubb där jag tränar två till tre gånger i veckan. Aikido är en kampsport som bygger på att man ska vara snäll. Det går ut på att man tar ner sin motståndare utan att det gör ont, så länge mot­ ståndaren inte spjärnar emot.

Att kunna det ger en känsla av trygghet när man till exempel är ute och går själv. Det är en bra, funktionell träningsform där du stretchar alla muskler, men det ger inte så mycket kondition så jag kompletterar med löpning.

Aikido är ganska nytt för mig, tidigare har jag kört karate och en del år använt friskvårdsbidra­ get till gymkort.

i friskvårdsbidrag av jobbet och de pengarna kommer jag att använda för att köpa lift­ kort, antingen för en vecka eller för att bekosta en del av ett säsongskort för utförsåk­ ning.

Jag utgår från Stockholm i jobbet men bor i Dalarna. Vi har ett lokalt berg med ut­förs­ backe bara fem minuter bort och så tar det 35 minuter med bil att åka till Romme alpin.

Utförsåkning började räknas som friskvård för några få år sedan och det här är andra gången som jag använder mitt bidrag till liftkortet.

I övrigt håller jag helst i gång med golf, cykling och prome­ nader.

TEXT: KARIN PERSSON

Karl Boman 39 år, optiker på Smarteyes i Huddinge

T E M A

Klädd för arbete Jobbklädernas sociala magi sid 24 ”Uniformen en del av yrkesidentiteten” sid 26 En källa till konflikt sid 30

KNÄCK 10 sidor klädsam läsning!

22 ESSENS NR 3/202 1

Inget val. För många val. Fel val. Hur vi klär oss på jobbet är en hel vetenskap.

D Ä L K

KODEN NR 3/202 1 ESSENS 23

T E M A

Klädd för arbete

Karriären kan hänga på din stil Yrkesroll, personlighet, skydd, makt.

Våra arbetskläder fyller både praktiska funktioner och skickar sociala signaler. Men vad är det egentligen som avgör vilken yta vi visar upp?

V

TEXT: JENNIE AQUILONIUS

i kommunicerar mycket om oss själva genom de kläder vi bär. Det säger Kekke Stadin, som är professor i historia vid Södertörns högskola och har ägnat stor del av sin forskning åt vad kläder gör med oss människor. Vad vi sätter på oss när vi går till jobbet är viktigt både för vår egen identitet och hur andra bemöter oss, menar hon.

– Klär du dig rätt i den situation du befinner dig i så upplever du dig själv som trovärdig. Då agerar du också trovärdigt och framstår som trovärdig inför andra. Jag brukar kalla det för social magi, säger hon. Även på arbetsplatser där de anställda själva kan välja sin yta ser man ofta på kläderna vad det är för miljö, enligt Kekke Stadin. Det skapas interna kulturer. Som exempel tar hon forskarna på sin egen högskola.

Företagsekonomerna går oftare i kostym eller jeans och tröja av finare märken. Humanister är lite friare men klär sig ändå ganska fint.

Naturvetarna känner hon ofta igen direkt

24 ESSENS NR 3/202 1

i korridorerna, de kan gå omkring i rutiga flanellskjortor eller tjockare stickade tröjor.

– Men vi respekterar en professor i flanellskjorta lika mycket som en i kostym, för vi vet att de har samma auktoritet. Men om vi ska representera högskolan utåt, mot personer som inte känner till koderna, då blir det viktigare att klä upp sig.

VILKA KLÄDER DE anställda ska bära kan

Kekke Stadin

Susanne Ljung

också handla om vad som är mest praktiskt och hygieniskt utifrån arbetsuppgifterna, till exempel inom sjukvården. Det kan också vara ett sätt att demonstrera grupptillhörighet, status och makt. Kostymen är liksom uniformen ett sätt att skaffa sig auktoritet, berättar Kekke Stadin. På vissa arbetsplatser vill arbetsgivaren att personalen ska vara ”vårdat klädd”.

– Det är ett vagt begrepp som är kopplat till vad som är gångbart och accepterat i samhället just nu. Det handlar om att den anställde ska bli tagen på allvar, få legitimitet och auktoritet. På en bank får man till exempel inte gå med flanellskjorta, det passar inte, säger hon.

Även om klädpolicyn säger ”vårdad klädsel” kan det vara öppet för tolkning.

MEN HUR STOR makt har arbetsgivaren egentligen över din garderob? Svaret skiljer sig mycket beroende på om du jobbar i offentlig eller privat sektor, enligt arbetsrättsadvokaten Stefan Flemström. Inom privat sektor har arbetsgivare långtgående rättigheter att bestämma hur personalen ska se ut genom en detaljerad klädpolicy. Inom vissa företag kan uniformen till exempel vara en del av varumärket – att vägra bära den blir ett brott mot anställningsavtalet.

– Inom offentlig sektor är ramarna friare, man skyddas av yttrandefriheten och att välja kläder är ett sätt att uttrycka sig. Grundregeln är att offentligt anställda i stort kan klä sig hur de vill.

Undantagen är om det finns särskilda föreskrifter om skyddskläder, arbetskläder och uniformer. Polisanställda får till exempel ett skydd genom uniformen, säger Stefan Flemström. Den gör en synlig som polis, vilket minskar risken för att misstas för någon annan och råka illa ut.

– Uniformer är också viktiga för att allmänheten ska uppfatta vem som är en myndighetsperson och vilka befogenheter den personen har, säger han.

MEN HUR GÖR jag om det inte finns några rikt-

linjer för hur jag ska se ut på jobbet? Då kan du kasta ett öga på chefen, säger Susanne Ljung, modejournalist och programledare för radioprogrammet Stil i P1. Har högsta hönset en fri och ledig stil sipprar det ner till de anställda.

– Människan är ett gruppdjur, vi sneglar omkring oss, hur är kollegorna klädda? Det kräver en stor ansträngning att bryta mot normer, man får vara beredd att bli tittad på, kommenterad och ifrågasatt. Somliga tycker att det är härligt, men många vill bara smälta in, säger hon.

Men att bryta mot normerna kan också

vara en maktdemonstration. Susanne Ljung nämner Facebook-grundaren Mark Zuckerberg, som fått hela it-branschen att gå i t-shirt och sneakers. Där hittar du få kostymnissar, säger hon.

– Med sin stil säger han att han är en skön kille som har revolutionerat branschen. Han har mycket makt och pengar, och kan göra hur han vill. Det blir lite ”t-shirt och sneakers – känn på den du!”.

»Klär du dig rätt i den situation du befinner dig i så upplever du dig själv som trovärdig.«

UNDER CORONAPANDEMIN

har många jobbat hemma, vilket Susanne Ljung tror har lett till viss förvirring.

När vi sätter på oss våra jobbkläder klär vi också på oss vår jobbidentitet, ett skydd mot världen som gör att vi känner oss mer professionella. Men vem representerar jag egentligen när jag sitter i mysbyxor hemma i soffan och har zoommöte? ● NR 3/202 1 ESSENS 25

T E M A

Klädd för arbete

Kläderna gör ­kustbevakaren

Att ta på sig uniformen är att klä på sig sin ­yrkesidentitet. Det säger kustbevakarna Sofia ­Bergström och Patrik Risberg, som båda går in i myndighetsläge när uniformen kommer på.

U

TEXT: JENNIE AQUILONIUS FOTO: JOHAN STRINDBERG

Patrik Risberg i sina civila kläder och i sin uniform.

niformen har ett stort symbolvärde. Det berättar Sofia Bergström som arbetar på Kustbevakningen i Stockholm.

– Uniformen visar vilken myndighet jag kommer ifrån, för att folk ska veta vad de kan förvänta sig av mig. Tanken är också att invånarna ska känna trygghet när de ser oss, vår uppgift är att skydda samhället på olika sätt, säger hon.

Att ha uniform innebär också en trygghet för henne som tjänsteperson. När Sofia Bergström tar på sig sina arbetskläder klär hon också på sig sitt myndighets-jag. Då måste hon lägga sina privata åsikter åt sidan och representera myndigheten.

– Jag kan vila i att min uppgift är att göra det som Kustvakningen är ålagd att göra, inte vad jag personligen tycker är rätt eller fel i en situation.

Kollegan Patrik Risberg i Karlskrona håller med. Han berättar att man på Kustbevakningens utbildningar talar om uniformen som en del av en ”mental switch”, en mental beredskap.

– När jag tar på mig uniformen slås switchen på. Då blir jag medveten om att något kan hända och måste tänka på att jag alltid är synlig, vad jag än gör och säger, säger han.

FOTO : PRIVAT

UNIFORMEN HAR ÄVEN en skyddande funktion. Kustbevakarna bär skyddsväst, knäskydd och skor med stålhätta. Uniformen består också av byxor, ett övre plagg, som till exempel skjorta, samt en huvudbonad, som mössa eller keps. På flera ställen står texten ”Kustbevakningen” och på axeln sitter gradbeteckningen. I vapenbältet finns bland annat tjänstevapen, batong och radio.

26 ESSENS NR 3/202 1

För kustbevakarna har uniformen både en skyddande, lugnande och identitetsstärkande funktion.

NR 3/202 1 ESSENS 27

T E M A

Klädd för arbete

Sofia Bergström blir bemött på ett annat sätt när hon bär uniform.

digt innebär yrket att uniformen ibland blir smutsig och blöt, om personalen till exempel ska beslagta ett fiskenät eller bekämpa ett oljeutsläpp.

Uniformen med kängor och vapenbälte kan vara tung och varm, liksom brandmansdräkten, som Sofia Bergström bär ibland.

– Det ingår i jobbet. Det är inte bara kläderna som är tunga utan också olika arbetsmoment. Därför finns det vissa fysiska krav på oss som jobbar här.

Ibland arbetar Patrik Risberg som insatsledare för Kustbevakningens dykare. Då sätter han på sig en gul varselväst med texten OSC-ER, som står för On scene commander – emergency responder.

– När jag sätter på mig västen går pulsen upp och min riskmedvetenhet är påslagen på max. Då är jag ansvarig för mina kollegors liv, säger han.

Patrik Risberg berättar att det också gäller att vara hel och ren. En välputsad yta skickar signaler om förtroende och stabilitet. Samti28 ESSENS NR 3/202 1

SOFIA BERGSTRÖM TYCKER att allmänheten bemöter henne annorlunda när hon kommer i uniform jämfört med privata kläder.

– Jag upplever att allmänheten är mer benägen att prata med mig när jag bär uniform. Människor både ställer och svarar på frågor på ett annat sätt än om jag varit civilklädd. Jag känner också att många förväntar sig åtgärder eller stöd på ett helt annat sätt.

Gradbeteckningarna signalerar vilken tjänst olika personer har. När Sofia Bergström träffar kollegor inom myndigheten kan hon ofta se vem som är befälhavare eller om någon är helt ny. Patrik Risberg tillägger att uniformen kan skapa samhörighet med uniformerade personer inom andra yrken, och göra kommunikationen enklare.

– Vi hamnar på samma nivå och kan komma till pudelns kärna direkt på mötet.

Kommer jag i kavaj vet de inte vem jag är, säger han.

Det finns regler för hur personalen ska vara klädd. I offentliga sammanhang är det uniform som gäller, förutom när situationen kräver särskilda skyddskläder. Patrik Risberg jobbar ibland på kontoret och har informella möten både internt och med andra myndigheter. Då är det proper klädsel som gäller, till exempel kavaj, skjorta och finare byxor.

– Då blir jag lite mer avspänd, men går inte över till mitt privata jag, jag är fortfarande mån om att representera myndigheten, säger han. ●

Rätt slips vid rätt tillfälle.

Diplomatens slipsval en samtalsöppnare Som diplomat använder Eddy Fonyódi kläder som ett verktyg för att skapa kontakt och inge respekt.

Helst går han i kostym med en väl uttänkt slips.

TEXT: JENNIE AQUILONIUS

EDDY FONYÓDI ÄR förste ambassadsekre-

Eddy Fonyódi har lärt sig att detaljerna kan ha stor betydelse.

terare vid Sveriges ständiga representation vid EU, som är regeringskansliets förlängda arm i Bryssel. Där representerar han Sverige i en kommitté som ansvarar för EU:s civila krishantering. Han bär alltid kostym, skjorta och slips på jobbet.

– Då går jag in i rollen som tjänsteperson, jag blir mer formell och sträcker lite på mig, säger han.

Det finns ingen officiell klädkod på utrikesdepartementet, där han är anställd. Men Eddy Fonyódi ser kläder som en del av uppgiften att förmedla en vänlig, öppen och respektabel bild av Sverige. Det gäller att inte vara för uppstyltad och samtidigt bli respekterad.

– Vissa länder, som Storbritannien och Ungern, är mer formella än andra.

Skulle du dyka upp på möten med dem i kortärmad skjorta utan slips blir du nog inte respekterad och lyssnad till på samma sätt som om du kommer

i kostym. Hemma i Stockholm upplever jag att det är mer fritt.

Eddy Fonyódi är vanligtvis utstationerad i ett land i tre till fem år, därefter flyttas han till nästa plats, för att sedan jobba i Stockholm i några år. När han kommer till ett nytt land brukar företrädaren berätta vilka klädkoder som gäller där.

Kläder kan också vara ett verktyg för att skapa kontakt och förtroende. I Indonesien finns till exempel batikskjortor med kort eller lång ärm som motsvarar kostym och smoking. Under sina år i landet använde Eddy Fonyódi gärna batikskjortorna både på vanliga möten och finare mottagningar.

– Jag märkte att det var uppskattat. Det blev som att ”okej, du har accepterat att du bor i vårt land och har tagit dig an lite av våra sedvänjor, då kan vi prata på samma nivå”.

HAN KLÄR SIG helst i enklare färger, kostymerna är ofta grå eller blå. Men han laborerar gärna med slipsarna. Det land som är ordförande inom EU brukar till exempel ta fram en ordförandeslips.

– Om jag har möte med ett land som nyligen varit ordförande tar jag gärna på mig deras ordförandeslips, då kan det bli en samtalsöppnare.

Men det gäller att ha koll på olika koder. På formella tillställningar brukar värden skriva vilken klädkod som gäller. Men de kan betyda olika saker i olika länder. ● NR 3/202 1 ESSENS 29

T E M A

Klädd för arbete

KÄLLA TILL KONFLIKT Bara en fråga om tycke och smak? Vad du har på dig på jobbet kan sluta i domstol.

TEXT: JENNIE AQUILONIUS, PER CORNELL FOTO: GETT Y IMAGES, POSTMUSEUM/CC KÄLLOR: SV T, ARBETET, POSTMUSEUM

1

Frisyren som fick chefen att se rött

Från värja till toppluva Brevbärare är ett yrke vars klädsel förändrats mycket genom tiderna.

I november 2007 bestämde sig en 26-årig reklamskyltsmontör för att färga håret rött och svart. Då fick han sparken. Han hade brutit mot företagets policy om ett vårdat yttre. Jobbet bestod av att montera reklamskyltar i butiker och klistra dekaler på bilar, och chefen tyckte inte att det rödsvarta håret var lämpligt i mötet med kunder. Mannen skickades hem med uppmaningen att färga håret i en mer normal ton. När han inte gjorde det, utan stannade hemma, blev han uppsagd på grund av frånvaro.

Tidigare hade mannen tagit bort sin ­läppiercing och sitt svarta nagellack, efter tillsägelse från chefen.

1817

1866

Den första ­uniformen införs.

Frack i blått, guldknappar, ståtlig huvud­ bonad och värja!

Släpuniformen introduceras, mycket beroende på att järnvägstrafiken byggs ut vilket påverkade postväsendet. De postanställda skulle vara lika fint klädda som tjänstemännen på stationerna. Blått och guld var fortfarande det som gällde. Uniformen blev obligatorisk – för män. Efter andra världskriget lanseras den första uniformen för kvinnor. Med kjol och huvudbonad som påminde om den flygvärdinnor bar. Modernare snitt inspirerades av Diors ”nya look”.

30 ESSENS NR 3/202 1

2

Olagligt med krav om bh-storlek En kvinnlig anställd i en underklädesbutik blev beordrad att bära en namnskylt där hennes bh-storlek stod utskriven. Något som hon upplevde som obehagligt och kränkande. Kvinnan fick både muntliga och skriftliga instruktioner om att skylten skulle bäras.

Arbetsgivaren menade att namnbrickan var frivillig, men Arbetsdomstolen höll inte med utan dömde företaget för diskriminering. Domstolen ansåg att kravet om bh-storlek var kopplat till kvinnans kön och att hennes värdighet hade kränkts.

Företaget dömdes att betala 50 000 kronor i diskrimineringsersättning till kvinnan.

3

Fick sparken för upprullade byxor Det finns inte många domar om kläder i arbetslivet, enligt arbetsrättsadvokaten Stefan Flemström. Men ett exempel från 2013 visar att det är viktigt att följa reglerna om skyddskläder, den som är uppstudsig riskerar uppsägning. En kartongarbetare vid Stora Enso Packaging i Skene kavlade upp arbetsbyxorna till knäna på grund av värmen. Han fick tillsägelser av arbetsgivaren att inte göra så av säkerhetsskäl. Mannen kavlade upp ändå, blev till slut uppsagd och avstängd. GS-facket stämde företaget i Arbetsdomstolen.

– Det blev först en fråga om huruvida avstängningen var korrekt. Då kom Arbetsdomstolen med ett interimistiskt beslut, det vill säga ett tillfälligt beslut i väntan på dom, där man menade att det var mer eller mindre uppenbart att det fanns saklig grund för uppsägning.

Facket gick därför inte vidare med målet till huvudförhandling, säger Stefan Flemström.

1960-talet

1980 och framåt

Att bära uniform ifrågasätts.

Postverket försöker motarbeta detta genom en ny gråblå uniform. Men tiden är mogen för ledigare arbetsklädsel. Samtidigt sjunker statusen för yrket.

Funktionskläder har nu helt ersatt gamla tiders uniformer. Shorts introduceras och material hämtade från sportens värld. Stora förändringar sker inom postväsendet och under senare år är det Postnords företagsfärger som gäller.

NR 3/202 1 ESSENS 31

L I S T A N

5 bästa tipsen för ­nykomlingen Du får bara en chans att göra ett första intryck. Här är fem bra saker att tänka på när du är ny på jobbet.

T E X T: P E R C O R N E L L

Tveka inte att ställa frågor Troligtvis är det mycket nytt på den nya arbetsplatsen eller tjänsten. I stället för att chansa och gissa, våga fråga dina nya kollegor.

Att ställa frågor (i rimlig mängd) ger ett aktivt, ödmjukt och nyfiket intryck. Dessutom är det både ett sätt att lära känna kollegor och att lära sig mer om rutinerna på nya jobbet.

Lär känna många

Håll koll på arbetstiden

Förutom att hälsa på så många som möjligt är det klokt att vara lite extra social den första tiden. Ansträng dig att prata med olika perso­ ner och fundera gärna ut i förväg hur du ska presentera dig själv på ett lagom personligt, men inte allt för privat sätt. En självklarhet kanske, men säg ja till lunchinvitationer och strunta då i den medhavda matlådan. Eller ta med matlåda om du märker att många gör det.

För att göra ett gott intryck är det en själv­ klarhet att komma i tid. Inte minst i början.

Men det finns också ett par anledningar till varför det är viktigt att gå hem i rätt tid. Att smita tidigare är det inte läge för i början. Och att sitta kvar längre än alla andra sänder inte heller ut några bra signaler. Däremot är det aldrig fel att erbjuda din hjälp om du ser att kollegorna verkar pressade och sitter kvar efter arbetstid.

Håll dig neutral en tid För att hitta sin plats i gruppen kan det vara klokt att börja med att lyssna in stämningen på arbetsplatsen. Vad skämtar man om och vad skämtar men inte om? Hur personlig är man vid lunchbordet? Undvik grupperingar och vänta med kritik av hur arbetet sköts tills du har blivit varm i kläderna. Efter en tid är det dags att släppa sargen och våga ta för sig lite mer.

32 ESSENS NR 3/202 1

Skriv upp och följ upp Det kan vara svårt att komma ihåg allt nytt som har med jobb och kollegor att göra. Ta stödanteckningar för att inte tappa några vik­ tiga bollar den första tiden. Men stäm också av med din närmaste chef under den första tiden. Det visar att du vill göra rätt och det ger också chefen en möjlighet att styra dig åt rätt håll på ett mjukt sätt.

K R Ö N I K A

Komplexitet är inte så svårt som det låter

K

omplexitet är ofta frustrerande. Hur jag än anstränger mig med mina arbetsuppgifter räcker det inte till. När komplexiteten är stor är vi många som hanterar den genom att försöka ”gå till botten” med saker, söka ”svar” eller inväntar att någon (kanske chefen) ska ”sätta ner foten”. I många situationer har jag själv undrat varför saker och ting inte blir som jag har tänkt mig på jobbet.

I stället för att försöka att kontrollera eller helt kapitulera, kan man försöka förstå lite mer om komplexitet.

Den drivs av två faktorer: Den första är att vi idag har mer kunskap tillgänglig än någonsin.

Det kan ju låta betryggande, speciellt i jakten på tydlighet. Men det gör att det också finns väldigt många specialister och experter som sinsemellan står för helt olika perspektiv. Vi vet dessutom ofta väldigt mycket om detaljer, men inte alltid lika mycket om hur detaljerna hänger ihop.

Den andra faktorn är att många frågor är

Klara Palmberg Broryd, civil­ ingenjör och teknologie doktor i komplexitet. ­Författare till Komplexitet – enklare navigerat, bättre hanterat (2021).

»I få yrkesroller blir man framgångsrik genom att ’bara’ vara duktig på det man gör.«

beroende av varandra. I få yrkesroller blir man framgångsrik genom att ”bara” vara duktig på det man gör. Ofta är vi beroende av att samspela med många andra. Att få saker att hända när vi är ömsesidigt beroende av varandra kräver att vi arbetar på andra sätt än när enbart vår egen prestation betyder något.

FÖR ATT HANTERA komplexiteten är vi behjälpta av att acceptera att det finns frågor med väldigt många olika perspektiv. Att det ibland inte finns ett rätt svar utan att den enskilda frågan hänger ihop med mycket annat.

Om du dessutom vill få något gjort i komplexitet så behöver du ha lite mod. Eftersom vi i komplexitet inte kan veta de exakta svaren eller förutse alla konsekvenser av förändringar, behöver vi vara modiga och våga testa ändå.

Att vara modig behöver inte betyda att du helt ska kasta dig ut i det okända. Det kan vara att prova något som du inte provat förut för att se hur det känns. När du testat, fundera över vad som hände, hur det fungerade och vad du skulle kunna testa nästa gång. Att lyckas i komplexitet handlar sällan om stora omvälvande förändringar, utan snarare om att bli bra på att vila i det komplexa, och att i liten skala våga prova sig fram och reflektera över vad som händer då. ● NR 3/202 1 ESSENS 33

E X P E R T E R N A

Skriv din fråga till essens@a 4.se

Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, ­rättigheter och anställningsvillkor.

Får arbetsgivaren neka föräldraledighet?

Hanna Adlerteg­Melinder

Marie Samuels

34 ESSENS NR 3/202 1

Min arbetsgivare har nekat min ansökan om föräldraledighet och säger att jag redan nyttjat mina föräldraledighets­ perioder detta år. Stämmer detta? Är det inte olagligt att neka föräldraledighet?

SVAR: Enligt lag har du rätt att vara föräldraledig i totalt tre perioder per år. En period avser en ledighetsperiod som är ­konstant i sin omfattning och längd. Ansökan om föräldraledighet med eller utan föräldrapenning s­ pelar ingen roll i förhållande till antal perioder. Ändrar man ­om­fattning räknas det som en ny period.

Samma sak om man förlänger den ursprungliga ledigheten. Ledighet som sträcker sig

över ett årsskifte hänförs till det år den påbörjades.

När man ansöker om en ledighetsperiod är det därför viktigt att vara tydlig med hur lång perioden ska vara och i vilken omfattning.

Arbetsgivaren kan däremot tillåta fler perioder.

Därför är en dialog med arbetsgivaren bra, men se till att få det ni kommit överens om skriftligt.

Observera att regeln om tre tillfällen endast gäller vid planerad föräldraledighet och inte när du stannar hemma från jobbet för att ta hand om sjukt barn, VAB (vård av barn).

Hanna Adlerteg-Melinder Förhandlare

»Du har rätt att vara föräldraledig i totalt tre perioder per år.«

Kan jag begära ­anställningsbetyg?

Borde jag få löneökning?

Jag har jobbat på min arbetsplats i snart två år och ännu inte fått någon löneökning. Borde jag inte fått det?

SVAR: Det finns ingen lagstadgad skyldighet för en arbetsgivare att höja din lön.

Däremot regleras detta ofta i kollektivavtal där fackförbunden kommer överens med arbetsgivaren om att arbetstagarna har rätt till regelbunden löneökning. Vanligtvis får man möjlighet till löneökning en gång per år, oavsett om arbetsplatsen omfattas av kollektivavtal eller inte.

Om din arbetsplats omfattas av ett kollektivavtal har du i de flesta fall rätt till löneökning årligen. I samband med detta brukar du även ha rätt till ett lönesamtal. När och hur mycket din lön ska justeras framgår i ditt kollektivavtal. Är din arbetsgivare inte bunden till något kollektivavtal måste du själv komma överens med arbetsgivaren om när lönen ska revideras.

Detta bör även finnas skrivet i anställningsavtalet. Framgår det inte av anställningsavtalet är det inte säkert att du har rätt till någon löneökning.

Hanna Adlerteg-Melinder Förhandlare

Jag är arbetssökande och har varit på ett par intervjuer där arbetsgivare efterfrågar ett anställningsbetyg. Kan jag begära ett det från tidigare arbetsgivare?

SVAR: Det finns ingen lagstadgad rätt till anställningsbetyg, däremot är det inte ovanligt att kollektivavtalen har regler som aktualiserar frågan. Det innebär att beroende på om dina tidigare arbetsgivare är anslutna till ett sådant kollektivavtal så kan du ha rätt till ett betyg som beskriver vad du arbetat med, hur länge och utlåtande om på vilket sätt arbetet har utförts. Om din tidigare arbetsgivare inte omfattas av kollektivavtal kan du be om ett tjänstgöringsbetyg med hänvisning till god sed och praxis på arbetsmarknaden.

Anställningsbetyget ska inte förväxlas med arbetsgivarintyg, som är ett intyg avsett för a-kassan – vilket arbetsgivaren enligt lag är skyldig att utfärda vid begäran från arbetstagaren.

Hanna Adlerteg-Melinder Förhandlare

Medlem i Akademikernas a-kassa – ett måste?

Behöver jag vara medlem i Akademikernas a-kassa?

SVAR: Att du är medlem i Akademikernas a-kassa är en förutsättning för att du ska kunna få ersättning från vår Inkomstförsäkring. Det går inte att vara medlem i någon annan a-kassa. Är du osäker på om du är medlem kan du kontrollera det på akademikernasakassa.se där du också kan ansöka om medlemskap. På vår hemsida – srat.se – hittar du mer information om Inkomstförsäkringen.

Frågor om a-kassan: 08 412 33 00, frågor om Inkomstförsäkringen: 0770-782 050.

Marie Samuels Medlemsservice NR 3/202 1 ESSENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

Mer än 30 fina år – nu tackar jag för mig FÖR DRYGT TRE DECENNIER sedan tackade jag ja till mitt första fackliga uppdrag, som styrelseledamot i tandhygienistföreningen.

Jag är glad att jag övervann min osäkerhet då och vågade säga ja.

Det gjorde att jag sedan vågade anta fler utmaningar. En viktig insikt växte fram efterhand, nämligen att det går att förändra – om man vet vad man vill.

Ordförandeskapet i STHF innebar med automatik en plats i SRAT:s styrelse och efter fem år utsågs jag till förbundsordförande. Att jag sedan också tog plats i Sacos styrelse ökade förstås SRAT:s möjligheter att komma till tals. Jag fick bland annat förtroendet att företräda Saco internationellt. En ära, men framför allt en viktig och bitvis svår uppgift. Så mycket jag lärde mig och så många värdefulla kontakter jag knöt!

»­Det går att ­förändra – om man vet vad man vill.«

UNDER DE ÅR jag har lett SRAT har förbundet vuxit och flera yrkesgrupper har tillkommit. Vi har blivit större och starkare. Men att leda ett förbund är inget enmansjobb. När jag nu lämnar mina uppdrag i SRAT och Saco vill jag tacka alla som varit med i det arbetet.

Det är förtroendevalda på olika nivåer och vårt skickliga kansli. Det är medlemmar som bidrar i olika professioner och det är vänner inom Saco. Tack också till våra motparter för den respekt vi mött i olika sammanhang. Och förstås, en lyckönskan till nya förbundsledningen, som antar utmaningen att bibehålla och utveckla det moderna förbund vi utvecklats till.

Anitha Wijkström Förbundsordförande SRAT

Just nu ... ... tänker jag på den kommande, nya fasen i mitt liv. På att få disponera min tid fritt och möjligheterna som det medför.

36 ESSENS NR 3/202 1

FILM

Nya filmer ska rekrytera fler Lotsar är anslutna till det lokala kollektiv­ avtalet LOTSARB.

ARBETSRÄTT

SRAT vann i AD – en seger för svenska modellen

FOTO: G E T T Y IMAG ES

ARBETSDOMSTOLEN SLOG i mitten av augusti fast att Sjöfartsverket har brutit mot det lokala kollektivavtalet LOTSARB som gäller för lotsar.

– Det här är en verklig seger för rätten att förhandla och värna kollektivavtal och säkra arbetsmiljön, säger Mats Eriksson, förhandlingschef på SRAT.

Varför är LOTSARB viktigt?

Det lokala avtalet LOTSARB gäller för lotsar och ger möjligheten att gå i pension vid 60 års ålder. Avtalet reglerar arbetstid och lotsars inställelsetid i syfte att yrkeserfarna ska ges möjligheten att få arbeta under dagtid, med regelbundna arbetstider eller med mindre fysiskt ansträngande arbetsuppgifter. Ett viktigt syfte med LOTSARB är att skydda lotsar från arbets­olyckor och att hindra dödsfall.

– Kollektivavtalet värnar om de yrkeserfarnas hälsa och i förläng-

ningen sjösäkerheten, säger Patrik Wikand, ordförande i Lotsförbundet. När du fyllt 60 år är det jobbigare att klänga på lejdare, jobba nattetid och få oregelbunden sömn.

Vad innebär AD-domen?

Bakgrunden är ett fall där en av Sjöfartsverkets lotsar inte önskade gå i pension vid 60 års ålder. Mannen erbjöds varken annan tjänst eller tjänstgöringsschema. I stället fortsatte han att tjänstgöra enligt LOTSARB som inte ska gälla den som fyllt 60 år.

SRAT menade att Sjöfartsverket därför brutit mot kollektivavtalet.

Arbetsgivarverket menade å sin sida att bestämmelserna i LOTSARB innebär diskriminering och strider mot anställningsskyddslagen.

Arbetsdomstolen (AD) gick på SRAT:s linje. AD konstaterar att det inte är diskriminerande att värna om äldres ökade behov av vila. ●

Några av våra föreningar har med hjälp av SRAT filmat professionsföreträdare som berättar om sitt yrke. Filmerna är tänkta att användas i rekryterande syfte, både till yrket och till föreningen. De är ca 7–10 minuter långa och de finns på SRAT Play (www.srat. se/srat-play). De professioner som presenteras är: barnmorska, flygtekniker, hälsovetare, logoped och tandhygienist. ● LÖNESTATISTIK

Har du rätt lön?

Du har två möjligheter att söka lönestatistik hos oss.

Dels genom våra egna statistikblad för vissa medlemsgrupper, dels genom Saco Lönesök, Sveriges bästa lönestatistik. Statistiken ger en vägledning när man ska diskutera lön vid nyanställning samt en anvisning för redan anställda om långsiktig utveckling. Kontakta gärna SRATs förhandlare för individuell lönerådgivning.

Under hösten uppdateras Saco Lönesök och ett helt nytt gränssnitt ser dagens ljus. Det blir lättare att söka fram löneuppgifter och göra jämförelser. ● NR 3/202 1 ESSENS 37

S R A T

ditt fackförbund

OPINIONSBILDNING

”Vi vill vara föreningarnas ­självklara bollplank” SRAT vill ge bättre stöd till föreningarna i allt från rekrytering till synlighet i media.

I våras anställdes Amanda Sjöquist (organisationsutvecklare) som har en bred facklig bakgrund med erfarenhet av att driva utvecklingsarbete både utifrån förbunds- och federationsperspektiv och Patricia Widergren (opinionsbildare) som har arbetat strategiskt med mediekommunikation och påverkansarbete i flera olika organisationer.

Vad vill ni bidra med för att stötta föreningarna?

– Jag finns självklart här som bollplank för alla som vill driva påverkansarbete eller synas mer i media, säger Patricia. Mitt intryck är att det finns en enorm vilja i föreningarna att använda opinionsbildning för att synliggöra professioner och driva på sina frågor. Min roll handlar mycket om att stödja

Amanda Sjöquist och Patricia Widegren

det goda arbete som redan görs av medlemmarna.

– Jag är en tillgänglig resurs för föreningarna i frågor som rör hållbart engagemang och organisering, säger Amanda. SRAT har en enorm potential i den kunskapsbank alla föreningar utgör tillsammans, vi tittar också på hur föreningar framöver kan mötas för att dela erfarenheter och inspireras av varandra.

Vad är det viktigaste ni lärt er på er korta anställningstid?

På gång i förbundet 12 OKTOBER Webbinarium: Stärk ditt personliga varumärke och nå bättre resultat.

Klockan 18–19.

38 ESSENS NR 3/202 1

22 OKTOBER Extra förbundsmöte.

– Vi har hunnit träffa aktiva från de flesta föreningarna, säger Patricia. De har lärt oss oerhört mycket om olika arbetsplatser, professioner och yrkesvillkor på kort tid. SRAT är en mångfald av kompetens!

– Jag håller med Patricia, säger Amanda, att möta mångfalden av kompetenser och förutsättningar för SRAT:s medlemmar.

Vad är det roligaste med att arbeta på SRAT? – Att jobba nära medlemmarna i föreningarna, säger Amanda. SRAT har många fördelar av att det är nära mellan kansli och förtroendevalda.

– Jag tänkte precis säga samma sak! säger Patricia och skrattar.

SRAT är allt annat än hierarkiskt.

Verksamheten utgår från ett stort engagemang för medlemmarnas vardag – precis som det ska vara i ett fackförbund. ● TEXT: MARIE NORELL

Läs hela kalendariet på srat.se 9 NOVEMBER Webbinarium: Be unstoppable – lär dig leverera, få riktigt bra resultat och må bra samtidigt.

Klockan 18–19.

AN N O N S ER

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad.

Oavsett vilket kan du som medlem i SRAT låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,90* procent.

Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,90 %. En kreditprövning görs alltid. Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 210 000 kronor. Om den rörliga årsräntan är 4,90 %, blir den effektiva räntan 5,01 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift.

Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 953 kronor och din månadskostnad blir 1 883 kronor. Årsränta per 2020-03-02.

ESSENS_SRAT_SEB nr 3-21_163x109.indd 1

2021-08-25 14:50

Missa inte dina medlemsförmåner Du som är medlem i SRAT/medlemsföreningarna har en mängd medlemsförmåner, förutom arbetsrättslig

rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och professionsutveckling. Här nedan ser du några av de förmåner som ingår i medlemsavgiften. Fler förmåner med förmånliga rabatter hittar du på srat.se/formaner Försäkringar ● SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) ● SRAT Inkomstförsäkring ● Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i

tre månader

● Loss of License – för flygtekniker ● Sjukkapital – för studenter

under studietiden

SRAT Karriär & lön ● CV-granskning, verktyg för personligt brev, sök-jobb-tips ● Karriärcoachning ● Saco LöneSök

– Sveriges bästa lönestatistik!

Övrigt ● Kostnadsfria webbinarier i aktuella ämnen ● Medlemslån, bolån & banktjänster ● Juridisk rådgivning (privat), upprättande av

kostnadsfria avtal ● Medlemstidningen Essens ● Professionstidning, medlemsblad

Det lönar sig att vara medlem!

Förmånsannons-Essens-163x109 - förmaner i medlemsavgiften.indd 1

2021-08-30 08:29:46

NR 3/202 1 ESSENS 39

Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm

SRAT Karriär Medlemsförmånen för dig i utveckling Använd vår karriärservice när du ska: l bygga relevant cv l skriva personligt brev – från ett tomt blad till skarp ansökan l spetsa din LinkedInprofil l vässa dig inför anställningsintervjun Allt är kostnadsfritt för dig som är medlem. SRAT har certifierade coacher med förståelse för, och kunskap om, den bransch du befinner dig i.

Läs mer på srat.se/karriar. Boka en tid hos våra karriärcoacher Evalinn Wilke, Hanna Adlerteg-Melinder och Amanda Backlund för samtal om din utveckling på jobbet och i karriären – karriar@srat.se