2026_1

ESSENS EN TIDNING FRÅN SRAT NR 1/2026

Kiropraktor Kimona Putkonen når nya kunder från sitt hem.

TEMA

Svår väg för utländska ­akademiker INSIKT

Rätt ljus gör oss bättre SPANING

Tänjer gränser

MÖTET

Från analog kiropraktor till digital entreprenör. ­Kimona Putkonen har hittat nya sätt att nå ut. SID 26

Jobba till 70 – men äldre ratas

5

MYTER OM LÖNESAMTALET

Vi bjuder in till kunskap!

Utbildning Fackliga kurser Skyddsombudsutbildning Påverkan och opinion UGL

Webbinarium På olika teman som passar alla Chefswebbinarier

Facklig frukost På aktuella ämnen med facklig anknytning

Vi uppdaterar vårt kalendarium löpande på srat.se/kalender Webbinarier och fackliga frukostar spelas in och finns tillgängliga att se i efterhand på webben.

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Per Cornell, A4 per@a4.se Art director Sandra Johnson, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Therese Johansson, Ann-Cathrine Johnsson, Karin Persson Fotografer och illustratörer Viktor Gårdsäter, Carina Gran, Team Hawaii Omslagsbild Carina Gran Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 21 100 ex Annonsbokning Anna Lundmark anna.lundmark@srat.se

Slöseri som borde kunna stoppas JAG TROR DE FLESTA av oss känner personer som har flyttat

till Sverige men har väldigt svårt att få jobb med det som de är ­utbildade till. Det känns alltid som ett slöseri och man förstår frustrationen hos dem det drabbar.

Sverige verkar tyvärr ha skapat ett så snårigt system för detta att vi är bland de sämsta i klas­ sen. Men det finns undantag. Vi har träffat Maddy från Irland som nu är redo för att ta jobb i Sverige – i sitt yrke som barnmorska.

Efter att i flera år ha jobbat som städare hittade hon av en slump en kurs som fick allt att falla på plats.

Det var en kurs som kombinerade både språk och yrkes­ frågor – Svenska för medicinsk personal. Ibland kan något så svårt, lösas så enkelt. Det här borde kunna ordnas på fler platser och i fler branscher, kan man tycka.

En annan resurs som inte riktigt värderas i sam­ hället är ”äldre” arbetskraft. Trots att vi förväntas jobba till 70 är det svårt att få jobb redan vid 50.

Ibland ännu tidigare. Det går inte ihop menar journalisten och författaren Jonas Nordling, som själv fick smaka på den här verklighe­ ten när han sa upp sig. Det var så svårt att få ett nytt jobb att han skrev en bok om det!

»Sverige har ett snårigt system och vi är bland de sämsta i klassen.«

Per Cornell Chefredaktör

ISSN 2003-1548 Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... kiropraktorn Kimonas bästa nackövningar som hon delar med sig av. (s. 26)

... belysningsexpertens

­bästa tips för att kolla

ljuset på jobbet. (s. 8)

FOTO: CARINA GRAN

I N N E H Å L L

1/2026 3 START 5 AKTUELLT 8 INSIKT Rätt belysning ger bättre hälsa.

11 F&S Påverkar klimakteriet jobbet?

12 TEMA Här finns ­kompetensen som behövs.

22 SPANING För gammal för jobb?

25 PANEL Så påverkades vi av stress.

26 MÖTET Kiropraktorns nya kontaktnät.

33 LISTAN Fem myter om lönesamtalet.

34 SRAT

4 ESSENS NR 1/2026

Kiropraktorn Kimona Putkonen tar yrket till nätet.

Läs mer på sidan 26.

A K T U E L L T

SEMESTERPLANERING

Långledigt med smart planering Om du lägger semesterdagarna strategiskt kan du få ett par långa ledigheter utan att det kostar alltför mycket.

2025 VAR ETT SUPERÅR vad gäller

tur med lediga dagar – alla röda dagar som kunde, hamnade på vardagar. Nu ser det ju lite olika ut beroende på kollektivavtal, men 2026 är ett relativt gynnsamt år det med. Trots att nationaldagen och Annandag jul infaller under helgen, finns det goda möjligheter att max­ imera ledigheten kring ett antal högtider.

Under påsken räcker det för många att ta ut fyra dagars semester för att få tio dagars ledighet. Har man möjlighet att kompa ut halva Skär­ torsdagen kan

det räcka med bara tre semester­ dagar.

Valborg och första maj ligger på vardagar i år, torsdag respektive fredag. Många jobbar halvdag på Valborg så med en eller två semes­ terdagar kan man få en riktig långhelg.

Kristi himmelsfärdhelgen ligger som vanligt med en röd dag på en torsdag. Många har halvdag på onsdagen och klämdag på fredagen.

Så här finns också goda möjligheter att få en nio dagars ledighet med två till tre semesterdagar, beroende på avtal.

Andra långhelger som går att förlänga är midsommar och all­ helgonahelgen. Men kanske framför allt jul och nyår.

Julafton ligger på en torsdag i år, så med fem dagars semester kan många arbetsta­ gare få två veckors semester. ● TEXT: PER ­C ORNELL

FOTO PÅ SIDA: GETTY IMAGES

ARBETSTID

40-timmarsveckan väcker debatt LO kräver en generell arbetstidsförkortning till 35 timmar per vecka för alla arbetare. Kravet slogs ner direkt av arbetsgivarsidan. Frågan har skapat starka känslor i fler sektorer senaste tiden. Inte minst i Sacoförbundet Sverige Arkitekter. Inom SRAT:s branscher är bilden mer splittrad än inom LO. Cirka 15 procent har redan kortare arbetstid. Förbundets inställning är att det här behöver hanteras på branschnivå eftersom förutsättningarna är så olika. ●

FÖRSÄKRING

Ändrade regler kring vab Det finns tre nya situationer som man kan vabba för sedan årsskiftet 2026. En förändring har varit efterfrågad av föräldrar till barn med diabetes: – Det går nu att vabba för att vara med i skolan eller förskolan för en introduktion av barnets behov av vård. Det kan handla om att lära personalen hur en sjukdom eller en funktionsnedsättning ska hanteras, säger Anna Stenhoff, verksamhetsutvecklare på Försäkringskassan.

De andra två nyheterna är att föräldern har rätt att vabba för ett möte på skolan om barnets sjukdom eller funktionsnedsättning samt för att kunna delta vid en utredning av barnet hos socialtjänsten. ●

23%

Så mycket ökade företagshälsovårdsföretaget Feelgoods insatser kring konflikthantering i arbetslivet. Lågkonjunkturen pekas ut som en faktor där många stannar i anställningar där de egentligen inte trivs. ● NR 1/2026 ESSENS 5

A K T U E L L T

Kvinnliga akademiker halkar tidigt efter i lön.

Så mycket mindre tjänar kvinnliga akademiker Ekonomisk ojämställdhet är större bland högut­bild­ ade. Och den minskar inte.

KVINNOR MED AKADEMISK examen tjänar i genomsnitt nästan 9 000 kronor mindre i månaden än sina manliga kollegor – 16 procent min­ dre. Bland dem med högst löner är gapet ännu större – över 20 pro­ cent. Och det är inget som verkar ändras, visar en rapport från Saco, ”Jämställdhet på paus”.

Skillnader i utbildning, yrke och arbetsmarknadssektor är huvud­ förklaringarna. Högutbildade kvin­ 6 ESSENS NR 1/2026

nor arbetar i högre grad i offentlig sektor, männen i privat sektor.

– Många av våra medlemmar är kvinnor i offentlig sektor. Det här är en viktig fråga för dem och för SRAT. Det ska inte finnas struk­ turella skillnader i lön. Det här behöver vi alla jobba för att göra något åt, säger Magnus Nordström, ordförande för SRAT. Akademikeryrken som domineras av kvinnor har några saker gemen­ samt: platt lönekarriär och låg löne­ spridning. Männens löneutveckling börjar dra ifrån redan i 25-årsåldern.

Sacorapporten pekar också på att kvinnorna tar ett större ansvar

för obetalt hemarbete och omsorg om barnen. Därför blir deltid också vanligare för kvinnor. Det minskar inkomsten och hindrar karriärklätt­ ringen. Skillnaderna uppstår tidigt och växer under arbetslivet. Efter första barnet halkar kvinnor efter i både lön och karriär.

– Föräldraförsäkringen är en vatten­delare och därför är ett av förslagen från Saco att göra den tre­ delad. Men det är också en arbets­ miljöfråga. Bland barnmorskorna är det nu hälften som jobbar deltid.

Det tuffa arbetsklimatet är en fak­ tor, säger Magnus Nordström. ● TEXT: PER CORNELL

ARBETSMILJÖ

800 jobbrelaterade ­ dödsfall om året Hög arbetsbelastning kopplas till ökad risk för en för tidig död.

– Vi har länge påtalat de struk­ turella arbetsmiljöproblemen för arbetsgivarna inom välfärden, men trots det ser vi inget trendbrott.

EN AV TIO PÅ DEN svenska arbets­ Det krävs nya, konkreta åtgärder marknaden har alltid för mycket att för att bryta det här mönstret, göra på jobbet. Det visar en ny rap­ säger Arbetsmiljöverkets general­ port från Arbetsmiljöverket, ”Fokus direktör Lars Lööw. på för hög arbetsbelastning”.

– Det är oacceptabelt att det Problemen är störst inom offentlig är så många, framför allt inom sektor där nästan tre av tio inom väl­färden, som mår dåligt och vissa yrkesgrupper uppger blir sjuka till följd av för hög att deras arbetsbelastning arbetsbelastning, fortsätter alltid är för hög. Hälso­ han. problem och kraftigt De som upplever att ökad risk för en för tidig arbetsbelastningen alltid död drabbar dessa. är för hög drabbas oftare Lars Lööw Varje år beräknas nära av hälsoproblem. I den 800 personer dö i förtid på gruppen uppger åtta av tio grund av ohälsosam arbetsbelast­ att de ofta är mentalt uttröttade, ning. Det är den främsta risken att medan närmare sju av tio känner dö i förtid på grund av arbetet. Som sig fysiskt utmattade. Arbetsrela­ terade besvär som smärta och värk Essens tidigare har rapporterat, har är också vanligare i denna grupp. ● stressrelaterad sjukskrivning ökat TEXT: PER CORNELL kraftigt under senare år.

ALKOHOLKULTUR

”Gör det svårt att dricka på jobbet” Svenska arbetsplatser har en viktig roll att fylla när det gäller alkoholens negativa konsekvenser. Det menar författaren, föreläsaren och alkoholexperten Anna Sjöström. Det ska vara krångligt att dricka på arbetsplatsen.

– Inget vin i kylskåpet, inga event med alkohol på arbetsplatsen och en variation av aktiviteter som inte måste innehålla alkohol. Se till att de anställda inte kan bli fulla och tappa kontrollen.

De viktigaste anledningarna till detta är att drickandet ligger bakom många konflikter och leder till stora säkerhetsrisker i arbetslivet. ●

FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES

ARBETSLIV

Fler med funktionshinder i arbete Runt 10–12 procent av svenskar i arbetsför ålder har en funktionsnedsättning av något slag. Gruppen har 50 procent lägre sysselsättning än befolkningen i stort. Nu visar en forskningsrapport av Dan-Olof Rooth, professor vid Institutet för social forskning på Stockholms universitet att sysselsättningen ökar i gruppen.

När distansarbetet ökade under pandemin, ökade också sysselsättningen för personer med fysisk funktionsnedsättning.

– Det är inte distansarbetet i sig utan flexibiliteten det ger som gör skillnaden, säger Dan-Olof Rooth till tidningen Arbetsliv. ● NR 1/2026 ESSENS 7

G R AI N S IK KN TI N G

Rikta mer ljus på belysningen Dålig ljusmiljö ligger bakom många problem – både på jobbet och i vardagen. Sömnproblem, huvudvärk och sämre prestation kan ofta härledas till bländning eller flimmer.

TEXT: PER CORNELL FOTO: GETT Y IMAGES

LJUSET HAR EN CENTRAL betydelse för vårt välmående och för hur vi klarar av de arbets­ uppgifter vi ställs inför. Det framstod allt tydligare för optikern Hillevi Hemphälä redan under optikerutbildningen för 25 år sedan.

Därför har hon steg för steg fördjupat sig i synergonomi. I dag är hon en av de ledande experterna på området. Hon har doktorerat i synergonomi och har en forskartjänst på Lunds tekniska högskola.

– Alla ögonpro­ blem är inte synfel.

I många fall handlar det om fel belysning.

Ungefär var tredje person är överkänslig för ljus och för dem är fel belysning en stor riskfaktor, säger hon.

Ljuset omger oss dygnet runt och påver­ kar oss mer en vad många är medvetna om. ­Ljuset omkring oss består av synligt ljus, ultraviolett ljus och infrarött ljus.

– När det gäller synligt ljus är grundregeln att vi behöver mycket kallt ljus på morgonen

för att vakna och bli pigga. Även mitt på dagen är mycket och kallt ljus bra för oss. På kvällen behöver vi mindre och varmare ljus. För mycket kallt ljus på kvällen, till exempel från en skärm, fördröjer insomningen med upp till två timmar. Kura skymning är bra för oss och för dem som jobbar natt på exempelvis ett sjukhus kan för mycket blått ljus ställa till dygnsrytmen.

– UV-ljuset skyddar vi oss noga ifrån, kanske lite för mycket. Det har också positiva effek­ ter för oss eftersom det hjälper oss att bilda D-vitamin.

– Infrarött ljus har också positiv inverkan på oss. Vår cellreparation hjälps av IR och så kallat nära IR-ljus. IR-ljuset kommer från solen och är värmestrålande. I dagens sam­ hälle får vi allt mindre IR-ljus på oss. Vedeld­ ning minskar och glödlamporna har fasats ut, två andra källor till IR-ljus, säger Hillevi Hemphälä.

»Alla ögon­problem är inte synfel. I många fall handlar det om fel belysning.«

8 ESSENS NR 1/2026

Tre enkla test av din ljusmiljö Kepstestet mäter bländning 1. Håll upp händerna som en skärm eller använd en riktig keps.

2. Känns belysningen bättre med skärmen ovanför ögonen? Då är du förmodligen bländad.

3. Byt plats, rikta om belysningen, släck en lampa, påtala problemet.

Penntestet mäter om ljuset kommer från rätt håll 1. Ställ en penna framför dig på bordet.

2. Faller skuggan mot dig, då kommer ljuset från fel håll och kan vara bländande.

3. Faller skuggan från dig kommer det från rätt håll.

Mobiltestet mäter flimmer 1. Starta kamera-appen i din telefon.

2. Rikta kameran mot ljuskällan du vill testa.

3. Om ljusa och mörka streck vandrar över skärmen som är riktad mot ljuskällan så flimrar ljuset. Lysrör med glimtändare flimrar ofta, liksom ledlampor. Det går också att filma i slow motion, då syns flimret ofta tydligt.

NR 1/2026 ESSENS 9

I N S I K T

Dagsljus i all ära. Men stora delar av livet tillbringar vi inomhus på våra arbetsplatser.

En bov i dramat om vår ljusmiljö är ledlam­ pan och ledpanelen som har blivit domi­ nerande i vår arbetsmiljö. Ledlamporna är energieffektiva och består av blått ljus. Men: – Det vanligaste i kontorsmiljöer är led-­ paneler. De ser ut som kvadratiska plattor och sitter infällda i taket. Eftersom de är så ljusa upplevs taket då som väldigt mörkt.

Extra illa är det på kontor som inte har vita tak. Det här leder till bländning, säger Hillevi Hemphälä.

Vad leder bländningen till?

– Ungefär 30 procent av befolkningen är känslig för visuella stimuli som bländning och flimmer. Är man det kan bländning leda till huvudvärk, ögontrötthet och migrän.

Samma sak gäller flimmer som också är ­väldigt vanligt i våra kontorsmiljöer.

Kan det ge andra negativa konsekvenser också?

– Bländning har en stark koppling till muskel- och ledbesvär som smärta i rygg och nacke.

Det finns en hel del kunskap och förståelse för att buller är störande. Kan man jämföra buller med dålig ljusmiljö?

– Det är jämförbart tycker jag. Men när det gäller ljud finns det en gemensam referens­ ram som inte riktigt finns vad gäller ljus. Det 10 ESSENS NR 1/2026

är därför jag uppmanar folk att börja med kepstestet (se sidan 9). Först då kan man börja förstå vad som är ett bra ljus för mig.

Omedvetet väljer många plats på ett kontor utifrån ljuset. Med lite mer kunskap kan man aktivt påverka ljuset omkring sig genom att släcka, möblera om eller byta plats.

Hur påverkar ljuset vår prestation?

– Jag gjorde en interventionsstudie för ett antal år sedan kring detta. Det är svårt att mäta prestation på ett kontor så vi valde brevbärare. Vi trodde att bättre belysning skulle minska ögonbe­ svären hos dem som hade besvär. Men det gjorde det inte. Däremot påverkade det presta­ tionen hos dem med besvär. De presterade 9 procent sämre i dålig ljusmiljö. Eftersom mel­ lan 80 och 90 procent av de som arbetar vid dator, har någon form av ögonbesvär handlar det om en väldigt stor prestationsminskning.

Vilka hinder finns det för bra ljusmiljö i arbetslivet?

– Bristande kunskap är ett stort hinder.

Ekonomi är ett annat. Belysningen är oftast det sista som köps in till en ny fastighet eller ett nytt kontor. Går det att spara in lite så gör de gärna det. En bra ljusmiljö kostar lite mer och kräver en viss kunskap. ●

»Bländning har en stark koppling till muskel- och ledbesvär som smärta i rygg och nacke.«

HILLEVI HEMPHÄLÄ ● Utbildad optiker och ljusdesigner. Hon är disputerad inom synergonomi och har utvecklat en evidensbaserad mätmetod, VERAM.

● Genom Hemphäläs arbete ingår synergonomi i bas­ utbildningen för optiker.

F & S

”Många känner inte riktigt igen sig själva”

Vilka är de vanligaste klimakterie­symtomen?

– Det är dels de som de flesta känner till: värmevallningar och nattsvettningar, dels sömnproblem och humörförändringar. Det senare är vad flest kvinnor tycker är jobbigast enligt min erfarenhet. Det kan vara att man känner sig nedstämd, lättirriterad eller att man blir ledsen över sådant som inte brukar bekomma en så mycket. Många kvinnor upplever också en hjärndimma – de får svårare att koncentrera sig, tappar ord och blir mindre stresståliga.

Många känner inte riktigt igen sig själva.

På vilket sätt kan klimakteriet påverka arbetslivet?

– De flesta är yrkesarbetande när de hamnar i klimakteriet, vissa är verkligen mitt i karriären.

Omkring 75 procent av alla kvinnor upplever klimakteriesymtom och ungefär 30 procent tycker att symtomen är svåra. Beroende på hur svåra besvären är och även vilket arbete man har kan klimakteriet påverka både ork och prestation.

Hur vanligt är det att vara borta från jobbet på grund av klimakteriesymtom?

– Jag har inte sett någon studie

Och vad kan arbetsgivaren göra för att skapa en klimakterie­ vänlig arbetsplats?

– Det är jätteviktigt att chefer och ledare har rätt kunskap om vad klimakteriet är. Det behöver också vara ett öppet klimat på arbetsplatsen. Som medarbetare måste man kunna vara trygg i att det går att lyfta ämnet utan att bli bortskrattad eller klappad på Anette Lycke huvudet. Små anpassningar på Samordningsbarnmorska jobbet kan vara hjälpsamma. För i Region Skåne. de yrken där det fungerar kan det vara värdefullt att erbjuda flexpå det, men jag kan tänka mig att ibla arbetstider eller möjlighet en hel del kvinnor stannar hemma att arbeta hemifrån. Det är också på grund av det. Man kanske inte viktigt att se till att det finns bra uppger att det handlar om just ventilation på arbetsplatsen. klimakteriesymtom utan blir Socialstyrelsen kom nyligen sjukskriven på grund av stress, med nationella riktlinjer för nedstämdhet eller sömnpro­klimakterievården i Sverige. blem.

Vad tycker du om det?

Vad kan man göra – Jag har själv varit TIPS! Lyssna på Anette själv om man kändelaktig i arbetet med Lyckes seminarium ner att arbetslivet att ta fram riktlinjerna om klimakteriebesvär påverkas negativt? och vet att de har varit på srat.se – Det är bra att efterlängtade. Nu gäller prata med sin chef om det att implementera dem. saken. Det är också viktigt Generellt tycker jag att det att söka hjälp från vården där pratas mycket mer om klimakteriet nu än för tio år sedan, så jag man kan få mer information om hoppas att det kommer att vara möjliga behandlingar och andra ännu bättre om ytterligare tio år. ● åtgärder.

TEXT: KARIN PERSSON FOTO: STAFFAN LYCKE

Nedstämdhet, dålig nattsömn och hjärndimma. Inte konstigt att svåra klimakteriesymtom kan påverka jobbet. Ett öppet klimat på arbetsplatsen hjälper, enligt barnmorskan Anette Lycke.

NR 1/2026 ESSENS 11

Viland

De är välutbildade, vill bidra och behövs.

Men det finns många hinder för invandrade akademiker.

12 ESSENS NR 1/2026

T E M A

Invandrade akademiker Utbildning del av lösningen sid 14 Irländska Maddy äntligen redo för sitt yrke sid 16 Onödiga hinder för utländska akademiker sid 20

resurs

10 sidor engagerand e läsning!

NR 1/2026 ESSENS 13

T E M A

Invandrade akademiker

Kompetensen finns – så kan den användas Åldrande befolkning och brist på vårdpersonal. Men också svårt för välutbildade från andra länder att komma in på arbetsmarknaden. Går det här att lösa?

TEXT: ANN-CATHRINE JOHNSSON

B

ehovet av vårdpersonal är skriande stort. Samtidigt har många utlandsfödda en medicinsk utbildning från sina ursprungsländer som inte får användas i Sverige. Liknande utma­ ningar finns inom många akademikeryrken.

Ungefär en tredjedel av invandrade akade­ miker jobbar med saker där deras utbildning inte kommer till användning. Det handlar om cirka 60 000 högutbildade personer vars kunskaper inte riktigt kommer till sin rätt.

Enligt en rapport från Saco är Sverige bland de sämre i klassen.

Men det finns små ljuspunkter i mörkret.

Som kursen Svenska för medicinsk personal (SFM) i regi av Huddinge kommun.

– Sverige står inför en demografisk utma­ ning med en åldrande befolkning och ökande behov av sjukvård. Samtidigt saknas tillräck­ ligt med personal för att möta framtidens 14 ESSENS NR 1/2026

behov. Den här utbildningen hjälper till att ta tillvara redan existerande kompetens hos personer som vill bidra i Sverige, säger Hanna Adlerteg-Melinder, förhandlare på SRAT.

Hanna Adlerteg-­ Melinder

Malin Högberg

KURSEN ÄR EN SPECIALISERAD språkutbild­ ning för vårdpersonal från andra länder.

Utbildningen kombinerar språkutveckling med medicinsk terminologi och kulturella aspekter av vårdyrket och riktar sig till aka­ demiskt utbildad vårdpersonal, som sjukskö­ terskor, barnmorskor, tandhygienister och logopeder med flera.

– Det är en bro för utlandsutbildad vård­ personal att snabbt och effektivt integreras i det svenska vårdsystemet. Kompetens som redan finns i Sverige tas tillvara genom att snabba på legitimationsprocessen, säger Malin Högberg, som är studievägledare och utbildningskoordinator, vid Vux Huddinge.

Den här typen av utbildning behöver Sve­ rige mer av, enligt Hanna Adlerteg-Melinder.

Utbildningen ger deltagarna stöd och möjlig­ heter att etablera sig i det svenska yrkeslivet, vilket gynnar både individen och samhället.

Och hon ser många fördelar med att vården speglar befolkningen i stort.

– Personer med olika kulturella bakgrun­ der och språkfärdigheter kan bättre möta patienters behov, särskilt inom vård och omsorg. Utbildningen blir en vinst för alla.

Deltagarna får chansen att bidra, vården får kompetens och samhället tar tillvara resurser som redan finns, säger hon.

FÖR ATT BLI ANTAGEN till kursen krävs en akademisk utbildning inom ett vårdyrke från hemlandet och ett svenskt personnummer (undantag för EU-medborgare).

– Skillnaden mellan SFM och en vanlig SFI-utbildning är att undervisningen är mer intensiv men även att man lär sig medicinsk terminologi. Det förkortar vägen in i yrket, då man förbereds för kunskapsprovet eller kom­ pletteringsutbildningar. De som är utbildade inom EU kan gå direkt ut i arbetslivet efter vår utbildning, säger Malin Högberg.

Kursen ger inte bara teoretiska kunskaper utan även en möjlighet att återfå sin yrkesidentitet, genom att man studerar med andra som har liknande bakgrund.

»Utbildningen blir en vinst för alla, och samhället tar tillvara resurser som redan finns.«

VIKTIG FRÅGA FÖR SRAT ● SRAT har besökt studenterna på SFM i Huddinge för att informera både om fackliga rättigheter och arbetsmarknadens villkor.

– En del av våra elever har flytt från sina hemländer och andra har flyttat hit frivilligt.

Men för samtliga är det första gången sedan man lämnade sitt hemland som man kommer i kontakt med sitt yrke igen och känner ett sammanhang, säger Malin Högberg.

I dagsläget finns SFM i Huddinge och Uppsala, och det finns även samarbeten med Region Dalarna och Falun. Men efterfrågan är stor i hela landet.

Vissa elever flyttar till Stockholm eller Upp­ sala för att kunna delta, medan andra pendlar från närliggande städer. Malin Högberg skulle gärna inleda samarbeten med andra kommu­ ner i landet som vill starta liknande utbild­ ningar för att fler ska få chansen.

Hanna Adlerteg-Melinder ser också utma­ ningar med att utbildningen i dagsläget är begränsad till vissa regioner. Hon hoppas att fler kommuner kommer att erbjuda liknande kurser för att möta behovet.

– Om fler kommuner anordnade sådan här utbildning skulle det kunna bidra till att jämna ut kompetensförsörjningen över landet och ge fler möjlighet att etablera sig utanför storstadsregionerna. ●

● SRAT anser att olika livs­ erfarenheter, språkkunskaper och kulturell bakgrund är en viktig tillgång inom vård och omsorg.

NR 1/2026 ESSENS 15

T E M A

Invandrade akademiker

Nu hoppas Maddy på jobb som barnmorska Maddy Ní Mhaoláin har inte kunnat jobba som b ­ arnmorska sedan hon flyttade hit från Irland. Utbildningen Svenska för medicinsk personal har öppnat dörrarna.

TEXT: ANN-CATHRINE JOHNSSON FOTO: VIKTOR GÅRDSÄTER

M

addy Ní Mha­ oláin flyttade till Sverige 2020 från Irland, där hon utbildat sig till barnmorska.

Från början var det meningen att hon bara skulle stanna något år eller två för att lära sig ett nytt språk och uppleva en ny kultur. Men av olika anled­ ningar blev Sverige hennes nya hemland, bland annat för att hon träffade en ny kärlek.

Maddy Ní Mhaoláin kände ganska snart att hon ville återuppta sitt yrke som barnmorska i Sverige. Till en början hade hon arbetat som städerska. Av en ren slump hittade hon kursen Svenska för medicinsk personal, som kom att förändra allt för henne.

MADDY NÍ MHAOLÁIN ● Yrke: Barnmorska. ● Ålder: 30 år.

16 ESSENS NR 1/2026

● Intressen: Läsning, resor, stickning, medicinska ­dramaserier.

– Trots att jag sökt aktivt efter alternativ till vanlig SFI hade jag inte upptäckt den här utbildningen, säger Maddy Ní Mhaoláin.

Hon tycker att det är konstigt att varken Arbetsförmedlingen, SFI eller andra myn­ digheter informerade henne om kursen. Och hon är inte ensam om att ha haft svårigheter att hitta rätt.

– Jag har pratat med annan utlands­utbildad vårdpersonal som också varit i Sverige i flera år utan att känna till den här kursen. Även om det dröjde några år är Maddy Ní Mhaoláin väldigt glad att hon hittade Svenska för medicinsk personal. Att få kombinera språkutbildning med yrkesspecifik kunskap, har varit viktigt för att hon ska kunna börja arbeta inom sitt yrke i Sverige, menar hon.

Hon betonar hur viktigt det var att få lära sig medicinska termer, svenska riktlinjer och hur vården fungerar i Sverige.

– Dessutom fick vi möjlighet att delta i praktiska övningar, som att träna på journal­ skrivning och delta i rollspel för att simulera patientmöten. Det var väldigt givande, säger hon.

Barnmorskan Maddy Ní Mhaoláin har tagit sig igenom nålsögat och får nu ta jobb i sitt yrke.

NR 1/2026 ESSENS 17

T E M A

förmågan att skriva på svenska och sätta in spiral och p-stav är viktiga färdigheter. Tyvärr är jag inte tillräckligt bra på det eftersom att sätta in spiral och p-stav inte är en del av barnmorskans roll i Irland.

Hon beskriver också hur auskultations­ dagen på en barnmorskemottagning var en viktig erfarenhet som gav henne självförtro­ ende. Under en sådan dag får man gå bredvid en yrkesverksam barnmorska för att obser­ vera och lära sig mer om yrket i praktiken.

– Det gjorde att jag kände mig förberedd, trots att jag var och fortfarande är nervös inför att börja jobba, säger hon.

MADDY NÍ MHAOLÁIN är nu i slutfasen av sin

resa mot att återgå till sitt yrke. Hon har fått sin svenska legitimation av Socialstyrelsen, som hade godkänt hennes examen från Irland redan innan hon började på SFM. Hon har skickat spontana jobbansökningar till de stora sjukhusen i Stockholm och har svarat på flera jobbannonser på olika platser.

– Jag har fått ett svar hittills och varit på en intervju. Just nu gäller de flesta jobbannonser jag har hittat barnmorskemottagningar där 18 ESSENS NR 1/2026

MADDY NÍ MHAOLÁIN söker även obetalda placeringar för att uppdatera sina kunskaper och få erfarenhet av svensk mödravård. En utmaning när det gäller jobbsökandet är att hon har varit borta från yrket i fem år.

– Jag har erfarenhet att erbjuda men det är som en ”omstart” för mig i yrket. Jag kommer behöva lite extra stöd från arbetsplatsen i början.

Hennes plan är att börja arbeta inom den offentliga vården. Helst på ett sjukhus för att återfå självförtroendet och bygga upp sitt professionella nät­ verk. På längre sikt hoppas hon kunna återgå till primärvården till exempel på en barnmorskemottagning.

För Maddy Ní Mhaoláin ser kursen ut att bli den vändpunkt som gör att hon kan återgå till sitt yrke som barnmorska i ett nytt land.

Därför är hon glad över att hon hittade den, men också bekymrad över att informationen om kursen inte når fram till dem som behö­ ver den.

– Det är ett allvarligt systemfel när många andra utlandsutbildade hade kunnat dra nytta av kursen om de bara visste om den. ●

»Utlandsutbildad vårdpersonal hade kunnat dra nytta av kursen om de bara visste om den.«

Vill se mer samarbete med offentliga vårdgivare Läraren på Svenska för medicinsk ­personal ­önskar att fler vård­givare på den offentliga sidan ställer upp med praktikplatser och andra ­samarbeten.

TEXT: ANN-CATHRINE JOHNSSON FOTO: VIKTOR GÅRDSÄTER

FREDRIK HEED HAR varit lärare i medicinsk yrkessvenska på utbildningen Svenska för medicinsk personal i drygt sex år. I sin arbetsvardag hjälper han utlandsfödda som har vårdutbildning från sitt hemland att bli redo för att kunna utöva sitt yrke i Sverige.

Ett viktigt inslag i utbildningen är också samarbetet med kliniker och arbetsgivare.

Den typen av samarbeten kan ge eleverna en inblick i svensk arbetsmiljö. Det kan också leda till praktikplatser och jobb för eleverna efter avslutad utbildning.

Men här finns det utmaningar, enligt Fredrik Heed.

Medan privata vårdgivare har varit öppna för samarbeten, har det varit svårt att få gehör när det gäller samarbeten med offent­ liga vårdgivare. Det finns även en bristande kännedom om utbildningen, vilket försvårar samarbeten och spridning av information, menar han.

– Det här begränsar möjligheterna för eleverna. Vi behöver fler samarbeten med offentliga vårdgivare för att skapa bättre väg­ ledning för nyanlända om vilka möjligheter som finns.

Fredrik Heed, lärare i medicinsk yrkessvenska, efterlyser ett större intresse från offentliga vårdgivare för samarbeten med SFM.

Det skulle kunna leda till fler olika prak­ tikplatser för eleverna och fler olika typer av auskultationsdagar där elever kan gå bredvid yrkesverksam vårdpersonal till exempel.

Fredrik Heed menar att det också skulle kunna vara till fördel för vissa offentliga vård­ givare som kan hitta kompetent vårdpersonal bland eleverna.

För Fredrik Heed själv är jobbet som lärare på Svenska för medicinsk personal meningsfullt på flera plan. På en personlig nivå har en lärare alltid möjlighet att påverka och förbättra elevernas framtid – det känner han starkt här. Och att vara lärare på just den här utbildningen känns också som ett sätt att bidra till att lösa kompetensbristen inom vården. ● NR 1/2026 ESSENS 19

T E M A

Invandrade akademiker

SNÅRIGT SYSTEM

Sverige saknar kvalificerad k ­ ompetens. Samtidigt finns den hos invandrade a ­ kademiker. Varför finns det så många bromsklossar i Sverige?

TEXT: ANN-CATHRINE JOHNSSON FOTO: GETT Y IMAGES

Rapporten

temhinder för I rapporten ”Sys emiker” har invandrade akad are på vilka Saco tittat närm sklossar som hinder och brom a systemet finns i det svensk invandrade för att tillvarata mpetens. akademikers ko

1

Snårig väg genom ­byråkratin Sverige har ett komplext myndighetslandskap. Många olika aktörer och insatser försvårar den invandrade akademikerns väg mot ett matchande arbete. Individen förväntas i stor utsträckning själv navigera sig fram och när den röda tråden genom systemet saknas är risken stor för felspår och återvändsgränder.

2

Onödiga omvägar I dag får individen till stor del förlita sig på blanketter, plattformar och förprogrammerade system för att komma rätt. Invandrade akademikers komplexa kompetensprofiler skulle gynnas av personlig vägledning i dialog med individen.

20 ESSENS NR 1/2026

4

Uppdelat ansvar

i stället för delat Tillgången till olika insatser ser olika ut över landet och för att skapa likvärdighet krävs samarbete. Detta försvåras i sin tur av myndigheternas ramar och avgränsade uppdrag. Att uppdraget är uppdelat snarare än delat och att helhetsansvaret saknas påverkar möjligheten att arbeta långsiktigt utifrån individens och samhällets bästa.

3

Dålig ­utvärdering med fokus på ­matchning Det behövs mer och bättre ­utvärdering för att säkerställa kvalitet och effektivitet i systemet för ett bättre tillvaratagande av invandrade akademikers kompetens.

… men systemet kan fixas Här är Sacos förslag på hur systemet kan bli bättre på att ta tillvara de invandrade akademikernas kompetens: ● Ett tydligare uppdrag att samarbeta i myndigheters regleringsbrev och instruktioner. ● Att en myndighet ges det övergripande ansvaret för matchning. ● Att Arbetsförmedlingens insatser ska vara tillgängliga för akademiker som arbetar men som inte har ett jobb i nivå med sin kompetens. ● Mer och bättre utvärdering för att säkerställa kvalitet och effektivitet i systemet för ett bättre tillvaratagande av invandrade akademikers kompetens.

21

S P A N I N G

Åldersparadoxen Vi ska jobba allt längre. Samtidigt är det svårt att få jobb redan efter 50.

Hur ska detta gå ihop?

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

J

onas Nordling har en gedi­ gen bakgrund som journa­ list, bland annat som chef­ redaktör på Dagens Arena. Ändå mötte han stängda dörrar när han år 2021 sade upp sig för att söka nytt jobb. Någon ny fast anställning erbjöds inte.

Anledningen? Han är 50-plus.

– Jag har varit fackligt aktiv länge, så den här riskfaktorn var inte okänd för mig. Men jag hade inte vägt in den för min egen del, berättar han.

Under perioden utan anställning pas­ sade han på att fördjupa sig i ålderismen på arbetsmarknaden, och fick sin erfarenhet bekräftad av forskning. Talande är en dansk studie, som undersöker hur 5 000 arbets­ givare reagerar på två fiktiva arbetssökande.

Båda uppfyller kraven för de tjänster de söker, men får ändå olika utfall – beroende på sin ålder.

I ”Åldersnojan – Varför jobba till 70 om ingen vill ha oss efter 50?” går Jonas Nordling nu till botten med åldersdiskrimineringen.

22 ESSENS NR 1/2026

Han driver tesen att den har två orsaker: en rationell och en irrationell.

– Den rationella förklaringen bottnar i kost­ nader: Vi har ett lönesystem där erfarenhet och kompetens ska synas i lönekuvertet. Det gör att arbetsgivare, som vill komma billigt undan, gärna väljer någon med lite lägre grad av erfarenhet och kompetens.

Den irrationella förklaringen har djupa historiska rötter. Redan på 30-talet talade forskarna om arbetsgivarnas ”40-års­ psykos”. ”Psykos” är en term som signalerar vanföreställning och därför passar bra i sam­

l­ ångsammare gjorde man dem samtidigt bättre. Åldersdiskrimineringen får naturligtvis konsekvenser för den individ som drabbas av den, men också på ett bredare samhällsplan.

Ett grundläggande problem är att den funge­ rar dåligt ihop med det nya pensionssystemet – det blir kort sagt svårt att jobba till 69–70 om ingen arbetsgivare vill ha en.

– Efter 60 blir det riktigt svårt att få ett nytt jobb. Om du blir av med jobbet och har stämplat klart vid kanske 62, kan du plötsligt ha åtta år då du måste ta ut din pension i förtid. Vi kommer att få betydligt fler fattig­ pensionärer.

»Vi kommer att få b ­ etydligt fler fattig­ pensionärer.«

manhanget, menar Jonas Nordling: Beslutet att rata äldre vilar inte på en veder­ häftig empirisk grund, utan på fördomar.

– På 30-talet var den här psykosen framför allt kopplad till industrin, där medarbetarna med åldern kanske verkli­ gen blev långsammare på att utföra sina arbetsuppgifter. Studier visade dock redan då att detta parerades med ökad erfarenhet och kompetens, så även om vissa saker gick

PÅ SRAT KÄNNER man igen den bild som Jonas Nord­ ling ger uttryck för. Förhandlaren Hanna Adlerteg-Melinder berättar att de märker av en rädsla hos medlemmar redan när de pas­ serar 45. Många som skulle vilja göra något annat eller bara byta arbetsgivare är rädda för NR 1/2026 ESSENS 23

S P A N I N G

Vad kan då facket göra för att bidra till en förändring? På ett övergripande plan kan man försöka påverka attityder kring synen på äldre i arbetslivet, säger Hanna Adlerteg-­ Melinder, och bli bättre på att synliggöra de äldre medlemmarna och deras fördelar.

– Förutom hög kompetens kan de också bidra med mycket till sina yngre kollegor i form av lugn och men­ torskap, påpekar hon.

»Arbetsgivare är mer benägna att skicka iväg y ­ ngre ­medarbetare på kurser och ­utvecklingsdagar.«

att ta klivet, berättar hon, eftersom de inte vet hur de kommer att bli bemötta.

Hon ser också ett annat problem: att man inte satsar lika mycket på äldre med­ arbetare, som ofta får stå tillbaka för de yngre.

– Vi märker att arbetsgivare är lite mer benägna att skicka iväg yngre medarbetare på kurser och utvecklingsdagar. Men våra medlemmar är lika intresserade av att lära sig mer inom sitt yrke, oavsett ålder.

HANNA ADLERTEG-MELINDER är överens med

Jonas Nordling om att höjda löneanspråk kan vara en förklaring till arbetsgivarnas skepsis till att anställa lite äldre personer, men vill lägga till ytterligare några faktorer.

– Det handlar inte bara om pengar. Med åldern kommer ofta klokhet, lugn och trygg­ het. Det gör att många äntligen vågar ställa högre krav på sin arbetsgivare när det gäller arbetsmiljö, arbetsbelastning och arbets­ tider. Väldigt rimliga krav, tycker jag.

24 ESSENS NR 1/2026

PROBLEMET med ålder­ism i arbets­ livet är komplext, och varken Jonas Nordling eller Hanna Adlerteg-­ Melinder har förslag på någon general­lösning.

Hon pekar på behovet av politiska initiativ, till exempel i form av större press på arbets­ givare att arbeta mer aktivt med åtgärder mot åldersdiskriminering.

Jonas Nordling vill i första hand att vi ska börja diskutera de här sakerna mer – inte minst i relation till pensionssystemet. Där finns en beröringsskräck i den offentliga debatten, menar han. Många drar sig för att ge sig in i vad de upplever som ett snårigt ämne. Det gäller också för journalister.

– Men så svårt är det inte, om man börjar med syftet: Vad vill man uppnå med pensionssystemet? Om vi nu ser att vi lever längre, och därför behöver jobba högre upp i åldern, måste vi också diskutera hur vi får oss anställningsbara. Annars riskerar hela systemet att skapa ett A- och B-lag. ●

P A N E L

Wiam Abdulghani 40 år, tandhygienist på mobil ­verksamhet i Stockholm, Uppsala och Gävleborg

Peter Larsson 52 år, friluftssamordnare på Länsstyrelsen i Blekinge

Sibelle Colliander 62 år, barnmorska på Södertälje sjukhus

– NÄR JAG BÖRJADE JOBBA som tandhygienist för snart 20 år sedan fanns det mer utrymme till att inte behöva stressa. Nu har man kortare behandlingstider och ska hinna med fler patienter, eller kunder. Är man sen med en patient blir hela dagen påverkad så att man inte hinner ta rast. Som yngre kände jag inte av ­stressen men det blir värre när man har familj och barn. På senare år har jag märkt att jag får svårare att komma ner i varv och biter ihop käkarna om jag är stressad under en längre period.

Nu när jag inte jobbar på klinik är jag dock mer fri att planera min arbetsdag själv, så för tillfället upplever jag inte att mitt arbete är stressigt. Det som har hjälpt mig otroligt mycket under ­stressiga perioder är att träna. Både löpning och styrke­träning får en direkt och jätte­tydlig effekt.

– SOM MEST STRESS upplevde jag för omkring tio år sedan.

På grund av att några kollegor slutade fick jag rycka in och ta på mig fler hattar än vad jag haft i min roll innan, och samtidigt ha kvar alla de gamla. Den perioden varade i drygt ett år och i slutet kände jag mig lite utnyttjad.

Ingen lyssnade riktigt när jag sa att situationen inte var hållbar.

Det slutade med att jag blev sjukskriven med klassiska utmattningssymtom. Luften gick ur mig. Efter sjukskrivningen kom jag tillbaka till min gamla tjänst och fick bra stöd av både chef och kollegor. I min nuvarande tjänst har jag större möjlighet att kontrollera arbetsbördan och har också blivit bättre på att känna igen signaler på att jag behöver dra ner på tempot. Det är bra, men det är ju tråkigt att man ska behöva känna igen dem.

– JAG ÄR INTE LIKA TÅLIG för stress som tidigare. Det känns som att stressen har ackumulerats i kroppen vilket gör att jag påverkas mer, även om jag har lång erfarenhet och borde känna mig trygg i akuta situationer. För drygt ett år sedan var jag faktiskt sjukskriven på grund av stress under några veckor. Jag hade då märkt bland annat att jag drog mig undan från kollegorna och fick hjärtklappning och nära till tårar när det var hög press.

Sedan dess har det funkat okej.

Jag har sökt andra jobb där tempot är lite lugnare än på förlossningen och BB, men det känns svårt att få ett nytt jobb nu efter 60. Att promenera till och från jobbet och att simma hjälper mig.

Samtidigt behöver jag också bara få sitta ner och vila, kanske spela mjuk musik, för att distrahera hjärnan från stressiga tankar.

TEXT: KARIN PERSSON

Vilka erfarenheter har du av stress i arbetslivet?

NR 1/2026 ESSENS 25

M Ö T E T

Tänker nytt YRKE: KIROPRAKTOR

En kiropraktors främsta redskap är den egna kroppen – men vad händer när den inte p ­ allar trycket? När ­Kimona ­Putkonen s­ kadade sig i en olycka och blev ­sjukskriven föddes en ny affärsidé: ­rehabcoachning ­online.

TEXT: THERESE JOHANSSON FOTO: CARINA GRAN

26 ESSENS NR 1/2026

NR 1/2026 ESSENS 27

M Ö T E T

E

n krasch och allt svart­ nade. Det var på uppvärm­ ningen inför en tävling i motorcykelsporten road­ racing som hon vurpade rejält, med revbensbrott, brutet nyckelben, skadad skuldra och hjärnskakning som följd. Minst sagt olägligt för en kiropraktor som jobbar med kroppen som verktyg. Särskilt besvärligt för en egenföretagare som Kimona Putkonen, som driver kliniken Kirohälsan i Uddevalla.

Tio veckors sjukskrivning, men väl till­ baka på jobbet skedde nästa bakslag. Mitt i behandlingen av en patient small det till igen, denna gång drog hon av leden mellan nyck­ elben och skuldra. Att ledbanden var ska­ dade efter olyckan hade missats av vården.

Det behövde opereras. Men två veckor in i jobbet efter sjukskrivning nummer två hände samma sak – hon slet upp allt på nytt. Upp på operationsbordet igen.

– Jag har haft tre långa sjukskrivningar på två år. Det var som ett stort blödande sår ekonomiskt. I ett sådant läge inser man hur utsatt man är som egenföretagare, får jag inte in patienter och kan behandla dem har jag inga intäkter alls. Det var då jag började fundera.

En plan hade börjat formas i Kimona Put­ konens huvud under konvalescensen. Tänk om hon kunde använda sina kunskaper och utföra sitt yrke på fler sätt än bara i behand­ lingsrummet? Tänk om hon kunde hjälpa patienter med sina besvär hands-on, men utan att själv vara på plats?

KIMONA PUTKONEN ● Gör: Kiropraktor och driver ­Instagramkontot @kirohalsan. ● Ålder: 40 år.

28 ESSENS NR 1/2026

● Bor: Uddevalla. ● Gör på fritiden: Löptränar

och kör hoj.

– Ökat skärmanvändande och stillasittande jobb har gjort att allt fler har problem med nacken och går länge med värk och stelhet.

Då det är ett så pass utbrett problem ville jag kunna bredda mig. Kliniken är ju begränsad till människor i eller kring Uddevalla, men nu skulle jag kunna nå ut till människor i hela landet.

UNDER SJUKSKRIVNINGARNA frigjordes tid till

att sätta planen i verket: att erbjuda kiroprak­ tisk coachning online genom skräddarsydda kurser. Fokus skulle ligga på att skapa ett trä­ ningsprogram för stark och rörlig nacke. Hem­ sida snickrades ihop, app byggdes, e-postlistor sattes upp, webbinarium spelades in. Övningarna filmar hon själv, steg för steg, i en yogasal på gymmet i anslutning till hennes jobb. Klipper och redigerar själv gör hon också. Helt klart en resa att gå från helt ana­ log kiropraktor till digital entreprenör.

– Jag tycker det är jättekul, har alltid gillat sociala medier och att marknadsföra mig på Instagram. Jag visste att det skulle ta tid att bygga upp den här verksamheten, men jag hade kanske inte förstått exakt hur mycket jobb det skulle krävas. Hela den här tekniska biten var en utmaning. Det har varit ett jätte­ projekt, men nu är jag i gång.

I december förra året startade hon upp den första kursen, ett rehabprogram på åtta veckor med 26 deltagare. Metoden består av ett helhetstänk där deltagarna får kunskap om smärta och hur nacken fungerar, filmade övningar med tydliga instruktioner och olika svårighetsgrader samt verktyg för att långsik­ tigt integrera det man lärt sig i sin vardag.

FOTO: JESSICA FEDER

Roadracing är Kimonas stora hobby. Det var en olycka med motorcykeln som orsakade hennes skada.

NR 1/2026 ESSENS 29

EN DAG PÅ JOBBET 08.20 Säger hej till min patient som under helgen dansade till sig ett ryggskott.

09.00 Sätter nålar i en patient vars axelproblematik brukar svara bra på det.

11.20 En gravid kvinna kommer in med smärta i bäcken och ischias. Mjuka korrigeringar ger lättnad.

12.00 Värmer mat, dokumenterar och svarar på mejl. Filmar en kort reel som ska ut på Instagram.

13.00 Tar in dagens första nya patient.

15.00 Tar på mig handskar för att jobba med käkmusklerna på min patient som lider av spänningshuvudvärk.

16.00 Kör dottern till ishallen och smiter in i ishallens gym.

Kör mitt eget rehabpass för min axel som opererades i maj.

30 ESSENS NR 1/2026

M Ö T E T

– Allt material får man i en app för att kunna följa programmet i mobilen, på datorn eller i surfplattan, och om man vill kan man gå med i en tillhörande Facebookgrupp där deltagarna kan ställa frågor om övningarna och dela med sig av erfarenheter.

– Tanken är att det ska vara enkelt och användarvänligt, och målet är att uppnå ett livslångt resultat. Ingen quick fix.

KIMONA PUTKONEN KOM i kontakt med kiropraktoryrket redan i ung ålder. Fram till tjugoårsåldern höll hon på med konståkning på elitnivå, en sport förknippad med skador. Även Kimona var drab­ bad.

– Jag hade problem med smärta i ländryggen och bäckenet, som är jät­ tevanligt hos konståker­ skor. Man hoppar och landar alltid på samma ben, det är mycket bak­ åtböjningar. Det är först vid skador som man kommer i kontakt med kiropraktiken, och när jag behandlades första gången kände jag starkt att det här är mitt drömjobb.

Vad var det som lockade med kiropraktor­yrket?

– Jag har alltid varit intresserad av krop­ pen, men aldrig lockats till sjukhusatmosfä­ ren. Som kiropraktor får jag jobba med att stärka det friska – att förbättra livskvaliteten genom att optimera nervsystemets och krop­ pens samspel.

Efter gymnasiet drog hon till England för att plugga till kiropraktor, dels för att se något annat, dels för att kunna få en femårig mas­ terutbildning, något som inte finns i Sverige.

– Jag flyttade till Bournemouth, det var höst i Sverige och jag såg framför mig ett grått, kallt och regnigt England. Men när jag kom ner dit var alla på stranden. Det var lik­ som sol och bad i september. Helt fantastiskt!

Långt ifrån föreställningen av den pseudo­ vetenskaplige hårdhänte kotknäckaren.

– Det finns massa fördomar. Att det är livsfarligt att gå till en kiropraktor, att det gör skitont. Att det är in, knäck knäck knäck, ut.

Det är så långt ifrån verkligheten man kan komma. Vi läser väldigt många av de ämnen som läkare gör, har djupa medicinska kunska­ per med hela anatomin och histologin, i England får vi till och med ta rönt­ genplåtar. Går man till en legitimerad kiropraktor kan man känna sig helt trygg med vår expertis. Vi utför säkra behandlingar.

Vad driver dig?

– Man vet att det finns så många där ute som går runt och lider, som inte ens vet om att det finns hjälp att få. Så när man får en patient som aldrig varit hos en kiropraktor förut, som kanske är nervös och osäker på om hen hamnat rätt, och man lyckas bygga upp ett förtroende och lindra besvären är det otroligt belönande.

Ledjustering, mobiliseringstekniker, dry needling – en i raden av alla manuella tekniker som är beroende av kiropraktorns händer, axlar och rygg. En stark kropp som står pall i behandlingsrummet dag efter dag.

Kimona Putkonen har känt av konsekven­ serna när kroppen säger stopp, och jobbar målmedvetet med att utveckla sin digitala verksamhet som ett komplement till kliniken.

– Vi kiropraktorer är ju Missa inte kiropraktorns tre fysiska, vi vill behandla med bästa nackövningar våra händer. Jag älskar mitt för kontoret på jobb, men jag vill inte vara så nästa sida! sårbar som jag varit de senaste åren. ●

»Det finns massa fördomar. Att det är in, knäck knäck knäck, ut.«

EFTER UTBILDNINGEN RESTE hon hem till Sverige med en seriös examen i bagaget.

NR 1/2026 ESSENS 31

M Ö T E T

Kimonas övningar för stela kontorsnackar

WALL ANGELS X 5

1

Stillasittande jobb? För mycket skärm? Många problem startar i nacken. Här är tre övningar man kan göra på kontoret.

1. Sitt upprätt mot en vägg och glid med armarna långsamt upp och ner som en snöängel, med målet att hålla huvud, rygg, axlar och armbågar i kontakt med väggen för att motverka framåtroterade axlar och stelhet från skrivbordsarbete.

HUVUD ÅT SIDAN, HANDFLATA UPP X 5

2a

2b

2a. Vrid huvudet åt sidan med handflatan upp. Den andra handflatan vänder du ner.

2b. Vrid huvudet mot andra sidan samtidigt som du vänder upp den handflatan mot taket och vänder ner den andra.

SITTANDE KATT-KO X 5

3a

3a. Andas in när du svankar och öppnar upp.

32 ESSENS NR 1/2026

3b

3b. Andas ut när du krummar ryggen bakåt.

L I S T A N

Fem myter om ­löneprocessen Det gäller att gå in i löne­ samtalet med rätt förväntningar. SRAT:s förhandlare Jonatan Holm slår hål på fem missuppfattningar.

Att facket kan hjälpa dig med löneförhandlingen Facket kan hjälpa med rådgivning på en generell nivå. Det finns bra guider på srat.se men lönen sätts mellan dig och din arbetsgivare.

Att jag har rätt till högre lön enligt lag Det finns ingen lönelag i Sverige som reglerar lön eller årliga höjningar. Din lön regleras av ditt anställningsavtal eller kollektivavtal på arbetsplatsen.

Att facket bestämmer lönen Nej, din lön är en överenskommelse mellan dig och din arbetsgivare. Däremot ­förhandlar facket fram ramarna och villkoren i kollektiv­avtalet, som till exempel hur ­löneprocessen ska gå till.

T E X T: P E R C O R N E L L

Att du har rätt till en viss procents löneförhöjning varje år Nästan alla kollektivavtal där SRAT är part har individuell lönesättning vilket gör att det är din prestation som ska påverka lönen, inte några utomstående siffror.

Att du förhandlar lön med chefen varje år Löneförhandling sker när man anställs.

Sedan görs en årlig lönerevision och där är det prestation snarare än siffror som ska diskuteras.

Jonatan Holm

»Din prestation ska påverka ­lönen, inte några utomstående siffror.« NR 1/2026 ESSENS 33

S R A T

ditt fackförbund

Solidaritet är bästa försvar JAG VAR MED PÅ Folk och Försvars Rikskonferens i Sälen tidigare i år. Här diskuterade vi allt pågående arbete med att bygga total­ försvar. Stort fokus låg också på dagsaktuella utrikespolitiska frågor. Trots en dyster och osäker omvärld är jag optimist.

Det finns en sammanhållning och stor vilja att mobilisera Sverige. Många av er arbetar inom militärt eller civilt försvar, och i verksamheter som bidrar på andra sätt till vår säkerhet. Ni vet också att vi samarbetar och visar solidariskt stöd till våra vänner i Norden, Ukraina, EU, Nato och i världen.

Folk och Försvar har i 80 år arbetat för fred, frihet och demo­ krati genom dialog om säkerhet och försvar. Samarbete blir allt viktigare när vi gått mot en världsordning där ”styrka ger makt”. Vi kan inte ha en värld som liknar brädspelet Risk – våra liv är inga pjäser i ett geo­ politiskt spel!

Jag tycker att det är ett gemensamt ”vi” som är det bästa försvaret mot krig och kriser. Det är bara vi som kan skapa den bättre värld som vi önskar för framtida generationer.

Vi måste fortsatt fokusera på att lugnt göra det vi kan efter bästa förmåga. Den förmågan är mycket större när vi står fast och agerar solidariskt tillsammans. Så ta det lugnt och begrunda allt vi har som är värt att försvara. Hys tillit till personen bredvid dig och ge aldrig upp!

»­Våra liv är inga pjäser i ett ­geopolitiskt spel!«

Magnus Nordström Förbundsordförande SRAT

Jag gillar ... ... Leonard Cohen. Särskilt Anthem och textraden: ”There is a crack, a crack in everything… that´s how the light gets in”. Den poesin lever kvar i mig när låten tystnat.

34 ESSENS NR 1/2026

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

Smidigare att gå den fackliga grundkursen digitalt.

STATISTIK

Allt fler chefer är kvinnor Medlingsinstitutet har släppt statistik som visar att andelen chefer som är kvinnor ökat till 41,9 procent på hela arbetsmarknaden. Men bara inom staten är könsfördelningen inom chefsyrken jämn – här är 48 procent av cheferna kvinnor.

I kommunal och regional sektor är 70 procent av cheferna kvinnor och i privat sektor är motsvarande siffra 35,1 procent. Löneskillnaden mellan kvinnliga och manliga chefer är 11,9 procent. ●

UTBILDNING

Facklig grundkurs blir mer tillgänglig Nu blir det enklare för dig som ny fackligt förtroende­vald att få grunderna för att komma i gång med ditt uppdrag.

FOTO: G E T T Y IMAG ES

FRÅN DEN 1 JANUARI i år har SRAT:s

fackliga grundkurs fått ett nytt mer flexibelt format. Kursen genomförs digitalt och är uppdelad i tre fristå­ ende moduler som genomförs flera gånger under ett år.

– Vi vill göra det lätt att hitta en kurs som passar, oavsett när du kliver in i ditt fackliga uppdrag. På så sätt får du snabbt den grund du behöver för att komma igång och känna dig trygg i din roll, säger Mattias Torell, biträdande förhand­ lingschef på SRAT. Vad innehåller kursdelarna?

– Första delen är en introduktion

till det fackliga uppdraget, oavsett var du arbetar. Därefter fortsätter utbildningen sektorsvis, där du får fördjupa dig i kollektivavtalet, löne­ avtalet och de löneprocesser som gäller på din arbetsplats.

Hur snart efter att man blivit fackligt förtroendevald är det bra att gå grundkursen?

– Så tidigt som möjligt. Mellan utbildningstillfällena får du erfaren­ heter som du kan ta med och reflek­ tera över under utbildningen. ● TEXT: ANNA LUNDMARK

FACKLIG GRUNDKURS – KURSUPPLÄGG 1. Ny i uppdraget 2. Kollektivavtalet 3. Löneavtalet Läs mer och anmäl dig på srat.se

ARBETSMARKNAD

Få vill anställa långtidsarbetslösa Många arbetsgivare vill inte anställa de som varit utan jobb länge, visar en undersökning från Akademikernas a-kassa. Endast 10 procent av arbetsgivarna tycker att en person som är långtidsarbetslös kan vara mycket intressant för en anställning.

Arbetslösheten bland akademiker har minskat, men antalet långtidsarbetslösa har ökat med 9 procent.

Akademikernas a-kassa vill se en ändrad inställning hos arbetsgivare och mer stöd till arbetslösa individer. ● NR 1/2026 ESSENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Svar på frågor om ditt arbetsliv SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, ­rättigheter och anställningsvillkor.

Har du en fråga?

Mejla till kansli@srat.se

Sophie Silverryd förbundsjurist

Marie Samuels medlems­ service 36 ESSENS NR 1/2026

Kan jag verkligen bli uppsagd?

Min arbetsgivare säger att vi har arbetsbrist (vi har förlorat kunder) så en anställd kommer att bli uppsagd. Behöver jag oroa mig, trots att jag inte anställdes sist?

SVAR: Vad tråkigt att höra att det kommer att bli uppsägningar! Tyvärr är det inte säkert att du har din anställning trygg, trots att andra anställts efter dig, Lagen om anställningsskydd (LAS) ändrades 2022. Nu kan din arbetsgivare undanta tre personer från turord­ ningslistan, vid uppsäg­ ningar på grund av arbets­ brist. Det innebär att även om du har längre anställ­ ningstid än dina kollegor kan du bli den som blir uppsagd. I ditt fall riske­ rar du att bli den som sägs upp om du tillhör de fyra sista anställda. Det kan

finnas andra regler i ditt kollektivavtal. Ta kontakt med SRAT:s kansli för att få veta vad som gäller på din arbetsplats.

Sophie Silverryd

Är det här ­diskriminering?

Jag har haft mycket sjukfrånvaro och tror att det är anledningen till att jag har fått lägre lönehöjning än

de andra på mitt jobb.

ChatGPT säger att det är diskriminering. Kan jag få skadestånd?

SVAR: Nej, det är inte ett brott mot Diskrimine­ ringslagen att ge någon lägre lönehöjning på grund av hög sjukfrån­ varo, om inte sjukfrånva­ ron beror på funktions­ nedsättning. ChatGPT ger ofta felaktiga svar när den får arbetsrättsliga frågor.

Det är bättre att kontakta SRAT:s kansli för korrekta och sakliga svar.

Sophie Silverryd

Rapportera restid eller ­övertid?

Jag reser en del i mitt jobb och ibland blir det utanför kontorstid. Då skriver jag upp restid och får ersättning för det. Nu har jag upptäckt att en kollega

skriver upp övertid i stället för restid och får ju därför mycket mer pengar än jag. Vem av oss gör rätt?

SVAR: Det beror på hur tiden använts. Övertid ska vara beordrad i förväg eller godkännas i efter­ hand av chefen. Om man under resan arbetar, till exempel genom att besvara mejl, så bör man få övertidsersättning. Om resan används till att läsa en deckare så är det res­ tidsersättning som gäller.

Under en och samma resa kan man således få båda typerna av ersättning, dock bara en i taget.

Sophie Silverryd

Löneavdrag vid oväder?

Under snöovädret tidigare i år kunde många inte ta sig till jobbet eftersom kollektivtrafiken inte fungerade.

De fick löneavdrag.

Det känns absurt att få löneavdrag när det inte är ens eget fel att man inte kommer till jobbet.

Varför är det så här?

SVAR: Arbetsdomstolen prövade den frågan för många år sedan. Domsto­ len tydliggjorde att man tar sig till jobbet på egen tid och på egen bekostnad.

Det bygger på den gamla principen om att lön utges

»Domstolen tydliggjorde att man tar sig till jobbet på egen tid och på egen bekostnad.« i utbyte för utfört arbete.

Det kan såklart upple­ vas som orättvist. Men om man inte kommer till jobbet och utför sina arbetsuppgifter så har man ingen rätt till lön. Om frånvaron beror på sjuk­ dom eller föräldraledighet går Försäkringskassan in och ersätter löneavdraget.

Det finns i de fallen även skrivningar i kollektiv­ avtalen om utfyllnad av ersättningen från För­ säkringskassan. Men all annan frånvaro får man stå för själv.

Sophie Silverryd

Har ni min ­mejladress?

Det var länge sedan jag fick mejl från er. Kan jag se vilka kontaktuppgifter ni har till mig?

SVAR: Du kan kontrollera dina kontaktuppgifter genom att logga in med BankID på Mina sidor på ­srat.se. Se till att vi har aktuella kontaktuppgifter till dig så att du inte mis­ sar något! Ibland hamnar vår mejl i skräppostlådan, så det kan vara värt att titta där.

På Mina sidor kan du också ändra arbetsgivare och meddela oss exem­ pelvis att du blir arbets­ sökande eller föräldra­ ledig under en period. På samma ställe kan du se dina fakturor och vilka dina fackliga kontakter är.

Marie Samuels NR 1/2026 ESSENS 37

S R A T

ditt fackförbund

MOJTABA GHAFARI, SRAT ARBETSMARKNAD:

”Viktigt med dialog för att värva medlemmar” Mojtaba Ghafari jobbar som arbetsmarknads­ sekreterare i Malmö stad, huvudskyddsombud och styrelseledamot i SRAT Arbetsmarknad.

Du har värvat väldigt många medlemmar, hur gör du?

– Det gäller att odla och bibehålla kontakten med människor och att vara nära till hands. Jag tycker att det är viktigt att vara äkta och vara bollplank utan att direkt ställa krav på medlemskap. Vi är omkring 270 personer på min avdelning, så det finns potential, säger ­Mojtaba Ghafari.

Till vardags jobbar Mojtaba Ghafari framför allt med arbetslösa som är beroende av försörjnings­ stöd. Målet är att fler ska få jobb, vilket ofta kräver rehabilitering eller arbetsträning.

Vad är det roligaste med ditt jobb?

– Det är roligt att bidra till att lösa en annan människas problem. Jag jobbar från ax till limpa för att fler

ska få egen försörjning. Det är fint att ibland få ett kvitto på timmarna man har lagt ner.

Vilka frågor jobbar ni med i föreningen just nu?

– Det är viktigt att hitta nya vägar till minskad arbetslöshet.

Arbetsmiljöfrågor är också viktiga.

I Malmö är det ofta omorganisatio­ ner, det kan tära lite på arbetsmil­ jön. Jag tycker att det är viktigt att hitta mjuka övergångar.

Visste du att ... ... många av SRAT:s föreningar håller kongresser och större föreningsmöten i år? Kolla om just din förening ska samlas 2026!

38 ESSENS NR 1/2026

Vad vill du säga till andra om att arbeta fackligt?

– Se till att ha roligt. Var genuin och äkta och dra lärdom av alla utmaningar. Det är hög omsättning på fackligt förtroendevalda, tyvärr.

Då kan man inte ha bagaget fullt av alla värdefulla kunskaper och ta med sig när uppdraget tar slut. Det är viktigt att förmedla kunskaperna vidare till nästa i fronten. ● TEXT: PATRICIA WIDERGREN

Karriärstöd Hos oss får du hjälp med: Cv och personligt brev LinkedIn Karriärrådgivning Förberedelser inför anställningsintervju

AVS: SRAT, Box 1419, SE-111 84 Stockholm

Betala medlemsavgiften med autogiro Från 1 oktober 2026 tar vi en avgift på pappersfakturor.

Byt till autogiro – enkelt och utan extra kostnad.

Skanna för mer information