Essens 1-2020

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 1/2020

4

SÄTT ATT ÄTA BÄTTRE PÅ JOBBET

Jonas Upphagen vill att fler ska få upp ögonen för optikers kompetens.

TEMA

Lön – så funkar det!

SPANING

Optikern Jonas Upphagen hjälper idrottare med intellektuella funktions­ hinder att se bättre. SID 12

GRANSKNING

Tystnadskultur breder ut sig inom vården

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

Skarpsynt

MÖTET

Dags att lära känna din hjärna

NR 1/2020 ES SENS 41

vgift emsa l d e m L ucerad xamen re ar red e h t f u e året PS! D första

När du är klar med dina studier Ta vara på dina medlemsförmåner

Karriärcoachning l Råd om vad ska du tänka på - när du söker jobb - när du fått nytt jobb l Sveriges bästa lönestatistik l Lönerådgivning l Teckna ex. samboavtal utan kostnad l Kostnadsfria seminarier l

srat.se/formaner

I medlemskapet ingår också ... l Kostnadsfri liv-, olycksfall, sjukkapitaloch diagnosförsäkring (tre månader) l SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) och SRAT Inkomstförsäkring l Föreningskontakter och nätverkande med andra yrkesverksamma l Rådgivning om din anställning

Det lönar sig att vara medlem!

42 ES SENS NR 1/2020

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademiker, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Johanna Kvarnsell, A4 johanna@a4.se Art director Ulrika Sandh, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Annika Clemens, Annika Sjöberg, Tim Andersson, Karin Persson Fotografer och illustratörer Sandra Lee Pettersson, Anna Simonsson, Team Hawaii Omslagsbild Sandra Lee Pettersson Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Full koll på lönen?

VET DU VAD SOM KRÄVS för att höja din lön?

I dag har majoriteten av SRAT:s medlemmar löner som sätts individuellt. Den lön man får ska utgå från ens presta­ tion under året. Men vilka prestationer är det som räknas?

Och vad ska lönesamtalet egentligen innehålla? Det tror jag inte alltid är alldeles glasklart.

Forskaren Bengt Larsson har studerat hur individuell lönesättning går till i praktiken. När det fungerar som bäst har chefen goda kunskaper om vad medarbetaren har presterat under året och den anställde vet vilka prestatio­ ner som värderas högt. Då finns det goda förutsättningar för att alla parter ska bli nöjda med den lön som sätts, eller åtminstone hur den sätts. Men så är inte alltid fallet. För den som upplever att chefen inte har till­ räcklig inblick i ens arbete eller vet vilka lönekriterier som finns på arbetsplatsen kan lönesättningen bli obegriplig. Och då är det lätt att löne­ nivån, som är tänkt att motivera till bättre prestationer, i stället blir demotiverande.

Individuell lönesättning kräver helt enkelt mer, av både dig och din chef.

»Vilka prestationer är det som räknas?«

Upplaga 21 100 ex Annonsbokning Kontakta Marie Norell, marie.norell@srat.se

Johanna Kvarnsell Chefredaktör

ISSN 2003-1548 Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... vår granskning av tystnadskultur inom vården. (sid 8)

... våra matnyttiga tips för bättre måltider på jobbet. (sid 32)

I N N E H Å L L

1/2020 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING Rädsla för repressalier tystar kritiker inom vården.

11 F&S Havets väktare.

12 MÖTET Optikmannen rycker ut.

18 SPANING Dags att lära känna hjärnan.

21 PANEL 22 TEMA Lön för mödan?

32 LISTAN 33 KRÖNIKA Se upp för digital utförsäljning.

34 EXPERTERNA 36 SRAT

FOTO: SANDRA LEE PETTERSSON

Jonas Upphagen vill uppvärdera optikers kunskaper.

4 ES SENS NR 1/2020

A K T U E L L T

68 år Till den åldern har du rätt att fortsätta jobba om du är tillsvidareanställd. Gränsen höjdes vid årsskiftet och pla­ neras höjas till 69 år 2023. ●

SJUKSKRIVNING

REPRESENTATION

Arbetsförmedlingen ska satsa på kvinnor

FOTO O C H ILLU STR ATIO N PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES

BARA 20 PROCENT av de som deltar i en arbetsmarknadsutbildning genom arbetsförmedlingen är kvinnor. Kvinnor är också underrepresenterade på de utbild­ ningar där flest deltagare får jobb efteråt.

Nu ger regeringen därför Arbets­ förmedlingen i uppdrag att verka för en mer jämställd fördelning.

– Kvinnor och män ska ha

lik­värdiga möjligheter till jobb.

Arbetsmarknadsutbildningar ska inte bidra till en könsuppdelad arbetsmarknad, säger arbetsmark­ nadsminister Eva Nordmark i ett pressmeddelande.

En arbetsmarknadsutbildning är en kort yrkesinriktad utbildning till ett yrke där det råder brist på personal. ● TEXT: JOHANNA KVARNSELL

ARBETSSJUKDOMAR

Kyrkans arbetsmiljö ska granskas Sjukskrivning på grund av kränkningar på arbetsplatsen är vanligare i Svenska kyrkan och andra religiösa trossamfund. I år ska Arbetsmiljö­ verket granska 450 arbetsplatser.

Eva Karsten, inspektör på Arbetsmiljöverket, tror att det finns flera förklaringar till att verksamheter i religiösa samfund ligger över genom­ snittet i anmälda arbetssjukdomar till följd av kränkande särbehandling.

En kan vara att man möter många utsatta människor.

– Man ska stötta andra och om det uppstår konflikter på jobbet kanske man inte orkar ta det också, säger Eva Karsten. ●

Tron på sig själv viktig för återgång till arbetet Att tro på sig själv hjälper kvinnor som varit sjukskrivna för värk i nacke, skuldror och rygg att komma tillbaka till arbete. Det visar forskaren Mamunur Rashid i sin avhand­ ling i arbetshälsovetenskap vid högskolan i Gävle.

– Om jag tror på att kunna återgå i arbete så innebär det också att jag utvecklar strategier för att hantera min smärta och detta är det absolut viktigaste vi funnit, säger Mamunur Rashid i ett pressmeddelande.

Han har under lång tid följt över 200 sjukskrivna kvinnor och konstaterar att smärt­ patienter måste lära sig att hantera sin smärta.

– Om någon har bra strate­ gier för att hantera sin smärta så kan vi se att det innebär en snar återgång till arbete. ●

NR 1/2020 ES SENS 5

A K T U E L L T

Hur många undantag ska en arbetsgivare få göra från las? Det diskuteras i en utredning.

Första las-förslaget presenterat Ett första förslag från las-utredningen har lämnats till Saco. Samtidigt fortsätter parternas förhandlingar om en egen lösning.

Efter Januariöverenskommelsen tillsattes en utredning av lagen om anställningsskydd, las, för att sätta press på parterna. Om de inte lyckades komma överens hotade regeringen och samarbets­ partierna Liberalerna och Centern med lagstiftning.

Nu har utredningen lämnat ett första förslag till förändringar i lagen. Arbetsgivaren ska få större möjlighet att välja vem som ska sägas upp när arbetsbrist uppstår. Fler undantag från turordnings­reglerna 6 ES SENS NR 1/2020

föreslås. Men här finns också skri­ velser om att stärka arbetsgivarens ansvar att ge anställda kontinuerlig kompetensutveckling.

Mer information om det första förslaget som lämnas är dock svårt att få, för materialet är hemligt ända tills utredningen lämnar sitt betänkande.

– Vi kommenterar inte förslagen förrän vi är färdiga med vårt betän­ kande, säger Marie Gartell, huvud­ sekreterare i utredningen.

Utredningen ska överlämna sitt färdiga förslag till regeringen senast den 31 maj i år.

Samtidigt som utredningen pågår förhandlar parterna inom privat sektor om ett avtal som kan ligga till grund för lagförslaget, i stället för utredningens förslag.

Parterna i kommun och region

har redan skrivit på ett nytt omställ­ ningsavtal om just anställnings­ trygghet och kompetensutvcekling.

Det går i korthet ut på att kompetensutveckling ska ges före­ byggande, innan det blir aktuellt med arbetsbrist och eventuella uppsägningar. Avtalet träder i kraft i maj i år och gäller alla anställda inom kommuner och landsting.

Den som är tillsvidareanställd får rätt till omskolning eller kom­ petensutveckling i god tid innan arbetsgivaren behöver ställa om.

Den som är visstidsanställd får med det nya avtalet rätt till den kompetensutveckling som krävs för att komma i fråga för en fast anställning. ● TEXT: ANNIKA CLEMENS OCH

JOHANNA KVARNSELL

FÖRSÄKRINGSKASSAN

Regeringsutredning föreslår ändringar i sjukförsäkringen

FOTO O C H ILLU STR ATIO N PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES

FÖRSÄKRINGSKASSANS bedöm­ ningar av sjukskrivnas arbets­ förmåga måste bli mer konkreta.

Det menar Claes Jansson, som på regeringens uppdrag utreder sjuk­ försäkringen.

I dag bedömer myndigheten om en person som varit sjuk­ skriven i 180 dagar har nog med arbetsförmåga för att klara ett ”normalt förekommande” arbete på hela arbetsmarknaden.

Bedömningen har fått mycket kri­ tik och nu föreslår utredningen att försäkringskassan ska specificera inom vilken yrkesgrupp myndig­ heten bedömer att den försäkrade kan arbeta.

– Vi tycker att rättssäkerheten kräver att bedömningarna blir

mer begripliga för de försäkrade.

Normalt förekommande arbete är ju i någon mening ett hypotetiskt begrep. Prövningarna behö­ ver verklighetsanpassas, sade Claes Jansson i samband med att utredningens delbetänkande presentera­ des.

Delbe­ tänkandet innehåller också andra förslag.

Ett av dem är att personer mellan 62 och 65 år alltid ska få sin arbetsförmåga bedömd mot arbete hos sin arbets­ givare, inte mot hela arbetsmark­ naden.

Utredningen ska lämna sitt slutbetänkande senast den 30 april 2020. ● TEXT: JOHANNA KVARNSELL

26 % … skulle vilja engagera sig mer i arbetsmiljöarbetet på sin arbetsplats. Det visar en enkätundersökning som Arbetsmiljöverket har gjort bland 5 000 svenskar i arbets­ för ålder. ●

EXAMEN

Högre utbildning lönar sig oftast En högre utbildning lönar sig – i de flesta fall. Men det är stor skillnad mellan olika utbild­ ningar. Det visar en analys från Universitets­kanslersämbetet.

Analysen visar att den som har en högskoleexamen tjänar i snitt 20 procent mer än den som inte har det. Högst premie har de som har en läkarexamen eller en examen inom bank, försäkring och finansiering.

Lägst har de med en examen inom konsthantverk, bild och form och lantmästarexamen.

De förlorar i stället på sin utbildning. ●

ARBETSRÄTT

Hockeyskada inte arbetsrelaterad Skadar du dig på friskvårdstimmen är det inte säkert att det klassas som en arbetsskada.

En revisor slog ut en tand när han spelade hockey under en friskvårds­ timme på betald arbetstid. Nu har Högsta förvaltningsdomstolen slagit fast att det inte räknas som en arbetsskada. I vissa fall kan en arbetsskada ha uppstått utanför arbetsplatsen. Men i det här fallet anser domstolen inte att kopplingen till jobbet är tillräckligt tydlig. Aktiviteten skedde visserligen på arbetstid, men utan arbetsgivarens övriga inblandning.

Mannens anställning ställde heller inga krav på att vara i god fysisk form. ● NR 1/2020 ES SENS 7

G R A N S K N I N G

Tyst i vården Rädsla för repressalier gör att anställda i regionerna inte vågar höja rösten. Det säger de fackligt förtroende­ valda som svarat på vår enkät om tystnadskultur.

TEXT: JOHANNA KVARNSELL GRAFIK: ULRIKA SANDH

”MIN NÄRMSTA CHEF ifrågasätter alla som

på något sätt visar att de inte delar hennes åsikt. Hon bestraffar också de som hon inte tycker om genom att ge lägre lön, undanhålla intressanta uppdrag, talar om att de förstör för andra genom sitt sätt att vara.” ”Man är rädd för sina kollegors reaktioner om man uttrycker åsikter eller tar upp ett problem, som kan upplevas som kritik mot kollegorna. Det kan vara extra känsligt om man uttrycker kritik mot kollegor som har högre rang eller mer erfarenhet än en själv.”

Vi har ställt frågor om tystnadskultur till 185 fackligt förtroende­ valda inom regionerna. De 79 som svarat är barnmorskor, tand­hygienister, logopeder, perfusionister, audionomer och optiker.

38 stycken svarar att de upplever att det finns en tystnadskultur på deras arbetsplats, i betydelsen att medarbetare inte vågar säga vad de tänker och tycker av rädsla för repres­ salier eller tillrättavisanden.

En av de som svarat är en kvinnlig tand­ hygienist, som arbetat länge på samma klinik.

Hon berättar hur synpunkter som kan tas som kritik bemöts med tystnad från led­ ningen.

– Om jag och mina fackliga kollegor till exempel inte har samma syn som arbetsgiva­ ren om arbetsmiljön efter en skyddsrond, vill de gärna sopa under mattan och låtsats som att problemen inte finns. När vi inte pratar om problemen blir de till surdegar som blir större och större tills folk i stället väljer att säga upp sig.

Som fackligt engagerad tycker hon att det är sorgligt att hennes och kollegor­ nas ansträngningar för klinikens bästa inte når fram.

– Vi är ju inte ute efter att måla fan på väggen, utan försöker jobba förebyggande och för att förbättra hela verksamheten. Men jag vet att de flesta av mina kollegor väljer sina strider noga. Man vet att det blir konsekven­ ser, man blir särbehandlad och vissa chefer kanske slutar hälsa på en.

En annan som svarat på enkäten är en kvinnlig logoped. Hon har en liknande upp­ levelse av klimatet på hennes arbetsplats.

»När vi inte pratar om problemen blir de till surdegar som blir större och större.«

8 ES SENS NR 1/2020

Upplever du att det råder en tystnadskultur på din arbetsplats?

Med tystnadskultur menar vi att medarbetare inte vågar säga vad de tänker och tycker om jobbet eftersom man är rädd för repressalier/straff/tillrättavisanden.

30

”Det finns en ovilja i ledningen mot att det faktiskt finns en del att arbeta med. De vill envist bara fokusera på att allt är så bra.”

28 ST

25

23 ST

20

18 ST

”På ledningsnivå finns en outtalad norm som kan beskrivas med orden ’på den här arbetsplatsen gör alla ett bra jobb och alla mår bra’.

Problem, som ledningen inte själva valt att arbeta med, blundar man ofta för och om någon lyfter ett sådant problem kan den bli påtagligt ifrågasatt både gällande sak­frågan men även på ett personligt plan.”

15

10

10 ST 79 fackliga företrädare i regionerna har svarat på vår enkät som skickades ut i januari. (185 personer fick frågan).

5

0

Ja, absolut

Ja, i någon mån

Nej, inte på det stora hela

Nej, inte alls

”Oprofessionella (mellan)chefer, de är inte utbildade inom chefskapet och tar ofta medarbetares kritik/ ifrågasättande som något personligt och blir förnärmade. De gör saker till en personlig vendetta och det är ju inte till ens fördel att vara osams med sin lönesättare.”

NR 1/2020 ES SENS 9

Många som svarat på vår enkät vittnar om en arbetsplatskultur med lågt i tak.

– Vi har haft en väldigt dålig arbetsmiljö och jobbat mycket med den. Men efter ett tag med otillräckliga åtgärder upplevdes det inte ”tillåtet” att påtala att arbetsmiljön fortfa­ rande inte fungerade. Med resultatet att den dåliga arbetsmiljön fortgår samtidigt som ingen vågar säga något om det. De fåtal som fortfarande orkar påtala problemen anklagas i stället för att föra någon slags krigsföring mot ledningen på ett personligt plan och att de bär ansvar för den dåliga arbetsmiljön.

Louise Bringselius är organisationsfors­ kare och var tidigare forskningsledare i den statliga Tillitsdelegationen. Hon känner igen många av problembeskrivningarna, och tycker att resultatet av enkäten är allvarligt.

– Om hälften av de fackliga tycker att det finns en tystnadskultur i regionerna är det väldigt många. Men det är en berättelse som jag känner igen från min erfarenhet och mina samtal med anställda i regionvärlden.

HON MENAR ATT tystnadskulturen hänger ihop med den övergång till styrformen New Public Management som har skett inom vården under de senaste decennierna.

– Det här är en kultur som tyvärr ofta får näring uppifrån. Exempelvis anses lojalite­ ten till chefen och politikerna viktigare än lojaliteten till professionen eller patienten.

Det känns bekvämt på ledningsnivå, för det 10 ES SENS NR 1/2020

»De fåtal som fortfarande orkar påtala problemen anklagas i stället för att föra någon slags krigsföring mot ledningen.« tvingar fram en följsamhet. Men tystnads­ kulturen leder på sikt till både sämre patient­ säkerhet och lägre effektivitet.

För att förändra kulturen tycker Louise Bringselius att regionerna ibland måste våga släppa hierarkierna och i stället jobba mer nätverksbaserat. Det måste finnas fler kon­ taktytor mellan de styrande i regionerna och personalen på golvet. Och medarbetare måste alltid ha möjlighet att gå förbi sin chef.

– Man måste lära sig att tala om besluts­ linjen som något som är viktigt ibland men inte alltid. Att det till och med är självklart att tala över gränserna och ärligt lyfta synpunk­ ter. Det är en del av att jobba i nätverk.

LOUISE BRINGSELIUS menar att det också finns skäl att fundera på hur man hanterar den individuella lönesättningen i regionerna.

– Det finns många tecken på att den bidrar till en tystnadskultur. Nu har vi det här sys­ temet, men hur hanterar man verktygen? Det måste finnas en transparens och en god logik.

Kulturen på arbetsplatsen har stor påver­ kan på hur vi som medarbetare mår. Louise Bringselius tycker att de som försöker för­ ändra tystnadskulturen gör ett viktigt arbete.

Samtidigt tror hon att det är viktigt att tänka på till vilket pris man gör det.

– Vill man förändra kulturen på sin arbets­ plats tycker jag man ska gå ihop och vara flera som gör det tillsammans. Ur ett samhällsper­ spektiv måste vi förändra tystnadskulturen.

Men ur ett individperspektiv kanske man ska fundera på om den här arbetsplatsen är rätt ställe att arbeta på. ●

F & S

”Uniformen blir ett skydd” Hon har räddat migranter ur undermåliga båtar på Medelhavet och utbildat kustbevakningen i Somaliland. Snart är det dags för Sara Ivarsson Sotos nästa utlandsuppdrag.

Har du varit på andra utlandsuppdrag tidigare?

– 2015 åkte jag i två omgångar till Medelhavet med Frontex opera­ tion Trition som bevakade vattnen mellan Italien och Libyen, mellan 2016 och 2018 deltog jag flera vändor i Operation Poseidon då vi patrul­ lerade längs med gränsen mellan Grekland och Turkiet utanför den grekiska ön Lesbos. Trycket mot EU:s gränser var hårt och vi hade en gränsövervakande funktion. Men i praktiken övergick det ofta till att rädda liv. De personer och farkoster vi stötte på var så illa däran och överlastade med folk. Många av dem skulle jag knappt betrakta som båtar

22 meter, och vi är fyra personer ombord som är ute tre–fyra dagar i sträck. Vi patrullerar kustnära och uppdraget handlar om allt från nykterhets- och fartkontroller till miljöskyddet till sjöss, fiskekontrol­ ler och att bistå Transportstyrelsen vid kontroller av fartygstrafiken.

Sara Ivarsson Soto

över huvud taget. Att tänka sig en situation där någon väljer att kliva i en sådan båt med alla sina sista ägodelar och sina barn för att korsa Medelhavet… det är starkt och helt fruktansvärt att föreställa sig.

Hur hanterar du det?

– Det är en tuff uppgift men det är givande att vara på plats och göra vad jag kan tillsammans med min besättning. Uniformen blir ett skydd för mig, jag kan arbeta i min roll som kustbevakare och jag tycker att jag har kunnat hantera det bra. Vi får också bra stöd av myndig­heten när vi kommer hem.

Vad gör du när du inte är på utlandsuppdrag?

– Jag jobbar i Stockholm på en 300-jakt. Det är en mindre enhet,

Varför sökte du dig till Kustbevakningen?

– Jag jobbade civilt inom polisen som stationsassistent och tänkte bli polis. En dag kom det in ett gäng kustbevakare som skulle övnings­ skjuta. Då tänkte jag att jag borde prova det, eftersom jag gillar att åka båt.

Har du några fler utlands­ uppdrag på gång?

– Ja, jag vill gärna fortsätta med fler utlandsuppdrag. Nu har jag precis blivit antagen till ett pro­ jekt i MSB:s regi som ska avsluta utbildningen av kustbevakningen i Somaliland. Den här gången ska vi vidareutbilda dem och utbilda instruktörer så att de fortsättnings­ vis kan utbilda sig själva och kunna säkra kompetensen framöver. Det blir sex veckor i vår och ytterligare sex veckor i höst. ●

TEXT: ANNIKA SJÖBERG FOTO: PRIVAT

Precis innan jul kom du hem från ett uppdrag i Somaliland.

Vad har du gjort där?

– Jag och en grupp kollegor har hjälpt till att utbilda Kust­ bevakningen i den självutropade staten Somaliland. För några år sedan skänkte Sverige ribb-båtar till Somaliland och vårt uppdrag handlade framför allt om att utbilda dem i reparation och underhåll av båtarna, manövrering, navigation och search and rescue. Målet är att öka säkerheten i Adenviken.

NR 1/2020 ES SENS 11

M Ö T E T

SYNAR OPTIKERROLLEN

YRKE: OPTIKER

Jonas Upphagen vill att fler ska förstå vad optiker faktiskt kan och gör.

TEXT: TIM ANDERSSON FOTO: SANDRA LEE PETTERSSON

12 ES SENS NR 1/2020

Jonas Upphagen blev optiker för att kunna hjälpa andra.

Här undersöker han synen på innebandyspelaren Keith Segerblad.

M Ö T E T

”O

ptikmannen” heter en superhjälte. Liksom Clark Kent döljer han sitt rätta jag, men om Clark Kent vid förvandlingen tar av sig glasögonen behåller Optikmannen sina på.

– Jag erkänner, det är väl en väldigt förskö­ nande bild av mig själv… säger Jonas Uppha­ gen om sin serieskapelse, vars äventyr man kan följa i tidningen Optik.

Han är själv optiker, eller ”optometrist” som det heter när man har rätt att använda diagnostiska ögondroppar. För närvarande driver han ett konsultbolag och leder Optiker­ podden. Just idag är han dock engagerad i en lite annorlunda uppgift.

Tillsammans med ett drygt tjugotal kolle­ gor befinner sig Jonas Upphagen i ett rum på Mittuniversitetet i Östersund. Staden står värd för Special olympics invitational games (ett internationellt mästerskap för personer med intellektuell funktionsnedsättning), och när de trehundra idrottarna från 19 länder får en lucka i schemat kommer de hit för en synundersökning samt, vid behov, sponsrade glasögon. Insatsen är en del av hälsoprogram­ met ”Healthy Athletes”.

Jonas Upphagen är den som håller i alltsammans. Just nu står han och håller för höger öga på en svensk innebandyspelare

JONAS UPPHAGEN ●G ör: Optometrist, Styrelsemedlem i Optikerförbundet,

Clinical Director Special Olympics Openings Eyes Program och Vice VD på Eyeknow Sweden AB. ● Ålder: 35 år. ● Bor: Solna, Stockholm. ● Utbildning: Magisterexamen i klinisk optometri. ● Familj: Sambon Rebecca och katten Ramses.

14 ES SENS NR 1/2020

som heter Keith Segerblad och som snart ska spela semifinal med sitt Roslagen Sol. Han har inga problem med att se bollen, försäkrar han.

Borta vid väggen står en kollega till Jonas Upphagen och pekar på symboler som Keith Segerblad ska identifiera.

– Cirkel, hus, cirkel, fyrkant….

Keith Segerblad har precis påbörjat den rutt som ska ta honom mellan de olika statio­ nerna i rummet. Närsynthet och översynthet, färgdefekter och samsynsproblem. Det är en gedigen genomgång.

Intellektuellt funktionshindrade är en grupp som inte alltid får den hjälp med ögo­ nen som de behöver, enligt Jonas Upphagen.

Det kan ha många orsaker, men en är kom­ munikationsproblem. Det kan vara svårt för en del personer att uttrycka sina behov.

– Det finns många historier om det här från organisationer. Om någon verkar väldigt frånvarande och inte hänger med i vad som händer i rummet kanske omgivningen utgår från att det beror på personens autism­ diagnos, när det egentligen handlar om att personen helt enkelt inte ser vad som pågår, berättar han.

PLÖTSLIGT ROPAR NÅGON på Jonas Uppha­ gen. En kollega tycker sig ha sett någonting misstänkt på synnerven hos en av idrottarna.

Jonas Upphagen går och hämtar en så kallad 90-lins. Ofta när man ska titta på ögonbottnen, där synnerven finns, använder man sig av en kamera. Det är enklare, men resultatet inte lika exakt. Med linsen, som man sätter framför en så kallad spaltlampa, kan man få en 3D-bild.

– Jag är en av de där optikerna som tycker att alla optiker ska ha en 90-lins. Den kräver ett manuellt hantverk som man kan förlora om man inte underhåller det.

Närsynthet och över­ synthet, färgdefekter och samsynsproblem.

Idrottarna som Jonas Upphagen undersöker får en gedigen synkontroll.

NR 1/2020 ES SENS 15

M Ö T E T

EN DAG PÅ SPECIAL OLYMPIC INVITATIONAL GAMES 7.45 – 8.10 Bussen går från hotellet till Mittuniversitetet.

08.30 Arbetet börjar med utvärdering av gårdagen.

09.00 De första idrottarna anländer för sin ögonhäls­o­ screening.

10.00 Representanter från kommunen kommer förbi och vill veta mer om Opening Eyes.

12.50 Kastar i sig lunch. ”Man kommer in i ett visst flow, och då kan det vara svårt att släppa det.”

13.00 Eftermiddagen fortsätter som förmiddagen.

19.00 Arbetsdagen avslutas.

19.40 Gemensam middag med kollegor och nyfunna vänner.

20.30 Lägger sig.

Alla intryck gör honom slut tidigt på kvällen.

16 ES SENS NR 1/2020

Jonas Upphagen undersöker syn­ nerven och finner att den är lite tunn nedtill. Men inte tillräckligt för att det skulle vara någon fara. En tredje optiker gör samma bedömning som han, och med två mot en är fallet avgjort.

Sådant här tycker Jonas Upphagen att hans yrkeskategori borde ägna sig åt i större utsträckning än den gör.

– Jag vill att vi optiker ska bli bättre på att remittera inom kåren, utnyttja hela optikerns kompetens och avlasta den allmänna sjukvården genom att jobba mer kliniskt. När vi tittar på ett öga ska vi inte bara titta på synfel, utan under­ söka hela ögat och se att det är friskt.

FÖRUTOM ATT DEN kliniska delen av arbetet är stimulerande, har han också ett annat argument för sin sak. Det hand­ lar om yrkets status. Optikeryrket har redan förlorat en stor del av hantverks­ biten. När Jonas Upphagen började sin utbildning för 13 år sedan bröt, slipade och monterade optikerna glaset själva.

Nu är det maskiner som gör det jobbet.

– Är man en optiker som bara kan fråga: ser du bättre med det här eller det där glaset, är jag rädd att man kommer att bli arbetslös om några år. Därför måste vi vidareutbilda oss, säger han.

Själv jobbar han med just det: utbild­ ning. Hans konsultbolag ägnar sig bland annat åt att hjälpa företag som vill arbeta bredare med ögonhälsa. Han är dess­ utom engagerad i en utbildning för opti­ kerassistenter. Om optikerna ska ta ett kliv upp i vårdkedjan, och bland annat tar över uppgifter som tidigare utfördes av ögonsjuksköterskor, behövs det nämligen personer som fyller på underifrån.

– Utvecklingen går åt rätt håll. För tio–

femton år sedan hade vi kanske två–tre pro­ cent som jobbade inom sjukvården. I dag går 20 procent av optikerna direkt till sjukvården, så det är en enorm ökning. Ändå finns det alltjämt en bild av en optiker som någon som endast undersöker brytningsfel och kränger glasögon i butik. Även bland allmänläkare möter han ibland en rätt vag föreställning om optikers kompetens.

– När vi har dialog med allmänläkare får vi ibland höra: ”Aha, kan ni de här bitarna, det hade vi ingen aning om. Varför kan inte ni av­­lasta allmänsjukvården med det här och det här?”

KLOCKAN TRE GÅR NÅGON runt med en bricka – optikerna behöver kaffe. En timme senare börjar det bli luft i rummet. Några amerikaner här, några kineser där. Utanför de fördragna gardinerna djupnar den klarblå himlen. Det här är sista heldagen, i morgon är mästerskapet över.

Snart kan Jonas Upphagen andas ut, med andra ord. De vanliga sysslorna väntar hemma i Stockholm.

Att hjälpa till med synundersökningar under Special olympics invitational games är för Jonas Upphagen ett sätt att göra skillnad.

Hur kommer det sig egentligen att han blev optiker? Enligt Jonas Upphagen finns det två orsaker till att människor väljer yrket.

Den första är att man är född in i en optiker­ familj. Den andra är att man inte kom in på tandläkarlinjen. Själv tillhör han den andra kategorin.

Nej, förresten, han ändrar sig.

Det finns en tredje kategori också: De som blir optiker för att de vill hjälpa andra människor.

Han tillhör lika mycket den kategorin.

– Jag har alltid velat göra något ideellt, utnyttja min kunskap för något gott.

Det var därför han gick igång på Special olympics invitational games. Genom sin medverkan här prickade han av en punkt på sin gamla lista över saker att göra innan han dör.

– En av de sakerna var att åka utomlands

»Jag har alltid velat göra något ideellt, utnyttja min kunskap för något gott.«

med Vision for all, en hjälporganisation som åker till fattiga länder och gör synundersök­ ningar och delar ut begagnade glasögon. Men så kände jag att okej, nu kommer en liknande möjlighet här i Sverige istället – givetvis ska jag vara med på det. Dessutom reser jag mycket i mitt jobb, och om jag kan hålla mig på hemmaplan och ändå göra en insats är det bra.

OPTIKMANNEN HAR TALAT. Jonas Upphagen ser inte ut som seriefiguren, med sin vita rock, orangea handskar och tajta gula kläder.

Han är betydligt mer vardagligt klädd i svarta jeans och t-shirt.

Men där hemma i garderoben hänger de, superhjältedräkterna. Han har köpt på sig en hel del genom åren. Ett tag jobbade han rent av extra som superhjälteattraktion på barnkalas. Det ringer fortfarande personer som vill hyra in honom. Nu tackar han dock nej för det mesta, och hänvisar dem vidare till en bekant som är skådespelare.

Han har helt enkelt inte tid. Insatserna behövs på annat håll. ● NR 1/2020 ES SENS 17

S P A N I N G

Tillbaka till savannen Känner du dig modern?

Bakom pannbenet döljer sig fortfarande en urtidsmänniska.

K

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION: TEAM HAWAII

”Känn dig själv.”

Så löd mottot vid det antika oraklet i Delfi.

Samma sak skulle med för­ del kunna stå inristat ovan­ för varenda arbetsplats.

Enligt Katarina Gospic, hjärnforskare och författare, skulle nämligen dagens arbetsliv fungera mycket bättre om fler bara tog till sig lite basal information om hur vårt viktigaste organ fungerar.

– När jag doktorerade på ämnet kring hjärnan och beslutsfattande blev det tydligt för mig att människor har noll koll. Det gäller både inom näringslivet och bland politiker, som verkligen styr över andras liv. Är inte det absurt?

Vilka krafter är det som driver oss mot vissa beslut? Hur motiverar vi våra medarbe­ tare? Vad får oss själva och andra att prestera?

Svaren finns numera att tillgå. De senaste decennierna har nämligen kunskapen om hjärnan exploderat, tack vare helt ny avance­ rad teknik.

18 ES SENS NR 1/2020

Så vad är det då som vi funnit i oss själva?

En uråldrig typ. En som lever för dagen, ogillar snabba förändringar och helst inte släpper blicken från savannens potentiella hot.

– Grundläggande finns två hjärnstrukturer att hålla reda på. Belöningssystemet, eller striatum, är inriktat mot, just det: belöningar.

Företrädelsevis de som är störst och kommer snabbast. Det är striatum som gör att vi hellre svarar på mejl och sorterar post it-lappar än tar tag i långsiktigt viktiga frågor, berättar Katarina Gospic.

DEN ANDRA STRUKTUREN, amygdala, styr

vår rädsla och ställer oss inför att fly eller fäkta. Den kan aktiveras av ett lejon eller en aggressiv överordnad. Men också av mindre motgångar än så.

– Om du på vägen till jobbet trampar i något som en hund gett ifrån sig blir du jättearg. När du sedan stöter på mig och inser att jag inte har skickat det där mejlet som du sade åt mig att göra, så skäller du ut mig. Det är ett scena­ rio där amygdala är väldigt framträdande.

»Om någon annan bestämmer över ditt öde kommer den personen att prioritera sig själv före dig.« Tack och lov finns det en tredje aktör i hjärnans vardagsdrama: frontalloben. Det är den som reglerar de två strukturerna, och som kan få dig att borsta bort hundskiten och hålla god min när du kommer till arbetet.

Om du är medveten om allt detta kan du alltså, är tanken, identifiera dina reaktioner och i bästa fall kontrollera dem. Kunskapen kan också hjälpa dig att hantera omgivningen.

Om du vill stimulera någons belöningssystem ska du till exempel ofta ge positiv feedback. Ett annat sätt att skapa motivation hos andra är att ge dem hög grad av frihet över sitt arbete.

– Vi människor tycker om att bestämma över oss själva. Det yttrar sig tidigt. När späd­ barn är runt fyra månader vill de äta själva – det är en överlevnadsmekanism. Hjärnan vet att om någon annan bestämmer över ditt öde

kommer den personen att prioritera sig själv före dig, säger Katarina Gospic.

DET HÄR MED ATT KONTROLLERA sina impulser låter kanske enkelt. Det är det inte.

Särskilt inte i vår tid. Katarina Gospic berättar att dagens arbetsliv, med sin stress och sitt informationsöverflöd, kopplar bort frontal­ loben och försätter oss i savann-nervigt överlevnadsläge.

Desto viktigare då att vi får koll på de kognitiva mekanismerna. Ett sätt att göra det på är att föra en ”stressdagbok”, eller ”hjärn­ dagbok”, där man benar ut vilka relationer och uppgifter på jobbet som skapar stress och oro. Det rekommenderar Katarina Blom, psykolog och författare.

– Ofta tänker vi om oss själva att vi är mer förståndiga, rationella och coola än vi är. Men i själva verket blir vi människor stressade av i stort sett samma saker, som förändringar till exempel. Det här är inget att skämmas för. Det är mänskligt. Det är din urgamla hjärna som vill ta hand om dig. Den försöker NR 1/2020 ES SENS 19

S P A N I N G

varna för någonting, men den vet inte när det är konstruktivt att varna och när den drar i alarmklockan i onödan, berättar hon.

Genom stressdagboken kan man alltså kartlägga sina reaktioner och se om de är motiverade eller inte. Nästa steg är konkret problemlösning. Här ska man fråga sig om problemen på jobbet är inom ens kontroll att påverka. Om de är det kan man kan försöka hitta en åtgärd. Om inte måste man förhålla sig till fakta.

– Det är bra att sätta ord på det för sig själv: Jag gillar det inte, men jag väljer att acceptera det, för min egen skull, för att inte stånga mig blodig mot något jag ändå inte kan påverka.

Det finns naturligtvis ytterligare ett alter­ nativ: Att lämna arbetsplatsen. För att få en balanserad syn på sin arbetssituation gäller det dock att inte förbise de positiva sidorna av den. Det är nämligen lätt hänt. Av evolu­ tionära skäl har hjärnan lärt sig att särskilt fokusera på sådant som stör oss.

– Vi människor har ett negativt filter, som gör att obehagligt laddad information lämnar 20 ES SENS NR 1/2020

»Obehagligt laddad information lämnar starkare avtryck.« ett starkare avtryck hos oss än positivt lad­ dad. Studier visar till exempel att de negativa känslorna när vi förlorar en viss summa pengar är starkare än glädjen när vi vinner samma summa, säger Katarina Blom.

DE SENASTE ÅREN HAR hjärnans funktion och betydelse uppmärksammats stort medialt, oavsett om det har handlat om ledarskap, arbetsmiljö eller barns relation till skärmar.

Kanske är självkännedomens tid till sist här.

Hjärnforskaren Katarina Gospic, som länge försökt öppna allmänhetens ögon för den nya kunskapen, hoppas det.

– Hjärnan är trög, det tar tid för den att ta in nya fakta. Första gången man hör något nytt är det obehagligt och svårt. När man får höra det många gånger börjar man till sist att mjukna, säger hon. ●

P A N E L

Erik Braatz 35 år, perfusionist, Karolinska universitetssjukhuset i Solna.

Anna Werme 39 år, folkhälsovetare, Östersunds kommun.

Martin Nyström 47 år, enhetschef, Research institutes of Sweden, Hudiksvall.

– JAG ÄR INTRESSERAD av forsk­ ning och statistik så det vill jag gärna få gå kurser i. Det finns också forskningsmöten som är intressanta att vara med på där man går igenom det senaste inom ämnet och där man får chans att förkovra sig i det senaste kun­ skapsläget tillsammans med kolle­ gorna. Det kan handla om rutiner och kirurgiska metoder och där brukar också finnas represen­ tanter från industrin som visar de senaste medicinsktekniska produkterna. Just nu har vi en ekonomisk situation som gör att det inte är riktigt lika frikostigt som vanligt men jag tycker ändå att vi blir prioriterade när det kommer till utbildningar.

– JAG JOBBAR MED folkhälso­ frågor på en strategisk nivå och det kan bli rätt abstrakt. Det är så brett och så många områ­ den man ska ha koll på. När jag pratar med andra strateger inom kommunen så är det många som känner samma sak – att vi ofta målar med väldigt stora pensel­ drag. Det breda perspektivet är visserligen viktigt men jag behöver också konkreta verktyg för att kunna vara ett stöd på rätt nivå. Just nu arbetar vi till exempel för att mer systematiskt få in social hållbarhet i samhälls­ planeringen men vet inte riktigt hur vi ska göra. Det vore bra att får lära sig mer om hur man kan göra det.

– JAG BÖRJADE SOM chef vid årsskiftet så rollen är ny för mig. I första hand ska jag gå en del obligatoriska utbildningar i exempelvis arbetsmiljö. Efter det står ledarskapsutveckling högt på agendan för mig. Framför allt skulle jag vilja lära mig mer om hur man som ledare kan arbeta med personligheter och hur vi kan interagera med varandra på ett bra sätt. Vi är tretton stycken på enheten, alla med olika per­ sonligheter, och jag skulle vilja jobba med att skapa större för­ ståelse för varandra. Att det inte alltid handlar om att någon har rätt och den andra fel utan om att man är olika, och att olik­ heterna behövs.

TEXT: ANNIKA SJÖBERG

Vad vill du ha för kompetensutveckling?

Lรถn Fรฅr du lรถn efter din prestation?

22 ES SENS NR 1/2020

T E M A LÖN

”Många anställda upplever att de blir missgynnande.” sid 24 ”Det känns positivt att vi kan påverka.” sid 28 Så kommer du förberedd till lönesamtalet. sid 30

för

mödan?

10 sidor lönande läsning!

Är du nöjd med din lön? Och vet du varför du har fått den?

När lönesättningen blir allt mer individuell måste du ha koll på processen.

I L LU S T R AT I O N : G E T T Y I M AG E S

NR 1/2020 ES SENS 23

T E M A LÖN

Sifferlösa avtal kräver mer

I dag sätts de flesta akademikerlöner i individuella lönesamtal och utan fasta siffror. Det kräver mer – av både den anställde och av chefen.

TEXT: JOHANNA KVARNSELL ILLUSTRATION: GETT Y IMAGES

U

nder stora delar av 1900talet bestämdes nivån på de anställdas löneökningar i förhandlingar mellan fackförbunden och arbets­ givarna centralt. Vem av kollegorna på en arbetsplats som fick högst lön bestämdes av antal år i yrket och befatt­ ning, inte av den enskilda medarbetarens prestation. Men under de sista decennierna på förra seklet började den principen ändras.

I dag sätts majoriteten av alla akademikers löner lokalt på arbetsplatsen och i samtal med den närmaste chefen. Det gäller även för de flesta av SRAT:s medlemmar.

TRE OLIKA SORTERS LÖNEAVTAL ● SIFFERLÖSA AVTAL

Löneavtal som inte anger några siffror för hur mycket varje anställds lön ska höjas.

I teorin kan en anställd få 0 kronors löneökning och en annan flera tusen kronor.

● AVTAL MED LÖNEPOTTER

En modell som innebär att man från centralt håll sätter av

24 ES SENS NR 1/2020

en summa som ska fördelas mellan de anställda på arbetsplatsen. Vem som får vilken summa görs dock upp lokalt.

● TARIFFLÖNER

Den anställde får ett fast lönepåslag varje år som följer en trappa. Var på trappan man befinner sig bestäms ofta av antal år i yrket.

– Det hänger ihop med en idé om att fokusera mer på produktivitet och individuell prestation än på solidarisk likabehandlings­ politik. Det går hand i hand med en övergri­ pande trend i samhället om individualisering, förklarar Bengt Larsson, professor i sociologi vid Göteborgs Universitet.

I både staten, kommuner och regioner gäl­ ler sedan några år tillbaka också helt sifferlösa löneavtal för SRAT:s medlemmar och många andra akademiker. Det betyder att det varken finns någon fast procentsats, lönepott eller individgaranti att förhålla sig till. Det finns helt enkelt varken tak eller botten för hur hög en enskild medarbetares löneökning kan bli.

BENGT LARSSON HAR tillsammans med kollegorna Ylva Ulfsdotter Eriksson och Petra Adolfsson under 2016–2018 undersökt hur individuell lönesättning fungerar i praktiken.

Genom att studera lönekriterier, intervjua nyckelpersoner och genom en stor enkät har de jämfört hur löneprocessen ser ut på fyra olika arbetsplatser, en statlig, en privat, en kommunal och en regional.

En slutsats är att lönesättningen i prakti­ ken sällan blir så individuell och sifferlös som det är tänkt i teorin. Varje lönesättande chef har de facto bara en viss pengapåse och kan

arbete under året. Där skilde sig arbetsplat­ serna åt stort.

– I den statliga myndighet vi tittade på arbetade den lönesättande chefen ofta nära teamet. Där upplevde alla att chefen hade väldigt bra koll. Men i den kommun som vi studerade nämnde till exempel lärarfacket att det inte var säkert att den lönesättande chefen visste så mycket om vad som pågick i klassrummet.

därför oftast inte sprida lönerna mellan sina anställda hur mycket som helst. Forskarna fann också att det i många fall hänger kvar föreställningar om hur lönesättningen gick till tidigare. Till exempel när det gäller kopp­ lingen till märket, den årliga löneökning som styr lönerna inom till exempel industrin.

– En stor del av de anställda och vissa av cheferna tänker: ska man inte ha märket ändå? Får jag inte märket så blir jag besviken.

Det förekommer också att både fack och löne­ sättande chefer pratar om ”pott” fast det inte finns med i avtalet.

Individuell lönesättning är tänkt att vara motiverande. Men i stället blir det ofta tvärtom.

– Många anställda upplever att de blir missgynnande. Närmare hälften av de anställda får ju mindre än genomsnittet och upplever de inte att lönesamtalet fungerade väl, kan de i stället bli demotiverade.

En annan utmaning med individuell löne­ sättning är att den bygger på att den chef som sätter lönen har god inblick i medarbetarnas

MATS ERIKSSON ÄR förhandlingschef på SRAT. Han är nöjd med att majoriteten av de kollektivavtal som förbundet är med och tecknar numera är sifferlösa och bygger på individuell lönesättning.

– Syftet är att den lokala arbetsgivaren, oav­ sett om det är en myndighet eller en kommun, ska kunna göra de avvägningar som behövs för att verksamheten ska fungera på bästa sätt. Vi tror väldigt mycket på det här systemet men vet också att det kräver mycket av de inblan­ dade för att det ska fungera.

Grundförutsätt­ ningen, säger han, är att arbetsgivare verkli­ gen för en dialog om vilka behov som finns i verksamheten och klarar av att prioritera mellan dem. Men både lönesättande chefer och anställda måste också sätta sig in i hur processen går till.

– Arbetsgivaren måste kunna förklara vad man vill satsa på. Och medlemmarna måste vara väl förberedda i vad de har åstadkommit under året.

Inom SRAT finns några grupper som inte har sifferlösa avtal. En är optiker, där avtalet innehåller siffror med stupstock som ska fördelas. Två andra är flygtekniker och lotsar som fortfarande har så kallade tarifflöner. ●

»Medlemmarna måste vara väl förberedda i vad de har åstadkommit under året.«

NR 1/2020 ES SENS 25

T E M A LÖN

De kämpar för högre löner Till vardags jobbar de som logoped och barnmorska.

Men Lena Lindberger och Linda Nilsson slåss också för att deras kollegor inom region Stockholm ska få bättre löner.

J

T E X T: K A R I N P E R S S O N FOTO : A N N A S I M O N S S O N

–

ag har alltid, redan som liten, haft ett stort rättvisepatos.

Jag tror att det är därför jag engagerar mig. Orättvisor upprör mig, liksom slöseri av kompetens och resurser, säger Linda Nilsson.

Hon arbetar huvudsakligen som barn­ morska på en mödravårdscentral i Stockholm.

Men hon är också fackligt förtroendevald.

Tillsammans med logopeden Lena Lindberger företräder hon alla SRAT:s medlemmar som arbetar inom Stockholms läns sjukvårdsom­ råde, SLSO. De berättar att det förvisso händer att medlemmar hör av sig till dem för att få information, råd och stöd, till exempel inför sina lönesamtal, men de skulle båda önska att kontakten var mycket mer omfattande.

– Om någon till exempel är missnöjd med sin lön eller upplever sig orättvist behandlad önskar vi att man vänder sig till oss så att vi kan försöka hjälpa till, säger Linda Nilsson.

– Om de inte hör av sig till oss kan vi inte göra något, fyller Lena Lindberger i.

DET FINNS MÅNGA SAKER som fungerar bra när det gäller löneprocessen inom SLSO, tycker både Lena Lindberger och Linda

26 ES SENS NR 1/2020

Nilsson. En är att det finns en tydlig viljeytt­ ring från arbetsgivarens sida om att cheferna ska arbeta med lönesättning på ett bra sätt.

Ett bevis på det är att det numera är obligato­ riskt för alla chefer att genomgå en utbildning i lönearbete, en fråga som facket drivit på.

Något annat som fungerar bra är själva strukturen för löneprocessen. Det finns tydliga riktlinjer för de möten som ska hållas mellan arbetsgivaren och facken och det finns en tidsplan som följs noga. Under en över­ läggning som sker i början av året tar fack och arbetsgivare upp sina olika yrkanden för den kommande löneöversynen.

– Det är konstruktiva möten och från arbetsgivarens sida är man mån om att ha ett gott samarbete, säger Lena Lindberger.

I år kommer SRAT bland annat att arbeta för att lönespridningen ska öka, och att det ska löna sig att stanna kvar på samma arbets­ plats, vidareutbilda sig eller på annat sätt höja sin kompetens.

Vid överläggningen meddelar arbetsgivaren vad man tänkt satsa på under det kommande året och hur budgeten ser ut.

– Det är viktigt att vi får ut den informa­ tionen till medlemmarna, för om arbets­ givaren till exempel har sagt att man vill satsa

Barnmorskan Linda Nilsson och logopeden Lena Lindberger är fackligt förtroendevalda för SRAT inom Stockholms läns sjukvårdsområde.

»Orättvisor upprör mig, liksom slöseri av kompetens och resurser.« NR 1/2020 ES SENS 27

FACKETS ROLL VID INDIVIDUELL LÖNESÄTTNING ● Löneöversynen börjar med över­

läggningar, där arbetsgivaren redogör för hur processen ska gå till och för vilka ekonomiska förutsättningar som finns.

● De fackliga organisationerna framför

sina synpunkter och lägger fram eventuella yrkanden.

● Efter det hålls de individuella löne­

samtalen mellan medarbetare och chef.

● När alla löner är satta ska fack­

förbunden och arbetsgivaren träffas för en avstämning.

på kompetensutveckling kan den enskilda medlemmen passa på att trycka på det i sitt lönesamtal, säger Lena Lindberger.

Mycket fungerar som sagt bra, men hon och Linda Nilsson ser ändå att löneprocessen har förbättringspotential på flera områden.

Dels ligger lönerna inom SLSO för lågt, dels gör arbetsgivaren för få satsningar. Det lönar sig inte heller att byta arbetsplats inom regionen för att få upp lönen. De tycker också att det skulle vara bra om facket fick vara med redan under höstens möten, när budgeten läggs, för att kunna påverka mer i ett tidigare skede.

SIFFERLÖSA AVTAL, VILKET de av SRAT:s med­ lemmar som arbetar inom SLSO har, innebär att vissa medarbetare kan få en stor löneök­ ning medan andra inte får någon alls. Därför är det kanske extra viktigt att vara väl förbe­ redd inför sitt lönesamtal. Lena Lindberger och Linda Nilsson säger att den använda 28 ES SENS NR 1/2020

Lyhörda chefer och väl förberedda medarbetare. Det är förutsättningar som kan bidra till en bättre löne­ process, tror Linda Nilsson och Lena Lindberger.

dialogmodellen, där medarbetaren förhand­ lar fram sin egen lön genom att diskutera sin prestation med sin chef, kan vara jobbig och utgöra en nackdel för de medlemmar som har svårt att prata för sig.

– Det blir mycket ansvar som läggs på den enskilda medarbetaren, säger Lena Lindberger.

En del har lägre lön än vad de skulle kunna haft, kanske just för att de inte är tillräckligt bra på att framhäva sig själva.

– Då spelar det stor roll hur lyhörd ens chef är, för lönen ska ju inte bara sättas utifrån vad man som medarbetare säger under sitt löne­ samtal utan om vad man faktiskt har gjort på jobbet, säger Linda Nilsson.

Ibland får de höra exempel på när den

»Det blir mycket ansvar som läggs på den enskilda medarbetaren.«

LÖNEAVTAL

Samma lön för alla med tariffer Alla har inte individuella löner. För många flygtekniker är det tarifflön som gäller.

lönesättande chefen inte gjort ett bra jobb.

Det handlar om medlemmar som inte ens haft något lönesamtal, eller som fått reda på sin nya lön via sms. Ibland hör personer som varit föräldralediga av sig för att de upple­ ver att det påverkat lönen. Det finns också exempel på medlemmar som sagt upp sig och därför inte fått någon löneökning, trots att de borde ha det under sina sista månader på arbetsplatsen.

– Men jag skulle säga att det är undantag, säger Lena Lindberger.

NÄR ALLA LÖNER är satta träffas de förtroen­ devalda och arbetsgivaren för avstämning.

Då går man igenom lönelistorna för att se om det går att upptäcka några konstigheter som behöver uppmärksammas eller rättas till.

– Det känns positivt att vi kan påverka.

Det är naturligtvis en långsam process, men det är ett pågående samtal som gynnar oss i längden, säger Linda Nilsson. ●

Till skillnad från de flesta av SRAT:s med­ lemmar har endast cirka tjugo procent av flygteknikerna individuell lönesättning, med lönesamtal och lön efter prestation. I stället sätts lönen för de flesta utifrån erfarenhet.

– Tarifferna kan vara lite olika utformade, men i grunden värderar de år i yrket med flygteknikercertifikat, säger Ola Blomqvist, ordförande i Svensk flygteknikerförening och förhandlare på SRAT. Systemet är utformat som en trappa, eller tariff, där en nyutexaminerad placeras in på första steget och ett visst kronavtal. Efter ett visst antal år i yrket hoppar man upp i trappan och får en högre lön samtidigt som alla tariffer höjs med en procentsats varje år, som beslutas i avtalsrörelsen.

Tarifflöner är ganska vanliga i just flyg­ branschen, där även piloter har dem.

– I piloternas fall brukar man hänvisa till att det är svårt för en chef som man knappt träffar att bedöma vad man bidrar med. Det brukar även påpekas att individuell lönesätt­ ning skulle kunna påverka flygsäkerheten på ett negativt sätt.

Lönenivån som anges i tarifferna är en miniminivå. Och på vissa arbetsplatser får de anställda högre lön för att man ska kunna rekrytera rätt kompetens. Men i andra fall upplever Ola Blomqvist att tarifflönerna blir hämmande för flygteknikernas löneutveck­ ling.

– Vi på SRAT är öppna för att förändra tarifflönerna. Vi ser att vissa klamrar sig fast i de här tarifferna och det kan betyda att viktig personal slutar eller att man inte kan anställa eftersom lönerna hålls nere, säger Ola Blomqvist.

Av SRAT:s yrkesgrupper har även lotsar och piloter inom Kustbevakningen tarifflöner. ● T E X T: J O H A N N A K VA R N S E L L

NR 1/2020 ES SENS 29

T E M A LÖN

Det här kan du kräva av arbetsgivaren Lönekriterier

Särskilda satsningar

Det ska finnas löne-­ kriterier som tydliggör vilka förmågor, kunskaper och erfarenheter som ligger till grund för löne­ sättningen.

Det ska vara tydligt om arbetsgivaren gör några särskilda satsningar i årets lönerevision.

Argument

Individfokus

Din chef ska kunna argumentera för varför hen bedömer din arbets­ prestation på ett visst sätt.

Har du individuell löne­ sättning ska lönen verkli­ gen vara individuell. Det är inte meningen att din chef ska ge en hel grupp samma lön.

VINNANDE STRATEGI Blir du alldeles matt bara av att tänka på ditt lönesamtal? Med rätt förberedelser kan du gå segrande ur partiet.

TEXT: JOHANNA KVARNSELL GRAFIK: ULRIKA SANDH

30 ES SENS NR 1/2020

Kunskap Din chef ska veta tillräck­ ligt om ditt dagliga arbete för att kunna bedöma din prestation under året.

Det här behöver du göra själv Kollektivavtal Ta reda på vad som står i det centrala löne­avtalet.

Där finns själva grund­ förutsättningarna för hur löneprocessen ska gå till för just dig.

Överens­ kommelser Ta reda på vad din lokala fackliga organisation och arbetsgivaren eventuellt har kommit överens om i årets överläggningar.

Lönepolicy Ta reda på arbetsgivarens lönepolicy, eventuella lönepolitiska program och lönekriterier.

Prestation Fundera på vilka resultat du har uppnått. Stämmer det med arbetsgivarens krav och mål för verksamheten?

Kompetens Tänk också över om du har fått mer kvalificerade uppgifter, ökat ansvar, eller ökat din kompetens under året.

Orättvist behandlad?

Misstänker du att du har blivit diskriminerad? Då ska du kontak­ ta din fackliga företrädare för att diskutera hur ni kan gå vidare.

NR 1/2020 ES SENS 31

L I S T A N

Dagens rätt på fyra sätt Vinka hej då till matlådor fyllda med torr fisk och seg potatis. Med hjälp av den här listan äter du bättre och godare på jobbet.

Välj rätt rätt

Glöm inte mellanmål

Att ta med matlåda gör det enklare att äta billigt och hälsosamt. Vissa maträtter tjänar faktiskt på att ätas som rester någon dag efter tillagningen. Dit hör exempelvis köttfärssås, potatissallad, bulgursallad och vissa grytor. Även smörgåsar med mozzarella och soltor­ kade tomater, där brödet får suga upp smak från tomaternas olja, vinner på att inte ätas nygjorda. Pajer, gratänger, omeletter och wraps är annan bra matlådemat som är enkel att variera.

För att kunna hålla energin på en stabil och bra nivå genom hela dagen krävs ibland ett eller ett par mellanmål. Här kommer därför tio tips på mellis som är enkla att ta med i små matlådor, exempelvis bägare med förvaring i locket: Yoghurt med müsli, omelettmuffins, smoothie, fruktsallad med nötter, hummus med grönsaksstavar, keso med äpple, kokta ägg, rawfoodboll, bananpannkakor, chia­ pudding eller overnight oats.

Värm smart

Nattätning kan ge problem med magen, påverka blodsocker och blodfetter negativt och leda till övervikt. Efter midnatt ska du helst undvika att äta alls och bara dricka vat­ ten. Ät ett kvällsmål före nattpasset och sedan en stadig frukost efter fem på morgonen så att du inte riskerar att vakna av hunger under dagsömnen. Välj mat som är snäll för magen, som gröt, soppa, smörgås, yoghurt eller ome­ lett. Undvik sötsaker, fet mat, råkost, bönor, stora portioner och kaffe.

Värm i två omgångar för att enklare kunna kontrollera hur lång tid som behövs. Vänta också ett par minuter innan du äter. Då kan du mikra en kortare stund och i stället låta värmen sprida sig. Kokt potatis, fisk och kött blir bäst om du delar det före uppvärmning så att kanterna inte hinner bli torra innan maten är varm i mitten. Värm potatis, ris och pasta separat för att kunna addera någon halv deciliter vatten inför uppvärmningen. Använd lock och häll sedan bort överflödig vätska för att undvika en seg yta på maten.

32 ES SENS NR 4/20 19

För dig som jobbar nattskift

T E X T: K A R I N P E R S S O N

K R Ö N I K A

Se upp för digital utförsäljning

F

olk tror att sådana som jag – personer som bryr sig om digitalisering – är jätteintresserade av teknik.

Det stämmer sällan. Det står större saker än så på spel.

I dag är det grundläggande tekniska principer som styr hela samhällsbygget.

Låt mig ge ett brännande exempel. Det pågår nämligen ett slags utförsäljning av vår digitala allmännytta. Det är ett mysterium varför nästan ingen pratar om det.

Och få saker gör mig lika rasande.

NÄTNEUTRALITET ÄR PRINCIPEN om att all trafik på internet ska behandlas lika. Om du är bredbandsleverantör, och äger ett nät, då ska det vara olagligt för dig att säga till Netflix, Amazon eller Google: ”ni har ju så mycket pengar, vi tänkte att ni ska få betala lite extra för all trafik som går till era servrar, och i gengäld ser vi till att den är prioriterad och blixtsnabb”.

Då skulle det bli omöjligt för en upp­ stickare utan kapital att konkurrera.

Ett internet utan nätneutralitet kommer att gynna de redan stora. Den som har mest pengar kommer att styra hur vi hittar all information.

Idén om att hålla nätverken trafikneutrala har lagstöd på många håll, men principen utmanas. Som i Indien. Som i Afrika. Där har

Andreas Ekström är journalist, författare och föreläsare. Hans senaste bok heter ”Att hitta”.

FOTO: RIK ARD WESTMAN

»Det pågår ett slags utförsäljning av vår digitala allmännytta.«

Facebook försökt paketera sitt angrepp mot nätneutraliteten som välgörenhet. De säger: ”Ni har inte bredband så det räcker! Det fixar vi. Vi betalar för en app där ni kan komma åt några av världens viktigaste och vanligaste sajter, utan att betala. Men vill ni använda resten av internet så kostar det.”

Målet är att kunna dela upp internet­ abonnemangen i delar, i stället för att sälja internettillgång i klump. Det blir snabbt mycket mer lönsamt.

Vill du kunna använda Facebook och Google?

Fem dollar i månaden. Vill du använda sajter som visar rörlig bild? Fem dollar till.

DETTA ÖPPNAR DESSUTOM en gyllene möjlig­ het för bredbandsoperatörerna att ta betalt av innehållsföretagen. Det blir enkelt och lagligt för en stark operatör att säga till Netflix: ”ni står för hälften av all trafik i mitt nät – om ni inte börjar betala mig mer så kommer er tjänst att börja hacka och gå långsamt.”

Beskyddarverksamhet av siciliansk modell.

Vill man vara mindre drastisk kan man kalla det storbolagspolitik: Den som är rik får affärs­ mässiga fördelar. Marknaden bestämmer.

Vi kan ju alltid välja andra tjänster, låta våra val forma internet. Men det är inte alls säkert att konsumentmakten blir tillräcklig för att skapa ett friskare nät.

Konsumentmakt består av individers frikopplade individuella beslut.

Politisk makt består av individers sammankopplade kollektiva beslut.

Rätt skött är politiken starkare. ● NR 1/2020 ES SENS 33

E X P E R T E R N A

Ska jag lämna facket när jag blir pensionär?

Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina ­frågor om arbetsmiljö, lön, ­rättigheter och anställningsvillkor.

Ska jag stanna kvar som medlem?

Marie Samuels

Evalinn Wilke

34 ES SENS NR 1/2020

Jag ska gå i pension snart. Finns det någon anledning för mig att fortsätta vara medlem i SRAT? SVAR: Du som helt går i avtals- eller ålderspen­ sion kan kvarstå som medlem i SRAT till starkt reducerad medlemsavgift. Ett vanligt skäl till att man vill stå kvar som medlem i samband med pensionen är praktiska frågor som kan uppstå i relationen till din arbetsgivare.

Ett annat vanligt skäl till att man vill kvarstå är att man vill behålla grupplivförsäk­ ringar – de övergår i seniorförsäkringar – som man har tecknat och som upphör vid utträde.

Många vill också fortsätta att läsa de tidningar och annan information som du får som medlem, exempelvis Essens, Jorde­ modern, TandhygienistTidningen, Logopeden och Flygteknikerns Värld.

En annan förmån är att du kan upprätta privata avtal utan kostnad (gåvoavtal, tes­ tamente etc) genom vår samarbetspartner avtal24.

Du måste själv meddela när du går i pen­ sion så ordnar vi överföringen till pensionärs­ medlemskap. Meddela oss på kansli@srat.se

Marie Samuels, Medlemsservice

FOTO: G E T T Y IMAG ES

Har jag rätt till heltid?

Jag har varit deltidsanställd på 50 pro­ cent de senaste fem åren och nu finns det en ny tjänst på 50 procent utlyst hos min arbetsgivare. Min fråga är om jag har någon möjlighet att hävda min rätt till den tjänsten?

SVAR: Tanken från lagstiftarens sida är att heltidsanställningar bör eftersträvas och att deltidsanställningar endast skall förekomma när det är motiverat utifrån verksamhetens behov och arbetstagarens egna önskemål.

Arbetstagarsidan har dock ingen rätt att styra arbetsgivarens verksamhet så att önskemålen från en arbetstagare tillgodoses fullt ut.

Deltidsarbetandes företrädesrätt regleras i 25 a § las. Om din arbetsgivare har flera driftenheter gäller företrädesrätten enbart anställning inom den enhet där du är syssel­ satt. Det finns tre krav som måste vara upp­ fyllda för att företrädesrätten till högre syssel­ sättningsgrad ska gälla. För det första ska du ha anmält intresse till ökad sysselsättnings­ grad till arbetsgivaren. Den sammanlagda sys­ selsättningsgraden får dock inte överskrida heltid. För det andra ska arbetsgivarens behov av arbetskraft tillgodoses genom att du får ökad arbetstid. På din arbetsplats verkar det föreligga ett arbetskraftsbehov då en ny tjänst utlysts. Slutligen krävs dock att du har tillräckliga kvalifikationer för den nya tjäns­ ten. Om du har arbetat med samma arbets­ uppgifter tidigare eller uppgifter av samma art, torde kvalifikationskravet vara uppfyllt.

För det fall din arbetsgivare anser att du inte har tillräckliga kvalifikationer för tjänsten, är det din arbetsgivare som har bevisbördan för detta. Kravet på tillräckliga kvalifikationer innebär inte att du måste behärska arbets­ uppgifterna på en gång. Du ska ha en rimlig chans att lära dig de nya arbetsuppgifterna under en inskolningsperiod.

Jag föreslår att du tar kontakt med en ombudsman på SRAT:s kansli för att disku­ tera förutsättningarna i ditt specifika fall närmare.

Evalinn Wilke, förhandlare

Hur får jag upp lönen?

Jag är anställd som vikarie och Skriv din undrar om jag har rätt till någon fråga till form av lönerevision likt mina tills­ essens@a4 .se vidareanställda kollegor?

SVAR: Det finns ingen lagstadgad rätt till lönerevision. Som mycket annat är det reglerat genom kollektivavtal. Om det inte finns kollektivavtal så är det en fråga om individuell förhandling med arbetsgivaren.

Majoriteten av de svenska arbetsplatserna omfattas av kollektivavtal. En vanlig form av lönerevision enligt kollektivavtal är att den sker årligen i dialog mellan lönesättande chef och arbetstagare. Kollektivavtalen anger vilka arbetstagare som ingår i en lönerevision.

Exempelvis ingår alla anställningsformer i löneavtalet för kommun- och landstings­ sektorn.

Om man inte ingår i en kollektivavtalad lönerevision med en tidsbegränsad anställ­ ning är det viktigt att ha en dialog med sin arbetsgivare om hur man ska kunna mot­ verka en diskrimine­ rande löneutveckling.

Särskilt om anställ­ ningen fortlöper en längre tid. Lösningar kan exempelvis vara att man inkluderas i lönerevision enligt överenskommelse med arbetsgivare. Diskriminering av visstids­ anställda är förbjudet enligt lag bland annat vad gäller lön.

Evalinn Wilke, förhandlare

»Det finns ingen lagstadgad rätt till lönerevision.«

NR 1/2020 ES SENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Rör inte vår svenska modell! ÅRETS AVTALSRÖRELSE ÄR omfattande. Tre miljoner anställda berörs av de 485 avtal som ska slutas. En gigantisk uppgift! Men historien visar att parterna kommer att lyckas, trots att mot­ sättningarna från början tycks svåra att överbrygga. I jämförelse med andra länder, också våra nordiska grannar, har vi en fredlig arbetsmarknad med få strejkdagar. Den svenska modellen, med förhandlingar mellan självständiga och ansvarsfulla parter, fung­ erar alltså väl.

Det är därför både arbetsgivare och fackförbund protesterar så kraftfullt mot EUs förslag om minimilöner. Vår gemensamma uppfattning är att en reglering inte bara hotar vårt sätt att arbeta med kollektivavtal, utan också riskerar att pressa ner lönerna.

Tvärtemot syftet, alltså. Vi konstaterar också att EU saknar rätt att lagstifta på löneområdet.

Att varje land ska kunna välja hur man arbetar med löner och anställningsvillkor.

Många medlemsländer har redan lagstadgade minimilöner och större politikerinflytande över lönesättningen. Det råder också olika uppfattningar inom Europafacket, där minimilönerna har varit på agendan under många år.

Jag har varit med i de diskussionerna flera gånger och argumenterat mot tvingande regler. Viljan att stärka alla Europas löntagare är naturligtvis god. Jag tror också att arbetstagare i länder med låga lönenivåer kan vinna på förslaget. Men i Sverige ska varken EU eller politiker sätta lönerna!

»Varje land ska kunna välja hur man arbetar med löner och anställningsvillkor.«

Anitha Wijkström Förbundsordförande SRAT

Just nu… … är jag på Judiska muséet i Berlin. Djupt berörd!

36 ES SENS NR 1/2020

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

SKATT

Kontrolluppgift 2019

Stående från vänster: Jeanette Hedberg, SKR, Anna Steen, Sobona, Monika Lack, Sobona, John Nilsson, Sobona, Marie Thuresson, Akademikeralliansen, Maria Andrén Bergström, Akademikeralliansen, Mattias Thorell, SRAT, Rejhana Babovic, Sobona och Karin Nordin, SKR. Sittande från vänster: Niclas Lindahl, SKR, Magnus Berg, DIK, Annika Bjursell, SKR, Agnes Gradstock, SKR och Vincent Lundvall, SKR.

AVTALSRÖRELSEN

Dags för nya avtal

FOTO: S R AT

Avtalsrörelsen för SRATs del är nu i full gång. Först ut är Akademikeralliansen som i början av januari lämnade in sina yrkanden till Sveriges Kommuner och Regioner (SKR) samt Sobona. Förhandlingarna för Spårtrafiken pågår också och för de övriga avtalen är förhandlingarna i uppstartsfas.

När det gäller kollektivavtal gäl­ lande lön är det viktigt att poäng­ tera att väldigt många av SRATs medlemmar omfattas av avtal som inte innehåller centralt angivna procentsiffror och som dessutom löper tillsvidare. Oavsett om avtalen innehåller siffror eller inte så är det i huvudsak lokala behov som är avgörande för löneutvecklingen på individnivå. En annan viktig del är hur löneprocessen ska se ut. I anslutning till en avtalsrörelse kan även andra delar förhandlas som exempelvis anställningsvillkor och pensioner. ●

AVTAL SOM SKA OMFÖRHANDLAS UNDER 2020 31 mars Industriavtalen 31 mars Kommuner, Regioner och bolag (tillsvidareavtal) 30 april Spårtrafik 30 april Optikeravtal 31 maj Vård och behandlings-­ verksamhet (tillsvidareavtal) 31 juli Bransch kommunikation 31 aug Gym- och friskvårdsavtal 30 sep Staten (tillsvidareavtal) 31 okt F lygteknikeravtalet SRAT omfattas även av andra avtal som är aktuella för omförhandling under året.

MATS ERIKSSON, FÖRHANDLINGSCHEF

På Min sida på srat.se finns nu en kontrolluppgift på det belopp som är aktuellt för dig som är medlem. Skattereduk­ tionen för fackföreningsavgift återinfördes den 1 juli 2018 men avskaffades igen den 1 april 2019. Det innebär att för inkomstår 2019 medges skatte­reduktion för avgifter som har betalats före den 1 april 2019. Skatte­reduktion medges med 25 procent av den sammanlagda avgiften under året om summan under perioden ovan har uppgått till minst 400 kronor. ●

FÖRSÄKRINGAR

Gemensamt bolag ska informera

PTK, LO och Svenskt Närings­ liv har kommit överens om att bilda ett gemensamt bolag som ska samla och utveckla informationen till tjänstemän, arbetare och arbetsgivare om kollektivavtalade försäkringar och pensioner. Verksamheten ska vara igång senast 1 januari 2021. En digital mötesplats för kollektivavtalade försäkringar och pensioner kommer på sikt att skapas dit medarbetare och arbetsgivare kan vända sig med alla frågor som har med kollektivavtalade försäkringar och pensioner att göra.

Verksamheterna i Fora och Collectum kommer att vara delaktiga i uppbyggnaden. ● NR 1/2020 ES SENS 37

S R A T

ditt fackförbund

TRAFIK OCH JÄRNVÄG

”Vi har blivit starkare” För ett år sedan, den 1 januari 2019, blev Trafik och Järnväg – TJ en förening i SRAT. Ett år har gått, hur går det för TJ i SRAT? – Jag tycker det går bra. Vi har förbättrat servicen till medlem­ marna genom att vi nu får del av SRAT:s större kansli med tredubb­ lad bemanning på medlemsservice.

Vi är fortfarande det självklara alternativet för administrativ personal i branschen och har inte tappat medlemmar efter samman­ slagningen.

Hur gick övergången från att vara ett Sacoförbund till att bli en förening i SRAT? Det är ju ett stort steg.

– Visst fanns det oro över att vi skulle drunkna i SRAT, men jag tycker att vi har blivit starkare genom att vara en del av en större

Stefan Strömqvist, ordförande i Trafik och Järnväg – TJ.

organisation. Ute i lokalförening­ arna är man numera facklig företrä­ dare för en organisation som består av drygt 21 000 medlemmar mot tidigare knappt 4 000. Det ger mer tyngd. Annars rullar det på som vanligt lokalt. Vi har inte behövt bygga upp en ny organisation lokalt utan drar nytta av den gamla som är väl fungerande. I SRAT har vi representation i styrelsen och är i

På gång i förbundet 23 APRIL Afterwork: Självmedkänsla – det nya sättet att må bra.

Plats: Citykonferensen, Stockholm.

38 ES SENS NR 1/2020

MARS–APRIL Arbetsmiljöeventet Gilla jobbet – arbetslivets mötesplats ordnas under våren i Malmö, Göteborg, Sundsvall, Luleå, Växjö och Karlstad.

skrivande stund den största fören­ ingen med egen ekonomi.

Vad är den största utmaningen för TJ? – Att vi kan fortsätta vara lika profilerade som Trafik och Järnväg, det självklara valet för tjänstemän inom spårtrafikbranschen. Vi sticker ju ut som branschorgani­ sation i ett förbund som annars fokuserar på profession vilket det kan finnas anledning att poängtera ibland.

Vilken fråga har ni högst upp på er dagordning just nu?

– Den kommande kongressen i maj och avtalsrörelsen. Där är problemen med lönebildnings­ processen som inte fungerat bra på många år viktig. Arbetsmiljö och arbetstider är prioriterat.

Likaså jämställdhet och att kunna kombinera arbete och fritid ligger högt på dagordningen. ● TEXT: MARIE NORELL

Läs hela kalendariet på srat.se

27–29 MAJ Facklig grundkurs för fackliga företrädare och skyddsombud i regioner. Plats: Best Western Plus Stockholm Bromma.

AN N O N S ER

Dina medlemsförmåner

Du som är medlem i SRAT/medlemsföreningarna har en mängd medlemsförmåner, förutom arbetsrättslig rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och professionsutveckling. Här nedan ser du några av de förmåner som ingår i medlemsavgiften. Fler förmåner till förmånliga priser hittar du på srat.se/formaner Försäkringar

● SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring) ● SRAT Inkomstförsäkring ● Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i

tre månader

● Loss of License – för flygtekniker ● Sjukkapital – för studenter

under studietiden

SRAT Karriär & lön

● CV-granskning, sök-jobb-tips ● Karriärcoachning ● Saco LöneSök

– Sveriges bästa lönestatistik!

Övrigt

● Medlemslån, bolån & banktjänster ● Juridisk rådgivning (privat), upprättande av

kostnadsfria avtal ● Medlemstidningen Essens ● Professionstidning, medlemsblad

Det lönar sig att vara medlem!

Förmånsannons-Essens-163x109 - förmaner i medlemsavgiften.indd 1

2020-02-10 09:16:08

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i SRAT låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,70* procent.

Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,70%. En kreditprövning görs alltid.

Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr.

Om den rörliga årsräntan är 4,70%, blir den effektiva räntan 4,80% för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift.

Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 405 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2019-09-16.

ESSENS_SRAT_SEB_2001_163x109.indd 1

2020-02-11 09:57

Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm

L

Dags för lönesamtal?

Eller ska du byta jobb?

I Saco Lönesök kan du som är medlem orientera dig om ditt löneläge. Du kan göra lönejämförelser för att se hur ingångslönerna eller löneutvecklingen ser ut, både för din utbildning, ditt yrke och/eller för andra yrkesgrupper.

Saco Lönesök kan bli ett viktigt instrument när du förhandlar din lön. Kom ihåg att statistiken endast anger vad andra har i lön, inte vad du bör begära. Kontakta oss om du behöver rådgivning .

t t a sig r a lön lem! t e d D e m vara 44 ES SENS NR 1/2020

srat.se/lonestatistik

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se