Essens 4-2019

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 4/2019

5

SÄTT ATT BLI MER EFFEKTIV

GRANSKNING

Hälften av barnmorskorna vill byta jobb SPANING

Anna Jonasson behandlar crossfit-eliten.

Dags för tillit i arbets­livet

Kroppskontroll

TEMA KLIMAT

Välj tåget – få högre lön

Kiropraktorn Anna Jonasson vill att hennes patienter ska hitta sitt naturliga ­rörelsemönster. Oavsett om de är ­elitidrottare eller barn. SID 12

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

MÖTET

NR 4/20 19 ES SENS 1

Dina medlemsförmåner Du som är medlem i SRAT/medlemsföreningarna har en mängd medlemsförmåner – förutom arbetsrättslig rådgivning, förhandlingshjälp, lönerådgivning och yrkesbevakning.

Flera förmåner ingår dessutom i medlemsavgiften.

Försäkringar som ingår i medlemsavgiften

Tidningar

● SRAT Inkomstförsäkring

● Professionstidning, medlemsblad

● Liv- , olycksfallsförsäkring samt sjukkapital – ingår i

● Chefstidningen för dig som är chef

● SRAT Hälsoskydd (sjukförsäkring)

tre månader ● Loss of License – för flygtekniker ● Sjukkapital – för studenter

under studietiden

Försäkringar du kan teckna

● Arbetslöshetsförsäkring (Akademikernas a-kassa) ● Inkomstförsäkring, tillägg ● Företagsförsäkring ● Patientförsäkring – för

● Medlemstidningen Essens

Privat juridisk rådgivning & avtal

● Juridisk rådgivning (privat) samt upprättande av

kostnadsfria avtal

Övrigt – till rabatterade priser ● Medlemslån, bolån & banktjänster

● Bokföringsprogram och böcker för egenföretagare

audiononomer, barnmorskor,

● Ledarskapslitteratur

PC för alla

logopeder, optiker och tandhygienister

●

●

Försäkringspaket (hem, liv, olycksfall) för studenter

● Saco EL

●

Försäkring för utlandsstationerade

● Spaerbjudande, weekenderbjudande,

● Hem- och personförsäkringar

SRAT Karriär

● CV-granskning, sök-jobb-tips ● Karriärkartläggning/-coachning

Lönestatistik ● Saco LöneSök

Seminarier

– Sveriges bästa lönestatistik!

● Intressanta seminarier och evenemang

kryssningar

Läs mer på srat.se/formaner Det lönar sig!

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademiker, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Johanna Kvarnsell, A4 johanna@a4.se Art director Louise Bååth, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Tim Andersson, Karin Persson, Jennie Aquilonius, Annika Clemens Fotografer och illustratörer Joel Nilsson, Anna Simonsson, Team Hawaii Omslagsbild Joel Nilsson Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 21 000 ex Annonsbokning Kontakta Marie Norell, marie.norell@srat.se

Hög tid för schyst omställning Jämställdhet, arbetsmiljö, lön, arbetstider, internationellt utvecklingsarbete, yrkes- och utbildningsfrågor. Listan kan göras ännu längre på de frågor som på ett eller annat sätt drivs av våra fackförbund.

Men klimatet? Vad kan facken göra för skillnad där?

Det kan tyckas långsökt. Ett fackförbund ska väl se till att jag får bra villkor på jobbet? Jo det stämmer. Men faktum är: Det finns inga jobb på en död planet. Det har till exempel fackförbundet CFMEU i Australien, som organiserar arbetare i bland annat kolgruvor tagit fasta på. I stället för att bara slåss för att behålla sina jobb i en miljöfarlig industri ligger de nu på sitt lands politiker för att genomföra en schyst omställning. En omställning till renare energiproduktion, men på ett socialt ansvarstagande sätt så att de som blir av med jobben har goda chanser till nya, renare arbeten.

Det har varit en stor omställning, erkände deras ordförande i ett tal 2016. Men det är den enda vägen att gå.

»Men klimatet?

Vad kan facken göra för skillnad där?«

ISSN 2003-1548

Johanna Kvarnsell Chefredaktör

Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... vår granskning av barnmorskornas arbetsmiljö. (s. 8)

... följ med bakom kulisserna på Nobelprisets efterfest. (s. 11)

I N N E H Å L L

4/2019 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING Hälften av barnmorskorna vill byta jobb.

11 F&S Hon fixar nobelfesten.

12 MÖTET 18 SPANING Dags att släppa fram tilliten på jobbet.

21 PANEL 22 TEMA Nu kraftsamlar facken för klimatet.

32 LISTAN Så blir du mer effektiv på jobbet.

33 KRÖNIKA Odla ditt lagomliv.

34 EXPERTERNA

FOTO: JOEL NILSSON

36 SRAT

4 ES SENS NR 4/20 19

Oftast hjälper hon idrottare att prestera bättre. Men för ­kiropraktorn Anna Jonasson finns det inget bättre än att se ett barn våga röra sig igen.

A K T U E L L T

2500 FOTO: G E T T Y IMAG ES

Legitimerade logopeder fanns i Sverige 2018. Antalet har ökat med 23 procent sedan 2013. Inom de flesta hälso- och sjukvårdsyrkena ökade antalet utfärdade legitimationer under samma period. ●

EU

EU:S NYA kommissionsordförande Ursula von der Leyen vill lagstifta om en gemensam europeisk ­minimilön. I dag har 22 länder inom EU nationella minimilöner.

I Sverige, Danmark och Finland finns ingen lagstiftning om lönenivåer, i stället sätts de i avtalsförhandlingar mellan fackförbund och arbetsgivare. Att införa en gemensam minimilön för hela EU, skulle, menar svenska ­fackförbund och arbetsgivare, vara ett hot mot

hela den svenska modellen.

– Ett direktivförslag skulle vara långsiktigt ödesdigert. Det skulle innebära att EU:s politiska institutioner tar sig ny kompetens att reglera lön, men på sikt även förhandlings- och strejkrätt, skriver Karl-Petter Thorwaldsson, LO, Martin Linder, PTK (som SRAT är en del av) och Mattias Dahl, Svenskt näringsliv, i en debattartikel i Dagens nyheter. ● TEXT: JOHANNA KVARNSELL

JÄMSTÄLLDHET

Snårigt regelverk för bisysslor Vilken sorts bissysla är okej att ha för den som arbetar i offentlig sektor?

Det är inte helt enkelt att ta reda på, skriver Statskontoret, som i en ­rapport har granskat just offentliganställdas bisysslor. En anledning är att reglerna för bisysslor återfinns både i Lagen om offentlig anställning och i kollektivavtalen.

Rapporten visar också att de flesta kommuner, regioner och ­myndigheter har rutiner för att hantera och informera om bisysslor.

Men ­arbetsgivarna granskar sällan hur rutinerna efterlevs. ●

FOTO: MIKAEL RISEDAL

Lag om minimilöner oroar

FORSKNING

Demokratisering ger fler möten Varför blir mötena på ­jobbet allt fler? Till exempel på grund av att arbetslivet blivit mer demokratiskt. Det konstaterar forskare i den nya ­”Mötesboken”.

– Demokratiseringen är både formell, genom att allt fler ­yrkesgrupper måste konsulteras inför ett beslut och informell, med förväntade krav på medkonsensus och medbestämmande från olika grupper, säger Malin ­Åkerström, en av forskarna bakom boken. ● NR 4/20 19 ES SENS 5

A K T U E L L T

Snart drar avtalsrörelsen igång Efter nyår börjar avtals­ rörelsen. För SRAT ser processen lite annorlunda ut än för många andra fackförbund.

Våren 2020 är en viktig tid för fackförbund och arbetsgivare. Då går många kollektivavtal ut och måste omförhandlas. Kort sagt, det är avtalsrörelse. En chans för fackförbund och arbetsgivare att få in sina önskemål om löner och arbetsvillkor i nästa periods kollektivavtal. För SRAT:s del är det dags att omförhandla till exempel avtalet för personer som arbetar inom spårtrafik, på gym, samt för optiker.

– JAG TROR ATT arbetsmiljön kommer att vara en stor fråga i årets avtalsrörelse. Nu när många trycker på för att vi ska arbeta längre blir det ännu viktigare att arbetslivet är hållbart, spår Mats Eriksson, 6 ES SENS NR 4/20 19

förhandlingschef på SRAT. För andra yrkesgrupper inom SRAT ser processen lite annorlunda ut. För de flesta av SRAT:s medlemmar förhandlar förbundet tillsammans med andra fackförbund, till exempel inom Saco-S för staten eller AkademikerAlliansen inom kommun- och region. De avtal som förhandlas fram där sätter breda ramar för vilka arbetsvillkor som gäller och hur lönesättningen går till. Men där sätts inga siffror för i vilken takt lönerna ska öka.

Förutsättningarna för löneökningar bestäms istället lokalt, på varje arbetsplats, men ska följa den process som man kommit överens om i avtalet. Därför kan de avtalen löpa tillsvidare utan att behöva omförhandlas varje eller vart tredje år. Den lösningen passar SRAT, som organiserar många små yrkesgrupper som lätt kan försvinna i mängden i en avtalsförhandling med

många andra, större yrkesgrupper.

– Den stora fördelen är att vi kan vara flexibla, vi behöver inte känna att vi är styrda av faktorer som inte är relevanta för våra grupper. För oss är det viktigt att löneprocessen bygger på de förutsättningar som råder lokalt, på den enskilda arbetsplatsen, säger Mats Eriksson.

FLERA AV DE andra fackförbunden, som inte ingår i Saco-S eller AkademikerAlliansen kommer dock att omförhandla sina avtal med staten eller kommuner och regioner. Och det innebär att SRAT kommer att vara med på ett hörn i avtalsrörelsen, trots att förbundets avtal med arbetsgivarna inte går ut. Men då handlar diskussionerna inte om lön, utan de villkor som ska gälla för alla på en arbetsplats, oavsett yrke eller utbildning. Som till exempel arbetstider eller arbetsmiljö. ●

TEXT: JOHANNA KVARNSELL

35% FOTO: PE TER KRO O N

Av akademikerna anser att det råder en tystnadskultur på deras arbetsplats. Det visar en undersökning som Novus Opinion utfört på uppdrag av Saco.● KÄLLA: NOVUS/SACO

FORSKNING

Fler möten gav jobb snabbare FLER MÖTEN med arbetsförmed-

lare gör att arbetslösa hittar jobb snabbare. Det visar en rapport från Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU. Under en tid 2015 studerade forskarna två grupper av arbetssökande, en grupp som fick tillgång till extra många möten med arbetsförmedlare och en jämförelsegrupp som fick ta del av myndighetens ordinarie utbud. Totalt deltog mer än 55 000 personer på 72 arbets­ förmedlingskontor i studien.

De som hade fler möten med arbetsförmedlare fick tips på relevanta jobb vilket ledde till att arbetssökandet blev mer riktat.

Därigenom hittade de rätt jobb snabbare och lämnade arbetslösheten tidigare.

Rapportförfattarna har räknat ut att ett fullskaligt införande av ­förstärkt förmedlingsverksamhet för samtliga nyinskrivna skulle minska arbetslösheten med 0,2 procentenheter.● TEXT: JOHANNA KVARNSELL

B ILD ER PÅ U PPS L AG E T: G E T T Y IMAG ES

JO-BESLUT

Kommun får inte tysta anställd En anställd på Avesta kommun skrev ett kritiskt ­inlägg om sin arbetsgivares fördelning av skattemedel på sin Facebooksida. Det uppskattades inte av hennes chef. Kvinnan fick veta att hon visserligen har ­”långtgående yttrande- och meddelarfrihet” men också en lojalitetsplikt. Kvinnan anmälde sin arbetsgivare till JO, justitieombudsmannen.

Nu har JO:s svar kommit: Kommunen agerade fel. ”En myndighet får inte ingripa mot en anställd för att hon har använt sig av sin grund­ lagsstadgade rätt att ge uttryck för sina åsikter”. ●

EXAMEN

Studier lönar sig Högskoleexamen leder till jobb. Av dem som tog examen under läsåret 2014/2015 var 84 procent etablerade på arbetsmarknaden efter ett till ett och ett halvt år. Det är den högsta siffran på tjugo år.

Allra bäst går det för personer med yrkesexamina, där motsvarande siffra är 90 procent.

Och allra högst etablering har de som har en examen inom medicin, odontologi, vård och omsorg. ● NR 4/20 19 ES SENS 7

G R A N S K N I N G

Trots larmen – fortsatt kris för barnmorskorna Det pressade läget i förlossningsvården har diskuterats i många år. Ändå upplever barnmorskorna att jobbet bara blir allt mer påfrestande. Det visar en enkätundersökning som Essens har gjort.

TEXT: TIM ANDERSSON GRAFIK: LOUISE BÅÅTH

HÄLFTEN AV DE drygt tusen barnmorskor som svarat på enkäten upplever att deras arbetssituation förändrats till det sämre under de senaste två åren. 76 procent av dem anger ökad belastning som ett skäl. 46 procent pekar på psykosociala arbetsmiljöproblem som stress och otrivsel.

En av dem som ser en försämring är Marianne Nilsson Weichselbraun, som arbetar inom förlossningsvården i Göteborg. Hon beskriver en situation där hon ibland har fått springa ut och in i sex förlossningsrum.

Patientsäkerheten är hotad, och det är en jättetuff känsla, säger hon.

– Efter ett pass kan man känna i arbetsgruppen: Vilken tur att vi klarade det! Shit, vad bra att den födde så snabbt, så att jag sedan kunde gå in till nästa där, och tack för att du hjälpte mig att ta hand om den sutureringen inne på rum fem, eftersom jag blev fast i rum sju. Det är så rörigt att man till slut inte vet riktigt vem som var vem.

Även Mia Ahlberg, avgående ordförande för Svenska Barnmorskeförbundet, känner igen bilden av nedåtkurvan och den ökade belastningen.

– Det är kopplat till att det blir fler och fler kvinnor som föder barn, samtidigt som klinikerna inte taktar upp med sängar och barnmorskor. Plus att det är många kliniker som lidit enormt mycket av uppsägningar de senaste två åren, säger hon.

»Efter ett pass kan man känna i arbetsgruppen: Vilken tur att vi klarade det!«

8 ES SENS NR 4/20 19

KANSKE KOMMER tappet att fortsätta. Enkät-

svaren visar nämligen att över hälften av de svarande, 53 procent, har funderat på att sluta på sin nuvarande arbetsplats. Den främsta orsaken är att man inte upplever att man kan utföra sitt jobb så som man önskar, och att patientsäkerheten försämrats.

– Det är ett fynd som är otroligt allvarligt, eftersom vi redan idag har en brist på barnmorskor i nästan alla regioner. När man gjorde en sådan här undersökning i Norge

Enkäten skickades ut till de 1 773 barnmorskor som är medlemmar i SRAT. 60 % svarade.

Tycker du att din arbetssituation har förändrats till det sämre under de senaste två åren?

9% VET EJ

50 % JA

Orsaker till att barnmorskorna svarat ja:

41 % NEJ

Ökad arbetsbelastning 76 % Psykosocial arbetsmiljö (t ex stressigt, otrivsel, konflikter, ingen kompetenshöjning etc) 46 % Otydligt chefskap 34 % Färre kollegor 32 % Omorganisation 22 % Nya arbetsuppgifter 15 % Får oftare jobba ensam 5 %

Har du funderat på att sluta på din nuvarande arbetsplats?

5%

Orsaker till att barnmorskorna svarat ja:

VET EJ

53 % JA

42 % NEJ

Kan inte utföra mitt arbete så som jag önskar/sämre patientsäkerhet 55 % Inte nöjd med lönen 48 % Vi saknar resurser 29 % Ingen återhämtning 23 % Orkar inte arbeta heltid 22 % Inga karriärmöjligheter 16 % Inskränkt privatliv 13 % Dåligt chefskap 8 % För mycket övertid 3 % Rädslan för anmälan 3 %

NR 4/20 19 ES SENS 9

G R A N S K N I N G Har du en nära chef som tar ansvar för den organisatoriska arbetsmiljön?

13 % VET EJ

48 % JA

39 % NEJ

ENKÄTEN GJORDES I SAMARBETE MED SVENSKA BARNMORSKEFÖRBUNDET OCH SRAT.

och politikerna och verksamhetscheferna förstod hur många som verkligen går och funderar på att sluta, tog man det på väldigt stort allvar. Man började jobba politiskt strategiskt på ett helt annat sätt, säger Mia Ahlberg.

BARNMORSKAN Marianne Nilsson Weichselbraun har inte själv funderat på att byta arbetsplats, men hon kan förstå om andra har det när arbetsgivarna inte är beredda att tillmötesgå vissa basala villkor. Det handlar inte bara om lön och arbetstid, utan också om möjligheten att ge god vård enligt den evidens som finns. En barnmorska per familj under förlossning är ett villkor som hon själv anser vore rimligt.

– Man säger att det inte finns tillräckligt många barnmorskor. Det är en bortförklaring.

Det finns barnmorskor som inte jobbar längre, som nu gör något annat inom vården eller kanske har gått till privat sektor. Man måste ta till vara på dem. Men de kommer inte tillbaka om inte villkoren förändras.

Någonting annat som går igenom i enkätsvaren är ett missnöje med cheferna. 39 procent av barnmorskorna anser till exempel inte att de har en chef som tar ansvar för den organisato10 ES SENS NR 4/20 19

riska arbetsmiljön. Kritiken mot ledarskapet återkommer också i andra svar. Av de femtio procenten som upplever att arbetssituationen försämrats de senaste två åren anger drygt en tredjedel ”otydligt chefskap” som orsak, och bland dem som funderat på att sluta på sin nuvarande arbetsplats hänvisar nästan lika många till ”dåligt chefskap” som förklaring.

MIA AHLBERG menar dock att missnöjet är

missriktat. Hon har träffat många chefer och vet att de är lika bekymrade över situationen som barnmorskorna, säger hon.

– De chefer som finns närmast, som man har kontakt med, är första linjens chefer, och de har sällan mandat att ta stora strategiska beslut. Så de får stå till svars för någonting som de faktiskt inte kan påverka. Det är otroligt olyckligt.

Allt sämre de senaste två åren, alltså. Ser Mia Alhberg någon ljusning?

– Nej, på vissa håll kanske, men inte generellt. Jag tycker inte att satsningen och de konkreta åtgärderna som föreslås riktas rätt. ●

F & S

Bäst på fest Nobelbanketten behöver ett klingande avslut. Det tycker hälsovetaren Selin Safer Demirbüker som är projektledare för hela den mytomspunna efterfesten.

Du är projektledare för årets fest.

Hur hamnade du här?

– Förra gången som Stockholms universitet höll i festen ­engagerade ­­ jag mig ideellt som student i ­projektet och fick ansvar för alla samarbeten som vi hade med olika företag och andra samarbetspartners. När det var dags för Stockholms ­universitet att ordna festen igen blev jag ­förtroendevald som projektledare, eller general som det kallas.

underhållning kring det här temat.

2015 var temat till exempel äventyr och då kunde man gå runt i djungel, på månen, i ett slott, i en skattkammare och så vidare. Vi öppnar dörrarna klockan 23.00 och stänger fem på morgonen.

Selin Safer Demirbüker

Vad går ditt jobb ut på?

– Vi är två arvoderade projekt­ ledare som delar på rollen.

Första veckan i januari började vi vårt arbete med att skapa en ­projektplan. Sedan har vi bland annat lagt en b ­ udget och ­rekryterat alla volontärer som arbetar med ­festen. Totalt är vi över 300 ­personer. Under själva festen kommer jag att agera värd och även springa runt och släcka e­ ventuella strukturella bränder.

Berätta om festen!

– I år har vi 1 800 gäster. Liksom tidigare år har festen ett tema som är hemligt för gästerna tills de kommer till festen. Vi bygger upp all dekor, all mat och dryck och all

Varför ville du som hälsovetare ta dig an det här uppdraget?

– Jag har läst mycket om projekt­ ledning under min utbildning.

Det har jag nytta av i arbetet med festen, även om jag inte använder mig av själva folkhälsobiten. Jag är ­egentligen färdigutbildad men såg det här som en möjlighet dels att få öva på projektledning, dels att få tid till att hitta vad jag vill bli när jag blir stor.

Vad ska du göra härnäst?

– Det vet jag faktiskt inte. Jag är kvar till sista januari. Nu när vi närmar oss festen borde jag också börja söka jobb för nästa år, men det känner jag inte riktigt att jag har tid med. Jag tar det lite som det kommer. Jag har i alla fall insett att jag inte nödvändigtvis behöver vara projekt­ledare, men att jag trivs väldigt bra med att jobba i någon form av projekt. ●

TEXT: KARIN PERSSON FOTO: PRIVAT

Vad är Students’ Nobel night cap?

– Det är Nobelbankettens stora efterfest som hålls traditionsenligt sedan ungefär 40 år tillbaka. Festen görs för Nobelpristagarna, men syftet är också att ta Nobelpriset till ­studenterna. Vi bjuder pristagarna, kungafamiljen och alla andra som är på banketten, men även olika kårer och fakultetsföreningar. På så sätt skapar vi en möjlighet för de akademiska världarna att mötas.

Projektet är studentdrivet och värdskapet alternerar mellan de fyra olika ­universiteten i Stockholm, ­Stockholms universitet, Handelshögskolan, Karolinska institutet och KTH.

NR 4/20 19 ES SENS 11

M Ö T E T

TRIMMAR ELITEN YRKE: KIROPRAKTOR

Anna Jonassons kunder tillhör idrottens toppskikt. Som kiropraktor är hennes uppgift att se till att deras kroppar klarar pressen.

TEXT: KARIN PERSSON FOTO: JOEL NILSSON

12 ES SENS NR 4/20 19

Kiropraktorn Anna Jonasson trivs med att ha träningslokalen som sin arbetsplats.

M Ö T E T

P

arkeringsgaraget är massivt. Vägen till Crossfit Solid i centrala Stockholm går via hiss två våningar ner under marknivå och förbi ett utrymme med pågående bilreparationer. Omkring två dagar i veckan drar kiropraktorn Anna Jonasson in den stickande blandningen av avgaser och kemiska rengöringsmedel i näsan för att komma till jobbet.

Inne i träningslokalen blandas vibrerande house med gnisslet från gympaskor och en oregelbundet tjutande klocka. Längst in i dunklet finns hennes mottagningsrum. Ett 14 ES SENS NR 4/20 19

rum som också fungerar som gymägarens kontor men som kan delas av med ett plommonlila draperi. Den spanska vattenhunden Thor hälsar oss välkomna med ivrig nos och röjer runt bland plattorna med energidrycksburkar innan han lägger sig till rätta på en svart skinnsoffa.

– I dag har vi Jonina här med oss också.

Hon läser sista året på naprapathögskolan och auskulterar, säger Anna Jonasson.

Jonina Oddsson står redo med block och penna i hand. Hon berättar att hon valt att komma hit som en del av sin praktikperiod för att hon är intresserad av Anna Jonassons arbetssätt.

– Många använder passiv behandling men

Anna jobbar mycket med rörelse. Jag tycker att det är spännande att se hur hon aktiverar patienterna, säger hon.

DET VAR FÖR TIO år sedan som Anna

J­ onasson bytte de mer traditionella ­behandlingsmetoderna, som hon använde sig av under de första åren av sin karriär, mot den lära som hon arbetar utifrån i dag.

Tekniken kallas dynamic neuromuscular stabilization, DNS, och utgår från kroppens eget rörelsesystem, det som vi har med oss från födseln. En plansch på väggen i mottagningsrummet visar bilder på en liten bebis i olika positioner. Bredvid bebisen en vuxen kvinna som gör likadant.

– Jag jobbar för att mina patienter ska komma tillbaka till det naturliga sättet att röra sig.

Att som kiropraktor i Sverige ägna sig åt den här tekniken är relativt ovanligt, berättar hon. Det är ett tidskrävande arbetssätt. För de flesta patienter avsätter hon en timme, till nybesök krävs ännu mer tid.

Mellan träffarna är det meningen att patienten ska vara flitig och göra övningar hemma, under största fokus.

– Det handlar om hjärnträning, inte ­styrketräning.

SNART KNACKAR dagens tredje klient på dörren till mottagningsrummet. Emma Tall är crossfitproffs, tränar 25 timmar i veckan och är mitt i tävlingssäsong.

– Hur mår du? Det var länge sedan, säger Anna Jonasson och kramar om henne.

– Handleden, håller den?

– Nja, så där, svarar Emma Tall.

Armbågen är inte heller så bra, berättar hon. Nyligen ramlade hon ner från en peg wall, ett slags klättervägg. Hon drar av sig mjukiskläderna och hoppar upp på britsen i linne och hotpants.

Mer rörelseträning och mindre knäckande, det är en del av Anna Jonassons yrkesfilosofi.

Anna Jonasson går metodiskt igenom den muskulösa kroppen. Hennes klient ­grimaserar och kinderna blossar. Huden runt armbågen rodnar av bändandet och ­vridandet.

– Så fort vi kommer hit börjar det dra i armbågen, säger Anna Jonasson.

FOTBOLL, INNEBANDY, ridning, utförsåkning.

All träning som Anna Jonasson ägnade sig åt genom uppväxten väckte ett intresse för ­kroppens funktion. Tidigt började hon tänka

ANNA JONASSON ● Gör: Kiropraktor. ● Ålder: 44. ● Bor: Årsta, Stockholm. ● Familj: Två barn och hund. ● På fritiden: Jag tycker om att träna, lyssna på musik och hitta på saker med barnen.

● Alltid i jobbväskan: Datorn där jag har alla mina journaler.

NR 4/20 19 ES SENS 15

M Ö T E T

EN VANLIG ARBETSDAG 6.50 Promenerar till jobbet med hunden Thor.

Anna Jonasson har både elitidrottare och vanliga människor som kunder. Hunden Thor får alltid följa med till jobbet.

7.30 Förbereder behandlingsrummet, torkar av bänk och instrument. Svarar på mejl och med­ delanden som kommit in under morgonen.

Crossfitproffset Emma Tall har problem med flera delar av kroppen. Anna Jonasson hjälper henne att både prestera och må bättre.

8.00 Första klienten för dagen.

13.00 Lunchpaus och hundpromenad.

Måste ha kaffe!

14.00 Eftermiddagsblocket startar och rullar på till klockan 18..

18.00 Städar upp, rengör bänk och instrument en sista gång.

19.00 Hemma, gör mat till mig och Thor.

21.00 Svarar på mejl och meddelanden, kollar videor från klienter och skriver journaler i ett par timmar (om jag inte ­somnar med datorn i knäet).

16 ES SENS NR 4/20 19

på hur man skulle kunna förebygga skador, snarare än att behandla det som är akut.

När hon sedan valde kiropraktoryrket var målet att få jobba inom sport. Under den femåriga utbildningen i England gick hon med i skolans idrottsförening och behandlade fotbolls- och rugbyspelare.

När hon sedan flyttade till Holland med sin dåvarande pojkvän valde hon att ta ytterligare en magisterexamen inom sport och idrott.

– En av anledningarna till det var att jag som kvinna aldrig riktigt tyckte att jag blev respekterad inom idrottsvärlden.

Jag kände att jag behövde en högre titel, någon form av tyngd bakom mitt namn, för att få samma respons som mina ­manliga kollegor. Även om hon var nöjd med utbildningen tycker hon i dag att tilltaget var fånigt. Dessutom hjälpte det inte.

– Det blev inte så stor skillnad.

När jag gjorde min magisterstudie på ett

fotbollslag rapporterade sjukgymnasten till mina assisterande kollegor, som var män, och inte till mig. Det var.… fascinerande.

I DAG ÄR MÅLET hon satte som 20-åring uppnått. Merparten av hennes klienter ägnar sig på mer eller mindre elitnivå åt idrott.

De är bland annat tennisspelare, löpare och cross­fitatleter och kommer antingen hit till c­ rossfitlokalen i garaget, eller till hennes andra mottagningsrum som är mer ­traditionellt beläget bland andra vårdgivare i ­Liljeholmen.

Ibland följer Anna Jonasson också med sina klienter på tävlingar för att vara behjälplig om någon skadar sig eller behöver ”aktiveras” på morgonen. I bästa fall kan behandlingen göra att klienten presterar bättre. Då får hon en liten kick.

– Man kan tro att det är glamouröst att arbeta med atleter, men det är en tuff grupp att jobba med. Alla elitidrotter i­ nnebär en enorm belastning på kroppen, den går ­sönder. På det sättet är jobbet ganska

­ tacksamt, för du känner aldrig att du o har fixat någon.

Bättre är det när hon får se en stor ­förbättring hos någon som hon inte har trott ska kunna bli bra. Eller när hon behandlar ett barn som får mindre ont och börjar våga röra sig igen.

– Det slår allt!

De egna barnen, som även har en kiropraktor till pappa, är emellertid svårflörtade.

– De är som hunden, så fort jag kommer med mina fingrar drar de sig undan. Vi pratar mycket om vikten av att andas rätt. Men jag ser att de har jättemycket brister i sina rörelsemönster. De är skomakarens barn.

I mottagningsrummet visar Emma Tall att det förutom problemen i handleden, ­armbågen och axeln också är något galet med höger fot.

– Kolla på den knölen, säger hon.

»Man kan tro att det är glamouröst att arbeta med atleter, men det är en tuff grupp att jobba med.«

– Emma! Livet som rockstjärna är inte bra.

Du har antagligen slagit ihop fötterna när du har kört dubble unders, säger Anna Jonasson.

De går ut i träningslokalen för att använda gummiband, ribbstol och kettlebell. Från crossfitboxen en trappa ner ljuder applåder.

Ett gäng killar och tjejer kan känna sig nöjda efter avklarat lunchpass.

Anna Jonasson upplever att hon kommer sina klienter nära. Hon fungerar som ett bollplank för dem och flera kvällar i veckan kan hon sitta och analysera deras rörelser från videor de skickar.

– Man blir lite mamma. Det är fint, de litar på en.

En bra kiropraktor behöver framför allt vara empatisk, tycker hon. Det gäller att kunna sätta sig in i hur det är att ha riktigt ont. Det är också viktigt att fortsätta att hålla sig uppdaterad. Den som lutar sig tillbaka på sin erfarenhet kan lätt börja missa saker.

– Jag är väldigt rädd för att bli nonchalant eller för komfortabel. Jag vill kunna så mycket att jag kan hjälpa de allra flesta. ● NR 4/20 19 ES SENS 17

S P A N I N G

Alla talar om tillit Mätbara mål skulle göra offentlig sektor mer effektiv.

I stället ökade pappersarbetet och arbetsglädjen sjönk.

Nu får medarbetarna tillbaka makten i sina händer.

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION:TEAM HAWAII

P

oliser som rapporterar varje enskild cannabisplanta som ett uppklarat narkotikabrott.

Vårdpersonal som prioriterar nybesök och stryker återbesök, och läkare som föredrar unga, friska patienter framför gamla sjuka.

Under senare år har de absurda avarterna av den så kallade new public managementstyrningen, etablerad inom tillverkningsindustrin under 80-talet och sedan överförd till offentlig sektor, blivit allt mer uppenbara. Till följd av det ser vi en växande kritik mot detaljstyrning och ­överdrivet fokus på kvantitativa mål.

18 ES SENS NR 4/20 19

I stället har en annan styrningsfilosofi börjat framträda som alternativ: den tillitsbaserade. Den sätter fokus på verksamhetens syfte och brukarnas behov, och ger medarbetarna större frihet att själva ta ansvar för arbetet.

EN PERSON som gett den här styrningen ett ansikte i offentligheten är Louise Bringselius, forskare på Ekonomihögskolan vid Lunds universitet.

– Den tillitsbaserade styrningen är en ­ödesfråga. Det handlar om arbetsmiljön – många mår psykiskt dåligt på a­ rbetsplatsen i dag. Det handlar om kvaliteten i den

– Åren innan det var det tydligt att ledarskapet och det inre klimatet på Arbetsförmedlingen hade en hel del utmaningar. Det hade utvecklats en tydlig detaljstyrning, det var lite ryckigt, kortsiktigt, fram och tillbaka, och det främjade inte egna initiativ och eget handlingsutrymme.

­ ffentliga sektorn – att kunna behandla medo borgarna på ett bra sätt. Det handlar också om etiken i offentlig sektor – att kunna vissla och få utrymme som medarbetare när det inte fungerar.

Louise Bringselius har varit forskningsledare för Tillitsdelegationen, en statlig utredning som undersöker hur styrningen av den offentliga sektorn och välfärdstjänsterna kan bli mer til�litsbaserad. Delegationen har särskilt stöttat fem myndigheter, och nyligen kom en rapport som slår fast att deras tillitsarbete ”i vissa fall lett till kortare handläggningstider, större handlingsutrymme och ökad motivation bland medarbetarna”.

En av dessa myndigheter är Arbetsförmedlingen. Organisationschefen Thomas Ericson berättar att man påbörjade sin ”förnyelseresa” redan 2014.

»Det handlar inte om blind tillit. Så har det låtit hos en del kritiker.«

EN KONKRET ÅTGÄRD var att låta cheferna under ett par år genomgå ett omfattande ledarskapsprogram. Resultatet? En bättre inre kultur på myndigheten, högre i tak, mindre av ”vi och dem”.

Att det lett till några konkreta framsteg i relationen till kunden är däremot inte så enkelt att bevisa, enligt Thomas Ericson.

– Vi levererar bättre resultat nu än 2015.

Om det sedan beror på det här bara, eller en massa andra saker, det är svårare att säga. Även om Thomas Ericson ser utvecklingen mot mer tillitsbaserad styrning på Arbetsförmedlingen som lyckad, så har den inte varit oproblematisk. En del personer på myndigheten uppfattade den nya riktningen som att målstyrningen var helt borta, och att man nu fick jobba uteslutande utifrån sitt eget huvud.

Pendeln slog ibland över för långt, säger han.

Det här är någonting som också Louise Bringselius känner igen.

– Det handlar inte om blind tillit. Så har det låtit hos en del kritiker. Personer som har sett sig hotade av den tillitsbaserade styrningen har valt att tolka ”tillit” som att det skulle handla om fritt arbete utan kontroll. Så har det aldrig varit tänkt.

Ja, det har kommit kritik. Av olika slag.

Om man från en sida i debatten kritiserat den tillitsbaserade styrningen för att urholka effektiviteten, kommer från en annan sida en invändning av motsatt slag: att den är ett fluffigt utanpåverk. Vissa fackliga röster har vänt sig mot att Tillitsdelegationen inte a­ dresserat vad man uppfattar som det v­ erkliga ­problemet i välfärdssektorn, n ­ ämligen den NR 4/20 19 ES SENS 19

S P A N I N G

vinstjakt som ligger bakom minutstyrningen.

Filosofen och samhällsdebattören Jonna Bornemark delar kritiken mot ”marknadifieringen”.

– En orsak till det väldiga kontroll­ systemet i offentlig verksamhet handlar om att pengar försvinner i vinster. Men många ­verksamheter utan vinster har köpt samma koncept. Marknadifieringen blev på 90-talet ett ideal som många okritiskt följde efter.

VÅR ÖVERTRO på att alla problem går att lösa genom noggrann mätning, kvantifiering och kontroll går djupare än ekonomiska drivkrafter, menar Jonna Bornemark. I sin mycket uppmärksammade bok ”Det omätbaras renässans” härleder hon den tillbaka till det moderna genombrottet vid 1600-talet.

På senare tid har utvecklingen ­accentuerats, och i dess förlängning identi-

20 ES SENS NR 4/20 19

fierar hon ett hot mot själva det mänskliga.

– Vi ser på förnuftet som något som ­datorerna har, och den mänskliga faktorn som något vi ska undvika. Vi vill göra oss av med värderingar, känslor, omdöme. Det leder till ett omänskligt samhälle. Det är livsfarligt.

Så hur går vi framåt? Jonna B ­ ornemark delar många av Tillitsdelegationens ­perspektiv och synpunkter. Men hon b ­ etonar att det inte främst handlar om att låta ­professionerna verka ifred – hon vill istället se miljöer där det mänskliga omdömet får plats och kan utvecklas.

– Om man ska vara en klokt handlande professionell person måste man ha en bred handlingsrepertoar, och det får man genom att stöta och blöta erfarenheter. Vi behöver ett arbetsliv där man lyfter upp svåra situationer, en kultur som är levande, diskuterande och problematiserande. ●

P A N E L

Karin Gällmo, 57 år, Facklig förtroendeman för Saco-S Försvarsmakten på heltid.

Mikael Hallberg, 46 år, Biträdande administrativ chef, Helikopterenheten.

Susanna Falk, 36 år, Logoped, Karlskrona.

DET HÄNDE FÖRRA veckan, när jag efter ett möte med Saco-S Försvars­makten pratade med en tjej från en nybildad lokalförening.

Det är alltid svårt att få människor att ställa upp i styrelsen för en lokalförening. Alla vill ha en förening, men ingen vill ta tag i det själv. Så jag tackade henne. ”Nej, det är jag som ska tacka dig”, sade hon då, ”för det är tack vare dig som jag är här på ordförandekonferensen. Det var i inspiration från dig som jag tackade ja.” Det var väl inte den bästa dagen på jobbet i övrigt, men det där gjorde att jag kände att det var värt att lägga engagemang på att jobba fackligt.

JAG HOPPAS ATT jag inte har upplevt det bästa än! Nej, men den frågan är lite svår att besvara.

Mycket av arbetet består ju av vardagsjobb. Men en sak som gjorde mig väldigt glad var när jag kom tillbaka efter sommaren och ägnade arbetsdagen åt att läsa alla larmrapporter som kommit in under tiden som jag hade varit borta. Vi gör ju räddningsuppdrag till havs, och särskilt under somrarna blir det en hel del. Det var roligt att se vilken nytta vi hade gjort, att det var så många lyckade räddningsinsatser. Även om jag jobbar administrativt så var det fint att känna att jag är en del av det.

JAG JOBBAR I SKOLAN. Ofta möter man elever utan att riktigt veta hur man ska kunna hjälpa dem, så det bästa är när man känner att möten och rekommendationer leder rätt, att skolan hittar en väg framåt. Det har jag upplevt i år.

Jag är väldigt glad och nöjd med resultatet. Det känns meningsfullt att jobba då. Vår kommun var tidig med logopeder i skolan, och det är någonting som jag tycker är väldigt bra. Det är ju där barnen vistas en stor del av tiden. En del har det väldigt kämpigt med språkliga svårigheter, och om vi ska kunna hjälpa dem är det bra om vi logopeder är på plats i deras egen miljö.

TEXT: TIM ANDERSSON

Vad är det bästa du har upplevt på jobbet i år?

T E M A Klimat

Alla vinner på folkhälsomyndighetens tågbonus. sid 24 ”Kraften finns hos de anställda”. sid 28 Världens största folkrörelse gör skillnad. sid 30

Grönt ljus!

Jordens överlevnad engagerar fackförbund över hela världen. Men kommer klimatfrågan lyckas ta sig in i den svenska avtalsrörelsen?

I L LU S T R AT I O N : G E T T Y I M AG E S

22 ES SENS NR 4/20 19

10 sidor hüllbar läsning!

T E M A XXX

Jim Werngren arbetar som utredare och mikrobiolog på avdelningen för mikrobiologi i Solna och är ordförande för den lokala Saco S-föreningen på Folkhälsomyndigheten.

24 ES SENS NR 4/20 19

Klirr i kassan för klimatsmarta En klimatbonus för anställda som väljer tåg framför flyg. Det har facket på Folkhälsomyndigheten ­förhandlat fram. Det bästa? Alla vinner.

TEXT: JENNIE AQUILONIUS FOTO: ANNA SIMONSSON

N

i sitter så långt bort, säger Ulrika Owen.

Hon framträder på en stor skärm i det lilla konferensrummet på Folkhälsomyndigheten i Solna. Själv sitter utredaren Ulrika Owen uppe i Östersund och är med på intervjun via video­ länk. Kollegan och hälsoekonomen Ellen Wolff i Solna rattar på en svart manick. En liten ruta på skärmen visar hur Ulrikas kamera zoomar in och vi kommer närmare.

– Ofta får vi lägga tio minuter i början av ett möte på att få tekniken att funka. Men det går åt rätt håll, ledningen har gjort mycket för att det ska bli enklare, säger Ellen Wolff.

55 mil skiljer de två kollegorna åt. Med 416 anställda i Solna och 120 i Östersund blir det en hel del telefonoch videomöten.

Avståndet leder också till många resor. Men sedan den 1 oktober 2017 får anställda som väljer tåget på resor över 50 mil en bonus på 550 kronor enkelväg och 1 100 kronor för tur- och retur. Det är den lokala Saco S-föreningen som har förhandlat fram en grön paragraf i avtalet för tjänsteresor.

»Tågresandet ökade med 283 ­procent. Vi är väldigt glada och stolta.«

Jim Werngren är utredare på Folkhälsomyndigheten och ordförande för fackklubben.

– Tågresandet mellan kontoren ökade med 283 procent mellan 2017 och 2018. Vi är väldigt glada och stolta, säger han.

JIM WERNGREN har drivit fram det gröna avtalet tillsammans med Ulrika Owen som var ordförande för klubben när förhandlingarna med arbetsgivaren drog igång 2016. Det började egentligen med att avtalet för tjänsteresor skulle ses över i stort. Tjänsteresorna tog medarbetarnas fritid i anspråk och facket ansåg att de måste kompenseras för det.

De som valde tåget förlorade mer tid och klubben menade att det behövdes någon form av styrmedel som belönade medarbetare som valde ett klimatsmart resealternativ.

Det fanns också en uttalad ambition från arbetsgivaren om att öka antalet resfria möten och främja miljömässigt resande. 2016 var Folkhälsomyndigheten en av de fem myndigheter enligt Naturvårdsverkets lista som hade högst utsläpp av koldioxid per anställd från korta flygresor.

Sedan tidigare fanns det en policy om att välja tåg före flyg på resor under 50 mil. Men mellan de två kontoren är det 55 mil. Ulrika Owen och Jim Werngren begärde ut statistik NR 4/20 19 ES SENS 25

TÅGBONUS GAV RESULTAT ● Folkhälsomyndigheten har 416 ­ nställda i Solna och 120 i Östersund. a Tågpremien infördes den 1 oktober 2017. ● Mellan 2017 och 2018 ökade antalet tågresor mellan kontoren med 283 procent, från 187 till 716. ● Av det totala antalet resor mellan kontoren ökade tåget sin andel från 6 procent till 20 procent under samma period. Preliminära siffror visar att den siffran steg till 31 procent för perioden 1 januari–1 september 2019. ● Totalt ökade antalet tågresor på

myndigheten, på alla sträckor, med 44 procent.

● Antalet flygresor mellan kontoren låg i princip stilla, men antalet anställda hade samtidigt ökat med 6 procent.

Ulrika Owen arbetar som utredare på Folkhälsomyndigheten i Östersund. Hon sitter i styrelsen i den lokala Saco S-föreningen och har ofta möten med kollegorna i Solna på videolänk.

»Jag får många mejl och telefonsamtal från andra myndigheter som vill veta hur vi har gjort.«

över resandet. De analyserade antal resor, hur de var fördelade på tåg och flyg, utsläpp, sträckor och kostnader.

– Oj, tänkte vi, här finns det saker som behöver kartläggas.

Och plötsligt kunde vi komma med underlag till arbetsgivaren och peka på hårda fakta över hur det såg ut, säger Jim Werngren.

Det visade sig att 95 procent av resorna mellan kontoren gjordes med flyg. Och till sin stora förvåning upptäckte de att flygresorna i snitt var dubbelt så dyra som tågbiljetterna. Varje tågbiljett kostade i snitt 650 kronor, jämfört med en flygbiljett som låg på 1 200 kronor. De skulle alltså kunna förvandla mellanskillnaden till en premie för den som valde tåget.

– Även om vi la på premien så blev det inte 26 ES SENS NR 4/20 19

dyrare, inte ens om alla reste med tåg, säger Ulrika Owen.

Och då, inflikar, Jim Werngren, har vi inte ens räknat med kostnader för anslutningsresor till och från flygplatsen. Dessutom, fortsätter han, tar det tid att ta sig till och från flygplatsen, checka in, gå genom säkerhetskontrollen och på planet.

– Det finns en vinst för arbetsgivaren i och med att vi medarbetare kan sätta oss och arbeta direkt på tåget och utföra ett större antal arbetade timmar, säger han.

ARBETSGIVAREN tyckte att fackets förslag var bra. Ellen Wolff och andra medarbetare fick reda på nyheten om den gröna reseparagrafen på intranätet. Hon tycker liksom sina två kollegor att klimatet är en självklar facklig fråga. Facket jobbar ju även med andra stora samhällsfrågor, som jämställdhet, lika villkor och arbetsmiljörelaterad ohälsa.

– Både som medlem i ett Sacoförbund och medarbetare på myndigheten är det kul att

Ellen Wolff är hälsoekonom, vilket innebär att hon analyserar och beräknar effekter av insatser inom hälso- och sjukvården samt vad sjukdomar och olyckor kostar samhället. För henne är det självklart att klimatet är en facklig fråga.

känna att ens arbetsgivare försöker ta ansvar för klimatet. Det är också bra för arbetsmiljön, jag vill kunna vara en ansvarstagande medarbetare, säger Ellen Wolff.

I april prisades Folkhälsomyndigheten också med SJ:s miljödiplom för hållbart resande för tågpremien.

– Jag får många mejl och telefonsamtal från andra myndigheter som vill veta hur vi har gjort, säger Jim Werngren.

Sett över ett år är tåget mer punktligt än inrikesflyget. För några år sedan var det stora problem, berättar han, men SJ har jobbat stenhårt för att få bukt med problemen.

Ulrika Owen påpekar att det finns många förseningar med flyg där planet får cirkulera över flygplatsen eller landa någon annanstans.

– Här i Östersund har vi flyg varje höst som vare sig landar eller lyfter på grund av dimma.

Då är tåget ett säkrare kort, säger hon.

EN DEL ANSTÄLLDA reser också med tåg på konferenser och möten utomlands. Jim Werngren har själv åkt till bland annat Holland, Österrike och Ryssland med tåg.

– Jag vet inte om jag har haft tur, men det har fungerat bra alla gånger. På vägen hem från Sankt Petersburg stannade jag i Helsingfors och tog en arbetslunch med min finska kollega.

Tåget har annars ett ganska skamfilat rykte när det gäller förseningar. Men, säger Jim Werngren, statistiken talar till tågets fördel.

I MARS I ÅR startade bland andra Jim Werngren och Ulrika Owen gruppen Klimatinitiativet på Folkhälsomyndigheten. Tanken är att skapa en plattform för klimatintresserade medarbetare. Gruppen ordnade till exempel en fika för att diskutera klimatarbetet och uppmärksamma organisationen Fridays for Futures stora klimatstrejk den 27 september.

– Det dök upp nästan hundra personer i Östersund och Solna! Det är bra för en fredagsförmiddag. Det blev en stark intern signal att frågan är viktig, säger Jim Werngren. ● NR 4/20 19 ES SENS 27

T E M A Klimat

Miljontals människor har strejkat för klimatet under hösten. Men svenska fackförbund påverkar hellre klimatfrågan på andra sätt än att strejka.

Fackförbund för framtiden Är klimathotet en facklig fråga? När Fridays for future uppmanade svenska fackförbund att strejka ställdes ­frågan på sin spets. TEXT: ANNIKA CLEMENS

K

limatfrågan har fört en undanskymd tillvaro i förhandlingar hos svenska fackförbund. Men hösten 2019 hände något.

Greta Thunberg och Fridays for Future krävde i somras att svenska ­fackförbund skulle ta ut sina medlemmar i strejk en dag, den 27 september. Det snabba svaret blev nej, men frågan dog inte med det.

– Klimatfrågan är en otroligt viktig samhällsfråga, en viktig del som vi också behöver vara med och agera kring för att minska den negativa utveckling som vi har haft, säger Anders Berndt, förbundsdirektör för SRAT. – Men vi ska inte göra det med strejkvapnet.

Det är ett sätt att kunna hantera arbetsmark28 ES SENS NR 4/20 19

nadskonflikter, men vi använder det inte som politisk påtryckning. Det finns andra sätt.

INGEN STREJK ALLTSÅ, men förtroendevalda och olika yrkesgrupper slöt upp och demonstrerade runt om i Sverige. På lunchen, under några komptimmar, eller på en semesterdag.

Hashtaggarna avlöste varandra: #psychologistsforfuture, #socialworkersforfuture, #teachersforfuture, #lawyersforfuture.

Som organisation jobbar SRAT sedan ­tidigare med klimatfrågan, bland annat genom att göra ett klimatbokslut varje år. ­Syftet är att medvetandegöra och få upp frågan på agendan.

Anders Berndt berättar att det har gett resultat. Förbundets utsläpp har nästan halverats på tre år. Utsläppen, räknat i koldioxid­ ekvivalenter, minskade från 112 ton år 2015 till 58,5 ton förra året.

– Vi mäter allt vi gör, minsta resa, varje utskick och förbrukningen av el. Det är för att se hur vårt klimatavtryck ser ut och vad vi kan göra annorlunda, berättar han.

FOTO: AN D ERS WIKLU N D/ T T

– På det stora hela har vi en starkt ­nedåtgående trend.

Efter Greta Thunbergs krav på strejk blev akademikernas önskan om handling från fackförbunden tydlig. Saco lät genomföra en undersökning som visade att åtta av tio akademiker tycker att såväl politiker som företag gör för lite för att komma tillrätta med klimatfrågan.

– Fackföreningsrörelsen i allmänhet har inte riktigt varit på bollen så snabbt som vi borde ha varit. Jag tror att det kommer att ställas krav på oss. Frågan engagerar många, inte minst många unga, sade Saco-ordföranden Göran Arrius i början av hösten.

PÅ LOGOPEDFÖRBUNDET, en av yrkesföreningarna inom SRAT, tog ordförande Ulrika Guldberg emot frågor från medlemmar om strejken. Hon gissar att logopederna som hörde av sig jobbar på skolor där frågan om

KLIMATFRÅGAN I TOPP FÖR AKADEMIKER De viktigaste framtidsfrågorna, enligt akademikerna:

● Klimat och miljö 54 procent ● Skola och utbildning 51 procent ● Sjukvård 45 procent ● 61 procent av akademikerna tycker att Sverige bör gå före andra länder i klimatomställningen och 52 procent är oroliga att klimatförändringarna redan har gått för långt. ● 78 procent tycker att politikerna borde göra mer för att komma tillrätta med klimatfrågan och 83 procent tycker att företagen borde göra mer. ● 53 procent av akademikerna är beredda att betala mer i skatt om pengarna öronmärks för att rädda klimatet.

Källa: Novus-undersökning beställd av Saco ”Akademiker om miljö- och ­klimatfrågan september 2019”

»Fackföreningsrörelsen i allmänhet har inte riktigt varit på bollen så snabbt som vi borde ha varit.« strejk var aktuell. Hon hoppas att klimatet blir en fråga i den kommande avtalsrörelsen.

– Kraften finns hos de anställda som kan verksamheten. De vet vilka saker som kan skruvas på och vilka moment som kan förändras, säger hon.

– De stora och strukturella sakerna ­kommer i hög grad att vila på arbetsgivaren, men det finns massor med små grejer som kan göras längs vägen.

UTE I VÄRLDEN jobbar den globala fackliga rörelsen redan för att positionera arbetarrörelsen i klimatförhandlingarna. Världsfacket ITUC är aktiv när världens ledare samlas på det 25:e klimattoppmötet i FN:s regi, COP 25.

Organisationen vill se ett rättvist, ambitiöst och bindande klimatavtal och jobbar för att utveckla en strategi för rättvis omställning, ”just transition”. Ingen grupp ska själv bära kostnaden för den omställning som väntar, är tanken.

Och klimatfrågan finns redan på agendan när det gäller diskussionerna om kollektiv­ avtal, konstaterar Anders Berndt.

Men det är ännu för tidigt att säga var det landar. Kanske följer svenska fackförbund sina kanadensiska systerföreningars exempel och förhandlar in gröna klausuler i kollektivavtalen. I Kanada har fackförbunden varit drivande i klimatarbetet och förhandlat om exempelvis tillgång till kollektivtrafik och möjlighet att jobba hemifrån för att minska utsläpp från arbetsresor.

– Det går inte nu att se vad utkomsten blir. Men det finns absolut med som ett ­perspektiv där vi fortsätter diskutera med våra ­motparter, säger Anders Berndt.● NR 4/20 19 ES SENS 29

T E M A Klimat

KANADA

Gröna kollektivavtal I Kanada finns klimatfrågan med i flera kollektivavtal. Det kan handla om att järnvägsbolag ­förpliktigas att minska giftiga ämnen i avfallshanteringen, eller om att universitet ska inrätta kommittéer som granskar verksamheten ur ­klimatsynpunkt.

JAMAICA

Främjar rena jobb

Jamaica påverkas redan nu av klimatförändringarna. De offentliganställdas fackförbund arbetar nu för att landet ska satsa på den offentliga sektorn som en del av lösningen på problemen.

Till exempel genom stadsplanering, kollektivtrafik och energi­ investeringar.

Mellan 2 och 13 december pågår klimattoppmötet i Madrid. Världens fackförbund är på plats och driver på för att politikerna ska ta sitt ansvar.

FOLKRÖRELSE FÖR KLIMATET Det finns inga jobb på en död planet. Därför går fackförbund på flera platser i världen i bräschen för en schyst omställning.

TEXT: JOHANNA KVARNSELL GRAFIK: LOUISE BÅÅTH

30 ES SENS NR 4/20 19

2 0 7 miljoner

personer är med lemmar i den globala fackfö reningsrörelsen. Det gö r den till den största sociala fo lkrörelsen i världen.

STORBRITANNIEN

Gröna ombud

I Storbritannien utser facket inte bara skyddsombud utan också gröna ombud, som har ett särskilt fokus på klimat- och miljöfrågor på arbetsplatsen.

AUSTRALIEN

Schyst omställning Fackförbund i Australien kämpar för att landet ska ställa om från kolenergi till renare alternativ, men på ett a ­ nsvarsfullt sätt som ­möjliggör för arbetare att hitta k ­ limatsmarta jobb.

SYDAFRIKA

Stödjer strejken

Den sydafrikanska fackliga ­centralorganisationen SAFTU, med 800 000 medlemmar, bestämde sig för att stå bakom Fridays for futures klimatstrejk.

Totalt strejkade 73 fackföreningar världen över för klimatet den 20-27 september enligt ­Globalclimatestrike.net.

NR 4/20 19 ES SENS 31

L I S T A N

Fem sätt att bli mer effektiv på jobbet Känns det som att inget blir gjort trots att arbetsuppgifterna hopar sig? Hjälp hjärnan att bli lugn och arbeta strukturerat.

Sluta multitaska Forskningen pekar åt ett håll – vi är inte gjorda för att göra flera saker samtidigt. Öva dig i stället i att göra en sak i taget och göra den ordentligt. Annars finns en risk att ställtiden du behöver för att växla mellan uppgifterna äter upp det mesta av arbetsdagen.

Har du svårt att hålla dig till en arbetsuppgift i taget kan det vara en idé att pröva några övningar i mindfulness – en teknik som går ut på att fokusera här och nu.

Rensa inkorgarna Använder du inkorgen i mejlen som ett slags arkiv? Sluta med det. I stället behöver du hitta ett system för att arkivera det som ska arkiveras och flytta det som behöver åtgärdas till en lista över åtgärder. Annars blir jakten på ett visst mejl lätt som att leta efter en nål i en höstack samtidigt som du blir stressad över mängden mejl i inkorgen. Tänk också över vilka andra inkorgar du har. Får du viktig post i ett postfack? Meddelanden på slack?

Hitta en rutin för att tömma alla inkorgar och sortera in innehållet på rätt ställe.

32 ES SENS NR 4/20 19

Skapa listor Om dina inkorgar ska få vara just inkorgar behöver du skapa fler platser att förvara uppgifter på. Förutom en kalender och ett arkiv, kan en eller flera olika uppgiftslistor vara till stor hjälp. Där bryter du ner de uppgifter du behöver bli klar med i så konkreta och små steg som möjligt. Avsluta arbetsdagen med att titta igenom både dina listor och din kalender. Gör en realistisk bedömning av vad du kommer hinna göra och skriv upp dem i morgondagens kalender.

Planera in återhämtning Att jobba flera timmar utan paus gör dig inte mer effektiv, snarare tvärt om. Vet du med dig att du har svårt att komma ihåg pauser, planera in dem i kalendern med en påminnelse. Tänk också på vad du gör under pausen. Det säger sig självt att rörelse eller ren vila ger större återhämtning än slösurfande om du vanligtvis sitter vid en dator på jobbet.

Ta hjälp av chefen för att prioritera Hinner du inte med uppgifterna hur du än organiserar ditt arbete? Då är det troligtvis arbetsbelastningen som är för hög. Tveka inte att koppla in din chef för att få hjälp att prioritera. Ju tidigare desto bättre.

T E X T: J O H A N N A K VA R N S E L L K Ä L LO R : Webbinarium: Stresshantering & effektivitet på jobbet (Saco). Fokus på jobbet (Sara Hultman och Martin Ström). Få det gjort!

(David Allen).

K R Ö N I K A

I

Satsa på ett ”lagomliv”

bland undrar jag om vi alla är från vettet. Som vi jobbar för att synas, bli bekräftade och vara till lags.

Som vi sliter för att vara tillgängliga, både fysiskt och i sociala medier. Som vi kämpar för att göra bra ifrån oss på jobbet.

Med tanke på att sjukskrivning på grund av utmattning ökar, och att stress på jobbet dödar runt sjuhundra själar om året är det dags att ropa stopp! Dags att sluta vara så förbannat bra på att göra rätt. Inse att livet kan kännas toppen utan att vara fullsmäckat med sådant vi tror att vi måste. Samt förstå att det inte är individens fel att hon är vidbränd. Vilket innebär att arbetsgivare måste sluta skuldbelägga den som i duktig-anställd-anda bränner ut sig – för att den inte sade till när det blev för mycket!

Dessutom är det läge för begreppet lagom, i betydelsen att när saker görs i lagom takt och med lagom ambition finns det utrymme för ett fulländat liv. På alla plan.

Bella Linde, journalist och författare till boken ”Odla ditt lagomliv”.

FOTO:LENA G R AN EFELT

»Det finns alltså poänger med att sluta behaga.«

LÄTT ATT SÄGA, en annan sak att göra. Och jag är fullt medveten om krävande ­arbetsgivare, restriktiva sjukförsäkringsregler och tillvarons krav på vinstoptimering. Samt helt på det klara med att lagom-ordet i sig kan signalera mesighet, samt att en människa

som vill ta det piano misstänks vara lat och bakåtsträvande.

Så är det inte! Naturligvis. Den som ­spjärnar emot har snarare goda förutsättningar att leva lite mer och lite längre – och paradoxalt nog bli så där produktiv som arbetsgivaren (och kanske även man själv) önskar.

Det finns alltså poänger med att sluta behaga. Att sluta schemalägga livet, jaga ­mellan mataffärens frysdisk, de åtta (normalt ofta tio) timmarna på jobbet och stugföreningens årsmöte. Sluta hetsa över barnens idrottsträningar, familjens sportlovsresa och Instagraminlägget med pepparkakshus i motljus. Och i stället koppla av med något som inte kräver ett dugg, som att ligga i soffan och tomglo.

DET NYA ÅRET är i antågande, och med det alla tankar på nystart. Låt mig därför komma med ett råd: Släpp nyårslöften som handlar om prestation. Sänk ambitionsnivån ibland, skippa multitasking och satsa på en sak i taget. Vägra blanda jobb- och privatliv, eller den fysiska och den digitala världen. Logga ut, möt människor öga mot öga men låt vissa inre rum vara dina egna.

Lagom är inte detsamma som tråkig.

Lagom ger utrymme att leva. Och ingen lär undra över varför du inte lade upp en Instagrambild på dina julklappstofflor. ­Möjligen kommer någon att tacka dig. Och då har du ju blivit sedd, lite lagom mycket. ● NR 4/20 19 ES SENS 33

E X P E R T E R N A

Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina ­frågor om arbetsmiljö, lön, ­rättigheter och anställningsvillkor.

Varför missade jag mötet? Ska jag anmäla jobbyte?

Marie Norell

Susanne Rönngren

34 ES SENS NR 4/20 19

Jag fick inte information om ett medlemsmöte, men min kollega fick. Varför?

SVAR: Har du kollat om din e-postadress är registrerad hos oss? Eller har du bytt e-postadress nyligen? Logga in på Min sida på srat.se så kan du kontrollera och ändra dina u ­ ppgifter. De nyhetsbrev som SRAT och föreningarna skickar ut innehåller viktig och värdefull information för dig som är medlem.

Kolla också skräpposten i e-postlådan. Se till så att du inte missar något!

Marie Norell, kommunikatör

Får SRAT automatiskt information om min sysselsättning?

SVAR: Nej det får vi inte. För att du ska betala rätt medlemsavgift och ha tillgång till rätt service och förmåner måste du själv meddela oss aktuella medlemsuppgifter. Om du till exempel har ny arbetsgivare, är föräldra­ledig, långtidssjukskriven, arbetssökande, har börjat studera eller gått i pension behöver du anmäla de förändringarna. Mycket går att ändra själv på Min sida på srat.se.

Susanne Rönngren, medlemsservice

Måste jag arbeta under uppsägningstiden?

Jag kommer troligtvis att bli uppsagd från mitt jobb. Förhandlingar pågår, men jag vet att min tjänst inte behövs längre och jag är dessutom sist anställd. Min fråga är vad som händer under uppsägnings­tiden.

Om det är arbetsbrist, behöver jag verkligen jobba under uppsägningstiden?

SVAR: Under uppsägningstiden har arbets­

Skriv din fråga till essens@a4 .se

Jag har inte haft lönesamtal på närmare två år och min arbetsgivare skjuter hela tiden upp frågan. Jag har dubbelkollat och min arbetsgivare verkar inte ha något kollektivavtal och det står ­ingenting om det här i mitt anställningskontrakt. Är det verkligen okej av arbetsgivaren att göra så här? Finns det någonting jag kan göra för att få till mitt lönesamtal?

SVAR: Då frågan om lönesamtal/lönerevision inte är reglerad i ditt anställningsavtal och det inte finns något kollektivavtal på din arbetsplats har du ingen rätt till något samtal om din lön. Det innebär att din arbetsgivare fritt kan välja om denne vill ha ett lönesamtal eller inte, det innebär även att du kanske inte får någon löneförhöjning på din arbetsplats. Kontrollera de interna riktlinjerna på din arbetsplats och se om det finns något bestämt där.

Henrik Sjösten, Förhandlare

Henrik Sjösten

FOTO: G E T T Y IMAG ES

givaren en skyldighet att betala ut lön och den anställde har en skyldighet att utföra arbete. Det du enligt lagen har rätt till vid en arbetsbristuppsägning är att under rimlig omfattning på arbetstid träffa din handläggare på Arbetsförmedlingen eller gå på anställningsintervju. I övrigt handlar det om vad ni kan komma överens om. Vissa arbetsgivare vill gärna erbjuda sina medarbetare en möjlighet att söka jobb på heltid, vissa tänker att en uppsagd medarbetare inte är den bästa ambassadören för verksamheten och att det är bättre att arbetsbefria. Andra arbetsgivare har behov av dina tjänster ända fram till sista anställningsdagen. Oavsett om din arbetsgivare kan bereda dig jobb eller inte så har du ändå rätt till din lön.

Mitt råd är att fråga din fackliga företrädare om frågan har diskuterats i förhandlingen och berätta om dina önskemål.

Henrik Sjösten, Förhandlare

Är det okej att inte kalla till samtal?

NR 4/20 19 ES SENS 35

S R A T

ditt fackförbund

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

Civilkurage på jobbet – svårt, men nödvändigt ALLA HAR RÄTT att må väl på jobbet. Nolltolerans gäller mot allt som har med trakasserier, mobbning och exkluderande att göra.

I det avseendet råder ingen motsättning mellan anställdas och arbetsgivares organisationer. Trots det, och trots tydliga skrivningar i arbetsmiljölagen, är det många som far illa av att gå till jobbet. Var tionde akademiker har utsatts för trakasserier eller mobbning. Fyra av tio tror att det är problematiskt att komma ut som homosexuell. Bara varannan litar på att deras chef skulle tillrättavisa den som drar rasistiska eller sexistiska skämt.

Chefen har det yttersta a­ nsvaret för hur medarbetarna har det på jobbet. Jag delar självfallet Sacos, och många andra o ­ rganisationers, uppfattning att alla som b ­ efinner sig på en arbetsplats har det ansvaret. Att ingen någonsin ­stillasittande ska lyssna till plumpa skämt om olika sexuella läggningar. Aldrig blunda när en arbetskamrat hånas för sitt utseende eller sin bakgrund.

Inte ducka, utan säga ifrån, när någon behandlas illa. Det är inte lätt, jag vet. Men man kan träna på det. Det är därför Saco har dragit igång kampanjen ”Var en medarbetare”, med tips om hur man kan stävja sin rädsla och sina fördomar (sådana har vi alla) och i stället visa civilkurage. Läs om det på saco. se. Och glöm inte att skyddsombud och övriga fackliga företrädare finns för att hjälpa till när det uppstår svåra situationer på arbetsplatserna.

»Bara varannan litar på att deras chef skulle tillrätta­ visa den som drar rasistiska eller ­sexistiska skämt.«

Anitha Wijkström Förbundsordförande SRAT

Just nu... ... gläds jag över att ha träffat 37 nya mycket engagerade lokala fackliga företrädare.

36 ES SENS NR 4/20 19

FÖLJ OSS!

#fackforbundetsrat

Ordföranden från några av de Sacoförbund som organiserar hälso- och sjukvårdsyrken: Stefan Jutterdal, Fysioterapeuterna, Ida Kåhlin, Sveriges Arbetsterapeuter, Anders Wahlberg, Sveriges ­Psykologförbund, Anitha Wijkström, SRAT och Chaim ­Zlotnik, Sveriges Tandläkarförbund

POLITIK

Nytt kompetensråd ska säkra bemanningen inom vården

FOTO: S R AT

Regeringen ger Social­ styrelsen i uppdrag att inrätta ett nationellt ­vårdkompetensråd.

Anledningen är att Sverige behöver fler utbildade inom vårdsektorn för att säkra framtidens personalbehov.

Rådet ska långsiktigt samordna, kartlägga och verka för att effektivisera kompetensförsörjning av personal inom vården. Inititaivet kommer från Socialstyrelsen och Universitets­kanslerämbetet.

Anitha Wijkström, förbundsordförande i SRAT, ser positivt på att regeringen nu gör allvar av förslaget.

– Det är viktigt att vi tillsammans tar frågan om kompetensförsörjning på största allvar när många

av hälso- och sjukvårdens yrken präglas av en bristsituation, säger hon och fortsätter: –Vi vill även fortsättningsvis vara med och ta ansvar och utveckla, därför ser vi positivt på detta initiativ. Vi kommer följa arbetet noggrant och ser fram emot ett bra samarbete med rådet.

Det nationella rådet med ­tillhörande kansli ska vara i­ nrättat på Socialstyrelsen senast den 1 januari 2020 och bestå av sammanlagt 14 ledamöter med ­representanter från lärosäten, ­regioner, ­kommuner, Socialstyrelsen, UKÄ och den sjukvårdsregionala nivån.

Rådet ska initialt rikta sitt arbete mot de yrken inom vården som kräver högskoleutbildning.●

Nu finns SRAT på Facebook, Instagram och Linkedin. Vår ambition är att det ska läggas upp aktuella frågor, ämnen och aktiviteter som ni kan följa. Både från förbundet, föreningarna och externt.

Vårt Instagramkonto är lite mer inriktat mot studenter.

Gå in och följ oss så missar du inget! ●

PERSONAL

Nya förhandlare på SRATs kansli Tre nya förhandlare har ­anställts på SRAT. Åsa Arkestål och Jonatan Holm börjar i november. Båda ­kommer från tjänster som ­arbetsrättsliga rådgivare på Unionen. Efter årsskiftet ­börjar Hanna ­Adlerteg som lämnar en tjänst som HR-­ partner i Knivsta kommun. ●

ARBETSMILJÖ

Webbtjänst underlättar vid ­arbetsskada Vid en arbetsskada kan det vara svårt att ha koll på vilket ekonomiskt stöd man har rätt till, vart man ska vända sig och när. För att underlätta i den processen har Försäkringskassan och AFA Försäkring tagit fram Arbetsskadeguiden – ett kostnadsfritt verktyg på webben. Läs mer på www.arbetsskadeguiden.se ● NR 4/20 19 ES SENS 37

S R A T

ditt fackförbund

MEDLEMSNYTTA

SRAT Karriär – en väldigt bra medlemsförmån Camilla Blid är en av de medlemmar som ­utnyttjat ett coachande samtal i ­medlemsförmånen SRAT Karriär. Vi har intervjuat henne om hennes tankar efter samtalet.

Hur hittade du SRAT Karriär?

– Jag hittade informationen i ­medlemstidningen ”Essens”.

Vad ville du få ut av coachningsamtalet?

– Jag ville ge mig själv chansen att få ett vidgat perspektiv och en annan infallsvinkel kring egna tankar och idéer. Har under en längre tid funderat mycket kring karriären och vad jag mer kan få ut av den på egen hand.

Fick du med dig det du önskade?

– Ja, jag fick ut det jag önskade samt mycket mer av samtalet. Det gav mig det jag sökte i perspektiv och idéer och ledde till att jag tog steget fullt ut avseende mina fortsatta karriärmöjligheter och nödvändiga förändringar från grundläget på vägen dit.

Camilla Blid, Medlem i SRAT.

FAKTA SRAT KARRIÄR Hur upplevde du mötet med coachen?

– Mötet med coachen var på det hela taget mycket positivt och nytändande av min egen kreativitet och tanke kring karriären.

Skulle du rekommendera andra medlemmar att utnyttja SRAT Karriär?

– Absolut! ●

TEXT: MARIE NORELL

På gång i förbundet 3 MARS 2020 Temadag för audionomer i Göteborg. Save the date!

Temat är E-hälsa.

38 ES SENS NR 4/20 19

26-28 APRIL 2020 TandhygienistDagarna 2020 i ­Göteborg. En dag med spännande föreläsare, vetenskapligt program och dentalutställning.

Genom SRAT Karriär kan du får hjälp med CV-granskning, kompetenskartläggning, karriär-, chefsoch intervjucoachning. Varje coachningsamtal pågår ungefär en timme. Det finns möjlighet att komma in till SRATs kansli i Stockholm och träffa sin coach personligen alternativt genomföra samtalet per telefon.

För att boka ett samtal, skicka e-post till karriar@srat.se och boka tid. På srat.se/karriar kan du läsa mer.

Läs hela kalendariet på srat.se 15 MAJ 2020 Nu är det snart dags igen!

Svenska Logopedförbundet håller förbundsmöte i Stockholm.

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i SRAT låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,70* procent.

Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,70%. En kreditprövning görs alltid.

Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr.

Om den rörliga årsräntan är 4,70%, blir den effektiva räntan 4,80% för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift.

Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 112 405 kronor och din månadskostnad blir 1 873 kronor. Årsränta per 2019-09-16.

ESSENS_SRAT_SEB_19-04_163x109.indd 1

2019-11-05 13:24

Är du den vi söker?

Just nu letar vi efter dig som studerar till audionom, optiker eller tandhygienist och vill bli studentmarknadsförare och SRATs ansikte utåt på ditt lärosäte under kommande läsår!

Du får: l Arvode. l Vass merit på ditt CV. l Värdefull kunskap om din framtida arbetsmarknad!

Hur? Anordna en aktivitet i månaden på ditt lärosäte, alltid med hjälp och stöd från oss!

Vill du veta mer? Hör av dig till vår studenthandläggare Amanda Backlund, amanda.backlund@srat.se.

srat.se SRAT-studentombud.indd 1

2019-10-23 15:05:50

Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm

L

Dags för lönesamtal?

Eller ska du byta jobb?

I Saco Lönesök kan du som är medlem orientera dig om ditt löneläge. Du kan göra lönejämförelser för att se hur ingångslönerna eller löneutvecklingen ser ut, både för din utbildning, ditt yrke och/eller för andra yrkesgrupper.

Saco Lönesök kan bli ett viktigt instrument när du förhandlar din lön. Kom ihåg att statistiken endast anger vad andra har i lön, inte vad du bör begära. Kontakta oss om du behöver rådgivning .

t t a g si r a n ! ö l m t e e l d D e m vara

srat.se/lonestatistik

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se