Essens 2-2019

ESSENS KÄRNAN I DITT YRKESLIV NR 2/2019

6

TIPS INFÖR SEMESTERN

FORSKNING

Släpp in ljuset på jobbet SPANING

Dags att värna hjärnans arbetsmiljö

Diplomaten Maria Velasco är stationerad i Jordanien.

TEMA

I fredens tjänst

MÖTET

Kriget i Jemen är en av världens ­värsta humanitära kriser. Maria Velasco arbetar för att få det att ta slut. SID 12

E fa förm n m ck e fö ån dle rb fr m un ån sd di SR tt AT

Ny som chef?

Så gör du!

NR 2 /20 19 ES SENS 3

SRAT och Folksam gillar dig så mycket att vi tillsammans har tagit fram riktigt bra försäkringar om du skulle bli sjuk eller skada dig. Via medlemskapet kan du köpa en förmånlig sjuk- och olycksfallsförsäkring till ett bra pris. Vill du ha extra trygghet till dina nära och kära kan du också köpa en livförsäkring.

Upptäck mer eller köp på folksam.se/srat eller ring 0771-950 950. Välkommen!

4 ES SENS NR 2 /20 19

S T A R T

HÖR AV DIG!

ESSENS En medlemsförmån från ditt fackförbund SRAT, som är en del av Sveriges akademikers central­organisation, Saco. Tidningen skickas per post/e-post till medlemmarna i förbundet.

KONTAKT SRAT Telefon, växel 08-442 44 60 Webbplats www.srat.se Postadress Box 1419, 111 84 Stockholm

REDAKTION Ansvarig utgivare Anders Berndt Chefredaktör Johanna Kvarnsell, A4 johanna@a4.se Art director Louise Bååth, A4 Produktion A4 Text & form, www.a4.se Reportrar Malin Letser, Tim Andersson, Emmeli Nilsson.

Fotografer och illustratörer Ylva Sundgren, Ulf Palm, Team Hawaii Omslagsbild Ylva Sundgren Korrektur Monika Lann

TRYCK Tryckeri Linderoths tryckeri, Vingåker

Upplaga 20 770 ex Annonsbokning Kontakta Marie Norell, marie.norell@srat.se

Lätt att leda?

KAN DU TÄNKA dig att bli chef, eller gruppledare? Den frågan får många förr eller senare i yrkeslivet. För en del känns det självklart att tacka ja. För andra nästan givet att svara nej. Men de flesta blir nog både smickrade och lite nervösa. Och det är säkert sunt.

För det är viktigt att tänka igenom sina drivkrafter, säger chefscoachen Charlotte Fogel i vårt tema om ledarskap, som börjar på sidan 22. Där finns gott om tips på hur du gör livet som ledare lättare.

I det här numret har vi också tagit reda på vad som händer efter disputationsfesten. Vi har frågat merparten av de kiropraktorer, audionomer, tandhygienister, logopeder, optiker och perfusionister som doktorerat sedan år 2000 vad de tycker om sin karriärutveckling och den lön de har i dag. En majoritet arbetar kvar i universitets- och högskolevärlden.

Många trivs. Men flera uttrycker också ett missnöje med vårdens attityder mot den som vill arbeta mer forskningsbaserat. Attityder som gör att de förlorar en möjlighet att föra ut sina kunskaper från forskningen.

»Det är ­viktigt att tänka ­igenom sina drivkrafter.«

TILL SIST, snart är det sommar! Läs gärna

vår lista över vilka rättigheter du har under semestern. Så kan du vila lugnt i hängmattan.

ISSN 2003-1548

Johanna Kvarnsell Chefredaktör

Tidningen är momsbefriad

Missa inte ... ... intervjun med FN-diplomaten Maria Velasco. (s. 12)

... tips för en mer hjärn­ vänlig arbetsplats. (s. 18)

FOTO: ULF PALM

I N N E H Å L L

2/2019 3 START 5 AKTUELLT 8 GRANSKNING 11 F&S Låt dagsljuset flöda!

12 MÖTET Bakom kulisserna i fredsprocessen.

18 SPANING Nu vill vi ha hjärnvänliga arbetsplatser.

21 PANEL 22 TEMA Rätt stöd för att lyckas som ledare.

32 LISTAN Sex tips för en bättre semester.

33 KRÖNIKA Ta vara på pauserna.

34 EXPERTERNA 36 SRAT

Tandhygienisten Ann-Charlotte Järlinge tvekade först när hon fick frågan om att bli chef. Men nu är hon glad över att hon vågade ta steget.

6 ES SENS NR 2 /20 19

A K T U E L L T

Högskoleprov dåligt mått på studiemotivation

FOTO PÅ SIDA: GETTY IMAGES OCH UPPSALA UNIVERSITET

KVINNOR HAR HÖGRE betyg, att skriva provet är en ­­selekterad grupp och har men det är män som får bäst resultat på högskoi genomsnitt mer av de leprovet. Det visar en ny förmågor som är viktiga för rapport som forskarna Arizo att skriva ett bra provresulKarimi och Georg Graetz tat, säger Arizo Karimi i ett Arizo Karimi har gjort för institutet för pressmeddelande. arbetsmarknadspolitisk utvärdeRapportförfattarna skriver ring, IFAU. Anledningen är att gymockså att skolbetyg bättre förutser nasiebetygen och högskoleprovet vem som kommer att fullfölja en delvis fångar olika saker. Att kvinhögskole­utbildning än vad hög­ nor har högre skolbetyg beror till skoleprovet gör. stor del på att de är mer motiverade – Skolbetygen tycks vara ett och lägger mer tid på studierna. bättre mått på allmän studieförNär det gäller resultaten på högskoberedelse än högskoleprovet. Om leprovet beror skillnaderna framför vi tog bort högskoleprovet skulle allt på att de män som skriver provi sannolikt få ännu fler kvinnliga vet har högre kognitiva förmågor än studenter, och studenterna skulle de kvinnor som skriver. i genomsnitt ha högre motivation – I totalbefolkningen ser vi men lägre kognitiva förmågor, inga könsskillnader i kognitiva avslutar Arizo Karimi. ● förmågor. Men de män som väljer TEXT: JOHANNA KVARNSELL

PENSIONSÅLDER

Äldre vill ha mer flexibelt arbetsliv Uppskattning och flexibilitet. Det är två viktiga faktorer för att förmå anställda inom vården att jobba längre. Även hälsan och den anställdas egen motivation spelar roll för huruvida man vill fortsätta arbeta efter 65 år eller inte. Resultaten kommer från en studie där forskarna frågat alla anställda över 55 år i Västerbottens läns landsting om när de vill gå i pension och varför. De som svarat tillhörde alla olika yrkesgrupper inom landstinget. ●

FOTO: FÖRSÄKRINGSKASSAN

FORSKNING

JÄMSTÄLLDHET

Lyckad satsning på ­jämställda ­myndigheter Sveriges myndigheter har blivit bättre på jämställdhet.

Det visar slutrapporten om det statliga utvecklingsprogrammet, Jämställdhetsintegrering i myndigheter.

Ett exempel är Försäkringskassan, där arbetet mot det jämställdhetspolitiska målet att mäns våld mot kvinnor ska upphöra har fått fart. Mellan 2017 och 2018 ökade a ­ ndelen handläggare för underhållsstöd som ställde frågor om våldsutsatthet från 56 ­procent till 85 procent.

Programmet, som har pågått mellan 2013 och 2018 på uppdrag av regeringen, har syftat till att införliva ett jämställdhetsperspektiv i alla delar av myndigheternas verksamhet och beslutsfattande. Totalt har 58 myndigheter, en organisation och en extern stödfunktion ingått i programmet.

Trots många steg i rätt riktning pekar Jämställdhetsmyndigheten på att det finns fortsatta behov av politisk styrning. ● NR 2 /20 19 ES SENS 7

A K T U E L L T

FOTO: KRI STIAN P O H L /REG ERIN G S K AN S LIE T

Arbetsmarknads­ minister Ylva Johans­son till­ satte i april en utredning om las.

Regeringen vill förändra las Regeringen har tillsatt en utredning för att förändra las. Men fackförbund och arbetsgivare vill hellre hitta en lösning på egen hand.

Det var i slutet av april som regeringen beslutade om direktiv för en utredning av lagen om anställningsskydd, las. Utredningen bygger på Januariavtalet och direktivet är att fokus ska ligga på fyra områden: tydligt utökade undantag från turordningsreglerna, skärpt arbetsgivaransvar för de anställdas kompetensutveckling och omställningsförmåga, lägre kostnader vid uppsägningar, särskilt för mindre företag, samt bättre balans i ­anställningsskyddet för personal med olika anställningsformer. Utredningens förslag ska 8 ES SENS NR 2 /20 19

­presenteras senast i maj 2020.

Sophie Silverryd, förbundsjurist på SRAT, tycker att utredningen har fel fokus.

– Hela idén om att turordnings­ reglerna är ett problem på arbetsmarknaden är ett missförstånd. Alla som har deltagit i en uppsägningsförhandling vet att turordningsreglerna fungerar bra i verkligheten. Problemen på arbetsmarknaden handlar snarare om att företag har svårt att hitta människor med rätt kompetens, samtidigt som en del har svårt att komma in på arbetsmarknaden. Att då ändra i lagstiftningen kring vem som ska bli av med jobbet kommer inte lösa de ­problemen.

Att förändra las var ett viktigt krav från centern och l­ iberalerna i januariavtalet. Men både fack­ förbund och arbetsgivarorganisa-

tioner vill hellre lösa problemen på arbetsmarknaden själva än att få direktiv från politiken. Därför pågår nu förhandlingar mellan parterna.

Om man kommer överens om vilka villkor som ska gälla för de fyra fokusområdena har regeringen meddelat att detta i så fall kommer att ligga till grund för en ny lag, i stället för utredningens förslag.

SRAT är representerade både i förhandlingarna som rör offentliganställda och de som rör privat­ anställda arbetstagare.

– Jag tror att det kommer bli svårt att komma överens i den ­privata sektorn. Parterna står väldigt långt ifrån varandra och har helt olika bild av verkligheten.

I kommun- och l­ andstings­sektorn tror jag man kan hitta en bra ­lösning, säger Sophie S ­ ilverryd. ● TEXT: JOHANNA KVARNSELL

ARBETSFÖRMEDLINGEN

Uppsägningarna ett faktum

FOTO PÅ U PPS L AG: G E T T Y IMAG ES OCH UPPSALA UNIVERSITET

ARBETET MED att säga upp personal på Arbetsförmedlingen är snart avslutat. Under maj månad har ­uppsägningsbeskeden nått en stor del av dem som kommer att få sluta.

Catharina Pauloff är skyddsombud på Arbetsförmedlingen i Piteå. Där har tre personer, två arbetsterapeuter och en socialkonsulent, blivit uppsagda.

En handläggare har fått erbjudande om att börja arbeta på myndighetens kundtjänst i stället. De flesta av hennes kollegor kommer att få arbeta kvar inom myndigheten, men i Luleå, eftersom Piteå-kontoret s­ ka läggas ner.

Ovissheten under den här våren har varit psykiskt

påfrestande för många.

– Att inte veta vad som händer tar energi från jobbet. Mycket av arbetsglädjen försvinner, säger Catharina Pauloff.

Det var i januari som Arbets­ förmedlingen varslade 4 500 medarbetare om uppsägning. I mars kom beskedet om att 132 lokala kontor kommer att läggas ner.

Under de första fyra månader­na 2019 har 1 100 medarbetare slutat på eget initiativ och 800 m ­ edarbetare har fått ny placering via arbetsledningsbeslut. ● TEXT: JOHANNA KVARNSELL

POLITIK

Strejkrätten kan villkoras Från den 1 augusti kan strejkrätten i Sverige ändras. Detta efter att regeringen lämnat sitt förslag till förändring av mbl (lagen om ­medbestämmande) till lagrådet för vidare beslut i riksdagen.

Lagändringen är ett resultat av den långdragna konflikten mellan Hamnarbet­ar­­förbundet och arbetsgivaren APM terminals i Göteborgs hamn. ­Förslaget innebär att rätten till stridsåtgärder, såsom strejk, ­begränsas. För att en stridsåtgärd ska vara giltig ska vissa villkor vara uppfyllda. Beslutet ska ha fattats på rätt sätt, syftet ska vara att uppnå kollektiv­avtal, den ska ha föregåtts av förhandlingar mellan parterna och kraven i strejken får inte syfta till att tränga undan ett befintligt avtal. Lagrådsremissen utgår från den överenskommelse som i juni förra året träffades av LO, TCO, Saco och Svenskt Näringsliv. ●

40%

Av de akademiker som svarat på en undersökning från Saco tror att det skulle vara problematiskt att komma ut som homosexuell på deras arbetsplats. ●

FORSKNING

Kartlägger digital arbetsmiljö Krångliga IT-system kan leda till stora problem för dem som arbetar i det. Nu ska forskare kartlägga den digitala arbetsmiljön i hälso- och sjukvården.

– Tidigare forskning om hur man jobbar i IT-projekt visar att man sällan eller aldrig tänker på arbetsmiljökonsekvenser, säger Åsa Cajander, professor i människa-datorinteraktion vid Uppsala universitet, i ett pressmeddelande.

Projektet ska dels kartlägga arbetsmiljön, dels utveckla nya metoder för att integrera arbetsmiljö­i IT-utveckling.

Forskarna samarbetar med Prevent för att nå ut med ­metoderna. ●

NR 2 /20 19 ES SENS 9

G R A N S K N I N G

Stor skillnad i villkor för disputerade Att disputera kan vara ett sätt att komma vidare i karriären och få högre lön. Men det är inte alla som tycker att deras kompetens tas tillvara. Det visar en enkätundersökning som Essens har gjort.

TEXT: JOHANNA KVARNSELL ILLUSTRATION: LOUISE BÅÅTH/GETT Y IMAGES

EN TREDJEDEL av de som svarat anger att lönen inte motsvarar de förväntningar de hade innan de började forska. Och en femtedel upplever att de inte har fått den utveckling i karriären som de väntade sig.

Essens har frågat 129 disputerade inom yrkesgrupper som SRAT representerar om hur deras yrkesliv sett ut efter disputationen. Både när det gäller karriärutveckling och lön. 42 personer svarade. Av dem arbetar en majoritet på högskola eller universitet. En mindre del av dem arbetar också kliniskt inom sitt yrke, eller både på universitet/högskola och kliniskt.

Enkätsvaren visar på hur stora skillnaderna i villkor för disputerade är. Beroende på var i landet man arbetar och i vilken organisation, kan en doktorsexamen vara både ett lyft och en black om foten.

En logoped som svarat på enkäten tycker varken att hennes lön- eller karriärutveckling

efter disputationen har levt upp till förväntningarna. I dag har hon en heltidstjänst på den högskola där hon disputerade, men skulle egentligen också vilja jobba kliniskt. Men, säger hon, det är svårt med det perspektiv på yrket som en forskarutbildning ger.

– Både kommun och landsting är livrädda för disputerade. Vi passar inte längre in i verksamheten.

Vi har högre krav på vetenskaplighet, på utveckling av verksamheten och m ­ öjlighet att åtminstone göra mer strukturerad ­uppföljning av patienterna, säger hon.

– Jag känner många som precis som jag har disputerat och längtar efter att få komma tillbaka och arbeta med patienter igen, men på ett forskningsbaserat sätt, fortsätter hon.

Västra Götalandsregionen satsar lite extra på sina medarbetare med doktorsexamen.

Här kan den som vill kombinera forskning med kliniskt arbete få hjälp och stöd genom

»Både kommun och landsting är livrädda för disputerade«

10 ES SENS NR 2 /20 19

100%

80%

Har du fortsatt forska efter disputationen?

Antal svar: 42

”Jag saknade en plan och stöd för fortsatt karriär och utveckling efter ­disputation. Det mesta har varit ett eget ansvar.”

80,9 %

60%

40%

20%

7,1 %

11,9 %

0% Ja, och gör det fortfarande

100%

Ja, men gör det inte nu

NEJ

Har din löneutveckling efter disputationen levt upp till de förväntningar du hade innan du började forska?

Antal svar: 42

80%

60%

”Ingen kan riktigt erbjuda den lön som sex års hårt arbete efter grundutbildningen skulle förtjäna.”

59,5 %

40%

30,9 %

20% JA

NEJ

0% Källa: Siffrorna och citaten kommer från en enkät som Essens skickat till kiropraktorer, tandhygienister, logopeder, perfusionister och optiker som disputerat mellan år 2000 och 2019. 129 personer fick enkäten, 42 svarade.

NR 2 /20 19 ES SENS 11

G R A N S K N I N G

avdelningen för Forskning och utveckling, FOU. Nyligen tog enheten för habilitering och hälsa också beslut om att alla medarbetare som avlagt en doktorsexamen ska få möjlighet att ägna 20 procent av sin tjänst åt FOU-arbete.

– För oss är det viktigt både för att behålla och rekrytera duktiga fackpersoner och att utveckla vår verksamhet med hjälp av den kompetens som de har. Det blir en win-win-­ situation, verksamheten får ta del av kompetensen men de här personerna kan också använda kunskaperna för att utvecklas vidare, säger Arve Opheim, chef för FOU inom habilitering och hälsa.

ARVE OPHEIM hoppas att satsningen kan få fler att hitta ett sätt att kombinera kliniskt arbete med forskning. De 20 procent av en tjänst som kan användas till FOU-arbete kan till exempel användas för att meritera sig för en docentur, eller på annat sätt gå vidare med forskning efter disputationen utan att behöva söka externa medel till en början. Kravet är att den anställde ska ha en tydlig plan som utarbetats tillsammans med den klinik den arbetar på samt FOU. På så sätt säkerställer regionen att satsningen blir relevant för den anställde och samtidigt både av akademiskt intresse och intresse för verksamheten. ●

Har din möjlighet till utveckling inom yrket efter disputationen levt upp till de förväntningar du hade innan du började forska?

Antal svar: 42

100% ”Jag upplever inte att sjukvården är intresserade av disputerade logopeder.”

80%

64,2 % 60%

40%

21,4 %

20% 0% JA

NEJ

Källa: Siffrorna och citaten kommer från en enkät som Essens skickat till kiropraktorer, tandhygienister, logopeder, perfusionister och optiker som disputerat mellan år 2000 och 2019. 129 personer fick enkäten, 42 svarade.

12 ES SENS NR 2 /20 19

F & S

Glad och pigg med dagsljus på jobbet Kan vi jobba i en grotta så länge vi får lite sol under lunchen?

Psykologiforskaren Arne Lowden har gjort en kunskapssammanställning och skapat upplysning i en viktig arbetsmiljöfråga.

Spelar det någon roll när under dagen vi tillgodogör oss ljuset?

– Tidigt på morgonen är vi som mest ljuskänsliga. Det ljuset ger större effekt än det vi får på lunchen. På eftermiddagen har ljuset inte alls samma effekt på dygnsrytmen. Därför menar jag att det vore förödande med sommartid året runt. På vintern får vi nämligen en timmes mindre ljus på morgonen.

De som tycker att det är trevligt med ljusare eftermiddagar förbiser de biologiska effekterna.

Så det går alltså att kompensera dåliga ljusvillkor på jobbet med att gå ut på lunchen?

– Ja…

att reglera dygnsrytmen. Om man har depressiva besvär behöver man mer.

Arne Lowden Stressforskare

I övrigt kan man sitta i en grotta?

– … eller så ser man till att ordna bra ljusvillkor på arbetet. Det går att ersätta dagsljus med elektriskt ljus, men det måste vara starkt och dagsljuslikt, inte gult som är det vanliga inomhus. Och det får inte vara påslaget hela tiden, utan måste följa dygnsrytmen och dimmas ned mot eftermiddagen.

Hur mycket ljus behöver vi för att må bra?

– En mörk novemberdag ligger dagsljuset på över 1000 lux (”lux” är ett mått på ljusstyrka), och en solig sommardag på kanske 50 000 lux.

Hur mycket ljus vi behöver? Om jag ska ge ett recept kan jag säga så här: de flesta människor klarar sig med en halvtimmes dagsljus per dag, som överstiger 1000 lux, för

Hur vet man att man har bra ljus på jobbet?

– Det står på lampan. Där hittar man olika värden. Färgtemperaturen ska ligga på 4000 kelvin eller mer. 3000 innebär väldigt gult ljus och är inte så bra. Ett annat värde heter CRI/Ra, och det visar hur väl lampan återspeglar dagsljus. 100 är dagsljus, och det bör ligga på minst 80.

Det finns också möjlighet att mäta färgspektrum med speciella mätdon och ljusstyrka med lux-mätare. Vill man ha en grov uppskattning finns det en app.

Har jag missat någon viktig fråga?

– Kanske något om fönster. Du får bra med dagsljus genom att sitta nära ett fönster, men bara ett par meter bort minskar effekten. Om det är 1000 lux precis vid fönstret så är det under hundra tre meter in i rummet. Och där upphör effekten.

Fotnot: Arne Lowden är docent på Stressforskningsinstitutet i Stockholm, och rapporten heter ”Dagsljuskrav och utblick på arbetsplatsen: Effekter på hälsa och beteende”.

TEXT: TIM ANDERSSON

Varför behöver vi dagsljus på jobbet?

– Dagsljus behövs bland annat för att vi ska kunna reglera vår dygnsrytm. Ungefär 50 procent av kroppens celler är beroende av dygnsrytmens styrning. Sömn och vakenhet är också en ganska rytmiskt styrd funktion. Vi blir sömniga till kvällen, lägger oss i tid och får en fullgod sömn. Och inte nog med det: sömnkvaliteten blir bättre. Dagsljuset påverkar också humörreglerande centra i hjärnan och minskar nedstämdhet. Och till sist: Dagsljuset är en utmärkt källa till pigghet.

NR 2 /20 19 ES SENS 13

M Ö T E T

UPPDRAG

YRKE: DIPLOMAT

14 ES SENS NR 2 /20 19

Maria Velasco är spindeln i nätet när representanter för olika jemenitiska partier möts i Stockholm.

FRED Som rådgivare åt FN:s särskilda sändebud för Jemen arbetar Maria Velasco mitt i storpolitiken.

TEXT: TIM ANDERSSON FOTO: YLVA SUNDGREN

M Ö T E T

H

Maria Velasco bor sedan 2016 med sin familj i Jordaniens huvudstad Amman.

Tidigare har hon arbetat i Jerusalem och Bryssel.

oppas inte vi kraschlandar”, tänkte hon när hon åkte till Rimbo i november förra året för att reka.

Nästan trettio år tidigare hade ett flygplan störtat i närheten, men den krasch som Maria Velasco oroade sig för nu var av ett annat slag: Om några veckor skulle de två stridande huvudparterna i det jemenitiska inbördeskriget komma till Johannesbergs slott i Rimbo, och hon skulle vara med och leda fredsförhandlingarna.

Kriget i Jemen har pågått sedan 2015 och lett till världens just nu värsta humanitära situation. Tiotusentals civila har dödats, miljoner tvingats på flykt och i detta nu riskerar 14 miljoner personer att svälta ihjäl. Ännu en misslyckad konsultation hade varit förödande.

– In i det sista kunde vi inte vara säkra på om parterna skulle dyka upp. Vi hade förberett allting noggrant med den lilla brasklappen att det kanske inte skulle hända,

säger Maria Velasco, som är senior rådgivare åt Martin Griffith, FN:s särskilda sändebud för Jemen.

Men så hände det faktiskt. Såväl regeringssidan som AnsarAllah – de så kallade Huthi-rebellerna – dök plötsligt upp i ett snöigt Rimbo, med vinterjackor och mössor på. ”Vackert men kallt”, löd deras dom över Sverige. I en vecka bodde de tillsammans på slottet. De sov i olika byggnader men träffades ute på gårdsplanen och i de gemensamma utrymmena.

Arbetet var hårt. Förhandlingarna skedde främst i små arbetsgrupper, och avslutades kring sex–sju på kvällen. FN:s generalsekreterare, som dök upp sista dagen, kom inte i säng förrän vid 03.30.

– Jag fungerade som “captain”, kapten, för allting. Jag hade ansvar för schemat, för att se till att allting flöt på. Jag bollade mellan det substantiella och det praktiska, att se till att det fanns rum och så vidare. Det var väldigt hands on. Samtidigt satt jag med i en arbetsgrupp och förhandlade, berättar Maria Velasco.

Stämningen var bra, säger hon. Och slutsumman lyckad. Med tanke på konfliktens komplexitet var det ingen som hade förväntat sig någon total fredsöverenskommelse, men ett viktigt resultat var vapenvilan i hamnstaden Hodeidah. Genom den kan nämligen förnödenheter och humanitär hjälp komma in i landet.

MARIA VELASCO ● Gör: Rådgivare åt FN:s särskilda sändebud för Jemen. Utsänd av Folke bernadotteakademin. ● Ålder: 48 år. ● Utbildning: Juridik, diplomatprogrammet. ● Familj: Maken Erik Ullenhag, ambassadör i Jordanien. Två barn.

16 ES SENS NR 2 /20 19

Kriget i Jemen har lett till en av världens värsta humanitära kriser.

Men efter lyckade fredsförhandlingar i Rimbo i höstas finns nu hopp om en lösning på konflikten.

NR 2 /20 19 ES SENS 17

M Ö T E T

VÄRLDEN VÄNTAR fortfarande på att parterna ska förverkliga några av de avtal som Stockholmsmötet resulterade i. Det har dragit ut på tiden. Men i Hodeidah råder fortfarande relativt lugn.

– Det har blivit bättre på marken i staden.

Människorna som flydde har börjat komma tillbaka. Även om situationen inte är löst ännu, har man undvikit den militära offensiven.

I APRIL VAR MARIA

»Det finns ganska starka grupperingar som motsätter sig förbättringar, särskilt i frågor som gäller sexuella och reproduktiva rättigheter och jämställdhet.«

Velasco tillbaka i Sverige igen, nu för ett veckolångt seminarium på Kastellholmen i Stockholm. Flera jemenitiska partier var också på plats. Det var dock inte fråga om några förhandlingar, utan en informell dialog av det slag som i vanliga fall hanteras i Amman. Den jordanska huvudstaden har blivit till en FN-hubb för konflikterna i grannländerna.

Själv kom hon dit 2016, då hennes man Erik Ullenhag blivit ambassadör där. Det var inte alldeles enkelt från början, varken för barnen eller för Maria Velasco.

– Jag sökte en del jobb, men det var inte så lätt som jag trodde. Man skickar in sin ­ansökan och sedan är det ett svart hål. Man vet inte vad som händer, man hör ingenting.

Efter ett år, i juni 2017, fick hon till slut ­jobbet som rådgivare för FN:s ­särskilda sändebud för Jemen, utsänd av Folke ­Bernadotteakademin.

Då hade det inte skett några förhandlingar på ett år. Parterna stod så långt ifrån varandra att något möte dem emellan inte var möjligt. Dåvarande sändebudet, Ismail Ould Cheikh Ahmed, fick arbeta hårt för att 18 ES SENS NR 2 /20 19

ens få till konsultationer med de krigande ­grupperna en och en.

Det är det värsta med hennes jobb – de perioder då ingenting går framåt.

– När jag kom in var det meningen att jag skulle jobba med de här fredsavtalen, men eftersom det inte skedde några förhandlingar fick jag göra lite av varje. Jag är ju också jurist, så jag gör rättsliga bedömningar, och även politiska analyser, skriver olika rapporter.

Jag har ett slags samordnande funktion på kontoret.

Det är överhuvudtaget en frustrerande tid för någon som jobbar med mänskliga rättigheter, menar hon. Det fick hon själv erfara när hon under en period verkade som svensk delegat i FN:s generalförsamling i New York.

En av resolutionerna som hon arbetade med handlade om b ­ arnäktenskap.

– Det finns ganska starka grupperingar som motsätter sig förbättringar, särskilt i frågor som gäller sexuella och reproduktiva rättigheter och jämställdhet. Konservativa och auktoritära värderingar har blivit starkare. De framsteg som har gjorts… det är svårt att komma längre för närvarande, man får snarare försöka försvara det man redan har uppnått.

MARIA VELASCO har en gedigen diplomatisk karriär bakom sig. Hon utbildade sig till jurist och jobbade först på en advokatbyrå i Bryssel.

Men i och med lågkonjunkturen 2002 sökte hon sig vidare, till UD. Efter att ha läst på diplomatprogrammet har hon haft flera tjänster där, bland annat som gruppchef på enheten

Maria Velasco växlar mellan praktiska arbetsuppgifter och att sitta med i förhandlingar om fredsavtalet.

EN VANLIG ARBETSDAG 07.10 Skolbussen kommer. Åker och tränar och sen till kontoret.

09.30 Kort möte för att samordna rapportering till FN:s högkvarter.

11.00 Möter sändebudet.

12.30 Lunch på kontorets kafé.

15.00 Deltar när ett annat FN-organ lanserar en rapport om Jemen.

16.45 Tillbaka på jobbet, skriver på ett underlag till sände­ budets briefing i säkerhetsrådet.

18.00 Åker från jobbet, hämtar äldsta dottern på simträningen.

19.00 Mottagning hemma på ­residenset för en svensk delegation.

21.00 Ett par svenska kollegor dröjer sig kvar för en drink. Erik lägger yngsta dottern och ansluter senare.

23.00 Stupar i säng.

för folkrätt och mänskliga rättigheter. Hon har också arbetat på UD:s MENA- och Amerikaenheter, och lett den politiska sektionen vid svenska generalkonsulatet i Jerusalem.

– I Jerusalem var konflikten väldigt närvarande. Demonstrationer med tårgas. Man passerar checkpoints hela tiden. Jag bevakade dessutom sådana här saker som husdemoleringar, vräkningar när bosättarna tar över hus, vilket var vanligt i vissa delar av Jerusalem.

Hon jobbar mycket, säger hon. Och när hon lämnar kontoret på kvällen följer arbetet med henne i tankarna. Kan hon hålla konflikterna och eländet på avstånd? Visst händer det att hon blir illa berörd och frustrerad, säger hon, men hon får inte låta det påverka henne i jobbet.

– Det kan ofta komma krav från en part om att vi ska fördöma någonting som motparten har gjort. Men det är inte vår uppgift. Nu

försöker vi hitta gemensamma nämnare för att få till en dialog i Jemen, då kan man inte välja sida eller fördöma. Man måste förhålla sig neutral.

Just nu pågår ett intensivt arbete för att återuppta den politiska processen för hela Jemen, och inte bara enskilda delar. Hon är förhoppningsfull – den mediala retoriken mellan de krigande aktörerna är hård, men samtidigt finns det viss samsyn i viktiga frågor.

– Jag är bara en liten kugge i ett stort hjul.

Men det är klart att drivkraften är att kunna hjälpa till, på något plan. FN-stadgan, som vilar på grundvärderingarna om mänskliga rättigheter, fred och fattigdomsbekämpning, är ett så otroligt viktigt dokument. Jag tror inte världens länder hade kunnat komma överens om en sådan text idag, men vi ­lyckades få till den en gång, och den är värd att kämpa för. ● NR 2 /20 19 ES SENS 19

S P A N I N G

Så får du gladare hjärna på jobbet Med rätt ergonomi orkar kroppen med ­jobbet. Men hjärnan då? Nu höjs röster för mer ­hjärnvänliga arbetsplatser.

TEXT: TIM ANDERSSON ILLUSTRATION:TEAM HAWAII

20 ES SENS NR 2 /20 19

H

AR DU SVÅRT att koncentrera dig?

Eller att komma ihåg saker, som lösenord eller namnet på nya kollegor?

Då kanske din hjärna är ledsen. I så fall är du inte ensam.

Enligt en rapport från Arbetsmiljöverket har över hälften av alla i arbetsför ålder någon form av kognitiv funktionsnedsättning, det vill säga problem med sådant som uppmärksamhet, minne och tolkningsförmåga. Det kan orsakas av olyckor och sjukdomar – men också av ditt jobb.

– Arbetsmiljön i dag ställer krav på hjärnan som den inte är skapt för. Den överbelastas i det moderna arbetslivet där vi känner att vi måste vara överallt, göra allt, och tänka på en massa saker samtidigt, säger Mirja Johansson, Arbetsmiljöverkets specialist i neuro­ psykologi.

Statistik visar att 28 procent av landets drygt fem miljoner sysselsatta har haft besvär av arbetet de senaste tolv månaderna. Så många som 70 procent av dessa upplever trötthet, en siffra som växer från år till år och enligt Mirja Johansson delvis kan förklaras av dåliga förutsättningar för kognitiv hälsa.

För att ändra på den här utvecklingen vill hon se ”hjärnvänliga arbetsplatser”. Så hur skapar man sådana?

Ett nyckelord är ”struktur”. Dagens projekt­ inriktade arbetsliv, som ofta förutsätter stor frihet och eget ansvarstagande för arbetets när, var och hur, kräver mycket av både koncentration och arbetsminne. För att hjärnan ska må bra vill den ha tydliga, gärna skriftliga instruktioner, lathundar, mötesstruktur med protokoll, och, inte minst: bra kommunikation i relation till chef och medarbetare.

– Vi fungerar alla som bäst när det är tydligt vad som förväntas av oss och får feedback.

Om vi inte vet om vi gör rätt eller fel föder det oro, och oro är någonting som tar väldigt mycket energi och minskar hjärnans kapacitet att lösa problem, säger Mirja Johansson.

En annan viktig uppgift för en hjärnvänlig arbetsplats är att försöka reducera antalet avbrott och störningar. Det kan handla om dåligt anpassade datorprogram, människor som pratar, rör sig och luktar i vår närhet, eller ett växande informationsflöde som hela tiden pockar på vår uppmärksamhet.

– Bara det att man jobbar i ett öppet kontorslandskap minskar produktionen med tio procent, enligt forskningen. När vi blir avbrutna kan det ta lång tid att hitta tråden igen. En femtedel av de avbrutna uppgifterna förblir ogjorda under en arbetsdag, berättar Mirja Johansson.

CHEF OCH medarbetare kan försöka hitta ett gemensamt förhållningssätt till de här sakerna på kontoret, menar hon. Man kan till exempel bestämma att man kollar mejlen vid bestämda tider. Eller att den som sitter med hörlurarna på inte får bli störd. Överhuvudtaget efterlyser hon en genomgripande attitydförändring när det gäller hjärnans förutsättningar.

– När vi ser någon som bär på en jättestor sten, skulle det inte falla oss in att avbryta personen och säga: ”Vi har några stenar till här, de är små, det gör väl inte så stor skillnad”. Men när det gäller att avbryta någon som koncentrerar sig har vi inte samma problem: ”Får jag bara fråga en sak, det går jättefort!” Vi tänker inte på att frågorna är som mentala stenar.

Ja, dagens arbetsliv är ofta dåligt hjärn­ anpassat. Det första tecknet på att vi är NR 2 /20 19 ES SENS 21

S P A N I N G

­ verbelastade, eller att någonting är fel på ö arbetet, är att kognitiva funktioner börjar fungera illa. I värsta fall kan en dysfunktionell jobbsituation leda till utmattningssyndrom, vilket i sin tur riskerar att resultera i långvariga problem med sådant som koncentration och minne.

Men de kognitiva funktionerna går faktiskt att träna upp igen. I en ny doktorsavhandling har psykologen Hanna Malmberg Gavelin på Umeå universitet undersökt effekterna av två olika behandlingar: datorbaserad kognitiv träning respektive fysisk konditionsträning, som erbjudits som tillägg till ett stressre­ habiliteringsprogram för personer med utmattningssyndrom.

– Den fysiska konditionsträningen förbättrade minnesfunktionen direkt efter träningen, men när vi sen gjorde långtidsuppföljningen

ett år senare var det ingen skillnad mot kontrollgruppen. Den datorbaserade träningen däremot ledde till en förbättring i kognitiv funktion som kvarstod ett år senare.

Visst är det glädjande att man kan träna upp skadade kognitiva funktioner, men Hanna Malmberg Gavelin vill samtidigt lyfta frågan från individen. Ytterst är det arbetsgivaren som har ansvar för att skapa en fungerande arbetsmiljö. I föreskrifterna om organisatorisk och social arbetsmiljö heter det bland annat att det ska vara balans mellan krav och resurser, och en typ av ”krav” definieras som just kognitiv belastning.

Hanna Malmberg Gavelin upplever att många arbetsgivare vill göra rätt, men inte vet riktigt hur. Därför jobbar hon just nu med en digital guide som bland annat ska fungera som ett metodstöd i utvecklingen av hjärnvänliga arbetsplatser.

– Jag hoppas att det här kommer ut mer, för det är inte bara viktigt för personer med utmattningssyndrom som ska tillbaka till jobbet. Precis som belastningsergonomi är den kognitiva ergonomin en viktig fråga för alla. ●

»Precis som belastnings­ ergonomi är den kognitiva ergonomin en viktig fråga för alla.«

22 ES SENS NR 2 /20 19

P A N E L

Andreas Nilsson 49, utbildar skorstensfejare på MSB Rosersberg

Josefine Jönsson 30, hälsoutvecklare på Promas

Sofia Bergström 25, logoped på Habiliteringen i Region Kronoberg

– NEJ, JAG TROR INTE att den rollen skulle passa mig. Det är alldeles för många möten och för lite produktion. Jag tror att jag i så fall skulle leva i en tillvaro där jag skulle känna mig ständigt otillfredsställd på jobbet. Jag vill arbeta närmare golvet, närmare det som är själva verksamheten, och det tror jag inte att en chef alltid har möjlighet att göra.

Dessutom skulle jag hata att hålla i lönesamtal. Att behöva hamna i situationer där den erbjudna lönen ifrågasätts, det skulle vara jobbigt för mig.

– DET BEROR PÅ vilken sorts chef.

Men jag hade absolut kunnat tänka mig att bli ansvarig hälso­ utvecklingschef där jag arbetar nu. Jag skulle se det som en möjlighet att utmana sig själv, utvecklas, få ta mer ansvar och utveckla konceptet. Tidigare har jag bland annat varit ansvarig tränare och arbetsledare på andra arbetsplatser. Jag tycker om att leda och det är jättekul att coacha andra. Men på min nuvarande arbetsplats så är jag inte där än. Jag har inte jobbat så länge som hälsoutvecklare på Promas och tänker att jag skulle behöva utvecklas mer, både när det gäller ledarskap och kunskap.

– I DAGSLÄGET SKULLE jag inte vilja bli chef, men kanske längre fram.

Jag blev klar med min utbildning i juni förra året och har jobbat snart ett år, så jag är ganska nyutexaminerad. Jag tycker det är viktigt för en chef att ha lång arbetslivserfarenhet inom det område han eller hon ska vara chef över. Något som är viktigt för om jag ska kunna tänka mig en chefsroll i framtiden är hur stor enhet man ska ansvara för, och hur uppdraget ser ut. Det varierar beroende på aktör för oss logopeder, region/landsting, kommun och privata aktörer kan ha väldigt olika uppdrag, vilket påverkar hur ett chefsuppdrag skulle se ut.

TEXT: EMMELI NILSSON

Kan du tänka dig att bli chef?

T E M A Ledarskap

Experten: Så här ska du tänka som ny chef. sid 24 ”Jag var jätteorolig för att inte klara av jobbet”. sid 26 Se upp för stressen! sid 30

AXLA ANSVARET Funderar du på att bli chef? För många är det ett steg uppåt i karriären. Men att gå från medarbetare till ledare kräver både mer tid och nya kunskaper.

I L LU S T R AT I O N : G E T T Y I M AG E S

10 sidor ledande läsning!

Se till att du får det stöd du behöver för att bli en bra ledare.

NR 2 /20 19 ES SENS 25

T E M A Ledarskap

Ta stöd i ledarskapet Att ta klivet och bli gruppledare eller chef kan vara ett sätt att utvecklas och få nya utmaningar. Samtidigt ­kräver ­ledarrollen betydligt mer än bara yrkeskompetens.

TEXT: EMMELI NILSSON

S

OM CHEF SKA DU SKAPA

motivation hos medarbetarna, arbeta fram visioner och leda verksamheten mot uppsatta mål. Men du ska också lösa konflikter, hantera sjukskrivningar och ha tuffa möten med medarbetare i en roll som ibland kan kännas ensam.

Därför är det viktigt att den som erbjuds en position som chef eller gruppledare tänker igenom sina drivkrafter ordentligt, säger Charlotte Fogel, utbildare och coach i chefoch ledarskap.

– Många blir smickrade av att tillfrågas.

Men det är viktigt att fundera ett varv till kring vad som motiverar dig. Vad vill du uppnå, tillföra och få ut i din nya roll?

DET ÄR GANSKA vanligt att arbetsgivare utser

nya chefer och ledare utifrån deras gedigna yrkeskunnande. Men ledarskap är en kompetens i sig, framhåller Charlotte Fogel. Arbetsgivaren bör stötta den nya chefen så att hen får så goda förutsättningar som möjligt att lyckas i sin nya roll.

– Prata med arbetsgivaren så att du får en tydlig grundplattform för ditt ledarskap. Gå igenom; hur ser din uppgift och roll ut?

Vad har du för resurser, ansvar och befogen26 ES SENS NR 2 /20 19

heter? Vilka övergripande mål är viktigast?

Många som blir chefer har tidigare haft en operativ roll och när de får en ledarroll läggs den ovanpå de gamla uppgifterna.

Men ledarskapet kräver tid och fokus, menar Charlotte Fogel. Att minska de ­operativa uppgifterna till förmån för uppgifter som är kopplade till att kommunicera med och leda sina m ­ edarbetare är därför en viktig ­förutsättning för att lyckas som ledare.

Utbildning och andra insatser är också betydelsefulla. En del arbetsgivare erbjuder ledarskapsutbildning för personer som är helt nya i chefsrollen. Vissa har mentorskapsprogram där den nya chefen kan få en coach eller mentor som ger regelbunden stöttning och handledning.

Men det interna stödet från ledningen och de egna cheferna är minst lika avgörande, enligt Charlotte Fogel.

– Det är otroligt viktigt att ha stöd från sin ledning, så att man känner att man har mandat att leda.

För den som blir gruppledare eller chef över sina kollegor uppstår ett skifte i roller som kan bli utmanande. De som nyss var goda arbetskamrater – kanske till och med nära vänner – blir över en natt personer som den nya chefen måste förhålla sig annorlunda till.

Plötsligt kan samtalet i fikarummet tystna

när chefen kommer in. Att pysa ut frustration och trötthet tillsammans med kollegorna fungerar inte längre.

Och det är ett scenario man måste vara beredd på och acceptera som ny chef, menar Eva Norrman Brandt som är psykoterapeut, forskare och författare till boken Ny chef.

– Det är ett ganska vanligt dilemma när människor blir chefer för första gången. Om du har varit nära kompis med en kollega och blir chef över personen så brukar den privata relationen förändras.

Om inte annat ställs relationerna på sin spets efter en tid när den nya chefen eller arbetsledaren behöver gå emot de forna kollegornas intressen. Kanske säga åt en person som inte riktigt presterar, eller sätta en lön som någon inte är nöjd med.

– Det är en ny roll och du kan inte ha samma relationer som innan. Du måste tänka på att vara lojal med ledningen du företräder.

Tidigare kanske det gick att snacka lite kritiskt om vd:n med kollegorna, men det fungerar inte om du är chef, säger Eva Norrman Brandt.

Du är en del av ledningen och inte en i gänget som tidigare.

LEDARSKAPET BLIR lätt ensamt, och det kan vara viktigt att hitta nya sammanhang att prata fritt i. Samtalspartnern kan vara en mentor eller coach, men även kollegiala nätverk med andra i samma position kan fylla den funktionen.

Behovet av stöd, utbildning och mentorskap för chefer är något Barnmorskeförbundet tydligt ser bland sina medlemmar.

Förbundets ordförande Mia Ahlberg tycker vården behöver satsa betydligt mer, inte minst på förstalinjecheferna som jobbar ­närmast medarbetarna.

– Det är en så utsatt och svår position, och så enormt viktig. De som arbetar där är ofta människor med engagemang och visioner som vill ta extra ansvar. Men de behöver också en stark stödjande organisation.

Det är svårt att rekrytera chefer idag, och samtidigt viktigt att barnmorskor vågar ta på sig uppdraget, framhåller Mia Ahlberg.

– Chefsrollen är ett eget yrke med unika behov. En bra förstalinjechef kan vända hela arbetsplatsen i positiv riktning. ●

»Det är en ny roll och du kan inte ha samma relationer som innan.«

CHEFSEXPERTEN CHARLOTTE FOGELS RÅD TILL NYA CHEFER: ● Klargör dina egna drivkrafter

i ledarskapet. Sök din egen, inre kompass – vad tycker du är viktigt?

Vad har du för värderingar?

Vilka är dina svagheter och styrkor? ● Gå igenom dina förutsättningar och förväntningar med arbetsgivaren: resurser, ­befogenheter, ansvar, mål. ● Ha tidigt inventerande samtal med varje medarbetare för att bygga relationer och synliggöra ­förväntningar kring samarbete, roller och ansvar.

● Se till att du har tillräckligt med

tid avsatt för ledarskapet. ● Kräv det stöd och den ­utbildning du behöver från arbetsgivaren. ● Ha kontinuerlig dialog med dina egna chefer och ledningen. ● Sätt upp gränser för hur tillgänglig du ska vara för dina medarbetare. ● Var noga med att hela tiden ge och få feedback. Ta emot feedback med tacksamhet. ● Använd vardagen som ­ledarskapsutbildning och skriv

dagbok fem minuter efter varje avslutad arbetsdag. Vad ­fungerade bra respektive mindre bra? Vad kan jag lära och utveckla? ● Ha rimliga, mänskliga förväntningar på dig själv. Fastna inte i att bli en ”fixarfrasse” som ska ordna allt hela tiden. ● Våga delegera och bjud in dina medarbetare att vara delaktiga i problemlösning och utveckling.

NR 2 /20 19 ES SENS 27

T E M A Ledarskap

Roligast med jobbet som verksamhetschef är utbytet med olika människor, tycker Ann-Charlotte Järlinge.

28 ES SENS NR 2 /20 19

”Man ska inte göra sig ensam som chef” Steget från tandhygienist till verksamhetschef kändes stort för Ann-Charlotte Järlinge. Men det starka stödet från arbetsgivaren och kollegorna gjorde övergången lättare än hon vågat hoppas.

A

TEXT: EMMELI NILSSON FOTO: ULF PALM

NN-CHARLOTTE Järlinge står i fikarummet på Folktandvårdens mottagning i Ludvika och äter tonfisk direkt ur burken. Det är en skral lunch, men humöret är på topp.

– Har du sett hästarna? De är min idé, säger hon och pekar på ett par stiliserade dalahästar på väggen.

Här har Folktandvården i Ludvika haft sin mottagning sedan förra sommaren, då två ­separata kliniker slogs samman. Ett jätte­projekt som var bland det första Ann-Charlotte Järlinge fick ta tag i när hon klev in som ny verksamhetschef i februari 2017. Hon hade jobbat många år som tandhygienist på privata kliniker i Örebrotrakten, men när framtiden av olika skäl blev oviss på hennes dåvarande arbetsplats bestämde hon sig för att söka nya jobb. Bland annat här i Ludvika.

– När jag pratade med chefen så sa hon, ”du vet väl att vi söker en verksamhetschef också? Är du intresserad?”

Det slutade med att Ann-Charlotte Järlinge erbjöds chefsjobbet. Och tackade ja, trots att hon inte haft några tankar på en chefskarriär från början.

– Det var som att ta ett stort kliv ut i luften.

Jag var jätteorolig för att inte klara av jobbet.

Jag är tandhygienist, ingen ekonom.

I dag vet hon att oron var obefogad.

Arbetsgivaren Region Dalarna utsåg snabbt en m ­ entor, en annan verksamhetschef med samma tandhygienistbakgrund som Ann-Charlotte Järlinge, som kom på besök till Ludvika redan en av hennes första dagar på jobbet. Mentorn visade bland annat hur hon själv gjorde med budget, månadsprognoser och rapporter på sin klinik.

SATSAR PÅ CHEFER – FÖR ATT BEHÅLLA DEM I Region Dalarna får alla nya chefer gå ett internt ledarskapsprogram. Dessutom finns handledning, coachning och terapi. Det är ett sätt att både locka och behålla chefer.

Fram tills för drygt tio år sedan var det externa konsulter som hade hand om Region Dalarnas ledarskapsprogram.

När regionen skulle göra en ny upphandling bestämde de sig för att bara använda intern kompetens.

–Chefer har i princip samma utmaningar oavsett sektor, men det är speciellt

att arbeta i politiskt styrd verksamhet. Ledarskapet i en offentlig organisation kräver en särskild hållning, säger Jannica Hell, en av de två programansvariga för chefoch ledarskapsprogrammet i Region Dalarna.

Utöver utbildningen finns också handledning, coachning, chefsstöd och terapi som chefer eller chefsgrupper kan få på förfrågan.

– Vi satsar för att våra chefer ska ha en långsiktigt hållbar arbetsmiljö. Vi vill behålla våra chefer.

NR 2 /20 19 ES SENS 29

T E M A Jobba skift

Ann-Charlotte Järlinge fick också följa ett strukturerat upplägg för att träffa olika ­enheter i regionen och gå igenom funktioner som ledningssystem, HR, IT och ekonomi.

Efter ett par veckor bjöds hon in till sitt första chefsmöte. Det blev en positiv överraskning.

– Jag fick lära mig att regionen har chefsmöten en gång i månaden, och då träffas chefer från hela Dalarna.

Vi pratar, ställer frågor, stöttar varandra och hjälps åt att lösa saker. Det finns alltid någon att ringa, säger Ann-Charlotte Järlinge.

Ett år in på det nya jobbet som verksamhetschef påbörjade hon ett chefsprogram som alla chefer i Region Dalarna får gå. Utbildningen introducerar regionen och hur den fungerar, och fokuserar

»Att vara lyhörd, rättvis och med i ­verksamheten är mina grundregler som chef.«

30 ES SENS NR 2 /20 19

sedan på hur chefer kan arbeta med sin grupp och med sig själva.

TONFISKEN ÄR uppäten och det är dags att träffa den andra av två patienter under dagen; en kvinna som ska ta bort tandsten och är nervös för att behandlingen ska göra ont.

Ann-Charlotte Järlinge lägger bedövningsgel, småpratar och skojar med patienten. Det är viktigt att få människor att känna sig avslappnade, tycker hon.

Efteråt städar hon behandlingsrummet och promenerar ett varv på kliniken. Det är en medveten strategi för att medarbetare ska kunna haffa henne och ställa frågor.

– Att vara lyhörd, rättvis och med i ­verksamheten är mina grundregler som chef.

Att se till att medarbetarna får information är också viktigt.

Sitt kontor delar hon med kliniksamordnaren Maria Lagerqvist, enligt Ann-Charlotte Järlinge den som varit det starkaste stödet under

”Ta betalt för ditt utökade ansvar”

”Det enda som är dåligt är att jag saknar mina gamla patienter i Örebro. Men vissa av dem åker hit,” säger Ann-Charlotte Järlinge.

hennes första två år som verksamhetschef.

– Maria har i perioder arbetat utan chef här, så hon kan nästan allt. Om det är något jag inte klarar själv så är det henne jag frågar först.

I andra hand hör hon av sig till sina chefskollegor i regionen. Svarar inte den första så ringer hon nästa person. Att chansa och ­riskera att göra fel är inget alternativ, för då blir det bara mer jobb i slutänden, resonerar hon.

Att vara chef är svårt. Vissa utmaningar var Ann-Charlotte Järlinge inte beredd på, som hur tufft det kan vara att hantera medarbetarfrågor och hur olika människor tänker.

Samtidigt är jobbet kul och utvecklande.

Den som söker sig till en chefstjänst bör ta reda på vilket stöd som finns, tycker hon. Och inte minst – aktivt söka stöd från andra.

– Det är lätt att säga att man inte får något stöd, men också viktigt att fråga sig själv ­varför. Man har ett eget ansvar att inte göra sig ensam som chef. ●

Alla har rätt att få tillräckligt med tid till sina arbetsuppgifter, även chefer. Men ledarskapet ger inte större rätt till kompetensutveckling än vad andra medarbetare har.

De flesta som blir chefer för första gången har också ett operativt ansvar, där de fortsätter i sin expertroll samtidigt som de tar på sig ett chefsansvar. Därför är det avgörande att få tillräckligt med arbetstid avsatt till ledarskapet, enligt Sophie Silverryd som är biträdande förbundsdirektör och förbundsjurist på SRAT. – Det kravet kan alla ställa på sin arbetsgivare: arbetsuppgifterna du utför ska du ha tid och resurser till, säger Sophie Silverryd.

Nya chefer bör också få det tydligt på pränt vilka befogenheter de har. Vem håller utvecklingssamtal? Vem gör scheman? Vem förfogar över inköp?

– Det är viktigt att det formella chefskapets regelverk är tydligt från början. Annars kommer du som chef ha en vidrig arbetsmiljö.

När det gäller utbildningar och kurser så har chefer samma rätt till kompetensutveckling som andra anställda. Att få gå ett ledarskapsprogram är alltså inget man kan kräva som ny chef. Däremot är arbetsgivaren skyldig att se till att medarbetarna har den utbildning och kompetens som krävs för att de ska kunna utföra sina arbetsuppgifter.

– Men det är väldigt sällan någon blir chef utan att arbetsgivaren tycker att personen har rätt kompetens, säger Sophie Silverryd.

Hon råder alla aspirerande chefer att reda ut befogenheter, kompetensutveckling och andra behov innan de tar chefsjobbet.

– Och ta betalt!

Får du ett utökat ansvar ska du ha en högre lön. ● T E X T: EMMELI NILSSON

NR 2 /20 19 ES SENS 31

T E M A Ledarskap

SE UPP FÖR VÄGGEN Den psykiska ohälsan ökar kraftigt bland chefer. Men det finns s­ trategier för att motverka dåligt mående i chefsrollen.

TEXT: EMMELI NILSSON FOTO: GETT Y IMAGES

Det här kan du göra själv ● Bygg nätverk och sök stöd hos andra. ● Skaffa en erfaren mentor. ● Delegera arbetsuppgifter. ● Sätt gränser för hur nåbar du ska vara. ● Sträva efter att uppnå så kallad självmedkänsla – en stöttande och vänlig inställning till dig själv.

Det har i forskning visat sig vara ett bra skydd för måendet i roller med hög belastning.

32 ES SENS NR 2 /20 19

1/3

Chefer har det tufft Nästan var tredje chef upplever att de har ett psykiskt ansträngande arbete eller har en hög arbetsbelastning. 70 % av alla chefer har svårt att koppla bort tankarna från jobbet på fritiden.

Källa: Sacos rapport Om chefen är sjuk – vem tar då hand om personalen? Ohälsa bland personer med ledande befattning, 2018

50% 63% Sjukfrånvaron ökar

Pressat tempo

Mellan 2014 och 2018 ökade ­chefernas sjukfrånvaro med 50 %.

Chefers frånvaro på grund av psykisk ohälsa ökade med hela 500 % under samma period. Det är främst kvinnliga chefer som står för ökningen.

Omkring 63 % av cheferna uppger att tempot är så högt att de får dra in på ­luncher, arbeta över eller ta med jobb hem varje vecka. Och 69 % förväntas vara tillgängliga på telefon även på sin fritid.

Källa: Previas statistik över kort- och långtidsfrånvaro, baserat på 12 300 chefer

... och det här bör arbetsgivaren göra ● Ha en tydlig plan för vem som ersätter ­chefen när hen är borta. ● Se till att chefen har tillräckligt stöd från HR-funktionen och ledningen. ● Avlasta chefens administrativa ­arbetsuppgifter. ● Ge kompetensutveckling. ● Ha en tydlig befattningsbeskrivning så att chefen vet vad som förväntas i rollen.

Källa: Sacos rapport Om chefen är sjuk – vem tar då hand om personalen? Ohälsa bland personer med ledande befattning, 2018

Testa chefoskopet Ty

cker du att arbe tsmiljön för chefer på din ar betsplats kan utvecklas? Tipsa ledningen om Chefoskopet, et t verktyg från partsgemensam ma Sunt arbetsliv för att kartläg ga och förbättra chefers förutsättn ingar.

NR 2 /20 19 ES SENS 33

L I S T A N

Sex rättigheter för hängmattan Sommar är lika med semester för de allra flesta. Med ledigheten följer både rättigheter och skyldigheter.

Fyra veckor Som regel har du rätt till minst fyra veckors sammanhängande ledighet under perioden juni–augusti. Det finns avsteg från regeln, men då handlar det om särskilda skäl, som att skydda viktiga samhällsintressen, till exempel en väl fungerande vård sommartid.

Kolla avtalet!

Rätten till fem veckors semester regleras i semesterlagen. Men många kollektivavtal ger dig bättre villkor är så. Kolla vad som gäller för just dig med din fackliga företrädare.

Mer i plånboken Glöm inte att kolla att du får semesterlön. Det är ett påslag som ger dig minst 0,43 procent mer i plånboken under just semestern.

34 ES SENS NR 2 /20 19

Sjuk?

Blev du sjuk under ledigheten? Glöm inte att du då kan avbryta semestern och sjukanmäla dig så du kan spara semesterdagarna till ett senare tillfälle. Det gäller även om dina barn blir sjuka, då kan du avbryta semestern för vård av sjukt barn.

Jobba på semestern? Är det ett akut krisläge på din arbetsplats? Det finns tillfällen då arbetsgivaren får återkalla din semester och be dig komma in och arbeta.

Men då ska det finnas mycket starka skäl. Du som avbryter din semester ska också få kompensation för till exempel inställda resor.

Den som spar han har Du måste ta ut 20 dagar under semesteråret.

Men resten av dagarna kan du spara i upp till fem år. Om du slutar din anställning och har semesterdagar kvar får du ut dem i pengar.

T E X T: J O H A N N A K VA R N S E L L

K R Ö N I K A

Glöm inte pausen!

V

i kallar det samarbetsplump. Min dotter var nervös inför ett prov och behövde fördriva tiden. Det krävdes något avledande som fyllde pausen. Så vi tog fram kortleken och spelade vår alldeles egna uppfinning.

Samarbetsplump är ett kortspel för två personer. Vi har tio kort var på handen och det gäller att ta stick, eller undvika att ta stick.

Det roliga med spelet är att vi antingen vinner båda två, eller så förlorar båda. Därför måste vi samarbeta, men utan att tala med varandra om våra kort. Spelet är enkelt, men kräver ändå att man koncentrerar sig så mycket att man har svårt att samtidigt tänka på annat.

Till exempel att vara nervös inför ett prov.

POÄNGEN ÄR att det återskapar en gammal

känsla, vilket gör att det har en avslappnande effekt. Det fungerar som en ritual – omvärlden försvinner och ett lugn sänker sig över oss. Det liknar andra ritualer du kan ägna dig åt i en paus för att slappna av, som att gå och ta en kopp kaffe vid kaffeautomaten på jobbet eller plocka upp mobilen och spela Candy Crush. Enklare tidsfördriv som fyller en paus och samtidigt återskapar en skön känsla du hade en gång när ritualerna skapades.

HÖJDHOPPAREN STEFAN HOLM berättar att det var så han höll fokus och fördrev pauserna i väntan mellan hoppen under en tävling. I ett avsnitt av Pauspodden – en podd där jag

Patrick Hadenius, Journalist och författare.

möter olika personer som berättar om sina pauser – beskriver han ingående den mest avgörande pausen i sin karriär. Det var inför det näst sista hoppet i finalen i höjdhopp i OS i Aten 2004. En lång väntan. Stefan Holm förlitade sig på sina rutiner. Han fann en trygghet i att göra på samma sätt som han alltid gjort, att ha vissa bestämda kläder, sätta på sig dem och ta av dem på ett bestämt sätt och vid bestämda tider. Att till exempel alltid knyta vänster sko först.

Det finns pauser av alla möjliga sorter. De kan vara aktiva eller passiva. En paus kan vara aktiv för hjärnan, men vilsam för musklerna, eller tvärt om. Det som utmärker pausen är att den är något annat, ett avbrott från det du gör.

Pausen behövs för att du ska återhämta dig, slappna av, och för att du ska förbereda dig inför det som kommer efter, låta tankarna vandra eller planera metodiskt.

Min dotter och jag hade en stund, en paus, innan hon skulle åka iväg till sitt prov. Hon behövde distraheras. Skillnaden är egentligen inte så stor mot pauserna under en OS-final eller inför ett viktigt möte på jobbet.

Jag föreslog vår lek från när hon var barn och vi spelade, skrattade och slappnade av tillsammans. Hon klarade provet. Och Stefan Holm tog OS-guld. ●

»En paus kan vara aktiv för hjärnan, men vilsam för ­musklerna, eller tvärt om.«

NR 2 /20 19 ES SENS 35

E X P E R T E R N A

Skriv din fråga till a4.se essens@

Svar på tal om arbetslivet Undrar du vad som gäller? SRAT:s experter svarar på dina frågor om arbetsmiljö, lön, ­rättigheter och anställningsvillkor.

Susanne Rönngren

Henrik Sjösten

Får jag lägre lön om jag vabbar mycket?

Är medlemsavgiften samma för alla?

Min chef säger att jag har för mycket VAB-dagar och att jag därför kommer få en lägre lönehöjning än mina kollegor. Får man göra så?

SVAR: Nej, det får man inte. 16 § föräldraledighetslagen är väldigt tydlig i att man inte får missgynna någon som utnyttjar sina rättigheter enligt den lagen, exempelvis genom att du vårdar barn. Missgynnandeförbudet inkluderar lönesättning. En arbetsgivare som bryter mot föräldraledighetslagens förbud mot missgynnande kan dömas till skadestånd.

Jag är föräldraledig – betalar jag lägre medlemsavgift då?

SVAR: Ja, du har möjlighet att få lägre medlemsavgift vid föräldraledighet. Du behöver då förnya de uppgifter om sysselsättning som vi har om dig, till exempel genom att logga in på Mina Sidor. Du har rätt till den lägre medlemsavgiften under föräldraledigheten i max 12 månader (dock ej retroaktivt). Även du som har varit sjukskriven på heltid under minst tre månader och fortsätter att vara det har möjlighet att få lägre medlemsavgift.

Susanne Rönngren Medlemsregistret

Henrik Sjösten Förhandlare 36 ES SENS NR 2 /20 19

Kan jag förlora jobbet trots min anställningstid?

Jag har varit anställd som vikarie i ett halvår och den anställningen löpte nyss ut. Nu har jag pratat med min chef och hon har erbjudit mig en ny anställning.

Jag blev först jätteglad men lite förvånad när det skulle vara en provanställning.

Måste jag gå med på det?

SVAR: Beroende på var du jobbar så kan det vara reglerat i kollektivavtal hur provanställning kan nyttjas så du behöver först läsa där.

Annars gäller anställningsskyddslagen och där finns inte några regleringar om när man får komma överens om provanställning.

Däremot så finns det en begränsning i hur lång den får vara och den maximala tiden är sex månader. Det måste också finnas ett behov från arbetsgivarens sida att pröva den anställde. I ditt fall har du redan arbetat i sex månader vilket gör att arbetsgivaren redan har fått möjlighet att pröva dig i så lång tid som lagstiftaren anser vara rimlig. Därför ska du inte behöva prövas på nytt om det inte är så att dina nya arbetsuppgifter väsentligen skiljer sig från dem du hade under vikariatet.

Jag har sedan 15 år tillbaks jobbat på ett litet företag med åtta anställda. Nu har min arbetsgivare förvarnat om att han antagligen måste säga upp några av de anställda eftersom verksamheten går så dåligt. Jag har så att säga blivit förvarnad om att jag kan komma att stå på tur. Min arbetskamrat, som precis som jag arbetar som tandhygienist, har varit anställd kortare tid än jag men kommer att få vara kvar. Jag undrar vad turordningsreglerna går ut på och hur de tillämpas i en sådan här situation? Kan min arbetsgivare göra så här?

SVAR: Vid uppsägningar på en arbetsplats ­gäller en turordning där huvudregeln är att den som är sist anställd blir uppsagd först, den så kallade ”sist in först ut-principen”. Vid lika anställningstid blir den som är yngre uppsagd före den som är äldre. Även om du har lång anställningstid kan du bli uppsagd om du inte har tillräckliga kvalifikationer för de arbetsuppgifter som återstår efter neddragningen. För arbetsgivare med högst 10 anställda gäller även enligt 22 § 2 stycket LAS en rätt att undanta högst två arbetstagare som enligt arbetsgivarens bedömning är av särskild betydelse för den fortsatta verksamheten. Detta är troligen vad din arbetsgivare har gjort och det kan vi som facklig organisation inte angripa rent rättsligt.

Henrik Sjösten Förhandlare

Henrik Sjösten Förhandlare

FOTO: G E T T Y IMAG ES

Måste jag acceptera provanställning?

NR 2 /20 19 ES SENS 37

S R A T

ditt fackförbund

Beslut som kostar på ”ARBETSPLATSEN flyttas till annan ort!” Det är lätt att före-

ställa sig de våndor som ett sådant besked för med sig. En rolig utmaning för några, förhoppningsvis. Men för många ställs hela livssituationen på ända. Inte blir det lättare av arbetsdomstolens besked, att anställda måste följa med när en myndighet flyttar – eller säga upp sig. Den som inte kan eller vill flytta riskerar att drabbas ekonomiskt, till exempel av a-kassans karensregler. Helt orimligt!

Det kostar på, också för anställda på arbetsförmedlingen.

Myndigheten hade varit slagträ i debatten länge när beskeden om varsel och nedläggningar kom. Besluten följer de politiska spelreglerna. Men det hjälper inte, oron som skapas är både ­kontraproduktiv och kostsam.

Initiativet är gott, statlig verksamhet ska finnas i hela landet och offentlig sektor ska utvärderas och utvecklas. Men politiska beslut måste grundas på sakkunskap och gedigna analyser.

Tidigare omlokaliseringar blev dyra – över en miljon kronor för varje flyttat arbetstillfälle och flera år med tappad kompetens och minskad effektivitet. Kloka politiker tar erfarenheterna på allvar.

Fungerande myndigheter får arbeta vidare medan nytillkommande förläggs runt om i landet.

Tills det sker är jag glad för det stöd drabbade medlemmar får, av förbundet och av Trygghetsstiftelsen.

Den goda nyheten är att många inte hinner bli arbetslösa innan de hittar nya jobb.

»­Den som inte kan eller vill ­flytta ­riskerar att ­drabbas ­ekonomiskt, till exempel av a ­ -kassans ­karensregler.«

Anitha Wijkström Förbundsordförande SRAT

Just nu... ... funderar jag över hur arbetsgivarna ska lyckas stödja och uppmuntra personalens livslånga lärande.

38 ES SENS NR 2 /20 19

Har du frågor ?

Gå in på srat .se och hör av di g så hjälper vi till!

FOTO: G E T T Y IMAG ES

ANSTÄLLNINGSSKYDD

Proposition om förlängt ­anställningsskydd SRAT:s föreningar inom hälso­ yrken har mycket gemensamt med varandra.

FACKLIGT

FOTO: S R AT

SRAT-dagen – en succé MED STOR KOMPETENS kommer stora möjligheter! I mitten av mars gavs SRAT:s hälsopelare möjlighet att träffas för att lära med och av varandra.

Föreningarna inom hälsopelaren har medlemmar i olika sektorer och på olika nivåer i samhället men driver alla sina egna professionsfrågor som gemensam nämnare. Det finns många olika sätt att arbeta med sina intressen och alla föreningar har sina egna vägar till framgång.

För att främja samarbetet genom den bredd som finns i SRAT bestämde sig kansliet för att anordna vad som döptes till ”SRAT-dagen” för centrala styrelse­ ledamöter i hälsopelaren, vilken gick av stapeln den 12 mars. Dagen bestod av en rad olika moment som

syftade till att främja både att driva påverkansarbete och hur det kan gå till. På talarlistan stod bland andra Ulrika Guldstrand från Svenska Logopedförbundet som berättade om logopeders intåg i kommunerna och Yvonne Nyblom från Sveriges Tandhygienistförening som berättade om vägen till en treårig utbildning för tandhygienister. Som avslutning på dagen var förbundsordförande Anitha Wijkström på plats och diskuterade opinionsbildning, efterföljd av Ida Kåhlin från Sveriges Arbetsterapeuter som berättade om deras yrkesresa de senaste åren.

Av utvärderingarna att döma var evenemanget mycket uppskattat, där dagen lett till nya bekantskaper, inspiration och engagemang. ●

I en proposition till riksdagen föreslår regeringen att arbetstagares anställningsskydd ska förlängas till 69 år. När den åldern har uppnåtts ska ­arbetsgivaren kunna säga upp arbetstagaren utan att det krävs saklig grund genom ett förenklat uppsägningsförfarande. Även åldern för när särskilda regler för uppsägningstid och företrädesrätt börjar gälla ska höjas till 69 år. ●

SRATS NYA MEDLEMSSYSTEM

Bättre service för dig som medlem Nu är SRAT:s nya medlemssystem på plats. En nyhet är att du kommer kunna se både dina fakturor och vilka dina fackliga företrädare är under ”Mina sidor”. Helt nytt är ­också att du kommer att kunna betala medlemsavgiften via e-faktura. Framöver kommer också vår kurs- och eventverksamhet att kopplas på och du kommer att se vad du är anmäld till i systemet. ● NR 2 /20 19 ES SENS 39

S R A T

ditt fackförbund

INTERNATIONELLT

”Politiska beslut måste grundas på sakkunskap och analyser” Internationella arbets­ organisationen, ILO, är FN:s organ för arbetslivs­ frågor. Sophie Silverryd är ersättare i den svenska ILO-kommittén.

Vad gör ni i kommittén?

– I den svenska ILO-kommittén sitter representanter från regeringen, arbetsgivarna och arbetstagarna. ILO-kommittén är en myndighet under Arbetsmarknadsdepartementet som fungerar som regeringens beredningsorgan i ILO-frågor. Vi yttrar oss över förslag från ILO och huruvida föreslagna nya svenska lagar är skrivna i enlighet med gällande ILO-konventioner. Vi har dessutom till uppgift att sprida kunskap om ILO och dess verksamhet.

Kan du berätta om hur ILO:s arbete konkret påverkar oss arbetstagare i Sverige.

De konventioner som ILO arbetar fram och som Sverige sedan ratificerar påverkar innehållet i

Sophie Silverryd, förbundsjurist och biträdande förbundsdirektör på SRAT.

svensk arbetsrättslig lagstiftning.

Genom arbetet i ILO försöker Saco och de andra svenska facken värna om den svenska modellen med kollektivavtal och parternas förhandlingsrätt.

Vad har ni på agendan just nu?

ILO har en årlig beslutande konferens i juni. I år är det meningen att arbetet med en ny konvention om förbud mot sexuella trakasserier i arbetslivet ska avslutas.

En sådan ny konvention kommer kanske inte betyda så mycket för

På gång i förbundet 15 – 16 OKTOBER 2019 Facklig grundkurs för fackliga företrädare och skyddsombud i privat sektor. Plats: Bromma flygplats, Stockholm.

40 ES SENS NR 2 /20 19

13 - 15 NOVEMBER 2019 Facklig grundkurs för förtroendevalda inom landstingskommunal sektor. Plats: Bromma flygplats, Stockholm.

oss i Sverige, men i många andra länder i världen kan den göra stor skillnad. Årets konferens kommer bli lite extra högtidlig eftersom ILO fyller 100 år i år.

Vad kan vi själva göra för att påverka?

Eftersom ILO är en trepartsorganisation bestående av arbetsgivare, arbetstagare och regering kan svenska arbetstagare påverka dels genom att rösta i riksdagsvalet, dels genom sitt fackliga medlemskap.

SRAT har inflytande genom Saco och Saco har inflytande genom Europafacket och Världsfacket.

Sedan samordnar även de nordiska facken sig inför alla möten vilket ger oss ökade möjligheter till framgång i våra frågor. ● TEXT: MARIE NORELL

ILO har som grundläggande mål att bekämpa fattigdom och främja social rättvisa. I uppgifterna ligger att främja sysselsättning och bättre arbetsvillkor i hela världen samt att värna om föreningsfrihet och kollektiv förhandlingsrätt.

FOTNOT:

Läs hela kalendariet på srat.se 18 – 22 NOVEMBER 2019 UGL-utbildning för förtroendevalda som har, eller är på väg att få ett högre uppdrag inom sin förening.

Plats: Vaxholm, Stockholm.

AN N O N S ER

Extra förmånlig ränta för dig En större utgift kan vara både väntad och oväntad. Oavsett vilket kan du som medlem i SRAT låna upp till 350 000 kronor till en rörlig ränta på 4,93* procent.

Läs mer och ansök på seb.se/medlemslan

* Aktuell medlemslåneränta är för närvarande 4,93 %. En kreditprövning görs alltid.

Det får inte finnas några betalningsanmärkningar och lägsta årsinkomst är 190 000 kr.

Om den rörliga årsräntan är 4,93 %, blir den effektiva räntan 5,04 % för ett annuitetslån på 100 000 kronor upplagt på 5 år (60 återbetalningstillfällen), utan uppläggningsavgift.

Det totala beloppet att betala, vid oförändrad ränta blir 113 035 kronor och din månadskostnad blir 1 884 kronor. Årsränta per 2019-02-01.

Är du den vi söker?

Just nu letar vi efter dig som studerar till audionom, optiker eller tandhygienist och vill bli studentmarknadsförare och SRATs ansikte utåt på ditt lärosäte under kommande läsår!

Du får: l Arvode. l Vass merit på ditt CV. l Kick-off med fler engagerade studentmarknadsförare. l Värdefull kunskap om din framtida arbetsmarknad!

Hur? Anordna en aktivitet i månaden på ditt lärosäte, alltid med hjälp och stöd från oss!

Vill du veta mer? Hör av dig till vår studenthandläggare Axel Bergström, axel.bergstrom@srat.se.

srat.se

Posttidning B SRAT/ESSENS Box 1419 SE-111 84 Stockholm

L

Dags för lönesamtal?

Eller ska du byta jobb?

I Saco Lönesök kan du som är medlem orientera dig om ditt löneläge. Du kan göra lönejämförelser för att se hur ingångslönerna eller löneutvecklingen ser ut, både för din utbildning, ditt yrke och/eller för andra yrkesgrupper.

Saco Lönesök kan bli ett viktigt instrument när du förhandlar din lön. Kom ihåg att statistiken endast anger vad andra har i lön, inte vad du bör begära. Kontakta oss om du behöver rådgivning .

t t a g si r a n ! ö l m t e e l d D e m vara

srat.se/lonestatistik

srat.se | 08-442 44 60 | kansli@srat.se