Aktuellt Hösten 2021

Aktuellt Nyheter från Sparbanken Skaraborg Höst 2021

Pizzor på Skaraslätten Pris till gröna innovationer Bästa tipsen för att investera hållbart

1

En hållbar sparbank Vår sparbank föddes 1847 och med det har vi idag en historia på 174 år. Den är ett bevis på att vi sparbanker i mångt och mycket är hållbara. Under den pandemi vi genomgått har det också blivit tydligare vilken vikt vi behöver lägga på att se till att hushålla med vår jords resurser men också ändra på en del saker som gör att det går i fel riktning. Inom bankväsendet blir det nu allt tydligare att vi bör ta stark hänsyn och del i denna omvandling av vårt samhälle. I detta nummer av vår tidning kommer ni att kunna läsa om några lokala företagare som tar ansvar inom sina områden. Vi är stolta över att fort­ sätta vara en lokal bank med lokal anknytning där besluten fattas av oss, här på de orter där vi finns.

Vi avser att finnas här minst lika länge som vår historia sträcker sig bakåt. Att möta er som kunder på det sätt ni önskar, fysiskt eller digitalt, men alltid med det personliga mötet. Det är viktigt för oss och viktigt för landsbygden. Sparbankerna har Sveriges mest nöjda företagskunder! En förklaring till det är att vi finns nära våra kunder. Dessutom stöttar vi vår bygd och skapar möjligheter! Det är viktigt för oss! Vår ägarstiftelse, Sparbanksstiftelsen Skaraborg, jobbar kontinuerligt med många projekt där en stor del av bankens vinst går till detta ändamål. Vi vet att vi gör skillnad och det var särskilt tydligt under den pandemi som vi nu gått igenom där många fören­ ingar kunde ta del av medel i vårt stödprogram där hela 12 miljoner avsattes i Sparbanksstödet.

Tack för att ni väljer oss till att vara er bank, vi hjälpa er med alla de frågor och behov ni har avseende er privatekonomi med allt från traditionella banktjänster till för­ säkringar och finan­ sieringslösningar.

Trevlig läsning!

Ny mobil?

Kom igång med Mobilt BankID, appen och Swish När du har en ny telefon finns det några saker att göra innan allting funkar som tidigare. Läs mer om hur du beställer och aktiverar Mobilt BankID, överför appen, samt kommer igång med Swish på din nya mobil.

Kom snabbt igång via vår hemsida: www.sparbankenskaraborg.se/nymobil

Vill du också leva mer hållbart? Spela då vårt hållbarhetsbingo!

Det finns många sätt att vara hållbar i vardagen.

På vår hemsida har vi samlat massor av bra tips på hur du kan leva mer hållbart.

Läs tipsen och spela bingo på: www.sparbankenskaraborg.se/hallbarhet

Patrik Meijer

VD Sparbanken Skaraborg

Sparbanken Skaraborg, Box 163, 532 22 Skara

Tel: 0511-281 00 Webb: sparbankenskaraborg.se e-post: info@sparbankenskaraborg.se Ansvarig utgivare: Carina Gustafsson Layout: Adam Arvidsson Tryckeri: Åtta.45 Infomedia Text/Foto: Frida Carlsson Omslagfoto: Linn Carlson

2

24

miljoner

Patrik Meijer VD Sparbanken Skaraborg, Linda Esseholt Hermansson Kommundirektör Skara och Liselotte J Sterneborn ordförande Sparbanksstiftelsen Skaraborg.

Vi är genom vår stiftelse är stolta bidragsgivare till Vilanområdet i Skara, där vi nu går in med 24,4 miljoner för utveckling av anläggningen.

En satsning på idrottsturism och Vilan som mötesplats för föreningslivet, näringslivet, medborgarna och besökarna när den unika anläggningen blir platsen för än fler cuper, möten och event. Projekteringen påbörjas nu och anläggningen väntas vara klar under 2024. Tillsammans utvecklar vi Skaraborg!

3

Pizzor Med driv, kreativitet och nyfikenhet går allt, det är känslan efter att ha besökt Arvid Johansson, Filip Larsson och Sara Runsten som tillsammans driver Vedens Lustgård hemma på gården utanför Skara. I den hundraåriga ladugården där korna tidigare bodde har det i sommar bakats närmare 15 000 vedugnseldade pizzor.

4

edan några år tillbaka driver Sara och Filip Stekosterian, som producerar ost gjord på mjölk från familje­ företaget Märene Mjölk utan­ för Skara. Resan har gått från att sälja måltider av stekosten i en matvagn runt om i landet till att nu producera Filliostus och mozzarellan Sim Sarella Bim som idag säljs i livsmed­ elshandeln. Trion saknade att servera mat och när möjlig­ heterna till att ta över gården där tidigare generationer i familjen levt och brukat jor­ den, där ladan från 1899 nu skulle kunna bli ett utrymme att verka i gick tankarna till att öppna det som idag är Vedens lustgård.

Eftersom osten redan fanns blev pizza ett naturligt val, trenden kring napolitansk pizza spelade även in och när

Människor här omkring har varit väldigt schyssta beslutet i januari 2021 togs bestämde dom sig även för att första öppningshelgen skulle vara i maj några må­ nader senare. Sedan dess har mycket hänt och tempot har varit högt.

Italiensk vulkansten och tegel från Lerdala

Återbruk och hållbarhet genomsyrar nästan allt kring pizzerian, företaget och gården. Med hjälp av grannar, kontakter och gediget letande är en stor del av materialet som ladan rustades upp med återbrukat material. Den stora vedugnen som pizzorna tillagas i är gjord av en kom­ bination av italiensk vulkan­ sten, grus från baksidan och tegelstenar från Lerdala.

– Människor här omkring har varit väldigt schyssta, när vi letar efter material eller behöver få fixat saker ställer

de pizzerian för säsongen, responsen har varit enorm och väldigt god. En av som­ marens höjdpunkter blev när matkreatören Matgeek be­ sökte gården, åt pizzorna och recenserade på sin Youtube­

dom gärna upp, hjälper till och tipsar. Vi hade vänner, familj och hantverkare som hjälpte oss och jobbade in på sena kvällar för att få det klart inför öppningen berättar Filip.

Matkreatören Matgeek besökte vår gård

Degångest

Arvid fick degansvaret och myntade även uttrycket deg­ ångest under sommaren när värmen gjorde att pizzadegar­ na blev svåra att få perfekta.

Lösningen på det blev att läsa på, studera mjölsorter, proteinmängder och investera i en degkyl som hjälper till att kontrollera jäsningen vid sommarens höga temperatu­ rer. Pizzan är inspirerad från den Napolitanska men är en Skånings Åsaka-variant.

– Vi använder en kombina­ tion av svenskt mjöl och en italiensk mjölsort, vårt svens­ ka mjöl har vi upptäckt har för mycket skalrester och ett för högt protein för att det ska bli så bra som vi behöver det. Vi testar oss fram och lär oss hela tiden vad som funkar berättar Arvid. I sommar har dom själva sått och skördat Ölandsvete på prov för att i framtiden kunna få fram ett finare och lokalproducerat mjöl som pizzorna kan bakas på.

En magisk succé

Säsongen inleddes med att er­ bjuda pizzorna som takeaway, något som blev stor succé och efter midsommar kunde gästerna även boka bord och äta på gårdens servering. Från uteserveringen ser man fak­ tiskt till familjens mjölkgård och korna som producerat mjölken som pizzans ost är gjord på. En av målsättning­ arna är att kunna erbjuda att pizzorna kommer från vyn man faktiskt ser från gården, allt från ost, tomater, kryddor och kött ska ha sitt ursprung så nära gården som möjligt.

När sommaren tog slut stäng­

kanal. Trion fick hyllningar, lovord och klippet fick en stor spridning som resultera­ de i att Vedens Lustgård blev fullbokat i veckor framåt och långa väntelistor gjordes.

– Våran sommar har gått i ett, den har varit magisk och en stor succé som gett oss mersmak berättar Sara.

Hållbarhet är en självklarhet

Vår sommar har gått i ett, den har varit magisk och en stor succé som gett oss mersmak

Egentligen upplever både Sara, Filip och Arvid att hållbarhetsfrågan inte är så komplex. Att ta av det man har, konsumera klokt och så lokalt och närproducerat som möjligt i den mån man kan borde vara något som är självklart för alla. På gården finns inga andra alternativ än att använda återbrukat material där det går, lära från varandra och sprida mathant­ verket vidare på ett hållbart sätt. Ambitionerna framåt är att under nästa år fortsätta bygga Vedens Lustgård till en mötesplats, likt en foodcourt där människor träffas och upplever hantverket och de råvaror som bygden ger.

Kapaciteten kommer vara större och liknande råva­ ror kommer även bilda fler maträtter när restaurangen öppnar nästa år.

– Detta är bara början på resan, vi bygger vår kunskaps­bank varje dag när vi lär av både misstag och framgångar och vi ser fram emot att få baka pizzor till våren igen avslutar Filip.

5

Bakom innovationerna står personer både från forskningen och näringslivet.

Pris till gröna innovationer För att bidra till nytänkande och innovationer i skogs- och livsmedelskedjor har vi tillsammans med SLU i Skara skapat ett innovationspris för att främja forskning som bidrar. Nomineringen till priset har varit öppen under våren och en jury med deltagare från branschen har utsett vinnarna som fick ta emot ett Innovationspris på 75 000 kronor och ett Tillväxtpris på 25 000 kronor under Innovationsdagen på SLU Skaras Smedjevecka.

Tillsyn av betande djur I Sverige finns idag 1,5 miljoner betande kor som varje dag behöver tillsyn. Kombinationen av Eriks Öhlunds lantbruksbakgrund, intresse för orientering och teknik ledde till innovationen Goati som nu prisats med SLU Skara och Sparbanken Skaraborgs Tillväxtpris.

Erik kommer från Ulricehamn och är både civilingenjör och uppvuxen på mjölkgård, idag arbetar han som entreprenör med fokus på utveckling. I företaget Svarta Räven har han tillsam­ mans med samarbetspartners och yrkes­ kunniga utvecklat innovationen Goati som enkelt förklarat är ett halsband med GPS som kon får ha på sig när den går ute på bete. På så sätt kan djurägaren enkelt lokalisera djuret, få en indikation om dess välmående för att enkel hitta det och kunna göra den dagliga tillsynen.

Idén kommer från orienteringen där man länge jobbat med gpsteknik för att lokalisera orienterarna. Det har funnits en vision om att skapa denna produkt

6

under en längre tid och nu med hjälp av kunskap från SLU, tekniken och ekono­ min fanns alla förutsättningar på plats.

Produkten har under 3 år nu vuxit fram och testats och utvärderats i omgångar

Nu har vi alla möjligheter framför oss, tiden är rätt och det är bara att köra på framåt. för att få fram en produkt som passar behovet på marknaden och är enkel att använda. Förhoppningen är nu att få fram en robust och hållbar produkt som kan gå ut på marknaden och på lång

Skördekartor för alla Med hjälp av satellitbilder och en speciellt framtagen algoritm kan nu vilken lantbrukare som helst få fram en översiktlig skördekarta för sina fält. Med hjälp av sådana kartor kan man bättre lära känna sina fält och de kan fungera som underlag för olika åtgärder i odlingen. En innovation som tilldelades med SLU Skara och Sparbanken Skaraborgs Innovationspris.

Mats Söderström jobbar på institutionen för mark och miljö på SLU i Skara och jobbar främst inom området precisions­ odling. Redan under mitten av 90-talet började man i Sverige och världen i övrigt titta på hur satellitbilder och data kunde användas för att få fram skördekartor och hur man med ny teknik som satellitpo­ sitionering och digital data optimera sin odling genom att utnyttja mer informa­ tion om marken och växtligheten.

En viktig del i detta är just kartor över hur skörden varierar inom fälten. Olika delar av ett fält kan ha olika skördepo­ tential, och om man tar hänsyn till det kan odlingen bli mer resurseffektiv. Nya skördetröskor har ofta utrustning och programvaror för skördekartering, men och applikationen Det är roligt att det det kan vara svåra att skapar då en karta uppmärksammas av läsa av och använda som visar hur skörden branschen och att vi till- varierar. Innovationen sig av i praktiken.

Mats och hans kolle­ sammans med både SLU är resultatet av ett gor har därför tagit samarbete mellan SLU, och näringslivet kan fram en alternativ Dataväxt i Grästorp fortsätta jobba med att metod som är fri för och Hushållningssäll­ sprida och utveckla alla att använda och skapet i Skara. denna innovation som ger lite bredare Användningsområdet information men för skördekartorna som kan vara enklare är stort, till exempel kan lantbrukaren att använda i vardagen för en lantbrukare. efter skörden se vilket område som Lantbrukaren anger bara sin snittskörd kan behöva mer näring till nästa år, var åtgärder kan behöva göras om det till exempel visar sig att dålig dränering gett konsekvenser för skörden. Applikatio­ sikt skala upp produktionen och bli ett nen för skördekartorna är fri att använda känt varumärke hos djurägarna. Hittills för alla redan idag och finns att hitta på har kontakten med konsumenterna varit cropsat.se god och en efterfrågan finns ute hos Responsen på arbetet har varit god och djurägarna. för den som vill utveckla och optimera Att få ett pris i denna form beskriver sin odling än mer är detta ett bra steg på Erik som ett erkännande och att aktörer vägen. Mats ser det som ett fint erkän­ som SLU och de som suttit i juryn ser nande att bli nominerad och prisad för potentialen är värdefullt. ett sådant här initiativ.

– Detta blir verkligen som en spark i – Jag och mina kollegor har jobbat baken, nu har vi alla möjligheter framför länge för att hitta metoder och lösningar oss, tiden är rätt och det är bara att köra som främjar framtidens jordbruk. Det på framåt. Att vi dessutom har haft sam­ är roligt att det uppmärksammas av arbetspartners och expertkunskap med branschen och att vi tillsammans med oss på tåget från aktörer som RISE, SLU både SLU och näringslivet kan fortsätta foundation, SmartAgri har varit otroligt jobba med att sprida och utveckla denna värdefullt för oss säger Erik. innovation berättar Mats.

Hör av dig till oss – hur du vill!

Du vet väl att du själv kan välja hur du vill träffa oss.

Kom in för ett möte på våra kontor eller boka ett digitalt möte med oss. Ring oss, skicka ett meddelande i din internetbank eller skicka oss ett mejl.

Du bestämmer! Nu kan du enkelt boka din tid hos oss online via länken nedan.

Boka tid online via vår hemsida: sparbankenskaraborg.se/bokaonline

Stipendier till talanger inom idrott och kultur Varje vår och höst delar vi ut utvecklingsstipendier till talanger inom idrott och kultur i vårt verksamhetsområde.

Detta gör vi för att personer ska få erkännande och kunna fortsätta utveckla sin talang.

Gör din ansökan via vår hemsida: sparbankenskaraborg.se/stipendier

7

Hållbart resande i

Skaraborg

Att Skaraborg är stort till ytan och erbjuder mängder av fina utflyktsmål och upplevelser ger både möjligheter och svårigheter för den som vill resa på ett klimatsmart sätt. SMaRT-projektet är ett initiativ som undersöker hur man kan förenkla för människor att resa och uppleva vår omgivning på ett hållbart sätt, ett projekt som vi genom vår ägarstiftelse stöttar.

SMaRT står för Sustainable Mobility for Rural and Urban Transport och betyder hållbar rörlighet för lantliga och urba­ na transporter. Projektet är stort och sträcker sig över Skaraborg, Halland och Nordjylland i Danmark. Huvudman för projektet är Destination Läckö-Kinne­ kulle AB och vi har pratat med VD Anna Ohlin Ek som berättade lite mer om vad som händer i projektet här i Skaraborg.

tivtrafik, elbil eller elcykel. Under somma­ deltagarna har fått använda för att ta sig ren har arbetet med att kartlägga och mellan Vara och sitt boende på Bjertorps planera rutter, färdsätt och besöksmål slott samt Lumber och Karle och vidare satts i verket och testats av testfamiljer, runt om i Skaraborg under ett par dagar, som fått prova resorna och de har bland annat besökt upplevelserna i praktiken Vi fick över 300 Skara Sommarland. Från Gö­ och som sedan fått berätta teborg har några testdeltaga­ ansökningar hur deras upplevelser varit. re fått ta tåget till Hällekis för att sedan ta en smartcar runt Testfamiljerna har fått anmäla sitt intres­ för att upptäcka Kinnekulle. I Grästorp se och sedan matchats till den destination har en buss, likt en anropstransport, Det är kommunerna Lidköping, Skara, och resmål som passat dom bäst. testats för att ta sig från Grästorp upp till Vara, Götene och Grästorp som ingår – Intresset har varit stort, vi fick över Hunneberg för vandring. i projektet och det är platser i dessa 300 ansökningar och det var en positiv kommuner som undersöks. Det är den överraskning som också indikerar på att Ytterligare ett spår i projektet är att titta så kallade lastmile-problematiken på det finns många som skulle vilja kunna på hur hållbara transportlösningar till landsbygden som gör att resmål här resa på ett mer hållbart sätt i Skaraborg större evenemangsplatser så som Läckö kan väljas bort till förmån för orter och berättar Anna Ohlin Ek, VD på Destina­ Slott och Vara Konserthus kan förbättras. platser som har bättre förbindelser eller tion Läckö-Kinnekulle.

Målsättningen med projektet är att till kräver att man som besökare har ett eget hösten 2022 presentera en plan för hur transportmedel. Med lastmile menas den Rutterna och färdsätten har sett olika ut ett upplägg för hållbart resande skulle sista biten av en sträcka som ofta saknar och har anpassats efter vad som är mest kunna se ut i Skaraborg. kollektivtrafik eller andra lämpligt, testfamiljerna har – Vi har många utmaningar i form av lösningar för att nå de fått ett färdigt upplevelsepa­ gles geografi och många besöksmål, här Det finns många utflyktsmål som finns på ket med instruktioner och gäller det att hitta en balans och lösningar som skulle vilja tips om vad som finns att landsbygden. som är attraktiva och nyttjas av många. kunna resa på ett uppleva på stället man är på Vi hoppas att vi kan förädla transport­ mer hållbart sätt väg till. Mellan Skara och Syftet med projektet är att sätten med tiden och knyta ihop våra testa och undersöka olika Varnhem har testfamiljer­ destinationer på ett naturligt sätt så att i Skaraborg mobilitetslösningar för att na fått cykla elcykel för att besökare inte missar något eller väljer kunna ta sig runt på landsbygden på ett uppleva Klosterkyrkans område, i Vara bort oss på landsbygden på grund av att hållbart sätt, till exempel genom kollek­ har det funnit en smartcar - en elbil som det är svårt att ta sig hit säger Anna.

8

fterfrågan på nyproducerade bostäder har ökat markant den senaste tiden och hållbarhet är en allt mer viktig aspekt. Vi har pratat med Helena Ekman, HR-chef och hållbarhetsansvarig på Götenehus. I fabriken i Götene produceras villor och fritidshus men även gruppbyggda radhus, parhus och flerbostadshus - alla i klimatsmart trä.

Vad betyder hållbarhet för er på Götenehus?

För oss innehåller hållbarhet flera aspek­ ter: miljö, sociala förhållanden, personal, mänskliga rättigheter och affärsetik. Vi låter FN:s globala Agenda 2030 löpa som en röd tråd genom vårt hållbarhetsarbete.

Det innebär att synsättet genomsyrar vår verksamhet från det lilla till det stora och fungerar som drivkraft också inom vårt utvecklings- och innovationsarbete.

Vi vill bidra till ett långsiktigt hållbart bo­ ende och arbetar ständigt med att utveck­ la våra hus och bostadsområden på ett pålitligt, ansvarstagande och etiskt sätt.

Vår målsättning är att skapa bekväma, trivsamma och sunda hem och attraktiva bostadsområden som tar hänsyn till håll­ barhet under hela processens gång.

Hur bygger ni hållbart?

De bostäder vi bygger har väggar som tillhör de mest välisolerade på markna­ den. Vi arbetar aktivt med att minimera värmeläckage i bostädernas ”skal” (vägg­ ar, fönster, dörrar och vindsbjälklag) för att hålla nere energiförbrukning. Därför provtrycker vi alltid våra bostäder för att säkerställa skalets täthet. Idag ligger våra bostäders genomsnittliga energiförbruk­ ning 65% under Boverkets krav.

Vi erbjuder hög kvalitet på alla inred­ ningsval för att göra det enkelt att skapa långsiktigt hållbara hem för våra kun­

der. Och vi utrustar bostäderna med energibesparande fönster, vitvaror och snålspolande blandare. I våra bostadsom­ råden ska det vara enkelt att ta cykeln och välja bort bilen i en trygg och hälsosam kvartersmiljö.

är miljöcertifierade enligt miljöstandarder som exempelvis Svanen.

Hur jobbar ni med hållbarhet internt i ert företag?

Vi har till exempel en egen solcellspark på fabriksområdet i Götene. 16% av vår Vad finns det för fördelar rent hållelförbrukning kommer härifrån. Sol­ barhetsmässigt med ett trähus? cellsparken är ett naturligt utvecklingssteg Trä är ett helt förnybart byggnadsmate­ för oss och en del i vår ambition att rial som vi kan bruka utan att påverka minska och effektivisera användandet av tillgången för framtida generationer. Trä resurser, både för oss som koncern och binder koldioxid under hela sin livstid då för våra kunder och uppdragsgivare. fotosyntesen innebär att de väx­ Vi har också ett eget hyvleri där ande träden lagrar koldioxid i vi bland annat producerar form av kolföreningar och träpanel till våra egna pro­ ju snabbare skogen växer duktioner och tar vara på desto mer koldioxid spillet genom att tillverka fångas upp. Det gör trä briketter för värmeverk. Vi till ett utmärkt val när jobbar också mycket med det gäller resurshushåll­ social inkludering i vårt so­ ciala hållbarhetsarbete. Det ning, energianvändning betyder att våra arbetsplatser och minskade koldioxidut­ s He hu le n a Ekman, Götene och fabriker är utformade för släpp. Att tillverka bostäder att skapa en god arbetsmiljö för av trä kräver helt enkelt mindre energi än andra materialslag. våra anställda. Vi ser exempelvis till att ha bra utrustning i fabriken för att skapa Hur ser intresset ut på marknaden? en jämställd arbetsplats där fysisk styrka Vi märker att hållbarhet blir en alltmer inte har någon betydelse. Vi arbetar aktivt viktig aspekt för våra kunder. Våra privat­ med att ta emot och lära upp lärlingar, kunder efterfrågar exempelvis låg energi­ praktikanter och personer med nedsatt förbrukning, solceller och andra hållbara funktionsförmåga som behöver ta ett tillvalsprodukter. På B2B-sidan ser vi ett steg in på arbetsmarknaden. större intresse för att bygga bostäder som

9

Återbruka din inredning

På Apoteksgatan i Vara befinner sig sedan årsskiftet 2021 systrarna Karin Fransson och Kristina Rydberg som driver butiken Retrovara. Lokalen är fylld av fina ting och möbler som väcker både nostalgiska minnen och ger inspiration för hur man kan inreda sitt hem genom att återbruka och ta vara på det som redan finns.

Systrarna är uppvuxna i Öttum och har båda ett stort intresse för just återbruk och second hand. Så pass att dom gått från att ha det som intresse för sig själva till att faktiskt sälja och erbjuda kunder att hitta egna fynd i deras butik. Tillsammans handplockar dom, handlar på loppisar, restaurerar och tar emot saker från människor som rensat ut hemma eller tröttnat på en möbel. Det någon inte längre vill ha hittar allt som oftast ett nytt hem efter en stund i butiken, återbruk i en av de bästa former.

Tillgängligheten är viktig

Intresset hos Varaborna men även hos andra från närområdet har varit stort och även om butiken bara har öppet på lördagar så både inkommer det många nya objekt till butiken och det är också mycket som säljs till sina nya hem.

– Vi jobbar mycket med socia­ la medier där vi på Facebook och Instagram lägger ut bilder från butiken varje vecka, där håller vi även kontakt med våra kunder och säljer en hel del saker i förväg som dom kommer och hämtar upp hos oss sen, något som har varit väldigt uppskattat hos kunderna berättar Kristina.

10

Butiken försöker dom fylla med pry­ lar och möbler från olika tids­epoker och tillverkare, intresset är stort för väldigt mycket. Kunderna är i alla åld­ rar, några är samlare eller intresserade av en särskild kreatör eller märke, an­ dra är nyfikna och vill hitta något nytt till sitt hem eller ge bort i present.

– Många kommer hit och vill testa, både kläder och möbler, mäter och funderar. Det är precis så vi tycker att det ska vara, man ska få chansen att hitta det man verkligen vill ha och köpa något som man tycker blir fint att ha hemma berättar Karin.

Hållbarhetsaspekten

Att det blev just en butik inne i samhället istället för en loppis ute på landet var ett medvetet val. Genom att finnas i centrala Vara och bidra till utbudet av butiker och mötesplatser för besökarna.

– Vi tipsar våra kunder som åkt till Vara för att besöka oss att ta ett varv i Vara och besöka även dom andra butikerna samt fika och äta här, det känns viktigt att vi håller våra samhällen attraktiva att besöka här på landsbygden säger Kristina. Systrarna upplever att återbruk och intresse för second hand är en stor trend just nu

men tror också att människor samti­ digt blivit mer och mer medvetna om världsläget och klimatet.

– Jag tror att medvetenheten ökar ju mer nyheter vi ser om hur klimatet påverkas, om översvämningar och bränder på olika ställen i världen. Vi behöver ändra vårt sätt att konsume­ ra, det är ohållbart att hela tiden köpa nytt och låta stora företag skeppa saker över haven när det redan finns så många saker i omlopp. Att istället ta hand om det som finns, som ofta är både fint och unikt gör ju en stor skillnad för miljön i längden säger Kristina.

– Vi personligen tycker ju också att saker som gjordes förr är av en helt annan kvalitet, andra material och har helt andra detaljer än något som massproduceras idag. Det kan verkli­ gen göra mycket i ett rum eller på ett klädesplagg säger Karin. Att köpa en duk som broderats för 50 år sedan eller sitta vid att matbord som är 100 år ger ju en känsla av nostalgi. Bakom varje handsydd klänning, munblåst vas eller snickrad stol finns en historia och minnen från en annan tid som dessutom gör världen lite bättre när vi låter dom leva kvar.

Karin och Kristinas tre tips för dig som vill handla mer second hand Var inte rädd att tänka ny funktion, du kanske kan köpa en ny lampskärm till lampfoten du redan har hemma för att få ett nytt utseende. Eller du kanske inte behöver ha fyra identiska stolar, kanske kan du blanda för att få en fin detalj runt köksbordet?

Se potentialen i ett föremål, kanske blir teakbyrån som ny efter en slipning och lite olja?

Titta i inredningsmagasin och sociala medier för att hitta inspiration, mycket av det som produceras nytt idag går att hitta i liknande form utan att behöva köpa nytt.

11

Hos Anders

hamnar hållbara grisar i centrum Hemma på gården ser Anders till att få en nyanserad mix av tradition och ett hållbart nytänk – där grisarna har en central roll.

12

Anders Gunnarsson bestämde sig tidigt för att bli lantbrukare. I dag är han femte generationen som driver Halla Gård – strax söder om Kvänum ute på Varaslätten.

13

gentligen var det aldrig någon tvekan kring yrkesvalet. Anders Gunnarsson bestämde sig helt enkelt tidigt för att följa i släktens fotspår och bli lantbrukare.

– Jag körde traktor som barn och har alltid varit med pappa när han jobbade. När jag sedan blev äldre så läste jag bland annat lantmästa­ rutbildningen på Alnarp, förklarar han.

Däremot var det högst osäkert om Anders skulle ta över verksamheten hem­ ma på Halla Gård – strax söder om Kvänum ute på Varaslätten.

Mycket kunskap

Och en av orsakerna till att han tvekade var den så kall­ ade griskrisen som drabbade Sverige under början av 2000-talet.

Men branschen hämtade sig och med huvudet fyllt med olika idéer bestämde sig An­ ders för att ta över gården.

– Jag tyckte att jag hade mycket kunskap kring att producera gris. Dessutom har vi drivit gården i fem generationer och när jag tittar tillbaka så har alla gjort något avgörande här.

Råd att äta kött

Självförsörjningen till­ sammans med ytterligare klimatsmarta grepp, där bland annat traktorer körs på miljövänligare drivmedel och grisarna äter det som odlas på gården, så handlar det mycket om att produce­ ra griskött som konsumen­ terna vill ha.

– En ganska stor drivkraft var att lägga mig mellan den Kravmärkta och den kon­ ventionella produktionen.

Jag tycker att fler ska ha råd att äta kött som är bra och hållbart framtaget, poängte­ rar Anders.

Flera aktörer

På programmet hittar vi också både rapsgrisar och så kallade hållbara grisar, där livsmedelsproducenten Scan är den stora samarbetspart­ nern.

– Det har varit en del sömnlösa nätter kring det här, men med hjälp från Scan och Sparbanken Skaraborg så fungerar det nu väldigt bra, säger Anders och fortsätter: – Flera aktörer inom res­ taurangbranschen är nyfikna på det som händer. Det finns alltså en efterfrågan på det som vi gör och det är det viktigaste, tycker jag.

Gemensamt mål

Inte långt borta

Att grisarna skulle hamna i centrum var naturligtvis en självklarhet. Men bland idéerna fanns det också ett stort miljötänk, vilket bland annat skulle innebära att gården blev så gott som självförsörjande.

– Tanken var att energin från fotosyntesen skulle kunna driva gården un­ der ett helt år. I dag är vi faktiskt inte långt därifrån, exempelvis så tillverkar vi all elektricitet själva och säljer även en del.

14

Hemma på gården finns det i dagsläget plats för drygt 6 000 grisar och omsätt­ ningen landar på 40 miljo­ ner kronor.

Givetvis klarar Anders inte av verksamheten på egen hand utan här tar han hjälp av både far, bror och tre an­ ställda som alla ingår i tea­ met för att göra det möjligt.

Tillsammans siktar de också mot ett gemensamt mål.

– Jag tycker att diskus­ sionen kring köttet varit enkelspårig, för här har vi ett miljötänk och sänker kli­ matavtrycket, avslutar han.

Tanken var att energin från fotosyntesen skulle kunna driva gården under ett helt år.

I dag är vi faktiskt inte långt därifrån, exempelvis så tillverkar vi all elektricitet själva och säljer även en del.

Ett inslag som klart sticker ut på Halla gård är att grisarna har möjligheten att vistas utomhus i speciella hagar.

Lantbruket är en stor näring i vårt verksamhetsområde. Företagen är många och intresset och efterfrågan på lokalt och närproducerat ökar. Detta gynnar både växtodlingen, mjölkproducenterna och köttbönderna. Vi har pratat med vår lantbruksrådgivare Ingemar Persson för att höra om lantbrukets utmaningar, styrkor och hur förändringen hittills sett ut under hans yrkesår i banken. ngemar är en av kunna finnas kvar. Inge­ våra lantbruksråd­ mar beskriver det som mer givare och jobbar på kapitalintensivt då det idag vårt kontor i Vara. är ett högre pris på det man 1980 började han investerar i, större maski­ jobba hos oss och mycket ner, högre markpriser och har hänt sedan dess. I sin storleksrationaliseringen har yrkesroll möter han lant­ ställt högre krav på modern brukare och ger rådgivning teknik. kring ekonomin i alltifrån Teknikutvecklingen har lett mindre ärenden till större fram till mjölkrobotar och investeringar som öppnar andra tekniska lösningar för nya möjligheter för företa­ automatisering som även gens verksamheter. Vi har gett en bättre arbetsmiljö. lantbruksrådgivare i banken – Jag skulle säga att en som jobbar på alla våra fyra stor förändring är att lant­ kontor och bara i vårt verk­ brukaren gått ifrån att vara samhetsområde skiljer en livsstilsbonde sig inriktningarna till en affärsmässig på lantbruks­ företagare. Det företagen. finns idag en Om man imponerade till exem­ bred kom­ pel tittar petens inom på den lantbruks­ södra delen företagen. av vårt Många har område så är även fått lära sig In g e m a r Pe rs s o n det mjölk och att iklä sig rollen växtodling som do­ som arbetsgivare till flera minerar i Essunga och i medarbetare i takt med att Vara är lantbruket starkast gårdarna och kapaciteten inom växtodling, grisar och vuxit berättar Ingemar. En fjäderfä. På åttiotalet var annan stor förändring som antalet potatis- och jord­ nämns är Sveriges EU-inträ­ gubbsodlare betydligt fler än de 1995. idag i Vara.

produkter, närproducerat och produkter som efter­ frågas av veganer är trender som lantbrukaren måste för­ hålla sig till enligt Ingemar.

Förr visste man till exempel att mjölken kom från kon men nu kan den komma som en havreprodukt.

Vi vill fortsätta att vara en samarbetspartner till våra lantbrukskunder för att möjliggöra framtida investeringar och tillväxt.

Framtiden

Hur framtiden blir är det svårt att sia om men som det ser ut nu lär storleks­ rationaliseringen fortsätta bland lantbruken. Miljö och hållbarhet är och förblir

en stor fråga i lantbruket.

Lantbrukaren måste arbeta med odling och uppfödning i samklang med naturen och miljön för att uppnå långsik­ tig lönsamhet.

– Ett exempel på en stor framtidssatsning är just Anders Gunnarsson som med fokus på att använda fotosyntesen som grund för att bli självförsörjande på bland annat foder, el från biogas och samtidigt producera ett kött under konceptet Hållbarhetsgrisen berättar Ingemar.

– Med rätt skötsel, rätt marknadsföring och en god affärsidé har lantbrukarna alla chanser att etablera sig och jobba fram fina verk­ samheter. Vi vill fortsätta att vara en samarbetspartner till våra lantbrukskunder för att möjliggöra framtida inves­ teringar och tillväxt avslutar Ingemar.

Trenders påverkan

Då och nu

Överlag har lantbruket gått från att hos många vara i en mindre skala till att idag ha vuxit och lantbrukarna har behövt satsa för att

Som mycket annat idag har trender och stora händelser i samhället betydelse även för den gröna näringen. Ökad efterfrågan på snabb­ mat, ekologiskt producerade

Anders Gunnarsson och Ingemar Persson.

15

Ny på banken

Ny på banken

Ny på banken

Cajsa Björling

Sanna Sandahl

Johan Fagerberg

Bor i: Vara Roll i banken: Jag jobbar på kund­ center där jag tar emot kunder i kassa kundtjänst men svarar även på samtal i vår telefonbank.

Bor i: Falköping Roll i banken: Jag jobbar som kunds­ töd företag vilket innebär att jag är en del av företagsteamet och mitt jobb går ut på att hjälpa företagskunderna.

Bor i: Falköping Roll i banken: Kundstöd Företag, jobbar nära Företagsrådgivare i den da­ gliga kontakten med kundernas löpande frågor.

Vad gör du helst på fritiden: Spenderar en stor del av min fritid på handbollsplanen, mycket tid går även till familj och vänner.

Vad gör du helst på fritiden: Busar och leker med mina barn.

Möblerar/målar om hemma!

Vad gör du helst på fritiden: Tränar, tar promenader med min hund, tar det lugnt i soffan framför en tv-serie.

Vad tycker du är det bästa med ditt jobb? Att man konstant utvecklas och lär sig nya saker och såklart att träffa kunder!

Vad tycker du är det bästa med ditt jobb? Att det är utmanande, man lär sig alltid något nytt.

Vad tycker du är det bästa med ditt jobb? Det bästa med mitt jobb är att det inte går en dag utan att man lär sig något nytt! Det är också roligt att möta så mycket olika människor varje dag.

En plats i Skaraborg som du gärna besöker: Jag älskar mat och fika, så jag gör gärna ett besök på Hellekis Träd­ gårdscafé eller kanske café på klostret uppe på Blomberg.

En plats i Skaraborg som du gärna besöker: Mösseberg i Falköping med fin djurpark och friluftsområde

Johans bästa tips:

– Att vandra i fjällen med allt som behöves i ryggsäcken gör att man har en sinnesro som är svår att få i vardagen.

Sannas bästa tips:

– Jag gillar Kepler-böckerna väldigt mycket.

Cajsas bästa tips:

Lär känna

våra nya

– Då måste jag tipsa om Kombucha!

Ett fermenterat te som man blir pigg och mår väldigt bra utav.

talanger Sophia Franzén Företagsrådgivare

VI VÄXER

Vi är en bank under ständig utveckling och arbetar för att vara den moderna banken där våra medarbetare trivs och utvecklas, vi siktar emot att vara den bästa arbetsgivaren inom finans i vår region. Kanske är du vår framtida talang och är nyfiken på hur det är att arbeta hos oss?

Kontakta oss gärna för att höra hur det är att jobba hos oss, du kan även läsa mer och registrera din intresseanmälan via vår webb.

Läs mer på:

sparbankenskaraborg.se/jobb

16

Ny på banken

Ny på banken

Ny på banken

Sulena Hsiung

Elin Jacobsson

Tony Carlsson

Bor i: Vara Roll i banken: Jobbar som rådgivare och hjälper även till i kassan emellanåt.

Bor i: Skara Roll i banken: Jag jobbar i vårt Kundcenter, som innebär att jag sitter i telefonbanken eller i vår kundtjänst inne på kontoret.

Bor i: Skövde Roll i banken: Biträdande Kreditchef.

Min roll innebär att jag stödjer Kredit­ chefen i att följa kreditpolicy, regelverk och lagkrav.

Vad gör du helst på fritiden: Umgås med familj och vänner.

Vad gör du helst på fritiden: Tränar, umgås med familj, vänner och njuter av god mat och dryck. Tycker även om att resa, där planerandet kan var nästintill lika kul som själva resan.

Vad gör du helst på fritiden: På fritiden hänger jag gärna med familj och vänner, reser gärna, gillar att laga mat och baka bakverk.

Vad tycker du är det bästa med ditt jobb? Att det är en sådan variation av arbetsuppgifter och kunder. Ingen dag är den andra lik.

En plats i Skaraborg som du gärna besöker: Vi besökte Vedens Lustgård i somras som är en nyöppnad vedugnspi­ zzeria mitt ute på landet på Skaraslätten.

De serverade gudomliga pizzor med spännande ingredienser.

Sulenas bästa tips:

– Ett resmål som man bara måste besöka är Floridas västra kustremsa.

Stränderna är förbluffande orörda och här får man uppleva ett avslappnat semesterparadis. Favoritpärla på Floridas västkust är Fort Myers beach.

A N KE R NA AR B SP

SVERIGES NÖJDASTE FÖRETAGSKUNDER

BANK

2021

Vad tycker du är det bästa med ditt jobb? Alla mina kollegor och att det är nya utmaningar varje dag.

En plats i Skaraborg som du gärna besöker: Det finns många fina platser på Kinnekulle som jag gärna besöker.

Elins bästa tips:

– Ta alltid dubbelt så mycket fyllning i dina kanelbullar.

Vad tycker du är det bästa med ditt jobb? Att få vara delaktig i att bidra till den lokala företagsaffären. Arbeta i en professionell miljö med fina utvecklings­ möjlighet och familjär känsla.

En plats i Skaraborg som du gärna besöker: Vårt fritidshus införskaffat i år vid sjön Örlen utanför Tibro. En plats där vi kopplar av och njuter.

Tonys bästa tips:

– Ta vara på varje tillfälle till fest och umgänge. Under sommaren har grillen varit flitigt nyttjad vid fritidshuset då vi har haft många besökare att dela fina stunder med.

Sparbankernas företagskunder är nöjdast i Sverige!

I årets SKI-undersökning av hur nöjda kunder är med sin bank hamnar Sparbankerna åter i topp. Bland företagskunder har Sparbankerna de nöjdaste kunderna och privatkunderna placerar Sparbankerna på silverplats.

17

Susan Hsiung, Elin Jacobsson och Viktoria Friberg är tre av våra kollegor i Skara som ser fram emot nya kontoret.

VI SATSAR FÖR FRAMTIDEN! Med våra fyra kontor över vårt verksamhetsområde i Skara, Vara, Götene och Essunga kommuner är vi arbetsgivare för närmare 130 personer.

Vi har drivit bank i Skaraborg sedan 1847 och vi är här för att stanna, därför gör vi nu en stor satsning på våra lokaler för att du som kund och våra medarbetare ska få den bästa av mötesplatser.

18

i är bank åt mer än 45 000 kunder, våra kunder är alltifrån den nyfödda som precis fått ett sparkon­ to, till tonåringen som snart blir vuxen och ska ta hand om sin egen ekonomi, till personen som står inför att köpa en bostad. Vi har även företagskunder som är alltifrån nystartade till stora och etablerade på marknaden. Gemensamt för alla är dess ekonomi, för en sådan har alla. Den är viktig och där vill vi hjälpa till att lära ut kunskap, hitta lösningar för behov och uppfylla så många ekonomiska drömmar vi kan.

Det personliga mötet

Bank är en samhällsfunktion som funnits i hundratals år och som kanske sett väldigt traditionell ut länge. Idag är vår bank på väg att bli något nytt, när digitaliseringen öppnar nya kanaler och möjligheter för kontakt och möten. Kanske är det en följd av pandemin, att dom äldre fått en mobiltelefon för att kunna ha kontakt med familjen, man har behövt skaffa sig ett BankID för att boka vaccination och maten har av många inhandlats online när pandemin var som värst.

– Vi ser att många av våra kunder har förändrat sitt beteende när det kommer till att möta oss som bank, därför upp­ lever vi nu mer och mer att det fysiska mötet på våra kontor kompletteras med personligt möte via telefon eller skärm.

Där får kunden själv välja i vilken kanal

Det fysiska mötet på våra kontor kompletteras med personligt möte via telefon eller skärm. den vill möta oss, är det i ett digitalt möte, är det via ett telefonsamtal eller är det inne på vårt kontor. Det bestämmer kun­ den själv säger bankens VD Patrik Meijer.

En ny miljö

Funderingarna och planeringen för en ombyggnation av de fyra bankkontoren har pågått under en tid för att nu hösten 2021 påbörjas på huvudkontoret i Skara.

Syftet är att skapa en miljö där det finns

nya förutsättningar för att mötas på det sätt kunden önskar, där det blir kortare kötider och en trevligare miljö för både kund och medarbetare.

– Vi är ett lokalt finanshus här i Skara­ borg med all kompetens på plats här hos oss, våra medarbetare finns här och våra beslut fattas här av oss. Vi växer hela tiden

Inredningen i lokalerna har tagit inspiration av vårt närområde där färg, form och material påminner om åkrar, gärden och naturen runt omkring oss. och då behöver vi även kunna vara en attraktiv arbetsgivare med en god arbets­ miljö och en kreativ plats att utvecklas på berättar Patrik.

I samband med ombyggnationen kommer det som idag är en manuell kontanthante­ ring där kunden kan ta ut pengar hos oss direkt från vår kundtjänst övergå till en au­ tomatisk kontanthantering där alla in och utsättningar görs från våra automater som kommer finnas i anslutning till banken på alla våra orter.

– Vi värnar om kontanter i vårt samhälle, dom har en viktig funktion för många och genom att sätta in den automatiska hante­ ringen säkrar vi att möjligheten till kontan­ ter finns kvar på banken säger Patrik. Här kommer våra kundvärdar som du möts av inne i vår nya miljö hjälpa dig genom att svara på frågor, visa hur det fungerar och hitta lösningar för dina behov.

Vi utvecklar mötesplatsen

Internt i banken har ombyggnations­ projektet fått arbetsnamnet vi utvecklar mötesplatsen då det är en bra beskrivning av vad vi under ett par år framåt kom­ mer göra i våra lokaler på våra fyra orter.

Projektet är stort och med god hjälp av yrkeskunnig lokal kunskap inom bygg, el och måleri kommer det bli ett stort lyft för vår verksamhet. Arkitektbyrån AB05 hjälper oss att ta fram förslag på inredning och stil i lokalerna och har tagit inspira­ tion av vårt närområde där färg, form och material påminner om åkrar, gärden och naturen runt omkring oss.

Patrik Meijer, VD

Hållbar ekonomi

När vi säger hållbar ekonomi har det säkert olika betydelse för olika personer. För oss kan det lika gärna vara det stora som det lilla i din ekonomi.

Att prata pengar med barn ökar chanserna till en god finansiell hälsa i vuxen ålder Att ge veckopeng, tidigt väcka intresse för privatekonomi och prata pengar med barn ökar chanserna till att barnen får en god finansiell hälsa i vuxen ålder.

Barn och unga som fått lära sig om privatekonomi av föräldrar, skolan, vänner och bekanta sparar mer som vuxna och riskerar också i lägre utsträckning att få betalningspåminnelser eller betalningsanmärkningar.

Det visar en ny undersökning som Kantar-Sifo gjort på uppdrag av Swedbank och Sparbankerna.

Om man varit intresserad av privatekonomi sedan barn- och ungdomsåren ökar sannolikheten för att man får en sund och hållbar ekonomi som vuxen. Åtta av tio som varit intresserade av privatekonomi i unga år sparar 10 procent av lönen. 85 procent kan bo kvar i sin bostad även vid ett ekonomiskt avbräck som till exempel arbetslöshet.

Gratistidningen Lyckoslanten riktar sig till barn och handlar om pengar, sparande och engagemang:

www.lyckoslanten.se

20

slipper både fakturaavgiften Sofije Grimling jobbar som och pappersförbrukningen kundrådgivare på vårt kontor minskar. Du kan även anmäla i Skara och hjälper våra kun­ att du vill ha din kvitton der att hitta de bästa lösning­ digitalt och skaffa dig en arna efter deras behov. Något digital brevlåda så slipper hon märker är att hållbarhet, du en del fysiska brev. Även klimat och miljö är en fråga vi på banken försöker att som är viktig hos många när hitta nya kontaktvägar ut till det kommer till ekonomin. våra kunder, Hon upple­ till exempel ver en stor Det är kul att få erbjuder vi nu efterfrågan hitta lösningar rådgivningar på miljö och som passar just över telefon hållbarhet kundens intressen eller Teams när kun­ och värderingar för att du ska derna ska slippa åka till placera sina oss. Vi har även en medde­ pengar i fonder. Att ta ett landefunktion i internetban­ socialt ansvar och göra etiska ken och appen som både val där man inte bidrar till vi och du som kund kan oljehandel och krig är viktigt använda för att kommunicera för många. Inte minst hos mellan oss.

80 och 90-talisterna som går efter sina personliga värde­ ringar lite särskilt och kanske Sofijes bästa tips för en sätter det främst framför hållbar och miljövänlig kostnad och avkastning. ekonomi: – Det är kul att få hitta - Boka in dig för en pen­ lösningar som passar just sionsgenomgång, genom kundens intressen och värde­ smarta val och ju tidigare du ringar. Miljöfrågan har blivit kan starta ett sparande säkrar viktig och det ställer också du din framtida pension. höga krav på branschen som måste utveckla och hänga - I appen finns funktionen med i den takt som våra utgiftskollen där du kan se kunder önskar, vilket ju är hur mycket du spenderar och positivt säger Sofije. på vad, bra för att få en över­ Digital ekonomi är blick över din konsumtion. miljövänlig

Det är inte bara investeringar som kan vara bra ur ett håll­ barhetsperspektiv, att titta på din egen ekonomi och göra enkla handlingar så som att gå över till E-faktura istället för pappersfaktura, gör att du

- Aktivera notiser i din app för att bli uppmärksammad på när vi skickat dig ett med­ delade.

Sofije Grimling och Patrik Jaeger möter daligen kunder och har märkt en efterfrågan på alternativ för hållbart sparande.

Investera hållbart

Går det ens att investera sina pengar hållbart? Och hur ska man tänka? En av rådgivarna på vår Private Bankingavdelning, Patrik Jaeger jobbar dagligen med investeringar och delar här med sig av lite grundläggande tips och fakta kring just hållbarhet inom sparande.

Anledningarna till att du bör fundera på att investera på ett hållbart sätt är många.

Inte minst är det en chans att påverka miljön och klimatet på ett positivt sätt men det är även en fördel för din egen investering att finnas inom en megatrend.

– Det är en affärsmöjlighet att vara i framkant och vi bedömer att detta kan leda till bättre avkastning på sikt berättar Patrik.

Fondutbudet ökar

Utbudet ökar i takt med efterfrågan på att investera hållbart. Nu i höst har vår samarbetspartner Swedbank Robur presenterat en ny fond på marknaden, Swedbank Robur Climate Impact som är en helt grön fond som foku­ serar på bolag som jobbar för hållbar energi samt bekämpa klimatförändringar i världen.

Robur är fokuserade på att ta hänsyn till miljön i fonderna

och jobbar aktivt med att hitta företag som ligger i framkant gällande ansvar för miljö och samhälle.

– Transition Global är ytterligare ett exempel på fond där pengarna placeras i bolag som jobbar för bland annat klimat och naturre­ surser, hälsa och välmående samt demografi och mångfald vilket är hållbarhet ur fler perspektiv säger Patrik.

Intresset utvecklas

Patrik och hans kollegor ser ett ökat intresse för att investera i hållbara och miljövänliga fonder. En stor och ökande andel av de som startar ett nytt månadssparan­ de väljer just en sådan typ av fond. Det är också något som hela finansbranschen känner av. Kunderna vill lära sig mer och sätter sig in i vad som händer och vad det faktiskt är för bolag som fonden placerar i.

Patriks bästa tips för att investera hållbart:

Vi ser ett ökat intresse för att investera i hållbara och miljövänliga fonder.

- Läs på, det finns mycket att lära sig. På www.swed­ bank-aktiellt.se kan du läsa alltifrån grundläggande fakta till att få mer fördjupad kunskap.

- På vår hemsida sparbankenskaraborg.se under rubriken Spara och placera kan du hitta fakta och inspiration samt gå vidare med sparandet via internet­ banken eller appen.

- Kontakta banken och boka in dig på ett möte för att prata vidare om hur just du kan göra för att spara eller investera på ett sätt som kan vara bra både för din ekonomi och vår miljö.

21

Skaraborg Bank-X 2110 SNUSAR KAN EFTER VARA DOFTER KONVEX

HJÄLPER FOLK RAGLANDE

VIKTIG FINNS KVOT PÅ KÖLAPP

BILD 1 PIZZAUGN

HALVFINAL

NÅGOT FÖR SARAH SJÖSTRÖM

BÅL OCH BRASOR

SANDKULLE

TRUTKUSIN

bild 2 GRISAR

TILL RÄTT COVIDINSTANS

FÖRE R LEDNINGARNA

SNED KANT EN STEN STURE DET FRANZ PLATT SOM SNABBSTORA SKREV STEGET I PRAG MAT

MANSTITEL

GENOMVÅTA

OMOGEN

HÄSTKRAKE TILLS VIDARE

SES I FRIST ADELSNAMN ALLENA JAPANVALUTA VÄLLUKT

GÖRA VERKAN KAN VARA RÖKFRI KRAFT SITTMÖBEL

RUND PÅ HUVUDET

NÅGOT ATT HÅLLA SIG I INGEN UTAN ELD

TJOCK OCH VULGÄR

LJUDSTYRKEENHET

FAST MARK

SÅDAN DETTA PUNKT ÄR EN BJÖRNS ÄR KÄNSLIG FRAMBEN

2 FÖRE T

HÖRS EFTER BÖN

BILAR

FLÖJTBESTÄMNING

GULLMAR LYSER PÅ VEKE

GENERAL MOTORS ÄNGLASTAD KAVIARFISK

ANGER BENSKÖRHET HAR FÖLAT

DEN LÄR SUGA TYP AV TVÄTT

VÄRDS- KADAVER HUSVÄRD DAGS

ÄGGRÖRA

PLAGG MAN BÄR UNDER

TUNNLAND

SNACK RIK KLURESS P

SES I PARTITUR RYSSJA

ANDERS TEGNELLS YRKESTITEL

DEN BÖR VI VÄRNA OM

ATT INTE SÄGA NÅGOT

GÖR JU ETT SPRUDLANDE SKRATT

bild 3

SJUDER

INTE EMOT

FÖRST OCH SIST I MALMÖ

STÖRRE ÄN KOPP

Nytt korsord med priser att tävla om!

Det hör till traditionen att vi har ett korsord i Sparbanken Skaraborgs kundtidning Aktuellt.

Så givetvis även den här gången!

Senast 31 dec 2021 vill vi ha lösningen.

Märk kuvertet ”Aktuellt-kryss” . Skicka krysset till:

TERMOS

Vi lottar ut 3 st termosar bland rätt inskickade kryss (värde 150 kr)

Sparbanken Skaraborg Marknadsavd, Box 163 532 22 Skara

Namn Gatuadress Postadress

22

Telefonnummer

SPECIALISTER PÅ EL Sedan 1980 har Nossebro Energi specialiserat sig på el, från att vara ett litet företag har de idag vuxit och driver en verksamhet inom elhandel, fibernät och el­ installationer som ger både kunder vad de efterfrågar och arbetstillfällen i vårt lokala område. i träffade Christian Karlsson, vd som vi lär, att vi kör våra servicebussar på för företaget sedan 5 år tillbaka el är inte bara bra för miljön, det blir även och kollegan Per Eric ”Pejjen” en lägre kostnad för oss när bilarna laddas Johansson som hängt med i många år här hos oss på energi som kommer från och idag jobbar med försäljning av solel, våra egna solceller vi har uppsatta här ute värmepumpar och kylmaskiner. Kortfattat berättar Christian. kan man säga att Nossebro Energi jobbar med de flesta typer av Marknaden el. Solceller, värme­ Bilarna laddas här Intresset på marknaden är pumpar, vattenprodu­ stort för el som är produce­ hos oss på energi cerad el och fjärrvärme rad på ett sätt som är snällare som kommer från från flis är källor som mot miljön. Allt fler som bor våra egna solceller i villa eller äger en gård med blivit stora på senare år som Nossebro Energi lite takytor installerar solcel­ valt att fokusera på. Miljö och hållbarhets­ ler. Intresset för pelletspannor minskar aspekterna har blivit allt mer viktiga även och istället blir värmepump som drivs av inom elhandeln och det är sedan en lång energi som kommer från solceller allt mer tid tillbaka en del i företagets affärsidé. populärt hos konsumenterna som Per Eric och hans kollegor möter.

Aktiv roll i miljöfrågan Arbetet med att bygga ut fibernätet i Ess­ Nossebro Energi är i grunden en eko­ unga kommun startades för flera år sedan, nomisk förening vilket är lite unikt. Det idag är det klart och många är anslutna. innebär att alla kunder som bor i hus – Det är ju också en form av hållbarhet, och som är fiber och elnätskunder också idag behöver alla någon form av upp­ är medlemmar och på det sättet kan koppling och det vill vi gärna erbjuda, ung vara med och påverka genom förening­ som gammal kommer ju på ett eller annat en. Medarbetarna är alltifrån elektriker, sätt behöva ha tillgång till nät för sina kyltekniker, IT-ansvarig, administratörer, telefoner och teveapparater för att kunna ekonomer och säljare. Närmare 40 hålla sig ajour med samhället även personer har en anställning i fö­ om man bor ute på landsbygden retaget och arbetet sker både inne berättar Per Eric. på kontoret och ute hos kunderna över hela Skaraborg med Nossebro Framtiden som utgångspunkt. Ute i garagen Det händer mycket i elhandelsbrans­ står därmed ett antal bilar som chen just nu, något som både Chris­ används ut till kunderna, många tian och Per Eric betonar. Båda mil blir det och därför var det ett är övertygade om att solceller och naturligt val att där det är möjligt laddstolpar till elbil är två saker som byta till elbilar. fler och fler kommer att investera i.

– Vi tar en aktiv roll i miljöfrå­ Redan sedan i somras har de märkt gan på flera sätt och vi vill gärna en mycket större efterfrågan inom ge våra kunder det bästa möjliga. dessa båda områden både från min­ Det kändes därför naturligt att leva dre privatkunder till större företag.

Christian Karlsson VD för Nossebro Energi och Per Eric "Pejjen" Johansson.

Tre enkla tips till hur du minskar elförbrukningen i ditt boende Byt ut dina gamla vitvaror innan dom går sönder, en ny diskmaskin har mycket lägre förbrukning av el än en äldre.

Fyll tvättmaskinen och välj ett Eco program med en lägre temperatur så sänker du din energiförbrukning.

Byt ut din belysning till ledbelysning.

– Vi vill också passa på att uppmana de som går i tankarna kring detta att titta på de skattereduktioner för grön el som finns just nu. På solceller får man nu 15% och på batterilagning hela 50% i reduktion. Så det är ett bra tillfälle att passa på berättar Christian.

23

Sparbanken är unik Sparbanken är unik. En lokalt förankrad bank, helt utan enskilda vinstintressen.

Grundtanken är att främja sparsamhet och att se till att de resultat som genereras stannar kvar i bygden – i vårt fall både stad och land inom Skara, Vara, Götene och Essunga kommuner.

Där andra bankers vinster går till aktieägare eller enskilda kunder ger vi tillbaka en del av vår vinst till områden där vi är verksamma. Vi är övertygade om att detta har stor betydelse för utvecklingen i vår bygd.

Fram till våren 2021 har vi medverkat i finansieringen av en rad olika små och stora projekt med över 242 miljoner kronor – pengar som gör skillnad.