Åse viste årsredovisning 2017

Ă…rsredovisning 2017

Årsredovisning 2017

Sparbanksstämman med huvudmännen äger rum fredagen den 27 april kl. 18.00 i Grästorps Konserthus

Innehåll VD:s kommentar ........................................................................................................................................... 3 Förvaltningsberättelse ................................................................................................................................... 5 Fem år i sammandrag ................................................................................................................................... 7 Resultat- och balansräkningar 2013-2017..................................................................................................... 8 Resultaträkning ............................................................................................................................................. 9 Rapport över totalresultat .............................................................................................................................. 9 Balansräkning ............................................................................................................................................. 10 Rapport över förändringar i eget kapital ...................................................................................................... 11 Kassaflödesanalys ...................................................................................................................................... 12 Noter till de finansiella rapporterna.............................................................................................................. 13 Underskrifter................................................................................................................................................ 42 Revisionsberättelse ..................................................................................................................................... 43 Företagsstyrning ......................................................................................................................................... 46 Styrelse, huvudmän m fl .............................................................................................................................. 47

2

VD:s kommentar

I eurozonen ökade BNP med 2,6 procent under tredje kvartalet och arbetslösheten sjönk till den lägsta nivån på närmare 10 år. Modesta löneökningar är något som många av västvärldens centralbanker brottas med och som reser frågetecken om inflationsmålet kring 2 procent kan nås i närtid. Minskade geopolitiska risker i Europa efter årets alla parlamentsval gav stöd för en utbredd optimism i näringslivet och hos hushållen. Den amerikanska riksbanken, som i höstas påbörjade neddragningarna av centralbankens balansräkningar, höjde i december för tredje gången styrräntan under 2017 till intervallet 1,25-1,50 procent. Europeiska centralbanken behöll däremot styrräntan oförändrad på 0 procent men beslöt om att minska obligationsköpen ytterligare.

Svensk ekonomi växte på bred front. BNP steg med i genomsnitt 2,5 procent under fjolårets tre första kvartal jämfört med samma period 2016. Tillväxten drevs främst av ökade investeringar, där bostadsinvesteringarna svarade för den största uppgången.

Svensk export och industriproduktion gynnades av en starkare omvärldskonjunktur och bidrog till en utbredd optimism i näringslivet. Antalet sysselsatta ökade med drygt 100 000 personer under 2017 och den öppna arbetslösheten sjönk till 6,5 procent i slutet av året jämfört med 6,9 procent 2016. Ett ökat arbetskraftsdeltagande begränsade nedgången i arbetslösheten.

Trots en utbredd arbetskraftsbrist både inom den privata och offentliga sektorn ökade lönerna i måttlig takt. Inflationen steg under andra och tredje kvartalet och nådde Riksbankens inflationsmål på 2 procent delvis på grund av temporära effekter för att under slutet av året åter hamna under målet. För helåret 2017 blev dock KPIF-inflationen (konsumentprisindex rensat för fast ränta) 2,0 procent i genomsnitt.

Bostadsmarknaden präglades av ett ökat utbud och i slutet av året började bostadspriserna sjunka i hela landet både för bostadsrätter och för villor om än från höga nivåer. Trots fjolårets växande bostadsoro och skärpta amorteringskrav är hushållen motståndskraftiga. Hushållens konsumentförtroende har stigit samtidigt som detaljhandelns omsättning fortsatte att öka i god fart främst för sällanköpshandeln.

Fortsatt god tillväxt och ett starkt resultat Det är med stor glädje som jag kan konstarera att banken gjort sitt bästa resultat hitintills. Årets rörelseresultat uppgick till 26 153 tkr vilket är väldigt bra i det ränteklimat som vi befinner oss i. Resultatet kan till stor del förklars med en fortsatt god affärsvolymstillväxt som uppgick till 13,2 %.

2017 års undersökning av näringslivsklimatet, som görs av Svenskt Näringsliv, visar på nytt en stor tilltro till det sätt som samverkan och tillväxt sker i kommunen. Det är min övertygelse att föreningen Näringslivssamverkan Grästorp och alla goda insatser som där görs är en viktig beståndsdel. Bland Sveriges 290 kommuner rankar sig Grästorp på plats 24 vilket är fantastiskt bra och visar på den framåtanda som finns i kommunen.

Det är angeläget att vi är uppdaterade på vår omvärld och följer den då det påverkar vår lokala verksamhet i stor utsträckning. Trots ett fortsatt lågt ränteläge med minusränta är jag övertygad om att vi kan bibehålla vår fina utveckling och leverera mervärde till våra kunder och den lokala marknaden.

Bred konjunkturuppgång och långsamt mindre expansiv penningpolitik Ser vi bortom vårt närområde så kan vi konstatera att den globala konjunkturen stärktes under fjolåret och börserna steg på bred front, delvis stödd av låga räntor.

Under inledningen av 2018 har de globala långräntorna stigit, inte minst i USA, samtidigt som den amerikanska kongressen beslutade om betydande skattesänkningar.

3

Framtidssäkring av banken Under året har vi fortsatt vår satsning på att bygga framtidens bank både avseende medarbetarnas och kundernas lokaler samt även bankens utsida. Vi har påbörjat renoveringen av bankens fasad som var i dåligt skick och försökt att återställa den i ett originalskick med hjälp av bilder från det ”gamla” bankhusets uppförande. Vi har även börjat renoveringen av det ”gamla” bankhuset invändigt där vi kommer att ianspråkta ta hela nedre plan för bankens företagssida och administration. Vi ser framemot en trivsam återinvigning under hösten 2018.

Vårt samhällsengagemang En grundläggande del av sparbanksidén är att all vinst stannar lokalt. Först och främst för att kunna bygga en stabil bank som kan växa med våra kunders behov men också för att bidra till ett bättre samhälle att verka och bo i. Vi har valt att förtydliga vårt samhällsengagemang i Åse Viste Fonden som startades hösten 2016.

Glädjande är att fler och fler känner till fonden och vi har haft 30 ansökningar under 2017 varav 20 stycken kunnat beviljas inom ramen för fondens områden, kultur, samhällsutveckling och föreningsliv.

Tack för ett fantastiskt 2017 Jag vill först och främst tacka mina medarbetare som har möjliggjort bankens fina resultatutveckling under året. 2017 har präglats av stor tillströmning av nya kunder och många nya regelverk att anpassa sig till, det har ni hanterat med bravur.

Jag vill även tacka styrelsen, huvudmännen och våra kunder för ert engagemang och hälsar er välkomna till ett givande 2018.

Grästorp i februari 2018

Pär Lindblom, VD

4

REDOVISNING FÖR VERKSAMHETSÅRET 2017 Styrelsen för Åse Viste Sparbank, org nr 569000-6670, får härmed avge årsredovisning för sparbankens verksamhet 2017, bankens 142:e verksamhetsår.

FÖRVALTNINGSBERÄTTELSE Verksamhetens art och inriktning Åse Viste Sparbank är en självständig sparbank vars verksamhetsområde omfattar Grästorps kommun och delar av Lidköpings, Vara och Essunga kommuner.

Banken har ett kontor beläget i centralorten Grästorp.

Kundunderlaget utgörs av privatpersoner, små och medelstora företag samt offentlig sektor. Trots vår relativa litenhet är vi en fullsortimentsbank med kunden i centrum. Banken erbjuder all modern teknik för utförande av banktjänster men eftersom vi inser att teknik aldrig kan ersätta mänskliga relationer fullt ut finns en väl utbyggd personlig service för den som så önskar. Vi har kvalificerade rådgivare för finansiella, försäkringstekniska och juridiska tjänster.

Sparbankens resultat Resultatet före kreditförluster uppgick till 26 562 tkr, att jämföra med 21 713 tkr föregående år. Rörelseresultatet uppgick till 26 153 tkr (22 008).

Räntenettot 2017 uppgick till 30 626 tkr (27 396), en ökning från föregående år med 11,8%. Räntenettot har pressats av negativa räntor men detta har vägts upp av en bra volymtillväxt.

Sparbankens ställning Balansomslutningen vid utgången av 2017 uppgick till 2 097 165 tkr (1 947 052), en ökning med 150 113 tkr eller 7,7%. Den totala affärsvolymen uppgick vid årsskiftet till 6 553 843 tkr (5 788 073), en ökning med 13,2%.

Provisionsnettot uppgick till 20 070 tkr (17 676), vilket är en ökning med 2 394 tkr i förhållande till 2016.Ökningen är till största del hänförlig till provisioner för förmedlade krediter till Swedbank Hypotek.

Utdelning på aktieinnehavet i Swedbank AB har erhållits med 10 560 tkr att jämföras med 8 560 tkr föregående år. Sparbankens innehav är 800 021 aktier och ingen förändring har skett under året.

Marknadsvärdet uppgick per 171231 till 158 324 tkr (176 244) en minskning med 17 920 tkr.

Nettoresultatet av finansiella transaktioner uppgick till 103 tkr att jämföra med 2 054 tkr föregående år. Av bruttobeloppet utgör 2 345 tkr (80) realisationsresultat, -2 387 tkr (1 788) orealiserade värdeförändringar och 145 tkr (186) valutakursförändringar.

Inlåningen från allmänheten uppgick vid årsskiftet till 1 658 346 tkr (1 479 383), en ökning med 12,1%.

Bankens kunder hade förmedlade placeringar i Swedbank Robur och Swedbank Försäkring på totalt 1 735 246 tkr (1 458 970), en ökning med 276 276 tkr i förhållande till föregående räkenskapsår.

Sammantaget ökade rörelseintäkterna mellan 2017 och 2016 med 10,2%.

De totala rörelsekostnaderna ökade under året med 914 tkr. Personal- och IT-kostnader har ökat under 2017. Lokalkostnaderna var lägre 2017 än 2016 beroende på att det under 2016 gjordes en större ombyggnad av lokalerna. Även fastighetskostnaderna har ökat under året beroende på renovering av fasaden på det gamla bankhuset.

Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank, räntebärande värdepapper och strukturerade produkter.

Placeringsportföljen uppgick vid balansdagen till 204 389 tkr (193 196).

Bankens utlåning till allmänheten brutto har ökat med 8,9% till 1 581 100 tkr (1 452 333). Förmedlade krediter till Swedbank Hypotek ökade under räkenskapsåret med 10,8% och uppgick vid räkenskapsårets utgång till totalt 1 101 960 tkr (994 807).

Personal Antalet anställda uppgick vid årets slut till 23 personer (22). Med normalarbetsmåttet 1 730 timmar uppgick antalet årsanställda till 20,3 personer (19,5) varav 71% utgör kvinnor. Under året har två medarbetare börjat på banken och en medarbetare slutat. Bankens rådgivare uppfyller de licensierings- och certifieringskrav som erfodras för att kunna erbjuda kvalificerad rådgivning.

Under året har 12 medarbetare genomfört Swedsecs licenstest avseende bolånelicens. Kompetensutveckling för all personal är ett fortsatt proriterat område.

Det sammanlagda egna kapitalet uppgick till 429 220 tkr (425 030).

Den totala kapitalrelationen (totalt kapital i % av riskexponeringsbeloppet) var vid utgången av 2017 24,3%, att jämföra med 24,4% vid utgången av 2016.

5

Ägarförhållanden En sparbank har inga enskilda ägare, utan verkar för dess insättare. Sparbankens högsta beslutande organ är dess huvudmän. Huvudmännen är 32 st varav hälften väljs av Grästorp, Vara, Essunga och Lidköpings kommun och hälften väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utser styrelsen. Styrelsen utser VD och ställföreträdande VD.

Förväntad framtida utveckling Utifrån nu kända förutsättningar tyder resultatprognosen för 2018 på ett rörelseresultat mellan 24 000-25 000 tkr.

Förslag till disposition beträffande sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr 21 905 Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: - anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål (Åse Viste fonden) 1 000 - avsättning till reservfonden 20 905 (Se not 28 Eget kapital)

Händelser av väsentlig betydelse som inträffat under räkenskapsåret eller efter dess slut Åse Viste fonden är ett sätt för banken att ge tillbaka till bygden. Vi vill på detta sätt främja utveckling och tillväxt och samtidigt synliggöra vårt engagemang inom vårt verksamhetsområde. Under 2017 har 20 mottagare beviljats sammanlagt 1 314 tkr ur fonden.

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att sparbanken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker, operativa risker och kreditvärdighetsjustering samt dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna kapitalutvärderingsprocess. Sparbankens totala kapitalrelation uppgår till 24,3% (föregående år 24,4%).

Kapitalbasen uppgår till 312 032 tkr och minimikapitalkravet till 102 912 tkr. Specifikation av posterna framgår av not 35, Kapitaltäckning.

Under 2017 har renovering av fasaden på det gamla bankhuset påbörjats. Denna kommer slutföras under 2018. Styrelsen har också tagit beslut om att bygga om hela bottenplan i det gamla bankhuset till nya moderna lokaler. Inflyttning är planerad till hösten 2018.

Under året har Pär Lindblom tillträtt som VD. Risker och osäkerhetsfaktorer I Sparbankens verksamhet uppstår olika typer av risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har Sparbankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i Sparbanken, fastställt policys och instruktioner för kreditgivningen och den övriga verksamheten.

Sparbankens styrelse har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till andra funktioner.

Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att sparbanken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att sparbankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk.

Vad beträffar sparbankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktrationer, samt låga finansiella och operativa risker.

Bankens resultat påverkas även av omvärldsfaktorer som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, förändringar på börsen och det allmänna konjunkturläget.

Ytterligare information om Sparbankernas risker och riskhantering presenteras i not 3, Finansiella risker.

6

FEM ÅR I SAMMANDRAG Nyckeltal Volym Affärsvolym ultimo, Mkr

förändring under året, %

2017

2016

2015

2014

2013

6 554 13,2

5 788 12,0

5 167 7,2

4 818 5,5

4 566 10,3

20,5

21,8

21,6

22,8

21,3

1 286 404

1 188 236

1 089 296

1 006 079

999 762

24,3

24,4

22,8

23,8

-

24,3

24,4

22,8

23,8

18,9

24,3

24,4

22,8

23,8

21,4

0,95

0,98

0,92

0,90

0,87

1,5

1,5

1,6

1,9

2,0

1,0

1,0

1,0

1,1

1,2

0,4

0,4

0,4

0,5

0,4

1,1

1,1

1,0

1,2

1,1

4,8

4,3

4,0

4,8

4,1

0,57

0,62

0,59

0,56

0,52

0,58

0,61

0,61

0,58

0,69

60

69

91

60

65

0,1

0,3

0,1

0,3

0,8

0,0

0,0

0,1

0,1

0,9

20 1

19 1

20 1

19 1

19 1

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer

Kapital Soliditet

Beskattat eget kapital + 78 % (73,7 %) av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

Summa riskvägt exponeringsblopp, tkr Kärnprimärkapitalrelation

Kärnprimärkapital i % av riskexponeringsbelopp

Primärkapitalrelation

Primärkapital i % av riskexponeringsbelopp

Total kapitalrelation

Totalt kapital i % av riskexponeringsbelopp

Likviditet

Utlåning brutto / Inlåning från allmänheten

Resultat Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO

Rörelseintäkter/affärsvolym

Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym

Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Avkastning på totala tillgångar

Årets nettoresultat i % av genomsnittlig balansomslutning

Räntabilitet på eget kapital

Årets resultat i % av genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförluster

Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster

Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

Osäkra fordringar och kreditförluster Reserveringsgrad för osäkra fordringar

Nedskrivning för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar

Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Kreditförlustnivå

Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

Övriga uppgifter

Medelantal anställda Antal kontor

7

RESULTAT- OCH BALANSRÄKNINGAR Resultaträkning

2017

2016

2015

2014

2013

Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter

30 626 20 070 103 11 411

27 396 17 676 2 054 9 321

27 330 15 646 -1 877 9 009

30 303 14 065 1 122 7 548

30 813 13 429 1 691 7 396

Summa intäkter

62 210

56 447

50 108

53 038

53 329

Allmänna administrationskostnader Övriga kostnader1 Kreditförluster

-31 405 -4 243 -409

-30 433 -4 301 295

-25 504 -3 946 -1 293

-25 842 -3 789 -1 320

-23 455 -4 108 -9 201

Summa kostnader

-36 057

-34 439

-30 743

-30 951

-36 764

26 153

22 008

19 365

22 087

16 565

1

60

123

-38

3 325

Skatter

-4 249

-2 301

-2 471

-3 330

-2 856

Årets resultat

21 905

19 767

17 017

18 719

17 034

Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar Summa tillgångar

1 067 137 766 1 580 525 202 606 160 430 3 902 10 869 2 097 165

1 367 109 812 1 450 765 179 046 190 703 4 408 10 951 1 947 052

1 411 136 496 1 245 804 195 153 159 927 4 195 9 222 1 752 208

1 273 134 680 1 120 057 221 263 137 797 4 783 8 566 1 628 419

1 983 172 419 1 081 390 212 059 127 668 4 372 9 954 1 609 845

Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Avsättningar Summa skulder och avsättningar

52 1 658 346 9 547 0 1 667 945

30 058 1 479 383 12 580 0 1 522 021

0 1 358 103 15 187 0 1 373 290

0 1 239 275 17 404 298 1 256 977

0 1 252 319 14 166 261 1 266 746

0

1

61

184

146

429 220

425 030

378 857

371 258

342 953

2 097 165

1 947 052

1 752 208

1 628 419

1 609 845

tkr

Rörelseresultat Bokslutsdispositioner

Balansräkning

Obeskattade reserver Eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital 1

inkl avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

8

RESULTATRÄKNING 1 januari - 31 december tkr

Not

Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Avskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster

4 5 6 7 8 9 10 20 11

2017

2016

33 479 -2 853 30 626 10 952 21 988 -1 918 103 459 62 210 -31 405 -836 -3 407 -35 648

30 661 -3 265 27 396 8 944 19 619 -1 943 2 054 377 56 447 -30 433 -1 026 -3 275 -34 734

Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

12

26 562 -409

21 713 295

Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatt på årets resultat

13 14

26 153 1 -4 249

22 008 60 -2 301

21 905

19 767

2017

2016

21 905

19 767

-16 375 -340 -16 715

27 645 -239 27 406

5 190

47 173

Årets resultat

RAPPORT ÖVER TOTALRESULTAT 1 januari - 31 december tkr Årets resultat Övrigt totalresultat som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till finansiella tillgångar som kan säljas Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

9

BALANSRÄKNING Per den 31 december tkr

Not

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - Inventarier - Byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar

15 16 17 18 19 20

21 22

2017

2016

1 067 25 145 137 766 1 579 619 906 177 461 160 430

1 367 30 054 109 812 1 447 237 3 528 148 992 190 703

1 457 2 445 1 398 1 076 8 395 2 097 165

1 802 2 606 2 860 504 7 587 1 947 052

Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder och avsättningar

23 24 25 26

52 1 658 346 7 214 2 333 1 667 945

30 058 1 479 383 10 200 2 380 1 522 021

Obeskattade reserver

27

0

1

Eget kapital Reservfond Fond för verkligt värde Årets resultat Summa eget kapital

28

305 817 101 498 21 905 429 220

287 050 118 213 19 767 425 030

2 097 165

1 947 052

Summa skulder, avsättningar och eget kapital

10

RAPPORT ÖVER FÖRÄNDRING I EGET KAPITAL tkr Ingående eget kapital 2016-01-01

Reservfond

Fond för verkligt värde

271 033

90 807

Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

27 406 27 406 16 017

Vinstdisposition Utgående eget kapital 2016-12-31

Ingående eget kapital 2017-01-01

17 017 19 767 19 767

378 857 19 767 27 406 47 173

-1 000 425 030

287 050

118 213

Reservfond

Fond för verkligt värde

Årets resultat

Totalt eget kapital

287 050

118 213

19 767

425 030

21 905 21 905

21 905 -16 715 5 190

-18 767 -1 000 21 905

-1 000 429 220

-16 715 -16 715 18 767 305 817

11

Totalt eget kapital

-16 017 -1 000 19 767

Årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat Vinstdisposition Anslag till allmännyttiga ändamål Utgående eget kapital 2017-12-31

Årets resultat

101 498

KASSAFLÖDESANALYS 1 januari - 31 december tkr

2017-12-31 2016-12-31

Den löpande verksamheten Rörelseresultat (+) Justering för poster som inte ingår i kassaflödet Förändring av upplupet anskaffningsvärde under perioden, netto (+/-) Orealiserad del av nettoresultat av finansiella transaktioner (+/-) Avskrivningar (+) Kreditförluster (+) Övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-)

26 153

22 008

693 2 387 836 480 -6 -2 051

421 -1 788 1 026 -434 -25 -3 469

28 492

17 739

-132 862 -13 698 178 963 -30 006 -1 320 -603 28 966

-206 670 15 164 121 280 30 058 -1 695 -382 -24 506

17 -329 -312

17 -1 239 -1 222

-1 000 -1 000

-1 000 -1 000

Årets kassaflöde Likvida medel vid årets början Likvida medel vid årets slut

27 654 111 179 138 833

-26 728 137 907 111 179

Följande delkomponenter ingår i likvida medel Kassa Utlåning till kreditinstitut Summa enligt balansräkningen

1 067 137 766 138 833

1 367 109 812 111 179

Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (+/-) Ökning/minskning av värdepapper (+/-) Ökning/minskning av inlåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändring av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten (not 33) Investeringsverksamheten Avyttring/inlösen av finansiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-) Kassaflöde från investeringsverksamheten Finansieringsverksamheten Avsatt till Åse Viste fonden (-) Kassaflöde från finansieringsverksamheten

12

NOTER TILL DE FINANSIELLA RAPPORTERNA 1 Uppgifter om sparbanken Årsredovisningen avges per 31 december 2017 och avser Åse Viste Sparbank, som är sparbank med säte i Grästorp. Adressen till kontoret är Torggatan 14, Grästorp.

2 Redovisningsprinciper Överensstämmelse med normgivning och lag Sparbankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Sparbanken tillämpar därigenom s k lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 23 februari 2018.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår.

Värderingsgrunder vid upprättande av bankens finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 33) eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas.

Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor. Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental.

Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att sparbankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder. Ändrade redovisningsprinciper föranledda av nya eller ändrade IFRS Ändringar av IFRS med tillämpning från och med 1 januari 2017 har inte haft någon väsentlig effekt på sparbankens redovisning.

Nya IFRS som ännu inte börjats tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas. Nedan beskrivs de förväntade effekterna på de finansiella rapporterna som tillämpningen av nedanstående nya eller ändrade IFRS väntas få på bankens finansiella rapporter. Utöver dessa bedöms inte de övriga nyheterna påverka bankens finansiella rapporter.

IFRS 9 Finansiella instrument ersätter IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering från 2018. Banken har inte tillämpat IFRS 9 för 2017. Standarden innebär förändringar av hur finansiella tillgångar klassificeras och värderas, inför en nedskrivningsmodell som baseras på förväntade kreditförluster istället för inträffade förluster och förändringar av principer för säkringsredovisning bl a med syfte att förenkla och att öka samstämmigheten med bankens interna riskhanteringsstrategier.

Nedan beskrivs denna standards bedömda påverkan uppdelat på kvalitativ och kvantitativ påverkan.

Bedömda kvalitativa effekter av införandet av IFRS 9 Klassificering och värdering Bankens överskottslikviditet placeras i obligationer. Dessa redovisas i enlighet med IAS 39 som AFS tillgångar, vilket innebär att de redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Bankens affärsmodell enligt IFRS 9, redovisning till verkligt värde via övrigt totalresultat, innebär en sk blandad modell då värdepapper både säljs och hålls till förfall. Banken redovisar därmed värdeförändringarna i balansräkningen fram till värdepapper antingen säljs eller förfaller.

Banken har en långsiktig investering i aktier i Swedbank AB som för närvarande klassificeras som AFS och som värderas till verkligt värde via övrigt totalresultat. Detta innehav kommer i enlighet med IFRS 9 att fortsätta redovisas på detta sätt men till skillnad mot

13

IAS 39 redovisas inte realisationsresultat över resultaträkningen. Vid försäljning sker omföring från övrigt totalresultat till balanserat resultat. Banken har ett innehav i onoterade aktier vars verkliga värde tidigare bedömts inte kunna beräknas tillförlitligt och fram till 2018 redovisas till anskaffningsvärde. Tillämpningen av IFRS 9 medför att detta innehav ska redovisas till ett beräknat verkligt värde.

Banken har utvecklat rutiner för att värdera detta innehav till verkligt värde. Effekten av denna ändring bedöms som begränsad.

För klassificering och värdering av bankens finansiella skulder innebär IFRS 9 begränsade förändringar jämfört med IAS 39. Banken bedömer att dessa förändringar inte kommer påverka resultat- eller balansräkning eller i övrigt innebär en väsentlig påverkan.

Förväntade kreditförluster De nya reglerna för nedskrivningar, baserat på förväntade kreditförluster, förväntas öka reserveringen för förluster på utlåning jämfört med tidigare reservering som baserats på inträffade förluster. Ett arbete för att ta fram nya modeller har gjorts under 2017 för beräkning och reservering av förväntade kreditförluster. Skillnaderna mellan bankens nuvarande redovisningsprinciper för nedskrivningar och de principer som kommer att tillämpas från och med 1 januari 2018 är bland annat att; - reserveringar för kreditförluster kommer inte längre bara att redovisas på utlåning utan även på investeringar i skuldinstrument som redovisas till verkligt värde via övrigt totalresultat - reserveringar för kreditförluster på utlåning inte längre bara kommer att redovisas för osäkra lån - i samband med att en ny kredit lämnas kommer en reserv motsvarande 12 månaders förväntad kreditförlust att redovisas - när det inträffat en betydande ökning av kreditrisk så kommer en kreditförlustreservering att göras motsvarande de förväntade kreditförlusterna för den återstående löptiden inte bara på osäkra lån Säkringsredovisning Banken kommer inte att övergå till att redovisa säkringsredovisning enligt iFRS 9, utan kommer att fortsätta tillämpa samma redovisningsprinciper som tidigare.

Upplysningar IFRS 9 medför följdändringar i upplysningskraven i IFRS 7 Finansiella instrument: Krav vilka kommer att påverka de upplysningar som skall lämnas. Banken genomför för närvarande en gap-analys för att identifiera vilka förändringar som måste genomföras för att uppfylla dessa krav. Ett arbete pågår med att anpassa system och rutiner för att uppfylla dessa krav.

Bedömda kvantitativa effekter av införandet av IFRS 9 Banken har genomfört en analys av storleken på de kvantitativa effekterna på bankens egna kapital när IFRS 9 börjar tillämpas 1/1 2018. information som till dags dato är känd. Dessa framgår i nedan tabell fördelat på förväntade kreditförluster samt klassificering och värdering. De uppskattade effekterna är beräknade med utgångspunkt av information som till dags dato är känd.

Tabell Uppskattad övergångseffekt IFRS 9

Belopp i tkr

Balanserat resultat Fond för verkligt värde

Utgående balans 2017-12-31

Uppskattad effekt av tillämpning IFRS 9, förväntade kreditförluster

326 722 101 498

-2 659 118

Uppskattad effekt av tillämpning IFRS 9, klassificering och

Uppskattad ing balans

värdering

2018-01-01

0 0

324 063 101 616

IFRS 15 Intäkter från avtal med kundr ersätter från den 1 januari 2018 existerande IFRS relaterade till intäktsredovisning såsom IAS 18 Intäkter, IAS 11 Entreprenadavtal och IFRIC 13 Kundlojalitetsprogram. Banken förtidstillämpar inte IFRS15 2017. IFRS 15 baseras på att intäkt redovisas när kontroll över vara eller tjänst överförs till kunden, vilket skiljer sig från nuvarande princip att intäkt redovisas vid överföring av risker och förmåner. IFRS 15 inför nya sätt att fastställa hur och när intäkter ska redovisas, vilket innebär nya tankesätt jämfört med hur intäkter redovisas idag.

Banken har analyserat två intäktsströmmar vilka bedömts viktiga att ta ställning till inom ramen för IFRS 15. Banken erhåller kvartalsvis provisionsintäkter från Swedbank för förmedling av fonder. Bankens slutsats är att prestationen för tjänsten är utförd då förmedlingen av fonden är gjord. Då marknadsvärdet som utgör underlag för provisionsbeloppet inte är känt i förväg råder det stor osäkerhet om det totala provisionsbeloppets storlek. Det skulle inte vara förenligt med IFRS 15 att redovisa det uppskattade provisionsbeloppet som intäkt i förtid då stor osäkerhet råder om beloppets storlek. Intäkterna kommer därmed redovisas på samma sätt som idag, dvs när provisonsbeloppet och marknadsvärdet på den förmedlade fonden är känt vilket leder till kvartalsvis intäktsredovisning av provisionsintäkten.

Den andra intäktsströmmen avser provisioner från Swedbank för förmedling av hypotekslån. Banken erhåller provision baserat på räntekostnader som belastar kunden. Bankens bedömning är att nuvarande redovisningsprinciper att redovisa intäkten i takt med att provisionsbeloppet blir känt kan behållas. IFRS 15 kommer därmed inte ha någon påverkan på bankens resultat, ställning eller eget kapital.

IFRS 16 Leases ersätter från och med 2019 existerande IFRS relaterade till redovisning av leasingavtal, såsom IAS 17 Leasingavtal och IFRIC 4 Fastställande av huruvida ett avtal innehåller ett leasingavtal. Enligt Rådet för finansiell rapportering behöver IFRS 16 inte tillämpas för redovisning i juridisk person. Eftersom sparbanken bara upprättar finansiella rapporter för juridisk person och inte koncernredovisning uppkommer ingen påverkan av IFRS 16 på redovisade belopp i de finansiella rapporterna eller på kapitalkravet, kapitalbasen och stora exponeringar.

De övriga förändringarna i IASBs normgivning och som EU godkänt eller förväntas godkänna, med som ännu inte trätt ikraft avser följande: IFRIC 22 Foreign Currency Transactions and Advance Consideration (utfärdad 161208) IFRIC 23 Uncertainty over Income Tax treatments (tillämpning 1 januari 2019 EU förväntas godkänna under 2018) Amendments to IFRS 9: Prepayment Features with Negative Compensation (utfärdad 171012) Amendments to IAS 40: Transfers of Investment Property (utfärdad 161208)

14

Utländsk valuta Sparbankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen.

Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden.

Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Räntekostnader inkluderar periodiserade belopp av emissionskostnader och liknande direkta transaktionskostnader för att uppta lån.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde över resultaträkningen.

- Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument och säkringsredovisning tillämpas. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt.

Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).

Utdelning från aktier och andelar redovisas i posten "Erhållna utdelningar" när rätten att erhålla betalning fastställts.

Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla sparbanken.

Sparbanken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster som intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan: Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas.

Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som sparbanken erhåller vid förmedling av lån till annan bank.

Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust.

Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt.

Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t ex kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas ej här.

Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: -

Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål.

Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas enligt fair value option.

Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.

Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde Valutakursförändringar

Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser.

Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till obeskattade reserver.

15

Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisas i övrigt totalresultat varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat.

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år.

Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, låneskulder samt derivat.

Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när sparbanken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller sparbanken förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då bolaget förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren.

Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Då säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål , dels andra finansiella tillgångar som företaget initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s k Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. För finansiella instrument som innehas för handelsändamål redovisas såväl realiserade som orealiserade värdeförändringar i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

Sparbanken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Sparbanken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. I balansräkningen representeras dessa av balansposterna Utlåning till kreditinstitut, Utlåning till allmänheten samt Övriga tillgångar. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

16

Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Innehav av aktier och andelar redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade mot eget kapital. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i eget kapital, i resultaträkningen.

Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Sparbanken betraktar alltid en värdenedgång större än 50% som betydande, vid värdenedgång mellan 20 och 50% tas vid var tid beslut utifrån rådande marknadssituation. En period om minst 9 månader anses som utdragen.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resultaträkningen.

Andra finansiella skulder Inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Lånelöften Med lånelöfte avses i detta sammanhang dels en ensidig utfästelse från sparbanken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t ex ränta) där låntagaren kan välja om han/hon vill ha lånet eller inte och dels ett avtal där både sparbanken och låntagaren är bundna vid avtalsvillkoren i ett låneavtal som börjar löpa vid en tidpunkt i framtiden. För av sparbanken lämnade lånelöften gäller att det inte kan regleras netto, sparbanken har inte som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och låneräntan är inte lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas.

Derivat och säkringsredovisning Sparbankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränteexponeringar som sparbanken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt.

Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Sparbanken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt sparbankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas.

Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen.

Sparbankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. Den post som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är: - ett belopp av fastförräntad utlåning (portföljsäkring) Den säkrade risken i ovanstående post är: - risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i sparbankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna.

För säkringsrelationen tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har sparbanken utsett det belopp som utifran sparbankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på den säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.

Metoder för bestämning av verkligt värde Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

17

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar bankens motpart fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Bankens motpart kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument.

Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; aktieindexobligationer och andra sammansatta instrument (när prisnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga). De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna.

Aktier Innehav i onoterade aktier redovisas till anskaffningsvärde i de fall när ett tillförlitligt verkligt värde ej kan fastställas. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt sparbanken råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan.

Sparbanken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunna fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 322 tkr (340 tkr).

Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar sparbanken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången .

Om det finns objektiva belägg som tyder på att ett nedskrivningsbehov kan finnas så betraktar sparbanken dessa fordringar som osäkra också i de fall när sparbanken vid en kassaflödesberäkning kommer fram till att full täckning finns för fordran vid ett eventuellt ianspråktagande av pant. Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell placering klassificerad som en finansiell tillgång som kan säljas.

Sparbanken utvärderar på individuell basis för alla lån om ett nedskrivningsbehov finns och om en kreditförlust ska redovisas.

En nedskrivning (kreditförlust) beräknas som mellanskillnaden mellan det diskonterade nuvärdet av förväntade framtida kassaflöden (inklusive kassaflöden från eventuellt i anspråkstagande av pant, även när i anspråkstagande inte är sannolikt), diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta och lånets redovisade värde. Nedskrivningen redovisas som en kreditförlust i resultaträkningen.

För osäkra lånefordringar där det redovisade värdet efter nedskrivningar beräknas som det sammanlagda diskonterade värdet av framtida kassaflöden, redovisas förändringen av det nedskrivna beloppet som ränta till den del som ökningen inte beror på om ny bedömning av de förväntade kassaflödena. Vid en förändrad bedömning av förväntade framtida kassaflöden från ett osäkert lån mellan två bedömningstillfällen skall däremot denna förändring redovisas som kreditförlust eller återvinning.

För lån där en omförhandling av de ursprungliga lånevillkoren görs till följd att låntagaren har finansiella svårigheter redovisas som en kreditförlust om det diskonterade nuvärdet av kassaflödena enligt de omförhandlade lånevillkoren diskonterade med lånets ursprungliga effektivränta är lägre än redovisat värde på lånet. Om lånet efter omstrukturering förväntas återbetalas i enlighet med de omförhandlade villkoren så klassificeras lånet inte längre som osäkert.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar sparbanken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit sparbanken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annat sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i sparbankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till sparbankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert. Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt.

Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto.

Materiella tillgångar Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma sparbanken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning eller utrangering/avyttring av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljnings-

18

kostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad.

Avskrivningsprinciper Avskrivning sker linjärt över tillgångens beräknade nyttjandeperiod, mark skrivs inte av.

Beräknade nyttjandeperioder; - byggnader, rörelsefastigheter - inventarier

se nedan 5 år

Rörelsefastigheterna består av ett antal komponenter med olika nyttjandeperioder. Nyttjandeperioderna har bedömts variera mellan 10-100 år på dessa komponenter. Den redovisningsmässiga skillnaden mellan att tillämpa olika avskrivningsperioder för fastigheternas beståndsdelar i förhållande till avskrivning enligt tidigare redovisningsregler är emellertid försumbar. Sparbanken har därför valt att tillämpa avskrivning av fastigheten på 50 år, vilket överensstämmer med det skatterättsliga avdraget.

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut.

Nedskrivningar av materiella tillgångar Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för företagets tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov.

Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). För goodwill och immateriella tillgångar som ännu ej är färdiga för användning beräknas återvinningsvärdet årligen.

Om det inte går att fastställa väsentligen oberoende kassaflöden till en enskild tillgång ska tillgångarna vid prövning av nedskrivningsbehov grupperas till den lägsta nivå där det går att identifiera väsentligen oberoende kassaflöden - en så kallad kassagenererande enhet.

En nedskrivning redovisas när en tillgångs eller kassagenererande enhets (grupp av enheters) redovisade värde överstiger återvinningsvärdet.

En nedskrivning belastar resultaträkningen. Nedskrivning av tillgångar hänförliga till en kassagenererande enhet (grupp av enheter) fördelas i första hand till goodwill. Därefter görs en proportionell nedskrivning av övriga tillgångar som ingår i enheten (gruppen av enheter). Återvinningsvärdet är det högsta av verkligt värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången.

Ersättningar till anställda Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Sparbankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd en plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka företaget betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan.

Pensionsplanen för sparbankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Sparbanken har dock gjort bedömningen att UFR 10 Redovisning av pensionsplanen ITP 2 som finansieras genom försäkring i Alecta är tillämplig även för sparbankens pensionsplan hos SPK. Sparbanken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Sparbankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt sparbanken under en period.

Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Eventualförpliktelser Upplysningar om eventualförpliktelser lämnas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas.

19

3. Finansiella risker I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker.

I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har sparbankens styrelse, som ytterst ansvarig för den interna kontrollen i sparbanken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Sparbankens styrelse har det övergripande ansvaret för sparbankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till riskkontrollfunktionen. Denna i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Sparbankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som sparbanken har i sin verksamhet. Styrelsen har fastställt riskaptit och risklimiter. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids.

Riskpolicies och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t ex återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar sparbanken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I sparbanken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Kreditrisk

Med kredit-/motpartsrisk avses risken att sparbanken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som sparbanken tar på sig när sparbanken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som sparbanken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument.

Styrelsen har det övergripande ansvaret för sparbankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Samtliga kreditbeslut rapporteras regelbundet till styrelsen.

Sparbankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. Trots att kreditrisken utgör sparbankens största riskexponering är sparbankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för sparbankens kreditgivning är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av sparbankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Sparbanken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i sparbankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och endast i värdepapper med hög kreditvärdighet.

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Sparbankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av ett särskilt kravsystem som med automatik bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig.

Sparbanken gör inga gruppvisa reserveringar för kreditförluster, då man anser att de individuella reserveringarna täcker reserveringsbehovet.

Då sparbanken verkar inom ett geografiskt begränsat område är sparbankens utlåningsportfölj inte oändligt granulerad. Detta innebär att det i utlåningsportföljen uppstår vissa koncentrationsrisker. Sparbanken har beaktat dessa risker vid upprättandet av den Interna Kapitaloch Likviditetsutvärderingen (IKLU).

Sparbankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

20

Kreditriskexponering, brutto och netto 2017

Total kreditriskexponering (före nedskrivning)

Nedskrivning/ Avsättning

Redovisat värde

Värde av säkerheter

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

1

Krediter mot säkerhet av: 2 Statlig och kommunal borgen 3 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter 4 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning 5 Övriga varav kreditinstitut Summa Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ 6 - AA Andra emittenter - AAA - AA -A - BBB eller lägre - utan rating Summa Övrigt Utställda lånelöften och outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering

Kreditriskexponering, brutto och netto 2016

Krediter1 mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen2 Pantbrev i villa- och fritidsfastigheter3 Pantbrev i flerfamiljsfastigheter4 Pantbrev i jordbruksfastigheter Pantbrev i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga5 varav kreditinstitut Summa Värdepapper Statspapper och andra offentliga organ - AA6 Andra emittenter - AAA - AA -A - BBB eller lägre - utan rating Summa Övrigt Utställda lånelöften och outnyttjad del av Utställda finansiella garantier Summa Total kreditriskexponering

6 334 362 050 292 011 444 483 190 192 114 287 309 509 138 459 1 718 866

241

727 513 1 481

6 334 361 809 292 011 444 483 190 192 113 560

6 334 339 876 290 898 444 067 187 801 101 058

0 21 933 1 113 416 2 391 12 502

308 996 138 459 1 717 385

218 786 138 459 1 588 820

90 210 0 128 565

25 145

25 145

25 145

31 484 30 273 26 068 69 398 20 237 202 605

31 484 30 273 26 068 69 398 20 237 202 605

31 484 30 273 26 068 69 398 20 237 202 605

220 543 43 527 264 070 2 185 541

220 543 43 527 264 070 2 184 060

1 588 820

220 543 43 527 264 070 595 240

Redovisat värde

Värde av säkerheter

6 734 325 736 258 448 385 493 166 825 91 007 322 806 110 551 1 557 049

6 734 282 259 227 288 385 489 163 516 79 596 234 060 110 551 1 378 942

Total kreditriskexponering (före nedskrivning)

6 734 326 012 258 448 385 493 166 825 94 830 323 803 110 551 1 562 145

1 481

Nedskrivning/ Avsättning

276

3 823 997 5 096

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

0 43 477 31 160 4 3 309 11 411 88 746 0 178 107

30 054

30 054

30 054

31 544 40 258 19 958 47 290 9 942 179 046

31 544 40 258 19 958 47 290 9 942 179 046

31 544 40 258 19 958 47 290 9 942 179 046

211 086 34 824 245 910 1 987 101

211 086 34 824 245 910 1 982 005

211 086 34 824 245 910 603 063

1

5 096

1 378 942

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kreditåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vid utlåningstillfället eller senare uppdatering.

2 inklusive krediter till stat och kommun 3

inklusive bostadsrätter

4

inklusive bostadsrättsföreningar

5

inklusive krediter utan säkerhet samt ej utnyttjade krediter i räkning

6

utgår från Standard and Poor's rating

21

Kreditkvalitet

Sparbanken följer årligen upp och rapporterar kreditgivningen på företagsengagemang enligt särskilda riktlinjer för att säkerställa kreditkvalitén i banken. En riskklassificeringsmodell är inbyggt i kreditberedningssystemet för att bedöma kreditkvalitén i engagemangen.

Med hjälp av modellen är bankens företagsutlåning fördelad enligt parametrarna Risk för obestånd och Risk vid obestånd. Modellen tar hänsyn till företagens nyckeltal, extern skötsamhet (UC) samt intern skötsamhet. För privata engagemang används ett scoringssystem anpassat för att säkerställa kvalitén på beviljade krediter till privatpersoner. Både internt samt externt beteende vägs ihop för att få fram ett risktal. Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har god kreditkvalité både inom företag och privatsegmenten.

Lånefordringar, kreditkvalitet 2017 Riskklass Sannolikhet för fallissemang Osäker 100% RK 0-5 > 5,7% RK 6-8 2,0 - 5,7% RK 9-12 0,5 - 2,0% RK 13-21 < 0,5%

Totalt

Företag

Hushåll

0% 1% 30% 40% 29%

0% 1% 30% 50% 19%

0% 1% 30% 31% 38%

Lånefordringar, kreditkvalitet 2016 Riskklass Sannolikhet för fallissemang Osäker 100% RK 0-5 > 5,7% RK 6-8 2,0 - 5,7% RK 9-12 0,5 - 2,0% RK 13-21 < 0,5%

Totalt

Företag

Hushåll

0% 1% 34% 40% 25%

0% 1% 35% 54% 10%

1% 1% 32% 26% 40%

2017

2016

0 6 6 111 451 574

209 1 306 0 0 369 1 884

722 706 858 394 527 979 1 581 100

677 126 775 207 454 812 1 452 333

930 597

1 943 4 388

0

0

930 1 547

2 139 5 295

576 905

284 4 812

722 130 857 489 527 979 1 579 619

676 842 770 395 450 953 1 447 237

Oreglerade och osäkra fordringar Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare Summa varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare Summa

Följande faktorer beaktar sparbanken för att bestämma om tillgången är osäker: - om det utifrån inträffade händelser och omständigheter som förelåg på balansdagen är sannolikt att betalningarna inte kommer att fullföljas enligt kontraktsvillkoren och - det inte finns säkerhet som med betryggande marginal täcker både lånebelopp och räntor, inklusive kompensation för eventuell försening.

22

Kvittningsavtal och liknande avtal

Sparbanken ingår i derivatavtal under International Swap and Derivatives Association (ISDA) master nettingavtal. Avtalen innebär att när en motpart inte kan reglera sina åtagande enligt samtliga transaktioner avbryts avtalet och alla utestående mallanhavanden skall regleras med ett nettobelopp. ISDA-avtalen uppfyller inte kriterierna för kvittning i balansräkningen. Detta beror på att kvittning enligt ISDA-avtalen endast är tillåten om motparten eller Sparbanken inte kan reglera sina åtaganden. Därtill är det inte heller motparten eller Sparbankens avsikt att reglera mellanhavanden på nettobasis eller vid samma tidpunkt.

Upplysningarna i tabellen nedan visar finansiella instrument som omfattas av ett rättsligt bindande ramavtal om nettning eller ett liknande avtal.

Bruttobelopp

Kvittning i balansräkningen

Nettobelopp i balansräkningen

11 111 122

0 0 0

11 111 122

8 1 017 1 025

0 0 0

8 1 017 1 025

Bruttobelopp

Kvittning i balansräkningen

Nettobelopp i balansräkningen

40 22 62

0 0 0

40 22 62

36 3 551 3 587

0 0 0

36 3 551 3 587

2017-12-31

Finansiella tillgångar Derivat som innehas för handel Derivat för verkligtvärde säkring Summa Finansiella skulder Derivat som innehas för handel Derivat för verkligtvärde säkring Summa 2016-12-31

Finansiella tillgångar Derivat som innehas för handel Derivat för verkligtvärde säkring Summa Finansiella skulder Derivat som innehas för handel Derivat för verkligtvärde säkring Summa

Likviditetsrisk

Likviditetsrisk är risken för att sparbanken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med sina finansiella skulder.

Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att sparbankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Sparbankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d v s värdepapper som handlas på en fungerande marknad. Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarier.

Sparbankens likviditetsreserv i form av kassa, inlåningsmedel i annan bank och värdepapper belåningsbara hos centralbank får lägst uppgå till 10 % av inlåningen från allmänheten och beviljade ej utnyttjade krediter.

Sparbankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan.

23

Löptidsinformation 2017 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser m m Utlåning till kreditinstitut 1 Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning fr allmänheten Övriga skulder o eget kapital Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder och eget kapital Total skillnad

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

På anfordran

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser mm Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten1 Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Materiella tillgångar Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut Inlåning fr allmänheten Övriga skulder o eget kapital Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Summa skulder och eget kapital Total skillnad

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid

1 067 137 766 64 946

22 432

64 074

317 745

129

326

451

43 076

14 791

119 594

1 857

111

8 395 74 032

81 048

463 046

52 1 506 076

82 233

69 589

448

5 999

653

562

906

451

3 902 160 936

177 461 3 902 162 904

119 594

165 905

8 395 2 097 165

1 573 468

52 1 658 346

448

436 434

562

429 220

1 506 128

90 565

70 242

1 010

0

429 220

-1 303 416

-16 533

10 806

462 036

1 110 422

-263 315

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid

Högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 1 år

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan löptid

1 367 109 812 118 244

19 388

5 011

25 145

111

2 333

2 333

På anfordran

1 067

1 428 167

1 110 422

1 110 422

Summa Varav förväntad redovisat värde tidp för återvinning > 12 mån

25 145 137 766 1 579 619

25 145

202 712

Löptidsinformation 2016 Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning

Högst 3 mån

5 014

25 040

81 713

252 360

635

2 893

11 781

132 200

2 871

11

228 056

7 587 31 986

102 014

412 504

30 058 1 312 232

99 060

67 991

100

5 937

1 347

2 916

1 010 1 572 458

Summa Varav förväntad redovisat värde tidp för återvinning > 12 mån

1 367 30 054 109 812 1 447 237

1 227 892

3 528

2 893

4 408 191 185

148 992 4 408 194 067

132 200

196 960

7 587 1 947 052

1 388 036

30 058 1 479 383

100

435 231

2 916

975 532

975 532

2 097 165

425 031

25 040

11

2 380

2 380 1 342 290

107 377

69 338

3 016

0

425 031

-1 114 234

-75 391

32 676

409 488

975 532

-228 071

1 947 052

1

Samtliga krediter är uppsägningsbara inom 6 månader enligt allmänna villkor.

Inlåning från allmänheten redovisas till största delen under På anfordran men har historiskt sett varit en stabil finansieringskälla.

24

3 016 1 385 020

Marknadsrisk

Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. Det finns tre typer av marknadsrisker: valutarisk, ränterisk och andra prisrisker. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). I sparbankens fall utgör ränterisken och aktiekursrisken de övervägande marknadsriskerna.

Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på sparbankens fastförräntande tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d v s risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer.

Ränterisk

Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk.

En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med sparbankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t ex att räntebindningstiderna på sparbankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar.

För att säkra sig mot ränterisken i sparbankens fastförräntade utlåning har sparbanken i stor utsträckning ingått ränteswapavtal, dvs avtal enligt vilka sparbanken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är en s k gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för sparbankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen.

Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 1 200 tkr.

Enligt styrelsens riskaptit får sparbankens totala ränterisk uppå till högst 8% av kapitalbasen, per 171231 6,1% (5,1%). Derivatinstrument som exempelvis ränteswapkontrakt används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrade lån och ränteswappen se vidare i not om redovisningsprinciper. Per den 31 december 2017 var durationen i eget kapital 2,30 år (1,71 år).

Per den 31 december 2017 hade sparbanken ränteswapar med ett kontraktsvärde på 227 250 tkr (219 250 tkr).

Swaparnas verkliga värde netto uppgick den 31 december 2017 till -906 tkr (-3 528 tkr) bestående av tillgångar om 111 tkr (22 tkr) och skulder om 1 017 tkr (3 551 tkr).

25

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2017 Högst 1 mån

Längre än 1 Längre än 3 mån Längre än 6 mån men högst men högst 6 mån men högst 3 mån mån 1 år

Längre än 1 år men högst 3 år

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Tillgångar Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar

Summa tillgångar

Utan ränta

1 067 15 076

Totalt

1 067 25 145

10 069

137 766

137 766 571 014

569 924

21 673

23 273

216 018

3

126

112

214

451

44 377

71 326

753 160

656 452

151 823

906 31 484

21 785

23 487

216 469

1 579 619

25 894

193 376

25 894

30 274 175 201

177 461 175 201

206 542

2 097 165

Skulder

Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital

Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder

Räntederivat,rörlig ränta erhålls 1 Räntederivat, fast ränta erläggs 1

Kumulativ exponering

1

52

52 1 517 262

67 682

67 439

5 314

649

1 517 314

67 682

67 439

5 314

649

-764 154

588 770

-45 654

18 173

215 820

42 250

185 000

7 250

40 000

10 000

10 000

100 000

60 000

-729 154

4 616

-51 038

-42 865

72 955

206 331

193 376

25 894

9 547 429 220

1 658 346 9 547 429 220

438 767

2 097 165

-232 225 227 250

Nominellt värde

26

227 250 232 225

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2016 Högst 1 mån

Längre än 1 Längre än 3 mån Längre än 6 mån men högst men högst 6 mån men högst 3 mån mån 1 år

Längre än 1 år men högst 3 år

Längre än 3 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Utan ränta

Tillgångar

Kassa Belåningsbara statsskuldförbindelser Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Övriga tillgångar

Summa tillgångar

Skulder Skulder till kreditinstitut

Inlåning från allmänheten Övriga skulder Eget kapital

Summa skulder och eget kapital Differens tillgångar och skulder

Räntederivat rörlig ränta erhålls 1 Räntederivat, fast ränta erläggs 1

Kumulativ exponering

1

Totalt

1 367

1 367 20 112

30 054

9 942

109 812

109 812 586 182

475 580

30 118

47 072

726 112

542 764

42 640

24 110

210 429

108 296

1 447 237

467

168

2 762

131

3 528

31 544 43 107

24 278

213 191

149 913

0

40 258 206 062

148 992 206 062

247 687

1 947 052

30 058

30 058 1 337 133

65 593

70 675

5 882

100

1 367 191

65 593

70 675

5 882

100

-641 079

477 171

-27 568

18 396

213 091

53 250

166 000

-587 829

55 342

149 913

0

12 580 425 031

1 479 383 12 580 425 031

437 611

1 947 052

-189 924 219 250

45 000

10 000

138 250

26 000

-17 226

-8 830

66 011

189 924

219 250 189 924

Nominellt värde

Räntenettorisk, genomslag på räntenettot under kommande tolvmånadersperiod vid en ränteuppgång eller nedgång på 1 procentenhet på balansdagen utgör 1 200 tkr (706), givet de räntebärande tillgångar och skulder som finns på balansdagen.

Valutarisk

Valutarisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i valutakurser.

Sparbankens valutarisk är begränsad. Den avser fluktuation i resevalutalagret. Under december 2017 har resevalutalagret avvecklats.

Ett område som är utsatt för valutarisker är betalningsflöden i lån och placeringar i utländsk valuta (finansiell exponering). För att reducera valutarisken för valutakonto, valutalån och valutaterminer skapar affärsystemet automatiskt en motaffär med Swedbank som motpart.

På balansdagen hade sparbanken tillgångar i utländsvaluta till ett värde av 277 tkr (310 tkr) och skulder i utländsvaluta till ett värde av 294 tkr (190 tkr).

I sparbankens resultaträkning ingår valutakursdifferenser med 145 tkr (186 tkr) i nettoresultat av finansiella transaktioner.

Aktiekursrisk

Aktiekursrisk är risken för att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från en aktie varierar på grund av förändringar i marknadspriser (oavsett om förändringarna orsakas av faktorer relaterade specifikt till det aktien eller dess emittent, eller faktorer som påverkar alla liknande finansiella instrument som handlas med på marknaden).

En förändring med 10 procentenhet av aktiekursen beräknas påverka sparbankens egna kapital med 15 832 tkr (17 624 tkr).

27

Operativa risker

Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster.

Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken.

De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i sparbanken, som bl a omfattar - kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, - klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, - IT-stöd i form av ekonomi-, kredit och inlåningssystem med inbyggda maskinella avstämningar och kontroller, - behörighetssystem, - interna informations- och rapporteringssystem för att bl a tillgodose ledningens krav på information om exempelvis sparbankens riskexponering, samt - informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda sparbankens och kundernas tillgångar.

Derivat och säkringsredovisning 2017

Derivat

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

Derivat för handelsändamål Valutarelaterade kontrakt Terminer

> 1 år - 5 år

>5 år

Total

Positiva marknadsvärden

Negativa marknadsvärden

1 767

0

0

1 767

11

8

Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar

67 250

160 000

0

227 250

111

1 017

Summa

69 017

160 000

0

229 017

122

1 025

Derivat och säkringsredovisning 2016

Derivat

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

Derivat för handelsändamål Valutarelaterade kontrakt Terminer

> 1 år - 5 år

>5 år

Total

Positiva marknadsvärden

Negativa marknadsvärden

2 283

0

0

2 283

40

36

Derivat för verkligtvärde-säkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar

55 000

164 250

0

219 250

22

3 551

Summa

57 283

164 250

0

221 533

62

3 587

Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till -2 623 tkr och på säkringsinstrument (derivat) till 2 623 tkr. Periodens effektivitet är således 100%.

Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning Sparbanken använder sig av derivat där säkringsredovisning inte tillämpas antingen därför att säkringsrelationen inte kvalificerar för säkringsredovisning enligt IAS 39 eller för att sparbanken gjort bedömningen att den volatilitiet som uppstår om säkringsredovisning inte tillämpar inte är så står för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används för att skydda sparbanken mot valutarisk. Instrumenten är valutaterminer.

28

4 Räntenetto

2017

2016

5 35 972 756

5 34 126 694

-3 254 0 33 479 36 734 44

-4 190 26 30 661 34 851 90

Räntekostnader Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten varav kostnad för insättningsgaranti Övriga Summa

-696 -2 138 -685 -19 -2 853

-427 -2 833 -1 079 -5 -3 265

Summa räntenetto

30 626

27 396

1,44

1,42

1,47 2,17 0,08

1,47 2,32 0,10

10 560 20 372 10 952

8 560 12 372 8 944

1 860 9 427 1 366 34 6 808 2 493 21 988

1 692 7 980 1 149 27 6 420 2 351 19 619

-1 197 -439 -282 -1 918

-1 213 -455 -275 -1 943

-2 402 115 2 245 145 103

-12 92 1 788 186 2 054

Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Derivat - säkringsredovisning Övriga Summa varav ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR varav ränteintäkt från osäkra fordringar

Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen Medelränta inlåningen

5 Erhållna utdelningar Swedbank AB Sparbankernas Försäkrings AB Nordea Instituella företagsobligationsfond Summa

6 Provisionsintäkter Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

7 Provisionskostnader Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

8 Nettoresultat av finansiella transaktioner Aktier/andelar Räntebärande värdepapper Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Summa

29

Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen Innehav för handelsändamål (tillgångar) Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde Valutakursförändringar Summa Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat.

2017

2016

-112 0 70

1 788 -14 94

2 623

2 142

-2 623 145 103

-2 142 186 2 054

-16 715

27 406

311 148 459

337 40 377

-11 162 -4 077 -1 975 -520 -913 -18 647

-10 250 -3 807 -2 057 -601 -762 -17 477

-211 -6 020 -1 448 -703 -857 -2 476 -1 043 -12 758 -31 405

-267 -4 604 -1 390 -622 -4 378 -468 -1 227 -12 956 -30 433

9 Övriga rörelseintäkter Intäkter från rörelsefastigheter Övriga rörelseintäkter Summa

10 Allmänna administrationskostnader Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter - kostnad för pensionspremier - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt - övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon - IT-kostnader - konsulttjänster - revision - lokalkostnader - fastighetskostnader - övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa Löner, andra ersättningar och sociala kostnader 2017

Styrelse, VD, Stf VD

2 646 831 3 477

Löner Sociala kostnader Summa

2016

Övriga anställda

Styrelse, VD, Stf VD

Övriga anställda

8 516 3 246 11 762

2 401 754 3 155

7 849 3 053 10 902

Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsen. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktör.

Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt sparbanksstämmans beslut.

Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med andra ledande befattningshavare avses de 3 personer som tillsammans med verkställande direktören utgör bankledningen.

Ersättning till verkställande direktören för 2017 har beslutats av styrelsen.

30

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2017 Styrelsens ordf Stefan Eksvärd (tom 17-04-28) Styrelsensordf Anna Carlsson (from 17-04-28) Styrelseledamot Monica Andersson Skall Styrelseledamot Per Johansson Styrelseledamot Sofia Backström Styrelseledamot Eric Hallqvist Styrelseledamot Kristina Öhman VD Melker Ström (tom 17-04-30) VD Pär Lindblom (from 17-05-01) Andra ledande befattningshavare (3 personer) Summa

Grundlön / styrelsearvode

Rörlig ersättning

41 113 51 70 51 57 37 419 818 2 051 3 708

21 103 10 20 15 10 12

Pensionskostnad

Vinstandels stiftelse

Summa

191

5 24 29

167 135 680 982

45 45

62 216 61 90 66 67 49 586 958 2 800 4 955

Grundlön / styrelsearvode

Rörlig ersättning

Övriga förmåner

Pensionskostnad

Vinstandels stiftelse

129 81 54 57 57 37 1 062 2 008 3 485

62 44 13 10 14 11

Summa

Löner och ersättningar till ledande befattningshavare, 2016 Styrelsens ordförande Stefan Eksvärd Styrelseledamot Anna Carlsson Styrelseledamot Monica Andersson Skall Styrelseledamot Per Johansson Styrelseledamot Sofia Backström Styrelseledamot Eric Hallqvist VD Melker Ström Andra ledande befattningshavare (3 personer) Summa

Övriga förmåner

154

33 33

387 646 1 033

50 50

191 125 67 67 71 48 1 449 2 737 4 755

Rörlig ersättning Rörlig ersättning till styrelseledamöter avser arvode vid konferenser, utbildningar, strategidagar, revisionsmöte, huvudmannamöten och telefonmöten.

Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) har skett på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare med undantag för VD och stf VD. Övriga förmåner avser ränteförmån och kostförmån.

Pensioner Verkställande direktören har samma pensionsförmåner som övriga anställda enligt Finansförbundets gällande pensionsavtal.

Avgångsvederlag Vid uppsägning från bolagets sida har verkställande direktör och andra ledande befattningshavare rätt till lön under uppsägningstiden, som är sex månader. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid.

Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör och ställföreträdande för verkställande direktör Styrelseledamöter Summa

2017 0 793 793

2016 0 37 477 37 477

Lånevillkoren överensstämmer med dem som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten.

För samtliga lån finns fullgod säkerhet.

Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens föreskrifter FFFS 2011:1 lämnas på www.avsparbank.se.

Medelantalet anställda Sparbanken - varav kvinnor - varav män Totalt Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män

31

2017

2016

14 6 20

13 6 19

4 3

3 4

3 1

2 2

Arvode och kostnadsersättning till revisorer PwC Revisionsuppdrag Övriga tjänster KPMG Revisionsuppdrag Övriga tjänster

2017

2016

0 433

77 0

213 57

136 409

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på sparbankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

11 Övriga rörelsekostnader

2017

2016

-769 -299 -449 -1 286 -604 -3 407

-730 -333 -354 -1 814 -44 -3 275

-4 096

-320

3 848 -292 71 60 -409

79 0 140 396 295

1 1

60 60

Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år

-3 513 0

-2 640 -5

Uppskjuten skatt Totalt redovisad skattekostnad

-736 -4 249

344 -2 301

Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa

12 Kreditförluster, netto Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster (-) Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster (+) Årets nedskrivning för kreditförluster (-) Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster (+) Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster (+) Årets nettokostnad för kreditförluster

13 Bokslutsdispositioner Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Summa

14 Skatter Redovisat i resultaträkningen

Avstämning av effektiv skatt

2017 %

Resultat före skatt Skatt enligt gällande skattesats Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäkter Skatt hänförlig till tidigare år Temporära skillnader Redovisad effektiv skatt

22,0% 0,3% -8,9% 0,0% 2,8% 16,2%

32

26 154 -5 754 -87 2 328 0 -736 -4 249

2016 % 22,0% 0,4% -10,4% 0,0% -1,6% 10,4%

22 068 -4 855 -79 2 284 5 344 -2 301

Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: Uppskjuten skattefordran

Uppskjuten skatt hänförlig till finansiella tillgångar som kan säljas

2017

2016

-

-

15 Belåningsbara statsskuldsförbindelser m m

Uppskjuten skatteskuld

2016

2017

2016

-

-109

-

-109

2017

Belåningsbara statsskuldförbindelser m m - svenska kommuner Summa Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

Netto

2017

2016

Verkligt värde

Redovisat värde

Verkligt värde

Redovisat värde

25 145 25 145

25 145 25 145

30 054 30 054

30 054 30 054

16 Utlåning till kreditinstitut Swedbank - svensk valuta - utländsk valuta Övriga Summa

145

112

0

58

2017

2016

130 239 277 7 250 137 766

101 386 176 8 250 109 812

1 581 100 1 581 100 2 477 1 481 1 579 619

1 452 333 1 452 333 7 434 5 096 1 447 237

17 Utlåning till allmänheten Utestående fordringar, brutto - svensk valuta Summa varav osäkra Individuell nedskrivning (specifikation se nedan) Redovisat värde, netto Förändring av nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2017 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2017

5 096 292 -60 -3 847 1 481

18 Obligationer och andra räntebärande värdepapper 2017 Verkligt värde

Emitterade av andra låntagare - svenska bostadsinstitut - icke finansiella företag - finansiella företag - utländska emittenter Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper varav Noterade värdepapper Onoterade värdepapper

31 485 97 663 23 518 24 795 177 461

33

Redovisat värde

31 485 97 663 23 518 24 795 177 461 147 188 30 273

2016 Verkligt värde

31 544 59 171 34 309 23 968 148 992

Redovisat värde

31 544 59 171 34 309 23 968 148 992 108 734 40 258

2017

Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

19 Aktier och andelar

2016 5 494

5 114

33

122

2017

2016

158 324 2 106 160 430 158 324 2 106

176 244 4 526 9 933 190 703 186 177 4 526

Antal

Börsvärde

Redovisat värde

800 021 319

158 324 0 0 158 324

158 324 322 1 784 160 430

Inventarier

Byggn. och mark

Totalt

Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2016 Förvärv Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2016

5 338 1 239 -324 6 253

8 392 0 0 8 392

13 730 1 239 -324 14 645

Ingående balans 1 januari 2017 Förvärv Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2017

6 253 329 -175 6 407

8 392 0 0 8 392

14 645 329 -175 14 799

Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2016 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2016

-3 910 -865 324 -4 451

-5 625 -161 0 -5 786

-9 535 -1 026 324 -10 237

Ingående balans 1 januari 2017 Årets avskrivningar Avyttringar och utrangeringar Utgående balans 31 december 2017

-4 451 -675 176 -4 950

-5 786 -161 0 -5 947

-10 237 -836 176 -10 897

Redovisade värden Per 1 januari 2016 Per 31 december 2016

1 428 1 802

2 767 2 606

4 195 4 408

Per 1 januari 2017 Per 31 december 2017

1 802 1 457

2 606 2 445

4 408 3 902

Kreditinstitut Övriga Fondandelar Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper Onoterade värdepapper Företag Aktier - Swedbank A - Sparbankernas Försäkrings AB Övriga Summa

20 Materiella tillgångar

Taxvärde 2017-12-31

6 054

21 Övriga tillgångar Positivt värde på derivatinstrument Övriga tillgångar Summa

34

2017

2016

111 965 1 076

22 482 504

22 Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

2017

2016

427 1 440 6 528 8 395

453 1 369 5 765 7 587

52 52

30 058 30 058

Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa

1 658 052 294 1 658 346

1 479 193 190 1 479 383

Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor varav enskilda företagare Övriga Summa

44 540 261 420 1 279 909 371 928 72 477 1 658 346

34 892 192 003 1 189 591 333 065 62 897 1 479 383

1 017 1 175 211 502 4 309 7 214

3 551 1 528 227 422 4 472 10 200

304 1 978 51 2 333

295 2 040 45 2 380

1 -1 0 0

61 -60 1 1

Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Övrigt Summa

23 Skulder till kreditinstitut Övriga Summa

24 Inlåning från allmänheten

25 Övriga skulder Negativt värde på derivatinstrument Upplupna räntekostnader på swappar Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa

26 Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Förutbetalda intäkter Summa

27 Obeskattade reserver Ackumulerade avskrivningar utöver plan: Inventarier Ingående balans 1 januari Årets avskrivningar utöver plan Utgående balans 31 december Summa obeskattade reserver

35

28 Eget kapital För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.

Reserver för ackumulerat övrigt totalresultat

Fond för verkligt värde

Ingående redovisat värde 2016-01-01 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat vid avyttring Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Utgående redovisat värde 2016-12-31 Årets förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Förändringar i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas överfört till årets resultat vid avyttring Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat Utgående redovisat värde 2017-12-31

Verkligtvärdereserv

90 807 27 546 99 -239 118 213 -16 474 99 -340 101 498

Reservfond Reservfonden utgör bundet eget kapital och får inte minskas genom vinstutdelning.

Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen. Värdeförändringar som beror på nedskrivningar redovisas dock i resultaträkningen.

Förslag till disposition av sparbankens vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör, tkr Styrelsen föreslår att detta belopp disponeras enligt följande: Anslag till allmännyttiga eller därmed jämförliga ändamål, tkr Överföring till reservfonden, tkr

21 905 1 000 20 905

29 Ställda säkerheter Pantsatt konto för säkerställande CSA avtal

2017

2016

4 100

-

38 787 4 740 43 527

31 751 3 073 34 824

68 870 151 673 220 543

105 907 105 179 211 086

Erhållen

Betald inlåningsränta

30 Evantualförpliktelser Garantier (nom belopp) - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga Summa

31 Åtaganden (nom belopp) - Kreditlöften - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter Summa

32 Närstående Sammanställning över närståendetransaktioner Fordran på närstående per 31 december

Skuld till närstående per 31 december

År utlåningsränta Närståenderelation Andra närstående 2017 0 0 0 Andra närstående 2016 0 684 0 Transaktioner med närstående är prissatta på marknadsmässiga villkor.

Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner till personer i ledande ställning, se not 10.

36

0 12

33 Finansiella tillgångar och skulder 2017

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori

1 067

Belåningsbara statsskuldförbindelser mm

137 766 1 579 619

Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring

30 274 8 395 2 363 1 730 116

Upplupna intäkter Summa

Andra finansiella skulder

Derivat som används i säkringsredovisning

Summa redovisat värde

1 067 25 145 137 766 1 579 619

25 145

30 274

Verkligt värde

Nivå 1

Nivå 2

177 461 160 430 8 395 111 2 474 111 2 093 263

147 187 160 430 332 762

Nivå 3

25 145

906

906

Aktier och andelar Övriga finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar som kan säljas

Innehav för handelsändamål

Kassa

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Lånefordringar och kundfordringar

906 147 187

30 274

158 324

2 106 111

330 656

31 291

2 106

52 52 1 658 346 1 658 346 Övriga skulder 6 196 1 017 7 213 1 017 Upplupna kostnader 2 333 2 333 Summa 1 666 927 1 017 1 667 944 1 017 anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde (se not 33) eller när säkringsredovisning Skulder till kreditinstitut

Inlåning från allmänheten

2016

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategor

Belåningsbara statsskuldförbindelser mm

109 812 1 447 237

Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring

40 258

Upplupna intäkter Summa

Andra finansiella skulder

40 258

Derivat som används i säkringsredovisning

Summa redovisat värde

1 367 30 054 109 812 1 447 237

30 054

7 587 3 342 1 572 873

148 992 190 703 7 587 22 3 364 22 1 942 644

108 734 190 703 329 491 30 058 1 479 383 6 649 2 380 1 518 470

Skulder till kreditinstitut Inlåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna kostnader Summa

37

Verkligt värde

Nivå 1

30 058 1 479 383 3 551 10 200 2 380 3 551 1 522 021

Nivå 2

Nivå 3

30 054

3 528

3 528

Aktier och andelar Övriga finansiella tillgångar

Finansiella tillgångar som kan säljas

Innehav för handelsändamål

1 367

Kassa

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Lånefordringar och kundfordringar

3 528 108 734

40 258

186 178

4 525 22

324 966

43 808

3 551 3 551

4 525

För merparten av sparbankens finansiella tillgångar och skulder bedömer sparbanken att verkligt värde överensstämmer med anskaffningsvärdet justerat för evantuella nedskrivningar. För vissa av sparbankens finansiella instrument beräknas verkligt värde på annat sätt vilket redovisas nedan.

Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde i årets resultat I nedanstående tabeller lämnas upplysningar om hur verkligt värde bestämts för de finansiella instrument som värderas till verkligt värde i balansräkningen.

Uppdelning av hur verkligt värde bestämts görs utifrån följande tre nivåer.

Nivå 1: enligt priser noterade på en aktiv marknad för samma instrument Nivå 2: utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1 Nivå 3: utifrån indata som inte är observerbara på marknaden 2017 Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa Övriga skulder Summa 2016 Belåningsbara statsskuldsförbindelser mm Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa Övriga skulder Summa

Nivå 1 25 145 147 187 158 324 330 656

Nivå 2 906 30 274 111 31 291 1 017 1 017

Nivå 1 30 054 108 824 186 178 325 056

Nivå 2 3 528 40 168 22 43 718 3 551 3 551

Nivå 3

2 106 2 106

Nivå 3

4 525 4 525

Summa 25 145 906 177 461 160 430 111 364 053 1 017 1 017

Summa 30 054 3 528 148 992 190 703 22 373 299 3 551 3 551

I tabellen nedan presenteras en avstämning mellan ingående och utgående balans för sådana finansiella instrument som värderats till verkligt värde i balansräkningen med utgångspunkt från en värderingsteknik som bygger på icke-observerbar indata (nivå 3).

Öppningsbalans 2016-01-01 Försäljningslikvid/inlösen Utgående balans 2016-12-31 Öppningsbalans 2017-01-01 Orealiserad värdeförändring redovisad i RR Försäljningslikvid Utgående balans 2017-12-31

Aktier och andelar

5 587 -1 062 4 525

4 525 -2 402 -17 2 106

Beräkning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellen ovan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t ex courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor.

Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. För finansiella skulder bestäms verkligt värde utifrån noterade säljkurs. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av företagets finansiella instrument åsätts ett verkligt värde med priser som är kvoterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Derivatinstrument tas upp till det verkliga värde som erhålls från motpart där verkligt värde beräknats med hjälp av en värderingsmodell som är etablerad på marknaden för värdering av den typ av derivatinstrument som det är fråga om.

Aktieindexobligationer värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad har det verkliga värdet hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument.

38

34 Specifikationer till kassaflödesanalys Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen utdelning Erhållen ränta Erlagd ränta

2017-12-31

2016-12-31

10 952 35 293 4 627

8 919 33 482 5 634

35 Kapitaltäckning Fastställande av Åse Viste Sparbanks (org nr 569000-6670) lagstadgade kapitalkrav regleras från och med 2014 i Förordningen (EU) 575/2013 om tillsynskrav för kreditinstitut och värdepappersbolag (CRR). Kompletterande regler har införts i svensk lag genom föreskrifterna FFFS 2008:25 samt FFFS 2014:12.

Upplysningar avseende periodisk information lämnas i enlighet med tillsynsförordningen, Finansinspektionsens föreskrifter om tillsynskrav och kapitalbuffertar och Kommissionens genomförandeförordning (EU) nr 1423/2013.

Reglerna om kapitaltäckning bidrar till att stärka sparbankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda sparbankens kunder. Reglerna innebär att sparbankens kapitalbas med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med sparbankens interna utvärdering av kapital och risker.

Sparbanken har en fastställd utvärdering av kapitalbehovet baserad på - sparbankens riskprofil, - identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, - s k stresstester och scenarioanalyser, - förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt - ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med sparbankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar sparbankens verkliga riskprofil och kapitalbehov.

Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till Institutets aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett.

Information om sparbankens riskhantering lämnas i not 3.

Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 6 kap. 4 § i Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25). Övriga upplysningar om kapitaltäckning lämnas på sparbankens hemsida www.avsparbank.se.

Det finns inga pågående eller förutsedda materiella eller rättsliga hinder för en snabb överföring av medel ur kapitalbasen.

Sparbanken uppfyller dels det lagstadgade kravet på kapitaltäckning, dels det internt bedömda kapitalbehovet.

Nedan redovisas kapitalbas, kapitalkrav m m enligt gällande regelverk.

Kapitalbas

2017-12-31

2016-12-31

305 817 101 498 20 905 428 220

287 050 118 213 18 767 424 030

-115 824 -364 -116 188 312 032

-134 182 -373 -134 555 289 475

Summa primärkapital

312 032

289 475

Total kapitalbas

312 032

289 475

1 286 403 24,26% 24,26% 24,26%

1 188 236 24,36% 24,36% 24,36%

Kärnprimärkapital Reservfond Fond för verkligt värde Verifierat resultat efter avdrag för föreslagen vinstdisposition Kärnprimärkapital före lagstiftningsjusteringar Lagstiftningsjusteringar Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i den finansiella sektorn Värdejustering pga kraven på försiktig värdering Sammanlagda lagstiftningsjusteringar av kärnprimärkapital Summa kärnprimärkapital

Kapitalrelationer, buffertar m m Summa riskvägt exponeringsbelopp Kärnprimärrelation Primärkapitalrelation Total kapitalrelation

39

Buffertkrav varav kapitalkonserveringsbuffert varav kontracykliskbuffert Kärnprimärkapital tillgängligt att använda som buffert Innehav i kärnprimärkapitalinstrument i vilka sparbanken har en väsentlig investering (belopp under tröskelvärdet på 10,00 procent) Kapitalkrav och riskvägt exponerinhsbelopp

Kreditrisk enligt schablonmetoden - Exponeringar mot stater och centralbanker - Exponeringar mot kommuner - Institutsexponeringar - Företagsexponeringar - Hushållsexponeringar - Exponeringar med säkerhet i fastighet - Oreglerade poster - Exponeringar i form av säkerställda obligationer - Aktiexponeringar - Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker

2016-12-31 4,00% 2,50% 1,50% 16,36%

42 403

42 403

Riskvägt exponering belopp

Kapitalkrav

Riskvägt exponering belopp

0 0 2 806 46 755 26 457 14 659 123 252 3 426 564 95 042

0 0 35 081 584 434 330 713 183 242 1 538 3 148 42 822 7 047 1 188 025

0 0 2 498 42 387 25 150 12 833 275 252 3 392 784 87 571

0 0 31 229 529 841 314 373 160 411 3 430 3 154 42 403 9 799 1 094 640

7 823 7 823

97 791 97 791

7 475 7 475

93 433 93 433

47 47

587 587

13 13

163 163

102 912

1 286 403

95 059

1 188 236

Kapitalkrav

Operativa risker Basmetoden Summa kapitalkrav för operativa risker Kapitalkrav för kreditvärdighetsjustering Schablonmetoden Summa kapitalkrav för kreditvärdighetsjustering Totalt minimikapitalkrav

2017-12-31 4,50% 2,50% 2,00% 16,26%

Sparbanken uppfyller miniminivån för kapitalbasen vilket motsvarar en kapitalbas som minst uppgår till det totala minimikapitalkravet.

Kapitalplanering För att bedöma om det interna kapitalet är tillräckligt för att ligga till grund för aktuell och framtida verksamhet har sparbanken en egen process för Intern kapital- och likviditetsutvärdering (IKLU). Processen är ett verktyg som säkerställer att sparbanken på ett tydligt och korrekt sätt identifierar, värderar och hanterar alla de risker företaget är exponerad för samt gör en bedömning av sitt interna kapitalbehov i relation till detta. I detta ingår att företaget ska ha ändamålsenliga styr- och kontrollfunktioner och riskhanteringssystem.

Den interna kapital- och likviditetsutvärderingen genomförs åtminstone årligen.

36 Ekonomiska arrangemang som inte redovisas i balansräkningen Sparbanken har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2020-06-30. Avtalet omfattar bl a förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek och förmedling av fond och försäkringssparande till Swedbank Robur Fond och Försäkring. Sparbanken har per 2017-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek med en total volym av 1 101 960 tkr. För detta har Sparbanken erhållit en provisionsersättning för 2017 på 8 410 tkr, som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner. Till Robur Fond och Försäkring har Sparbanken förmedlat fondsparande på 1 383 533 tkr och försäkringssparande på 351 713 tkr. För detta har Sparbanken erhållit 6 148 tkr respektive 1 517 tkr i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisionen som övriga provisionsintäkter.

Provisionen för både fonder och försäkringar beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.

37 Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser har inträffat efter balansdagen som påverkar Sparbankens ställning och resultat.

40

38 Viktiga uppskattningar och bedömningar Viktiga bedömningar vid tillämpningen av Sparbankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Sparbankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för "handel" förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.

Finansiella tillgångar och skulder som Sparbanken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.

Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att Sparbanken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara.

41

Grästorp den 23 februari 2018 Härmed försäkras att, såvitt vi känner till, är årsredovisningen upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för sparbank. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av sparbanken som skapats av årsredovisningen.

Anna Carlsson Ordförande

Pär Lindblom VD

Monica Andersson Skall

Per Johansson

Eric Hallqvist

Sofia Backström

Kristina Öhman

Min revisionsberättelse beträffande denna årsredovisning har avgivits den 28 februari 2018.

Peter Rosengren Auktoriserad revisor Av huvudmännen utsedd revisor

42

REVISIONSBERÄTTELSE Till sparbanksstämman i Åse Viste Sparbank, org nr 569000-6670 Rapport om årsredovisningen Uttalanden Jag har utfört en revision av årsredovisningen för Åse Viste Sparbank för år 2017. Sparbankens årsredovisning ingår på sidorna 5-45 i detta dokument.

Enligt min uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Åse Viste Sparbanks finansiella ställning per den 31 december 2017 och av dess finansiella resultat och kassaflöde för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag. Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Jag tillstyrker därför att sparbanksstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Mina uttalanden i denna rapport om årsredovisningen är förenliga med innehållet i den kompletterande rapport som har överlämnats till styrelsen i enlighet med revisorsförordningens (537/2014) artikel 11.

Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing (ISA) och god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt dessa standarder beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till Åse Viste Sparbank enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav. Detta innefattar att, baserat på min bästa kunskap och övertygelse, inga förbjudna tjänster som avses i revisorsförordningens (537/2014) artikel 5.1 har tillhandahållits det granskade sparbanken.

Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

Särskilt betydelsefulla områden Särskilt betydelsefulla områden för revisionen är de områden som enligt min professionella bedömning var de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen för den aktuella perioden. Dessa områden behandlades inom ramen för revisionen av, och i mitt ställningstagande till, årsredovisningen som helhet, men jag gör inga separata uttalanden om dessa områden.

Reservering för kreditförluster

Se redovisningsprinciper i not 1 och andra relaterade upplysningar om kreditrisken i not 2 samt noterna 12 och 17 för detaljerade upplysningar och beskrivning av området.

Beskrivning av området Bankens utlåning till allmänheten uppgår till 1 579 MSEK per 31 december 2017, vilket motsvarar 75 procent av bankens totala tillgångar. Bankens reservering för kreditförluster i låneportföljen uppgår till 1,5 MSEK. För krediter till konsumenter och företag beräknas kreditreserveringen på individuell basis.

Reservering för kreditförluster i låneportföljen motsvarar ledningens bästa uppskattning av potentiellt uppkomna förluster i låneportföljen per balansdagen. Detta anses vara ett särskilt betydelsefullt område då det kan påverka Sparbankens finansiella resultat och ställning och eftersom beräkningen av individuella kreditreserveringar innefattar betydande bedömningar av ledningen. Bedömningar inom kreditreserveringsprocessen omfattar både när i tiden och med vilka belopp som reserveringsbehov föreligger.

Hur området har beaktats i revisionen Vi har testat bankens nyckelkontroller i processen att identifiera samt fastställa lån som ska reserveras för.

Vi har stickrovsvis utmanat företagsledningens bedömning av återvinningsvärdet av framtida kassaflöden för reservering gjorda på individuell basis.

För att kunna skapa oss en uppfattning om att nedskrivningsbehov identifieras vid rätt tidpunkt har vi även granskat ett urval av lån som inte har identifierats för nedskrivningsbehov av bankens ledning.

Vi har också kontrollerat fullständigheten i de underliggande fakta och omständigheter som presenteras i upplysningarna i årsredovisningen och bedömt om informationen är tillräckligt omfattande för att förstå ledningens bedömningar.

Annan information än årsredovisningen Detta dokument innehåller även annan information än årsredovisningen och återfinns på sidorna 3-4 samt sidorna 46-48. Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för denna andra information.

Mitt uttalande avseende årsredovisningen omfattar inte denna information och jag gör inget uttalande med bestyrkande avseende denna andra information.

I samband med min revision av årsredovisningen är det mitt ansvar att läsa den information som identifieras ovan och överväga om informationen i väsentlig utsträckning är oförenlig med årsredovisningen. Vid denna genomgång beaktar jag även den kunskap jag i övrigt inhämtat under revisionen samt bedömer om informationen i övrigt verkar innehålla väsentliga felaktigheter.

Om jag, baserat på det arbete som har utförts avseende denna information, drar slutsatsen att den andra informationen innehåller en väsentlig felaktighet, är jag skyldig att rapportera detta. Jag har inget att rapportera i det avseendet.

43

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Vid upprättandet av årsredovisningen ansvarar styrelsen och verkställande direktören för bedömningen av sparbankens förmåga att fortsätta verksamheten. De upplyser, när så är tillämpligt, om förhållanden som kan påverka förmågan att fortsätta verksamheten och att använda antagandet om fortsatt drift. Antagandet om fortsatt drift tillämpas dock inte om styrelsen och verkställande direktören avser att likvidera sparbanken, upphöra med verksamheten eller inte har något realistiskt alternativ till att göra något av detta.

Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att årsredovisningen upprättas och att den ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Styrelsen och verkställande direktören ansvarar även för den interna kontroll som de bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar slutsats, med grund i de inhämtade revisionsbevisen, om huruvida det finns någon väsentlig osäkerhetsfaktor som avser sådana händelser eller förhållanden som kan leda till betydande tvivel om sparbankens förmåga att fortsätta verksamheten. Om jag drar slutsatsen att det finns en väsentlig osäkerhetsfaktor, måste jag i revisionsberättelsen fästa uppmärksamheten på upplysningarna i årsredovisningen om den väsentliga osäkerhetsfaktorn eller, om sådana upplysningar är otillräckliga, modifiera uttalandet om årsredovisningen. Mina slutsatser baseras på de revisionsbevis som inhämtas fram till datumet för revisionsberättelsen. Dock kan framtida händelser eller förhållanden göra att ett bolag inte längre kan fortsätta verksamheten.

Mina mål är att uppnå en rimlig grad av säkerhet om huruvida årsredovisningen som helhet inte innehåller några väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, och att lämna en revisionsberättelse som innehåller mina uttalanden.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men är ingen garanti för att en revision som utförs enligt ISA och god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka en väsentlig felaktighet om en sådan finns. Felaktigheter kan uppstå på grund av oegentligheter eller fel och anses vara väsentliga om de enskilt eller tillsammans rimligen kan förväntas påverka de ekonomiska beslut som användare fattar med grund i årsredovisningen.

Som del av en revision enligt ISA använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Dessutom:







identifierar och bedömer jag riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel, utformar och utför granskningsåtgärder bland annat utifrån dessa risker och inhämtar revisionsbevis som är tillräckliga och ändamålsenliga för att utgöra en grund för mina uttalanden. Risken för att inte upptäcka en väsentlig felaktighet till följd av oegentligheter är högre än för en väsentlig felaktighet som beror på fel, eftersom oegentligheter kan innefatta agerande i maskopi, förfalskning, avsiktliga utelämnanden, felaktig information eller åsidosättande av intern kontroll.

Jag måste informera styrelsen om bland annat revisionens planerade omfattning och inriktning samt tidpunkten för den. Jag måste också informera om betydelsefulla iakttagelser under revisionen, däribland de eventuella betydande brister i den interna kontrollen som jag identifierat.

Jag måste också förse styrelsen med ett uttalande om att jag har följt relevanta yrkesetiska krav avseende oberoende, och ta upp alla relationer och andra förhållanden som rimligen kan påverka mitt oberoende, samt i tillämpliga fall tillhörande motåtgärder.

skaffar jag mig en förståelse av den del av sparbankens interna kontroll som har betydelse för min revision för att utforma granskningsåtgärder som är lämpliga med hänsyn till omständigheterna, men inte för att uttala mig om effektiviteten i den interna kontrollen.



utvärderar jag lämpligheten i de redovisningsprinciper som används och rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen och tillhörande upplysningar.



drar jag en slutsats om lämpligheten i att styrelsen och verkställande direktören använder antagandet om fortsatt drift vid upprättandet av årsredovisningen. Jag drar också en

utvärderar jag den övergripande presentationen, strukturen och innehållet i årsredovisningen, däribland upplysningarna, och om årsredovisningen återger de underliggande transaktionerna och händelserna på ett sätt som ger en rättvisande bild.

Av de områden som kommuniceras med styrelsen fastställer jag vilka av dessa områden som varit de mest betydelsefulla för revisionen av årsredovisningen, inklusive de viktigaste bedömda riskerna för väsentliga felaktigheter, och som därför utgör de för revisionen särskilt betydelsefulla områdena. Jag beskriver dessa områden i revisionsberättelsen såvida inte lagar eller andra författningar förhindrar upplysning om frågan.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Uttalanden Utöver min revision av årsredovisningen har jag även utfört en revision av styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Åse Viste Sparbank för år 2017 samt av förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust.

Jag tillstyrker att sparbanksstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Grund för uttalanden Jag har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige. Mitt ansvar enligt denna beskrivs närmare i avsnittet Revisorns ansvar. Jag är oberoende i förhållande till Åse Viste Sparbank enligt god revisorssed i Sverige och har i övrigt fullgjort mitt yrkesetiska ansvar enligt dessa krav.

Jag anser att de revisionsbevis jag har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för mina uttalanden.

44

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Styrelsen ansvarar för sparbankens organisation och förvaltningen av sparbankens angelägenheter. Detta innefattar bland annat att fortlöpande bedöma sparbankens ekonomiska situation och att tillse att sparbankens organisation är utformad så att bokföringen, medelsförvaltningen och sparbankens ekonomiska angelägenheter i övrigt kontrolleras på ett betryggande sätt.

Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust. Vid förslag till utdelning innefattar detta bland annat en bedömning av om utdelningen är försvarlig med hänsyn till de krav som sparbankens verksamhetsart, omfattning och risker ställer på storleken av sparbankens egna kapital, konsolideringsbehov, likviditet och ställning i övrigt.

Den verkställande direktören ska sköta den löpande förvaltningen enligt styrelsens riktlinjer och anvisningar och bland annat vidta de åtgärder som är nödvändiga för att sparbankens bokföring ska fullgöras i överensstämmelse med lag och för att medelsförvaltningen ska skötas på ett betryggande sätt.

Revisorns ansvar Som en del av en revision enligt god revisionssed i Sverige använder jag professionellt omdöme och har en professionellt skeptisk inställning under hela revisionen. Granskningen av förvaltningen och förslaget till dispositioner av sparbankens vinst eller förlust grundar sig främst på revisionen av räkenskaperna. Vilka tillkommande granskningsåtgärder som utförs baseras på min professionella bedömning med utgångspunkt i risk och väsentlighet. Det innebär att jag fokuserar granskningen på sådana åtgärder, områden och förhållanden som är väsentliga för verksamheten och där avsteg och överträdelser skulle ha särskild betydelse för sparbankens situation.

Jag går igenom och prövar fattade beslut, beslutsunderlag, vidtagna åtgärder och andra förhållanden som är relevanta för mitt uttalande om ansvarsfrihet. Som underlag för mitt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande sparbankens vinst eller förlust har jag granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med sparbankslagen.

Mitt mål beträffande revisionen av förvaltningen, och därmed mitt uttalande om ansvarsfrihet, är att inhämta revisionsbevis för att med en rimlig grad av säkerhet kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören i något väsentligt avseende:



företagit någon åtgärd eller gjort sig skyldig till någon försummelse som kan föranleda ersättningsskyldighet mot sparbanken, eller



på något annat sätt handlat i strid med sparbankslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller sparbankens reglemente.

Mitt mål beträffande revisionen av förslaget till dispositioner av sparbankens vinst eller förlust, och därmed mitt uttalande om detta, är att med rimlig grad av säkerhet bedöma om förslaget är förenligt med sparbankslagen.

Rimlig säkerhet är en hög grad av säkerhet, men ingen garanti för att en revision som utförs enligt god revisionssed i Sverige alltid kommer att upptäcka åtgärder eller försummelser som kan föranleda ersättningsskyldighet mot sparbanken, eller att ett förslag till dispositioner av sparbankens vinst eller förlust inte är förenligt med sparbankslagen.

Peter Rosengren, KPMG AB, utsågs till Åse Viste Sparbanks revisor av sparbanksstämman 2016. KPMG AB eller revisorer verksamma vid KPMG AB har varit sparbankens revisor sedan 2016.

Grästorp den 28 februari 2018

Peter Rosengren Auktoriserad revisor

45

FÖRETAGSSTYRNING Sparbank som associationsform kännetecknas av att verksamheten bedrivs utan enskilt vinstintresse.

Sparbanken har inga ägare. Detta kommer till uttryck i sparbankslagen som anger att ändamålet för sparbankens verksamhet är ”att, utan rätt för dess stiftare eller andra att få ta del av den vinst som kan uppkomma i rörelsen, främja sparsamhet genom att driva bankverksamhet i enlighet med bestämmelserna i sparbankslagen och lagen om bank- och finansieringsrörelse.” För sparbank föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till sparbankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av sparbankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.

styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen, delegering samt utvärdering av styrelsens och verkställande direktörens arbete.

Styrelsens ordförande har en särställning inom styrelsen med särskilt ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt samt att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bland annat till att styrelsen erhåller tillfredsställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete.

Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter. De ärenden som behandlas i styrelsen följer i huvudsak av sparbankslagen och styrelsens arbetsordning.

Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD samt ställföreträdande VD är att fastställa bankens strategiska plan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut, fastställa/ompröva policies/instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom. Under 2017 har styrelsen sammanträtt vid 11 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bland annat behandlats års- och delårsbokslut, riskanalys, strategisk plan, prognos för kommande år, policies inom riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och revisionsrapporter. Internrevisionen arbetar på styrelsens uppdrag och granskar sparbankens interna styrning och kontroll. Deras granskning omfattar en översyn av verksamhetens omfattning och inriktning samt av bankens organisation och arbetsprocesser.

Styrelsen har under året genomfört utbildningar inom områdena Penningtvätt och finansering av terrorism och kreditbedömning.

Tillsättning av huvudmän, styrelse, revisorer och verkställande direktörer Som representanter för insättarna har sparbanken 32 huvudmän. Av dessa väljs 11 av Grästorps kommun, 2 av Lidköpings kommun, 2 av Essunga kommun och 1 av Vara kommun, medan återstoden väljs av huvudmännen själva. Huvudmännen utövar sitt inflytande på sparbanksstämman, som är sparbankens högsta beslutande organ. Uppgifter om de personer som valts till huvudmän i sparbanken och om mandattider för dessa återfinns på sidan 48.

Sparbanksstämman beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för sparbanken med ledning av förslag som sparbankens valberedning tagit fram.

Valberedningen är sparbanksstämmans organ för beredning av stämmans beslut i tillsättningsfrågor.

Valberedningen utgörs av Erik Hallerfors som ordförande samt ledamöterna Jenny Anerös och Håkan Sparlund. Det är valberedningens uppgift att komma med förslag till ledamöter i styrelsen samt förslag till arvode uppdelat mellan ordförande, vice ordförande och övriga ledamöter. Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande om inte annat beslutas av sparbanksstämman. Likaså utser styrelsen verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i sparbanken samt ställföreträdande verkställande direktör.

Styrelsens presidium Presidiet fattar beslut i kreditfrågor i enlighet med i delegeringsinstruktion fastställda beslutsramar och i övriga frågor enligt bestämmelserna i arbetsordningen. Besluten protokollförs och rapporteras till styrelsen vid nästkommande styrelsemöte. I presidiet ingår styrelsens ordförande Anna Carlsson, styrelsens vice ordförande Per Johansson och VD Pär Lindblom.

Styrelsens sammansättning och arbete Sparbankens styrelse, som utses vid sparbanksstämma, består av 6 ledamöter. Härutöver ingår enligt lag bankens VD i styrelsen. Av styrelsens ledamöter är 4 kvinnor. Uppgifter om de personer som ingår i sparbankens styrelse och mandattider för dessa återfinns på sidan 47. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen. Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för

46

UTGÅENDE MANDATPERIODER I tur att avgå bland huvudmännen är Jenny Anerös, Erik Hallerfors, Håkan Sparlund och Kent Jakobsson.

I tur att avgå ur styrelsen är Kristina Öhman och Per Johansson.

SPARBANKENS STYRELSE Ordinarie ledamöter: Kristina Öhman Per Johansson Monica Andersson Skall Anna Carlsson Sofia Backström Eric Hallqvist Pär Lindblom

Grästorp Grästorp Lavad Flo Grästorp Vänersborg Vara

Suppleant: Annika Frisell

Vara

Vald till och med sparbanksstämman

2018 2018 2019 2019 2020 2020

SPARBANKENS LEDNINGSGRUPP Pär Lindblom Annika Frisell Ann-Christin Larsson Anna Johansson

VD Administrativ chef, stf VD Privatmarknadschef Företagsmarknadschef

SPARBANKENS REVISORER Valda av huvudmännen:

Vald till och med sparbanksstämman

Auktoriserad revisor, ordinarie: Peter Rosengren KPMG

Karlstad

2020

Auktoriserad revisor, suppleant: Tobias Lilja KPMG

Karlstad

2020

47

SPARBANKENS HUVUDMÄN Valda av huvudmännen: Mandatperiod t o m Sparbanksstämman 2018

Jenny Anerös Erik Hallerfors Håkan Sparlund Kent Jacobsson

Tengene Ås Grästorp Grästorp

Mandatperiod t o m Sparbanksstämman 2019

Göran Andersson Kajsa Olsson Berit Hallersbo Kjell Boström

Håle Främmestad Flo Sparlösa

Mandatperiod t o m sparbanksstämman 2020

Elisabeth Levenskog Tomas Nätt Helena Fransson Ove Mark

Flo Grästorp Flakeberg Tun

Mandatperiod t o m sparbanksstämman 2021

Ann Gustafsson Kristina Andersson Sören Fredlund Jennie Lindahl

Friel Grästorp Malma Grästorp

Valda av Grästorps kommun: Mandatperiod t o m sparbanksstämman 2019

Kent Hansson Dag Hardyson Jens Persson Magnus Karlsson Lars-Erik Tengeland Gunnar Nyvaller Ulrika Norin Tobias Svensson Kristina Eriksson Michael Ruud Svante Classon

Grästorp Grästorp Grästorp Flo Tengene Grästorp Grästorp Flo Grästorp Grästorp Grästorp

Valda av Lidköpings kommun: Mandatperiod t o m sparbankstämman 2019

Hans Gustafsson Rasmus Möller

Friel Lidköping

Valda av Essunga kommun: Mandatperiod t o m sparbankstämman 2019

Robert Hallin Tomas Johansson

Nossebro Främmestad

Valda av Vara kommun: Mandatperiod t o m sparbankstämman 2019

Gun-Britt Nilsson

Ryda

48

Tryck: Strands Grafiska i Norden AB, Lindesberg Foto omslag: Linda Essunger Tallberg

Åse Viste Sparbank Besök: Torggatan 14 Post: Box 210, 467 23 Grästorp Tel : 0514-587 00 www.avsparbank.se