Årsredovisning 2013

Ă…rsredovisning 2013

Årsredovisning 2013 för Sparbanken Skaraborg AB enligt lagbegränsad IFRS Bankens 167:e verksamhetsår, varav det fjortonde som aktiebolag ________________________________________________ Årsstämma äger rum fredagen den 11 april 2014 kl. 16.00 i bankens lokal i Skara.

Innehållsförteckning Redovisning för räkenskapsåret ........................................................................................................ 2 Allmänt om bankens verksamhet ...................................................................................................... 3 Fem år i sammandrag ....................................................................................................................... 7 Förslag till disposition beträffande bolagets vinst ............................................................................. 9 Finansiella rapporter: Resultaträkningar ............................................................................................................................ 10 Rapport över totalresultatet ............................................................................................................ 10 Balansräkningar .............................................................................................................................. 11 Rapport över förändringar i eget kapital .......................................................................................... 12 Kassaflödesanalys .......................................................................................................................... 13 Noter till de finansiella rapporterna.................................................................................................. 14

Styrelse ........................................................................................................................................... 53 Revisionsberättelse ......................................................................................................................... 54 Företagsstyrning.............................................................................................................................. 56 Styrelse, revisor, kontorsförteckning, kontorsråd ............................................................................ 57

Redovisning för räkenskapsåret 2013 Styrelsen och verkställande direktören för Sparbanken Skaraborg AB, org.nr. 516401-0141, får härmed avge årsredovisning för bankens verksamhet 2013, bankens 167:e verksamhetsår, varav det fjortonde som aktiebolag.

Förvaltningsberättelse Ljusare men splittrad omvärldskonjunktur Den globala konjunkturen ljusnade under 2013 men bilden är mixad mellan länder. USA, Storbritannien och Tyskland tillhörde bland de stora ekonomier som överraskade mest positivt under året medan utvecklingen i tillväxtekonomierna snarare var den omvända. EMU-länderna lämnade recessionen bakom sig och visade under hösten allt fler tecken att återhämtningen fortsatte om än i en långsam takt. Trots finanspolitiska åtstramningar och politisk osäkerhet med risk för betalningsinställelse har den amerikanska ekonomin fortsatt att växa. BNP växte under fjolårets andra halvår med 3,7 procent uppräknat i årstakt en uppgång från 1,8 procent halvåret före. Den starkare tillväxten och en förbättrad arbetsmarknad bidrog till att den amerikanska centralbanken, Federal Reserv (Fed) beslutade strax före jul att minska obligationsköpen med 10 miljarder USD till 75 miljarder USD per månad. Planen är att de ska vara helt avslutade under 2014 om ekonomin tillåter varför inkommande data kommer att vara avgörande hur snabbt Fed kommer att minska obligationsköpen. Omläggningen i den amerikanska penningpolitiken satte press på valutorna i ett flertal tillväxtekonomier, i synnerhet ekonomier med stora obalanser såsom Indien, Sydafrika och Brasilien. Det skedde samtidigt som den kinesiska tillväxten bromsade in.

Långränteuppgången under våren och sommaren kom av sig under senare delen av förra året trots Feds beslut att dra ned på likviditetsinjektionerna. Även i Sverige och Europa har långräntorna haft en nedåtgående trend. En ljusare omvärldskonjunktur och en lätt stigande inflation talar dock för att de globala långräntorna kommer att stiga under 2014, medan styrräntorna behålls oförändrade i USA och EMU inte minst på grund av en låg inflation och hög arbetslöshet.

I eurozonen förväntas BNP fortsätta att stiga om än från en låg nivå. Stigande konfidens både för hushåll och företag pekar på att återhämtningen kommer att fortsätta de närmaste kvartalen. Det låga resursutnyttjandet, sjunkande råvarupriser och hög arbetslöshet bidrog till att inflationstakten i euroområdet sjönk till 0,9 procent i december, nivåer som är väsentligt lägre än europeiska cen-

tralbankens (ECB) uppsatta inflationsmål som är under 2 procent. I november sänkte ECB styrräntan från 0,5 procent till 0,25 procent i kölvattnet av de låga inflationssiffrorna och oron för att hamna i en deflationistisk utveckling. Ytterligare likviditetsåtgärder har diskuterats varför datautvecklingen under närtid kommer att vara avgörande för ECB:s nästkommande räntemöten.

Trög svensk tillväxt men ljusglimtar finns I Sverige har BNP-tillväxten varit trögare än förväntat trots positiva signaler från Inköpschefsindex (PMI) och Konjunkturinstitutets konjunkturbarometrar. Under fjolårets tre första kvartal steg BNP med 0,8 procent i genomsnitt jämfört med motsvarande period året innan. Positivt var att den inhemska efterfrågan (konsumtion och investeringar) förbättrades under senare delen av året. Det gällde i synnerhet investeringarna. Bostadsinvesteringarna steg med 14 procent i årstakt och vi förutser en fortsatt stark ökning under 2014 på basis av att fler bostäder påbörjas.

Arbetsmarknaden var överraskande robust ifjol mot bakgrund av den modesta tillväxten. Sysselsättningen steg med 1 procent jämfört med 2012 vilket motsvarar en sysselsättningsökning på 50.000 personer. Arbetslösheten sjönk men nedgången begränsades av ett ökat arbetskraftsutbud. Hushållen höll relativt hårt om sina plånböcker trots goda disponibla inkomstökningar, stigande tillgångspriser (aktier, huspriser) och en ljusare omvärldskonjunktur. Hushållens höga skuldsättningsgrad, förändringar i arbetslöshetsoch socialförsäkringarna kan ha bidragit till den måttliga konsumtionsökningen ifjol. Ljusare globala tillväxtutsikter har ännu inte satt avtryck i exportindustrin. En stark krona och en svag extern efterfrågan bidrog till att exporten krympte för andra året i rad.

Inflationen i svensk ekonomi blev lägre än förväntat där en starkare krona och fallande råvarupriser pressade ned varupriserna. Samtidigt steg tjänstepriserna väsentligt mindre än normalt och gick därmed på tvärs gentemot utvecklingen i andra länder. Det är framför allt lägre transportpriser och låga prishöjningar inom hotell och restaurang som 2

pressade tillbaka tjänsteinflationen. Sammantaget var inflationen 0,1 procent i december 2013, vilket är långt under Riksbankens inflationsmål på 2 procent. Den låga svenska inflationen och ECB:s räntesänkning i november satte ytterligare press på Riksbanken som i december sänkte sin styrränta från 1 procent till 0,75 procent, trots tidigare varningar om hushållens höga skulduppbyggnad.

Samtidigt reviderade Riksbanken ned sin inflations- och reporäntebana med en första räntehöjning under första kvartalet 2015. Räntebeslutet togs efter att Finansinspektionen planerade att införa högre riskvikter på bolån.

Under 2014 räknar vi med att tillväxten i svensk ekonomi får ytterligare stöd via en expansivare finanspolitik och en starkare arbetsmarknad. Det gynnar de svenska hushållen. Även exporten och investeringarna förväntas ta fart där bostadsbyggandet kan överraska på den positiva sidan. Inflationen kommer gradvis att stiga under året men det dröjer till tidigast i slutet av året eller i början av 2015 som Riksbanken börjar höja styrräntan.

Allmänt om bankens verksamhet Inlåningen från allmänheten ökade under året med 2,1 procent. De inlåningskonton som ökat mest är placeringskonto och transaktionskonto avseende företag samt E-sparkonto medan fasträntekonto har minskat något. Utlåningen till allmänheten ökade med 5,2 procent. Efterfrågan på krediter har ökat jämfört med föregående år framförallt vad gäller företag. Volymen av förmedlade bolån till Swedbank Hypotek AB ökade med 4,4 procent.

Fondvolymen som förmedlats till Swedbank Robur AB ökade med 20,5 procent främst på grund av en förbättring av värdet på både ränte- och aktierelaterade fonder under året. Försäkringsvolymerna hos Swedbank Försäkring ökade med 15,4 procent.

En stigande börs under året har medfört att värdet på förmedlade fondvolymer till Swedbank Robur AB har förbättrats. Detta har påverkat bankens värdepappersprovisioner positivt, som ökade med 22,9 procent. Provisionsintäkterna avseende courtage och spaxförsäljning har också ökat.

Användning av bankens digitala tjänster ökar Bankens kunder har under året blivit än mer aktiva i bankens digitala kanaler. Ca 11.000 kunder är anslutna till bankens mobilbank och de får med tjänsten ett smidigt och enkelt bankkontor i fickan.

Mobilbanksanvändarna loggar in mer än dubbelt

så ofta som användarna i internetbanken. Under våren lanserades även specialutvecklade appar för företag och ungdomar. Hela tiden pågår en utveckling i de digitala plattformarna med nya smarta funktioner. Bland annat kan man nu ”spontanspara” i mobilbanken samt lägga den gamla bankdosan på hyllan tack vare Mobilt BankID. 2013 var också året då svenska folket på allvar började swisha varandra. Swish är en tjänst där du enkelt kan överföra pengar mellan mobilnummer på ett säkert och enkelt sätt. Fler än 2.500 kunder anslöt sig till denna smidiga tjänst under 2013 och antalet överföringar ökar per person.

Bankens arbete för att möta successiva förändringar i kundernas beteende fortsätter. Banken ska fortsätta förenkla och förbättra de digitala kanalerna med målet att kunderna väljer att genomföra sina dagliga transaktioner i dessa.

Detta kommer att frigöra mer tid för proaktiva kundkontakter och kvalificerad rådgivning på kontoren.

Kundernas beteendeförändringar märks även i andra delar av bankens verksamhet. Ett tydligt exempel är hur antalet kortköp fortsätter att öka på årsbasis samtidigt som både uttag av kontanter över disk och antalet bankomatuttag minskar.

Trygghetsfrågan allt viktigare för våra kunder Försäljningen av Sparbanken Skaraborgs trygghetserbjudande, Trygga, uppgick under året till drygt 2.400 produkter, en ökning med 1.000 produkter jämfört med föregående år. En åldrande befolkning i kombination med ansvarsförskjutning från samhälle till individ gör att efterfrågan på både pensions- och trygghetsprodukter väntas öka. Den största potentialen bedöms finnas inom riskförsäkring, till exempel liv- och sjukförsäkring och även inom tjänstepension på företagssidan.

Nya sparaprodukter i vårt sortiment Via vår samarbetspartner Folksam har banken nu möjlighet att erbjuda både privat- och företagskunder ”Traditionell Förvaltning” i pensions- och kapitalförsäkringar. Traditionell Förvaltning är en trygg sparform där garanti lämnas både på kapital och på ränta.

För att bredda bankens erbjudande på strukturerade produkter, så inleddes under våren 2013 ett samarbete med Garantum, som för närvarande är Sveriges största aktör på området. I inledningsskedet så riktar sig denna produkt till Kapitalrådgivningskunder.

3

Populära kundevent Under 2013 genomfördes flera större kundträffar som uppskattades av kunderna. Vårens ”Vi äro musikanter”, ett samarrangemang med Vara Konserthus där Anders Berglund gästades av bl a Lasse Holm, lockade många kunder. 500 Nyckelkunder fick se ”Små citroner gula” då Nyckelkundsbio visades på fyra biografer i bankens verksamhetsområde. Bussresor till lantbruksmässan Borgeby fältdagar i Skåne fick en god uppslutning av bankens lantbrukskunder. Fullt hus på höstens ”Stand up” på Rosers salonger i Skara lockade till många skratt. Även Kundgolf med 80tal golfare gick av stapeln på Vara Bjertorp GK i maj. Den årliga Spardagen med temat ”barnkalas” genomfördes i november. Detta är ett axplock av det som arrangerades under året.

Nya bankomater Under 2013 har bankens uttags- och insättningsautomater migrerats till Bankomat AB. De flesta av de svenska bankerna är med och gör motsvarande migrering. Bankerna är delägare i Bankomat AB. Bankomater finns i anslutning till bankens kontor i Skara, Vara, Götene, Nossebro och Kvänum.

Oavsett vilken bankomat kunden väljer att använda går det att ta ut pengar, få aktuella kontoutdrag och byta PIN-kod i en välbekant Sparbanksmiljö.

Numera finns även euro i en av automaterna vid kontoret i Skara.

Kontinuerligt miljöarbete Banken är sedan 2007 miljöcertifierad enligt ISO 14001. Miljöarbetet har under verksamhetsåret fortsatt enligt dessa riktlinjer i syfte att bidra till en hållbar utveckling.

Fastigheter och kontorslokaler Under året har ombyggnader gjorts av en affärslokal i Vara. På fastigheten i Nossebro har taket renoverats. Utöver detta har mindre reparationer utförts på fastigheten i Skara och Kvänum.

Personal Antalet anställda uppgick vid årets slut till 111 personer, varav 105 personer i banktjänst. Av de 105 personerna i banktjänst är 67 kvinnor och 38 män. Medelåldern i banken är 49 år, vilket är samma som föregående år.

För att upprätthålla allmänhetens förtroende för de företag som verkar på värdepappersmarknaden är personalens kompetens i dessa företag av stor vikt. Avgörande betydelse i detta sammanhang är kvalitén på rådgivningstjänster till kund och förvaltning av kundens medel i finansiella instrument.

Det är mot denna bakgrund som kravet ställs på bl a banker att personal som utför kvalificerade rådgivningar och även andra arbetsuppgifter är innehavare av Swedseclicens. För att erhålla denna licens ställs därför högra krav på lämplighet, yrkeserfarenhet, kunskap och förmåga att följa det regelverk som gäller på värdepappersmarknaden.

Samtliga (71 personer) företags- och privatrådgivare i banken har licensierats 2013 enligt Swedsec.

Utveckling av bankens verksamhet, resultat och ställning 2013 i sammandrag (2012 inom parentes)

En del i miljöarbetet är att minska kontanthanteringen som, utöver den risk den utgör i arbetsmiljön, orsakar stor miljöbelastning vid transporter mellan butiker, bankkontor och uttagsautomater.

Rörelseresultatet ökade till 201,1 mkr (172,1)

Konceptet Nyckelkund är ett miljöpaket för kunder som använder kort i butik och betalar sina räkningar via Internetbanken. Under året har ytterligare drygt 2.000 av våra kunder anslutit sig till konceptet. I slutet av 2012 lanserades Swish, en tjänst som gör det enkelt för privatpersoner att skicka och ta emot pengar via mobilnumret och på så sätt minska kontanthanteringen.

Summa kostnader före kreditförluster ökade till 121,6 mkr (120,2)

Flera miljöaktiviteter riktade till våra kunder har genomförts under året, bl.a. en tävling för de kunder som istället för att ta ut kontanter, i automat eller bankkassa, använt sitt kort i butik. Vinst i denna tävling var en iPhone. Även bankens personal har under 2013 haft en miljöaktivitet där de fick lära sig köra bil energisnålt, s k Eco-driving.

Räntenettot minskade till 187,1 mkr (199,5) Provisionsnettot ökade till 67,6 mkr (64,8)

Kreditförluster minskade till 4,3 mkr (15,7) In- och upplåningen ökade till 6.498,5 mkr (6.366,7) Utlåningen ökade till 5.625,5 mkr (5.346,7) Affärsvolymen ökade till 23.361,4 mkr (21.707,2)

Bankens resultat Rörelseresultatet för 2013, 201,1 mkr, är en ökning med 16,8 procent jämfört med föregående år.

4

Räntenettot minskade med 6,2 procent till 187,1 mkr. Erhållna utdelningar uppgick till 62,3 mkr (33,1 föregående år). Provisionsnettot ökade med 2,8 mkr till 67,6 mkr. De allmänna administrationskostnaderna ökade med 4,1 mkr till 108,6 mkr. Kreditförlusterna netto uppgår 2013 till 4,3 mkr.

Bankens ställning Balansomslutningen uppgick vid årsskiftet till 9.297,8 mkr, en ökning med 6,9 procent. Utlåningen ökade till 5.625,5 mkr, en ökning med 5,2 procent. Volymstocken av förmedlade lån till Swedbank Hypotek AB ökade till 4.484,7 mkr, en ökning med 4,4 procent.

In- och upplåning från allmänheten ökade med 2,1 procent till 6.498,5 mkr. Vidare har banken förmedlat fondsparande via Swedbank Robur AB till ett värde av 3.119,7 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 20,5 procent. Förmedlade försäkringar via Swedbank Försäkring AB uppgick till 844,0 mkr, en ökning inklusive värdeförändring med 15,4 procent.

Bankens likviditet placeras på konto i Swedbank, fasträntekonto, räntebärande värdepapper, fonder och strukturerade produkter. Placeringsportföljen uppgick per balansdagen till 2.166,8 mkr. Banken har beviljad kreditlimit hos Swedbank på 500 mkr.

Per den 31 december uppgår bankens totala aktieinnehav i Swedbank AB (publ) till 6.400.000 aktier. Under året har banken förvärvat 170.000 aktier. Det totala innehavet hade vid årsskiftet ett marknadsvärde på 1.158,4 mkr (anskaffningsvärde 268,1 mkr). Utdelningen på bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) har under de senaste 10 åren uppgått till 203,8 mkr.

Bankens kapitalbas efter 2013 års resultat och dispositioner uppgår till 1.170,0 mkr varvid styrelsens förslag till utdelning beaktats. Detta ger en kapitaltäckningskvot på 2,24.

Ägarförhållanden Sparbanken Skaraborg AB bedriver verksamhet som fristående sparbank. Banken är ursprungligen grundad 1847 som Skaraborgs läns allmänna sparbank. Ombildningen till aktiebolag genomfördes år 2000. Bankens verksamhetsområde omfattar Skara, Vara, Essunga och Götene kommuner.

Sparbanksstiftelsen Skaraborg är ensam ägare till banken och genom utdelning från banken kan stiftelsen lämna bidrag som främjar sparbankens och bygdens utveckling. Fram till och med 2013 har stiftelsen beviljat bidrag till olika projekt med ca 114,7 mkr, fördelat över bankens verksamhetsområde.

Risker och osäkerhetsfaktorer I sparbankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker såsom kredit-, marknads-, likviditets- och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrelse, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och riktlinjer för ovanstående risker. Verkställande direktören ansvarar för den löpande förvaltningen enligt styrelsens riskpolicy. För att få en tillfredsställande riskhantering i banken och oberoende riskkontroll finns en riskkontrollfunktion. Med riskkontroll avses alla aktiviteter för att mäta, rapportera och följa upp risker, oberoende från de risktagande enheterna.

Verksamheten präglas av riskmedvetande och bankens medarbetare har en god förståelse för den egna verksamheten och de risker som är förknippade med den. De övergripande målen för bankens hantering av risker är att i förväg identifiera riskerna så att dessa kan undvikas eller kontrolleras på ett effektivt och affärsmässigt sätt.

Styrelsen fastställer grundläggande riktlinjer för regelefterlevnad. Av riktlinjerna framgår att Verkställande direktören ansvarar för att fastställa rutiner så att verksamheten bedrivs enligt regelverket och att verksamheten är ändamålsenligt organiserad utifrån de krav som ställs. Bankens Compliance officer ansvarar för samordning och rapportering i frågor som rör regelefterlevnad.

Arbetet med regelefterlevnad präglas av ett proaktivt arbetssätt där Compliance officer bidrar till att upprätthålla och förstärka bankens förtroende och anseende, samt verkar för att risken för legala sanktioner och ryktesförlust på grund av bristande regelefterlevnad reduceras. Compliance officer rapporterar direkt till styrelsen.

Banken har en diversifierad kreditportfölj för att motverka fluktuationer, samt låga finansiella och operativa risker.

Bankens resultat påverkas även av omvärldsfaktorer som banken inte själv råder över. Den största inverkan har det allmänna ränteläget, förändringar på börsen och det allmänna konjunkturläget.

Mer information om risker finns under not 3.

Bankens kapitalbas uppgår till 1.170,0 mkr, vilket ger en kapitaltäckningskvot på 2,24. Bankens riskbuffert är därmed klart över legala minimikravet, vilket innebär en god motståndskraft mot negativa händelser och störningar. De stresstester som görs i den interna kapitalutvärderingen visar att motståndskraften i bankens balansräkning är stor.

5

Principer och processer för ersättningar och förmåner till ledningen Ersättning till verkställande direktören beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören. Ytterligare information finns i not 10.

Händelser efter balansdagen Inga väsentliga händelser som inträffat efter balansdagen har haft någon påverkan på bankens resultat- och balansräkning.

Framtida utveckling Räntenivåerna under 2014 förväntas bli svagt stigande och en räntehöjning från Riksbanken förväntas under första kvartalet 2015, allt beroende av konjunkturutvecklingen i Sverige och vår omvärld.

I omvärlden utmärker sig USA med en ekonomi som utvecklats bättre än väntat medan osäkerhet råder i många Euroländer kring nödvändiga reformer. Tyskland som är en tung aktör fortsätter att agera draglok men även Storbritannien som står utanför Euron har börjat återhämtningen bra, bland annat genom en expansiv penningpolitik av Bank of England.

För 2014 beräknas tillväxten gällande BNP i Sverige bli runt 3 procent (jämfört med 1 procent 2013). Framförallt är det en starkare konsumtionsutveckling men även en återhämtning av investeringarna, t ex ökade bostadsinvesteringar, som ger den effekten. Exporten drar fördel av en förbättrad världskonjunktur och bör trots tron på en starkare krona kunna växa.

Inflationstrycket ser ut att vara fortsatt lågt i omvärlden och så även i Sverige. Vår arbetslöshet förväntas sjunka, men endast marginellt.

I denna något optimistiska framtid förväntas bankens resultat bli något lägre än föregående år, mycket beroende på ett fortsatt lågt ränteläge under stora delar av året samt en svag efterfrågan på investeringskrediter.

6

Fem år i sammandrag Nyckeltal VOLYM Affärsvolym ultimo, Mkr förändring under året, %

2013

2012

2011

2010

2009

23 361 7,6

21 707 2,9

21 101 0,1

21 087 6,7

19 769 12,9

26,1

22,1

19,3

19,6

18,7

2,2

2,1

2,0

1,9

1,8

2,1

2,4

2,5

2,1

2,3

1,5

1,4

1,3

1,1

1,2

0,9

0,8

0,6

0,5

0,5

7,3

7,3

6,0

5,0

6,1

0,37

0,39

0,44

0,54

0,55

0,39

0,44

0,56

0,58

0,59

50,56

70,62

51,26

54,58

43,60

1,05

0,46

1,40

0,74

1,11

0,08

0,28

0,59

0,16

0,16

97 5

98 5

99 5

99 6

101 6

Av sparbanken förvaltade och förmedlade kundvolymer, inklusive beviljad ej utnyttjad kredit

KAPITAL Soliditet Beskattat eget kapital + 78 % av obeskattade reserver i % av balansomslutningen

Kapitaltäckningskvot Kapitalbas/Kapitalkrav

RESULTAT Placeringsmarginal Räntenetto i % av MO

Rörelseintäkter/affärsvolym Räntenetto + rörelseintäkter i % av genomsnittlig affärsvolym

Rörelseresultat/affärsvolym Rörelseresultat i % av genomsnittlig affärsvolym

Räntabilitet på eget kapital Rörelseresultat efter schablonskatt i % av genomsnittligt eget kapital

K/I-tal före kreditförluster Summa kostnader exkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

K/I-tal efter kreditförluster Summa kostnader inkl kreditförluster och värdeförändringar på övertagen egendom i relation till räntenetto + rörelseintäkter

OSÄKRA FORDRINGAR OCH KREDITFÖRLUSTER Reserveringsgrad för osäkra fordringar Reservering för sannolika förluster i % av osäkra fordringar brutto

Andel osäkra fordringar Osäkra fordringar netto i % av total utlåning till allmänheten och kreditinstitut (exkl banker)

Kreditförlustnivå Kreditförluster i % av ingående balans för utlåning till allmänheten, kreditinstitut (exkl banker)

ÖVRIGA UPPGIFTER Medelantal anställda Antal kontor

7

Fem år i sammandrag Resultat- och balansräkningar, mkr RESULTATRÄKNINGAR

2013

2012

2011

2010

2009

Räntenetto Provisioner, netto Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga intäkter Summa intäkter

187,1 67,6 5,0 67,3 327,0

199,5 64,8 6,8 36,9 308,0

191,1 62,4 -2,0 28,5 280,0

152,1 61,0 5,4 5,0 223,5

151,0 61,0 9,6 4,7 226,3

-108,6 -13,0 -4,3 -125,9

-104,5 -15,7 -15,7 -135,9

-104,0 -18,3 -35,1 -157,4

-103,2 -17,4 -9,1 -129,7

-106,8 -17,7 -8,1 -132,6

Rörelseresultat

201,1

172,1

122,6

93,8

93,7

Bokslutsdispositioner, netto Skatter

34,4 -37,3

-34,7 -27,2

0,1 -28,8

-0,2 -24,7

19,1 -26,5

Årets resultat

198,2

110,2

93,9

68,9

86,3

Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar Övriga tillgångar

10,9 230,8 5 625,5 2 166,8 1 160,8 58,6 44,4

38,0 228,6 5 346,7 2 185,2 793,4 60,8 48,4

35,5 499,3 5 351,6 1 444,8 556,7 63,8 46,4

37,6 445,6 5 726,7 686,2 592,2 68,8 45,0

43,2 301,0 5 405,1 521,7 442,2 70,3 58,6

Summa tillgångar

9 297,8

8 701,1

7 998,1

7 602,1

6 842,1

Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Emitterade värdepapper Övriga skulder Avsättningar Summa skulder

292,9 6 498,5 0,0 67,9 11,4 6 870,7

309,2 6 366,7 0,0 82,7 11,5 6 770,1

172,6 6 002,8 200,0 67,9 7,9 6 451,2

386,5 5 474,9 200,0 41,1 8,0 6 110,5

179,2 5 320,5 0,0 54,1 8,2 5 562,0

1,8

36,3

1,6

1,7

1,5

Eget kapital

2 425,3

1 894,7

1 545,3

1 489,9

1 278,6

Summa skulder, obeskattade reserver och eget kapital

9 297,8

8 701,1

7 998,1

7 602,1

6 842,1

Allmänna administrationskostnader Övriga rörelsekostnader ¹ Kreditförluster Summa kostnader

BALANSRÄKNINGAR

Obeskattade reserver

¹ inkl. avskrivningar på materiella anläggningstillgångar

8

Förslag till disposition beträffande bolagets vinst Årets resultat enligt balansräkningen utgör 198.187 tkr.

Till bolagsstämmans förfogande står: balanserad vinst fond för verkligt värde årets resultat Summa

818.511 tkr 907.882 tkr 198.187 tkr 1.924.580 tkr

Styrelsen föreslår att vinstmedlen disponeras enligt följande: till aktieägare utdelas i ny räkning balanseras varav fond för verkligt värde

20.000 tkr 1.904.580 tkr 907.882 tkr

Förslaget till utdelning, som utgör 0,8 procent av bankens eget kapital, har gjorts med beaktande av dels reglerna om buffertkapital, riskbegränsning och genomlysning enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse, dels försiktighetsregeln i 17 kap 3§ aktiebolagslagen.

Gällande regelverk för kapitaltäckning och stora exponeringar innebär att banken vid varje tidpunkt skall ha en kapitalbas som motsvarar minst summan av kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom beräknat kapitalkrav för ytterligare risker i verksamheten i enlighet med bankens interna kapitalutvärderingspolicy. Bankens kapitaltäckningskvot efter föreslagen vinstdisposition uppgår till 2,24 (2,07). Kapitalbasen uppgår efter föreslagen vinstdisposition till 1.170 mkr (1.035 mkr) och slutligt minimikapitalkrav till 522 mkr (501 mkr). Specifikation av posterna framgår av not om kapitaltäckning.

Bankens ekonomiska ställning ger inte upphov till annan bedömning än att banken kan förväntas fullgöra sina förpliktelser på såväl kort som lång sikt.

Styrelsens bedömning är att bankens egna kapital såsom det redovisas i årsredovisningen är tillräckligt stort i förhållande till verksamhetens omfattning och risk. Vad beträffar bankens resultat och ställning i övrigt, hänvisas till efterföljande resultat- och balansräkningar med tillhörande bokslutskommentarer.

9

Balansräkningar Per den 31 december tkr

2013

2012

10 935 230 831 5 636 669 -11 150 2 166 754 1 160 797

38 013 228 591 5 340 333 6 359 2 185 155 793 443

7 175 51 426 0 7 244 37 138 9 297 819

7 643 53 135 5 645 5 992 36 768 8 701 077

22

292 872

309 200

23 24

6 485 588 12 953 2 846 44 091 20 977

6 351 267 15 428 0 57 781 24 867

27 14,27

635 10 739 6 870 701

459 11 100 6 770 102

Obeskattade reserver

28

1 844

36 313

Eget kapital Bundet eget kapital Aktiekapital (4.000.000 st aktier, kvotvärde 100) Reservfond Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Balanserad vinst Årets resultat Summa eget kapital Summa skulder, avsättningar och eget kapital

29 400 000 100 694

400 000 100 694

907 882 818 511 198 187 2 425 274 9 297 819

558 457 725 309 110 202 1 894 662 8 701 077

inga

inga

233 895

200 682

1 095 226

975 126

Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på räntesäkrade poster i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Materiella tillgångar - inventarier - byggnader och mark Aktuell skattefordran Övriga tillgångar Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter Summa tillgångar Skulder, avsättningar och eget kapital Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten - inlåning - upplåning Aktuell skatteskuld Övriga skulder Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter Avsättningar - avsättningar för pensioner och liknande förpliktelser - uppskjuten skatteskuld Summa skulder

Poster inom linjen Ställda säkerheter Ansvarsförbindelser - Garantier Åtaganden - Övriga åtaganden

Not

15 16 16

17 18 19

20 21

25 26

30

11

Resultaträkningar 1 januari - 31 december

Not

2013

2012

Ränteintäkter Räntekostnader Räntenetto

4

260 928 -73 783 187 145

306 936 -107 478 199 458

Erhållna utdelningar Provisionsintäkter Provisionskostnader Nettoresultat av finansiella transaktioner Övriga rörelseintäkter

5 6 7 8 9

62 335 79 695 -12 125 4 981 4 960

33 102 75 873 -11 107 6 862 3 812

326 991

308 000

-108 552 -4 741 -8 301 -121 594

-104 471 -4 952 -10 797 -120 220

205 397

187 780

-4 338

-15 700

201 059

172 080

34 469 -37 341

-34 694 -27 184

198 187

110 202

2013

2012

Årets resultat

198 187

110 202

Övrigt totalresultat Poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat Årets förändring i verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas Skatt hänförlig till komponenter i övrigt totalresultat 14

350 431 -1 006

247 817 -3 676

0

0

349 425 547 612

244 141 354 343

tkr

Summa rörelseintäkter Allmänna administrationskostnader Av- och nedskrivningar på materiella anläggningstillgångar Övriga rörelsekostnader Summa kostnader före kreditförluster

10 19 11

Resultat före kreditförluster Kreditförluster, netto

12

Rörelseresultat Bokslutsdispositioner Skatter

13 14

Årets resultat

Rapport över totalresultat 1 januari - 31 december tkr

Poster som inte kan omföras till årets resultat Årets övrigt totalresultat Årets totalresultat

10

Rapport över förändringar i eget kapital

Bundet eget kapital

Totalt eget kapital

Fritt eget kapital Fond för verkligt värde

Tkr Ingående eget kapital 2013-01-01

Aktiekapital 400 000

Reservfond 100 694

Balanserad vinst eller förlust

Verkligt värde reserv 558 457

725 309

Årets resultat Årets övrigt totalresultat

349 425

Årets totalresultat

349 425

Vinstdisposition

93 202

400 000

100 694

907 882

Bundet eget kapital

110 202

1 894 662

198 187

198 187 349 425

Utdelning Utgående eget kapital 2013-12-31

Årets resultat

818 511

198 187

547 612

-93 202

0

-17 000

-17 000

198 187

2 425 274

Totalt eget kapital

Fritt eget kapital Fond för verkligt värde

Tkr Ingående eget kapital 2012-01-01

Aktiekapital 400 000

Reservfond 100 694

Verkligt värde reserv 314 316

Balanserad vinst eller förlust 636 404

Årets resultat Årets övrigt totalresultat

244 141

Årets totalresultat

244 141

Vinstdisposition

88 905

400 000

100 694

558 457

93 905

1 545 319

110 202

110 202 244 141

Utdelning Utgående eget kapital 2012-12-31

Årets resultat

725 309

110 202

354 343

-88 905

0

-5 000

-5 000

110 202

1 894 662

12

Kassaflödesanalys (indirekt metod) 1 januari - 31 december tkr

2013-12-31

2012-12-31

201 059

172 080

4 012 -1 074 4 741 4 338 -39 -30 578

2 284 -2 545 4 952 15 390 257 -29 931

182 459

162 487

-283 165 -27 783 131 846 -16 328 -944 -16 359

-10 471 -779 391 363 896 136 610 1 397 14 149

-30 274

-111 323

Försäljning/inlösen av finansiella tillgångar (+) Försäljning av materiella tillgångar (+) Förvärv av materiella tillgångar (-)

25 000 23 -2 587

50 053 0 -1 930

Kassaflöde från investeringsverksamheten

22 436

48 123

Inlösen av räntebärande värdepapper (-) Utdelning Sparbanksstiftelsen Skaraborg (-)

0 -17 000

-200 000 -5 000

Kassaflöde från finansieringsverksamheten

-17 000

-205 000

Årets kassaflöde

-24 838

-268 200

Likvida medel vid periodens början Likvida medel vid periodens slut

266 604 241 766

534 804 266 604

Den löpande verksamheten, tkr Rörelseresultat Justering för poster som inte ingår i kassaflödet - förändring av upplupet anskaffningsvärde (+/-) - orealiserad del av nettoresultatet av finansiella transaktioner (+/-) - avskrivningar (+) - kreditförluster (+) - övriga poster som inte ingår i kassaflödet (+/-) Betald inkomstskatt (-) Kassaflöde från den löpande verksamheten före förändringar av rörelsekapital Kassaflöde från förändringar i rörelsekapital Ökning/minskning av utlåning till allmänheten (-/+) Ökning/minskning av värdepapper (-/+) Ökning/minskning av in- och upplåning från allmänheten (+/-) Ökning/minskning av skulder till kreditinstitut (+/-) Förändring av övriga tillgångar (+/-) Förändringar av övriga skulder (+/-) Kassaflöde från den löpande verksamheten Investeringsverksamheten

Finansieringsverksamheten

Följande delkomponenter ingår i likvida medel:(jmf även med sid 28 bankens övriga likvida tillgångar) Kassa Utlåning till kreditinstitut

10 935 230 831

38 013 228 591

Summa

241 766

266 604

260 113 -76 218 62 335

303 934 -103 777 33 102

Betalda räntor och erhållen utdelning som ingår i kassaflödet från den löpande verksamheten Erhållen ränta Betald ränta Erhållen utdelning

13

Noter till de finansiella rapporterna Not 1 Uppgifter om banken Årsredovisningen avges per 31 december 2013 och avser Sparbanken Skaraborg AB med säte i Skara, bankens 167:e verksamhetsår, varav det fjortonde som aktiebolag. Adressen till huvudkontoret är Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 Skara.

Not 2 Redovisningsprinciper a) Överensstämmelse med normgivning och lag Bankens årsredovisning är upprättad enligt lag (1995:1559) om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (ÅRKL) samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om Årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag (FFFS 2008:25) i enlighet med ändringsföreskrifterna i FFFS 2009:11, FFFS 2011:54 och FFFS 2013:2 samt Rådet för finansiell rapporterings rekommendation RFR 2 Redovisning för juridiska personer. Banken tillämpar s.k. lagbegränsad IFRS och med detta avses standarder som har antagits för tillämpning med de begränsningar som följer av RFR 2 och FFFS. Detta innebär att samtliga av EU godkända IFRS tillämpas så långt detta är möjligt inom ramen för årsredovisningslagen och med hänsyn till att sambandet mellan redovisning och beskattning. Årsredovisningen har godkänts för utfärdande av styrelsen den 17 mars 2014.

De nedan angivna redovisningsprinciperna har tillämpats konsekvent på samtliga perioder som presenteras i de finansiella rapporterna, om inte annat framgår. b) Värderingsgrunder vid upprättande av företagets finansiella rapporter Tillgångar och skulder är redovisade till historiska anskaffningsvärden. Finansiella tillgångar och skulder är redovisade till upplupet anskaffningsvärde, förutom vissa finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde eller när säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas. Finansiella tillgångar och skulder som värderas till verkligt värde består av derivatinstrument, finansiella instrument klassificerade som finansiella tillgångar eller finansiella skulder värderade till verkligt värde via resultaträkningen eller som finansiella tillgångar som kan säljas. c) Funktionell valuta och rapporteringsvaluta Företagets funktionella valuta är svenska kronor och de finansiella rapporterna presenteras i svenska kronor.

Samtliga belopp, om inte annat anges, är avrundade till närmaste tusental. d) Bedömningar och uppskattningar i de finansiella rapporterna Att upprätta de finansiella rapporterna i enlighet med lagbegränsad IFRS kräver att bankens ledning gör bedömningar och uppskattningar samt gör antaganden som påverkar tillämpningen av redovisningsprinciperna och de redovisade beloppen av tillgångar, skulder, intäkter och kostnader. Uppskattningarna och antagandena är baserade på historiska erfarenheter och ett antal andra faktorer som under rådande förhållanden synes vara rimliga. Resultatet av dessa uppskattningar och antaganden används sedan för att bedöma de redovisade värdena på tillgångar och skulder som inte annars framgår tydligt från andra källor. Verkliga utfall kan avvika från dessa uppskattningar och bedömningar.

Uppskattningar och antaganden ses över regelbundet. Ändringar av uppskattningar redovisas i den period ändringen görs om ändringen endast påverkat denna period, eller i den period ändringen görs och framtida perioder om ändringen påverkar både aktuell period och framtida perioder.

Bedömningar gjorda vid tillämpningen av lagbegränsad IFRS som har en betydande inverkan på de finansiella rapporterna och gjorda uppskattningar som kan medföra väsentliga justeringar i påföljande års finansiella rapporter beskrivs närmare i not 32. e) Ändrade redovisningsprinciper Nedan beskrivs vilka ändrade redovisningsprinciper som banken tillämpar från och med 1 januari 2013. Övriga ändringar av IFRS med tillämpning från och med 2013 har inte haft någon väsentlig effekt på bankens redovisning.

14

Ändrad IAS 1 Utformning av finansiella rapporter, vilket innebär att presentation av övrigt totalresultat förändras så att poster som har omförts eller kan omföras till årets resultat redovisas separat från poster som inte kan omföras till årets resultat.

IFRS 13 Värdering till verkligt värde. En ny enhetlig standard för mätning av verkligt värde samt förbättrade upplysningskrav. Ändringen ska tillämpas framåtriktat på räkenskapsår som inleds den 1 januari 2013 eller senare. De nya upplysningskraven framgår av not 32. f) Nya IFRS som ännu inte börjat tillämpas Ett antal nya eller ändrade IFRS träder ikraft först under kommande räkenskapsår och har inte förtidstillämpats vid upprättandet av dessa finansiella rapporter. Nyheter eller ändringar som blir tillämpliga fr.o.m. kommande räkenskapsår och framåt planeras inte att förtidstillämpas.

IFRS 9 Financial Instruments avses ersätta IAS 39 Finansiella instrument: Redovisning och värdering. Datum för obligatorisk första tillämpning har inte beslutats, men IASB har beslutat att detta inte kommer att bli innan den 1 januari 2017. Banken har ännu inte gjort någon utvärdering av effekterna av de genomförda ändringarna och har inte heller kunnat besluta om de nya principerna ska börja tillämpas i förtid eftersom ändringarna ännu inte godkänts för tillämpning inom EU. Övriga nyheter som inte beskrivs i detta avsnitt beräknas inte få någon effekt på bankens finansiella rapporter. g) Utländsk valuta Transaktioner i utländsk valuta Bankens funktionella valuta är svenska kronor. Transaktioner i utländsk valuta omräknas till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på transaktionsdagen. Monetära tillgångar och skulder i utländsk valuta räknas om till den funktionella valutan till den valutakurs som föreligger på balansdagen. Valutakursdifferenser som uppstår vid omräkningarna redovisas i resultaträkningen. h) Ränteintäkter och räntekostnader, samt utdelning Ränteintäkter på fordringar och räntekostnader på skulder beräknas och redovisas med tillämpning av effektivräntemetoden. Effektivräntan är den ränta som gör att nuvärdet av alla uppskattade framtida in- och utbetalningar under den förväntade räntebindningstiden blir lika med det redovisade värdet av fordran eller skulden. Ränteintäkter och räntekostnader inkluderar i förekommande fall periodiserade belopp av erhållna avgifter som medräknas i effektivräntan, transaktionskostnader och eventuella rabatter, premier och andra skillnader mellan det ursprungliga värdet av fordran/skulden och det belopp som regleras vid förfall.

Ränteintäkter och räntekostnader som presenteras i resultaträkningen består av: - Räntor på finansiella tillgångar och skulder som värderas till upplupet anskaffningsvärde enligt effektivräntemetoden inklusive ränta på osäkra fordringar - Räntor från finansiella tillgångar som klassificerats som tillgängliga för försäljning - Räntor från finansiella tillgångar som värderas till verkligt värde över resultaträkningen - Betald och upplupen ränta på derivat som är säkringsinstrument. För räntederivat som säkrar finansiella tillgångar redovisas betald och upplupen ränta som ränteintäkt och för räntederivat som säkrar finansiella skulder redovisas dessa som en del av räntekostnaderna. Orealiserade värdeförändringar på derivat redovisas i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner (se nedan).

Utdelning från aktier och andelar redovisas när rätten att erhålla betalning fastställts. i) Provisions- och avgiftsintäkter En provisions- och avgiftsintäkt redovisas när inkomsten kan beräknas på ett tillförlitligt sätt, det är sannolikt att de ekonomiska fördelar som är förknippade med transaktionen kommer att tillfalla banken, färdigställandegraden på balansdagen kan beräknas på ett tillförlitligt sätt och de utgifter som uppkommit och de utgifter som återstår för att slutföra tjänsteuppdraget kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Intäkterna värderas till det verkliga värdet av vad som erhållits eller kommer att erhållas. Banken erhåller avgifter och provisioner för utförda tjänster om intäktsredovisas på tre olika sätt enligt nedan:

15

(i) Provisioner och avgifter som inräknas i den effektiva räntan Provisioner och avgifter som är en integrerad del av effektivräntan, redovisas inte som provisionsintäkt utan som justering av effektivräntan på resultatraden ränteintäkter. Sådana avgifter utgörs främst av; uppläggningsavgifter för lån samt avgifter för tillhandahållande av kreditfacilitet eller annan typ av lånelöfte i det fall som det är sannolikt att kreditfaciliteten kommer att utnyttjas. (ii) Provisioner och avgifter som är intjänade i takt med att tjänsterna löpande utförs Till dessa avgifter hör främst avgifter för kreditfaciliteter eller annan typ av lånelöfte när det inte är sannolikt att faciliteten kommer att utnyttjas samt avgifter och provisioner för ställande av finansiell garanti. Dessa avgifter och provisioner periodiseras som intäkt över den period som tjänsten utförs. Till dessa avgifter hör också de ersättningar som banken erhåller vid förmedling av lån till annan bank. Vid förmedling av lån till annan bank som också inbegriper ett ansvar för kreditförluster på de förmedlade lånen (dock maximerat till en viss andel av under året intjänad förmedlingsprovision) redovisas intäkten löpande netto efter avräkning för kreditförlust. (iii) Provisioner och avgifter som är intjänade när en viss tjänst utförts Till dessa avgifter och provisioner hör olika typer av provisioner för köp av värdepapper för kunds räkning, aviseringsavgifter, betal- och kreditkortsavgifter i de fall som tjänsten utförs över en period som inte sträcker sig över ett kvartalsbokslut. Dessa provisioner och avgifter som i allmänhet är relaterade till en utförd transaktion redovisas omedelbart som intäkt. j) Provisionskostnader Här redovisas kostnader för mottagna tjänster i den mån de inte är att betrakta som ränta, t.ex. kostnader för clearing och bankgiro, depåavgifter och avgifter till UC. Transaktionskostnader som beaktas vid beräkning av den effektiva räntan redovisas inte här. k) Nettoresultat av finansiella transaktioner Posten Nettoresultat av finansiella transaktioner innehåller de realiserade och orealiserade värdeförändringar som uppstått med anledning av finansiella transaktioner. Nettoresultat av finansiella transaktioner består av: -

Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som innehas för handelsändamål.

Realiserade och orealiserade förändringar i verkligt värde på de tillgångar och skulder som redovisas via resultaträkningen (fair value option) Realisationsresultat från avyttring av finansiella tillgångar och skulder Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Orealiserade förändringar i verkligt värde på derivat där säkringsredovisning till verkligt värde tillämpas.

Orealiserade förändringar i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk i säkring av verkligt värde Valutakursförändringar

l) Allmänna administrationskostnader Allmänna administrationskostnader omfattar personalkostnader, inklusive löner och arvoden, pensionskostnader, arbetsgivaravgifter och andra sociala avgifter. Här redovisas också lokalkostnader, utbildnings-, IT-, telekommunikations-, rese- och representationskostnader samt kassadifferenser. m) Bokslutsdispositioner Bokslutsdispositioner omfattar avsättningar till och upplösningar av obeskattade reserver. n) Skatter Inkomstskatter utgörs av aktuell skatt och uppskjuten skatt. Inkomstskatter redovisas i årets resultat i resultaträkningen utom då underliggande transaktion redovisats i övrigt totalresultat eller i eget kapital varvid tillhörande skatteeffekt redovisas i övrigt totalresultat eller i eget kapital.

16

Aktuell skatt är skatt som ska betalas eller erhållas avseende aktuellt år, med tillämpning av de skattesatser som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen, hit hör även justering av aktuell skatt hänförlig till tidigare perioder.

Uppskjuten skatt beräknas enligt balansräkningsmetoden med utgångspunkt i temporära skillnader mellan redovisade och skattemässiga värden på tillgångar och skulder.

Värderingen av uppskjuten skatt baserar sig på hur redovisade värden på tillgångar eller skulder förväntas bli realiserade eller reglerade. Uppskjuten skatt beräknas med tillämpning av de skattesatser och skatteregler som är beslutade eller i praktiken beslutade per balansdagen.

Uppskjutna skattefordringar avseende avdragsgilla temporära skillnader och underskottsavdrag redovisas endast i den mån det är sannolikt att dessa kommer att kunna utnyttjas. Värdet på uppskjutna skattefordringar reduceras när det inte längre bedöms sannolikt att de kan utnyttjas.

Under Skatt på årets resultat redovisas aktuell skatt, uppskjuten skatt och skatt avseende tidigare år. o) Finansiella instrument Finansiella instrument värderas och redovisas i enlighet med reglerna i IAS 39 och ÅRKL. Finansiella instrument som redovisas i balansräkningen inkluderar på tillgångssidan lånefordringar, aktier och andra egetkapitalinstrument, obligationsfordringar och räntebärande värdepapper samt derivat. Bland skulder och eget kapital återfinns leverantörsskulder, utgivna skuld- och egetkapitalinstrument, låneskulder samt derivat. (i) Redovisning i och borttagande från balansräkningen En finansiell tillgång eller finansiell skuld tas upp i balansräkningen när banken blir part enligt instrumentets avtalsmässiga villkor. En fordran tas upp när bolaget presterat och en avtalsenlig skyldighet föreligger för motparten att betala, även om faktura ännu inte har skickats.

En finansiell tillgång tas bort från balansräkningen när rättigheterna i avtalet realiseras, förfaller eller bolaget förlorar kontrollen över dem. Detsamma gäller för del av en finansiell tillgång. En finansiell skuld tas bort från balansräkningen när förpliktelsen i avtalet fullgörs eller på annat sätt utsläcks. Detsamma gäller för del av en finansiell skuld.

En finansiell tillgång och en finansiell skuld kvittas och redovisas med ett nettobelopp i balansräkningen endast när det föreligger en legal rätt att kvitta beloppen samt att det föreligger avsikt att reglera posterna med ett nettobelopp eller att samtidigt realisera tillgången och reglera skulden.

Förvärv och avyttring av finansiella tillgångar redovisas på affärsdagen, som utgör den dag då banken förbinder sig att förvärva eller avyttra tillgången. Lånelöften redovisas inte i balansräkningen. Lånefordringar redovisas i balansräkningen i samband med att lånebelopp utbetalas till låntagaren. En avsättning för lämnat lånelöfte görs om löftet är oåterkalleligt och lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifieras redan innan lånet betalats ut eller när utlåningsräntan inte täcker bankens upplåningskostnader för att finansiera lånet. (ii) Klassificering och värdering Finansiella instrument redovisas initialt till instrumentets verkliga värde med tillägg för transaktionskostnader förutom för derivat och de instrument som tillhör kategorin finansiell tillgång som redovisas till verkligt värde via resultaträkningen, vilka redovisas till verkligt värde exklusive transaktionskostnader. Ett finansiellt instrument klassificeras vid första redovisningen delvis utifrån i vilket syfte instrumentet förvärvades, men också utifrån de valmöjligheter som finns i IAS 39. Klassificeringen avgör hur det finansiella instrumentet värderas efter första redovisningstillfället såsom beskrivs nedan.

Inbäddade derivat Huvudregeln är att inbäddade derivat separeras från värdkontraktet och redovisas på motsvarande sätt som övriga derivat som inte ingår i säkringsförhållanden. Inbäddade derivat separeras inte om dess ekonomiska egenskaper och risker är nära förknippade med värdkontraktets ekonomiska egenskaper och risker eller om det finansiella instrumentet i sin helhet värderas till verkligt värde. Vissa sammansatta kontrakt, det vill säga kontrakt som innehåller ett eller flera inbäddade derivat, klassificeras som en finansiell tillgång eller en finansiell skuld värderad till verkligt värde via resultaträkningen. Detta val innebär att hela det kombinerade avtalet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

17

Samtliga derivat värderas initialt och löpande till verkligt värde i balansräkningen. Om säkringsredovisning inte tillämpas redovisas värdeförändringarna över resultaträkningen och derivaten kategoriseras på grund av reglerna i IAS 39 som innehav för handelsändamål, även i de fall som de ekonomiskt säkrar risk men där säkringsredovisning inte tillämpas. Om säkringsredovisning tillämpas redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på sätt som beskrivs nedan.

Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Denna kategori består av två undergrupper: dels finansiella tillgångar som utgör innehav för handelsändamål, dels andra finansiella tillgångar som banken initialt valt att placera i denna kategori (enligt den s.k. Fair Value Option). Finansiella instrument i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med värdeförändringar redovisade i resultaträkningen. I den första undergruppen ingår derivat med positivt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument.

Banken placerar i aktieindexobligationer, som innehåller både en räntebärande del och en derivatdel. Banken har valt att klassificera aktieindexobligationer till verkligt värde via resultaträkningen med hänvisning till att de innehåller inbäddade derivat. Detta val innebär att hela instrumentet värderas till verkligt värde och att värdeförändringarna löpande redovisas i resultaträkningen.

Lånefordringar och kundfordringar Lånefordringar och kundfordringar är finansiella tillgångar som inte är derivat, som har fastställda eller fastställbara betalningar och som inte är noterade på en aktiv marknad. Dessa tillgångar värderas till upplupet anskaffningsvärde. Upplupet anskaffningsvärde bestäms utifrån den effektivränta som beräknades vid anskaffningstidpunkten. Kund- och lånefordran redovisas till det belopp som beräknas inflyta, dvs. efter avdrag för osäkra fordringar.

Investeringar som hålles till förfall Investeringar som hålles till förfall är finansiella tillgångar och omfattar räntebärande värdepapper med fasta eller fastställbara betalningar och fastställd löptid som företaget har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha till förfall. Tillgångar i denna kategori värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Finansiella tillgångar som kan säljas I kategorin finansiella tillgångar som kan säljas ingår finansiella tillgångar som inte klassificerats i någon annan kategori eller finansiella tillgångar som företaget initialt valt att klassificera i denna kategori. Även innehav av aktier och andelar som inte redovisas som dotterföretag, intresseföretag eller joint ventures redovisas här. Tillgångar i denna kategori värderas löpande till verkligt värde med periodens värdeförändringar redovisade i övrigt totalresultat och de ackumulerade värdeförändringarna i en särskild komponent av eget kapital, dock ej värdeförändringar som beror på nedskrivningar (se redovisningsprinciper) eller på valutakursdifferenser på monetära poster vilka redovisas i resultaträkningen. Vidare redovisas ränta på räntebärande instrument i enlighet med effektivräntemetoden i resultaträkningen likaså utdelning på aktier. För dessa instrument kommer eventuella transaktionskostnader ingå i anskaffningsvärdet vid redovisningen för första tillfället och därefter ingå vid löpande värdering till verkligt värde att ingå i fond för verkligt värde till dess att instrumentet förfaller eller avyttras. Vid avyttring av tillgången redovisas ackumulerad vinst/förlust, som tidigare redovisats i övrigt totalresultat, i resultaträkningen.

Finansiella skulder värderade till verkligt värde Denna kategori består av finansiella skulder som utgör innehav för handelsändamål. I denna kategori ingår bankens derivat med negativt verkligt värde med undantag för derivat som är ett identifierat och effektivt säkringsinstrument. Förändringar i verkligt värde redovisas i resultaträkningen.

Andra finansiella skulder Upplåning, inlåning samt övriga finansiella skulder, t ex leverantörsskulder, ingår i denna kategori. Skulderna värderas till upplupet anskaffningsvärde.

Till vilken kategori bankens finansiella tillgångar och skulder hänförts framgår av not Finansiella tillgångar och skulder.

18

(iii) Finansiella garantier Bankens garantiavtal innebär att banken har ett åtagande att ersätta innehavaren när innehavaren gör en förlust på grund av att specifik gäldenär inte fullgjort sina betalningar vid förfall till innehavaren i enlighet med ursprungliga eller ändrade avtalsvillkor.

Finansiella garantiavtal redovisas initialt till verkligt värde, dvs. i normalfallet det belopp som utställaren erhållit i ersättning för den utställda garantin. Vid den efterföljande värderingen redovisas skulden för den finansiella garantin till det högre av de belopp som redovisas enligt IAS 37, Avsättningar, eventualförpliktelser och eventualtillgångar och det belopp som ursprungligen redovisades efter avdrag, i tillämpliga fall, för ackumulerade periodiseringar, som redovisats i enlighet med IAS 18, Intäkter. p) Derivat och säkringsredovisning Bankens derivatinstrument har anskaffats för att säkra de risker för ränte- och valutaexponeringar som banken är utsatt för. För att uppfylla kraven på säkringsredovisning enligt IAS 39 krävs att det finns en entydig koppling till den säkrade posten. Vidare krävs att säkringen effektivt skyddar den säkrade posten, att säkringsdokumentation upprättats och att effektiviteten kan mätas på ett tillförlitligt sätt. Säkringsredovisning får bara tillämpas om säkringsrelationen kan förväntas vara mycket effektiv och i efterhand ha haft en effektivitet som ligger inom spannet 80-125%. I de fall förutsättningarna för säkringsredovisning inte längre är uppfyllda redovisas derivatinstrumentet till verkligt värde med värdeförändringen via resultaträkningen.

Banken tillämpar säkringsredovisning för de ekonomiska säkringsrelationer där resultateffekten enligt bankens uppfattning skulle bli alltför missvisande om säkringsredovisning inte tillämpas. För andra ekonomiska säkringar där resultatkonsekvensen av att inte tillämpa säkringsredovisning bedöms som mer begränsad tillämpas inte säkringsredovisning med bakgrund av det administrativa merarbete som säkringsredovisning innebär.

Samtliga derivat värderas till verkligt värde i balansräkningen. Ett inbäddat derivat värderas separat från värdkontraktet till verkligt värde om det inte är nära relaterat till värdkontraktet och om inte hela instrumentet värderas till verkligt värde där värdeförändringarna redovisas över resultaträkningen. Beroende på om säkringsredovisning tillämpas eller inte så redovisas värdeförändringarna på derivatet och den säkrade posten på olika sätt enligt nedan.

Bankens säkringsinstrument vid säkringsredovisning utgörs av ränteswappar. De poster som säkras och där säkringsredovisning tillämpas är fastförräntad utlåning (portföljsäkring). Den säkrade risken i ovanstående post är risken för förändring i verkligt värde på grund av förändringar i swapräntan. (i) Säkring av verkligt värde (portfölj) När ett säkringsinstrument används för säkring av ett verkligt värde redovisas derivatet till verkligt värde i balansräkningen och den säkrade tillgången/skulden redovisas också den till verkligt värde avseende den säkrade risken. Risken för förändringar i verkligt värde i bankens redovisning härrör från utlåning med fast ränta, vilket ger upphov till ränterisk. Värdeförändringen på derivatet redovisas i resultaträkningen tillsammans med värdeförändringen på den säkrade posten i resultaträkningen under posten Nettoresultat av finansiella poster till verkligt värde. Orealiserade värdeförändringar på säkringsinstrumenten redovisas bland Nettoresultat av finansiella transaktioner och räntekuponger (såväl upplupen som betald) bland ränteintäkterna.

För säkringsrelationerna tillämpas säkring till verkligt värde. Den portföljmetod som tillämpas innebär att lånefordringarna fördelas ut i olika tidsspann utifrån förväntade ränteomförhandlingstidpunkter. I varje tidsspann har banken utsett det belopp som utifrån bankens riskhanteringsstrategi är lämpligt att säkra och de anskaffade säkringsinstrumenten fördelas ut i dessa tidsspann. Kvartalsvis utförs en effektivitetstest av säkringsrelationerna genom en jämförelse av förändringen i verkligt värde på säkringsinstrumentet med förändringen i verkligt värde på det säkrade beloppet med avseende på den säkrade risken (risken för förändring i swapräntan) i varje tidsspann. Om effektiviteten har varit inom 80-125 % redovisas en justering av värdet på det säkrade beloppet med den beräknade förändringen i verkligt värde på en separat rad i balansräkningen (Förändring i verkligt värde på räntesäkrad post i portföljsäkring). Till den del som säkringen inte varit effektiv redovisas detta i resultaträkningen. Om säkringsrelationen avbryts och den säkrade posten fortfarande finns i balansräkningen så påbörjas en periodisering enligt en rätlinjig metod på tidigare bokförda värdejusteringar.

Avbrott av säkringsredovisning Om säkringsredovisning avbryts men den säkrade posten finns kvar i balansräkningen, periodiseras den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten fram till den säkrade postens förväntade förfal-

19

lotidpunkt. Om säkringsredovisning avbryts och den säkrade posten inte längre redovisas i balansräkningen resultatförs den tidigare redovisade värdejusteringen på den säkrade posten omedelbart. (ii) Fordringar och skulder i utländsk valuta För ekonomisk säkring av fordran eller skuld mot valutakursrisk används valutaterminer. För skydd mot valutarisk tillämpas inte säkringsredovisning eftersom en ekonomisk säkring avspeglas i redovisningen genom att den underliggande fordran eller skulden redovisas till balansdagens kurs och säkringsinstrumentet redovisas till verkligt värde, vilket beräknas genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Valutakursförändringen redovisas över resultaträkningen. q) Kreditförluster och nedskrivningar på finansiella instrument (i) Nedskrivningsprövning för finansiella tillgångar Vid varje rapporttillfälle utvärderar banken om det finns objektiva belägg som tyder på att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar är i behov av nedskrivning till följd av att en eller flera händelser (förlusthändelser) inträffat efter det att tillgången redovisas för första gången och att dessa förlusthändelser har en inverkan på de uppskattade framtida kassaflödena från tillgången eller gruppen med tillgångar. Objektiva belägg för att en finansiell tillgång eller grupp av tillgångar har ett nedskrivningsbehov innefattar observerbara uppgifter som kommer tillgångens innehavare till del angående följande förlusthändelser: a. betydande finansiella svårigheter hos emittenten eller gäldenär, b. ett avtalsbrott, såsom uteblivna eller försenade betalningar av räntor eller kapitalbelopp, c. beviljande av långivaren, av ekonomiska eller juridiska skäl som sammanhänger med låntagarens ekonomiska svårigheter, av en eftergift som långivaren annars inte hade övervägt, d. det blir sannolikt att låntagaren kommer att gå i konkurs eller annan finansiell rekonstruktion, e. upphörande av en aktiv marknad för tillgången i fråga på grund av finansiella svårigheter.

Objektiva belägg utgörs dels av observerbara förhållanden som inträffat och som har en negativ inverkan på möjligheten att återvinna anskaffningsvärdet, dels av betydande eller utdragen minskning av det verkliga värdet för en investering i en finansiell tillgång som kan säljas.

Finansiella tillgångar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde Vid bestämmandet av reserveringar avseende sannolika kreditförluster värderas lånefordringarna individuellt.

För gruppen borgens-/blancokrediter till privatpersoner som är osäkra (d v s betalningar är mer än 60 dagar försenade) beräknas avsättningsbehovet enligt schablon. Denna bygger på tidigare erfarenheter av storleken på förluster avseende ifrågavarande grupp av homogena krediter.

Som objektiva belägg på att nedskrivningsbehov föreligger och att lånet är klassat som osäkert räknar banken i allmänhet betalningar som är mer än 60 dagar försenade. Andra objektiva belägg kan vara information om betydande finansiella svårigheter som kommit banken till kännedom genom analys av finansiella rapporter, inkomstdeklarationer eller på annan sätt i den löpande utvärderingen av kundens kreditvärdighet som ingår som en integrerad del i bankens system och rutiner för att hantera kreditrisk. Eftergifter till bankens låntagare som görs på grund av att låntagaren har finansiella svårigheter kan också utgöra objektiva belägg om att lånet är osäkert.

Det redovisade värdet efter nedskrivningar på tillgångar tillhörande kategorierna investeringar som hålles till förfall och lånefordringar och kundfordringar vilka redovisas till upplupet anskaffningsvärde beräknas som nuvärdet av framtida kassaflöden diskonterade med den effektiva ränta som gällde då tillgången redovisades första gången. Tillgångar med en kort löptid diskonteras inte. En nedskrivning belastar resultaträkningen.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Egetkapitalinstrument som klassificerats som en finansiell tillgång som kan säljas, anses ha ett nedskrivningsbehov och skrivs ner om det verkliga värdet understiger anskaffningsvärdet med ett betydande belopp, eller när värdenedgången varit utdragen. Banken betraktar en värdenedgång större än 20 % som betydande och en period om minst 9 månader som utdragen.

Vid nedskrivning av ett egetkapitalinstrument som är klassificerat som en finansiell tillgång som kan säljas omklassificeras tidigare redovisad ackumulerad vinst eller förlust i eget kapital via övrigt totalresultat till resul20

taträkningen. Beloppet på den ackumulerade förlust som omklassificeras från eget kapital via övrigt totalresultat i resultaträkningen utgörs av skillnaden mellan förvärvskostnaden (efter avdrag för återbetalning av kapitalbelopp och periodisering) och aktuellt verkligt värde, efter avdrag för eventuell nedskrivning på den finansiella tillgången som tidigare redovisats i resultaträkningen.

Nedskrivningar på finansiella tillgångar som kan säljas redovisas i resultaträkningen i posten Nettoresultat av finansiella transaktioner. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning återförs om det både finns bevis på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av det nedskrivna beloppet. En nedskrivning på en lånefordran återförs om låntagaren förväntas fullfölja alla kontraktuella betalningar i enlighet med ursprungliga eller omstrukturerade lånevillkor. Återföring av nedskrivningar på lån (kreditförluster) redovisas som en minskning av kreditförluster och specificeras särskilt i not.

Nedskrivningar av investeringar som hålles till förfall eller lånefordringar och kundfordringar som redovisas till upplupet anskaffningsvärde återförs om en senare ökning av återvinningsvärdet objektivt kan hänföras till en händelse som inträffat efter det att nedskrivningen gjordes.

Kategorin finansiella tillgångar som kan säljas Nedskrivningar av eget kapitalinstrument som är klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, vilka tidigare redovisats i resultaträkningen återförs inte via resultaträkningen, utan i övrigt totalresultat. Det nedskrivna värdet är det värde från vilket efterföljande omvärderingar görs, vilka redovisas i övrigt totalresultat. Nedskrivningar av räntebärande instrument, klassificerade som finansiella tillgångar som kan säljas, återförs över resultaträkningen om det verkliga värdet ökar och ökningen objektivt kan hänföras till en händelse som inträffade efter det att nedskrivningen gjordes.

Finansiella tillgångar som redovisas till anskaffningsvärde En nedskrivning av en finansiell tillgång som redovisats till anskaffningsvärde återförs inte förrän instrumentet avyttras även om ett nedskrivningsbehov inte längre föreligger. (iii) Bortskrivningar av lånefordringar Lånefordringar som klassificerats som osäkra skrivs bort från balansräkningen när kreditförlusten anses vara konstaterad vilket är när konkursförvaltare lämnat uppskattning om utdelning i konkurs, ackordsförslag antagits eller fordran eftergivits på annat sätt. Efter bortskrivning redovisas lånefordringarna inte längre i balansräkningen. Återvinning på tidigare redovisade bortskrivningar redovisas som en minskning av kreditförluster på resultatraden Kreditförluster netto. r) Materiella tillgångar (i) Ägda tillgångar Materiella anläggningstillgångar redovisas som tillgång i balansräkningen om det är sannolikt att framtida ekonomiska fördelar kommer att komma banken till del och anskaffningsvärdet för tillgången kan beräknas på ett tillförlitligt sätt.

Materiella anläggningstillgångar redovisas till anskaffningsvärde efter avdrag för ackumulerade avskrivningar och eventuella nedskrivningar med tillägg för eventuella uppskrivningar.

Det redovisade värdet för en materiell anläggningstillgång tas bort ur balansräkningen vid utrangering eller avyttring eller när inga framtida ekonomiska fördelar väntas från användning av tillgången. Vinst eller förlust som uppkommer vid avyttring eller utrangering av en tillgång utgörs av skillnaden mellan försäljningspriset och tillgångens redovisade värde med avdrag för direkta försäljningskostnader. Vinst och förlust redovisas som övrig rörelseintäkt/kostnad. (ii) Leasade tillgångar Samtliga leasingavtal redovisas enligt reglerna för operationell leasing. Operationell leasing innebär att leasingavgiften kostnadsförs linjärt över leasingperioden

21

(iii) Tillkommande utgifter Tillkommande utgifter läggs till anskaffningsvärdet endast om det är sannolikt att de framtida ekonomiska fördelar som är förknippade med tillgången kommer att komma företaget till del och anskaffningsvärdet kan beräknas på ett tillförlitligt sätt. Alla andra tillkommande utgifter redovisas som kostnad i den period de uppkommer. (iv) Avskrivningsprinciper Byggnader och markanläggningar avskrivs planenligt med två procent respektive fem procent på anskaffningsvärdet. Mark skrivs inte av.

Inventarier avskrivs planenligt med 20 – 33 procent på anskaffningsvärdet. Avskrivning som avviker från plan betraktas som en bokslutsdisposition och redovisas under rubriken Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan.

Banken tillämpar inte komponentavskrivning av materiella anläggningstillgångar. Banken har efter beräkning kunnat konstatera att komponentavskrivning på rörelsefastigheter jämfört med planenlig avskrivning endast har marginell effekt på resultatet. För övriga materiella anläggningstillgångar anser banken att det inte finns några separata komponenter med väsentligt olika avskrivningsperioder.

Använda avskrivningsmetoder och tillgångarnas restvärden och nyttjandeperioder omprövas vid varje års slut. s) Nedskrivningar av materiella tillgångar (i) Nedskrivningsprövning De redovisade värdena för bankens tillgångar prövas vid varje balansdag för att bedöma om det finns indikation på nedskrivningsbehov. Om indikation på nedskrivningsbehov finns, beräknas enligt IAS 36 tillgångens återvinningsvärde (se nedan). Återvinningsvärdet är det högsta värde minus försäljningskostnader och nyttjandevärde. Vid beräkning av nyttjandevärdet diskonteras framtida kassaflöden med en diskonteringsfaktor som beaktar riskfri ränta och den risk som är förknippad med den specifika tillgången. (ii) Återföring av nedskrivningar En nedskrivning reverseras om det både finns indikation på att nedskrivningsbehovet inte längre föreligger och det har skett en förändring i de antaganden som låg till grund för beräkningen av återvinningsvärdet. En reversering görs endast i den utsträckning som tillgångens redovisade värde efter återföring inte överstiger det redovisade värde som skulle ha redovisats, med avdrag för avskrivning där så är aktuellt, om ingen nedskrivning gjorts. t) Aktiekapital Utdelningar Utdelningar redovisas som skuld efter det att årsstämman godkänt utdelningen. u) Ersättningar till anställda (i) Ersättningar efter avslutad anställning Pensionering genom försäkring Bankens pensionsplaner för kollektivavtalade tjänstepensioner är tryggade genom försäkringsavtal med Sparinstitutens Pensionskassa (SPK). Enligt IAS 19 är en avgiftsbestämd plan för ersättningar efter avslutad anställning enligt vilka banken betalar fastställda avgifter till en separat juridisk enhet och inte har någon rättslig eller informell förpliktelse att betala ytterligare avgifter om den juridiska enheten inte har tillräckliga tillgångar för att betala alla ersättningar till anställda som hänför sig till anställdas tjänstgöring under innevarande period och tidigare.

En förmånsbestämd pensionsplan definieras som annan plan för ersättningar efter avslutad anställning än avgiftsbestämd plan. Pensionsplanen för bankens anställda har bedömts vara en förmånsbestämd plan som omfattar flera arbetsgivare. Banken har dock gjort bedömningen att UFR 6 Pensionsplaner som omfattar flera arbetsgivare är tillämplig även för bankens pensionsplan hos SPK. Banken saknar tillräcklig information för att möjliggöra en redovisning i enlighet med IAS 19, och redovisar därför dessa pensionsplaner som avgiftsbestämda. Bankens förpliktelser avseende avgifter till avgiftsbestämda planer redovisas som en kostnad

22

i resultaträkningen i den takt de intjänas genom att de anställda utfört tjänster åt banken under en period.

Premier betalas till SPK baserat på aktuell lön. Årets kostnader för dessa försäkringspremier framgår av not 10.

Pensionering i egen regi Banken har utöver de kollektivavtalade tjänstepensionerna också i särskilt avtal utfäst till VD att denne kan avsluta sin tjänstgöring efter 61 års ålder. För den del som inte tryggats genom försäkring görs avsättning i egen balansräkning. Den oförsäkrade delen utgör ett mindre belopp. Se vidare not 10.

Banken har inte några ytterligare pensionsåtaganden i egen regi. (ii) Ersättningar vid uppsägning En kostnad för ersättningar i samband med uppsägningar av personal redovisas endast om banken är bevisligen förpliktigad, utan realistisk möjlighet till tillbakadragande, av en formell detaljerad plan att avsluta en anställning före den normala tidpunkten. När ersättningar lämnas som ett erbjudande för att uppmuntra frivillig avgång, redovisas en kostnad om det är sannolikt att erbjudandet kommer att accepteras och antalet anställda som kommer att acceptera erbjudandet tillförlitligt kan uppskattas. (iii) Kortfristiga ersättningar Kortfristiga ersättningar till anställda beräknas utan diskontering och redovisas som kostnad när de relaterade tjänsterna erhålls. En avsättning redovisas för den förväntade kostnaden för vinstandels- och bonusbetalningar när banken har en gällande rättslig eller informell förpliktelse att göra sådana betalningar till följd av att tjänster erhållits från anställda och förpliktelsen kan beräknas tillförlitligt. v) Avsättningar En avsättning skiljer sig från andra skulder genom att det råder ovisshet om betalningstidpunkt eller beloppets storlek för att reglera avsättningen. En avsättning redovisas i balansräkningen när det finns en befintlig legal eller informell förpliktelse som en följd av en inträffad händelse, och det är troligt att ett utflöde av ekonomiska resurser kommer att krävas för att reglera förpliktelsen samt en tillförlitlig uppskattning av beloppet kan göras.

Avsättningar görs med belopp som är den bästa uppskattningen av det som krävs för att reglera den befintliga förpliktelsen på balansdagen. Där effekten av när i tiden betalning sker är väsentlig, beräknas avsättningar genom diskontering av det förväntade framtida kassaflödet till en räntesats före skatt som återspeglar aktuella marknadsbedömningar av pengars tidsvärde och, om det är tillämpligt, de risker som är förknippade med skulden. x) Ansvarsförbindelser (eventualförpliktelser) En eventualförpliktelse redovisas när det finns ett möjligt åtagande som härrör från inträffade händelser och vars förekomst bekräftas endast av en eller flera osäkra framtida händelser eller när det finns ett åtagande som inte redovisas som en skuld eller avsättning på grund av att det inte är troligt att ett utflöde av resurser kommer att krävas. y) Lånelöften Med lånelöften avses i detta sammanhang en ensidig utfästelse från banken att ge ut ett lån med på förhand bestämda villkor (t.ex. ränta) där låntagaren kan välja om hon/han vill ha lånet eller inte. För av banken lämnade lånelöften gäller att banken inte har som praxis att sälja lånen när de lämnats enligt lånelöften och att låneräntan inte är lägre än marknadsräntan då lånelöftet lämnas. I det fall lånelöftet lämnas till en låntagare där ett nedskrivningsbehov identifierats redan innan lånet betalats ut eller där utlåningsräntan inte täcker långivarens upplåningskostnader redovisar banken en avsättning beräknad som det diskonterade värdet av framtida förväntade betalningar om detta belopp är större än det periodiserade värdet av eventuellt mottagna avgifter för det lämnade lånelöftet.

Not 3 Finansiella risker I bankens verksamhet uppstår olika typer av finansiella risker som kreditrisker, marknadsrisker, likviditetsrisker och operativa risker. I syfte att begränsa och kontrollera risktagandet i verksamheten har bankens styrel-

23

se, som är ytterst ansvarig för den interna kontrollen i banken, fastställt policies och instruktioner för kreditgivningen och den övriga finansverksamheten.

Bankens styrelse har det övergripande ansvaret för bankens riskhantering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika andra funktioner. Dessa i sin tur rapporterar regelbundet till styrelsen.

Bankens riskhantering syftar till att identifiera och analysera de risker som banken har i sin verksamhet och att för dessa sätta lämpliga begränsningar (limiter) och försäkra att det finns kontroll på plats. Riskerna bevakas och kontroller görs löpande att limiter inte överskrids. Riskpolicys och riskhanteringssystem gås igenom regelbundet för att kontrollera att dessa är korrekta och t.ex. återspeglar gällande marknadsvillkor samt produkter och tjänster som erbjuds. Genom utbildning och tydliga processer skapar banken förutsättningar för en god riskkontroll, där varje anställd förstår sin roll och sitt ansvar.

I banken finns en samlad funktion för självständig riskkontroll direkt underställd verkställande direktören vars uppgift är att analysera utvecklingen av riskerna samt vid behov föreslå ändringar i styrdokument och processer.

Kreditrisk Med kredit-/motpartsrisk avses risken att banken inte erhåller betalning enligt överenskommelse och/eller kommer att göra en förlust på grund av motpartens oförmåga att infria sina förpliktelser. Detta omfattar också den risk som banken tar på sig när banken ställer ut finansiella garantier för att garantera en tredje parts betalningsfullgörande till innehavaren av den finansiella garantin. Till denna risk räknas också den risk som banken har i förmedlade lån till Swedbank Hypotek. I detta sistnämnda fall är emellertid förlustrisken begränsad till under året intjänad förmedlingsprovision. Den bakomliggande transaktionen kan avse en kredit, en garanti, ett värdepapper eller ett derivatinstrument. Motparten för bankens derivatinstrument är Swedbank AB (publ.) med rating A+ (enligt S&P).

Styrelsen har det övergripande ansvaret för bankens kreditriskexponering. Styrelsen har i särskild instruktion inom vissa ramar delegerat ansvaret till olika kreditdelegationer. Kreditchef rapporterar regelbundet till styrelsen.

Bankens kreditgivning präglas av högt uppställda mål med avseende på etik, kvalitet och kontroll. En genomgående princip är bl.a. att alla kreditbeslut i banken normalt fattas av minst två personer. Kreditcontrollern utför en oberoende kontroll och analys av bankens kredithantering. Trots att kreditrisken utgör bankens största riskexponering är bankens kreditförluster i förhållande till utestående kreditvolym jämförelsevis små.

Den avgörande bedömningsgrunden för bankens kreditgivning, som utifrån låntagarnas hemvist är geografiskt hänförliga till bankens verksamhetsområde, är låntagarnas återbetalningsförmåga. För att ytterligare minska risken är merparten av bankens krediter dessutom säkerställda med pantbrev i fastigheter och andra bankmässiga säkerheter. Banken strävar efter en god riskspridning. För att begränsa kredit- och motpartsrisker i bankens värdepappersportfölj tillåts endast placeringar inom vissa beloppsmässiga ramar och i värdepapper med hög kreditvärdighet enligt av styrelsen fastställt placeringsreglemente. Bankens värdepappersportfölj motsvarar i all väsentlighet en rating lägst BBB (enligt S&P).

Större kreditengagemang (kredittagarens samtliga egna förbindelser och ansvarsförbindelser) omprövas minst en gång årligen i behörig kreditbeviljande instans. För större företagsengagemang tillämpas riskklassificering i samband med nybeviljning av kredit och i samband med den årliga omprövningen. Riskklassificeringssystemet innebär att krediterna klassificeras i olika riskklasser beroende på risken för obestånd och risken vid ett eventuellt obestånd.

Bankens rutiner för övervakning av förfallna betalningar och oreglerade fordringar syftar till att minimera kreditförlusterna genom en tidig upptäckt av betalningsproblem hos kredittagarna och en åtföljande snabb handläggning av förekommande kravärenden. Övervakningen sker med stöd av kravsystem som bevakar och påminner om när kravåtgärd är erforderlig. Kreditcontrollern utför en oberoende kontroll och analys av bankens kredithantering.

Bankens kreditriskexponering brutto och netto samt koncentrationer med avseende på motparter samt lånefordringar per kategori av låntagare visas i tabeller nedan.

24

Kreditriskexponering brutto och netto 2013 Total Reservering kreditriskexponering (före nedskrivning)

Redovisat värde

Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² Pb i villa- och fritidsfastigheter³ Pb i flerfamiljsfastigheter4 Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut

321 611 811 504 415 854 1 319 540 942 246 687 167 1 188 091 478

Summa

5 686 013

Värdepapper Andra emittenter AAA AA A BBB eller lägre utan rating

-2 595

-3 950 -51 114 -2 835

-60 494

321 611 808 909 415 854 1 319 540 938 296 636 053 1 185 256 478

321 611 722 868 399 913 1 293 639 916 083 620 921 557 270 478

0 86 041 15 941 25 901 22 213 15 132 627 986 0

5 625 519

4 832 305

793 214

386 453 55 702 521 964 316 053 886 582

386 453 55 702 521 964 316 053 886 582

386 453 55 702 521 964 316 053 886 582

2 166 754

2 166 754

2 166 754

Åtaganden Utställda finansiella garantier

233 895

233 895

76 572

157 323

Summa

233 895

233 895

76 572

157 323

8 026 168

4 908 877

3 117 291

Summa

Total kreditriskexponering Övriga åtagande Outnyttjad del av beviljade krediter Utställda lånelöften

8 086 662

969 651 125 575

-60 494

969 651 125 575

Kreditkvalitet Vid kreditgivning använder sig banken av riskklassificeringsmodeller för företagskrediter respektive scoringmodeller för privatkrediter. Modellerna är en sammanvägning av återbetalningsförmåga, sparande, intern och extern skötsamhet.

Beräkningsmetoderna och antalet förfallna krediter visar att banken har en god kreditkvalitet både inom företag och privatsegmenten.

1

2 3 4

Med kredit avses fordringar och andra placeringar i värdepapper, dock ej aktier, i balansräkningen samt kredtiåtaganden utanför balansräkningen, exempelvis, garantier och borgensåtaganden. Säkerheterna är upptagna till bedömda marknadsvärden vi utlåningstillfället eller senare uppdatering. inklusive krediter till stat och kommun inklusive bostadsrätter inklusive bostadsrättsföreningar

25

Kreditriskexponering brutto och netto 2012 Total Reservering kreditriskexponering (före nedskrivning)

Redovisat värde

Värde av säkerheter avseende poster i balansräkningen

Total kreditriskexponering efter avdrag säkerheter

Krediter¹ mot säkerhet av: Statlig och kommunal borgen² Pb i villa- och fritidsfastigheter³ Pb i flerfamiljsfastigheter4 Pb i jordbruksfastigheter Pb i andra näringsfastigheter Företagsinteckning Övriga varav: kreditinstitut

343 806 887 586 355 492 1 161 822 769 726 706 970 1 180 380 4 458

Summa

5 405 782

Värdepapper Andra emittenter AAA AA A BBB eller lägre utan rating

-126

-8 050 -47 895 -3 019

-59 090

343 806 887 460 355 492 1 161 822 761 676 659 075 1 177 361 4 458

343 806 784 732 329 605 1 153 447 744 013 638 136 604 562 4 458

0 102 728 25 887 8 375 17 663 20 939 572 799 0

5 346 692

4 598 301

748 391

384 514 0 719 306 404 976 676 359

384 514 0 719 306 404 976 676 359

384 514 0 719 306 404 976 676 359

2 185 155

2 185 155

2 185 155

Åtaganden Utställda finansiella garantier

200 682

200 682

87 181

113 501

Summa

200 682

200 682

87 181

113 501

7 732 529

4 685 482

3 047 047

Summa

Total kreditriskexponering Övriga åtagande Outnyttjad del av beviljade krediter Utställda lånelöften

7 791 619

842 985 132 141

-59 090

842 985 132 141

26

Oreglerade och osäkra fordringr Åldersanalys, oreglerade men ej nedskrivna lånefordringar tkr Fordringar förfallna 60 dgr eller mindre Fordringar förfallna > 60 dgr - 90 dgr Fordringar förfallna > 90 dgr - 180 dgr Fordringar förfallna > 180 dgr - 360 dgr Fordringar förfallna > 360 dgr Summa Lånefordringar per kategori av låntagare Lånefordringar, brutto - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor varav enskilda företagare - övriga Summa varav: Oreglerade lånefordringar som ingår i osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Oreglerade lånefordringar som inte ingår i osäkra lånefordringar och för vilka ränta intäktsförs - företagssektor - hushållssektor Omstrukturerade lån som inte längre är förfallna eller osäkra Osäkra lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Avgår: Specifika nedskrivningar för individuellt värderade fordringar - företagssektor - hushållssektor Nedskrivningar för gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar - företagssektor - hushållssektor Lånefordringar, nettoredovisat värde - offentlig sektor - företagssektor - hushållssektor - övriga Summa

2013

2012

39 391 11 179 14 582 997 297 66 446

33 390 244 1 702 6 866 15 42 217

13 819 3 068 292 2 574 565 1 742 691 29 337 5 686 013

79 678 2 834 609 2 470 565 1 621 329 20 930 5 405 782

47 324 3 184

17 234 2 873

0 0 0

0 0 0

116 466 3 184

80 690 2 986

58 051 856

56 547 1 262

87 1 500

141 1 140

13 819 3 010 154 2 572 209 29 337 5 625 519

79 678 2 777 921 2 468 163 20 931 5 346 692

Banken beaktar följande faktorer för att bestämma om tillgången är osäker: Fordran avseende övertrassering eller avtalat belopp enligt kreditvillkoren som är obetald mer än 60 dagar efter förfallodagen eller bedömning att kund sannolikt inte kommer att betala enligt avtal utan att säkerhet tas i anspråk eller banken vidtar annan liknande åtgärd.

Banken har under året ej tagit i anspråk säkerheter för skydd av fordran.

27

Likviditetsrisk Likviditetsrisk är risken för att banken får svårigheter att fullgöra åtaganden som är förenade med finansiella skulder. Likviditetsrisk kan även uttryckas som risken för förlust eller försämrad intjäningsförmåga till följd av att bankens betalningsåtaganden inte kan fullgöras i rätt tid. Likviditetsrisker uppstår då tillgångar och skulder inklusive derivatinstrument har olika löptider.

Bankens riskhantering fokuserar här på att skapa likviditetsresurser och på portföljstrukturer. Det innebär att placeringar endast görs i likvida värdepapper, d.v.s. värdepapper som handlas på en fungerande marknad.

Likviditeten bevakas löpande och stresstester utförs för olika scenarios.

I enlighet med FFFS 2010:7 har bankens styrelse fastställt en ny finansierings- och likviditetspolicy för att möta de ökade krav på uppföljning, mätning och rapportering av likviditet. Bankens styrelse har fattat beslut om bankens risktolerans utifrån en både kvalitativ och kvantitativ bedömning av för banken lämplig likviditetsrisk. Styrelsen anger att banken ska ha en god hantering av likviditetsrisker och alltid ha en reserv av likvida tillgångar att tillgå för att möta perioder med begränsad likviditet samt ha en god finansieringsstruktur.

Banken ska alltid begränsa sin exponering mot likviditetsrisk till måttlig i relation till verksamheten i allmänhet och möjlighet till finansiering i synnerhet. Banken har inte som målsättning att öka intäkter genom ökad likviditetsrisk. Ofrånkomligen möter banken likviditetsrisker i den löpande verksamheten men dessa ska alltid begränsas så de inte riskerar bankens möjligheter att uppfylla sina åtaganden.

Banken ska alltid ha en likviditetsreserv som klarar en period av minst 180 dagar under normala förhållanden. Normala förhållanden bedöms som de förväntade kassaflödena under kommande period baserat på empiriska data om bankens kassaflöden för den senaste 12 månadersperioden. Bankens likviditetsreserv skall dessutom klara en period av 30 dagar under stressade scenarion. Dessa återspeglas genom att banken inte längre har tillgång till normal finansiering eller marknaden generellt hamnar i situation där likviditeten är begränsad och även en kombination av dessa.

Styrelsens krav på likviditetsreservens storlek uppgår per 2013-12-31 till 356,4 mkr (349,3). Bankens likviditetsreserv som enbart består av högkvalitativa tillgångar uppgår till 540,8 mkr (575,7). Övriga omsättningsbara tillgångar uppgår till 1.850,4 mkr (1.726,7). Därutöver har banken en kreditlimit på 500 mkr (500) i Swedbank AB (publ).

Banken har upprättat en beredskapsplan som innehåller en handlingsplan för hantering av likviditetsrisker och omfattar tillvägagångssätt för att täcka ett negativt kassaflöde i krissituationer. Beredskapsplanen ska tillämpas så snart den löpande uppföljningen visar att likviditetsreserven riskeras hamna under den av styrelsen beslutade lägsta nivå. Utgångsläget är ett antal definierade händelser som utlöser beredskapsplanen.

Valet av aktiviteter som ska genomföras styrs av händelsernas art och hur allvarlig situationen är. Övriga upplysningar som krävs enligt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering (FFFS 2007:5) lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se Bankens likviditetsexponering med avseende på återstående löptider på tillgångar och skulder framgår av tabellen nedan. De förväntade tidpunkterna för återvinning eller bortbokning av tillgångar bedöms sammanfalla med de kontraktuella löptiderna. Även den kassaflödesanalys, som finns intagen på annat ställe i årsredovisningen, belyser bankens likviditetssituation.

28

Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2013

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran

Längre än 3 mån men högst 1 år

Högst 3 mån

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Totalt Redovisat värde

Utan löptid

Tillgångar Kassa

10 935

0

0

0

0

0

10 935

Utlåning till kreditinstitut

160 831

50 000

20 000

0

0

0

230 831

Utlåning till allmänheten

568 820

118 120

312 574

2 040 250

2 585 755

0

5 625 519

0

211 942

355 732

1 573 446

21 581

4 053

2 166 754

1 160 797

1 160 797

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Aktier och andelar Materiella tillgångar

0

0

0

0

0

58 601

58 601

Övriga tillgångar

0

1 283

0

0

0

5 961

7 244

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

0

0

0

0

0

37 138

37 138

740 586

381 345

688 306

3 613 696

2 607 336

1 266 550

9 297 819

Skulder till kreditinstitut

292 872

0

0

0

0

0

292 872

Inlåning från allmänheten

5 350 587

800 327

309 991

24 683

0

0

6 485 588

12 953

0

0

0

0

0

12 953

Övriga skulder, obeskattade reserver och eget kapital

0

4 245

2 781

0

0

2 467 029

2 474 055

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

0

0

0

0

0

20 977

20 977

Avsättningar

0

0

0

0

0

11 374

11 374

5 656 412

804 572

312 772

24 683

0

2 499 380

9 297 819

-4 915 826

-423 227

375 534

3 589 013

2 607 336

-1 232 830

0

Summa tillgångar

Skulder

Upplåning från allmänheten

Summa skulder och eget kapital Total skillnad

29

Likviditetsexponering, exkl ränteflöden, 2012

Nominella kassaflöden - Kontraktuellt återstående löptid Kontraktuellt återstående löptid (redovisat värde) samt förväntad tidpunkt för återvinning På anfordran

Längre än 3 mån men högst 1 år

Högst 3 mån

Längre än 1 år men högst 5 år

Längre än 5 år

Totalt Redovisat värde

Utan löptid

Tillgångar Kassa

38 013

0

0

0

0

0

38 013

Utlåning till kreditinstitut

228 591

0

0

0

0

0

228 591

Utlåning till allmänheten

503 337

130 734

318 021

1 977 119

2 417 481

0

5 346 692

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

0

442 924

233 292

1 460 619

44 849

3 471

2 185 155

Aktier och andelar

0

0

0

0

0

793 443

793 443

Materiella tillgångar

0

0

0

0

0

60 778

60 778

Övriga tillgångar

0

1 427

0

0

0

10 210

11 637

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

0

0

0

0

0

36 768

36 768

769 941

575 085

551 313

3 437 738

2 462 330

904 670

8 701 077

Skulder till kreditinstitut

309 200

0

0

0

0

0

309 200

Inlåning från allmänheten

5 206 709

851 981

281 560

11 017

0

0

6 351 267

15 428

0

0

0

0

0

15 428

Övriga skulder, obeskattade reserver och eget kapital

0

3 132

3 030

0

0

1 982 594

1 988 756

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

0

0

0

0

0

24 867

24 867

Avsättningar

0

0

0

0

0

11 559

11 559

5 531 337

855 113

284 590

11 017

0

2 019 020

8 701 077

-4 761 396

-280 028

266 723

3 426 721

2 462 330

-1 114 350

0

Summa tillgångar

Skulder

Upplåning från allmänheten

Summa skulder och eget kapital Total skillnad

30

Marknadsrisk Marknadsrisk är att risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadspriser. I finansiell verksamhet utgörs de viktigaste marknadsriskerna av ränterisker, valutarisker och aktiekursrisker (prisrisk). Med nuvarande inriktning på bankens verksamhet är det främst ränterisk som utgör marknadsrisk förutom den risk som finns i bankens långfristiga innehav av aktier i Swedbank AB (publ) och Sparbankernas Försäkrings AB. Ränterisk definieras som risken för att marknadsvärdet på bankens fastförräntade tillgångar sjunker då marknadsräntan stiger. Graden av ränterisk, eller prisrisk, ökar med åtagandets löptid. En annan form av ränterisk är inkomstrisken, d.v.s. risken för att räntenettot försämras i ett förändrat ränteläge genom att räntebindningstiden är olika för tillgångar och skulder.

Valutarisk uppstår till följd av att tillgångar och skulder i samma utländska valuta storleksmässigt inte överensstämmer. Samtliga tillgångar i utländsk valuta är valutasäkrade.

Aktiekursrisk är risken för att marknadsvärdet på en aktieplacering sjunker till följd av samhällsekonomiska faktorer. Vid en förändring av aktiekursen med 10 procent för bankens aktieinnehav i Swedbank AB (publ) påverkas fond för verkligt värde i eget kapital med 115,8 mkr (79,8).

Ränterisk Ränterisk är risken för att verkligt värde på eller framtida kassaflöden från ett finansiellt instrument varierar på grund av förändringar i marknadsräntor. Ränterisk kan således dels bestå av förändring i verkligt värde, prisrisk, dels förändringar i kassaflöde, kassaflödesrisk. En betydande faktor som påverkar ränterisken är räntebindningstiden. Långa räntebindningstider motverkar kassaflödesrisken men ökar prisrisken. Kortare räntebindningstider motverkar prisrisken men ökar kassaflödesrisken.

I enlighet med bankens riskpolicy kontrolleras de finansiella riskerna i verksamheten med limiter. Beträffande ränteriskerna innebär detta t.ex. att räntebindningstiderna på bankens räntebärande placeringar måste hålla sig inom vissa tids- och beloppsmässiga ramar. För att säkra sig mot ränterisken i bankens fastförräntade utlåning har banken i viss utsträckning ingått ränteswapavtal, d.v.s. avtal enligt vilka banken betalar fast ränta och erhåller rörlig ränta. Ett sätt att indikativt mäta ränterisken är den s.k. gap-analys, som återfinns nedan, som visar räntebindningstiderna för bankens tillgångar och skulder i balansräkningen samt poster utanför balansräkningen. Analysen visar att vid en förändring av marknadsräntan med en procentenhet minskar/ökar räntenettot för kommande 12-månadersperiod med 971 tkr (1.542) före skatt.

Hantering av bankens ränteexponering är centraliserad, vilket innebär att den centrala finansförvaltningen ansvarar för att identifiera och hantera denna exponering.

Enligt finanspolicyn är bankens målsättning att ränterisken i hela balansräkningen och ränterelaterade kontrakt utanför balansräkningen får, vid en procents förändring av marknadsräntan, maximalt innebära en förändring av nuvärdet med motsvarande 3 procent (5 procent) av kapitalbasen vilket motsvarar 29,8 mkr per 31 december 2013 (46,0 mkr per 31 december 2012). Per den 31 december 2013 var förändringen av nuvärdet, vid en procents förändring av marknadsräntan, 8,4 mkr (10,4), vilket motsvarar räntebindningstid i eget kapital på 0,4 år (0,6). Derivatinstrument (ränteswapkontrakt) används för att hantera ränterisken. I redovisningen tillämpas säkringsredovisning när en effektiv koppling finns mellan säkrat lån och ränteswappen, se vidare i not om redovisningsprinciper.

Per den 31 december 2013 hade banken ränteswappar med kontraktsvärde (nominellt värde) på 868.714 tkr (836.917).

Swapparnas verkliga värde netto uppgick till -14.328 tkr (-25.478) bestående av tillgångar om 1.628 tkr (0) och skulder om 15.956 tkr (25.478).

31

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2013 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Obeskattade reserver och Eget kapital

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 Längre än 3 Längre än 5 år men högst år men högst år 3 år 5 år

Utan ränta

10 935

Totalt

10 935

160 831

50 000

20 000

3 090 489

1 498 424

69 899

87 679

549 374

244 010

25 150

60 494

5 625 519

515 171

1 363 539

199 008

54 328

7 333

23 324

0

4 051

2 166 754

1 160 797 102 983

1 160 797 102 983

1 339 260

9 297 819

3 766 491

2 911 963

288 907

230 831

142 007

556 707

267 334

25 150

292 872 5 690 811

Summa skulder och eget kapital 5 983 683 Total skillnad -2 217 192 Räntederivat, fast ränta erläggs -21 400 Kumulativ exponering -2 238 592

292 872 460 102

225 447

84 545

22 469

2 214

12 953 79 288

6 498 541 79 288

2 427 118

2 427 118

0 2 519 359 25 150 -1 180 099

9 297 819 0

460 102 2 451 861

225 447 63 460

84 545 57 462

22 469 534 238

2 214 265 120

-18 000

-31 500

-57 500

-469 314

-245 000

-26 000

195 269

227 229

227 191

292 115

312 235

311 385

-868 714 -868 714

32

Räntebindningstider för tillgångar och skulder - Ränteexponering 2012 Högst 1 mån

Tillgångar Kassa Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Summa tillgångar Skulder Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Obeskattade reserver och Eget kapital

Längre än 1 mån men högst 3 mån

Längre än 3 mån men högst 6 mån

Längre än 6 mån men högst 1 år

Längre än 1 Längre än 3 Längre än 5 år men högst år men högst år 3 år 5 år

Utan ränta

38 013 228 591

Totalt

38 013 228 591

3 042 770

1 341 062

18 755

107 126

372 138

385 751

20 000

59 090

5 346 692

697 223

1 275 266

76 890

24 754

85 541

17 506

4 504

3 471

2 185 155

793 443 109 183

793 443 109 183

1 003 200

8 701 077

3 968 584

2 616 328

95 645

131 880

457 679

403 257

24 504

309 200 5 504 675

Summa skulder och eget kapital 5 813 875 Total skillnad -1 845 291 Räntederivat, fast ränta erläggs 0 Kumulativ exponering -1 845 291

309 200 554 015

197 676

83 884

9 314

1 703

15 428 94 207

6 366 695 94 207

1 930 975

1 930 975

0 2 040 610 24 504 -1 037 410

8 701 077 0

554 015 2 062 313

197 676 -102 031

83 884 47 996

9 314 448 365

1 703 401 554

-19 800

-29 419

-71 000

-316 060

-378 638

-22 000

197 222

65 772

42 768

175 073

197 989

200 493

-836 917 -836 917

Operativa risker Med operativ risk avses risken för att fel eller brister i administrativa rutiner leder till oväntade ekonomiska eller förtroendemässiga förluster. Dessa kan exempelvis orsakas av bristande intern kontroll, bristfälliga system eller teknisk utrustning. Även risken för oegentligheter, internt eller externt, ingår i den operativa risken. De operativa riskerna motverkas genom intern kontroll. Upprätthållandet av en god intern kontroll är en ständigt pågående process i banken, som bl.a. omfattar • kravet på att det skall finnas ändamålsenliga rutiner och instruktioner, • klart definierad ansvars- och arbetsfördelning för medarbetarna, • IT-stöd i form av ekonomi-, kredit- och inlåningssystem med avstämningar och kontroller, • behörighetssystem, • interna informations- och rapporteringssystem för att bl.a. tillgodose ledningens krav på information om exempelvis bankens riskexponering samt • informationssäkerhet och fysisk säkerhet för att skydda bankens och kundernas tillgångar. Årligen genomförs självutvärdering av de operativa riskerna. IT-stöd i form av ekonomi-, kredit-, och inlåningssystem med inbyggda avstämningar är av stor vikt för en interna kontrollen. Huvuddelen av datastödet erhålls genom Swedbank IT. Genom detta tillförsäkras en kontinuerlig översyn och utveckling av tillämpade system.

33

Derivat och säkringsredovisning Derivat 2013 Tkr Derivat för handelsändamål Valutarelaterade kontrakt Terminer Summa

Derivat för verkligtvärdesäkring Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

Derivat 2012 Tkr Derivat för handelsändamål Terminer Summa

Derivat för verkligtvärdesäkringar Ränterelaterade kontrakt Swappar Summa

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

> 1 år - 5 år

>5 år

Total

Positiva marknadsvärden

47 738 47 738

66 171 66 171

0 0

113 909 113 909

752 752

0 0

128 400 128 400

714 314 714 314

26 000 26 000

868 714 868 714

1 628 1 628

15 956 15 956

Negativa marknadsvärden

Negativa marknadsvärden

Nominellt belopp/ återstående löptid Upp till 1 år

> 1 år - 5 år

>5 år

Total

Positiva marknadsvärden

59 678 59 678

43 445 43 445

0 0

103 123 103 123

2 320 2 320

1 948 1 948

120 219 120 219

694 698 694 698

22 000 22 000

836 917 836 917

0 0

25 478 25 478

Säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på säkrad risk uppgår under perioden till -11,1 mkr och på säkringsinstrument (derivat) till 11,1 mkr.

Derivat avsedda för riskhantering, ej säkringsredovisning Banken använder sig av derivat där säkringsredovisning inte tillämpas antingen därför att säkringsrelationen inte kvalificerar för säkringsredovisning enligt enligt IAS 39 eller för att banken gjort bedömningen att den volatilitet som uppstår om säkringsredovisning inte tillämpas inte är så stor för att motivera det merarbete som säkringsredovisning medför. Derivaten används för att skydda banken mot valutarisk. Instrumenten omfattar valutaterminer. Förändring av verkligt värde på dessa derivat redovisas i resultatposten Nettoresultat av finansiella transaktioner.

34

Not 4

Räntenetto

Ränteintäkter Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Varav : derivat - säkringsredovisning Räntebärande värdepapper Övriga Summa Varav: - ränteintäkt från finansiella poster ej värderade till verkligt värde via RR - ränteintäkt från osäkra fordringar Räntekostnader Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Varav: - kostnad för insättningsgaranti Övriga Summa Varav: - räntekostnad från finansiella poster ej värderade till verkligt värde Summa räntenetto Räntemarginal (Totala ränteintäkter i % av medelomslutning (MO) minus totala räntekostnader i % av MO exkl. genomsnittligt eget kapital och obeskattade reserver) Placeringsmarginal (Räntenetto i % av MO) Medelränta utlåningen Medelränta inlåningen (Inkl. kostnad för insättningsgarantin)

Not 5

4 142 206 336

5 030 245 266

-10 132 50 422 28 260 928

-3 780 56 615 25 306 936

267 287 3 773

306 747 3 969

-5 166 -66 143

-6 937 -98 019

-4 917 -2 474 -73 783

-4 892 -2 522 -107 478

-73 783 187 145

-107 478 199 458

1,83

2,06

2,09 3,90 1,06

2,39 4,63 1,62

62 193 142 62 335

32 821 281 33 102

13 213 23 451 6 317 1 592 25 977 9 145 79 695

16 593 22 933 5 210 1 448 21 145 8 544 75 873

-7 460 -2 786 -1 879 -12 125

-6 993 -2 436 -1 678 -11 107

Provisionsintäkter

Betalningsförmedlingsprovisioner Utlåningsprovisioner Inlåningsprovisioner Provisioner avseende utställda finansiella garantier Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

Not 7

2012 tkr

Erhållna utdelningar

Swedbank AB Övriga aktier Summa

Not 6

2013 tkr

Provisionskostnader

Betalningsförmedlingsprovisioner Värdepappersprovisioner Övriga provisioner Summa

35

Not 8

2013

2012

0 4 023 958 4 981

0 5 427 1 435 6 862

4 037 -14 0

5 370 57 0

-11 150

6 359

11 150 958 4 981

-6 359 1 435 6 862

349 425

244 141

3 130 425 1 405 4 960

3 068 2 742 3 812

-43 519 -15 909 -7 936 -505 -5 056 -3 331 -76 256

-41 330 -14 877 -7 928 -453 -5 381 -3 063 -73 032

-1 945 -17 007 -730 -1 211 -2 101 -3 994 -5 308 -32 296 -108 552

-1 741 -17 669 -313 -1 078 -1 726 -4 192 -4 720 -31 439 -104 471

Nettoresultat av finansiella transaktioner

Aktier/andelar Andra finansiella instrument Valutakursförändringar Summa Nettovinst/nettoförlust uppdelat per värderingskategori Finansiella tillgångar till verkligt värde via resultaträkningen (fair value option) Innehav för handelsändamål (tillgångar) Realisationsresultat från finansiella tillgångar som kan säljas Förändring i verkligt värde på derivat som är säkringsinstrument i en säkring av verkligt värde Förändring i verkligt värde på säkrad post med avseende på den säkrade risk i säkringar av verkligt värde Valutakursförändringar Summa Nettovinst eller förlust på finansiella tillgångar som kan säljas som redovisats i övrigt totalresultat

Not 9

Övriga rörelseintäkter

Intäkter från rörelsefastigheter Realisationsvinst vid avyttring av materiella tillgångar Övriga rörelseintäkter Summa

Not 10

Allmänna administrationskostnader

Personalkostnader - löner och arvoden - sociala avgifter - kostnad för pensionspremier - andra pensionskostnader - avsättning till vinstandelsstiftelse, inkl. löneskatt - övriga personalkostnader Summa personalkostnader Övriga allmänna administrationskostnader - porto och telefon - IT-kostnader - konsulttjänster - revision - hyror och andra lokalkostnader - fastighetskostnader - övriga Summa övriga allmänna administrationskostnader Summa Löner, andra ersättningar och sociala avgifter

Löner Sociala avgifter Summa

Styrelse, vd, vd:s stf (9 personer) -2 921 -920 -3 841

2013 Övriga anställda -40 598 -14 989 -55 587

Styrelse, vd, vd:s stf (10 personer) -2 830 -891 -3 721

2012 Övriga anställda -38 500 -13 986 -52 486

36

Ledande befattningshavares ersättningar Berednings- och beslutsprocess Ersättning till verkställande direktör beslutas av styrelsens ordförande och vice ordförande. Ersättning till andra ledande befattningshavare beslutas av verkställande direktören.

Lön och arvoden Till styrelsens ordförande och ledamöter utgår fast arvode och sammanträdesarvode enligt årsstämmans beslut.

Arbetstagarrepresentanter erhåller sammanträdesarvode. Ersättning till verkställande direktören och andra ledande befattningshavare utgörs av grundlön, rörlig ersättning, övriga förmåner samt pension. Med övrig bankledning avses de 10 personer som tillsammans med verkställande direktören och vd:s ställföreträdare ingår i bankens ledningsgrupp.

Ersättningar och övriga förmåner 2013 Grundlön / styrelsearvode tkr Thord Gustavsson, ordf 102 Barbro Mattsson, v ordf 46 Maria Berghem 33 Elisabet Stålarm 33 Claes Friberg 33 Thord Haraldsson 33 Lennart Pehrsson 33 Leif Johansson, VD 1 681 P-G Lindberg, vd:s stf 743 Personalrepresentanter 1 317 Övrig bankledning (10 personer) 6 238 Summa 10 292 Ersättningar och övriga förmåner 2012 Grundlön / styrelsearvode tkr Thord Gustavsson, ordf 73 Ulrika Strandroth Frid, ordf 34 Barbro Mattsson, v ordf 40 Maria Berghem 19 Elisabet Stålarm 31 Claes Friberg 31 Thord Haraldsson 31 Lennart Pehrsson 31 Leif Johansson, VD 1 600 P-G Lindberg, vd:s stf 781 Personalrepresentanter 1 300 Övrig bankledning (8 personer) 5 148 Summa 9 119

Sammanträdesarvode 28 28 26 28 24 24 26

Övriga förmåner

Pensionskostnad

Vinstandels stiftelse

1 514 34

43 43 157

Summa 130 74 59 61 57 57 59 3 238 827 1 590 8 548 14 700

56

7 60

240

147 214

1 770 3 318

393 636

Övriga förmåner

Pensionskostnad

Vinstandels stiftelse

1 428 321

45 45 166

Summa 97 44 64 33 53 51 53 53 3 073 1 153 1 564

1 481 3 230

360 616

7 099 13 337

Sammanträdesarvode 24 10 24 14 22 20 22 22

48

6 50

206

110 166

Rörlig ersättning Avsättning till vinstandelsstiftelse (rörlig ersättning) sker på samma villkor för bankledning som för övriga medarbetare.

Denna rörliga ersättning är pensionsgrundande. Den rörliga ersättningen avser ett marginellt belopp och utgör ej någon risk för banken. Övriga förmåner avser bilförmån och ränteförmån.

Offentliggörande av uppgifter om ersättning Upplysningar om ersättningar som ska lämnas i enlighet med Finansinspektionens förskrifter FFFS 2011:3 Kap 11 lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se Pensioner VD har rätt att avgå med pension mellan 61 och 65 års ålder med pensionsbelopp i linje med Finansförbundets avtal.

Kapitalvärdet (nuvärde) på intjänad del av oförsäkrade förmåner per 2013-12-31 är 635 tkr, inkl. löneskatt.

37

Avgångsvederlag Vid uppsägning från bankens sida har verkställande direktören rätt till lön under uppsägningstiden, som är tolv månader.

Den verkställande direktören har därutöver rätt till avgångsvederlag om 12 månadslöner. Vid egen uppsägning har den verkställande direktören sex månaders uppsägningstid.

Lån till ledande befattningshavare Verkställande direktör och ställföreträdande VD Styrelseledamöter och styrelsesuppleanter Summa

2013 355 62 787 63 142

2012 209 57 885 58 094

Samtliga lån avser lån med fullgod pantsäkerhet eller borgen bortsett från 759 tkr i krediter utan säkerhet.

Lånevillkoren överensstämmer med de som normalt tillämpas vid kreditgivning till allmänheten eller till övrig personal.

Medelantalet anställda Banken - varav kvinnor - varav män Totalt Könsfördelning i ledningen Styrelsen - antal kvinnor - antal män Övriga ledande befattningshavare inkl verkställande direktören - antal kvinnor - antal män Arvode och kostnadsersättning till revisorer Ernst & Young AB Revisionsuppdrag

57 35 92

61 32 93

3 6

4 6

5 7

4 6

503

389

Med revisionsuppdrag avses granskning av årsredovisningen och bokföringen samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning, övriga arbetsuppgifter som det ankommer på bankens revisor att utföra samt rådgivning eller annat biträde som föranleds av iakttagelser vid sådan granskning eller genomförandet av sådana övriga arbetsuppgifter.

Not 11

Övriga rörelsekostnader

Avgifter till centrala organisationer Försäkringskostnader Säkerhetskostnader Marknadsföringskostnader Övriga rörelsekostnader Summa

Not 12

-2 088 -1 725 -1 770 -2 512 -206 -8 301

-2 141 -1 882 -3 771 -2 909 -94 -10 797

-4 692

-32 618

4 013 -17 704 111 14 547 -3 725

27 158 -18 695 310 8 652 -15 193

-372 65 -306 -613 -4 338

-780 0 273 -507 -15 700

Kreditförluster, netto

Specifik nedskrivning för individuellt värderade lånefordringar Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Årets nedskrivning för kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster Årets nettokostnad för individuellt värderade kreditförluster Gruppvis värderade homogena grupper av lånefordringar med begränsat värde och likartad kreditrisk Årets bortskrivning för konstaterade kreditförluster Inbetalt på tidigare konstaterade kreditförluster Avsättning/upplösning av reserv för kreditförlust Årets nettokostnad för gruppvis värderade homogena lånefordringar Årets nettokostnad för kreditförluster

38

Not 13

Bokslutsdispositioner

Skillnad mellan bokförd avskrivning och avskrivning enligt plan Avsättning till periodiseringsfond Återföring av periodiseringsfond Summa

Not 14

2013

2012

-42 0 34 511 34 469

-183 -34 511 0 -34 694

-38 708 0

-27 229 -207

1 348 19 0

189 -2 65

-37 341

-27 184

Skatter

Redovisat i resultaträkningen Aktuell skattekostnad Periodens skattekostnad Justering av skatt hänförlig till tidigare år Uppskjuten skattekostnad (-) / skatteintäkt (+) Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader fastigheter Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader avsättningar Uppskjuten skatt avseende temporära skillnader värdepapper

Totalt redovisad skattekostnad Avstämning av effektiv skatt

2013

2012

Rörelseresultat Skatt enligt gällande skattesats Förändring av obeskattade reserver Ej avdragsgilla kostnader Ej skattepliktiga intäker Skatt hänförlig till tidigare år Temporära skillnader Övrigt

22,0% 3,8% 0,2% -6,8% 0,0% -0,7% 0,1%

201 059 44 233 7 592 372 -13 720 0 -1 367 231

26,3% -5,3% 0,2% -5,5% 0,1% -0,1% 0,1%

172 080 45 257 -9 076 372 -9 465 207 -252 141

Redovisad effektiv skatt

18,6%

37 341

15,8%

27 184

Före skatt

Skatt

Före skatt

Skatt

7 504

-1 006

13 976

-3 676

Skatt hänförlig till övrigt totalresultat Finansiella tillgångar som kan säljas Redovisad effektiv skatt

Redovisat i balansräkningen Redovisade uppskjutna skattefordringar och skulder Uppskjutna skattefordringar och -skulder hänför sig till följande: Temporära skillnader mellan bokförings- och skattemässigt restvärde på materiella tillgångar Avsättningar Finansiella tillgångar som kan säljas Redovisad uppskjuten skatteskuld

-1 006

-3 676

2013

2012

5 929 -140 4 950 10 739

7 277 -121 3 944 11 100

39

Not 15

Utlåning till kreditinstitut

Svenska kreditinstitut - svensk valuta - utländsk valuta Summa

Not 16

2013

2012

220 664 10 167 230 831

186 633 41 958 228 591

5 684 282 1 731 5 686 013

5 402 382 3 400 5 405 782

-58 907 -1 587 5 625 519

-57 809 -1 281 5 346 692

Utlåning till allmänheten

Utestående fordringar, brutto - svensk valuta - utländsk valuta Summa Varav osäkra: individuell nedskrivning (specifikation se nedan) gruppvis nedskrivning för homogena lånefordringar Redovisat värde, netto Individuellt värderade osäkra lånefordringar

Förändringar av nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2013 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster

57 809 17 704 -12 593

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2013

-4 013 58 907

Gruppvis värderade osäkra lånefordringar 1 281 306

1 587

Summa 59 090 18 010 -12 593 -4 013 60 494

Ingående balans 1 januari 2012 Årets nedskrivning för kreditförluster Återförda ej längre erforderliga nedskrivningar för kreditförluster

76 814 18 695 -10 542

1 554

78 368 18 695 -10 542

Återförda tidigare gjorda nedskrivningar för kreditförluster som i årets bokslut redovisas som konstaterade förluster Utgående balans 31 december 2012

-27 158 57 809

-273 1 281

-27 431 59 090

2013 Redovisat Upplupet värde* anskaffn värde

2012 Redovisat värde*

481 377 478 280 853 637 330 960 2 144 254 69 148

484 699 488 741 860 984 332 330 2 166 754 70 911

529 619 619 609 748 248 276 178 2 173 654 77 881

528 570 633 572 748 512 274 501 2 185 155 78 244

2 144 254

2 166 754 2 101 098 65 656

2 173 654

2 185 155 2 130 111 55 044

Not 17

Obligationer och andra räntebärande värdepapper

Upplupet anskaffn värde Obligationer och andra räntebärande värdepapper - svenska bostadsinstitut - övriga svenska emittenter - icke finansiella företag - finansiella företag Summa varav: Förlagsbevis Summa obligationer och andra räntebärande värdepapper varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper Positiv skillnad till följd av att bokförda värden överstiger nominella värden Negativ skillnad till följd av att bokförda värden understiger nominella värden

42 012

22 449

* i allt väsentlig är redovisat värde verkligt värde förutom investeringar som hålles till förfall om 48.983 tkr (73.909)

40

Not 18

Aktier och andelar

2013

2012

1 160 797 1 160 797 1 158 400 2 397

793 443 793 443 790 574 2 869

Antal

Börsvärde

2013 Redovisat värde

6 400 000 124 2 320

1 158 400 0 0

Övriga Summa aktier och andelar varav: Noterade värdepapper på börs Onoterade värdepapper

Företag Aktier Swedbank A-aktier Fastighets AB Inedal Sparbankernas Försäkrings AB Summa

1 158 400 209 2 188 1 160 797 2012 Redovisat värde

Antal

Börsvärde

3 051 593 3 178 407 124 2 732

387 552 403 022 0 0

Inventarier

Byggn. och mark

Totalt

Anskaffningsvärde Ingående balans 1 januari 2012 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2012

45 019 1 930 -163 46 786

92 198 0 0 92 198

137 217 1 930 -163 138 984

Ingående balans 1 januari 2013 Förvärv Avyttringar Utgående balans 31 december 2013

46 786 2 587 -9 829 39 544

92 198 0 0 92 198

138 984 2 587 -9 829 131 742

Avskrivningar Ingående balans 1 januari 2012 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 31 december 2012

36 063 3 243 -163 39 143

34 399 1 709 0 36 108

70 462 4 952 -163 75 251

Ingående balans 1 januari 2013 Årets avskrivningar Avyttringar Utgående balans 31 december 2013

39 143 3 032 -9 806 32 369

36 108 1 709 0 37 817

75 251 4 741 -9 806 70 186

Nedskrivningar Ingående balans 1 januari 2012 Utgående balans 31 december 2012

0 0

2 954 2 954

2 954 2 954

Ingående balans 1 januari 2013 Utgående balans 31 december 2013

0 0

2 954 2 954

2 954 2 954

Redovisade värden 1 januari 2012 31 december 2012

8 956 7 643

54 845 53 135

63 801 60 778

1 januari 2013 31 december 2013

7 643 7 175

53 135 51 426

60 778 58 601

Företag Aktier Swedbank stamaktier Swedbank preferensaktier Fastighets AB Inedal Sparbankernas Försäkrings AB Summa

Not 19

387 552 403 022 209 2 660 793 443

Materiella tillgångar

tkr

41

Not 20

Övriga tillgångar

2013

2012

2 380 1 283 72 3 509 7 244

2 320 1 427 225 2 020 5 992

2 926 17 345 9 968 5 310 1 134 304 151 37 138

3 339 18 006 9 490 4 652 1 044 237 0 36 768

Svenska kreditinstitut - svensk valuta - utländsk valuta Summa

292 761 111 292 872

309 002 198 309 200

Beviljad kontokredit i Swedbank AB (publ.)

500 000

500 000

Allmänheten - svensk valuta - utländsk valuta Summa

6 473 889 11 699 6 485 588

6 306 167 45 100 6 351 267

Inlåningen per kategori av kunder Offentlig sektor Företagssektor Hushållssektor Varav: enskilda företagare Övriga Summa

258 683 1 411 118 4 582 331 1 199 727 233 456 6 485 588

250 196 1 347 711 4 583 789 1 266 412 169 571 6 351 267

12 953 12 953

15 428 15 428

15 971 7 026 8 314 1 175 8 617 41 103

27 426 6 162 14 432 1 085 8 676 57 781

Positivt värde på derivatinstrument Upplupna ränteintäkter på swappar Förfallna räntefordringar Övriga tillgångar Summa

Not 21

Förutbetalda kostnader och upplupna intäkter

Förutbetalda kostnader Upplupna ränteintäkter Swedbank Hypotek Swedbank Robur Fonder Swedbank Robur Försäkring Tre Kronor Försäkring Garantum Fondkommission Summa

Not 22

Not 23

Not 24

Skulder till kreditinstitut

Inlåning från allmänheten

Upplåning från allmänheten

Postväxlar Summa

Not 25

Övriga skulder

Negativt värde på derivatinstrument Upplupna räntekostnader på swappar Preliminärskatt räntor Anställdas källskattemedel Övriga skulder Summa

42

Not 26

Upplupna kostnader och förutbetalda intäkter

Upplupna räntekostnader Övriga upplupna kostnader Summa

Not 27

7 079 13 898 20 977

10 378 14 489 24 867

635 10 739 11 374

459 11 100 11 559

1 844 0 1 844

1 802 34 511 36 313

Obeskattade reserver

Överavskrivningar inventarier Periodiseringsfond Summa obeskattade reserver

Not 29

2012

Avsättningar

Pensionsavsättningar Uppskjuten skatteskuld Summa

Not 28

2013

Eget kapital

För specifikation av förändringar i eget kapital se rapport över förändring i eget kapital.

Bundet eget kapital Bundet eget kapital får inte minskas genom vinstutdelning.

Reservfond Syftet med reservfonden har varit att spara en del av nettovinsten, som inte går åt för täckning av balanserad förlust.

I reservfonden ingår även belopp som före 1 januari 2006 tillförts överkursfonden.

Fritt eget kapital Fond för verkligt värde Fond för verkligt värde inkluderar den ackumulerade nettoförändringen av verkligt värde på finansiella tillgångar som kan säljas fram till dess att tillgången bokas bort från balansräkningen.

Balanserad vinst Utgörs av föregående års fria egna kapital efter att en eventuell vinstutdelning lämnats. Utgör tillsammans med årets resultat och fond för verkligt värde summa fritt eget kapital, det vill säga det belopp som finns tillgängligt för utdelning till aktieägarna.

Not 30

Ansvarsförbindelser och åtaganden

tkr nom belopp Garantier - Garantiförbindelser - krediter - Garantiförbindelser - övriga Summa

Åtaganden - Outnyttjad del av beviljade räkningskrediter - Lånelöfte Summa

2013

2012

152 318 81 577 233 895

121 640 79 042 200 682

969 651 125 575 1 095 226

842 985 132 141 975 126

43

Not 31

Närstående relationer

Sammanställning över närståenderelationer

Till banken närstående personer och företag

Till banken närstående personer och företag

2013 Fordran per 31 december

Skuld per 31 december

Erhållen ränta

Betald ränta

Inköp av tjänster

7 482

0

230

0

30

2012 Fordran per 31 december

Skuld per 31 december

Erhållen ränta

Betald ränta

Inköp av tjänster

7 879

0

319

0

30

Närstående avser personer i bankens styrelse som kontrollerar företag som är kunder i banken.

Krediterna har föregåtts av sedvanlig kreditprövning. Samtliga transaktioner med närstående personer till banken är enligt marknadsmässiga villkor.

Transaktioner med nyckelpersoner i ledande ställning Vad gäller lön och andra ersättningar samt pensioner och lån till nyckelpersoner i ledande ställning, se not 10.

44

Not 32 Finansiella tillgångar och skulder 2013 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Upplupna ränteintäkter Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna räntekostnader Summa skulder och eget kapital

Lånefordringar och kundfordringar

Summa redovisat värde

Verkligt värde

0

Finansiella tillgångar som kan säljas

230 831 5 636 669

230 831 5 636 669

230 831 5 636 669

-11 150

-11 150

-11 150

2 166 754 1 160 797 3 735 17 345 9 204 981

2 166 771 1 160 797 3 735 17 345 9 204 998

292 872 6 498 541 22 997 7 079 6 821 489

292 872 6 498 541 22 997 7 079 6 821 489

Innehav för handelsändamål

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resulträkningen

Andra finansiella skulder

Derivat som används i säkringsredovisning

Fin skulder som Innehav för bestäms tillhöra handelsdenna kategori ändamål

34 710

34 710

Investeringar som hålles till förfall

48 983

0

0

1 355 17 345 5 875 050

0

2 083 061 1 160 797 2 380

48 983

0

3 243 858

0

0

0

0

0

0

292 872 6 498 541 7 026 7 079 6 805 518

2 380

15 971 15 971

45

2012 Finansiella tillgångar värderade till verkligt värde via resultaträkningen Fin tillg som bestäms tillhöra denna kategori Utlåning till kreditinstitut Utlåning till allmänheten Förändring i verkligt värde på säkrat belopp i portföljsäkring Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Övriga tillgångar Upplupna ränteintäkter Summa tillgångar Skulder till kreditinstitut In- och upplåning från allmänheten Övriga skulder Upplupna räntekostnader Summa skulder och eget kapital

Lånefordringar och kundfordringar

Summa redovisat värde

Verkligt värde

0

Finansiella tillgångar som kan säljas

228 591 5 340 333

228 591 5 340 333

228 591 5 340 333

6 359

6 359

6 359

2 185 155 793 443 3 972 18 006 8 575 859

2 184 953 793 443 3 972 18 006 8 575 657

309 200 6 366 695 33 588 10 378 6 719 861

309 200 6 366 695 33 588 10 378 6 719 861

Innehav för handelsändamål

Finansiella skulder värderade till verkligt värde via resulträkningen

Andra finansiella skulder

Derivat som används i säkringsredovisning

Fin skulder som Innehav för bestäms tillhöra handelsdenna kategori ändamål

23 515

23 515

Investeringar som hålles till förfall

73 909

0

0

1 652 18 006 5 594 941

0

2 087 731 793 443 2 320

73 909

0

2 881 174

0

0

0

0

0

0

309 200 6 366 695 6 162 10 378 6 692 435

2 320

27 426 27 426

46

Vissa upplysningar om finansiella instrument som värderats till verkligt värde Verkliga värden för finansiella tillgångar och skulder som handlas på en aktiv marknad baseras på noterade priser. För övriga finansiella instrument använder sig banken av andra värderingstekniker. Banken använder observerbara data i så stor utsträckning som möjligt. Finansiella instrument där handeln inte är frekvent och det verkliga värdet därför mindre objektivt, krävs i varierande utsträckning att banken gör bedömningar beroende på likviditet, koncentrationer, osäkerheter beträffande marknadsfaktorer, prisantaganden och andra risker som påverkar ett specifikt instrument.

Verkliga värden kategoriseras i olika nivåer i en verkligt värde hierarki baserat på indata som används i värderingstekniken enligt följande: Nivå 1: Nivå 2:

Nivå 3:

enligt priser noterade på en aktiv marknad för identiska instrument utifrån direkt eller indirekt observerbar marknadsdata som inte inkluderas i nivå 1. Denna kategori inkluderar instrument som värderas baserat på noterade priser på aktiva marknader för liknande instrument, noterade priser för identiska eller liknande instrument som handlas på marknader som inte är aktiva, eller andra värderingstekniker där all väsentlig indata är direkt och indirekt observerbar på marknaden. utifrån indata som inte är observerbara på marknaden. Denna kategori inkluderar alla instrument där värderingstekniken innefattar indata som inte baseras på observerbara data och där den har en väsentlig påverkan på värderingen.

Ytterligare information om antaganden som gjorts vid värdering till verkligt värde liksom kvantitativa upplysningar om värderingar till verkligt värde och känsligheter framgår nedan.

2013 Tkr Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Skulder Derivat Summa

2012 tkr Tillgångar Obligationer och andra räntebärande värdepapper Aktier och andelar Derivat Summa Skulder Derivat Summa

Nivå 1

Nivå 2

Nivå 3

2 052 115

65 656

2 117 771

2 380 68 036

1 158 400 2 380 3 278 551

15 956 15 956

15 956 15 956

1 158 400 3 210 515

Nivå 1

Nivå 2

2 056 202

55 044

2 111 246

2 320 57 364

790 574 2 320 2 904 140

27 426 27 426

27 426 27 426

790 574 2 846 676

Nivå 3

Summa

Summa

47

Verkligt värde för finansiella instrument som inte värderas till verkligt värde 2013 tkr

Utlåning till allmänheten Obligationer Summa

Nivå 1

Nivå 2

Utlåning till allmänheten Obligationer Summa In- och upplåning från allmänheten Summa

5 625 519

Summa verkligt värde 5 625 519 49 098 5 674 617

Summa redovisat värde 5 625 519 48 983 5 674 502

6 498 541 6 498 541

6 498 541 6 498 541

6 498 541 6 498 541

Nivå 3

5 346 692

Summa verkligt värde 5 346 692 73 707 5 420 399

Summa redovisat värde 5 346 692 73 909 5 420 601

6 366 695

6 366 695

6 366 695

6 366 695

6 366 695

6 366 695

5 625 519 14 098 14 098

35 000 35 000

In- och upplåning från allmänheten Summa

2012 tkr

Nivå 3

Nivå 1

Nivå 2

5 346 692 38 707 38 707

35 000 35 000

Metoder för bestämning av verkligt värde Följande sammanfattar de metoder och antaganden som främst använts för att fastställa verkligt värde på de finansiella instrument som redovisas i tabellerna ovan.

Finansiella instrument noterade på en aktiv marknad För finansiella instrument som är noterade på en aktiv marknad bestäms verkligt värde med utgångspunkt från tillgångens noterade köpkurs på balansdagen utan tillägg för transaktionskostnader (t.ex. courtage) vid anskaffningstillfället. Ett finansiellt instrument betraktas som noterat på en aktiv marknad om noterade priser anskaffningstillfället med lätthet finns tillgängliga på en börs, hos en handlare, mäklare, branschorganisation, företag som tillhandahåller aktuell prisinformation eller tillsynsmyndighet och dessa priser representerar faktiska och regelbundet förekommande marknadstransaktioner på affärsmässiga villkor. Eventuella framtida transaktionskostnader vid en avyttring beaktas inte. Instrument som är noterade på en aktiv marknad återfinns i balansposterna Aktier och andelar samt Obligationer och andra räntebärande värdepapper. Den största delen av bankens finansiella instrument som löpande värderas till verkligt värde åsätts ett verkligt värde med priser som är noterade på en aktiv marknad.

Finansiella instrument som inte är noterade på en aktiv marknad Om marknaden för ett finansiellt instrument inte är aktiv, så tar banken fram det verkliga värdet genom att använda en värderingsteknik. De använda värderingsteknikerna bygger i så hög utsträckning som möjligt på marknadsuppgifter och företagsspecifika uppgifter används i så låg grad som möjligt. Banken kalibrerar med regelbundna intervall värderingstekniken och prövar dess giltighet genom att jämföra utfallen från värderingstekniken med priser från observerbara aktuella marknadstransaktioner i samma instrument. Värderingstekniker används för följande klasser av finansiella instrument; räntebärande värdepapper (när prisnoteringar

48

på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), aktier (när kursnoteringar på en aktiv marknad inte finns tillgängliga), andra räntebärande tillgångar och skulder samt derivatinstrument. De tillämpade värderingsmodellerna kalibreras så att verkligt värde vid första redovisningen uppgår till transaktionspriset och förändring i verkligt värde redovisas sedan löpande utifrån de förändringar som inträffat i de underliggande marknadsriskparametrarna.

OTC-Derivat Värderingsteknikerna för OTC-derivat utgörs av analys av diskonterade kassaflöden samt etablerade optionsvärderingsmodeller. Värderingsmodellerna har utformats så att observerbara marknadspriser används när sådana finns tillgängliga. I de fall som observerbara marknadspriser inte finns tillgängliga använder banken ej observerbara modellparametrar. Banken kalibrerar modellernas parametrar löpande efter jämförelser mellan modellernas värde och utfallet av faktiska transaktioner på marknaden.

Det verkliga värdet för ränteswappar baseras på en diskontering av beräknade framtida kassaflöden enligt kontraktets villkor och förfallodagar med utgångspunkt i marknadsräntan.

Valutaterminer värderas till verkligt värde genom en diskontering av skillnaden mellan den avtalade terminskursen och den terminskurs som kan tecknas på balansdagen för den återstående kontraktsperioden. Diskontering görs till riskfri ränta baserat på statsobligationer.

Aktieindexobligationer Dessa värderas till verkligt värde via resultaträkningen. De är inte föremål för daglig handel på en aktiv marknad och det verkliga värdet har hittills beräknats från utvecklingen av underliggande index/kurser per balansdagen för respektive instrument.

Räntebärande värdepapper, utlåning till allmänheten och in- och upplåning från allmänheten Verkligt värde för finansiella instrument som inte är derivatinstrument beräknas (i) med referens till finansiella instrument som i allt väsentligt är likadana eller till nyligen genomförda transaktioner i samma finansiella instrument alternativt om sådana uppgifter inte finns tillgängliga till (ii) framtida kassaflöden av kapitalbelopp och ränta diskonterade till aktuella marknadsräntor på balansdagen. I de fall diskonterade kassaflöden har använts, beräknas framtida kassaflöden på den av bankledningen bästa bedömningen. Den diskonteringsränta som använts är marknadsbaserad ränta på liknande instrument på balansdagen.

Kortfristiga finansiella tillgångar och skulder För kortfristiga finansiella tillgångar och skulder görs ingen värdering till verkligt värde eftersom redovisat värde är en rimlig approximation av verkligt värde. Dessa innehav återfinns i posterna utlåning till kreditinstitut, övriga tillgångar, upplupna ränteintäkter, skulder till kreditinstitut, övriga skulder och upplupna räntekostnader.

Onoterade aktier Banken har innehav av onoterade aktier i Sparbankernas Försäkrings AB och Fastighets AB Inedal och redovisas till anskaffningsvärde. Skälet till att de inte kunnat värderas till verkligt värde på ett tillförlitligt sätt är att det enligt bankledningen råder alltför stor osäkerhet i de framtida kassaflödena samt den riskjustering som behöver göras på diskonteringsräntan. Banken har ingen avsikt att avyttra de onoterade aktierna i någon nära framtid. Det redovisade värdet på onoterade aktier vars verkliga värden inte kunnat fastställas på ett tillförlitligt sätt uppgår till 2.397 tkr (2.869 tkr).

49

Not 33

Viktiga uppskattningar och bedömningar

Viktiga bedömningar vid tillämpning av bankens redovisningsprinciper beskrivs nedan.

Klassificering av finansiella tillgångar och skulder Bankens redovisningsprinciper definierar närmare hur tillgångar och skulder ska klassificeras i olika kategorier: Klassificering av finansiella tillgångar och skulder för ”handel” förutsätter att dessa motsvarar beskrivningen av finansiella tillgångar och skulder som innehas för handel under redovisningsprinciper.

Finansiella tillgångar och skulder som banken initialt valt att värdera till verkligt värde via resultaträkningen förutsätter att kriterierna under redovisningsprinciper uppfyllts.

Klassificering av finansiella tillgångar som investering som hålles till förfall förutsätter att banken har en uttrycklig avsikt och förmåga att inneha tillgångarna till förfall i enlighet med vad som anges under redovisningsprinciper.

Säkringskvalifikationer Avgörande för att finansiella instrument ska kvalificera som säkringsrelation är att banken förväntar sig säkringen ska vara högst effektiv över säkringsinstrumentets löptid.

Viktiga källor till osäkerhet i uppskattningar Nedskrivningar för kreditförluster Nedskrivning för kreditförluster sker normalt utifrån en individuell bedömning och baseras på ledningens bästa uppskattning av nuvärdet av kassaflöden som förväntas erhållas. Vid uppskattning av dessa kassaflöden görs en bedömning av motpartens finansiella situation och realisationsvärdet på varje underliggande säkerhet. Varje osäker fordran bedöms på dess meriter och strategin med avseende på uppskattade kassaflöden som bedöms återvinningsbara.

Not 34

Ekonomiska arrangemang som inte ingår i balansräkningen

Sparbanken Skaraborg AB har ett omfattande samarbete med Swedbank AB. Detta samarbete regleras i ett samarbetsavtal som för närvarande gäller till och med 2017-06-30.

Avtalet omfattar bl.a. förmedling av hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB och förmedling av fond- och försäkringssparande till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB. Banken har per 2013-12-31 förmedlat hypoteksutlåning till Swedbank Hypotek AB till en total volym på 4.485 mkr (4.295 mkr). För detta har banken erhållit en provisionsersättning för 2013 på 19,9 mkr (19,2 mkr), som redovisas under utlåningsprovisioner. Om kreditförluster uppstår i förmedlad kreditstock avräknas dessa från utbetalade provisioner upp till ett maximalt belopp om innevarande års provisioner.

Till Swedbank Robur AB och Swedbank Försäkring AB har banken förmedlat fondsparande på 3.120 mkr (2.589 mkr) och försäkringssparande på 844 mkr (731 mkr). För detta har banken erhållit 19,4 mkr (17,6 mkr) respektive 4,2 mkr (4,0 mkr) i provision. Fondprovisionen redovisas under värdepappersprovisioner och försäkringsprovisioner som övriga provisionsintäkter. Provisionen för både fond och försäkring beräknas utifrån utestående marknadsvärde dag för dag.

50

Not 35

Kapitaltäckning

Kapitaltäckning För fastställande av bankens lagstadgade kapitalkrav gäller lagen (2006:1371) om kapitaltäckning och stora exponeringar samt Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd (FFFS 2007:1) om kapitaltäckning och stora exponeringar.

För bankens vidkommande bidrar reglerna till att stärka bankens motståndskraft mot finansiella förluster och därigenom skydda bankens kunder. Reglerna innebär att bankens kapitalbas (eget kapital och eventuellt upptagna förlagslån etc.) med marginal ska täcka dels de föreskrivna minimikapitalkraven, vilket omfattar kapitalkraven för kreditrisker, marknadsrisker och operativa risker och dessutom skall omfatta beräknat kapitalkrav för ytterligare identifierade risker i verksamheten i enlighet med bankens kapitalutvärderingspolicy.

Banken har en fastställd plan för storleken på kapitalbasen på några års sikt (kapitalplan) som baseras på bankens riskprofil identifierade risker med avseende på sannolikhet och ekonomisk påverkan, s.k. stresstester och scenarioanalyser, förväntad utlåningsexpansion och finansieringsmöjligheter, samt ny lagstiftning, konkurrenternas ageranden och andra omvärldsförändringar. Översynen av kapitalplanen är en integrerad del av arbetet med bankens årliga verksamhetsplan. Planen följs upp vid behov och en årlig översyn görs för att säkerställa att riskerna är korrekt beaktade och avspeglar bankens verkliga riskprofil och kapitalbehov.

Varje ändring/komplettering i av styrelsen fastställda policy/strategidokument ska i likhet med viktigare kreditbeslut och investeringar alltid relateras till bankens aktuella och framtida kapitalbehov. Under året har inga förändringar skett.

Information om bankens riskhantering lämnas i not 3.

Banken har valt att i denna årsredovisning endast lämna de upplysningar som krävs om kapitalbas och kapitalkrav enligt 4 kap. Finansinspektionens föreskrifter och allmänna råd om offentliggörande av information om kapitaltäckning och riskhantering (FFFS 2007:5). Övriga upplysningar som krävs enligt dessa föreskrifter lämnas på bankens hemsida www.sparbankenskaraborg.se Bankens lagstadgade kapitalkrav enligt pelare 1 i de nya kapitaltäckningsreglerna kan summeras på följande sätt med specifikationer enligt nedan följande avsnitt;

51

2013

2012

888 451 281 531

922 545 112 896

1 169 982

1 035 441

478 005 43 778 521 783

462 918 38 502 501 420

2,24

2,07

2 405 274 -140 -907 882 -608 801 888 451

1 877 662 26 918 -121 -547 405 -434 509 922 545

890 332 -608 801 281 531

547 405 -434 509 112 896

502 12 495 330 433 85 369 35 992 2 681 3 092

1 251 10 560 323 901 82 385 33 284 1 271 3 076

7 441 478 005

7 190 462 918

43 778

38 502

43 778

38 502

521 783

501 420

Kapitalbas Primärt kapital enl specifikation nedan Supplementärt kapital Summa kapitalbas I kapitalbasen har hänsyn tagits till styrelsens förslag till vinstdisposition Kapitalkrav Kapitalkrav för kreditrisk, schablonmetoden Kapitalkrav för operativa risker Summa Kapitaltäckningskvot Primärt kapital Redovisat eget kapital i balansräkningen (exkl. föreslagen vinstutdelning) Periodiseringsfond (78 % därav) Avgår: - Uppskjutna skattefordringar - Orealiserade värdeförändringar redovisade i Fond för verkligt värde Avräkning aktier och andra tillskott (hälften därav) Summa primärt kapital Supplementärt kapital Orealiserad vinst redovisad i Fond för verkligt värde Avräkning av aktier och andra tillskott (hälften därav) Summa supplementärt kapital Specifikation av kapitalkrav Kreditrisk enligt schablonmetoden Exponeringar mot administrativa organ, icke-kommersiella företag samt trossamfund Institutsexponeringar Företagsexponeringar Hushållsexponeringar Exponeringar med säkerhet i fastighet Oreglerade poster Exponering mot säkerställda obligationer Övriga poster Summa kapitalkrav för kreditrisker Operativa risker Basmetoden Summa kapitalkrav för operativa risker Totalt minimikapitalkrav

52

Styrelsens underskrifter Härmed försäkras, såvitt vi känner till, att årsredovisningen är upprättad i överensstämmelse med god redovisningssed för bankaktiebolag. De lämnade uppgifterna stämmer med de faktiska förhållandena i verksamheten och ingenting av väsentlig betydelse har utelämnats som skulle kunna påverka den bild av banken som skapats av årsredovisningen.

Skara den 17 mars 2014

Thord Gustavsson ordförande

Barbro Mattsson

Elisabet Stålarm

Claes Friberg

Thord Haraldsson

Lennart Pehrsson

vice ordförande

Maria Berghem

Gerth Gustavsson

Yvonne Lundén

Leif Johansson

personalrepresentant

personalrepresentant

verkställande direktör

/Mirjam Stolpe Karlsson administrativ chef

Årsredovisningen har, som framgår ovan, godkänts för utfärdande av styrelsen den 17 mars 2014.

Bankens resultat- och balansräkning blir föremål för fastställelse på årsstämman den 11 april 2014.

Revisorspåteckning Vår revisionsberättelse har avgivits den 18 mars 2014 Ernst & Young AB

Stefan Persson auktoriserad revisor

53

Revisionsberättelse

Till årsstämman i Sparbanken Skaraborg AB Org.nr 516401-0141

Rapport om årsredovisningen Vi har utfört en revision av årsredovisningen för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar för årsredovisningen Det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för att upprätta en årsredovisning som ger en rättvisande bild enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och för den interna kontroll som styrelsen och verkställande direktören bedömer är nödvändig för att upprätta en årsredovisning som inte innehåller väsentliga felaktigheter, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel.

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att uttala oss om årsredovisningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt International Standards on Auditing och god revisionssed i Sverige. Dessa standarder kräver att vi följer yrkesetiska krav samt planerar och utför revisionen för att uppnå rimlig säkerhet att årsredovisningen inte innehåller väsentliga felaktigheter.

En revision innefattar att genom olika åtgärder inhämta revisionsbevis om belopp och annan information i årsredovisningen. Revisorn väljer vilka åtgärder som ska utföras, bland annat genom att bedöma riskerna för väsentliga felaktigheter i årsredovisningen, vare sig dessa beror på oegentligheter eller på fel. Vid denna riskbedömning beaktar revisorn de delar av den interna kontrollen som är relevanta för hur bolaget upprättar årsredovisningen för att ge en rättvisande bild i syfte att utforma granskningsåtgärder som är ändamålsenliga med hänsyn till omständligheterna, men inte i syfte att göra ett uttalande om effektiviteten i bolagets interna kontroll. En revision innefattar också en utvärdering av ändamålsenligheten i de redovisningsprinciper som har använts och av rimligheten i styrelsens och verkställande direktörens uppskattningar i redovisningen, liksom en utvärdering av den övergripande presentationen i årsredovisningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi har inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Enligt vår uppfattning har årsredovisningen upprättats i enlighet med lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag och ger en i alla väsentliga avseenden rättvisande bild av Sparbanken Skaraborg AB finansiella ställning per 2013-12-31 och av dess finansiella resultat och kassaflöden för året enligt lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag.

Förvaltningsberättelsen är förenlig med årsredovisningens övriga delar.

Vi tillstyrker därför att årsstämman fastställer resultaträkningen och balansräkningen.

Rapport om andra krav enligt lagar och andra författningar Utöver vår revision av årsredovisningen har vi även utfört en revision av förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust samt styrelsens och verkställande direktörens förvaltning för Sparbanken Skaraborg AB för 1 januari - 31 december 2013.

Styrelsens och verkställande direktörens ansvar Det är styrelsen som har ansvaret för förslaget till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust, och det är styrelsen och verkställande direktören som har ansvaret för förvaltningen enligt aktiebolagslagen.

54

Revisorns ansvar Vårt ansvar är att med rimlig säkerhet uttala oss om förslaget till dispositioner av bolagets vinst eller förlust och om förvaltningen på grundval av vår revision. Vi har utfört revisionen enligt god revisionssed i Sverige.

Som underlag för vårt uttalande om styrelsens förslag till dispositioner beträffande bolagets vinst eller förlust har vi granskat styrelsens motiverade yttrande samt ett urval av underlagen för detta för att kunna bedöma om förslaget är förenligt med aktiebolagslagen.

Som underlag för vårt uttalande om ansvarsfrihet har vi utöver vår revision av årsredovisningen granskat väsentliga beslut, åtgärder och förhållanden i bolaget för att kunna bedöma om någon styrelseledamot eller verkställande direktören är ersättningsskyldig mot bolaget. Vi har även granskat om någon styrelseledamot eller verkställande direktören på annat sätt har handlat i strid med aktiebolagslagen, lagen om bank- och finansieringsrörelse, lagen om årsredovisning i kreditinstitut och värdepappersbolag eller bolagsordningen.

Vi anser att de revisionsbevis vi inhämtat är tillräckliga och ändamålsenliga som grund för våra uttalanden.

Uttalanden Vi tillstyrker att årsstämman disponerar vinsten enligt förslaget i förvaltningsberättelsen och beviljar styrelsens ledamöter och verkställande direktören ansvarsfrihet för räkenskapsåret.

Skara den 18 mars 2014 Ernst & Young AB

Stefan Persson Auktoriserad revisor

55

Företagsstyrning Sparbanken Skaraborg AB ägs till 100 procent av Sparbanksstiftelsen Skaraborg.

För banken föreligger ingen skyldighet att tillämpa den svenska koden för bolagsstyrning. Med hänsyn till bankens karaktär av publikt företag och med en verksamhet som i stor utsträckning bygger på förtroende har utformningen av bankens rutiner för styrning och kontroll av verksamheten skett med koden som förebild i tillämpliga delar.

Tillsättning av styrelse, revisorer och verkställande direktör Bankens årsstämma beslutar om tillsättning av styrelse och revisorer för banken.

Det ankommer på styrelsen att välja styrelseordförande. Styrelsen utser verkställande direktör som under styrelsens inseende ska leda verksamheten i banken.

Styrelsens sammansättning och arbete Bankens styrelse består av tio ordinarie ledamöter, varav två personalrepresentanter och därjämte två suppleanter för dessa. Av styrelsens ledamöter är fyra kvinnor.

Uppgifter om de personer som ingår i bankens styrelse återfinns på följande sida. Upplysningar om ersättningar, övriga förmåner och pensionskostnader inklusive principerna härför avseende styrelsen och VD lämnas i not 10 till posten Allmänna administrationskostnader i resultaträkningen.

Styrelsen fastställer årligen en arbetsordning. Arbetsordningen reglerar rollfördelningen mellan styrelseordföranden och verkställande direktören, frekvensen och formerna för styrelsens sammanträden, rapportering till styrelsen samt delegering.

Styrelsens ordförande har ansvar för att styrelsens arbete är väl organiserat och bedrivs effektivt och att styrelsen fullgör sina uppgifter. Ordföranden ser bl.a. till att styrelsen erhåller tillfredställande information och beslutsunderlag för sitt arbete, samt att styrelsen årligen gör en utvärdering av sitt och VD:s arbete. Härutöver gör ordföranden en egen utvärdering genom samtal med övriga styrelseledamöter.

De ärenden som behandlas i styrelsen följer aktiebolagslagen och styrelsens arbetsordning. Styrelsens främsta uppgifter, förutom att utse styrelseordförande och VD, är att fastställa bankens strategi, verksamhetsplan och prognos inklusive kapitalbehov, följa den ekonomiska utvecklingen, fastställa års- och delårsbokslut, fastställa och ompröva policies och instruktioner för verksamheten, behandla kreditengagemang, samt som ett led i styrelsens ansvar för den interna kontrollen och riskhanteringen behandla rapporter härom.

Under 2013 har styrelsen sammanträtt vid 12 tillfällen. Vid styrelsesammanträdena har bl.a. års- och delårsbokslut, riskanalys, intern kapitalutvärdering, strategiplan, budget, policys inom olika riskområden, delegeringsinstruktioner, större kreditengagemang och revisions- och compliance rapporter behandlats. Bankens administrativa chef har varit sekreterare i styrelsen.

Styrelsen har under året även genomfört ett seminarium tillsammans med styrelsen i Sparbanksstiftelsen Skaraborg innehållande bland annat varumärkesfrågor/strategier, omvärlds- och framtidsfrågor med fokus på nya regler och dess påverkan.

56

Bankens styrelseledamöter Gustavsson, Thord, ordf.

Kvänum

Mattsson, Barbro, v. ordf.

Skara

Stålarm, Elisabet

Axvall

Friberg, Claes

Götene

Berghem, Maria

Lundsbrunn

Haraldsson, Thord

Nossebro

Pehrsson, Lennart

Vara

Johansson, Leif

Broddetorp

Lundén, Yvonne *

Vara

Gustavsson, Gerth *

Skara

Ersättare: Dahlstrand, Margareta *

Kvänum

Arthursson, Henrik *

Lidköping

* Personalrepresentant

Bankens revisor Utsedd av årsstämman: Ernst & Young AB med Persson, Stefan som huvudansvarig auktoriserad revisor

Stockholm

Kontorsförteckning Besöksadress

Telefon

Telefax

Skaraborgsgatan 21

0511-281 00

0511-281 01

Skara

Skaraborgsgatan 21

0511-281 00

0511-281 02

Vara

Hotellgatan 2

0512-293 00

0512-293 01

Götene

Annagatan 2

0511-34 65 00

0511-34 65 01

Nossebro

Järnvägsgatan 3 A

0512-294 00

0512-294 01

Kvänum

Storgatan 11

0512-579 20

0512-928 62

0511-280 00

0511-281 01

Huvudkontor: Avdelningskontor:

Telefonbanken

57

Bankens kontorsråd 2013-12-31 Skara: Andersson, Bengt, ordf.

Bohlin, Jan-Olof Gustavsson, Anders Karlsson, Catarina Kroon, Magnus Lundgren, Lennart Bergh, Anton Skog, Camilla Malmberg, Kristina Warmark, Monica

Skara Skara Skara Skara Telefax Göteborg Skara Skara Skara Axvall

Vara: Andersson, Magnus, ordf.

Andersson, Kenneth Andersson, Kristina Johansson, Björn Johansson, Ulla Larsson, Ann-Marie Nilsson, Kent Norin, Mats Svärd, Lennart Wernersson, Claes

Vara Vara Vedum Tråvad Kvänum Vedum Kvänum Kvänum Grästorp Kvänum

Götene: Holgersson, Annette, ordf.

Persson, Susanne Brånn, Arne Dalemo, Håkan Hansen, Timmy Vändal, Carina Lövgren, Emma

Götene Götene Götene Götene Götene Götene Götene

Nossebro: Johansson, Sven, ordf.

Hermansson, Lennart Ivehag, Berit Landqvist, Karin Johansson, Ulf Larsson, Kent Persson, Per Åkesson, Inger

Nossebro Nossebro Nossebro Nossebro Nossebro Nossebro Nossebro Vårgårda

58

För andra banker är det här en obetydlig del av Sverige

För oss betyder den allt

Sparbanken Skaraborg AB, Skaraborgsgatan 21, Box 163, 532 22 SKARA Organisationsnummer 516401-0141, telefon 0511-281 00, telefax 0511-281 01 www.sparbankenskaraborg.se, e-post info@sparbankenskaraborg.se