Issuu

FUNKTIONSRÄTT I SAMARBETE • 2/2026

TEMA: EKONOMI Små marginaler blir mindre ▸ S. 12 Robson Lindberg byggde upp ett nytt arbetsliv ▸ S. 18 Sixten Korkman: Nedskärningarna drabbar fel ▸ S. 26

Familjen Åkerman:

"Varje gång vi fyllde i blanketterna kom tårarna" ▸ LÄS INTERVJUN PÅ S. 6

VILL DU MEDVERKA I FUNK.? Sänd ditt material till redaktion@funk.fi.

FUNKTIONSRÄTT I SAMARBETE

pärmbild: hülya tokur-ehres

Vem gör vad? ANSVARIG UTGIVARE SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf CHEFREDAKTÖR Pia Iisaho VISUELL CHEF Sonja Finholm ANSVARIG REDAKTÖR Nina af Hällström MEDVERKANDE I DETTA NUMMER Pia Backman-Nord, Sebastian Dahlström, Pia Iisaho, Matilda Panula, Linda Rex REDAKTIONSRÅD 2026 Lars Hedman, SAMS Christian Hellman, FSS Matilda Hemnell, FDUV Tina Kärkinen, Svenska Hörselförbundet Pernilla Nylund, Psykosociala förbundet Harriet Ström, FMA – Funktionsrätt med ansvar KONTAKT/PRENUMERATION/ANNONS Adress: SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf Medelhavsgatan 14 A 00220 Helsingfors Telefon: 050 505 3876 tisdagar och torsdagar kl. 9–12 E-post: redaktion@funk.fi www.funk.fi

Beställ FUNK.! Gå in på funk.fi/prenumerera

2 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026

Allt material i Funktionsrätt i samarbete skyddas av upphovsrätt. Det är förbjudet att utan ansvarig utgivares tillåtelse vidarebefordra texter och bilder i tryckta eller digitala medier. Alla rättigheter förbehålls. SNABBA FAKTA Tidningen Funktionsrätt i samarbete är ett gemensamt språkrör för de finlandssvenska funktionshinderförbunden med målet att bidra till ökad kunskap och förståelse både inom och utanför fältet. Upplagan är 7 900 exemplar. Tidningen stöds av STEA och Amos Anderssons Fond. Medlemmarna i FMA, FDUV, FSS, Svenska hörselförbundet och Psykosociala förbundets föreningar får tidningen som kostnadsfri medlemsförmån. Tidningen läses också på Kårkullas boenden, bibliotek, socialkanslier, Luckan och av olika påverkare och aktörer i branschen. Vill din organisation erbjuda tidningen till sina medlemmar? Kontakta chefredaktören eller SAMS. PRENUMERATION Årsprenumeration: 15 euro. Lösnummer 5 euro. Utrikesporto: 5 euro (Europa), 10 euro (övriga världen). Tillgängligt rtf-format för synskadade: 7 euro/år (tidningen kommer per e-post). Finns även som taltidning. TRYCK: Punamusta Oy ISSN: 1796-9344 Tidningen Funktionsrätt i samarbete är en klimatneutral tryckprodukt. Tillverkningen vid PunaMusta berättigar även till den inhemska Nyckelflaggan.

CHEFREDAKTÖRENS HÄLSNING pia iisaho chefredaktör

Ekonomin blir konkret Ekonomi finns överallt i vardagen. Det handlar om vad maten kostar och om pengarna räcker till mediciner. Det handlar om hur vi bor och hur vi tar oss från en plats till en annan. Under arbetet med det här numret av FUNK. har jag framför allt tänkt på hur nära ekonomi hänger ihop med självständighet och delaktighet. De ekonomiska villkoren påverkar våra möjligheter att leva våra liv och vara en del av samhället. Det blir tydligt i familjen Åkermans berättelse. Deras son Oscar, 24, går på dagverksamhet och får en liten arbetserDe ekonomiska sättning. Hans mamvillkoren påverkar ma Lotta önskar att personer som Oscar våra möjligheter att vara i större utsträckning en del av samhället. skulle få möjlighet att arbeta och tjäna egna pengar, men också bli mer delaktiga i samhället. I tidningen möter vi också människor som söker sina egna vägar. Ira Grönlund skickade hundratals arbetsansökningar innan hon fick jobb inom sin bransch. Robson Lindberg blev företagare. Och Fredrik Lindgren, som studerar till socionom, måste fundera på vad en praktik får kosta när transport och personlig assistans också ska ordnas. Men självständighet handlar om mycket mer

än arbete. Digitaliseringen har gjort det lättare för Fredrik att sköta sin ekonomi själv. För Eila Holmström har förändringarna i banktjänsterna i stället gjort det svårare. Alla har heller inte möjlighet att själva kämpa sig fram eller hitta nya lösningar. För personer med omfattande funktionsnedsättningar kan ett gott och tryggt liv vara helt beroende av att stödet och servicen fungerar. När de inte gör det påverkas ofta också familjen och andra närstående. För den som lever med små ekonomiska marginaler kan kostnader för vård, läkemedel och resor bli kännbara. I bakgrunden finns samhällsekonomin. Nationalekonomen Sixten Korkman beskriver ett Finland med en åldrande befolkning, svag ekonomisk tillväxt och pressade offentliga finanser. Pengarna räcker inte till allt och det måste göras val. Vilka val som görs spelar roll. De påverkar vilken service som finns, vilket stöd människor får och vilka kostnader de själva måste stå för. För den som har begränsade möjligheter att själv påverka sin situation kan sådana beslut få stor betydelse i vardagen. Därför är det viktigt vems behov som väger tungt när besluten fattas. • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026 • 3

innehåll • 2/2026 6

Hülya Tokur-Ehres

PÅ PÄRMEN

Familjen Åkerman: Varje gång vi fyllde i blanketterna kom tårarna.

Små marginaler blir mindre Invalidförbundet ser hur människor tvingas välja bort vård.

Företagare på egna villkor Robson Lindberg byggde upp ett helt nytt arbetsliv.

Nationalekonomen Sixten Korkman:

Nedskärningarna drabbar fel.

LÄS OCKSÅ

Fördomar inom arbetslivet

"Cp-skadan ses som ett hinder"

När ekonomin tär på måendet

Hissrenovering kan slå hårt

Ny teknik – både bra och dåligt

pia iisaho

6 26

Chefredaktörens hälsning: Ekonomin blir konkret

Ledaren: Bakom varje euro finns en människa

LARI JÄRNEFELT

I VARJE NUMMER

11 Juristen har ordet: Flexibel service – men för vem? 30 På jobbet: Surfplatta modell större 32 Kultur: Konstverk man får röra 34 Lättläst: När pengarna inte räcker 36 Händelsekalendern

32 4 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026

LEDAREN

Nina af Hällström

Skribenten är verksamhetsledare för SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder rf

Bakom varje euro finns en människa Det är lätt att tala om STEA-understöd som miljoner i statsbudgeten. Men bakom varje miljon finns människor och verksamhet som gör skillnad i vardagen. När finansieringen skärs ned handlar det därför inte bara om mindre pengar till organisationerna. Det handlar om vad som finns kvar för människor som behöver stöd, gemenskap och en röst. År 2026 minskade STEA-understöden med omkring 30 miljoner euro jämfört med året innan. Nu kommer nästa stora steg. För 2027 finns enligt STEA cirka 190 miljoner euro att fördela, omkring en tredjedel mindre än 2026. På bara några år har finansieringen därmed minskat dramatiskt. Konsekvenserna syns redan. Verksamheter läggs ned, projekt avslutas och anställda sägs upp. Det som försvinner är ofta sådant som inte enkelt kan ersättas av offentliga tjänster: kamratstöd, rådgivning, föreningsverksamhet, frivilliginsatser, information och möjligheten att möta andra i samma situation. När en förening tvingas lägga ner en verksamhet försvinner inte bara en budgetpost. En mötesplats kan försvinna. Ett nätverk kan brytas. En person kan bli ensam. För personer med funktionsnedsättning är detta särskilt allvarligt. Många organisationer erbjuder stöd som kompletterar den offentliga servicen, men som inte är en del av den. De känner målgruppen, kan ge stöd på svenska och finns nära människors vardag. Organisationerna identifierar också brister i tjänsterna och förmedlar erfarenheter från människor till beslutsfattare. Just den här rollen blir nu svårare att upprätthålla. För 2027 ska fortsatt finansiering i högre grad riktas till verksamhet som innebär direkt möte med människor. Samtidigt ska fortsatt understöd inte beviljas organisationer vars verksamhet är inriktad på samhälleligt påverkans- eller rådgivningsarbete. Det här är en problematisk utveckling. Ett

samhälle behöver både stöd och röster som berättar när samhället inte fungerar. Rådgivning är förebyggande arbete. Intressebevakning är en del av demokratin. Kunskap från människor som själva berörs av beslut är inte en överflödig kostnad. Det har också sagts att en del av nedskärningen ska kompenseras genom 25 miljoner euro i statsunderstöd i form av projektfinansiering via välfärdsområdena till organisationer. Det kan vara värdefullt, men det är inte samma sak som en stabil och långsiktig finansiering. Finansieringen blir mer beroende av regionala prioriteringar och risken ökar för att små och specialiserade organisationer hamnar i ett sämre läge. Vad kostar det då när organisationernas arbete försvinner? Enligt fackförbundet Ertos uppskattning leder nedskärningarna till att över tusen anställningar inom organisationssektorn upphör. Det här betyder tragedier och svåra situationer för många. Ännu fler drabbas bland målgrupperna. Om människor inte längre får stöd i tid växer problemen. Om ensamhet ökar behövs mer offentliga insatser. Om rådgivning försvinner hamnar människor i kläm mellan olika system och klarar kanske inte att sköta sina egna ärenden. Om frivilliga krafter försvagas går också en betydande samhällsresurs förlorad. STEA-understöden är en liten del av statsekonomin. Men deras betydelse för dem som berörs är långt större än summan på budgetraden. Därför behöver vi se nedskärningarna för vad de faktiskt är: inte bara en minskning av organisationsfinansiering, utan en förändring av det finländska välfärdssamhället. Frågan är om vi verkligen vill bygga ett samhälle där stödet kommer först när problemen blivit stora – eller om vi fortfarande tror på en demokrati där civilsamhället spelar en betydande roll genom att förebygga, stöda och ge utsatta människor en röst. ∙ Funktionsrätt i samarbete • 2/2026 • 5

EKONOMI

När vardagen kostar mer Medicin- och vårdkostnader är bara en del av den ekonomiska bördan för familjer med barn som har specialbehov. Lönebortfall, högre vardagsutgifter och en ständig byråkratisk kamp för att få bidrag kan skapa en påfrestande ekonomisk situation. FUNK. träffade familjen Åkerman på Åland. Text: sebastian dahlström ∙ foto: Hülya Tokur-Ehres

6 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026

→

Funktionsrätt i samarbete • 2/2026 • 7

Oscar är 24 år och föddes med Downs syndrom, hjärtfelet AVSD och Hirschsprungs sjukdom. Tre dagar efter födseln flögs han med helikopter från Åland till Helsingfors för att opereras akut.

Lotta Åkerman är mamma till Oscar, 24 år. Oscar föddes med Downs syndrom och har även ett hjärtfel och en tarmsjukdom. Oscar har flyttat hemifrån och bor numera på ett boende i närheten av familjens hem i Mariehamn. – Oscar föddes den femte maj år 2002. Bara tre dagar senare blev vi förda med helikopter till Helsingfors, där Oscar opererades akut för tarmsjukdomen Hirschsprungs sjukdom. Lotta Åkerman och den nyfödde Oscar tillbringade nästan hela sommaren på sjukhus. I augusti blev han opererad för hjärtfelet AVSD. När Lotta och Oscar så småningom flyttade hem fick familjen vänja sig vid en ny vardag. – Min man, som jobbar på sjön och vanligtvis är borta under långa perioder, blev sjukskriven ett tag så att han kunde vara hemma under den första tiden. Som barn var Oscar rätt krävande, även nattetid. Oscar har två äldre syskon som då var sju och tolv år gamla – de skulle precis börja skolan respektive högstadiet. – Det hände mycket på en gång i vårt liv. Lotta Åkerman stannade hemma från sitt jobb inom tandvården i knappt tre år. När hon återgick till arbetet konstaterade hon ganska snabbt att hon inte längre kunde jobba fem dagar i veckan. – Till en början försökte jag det, men det fungerade inte. Så jag gick ner till 80 procent, och så har jag jobbat sedan dess.

8 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026

När en förälder går ner i arbetstid påverkar det förstås familjens ekonomi. Föräldrar till barn med specialbehov kan vara tvungna att ta ytterligare ledigt från jobbet under vissa perioder, eftersom många av de här barnen har nedsatt immunförsvar och insjuknar lättare under de värsta virussäsongerna. – När barn blir äldre klarar de sig normalt ensamma hemma under dagen när de blir sjuka. Men det här gäller inte barn med specialbehov – här måste en förälder vara hemma och sköta dem – oberoende av om de är 10 eller 20 år gamla. Mindre inkomst och högre avgifter Vid sidan av inkomstbortfallet har familjer med barn med specialbehov ofta högre utgifter jämfört med andra familjer. Det kan handla om Många av dem allt från höga läkemevill ju gärna jobba delskostnader och reoch tjäna egna pengar. gelbundna sjukhusbesök till specialmat LOTTA ÅKERMAN och särskilda kläder. – Oscar kan till exempel inte hantera knappar eller skosnören. Och skorna han använder är fotriktiga, alltså utformade för att stöda fötternas naturliga form och funktion. Dyrare kläder är en kostnad som drabbar många familjer i samma situation som vi. När Oscar föddes trodde Lotta Åkerman först att familjen skulle bli tvungen att sluta

I dag bor Oscar på ett boende i Mariehamn i närheten av barndomshemmet. Hemma hos föräldrarna är han ungefär varannan helg, och några veckor på sommaren.

resa. Men tack vare att hennes man arbetar på kryssningsfartyg har de kunnat resa en hel del också med Oscar. – När Oscar föddes tänkte jag först att nu är det slut med alla resor, men vi bestämde oss tidigt för att ändå försöka leva ett så normalt liv som möjligt trots att vi förstås måste planera allt mycket noga. Mina egna fritidsintressen har jag fått avstå ifrån. Det fanns inget utrymme för dem. "Vi söker bidrag om och om" Vårdbidrag och handikappbidrag underlättar ekonomin till en viss del. Medan Oscar bodde hemma lyfte Lotta Åkerman dessutom stöd för närståendevård, eftersom hon inte kunde jobba heltid, men det bidraget motsvarar inte de inkomster som uteblir när man går ner i arbetstid. Lotta Åkerman säger att bidragsprocessen är tung – inte bara administrativt, utan även psykiskt. – Det tar mycket på krafterna att skriva ner vilka diagnoser Oscar har, vilka svårigheter och vilken potential han har, vad som kanske har blivit bättre och vad som har försämrats. Det här måste göras varje år, trots att inget har förändrats. – Det är märkligt att vi måste upprepa samma sak för Folkpensionsanstalten. Det tar tid och framför allt energi. Ingen skulle ju bli gladare än vi om Oscars diagnoser försvann. Tårarna kom varje gång vi fyllde i de här blanketterna.

Att bli beviljad de bidrag man söker är aldrig någon självklarhet. Bland annat har familjen fått avslag på bidrag för Oscars ridterapi. – Oscar bekostar i dag sin ridterapi själv. Vi anser att han kommer att behöva den under resten av livet. Terapin omfattar balans, motorik och hållning, och dessutom är det bra för psyket att umgås med djur. Även politiska beslut har gjort det svårare att få ekonomin att gå ihop. – På Åland var det ännu år 2024 möjligt att dra av läkemedels- och sjukvårdskostnader i beskattningen, men så är det inte längre. Lotta Åkerman hänvisar också till nedskärningarna i STEA-understöden till social- och hälsovårdsorganisationerna. Takorganisationen FDUV, som DUV på Åland hör till, riskerar att förlora närmare 70 procent av sitt STEA-understöd. Hon är orolig för att det kommer att drabba påverkansarbetet, alltså det arbete organisationerna gör för att påverka lagar och beslut, som är väldigt viktigt för målgruppen. – Det kan handla om människor som inte kan föra sin egen talan och där FDUV har en viktig uppgift. Dessutom befarar hon att nedskärningarna kan få konsekvenser för läger och andra fritidsaktiviteter i framtiden. – Fritidsaktiviteterna är oerhört viktiga för barnen och ungdomarna eftersom de får träffa andra i samma situation. Och föräldrarna får lite →

Funktionsrätt i samarbete • 2/2026 • 9

avlastning, kanske en timme för att kunna koppla av. Avlastningen är väldigt viktig, eftersom den är en förutsättning för att orka med vardagslivet och jobbet. Till vardags går Oscar på dagverksamhet. För det får han en arbetsersättning på cirka 7 euro per dag och av det dras 5,40 euro för lunchen. – Han får 110,68 euro i månaden. Det är ju rent ut sagt horribelt, säger Lotta Åkerman. För att klara vardagen får han sjukpension, garantipension, vårdbidrag och bostadsbidrag. Men med tanke på alla utgifter blir det knappt några pengar över. – Jag önskar att vi skulle satsa mer på att integrera personer som Oscar i samhället. Många av dem vill ju gärna jobba och tjäna sina egna pengar, och de kan vara väldigt duktiga på att utföra en uppgift bara de får tid att lära sig den. Lämpliga jobb kunde enligt Lotta Åkerman exempelvis vara att plocka varor i en affär i någon timme per dag, eller att hjälpa till med dukning och disk på ett äldreboende. – Visst, det kräver lite resurser från samhället och till en början en handledare på arbetsplatsen, men på sikt skulle det kunna rymma en väldigt stor ekonomisk potential för både samhället och personer som Oscar.

Mina egna fritidsintressen har jag fått avstå ifrån. LOTTA ÅKERMAN

För nyblivna föräldrar till ett barn med specialbehov ger Lotta Åkerman rådet att i ett tidigt skede börja fondspara för barnets framtid. – Vi märkte att Oscar egentligen inte gillade presenter, så vi bad alla som ville uppvakta honom till jul eller födelsedag att i stället betala in lite pengar till honom. Det hjälpte oss att skapa en liten buffert. Sedan gäller det också att vara noggrann med långsiktig ekonomisk planering. Lotta Åkerman konstaterar att ett större arv kan påverka vissa av Oscars stöd, bland annat bostadsbidraget. – Jag och min man är intressebevakare för Oscar, med utökad intressebevakning, och sköter hans ekonomi och vårdfrågor. Vi hoppas att vi får vara med så länge som möjligt. ∙

SAMS FUNKTIONSRÄTTSSEMINARIUM:

FUNKTIONSNEDSÄTTNING OCH AI

27.10.2026 KL.12:30-15:30 I HELSINGFORS OCH ONLINE Kave Noori, intressepolitisk ombudsman i AI-frågor vid European Disability Forum, och AI-forskaren Reidar Wasenius med flera talar under seminariet. Seminariet är kostnadsfritt och tillgängligt. samsnet.fi/seminarium Anmäl dig senast 18.10

10 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026

GLOBALA PERSPEKTIV

JURISTEN HAR ORDET

Matilda Panula

Linda Rex

Jurist vid SAMS

Sakkunnig i juridik

Flexibilitet i servicen – men för vem? Vad är en lagstadgad rättighet värd om pengarna tar slut? Frågan blir särskilt viktig inom funktionshinderservicen, där beslut om stöd inte bara handlar om ekonomi utan om människors möjlighet att leva ett självständigt och jämlikt liv. Den nya lagen om funktionshinderservice trädde i kraft vid ingången av 2025 och slår fast att tjänsterna ska motsvara den enskildes individuella behov. Samtidigt befinner sig många välfärdsområden i en ekonomiskt pressad situation. Det väcker en grundläggande fråga: vad händer med en lagstadgad rättighet när den som ska ordna servicen måste spara? Välfärdsområdena står inför en svår balansgång mellan att upprätthålla de lagstadgade tjänsterna och att uppfylla skyldigheten enligt finansieringslagen att täcka sina underskott. Det är förståeligt att välfärdsområdena behöver se över hur tjänster produceras och hur begränsade resurser används. Många personer med ekonomiska begränsningar kan inte i sig skapa nya funktionsnedsättning får inte Men villkor för när en person har rätt till service. Om lagen ger den service de faktiskt skulle behöva en person rätt till en tjänst när lagens förutsättningar är uppfyllda, kan frågan inte enbart vara vad välfärdsområdet har råd att erbjuda. Lösningen kan inte heller vara att individualiseringen faller bort. Även de medborgarorganisationer som arbetar inom social- och hälsoområdet står inför betydande nedskärningar i sin finansiering. När finansieringen till organisationerna minskar samtidigt som välfärdsområdena pressas att spara, är hotbilden att stödet till människor försvagas från flera håll samtidigt. Både den reviderade funktionshinderservicelagen och den pågående reformen av socialvårdslagstiftningen lovar större flexibilitet och bättre möjligheter att reagera på människors individuella behov i tid. I en tid av ekonomiska nedskärningar kan en ökad flexibilitet få en annan innebörd i praktiken. När lagstiftningen ger större utrymme för att anpassa servicen, finns en risk att flexibiliteten används för att hitta billigare lösningar i stället för lösningar som faktiskt motsvarar den enskildes behov eller att vissa grupper helt och hållet faller mellan stolarna. Den risken syns redan i människors erfarenheter. Många personer med funktionsnedsättning får inte den service de faktiskt skulle behöva. Personer har hänvisats från funktionshinderservicen till socialvårdens tjänster, även då det inte finns sådana socialvårdstjänster som motsvarar deras behov. Personlig assistans minskas med motiveringen att hjälpen kan ordnas på annat sätt, exempelvis genom anhöriga. Inom färdtjänsten har flexibiliteten minskat genom färre resor och begränsningar av resornas längd. Också inom boendeservicen berättar personer om lösningar som inte motsvarar deras önskemål eller behov. Vi ser ett avkall på individuella lösningar och kontinuitet i servicen. Frågan som aktualiseras är vem som får anpassa sig: ska servicen anpassas efter människan, eller ska människan anpassa sig efter den service som råkar finnas tillgänglig? ∙ Funktionsrätt i samarbete • 2/2026 • 11

EKONOMI

"Marginalerna blir allt mindre" Höjda vårdavgifter och förändringar i stöd och service slår hårt mot personer med funktionsnedsättning som redan lever med små ekonomiska marginaler. Ylva Krokfors på Invalidförbundet ser hur människor tvingas välja bort vård och mediciner. Text: Pia iisaho ∙ Foto: unsplash

Personer med funktionsnedsättning är ingen enhetlig grupp. En del arbetar heltid eller deltid, medan en stor del står utanför arbetslivet och får sin försörjning från pension och olika stöd. – Det handlar om så små pengar. De som lever på de här olika stöden har begränsade möjligheter att själva öka sina inkomster, säger Ylva Krokfors på Invalidförbundet. Pensionerna har inte sänkts, men för den som lever på små inkomster har ekonomin pressats från flera håll. Levnadskostnaderna har stigit under de senaste åren och vården har blivit dyrare. Vissa stöd och regler har förändrats, vilket kan minska det som blir kvar efter de nödvändiga utgifterna. – Det ekonomiska spelrummet har krympt. Du har mindre kvar och måste välja vad du använder pengarna till, säger Krokfors. Vården tar en allt större del av pengarna Klientavgifterna inom vården har höjts. År 2025 höjdes maxavgifterna inom primärvården i regel med 22,5 procent och inom den specialiserade sjukvården med 45 procent. Detsamma gällde individuell fysioterapi på hälsocentral. År 2026 justerades avgifterna ytterligare. För 2027 planeras nya höjningar. Enligt förslaget ska bland annat hälsocentralsavgifterna höjas med 20 procent. Dessutom föreslås en ny avgift på högst 52,40 euro för vissa specialundersökningar. Resorna till vården kan bli en betydande utgift. För den som har rätt till FPA-ersatt taxi är självrisken högst 25 euro per enkelresa. Det kan alltså kosta patienten 50 euro att åka taxi till ett vårdbesök och hem igen. Självriskerna

12 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026

räknas ändå in i det årliga resetaket på 300 euro. Den som lever på små inkomster och behöver vård, mediciner och rehabilitering regelbundet har inte alltid mycket att välja bort. Krokfors berättar om människor som inte har råd att gå på ett inbokat vårdbesök eller på fortsatta undersökningar. Andra försöker få läkemedlen att räcka längre. – Man tar sin vanliga medicin varannan dag. Eller så halverar man medicinen eller lämnar bort den. Jag känner också till en person som inte längre hade råd att köpa sin blodtrycksmedicin. När hjälpen minskar krymper friheten Personlig assistans kan göra det möjligt att arbeta, uträtta ärenden och delta i aktiviteter utanför hemmet. Den som uppfyller funktionshinderservicelagens villkor har rätt till assistansen. Välfärdsområdet kan inte neka den enbart för att spara pengar. – Ett väldigt stort problem just nu är att personlig assistans ersätts med hemvård. Krokfors berättar om personer med funktionsnedsättning som har förlorat sin personliga assistans eller fått färre timmar och i stället beviljats hemvård. Hemvården är inriktad på bestämda uppgifter i hemmet. Med personlig assistans kan personen själv bestämma vad hjälpen behövs till och leva sitt liv också utanför hemmet. – Hemvård sker bara hemma. Det betyder att människor blir hemmasittande om de inte får hjälp av någon närstående, säger Krokfors. Skillnaden kan också märkas i plånboken. Personlig assistans är i regel avgiftsfri, medan hemvård kan vara avgiftsbelagd. Avgiften beror

FOTO: invalidförbundet

bland annat på personens inkomster. Hon är kritisk till tanken att tekniska lösningar ska kunna ersätta mänsklig hjälp. – Om du behöver fysisk assistans eller någon som ledsagar och hjälper dig, då hjälper ingen kamera eller sensor. Personlig assistans kan också vara en förutsättning för att kunna arbeta. – Om du behöver personlig assistans för att kunna arbeta och inte får den, då är det inte ens möjligt att arbeta, säger Krokfors. En längre taxiresa kan bli för dyr Ylva Krokfors säger att det har blivit svårare att få färdtjänst för resor som går längre bort. Om en längre resa inte beviljas kan kostnaden bli hög. Färdtjänst kan enligt lagen beviljas för enstaka resor längre bort om det finns särskilda skäl, till exempel en nära anhörigs födelsedag eller begravning. Krokfors säger att sådana resor inte alltid har beviljats. – Taxikostnaderna är så höga att en tur och returresa kan bli så dyr att man inte har råd. Ett komplicerat system kan kosta pengar Det kan vara svårt att veta vilka stöd och vilken service man har rätt till och hur man ska söka dem. – Vi har ett jättekomplicerat system som kräver kunnande för att man över huvud taget ska kunna ansöka om stöd, säger Krokfors. Arbetsinkomster kan påverka olika stöd, och reglerna varierar mellan förmånerna. Myndigheterna är skyldiga att ge råd, men Krokfors säger att det inte alltid fungerar. Hon är särskilt oroad över människor som är ensamma eller själva har svårt att förstå systemet. För den som får utkomststöd kan förändringar i reglerna få stora ekonomiska följder. Sedan februari kan grunddelen i utkomststödet sänkas med 50 procent om en person som omfattas av kravet inte anmäler sig som arbetssökande på heltid. Det finns undantag, och en sänkning får inte vara oskälig eller äventyra den nödvändiga försörjningen. Krokfors berättar om personer med intellektuell funktionsnedsättning eller andra svårare funktionsnedsättningar som har haft utmaningar med att uppfylla kravet på egen hand. Funktionshinderorganisationerna har därför försökt informera personer som håller på att avsluta sina studier vid specialyrkesskolor om reglerna. – Det skulle vara viktigt att veta hur många av dem som har någon funktionsnedsättning, säger Krokfors.

Ylva Krokfors • •

•

Social- och hälsopolitisk sakkunnig på Invalidförbundet. Arbetar med rådgivning och påverkansarbete, bland annat med frågor som gäller fattigdom. Var en av redaktörerna för Köyhyysvahti 2025, en rapport om fattigdom i Finland. Invalidförbundet ger råd till personer med funktionsnedsättning och för fram deras perspektiv bland annat i frågor som gäller lagstiftning och service.

Jag känner till en person som inte längre hade råd att köpa sin blodtrycksmedicin. ylva krokfors

Mindre hjälp att hitta rätt Funktionshinderorganisationerna hjälper människor att förstå regler, söka stöd och vid behov överklaga beslut. Krokfors oroar sig för att den hjälpen ska minska när organisationernas finansiering skärs ner. Hon pekar på redan gjorda nedskärningar och på de stora nedskärningarna i STEA-understöden till social- och hälsovårdsorganisationerna inför 2027. För Krokfors är utvecklingen bekymmersam. När hon får frågan om de viktigaste förändringarna för personer med funktionsnedsättning är hennes bedömning tydlig. – Det går helt, helt åt fel håll. ∙ Funktionsrätt i samarbete • 2/2026 • 13

AKTUELLT

Ny studie visar:

Fortsatta fördomar inom arbetslivet Personer med funktionsnedsättning möter ett kraftigt motstånd på den finländska arbetsmarknaden. Särskilt svårt är det för personer med synnedsättning och personer som använder rullstol. Text: Pia iisaho ∙ illustration: unsplash

Personer med funktionsnedsättning har sämre chanser än andra att bli anställda, också när de har den utbildning och erfarenhet som behövs för jobbet. Det visar en färsk studie om finländska arbetsgivares attityder till arbetssökande med funktionsnedsättning. Studien har gjorts av Pauli Rautiainen och Karoliina Ahonen och publicerades i tidskriften Työelämän tutkimus i mars 2026. – Resultaten tyder på att arbetsgivarnas fördomar om funktionsnedsättning gör att den arbetssökandes kompetens hamnar i skymundan vid rekryteringen, säger Rautiainen. Arbetsgivare bedömde fiktiva sökande Studien bygger på ett så kallat vinjettexperiment som genomfördes hösten 2024. Sammanlagt 96 arbetsgivare deltog. De representerade både små och stora företag samt offentliga arbetsgivare. Arbetsgivarna fick bedöma fiktiva arbetssökande och ange hur sannolikt det var att de skulle anställa dem. Forskarna varierade bland annat de sökandes kön, bakgrund, utbildning, arbetserfarenhet och funktionsnedsättning. Resultaten visar att personer med funktionsnedsättning mötte ett större motstånd i rekryteringen än personer med utländsk bakgrund. Skillnaderna var också stora mellan olika grupper av personer med funktionsnedsättning. Teckenspråkiga döva, personer med intellektuell funktionsnedsättning, personer med kronisk sjukdom och personer med psykisk sjukdom bedömdes i genomsnitt ha större möjligheter att bli anställda än personer med synnedsättning och personer som använder rullstol. Ett av de mest slående resultaten gäller

14 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026

sökande som hade både lämplig utbildning och relevant arbetserfarenhet. Inte heller då försvann motståndet mot personer med funktionsnedsättning. En del grupper mötte större motstånd än andra. – Utbildade kvinnor som använder rullstol är den grupp som arbetsgivarna avvisar mest på den finländska arbetsmarknaden, säger Rautiainen. Enligt Rautiainen är resultatet en del av ett större problem. I Finland har personer med lindrigare funktionsnedsättningar haft lättare att hitta en plats på arbetsmarknaden, medan personer med svårare funktionsnedsättningar i betydligt högre grad har hamnat utanför. Forskarna ser problemet som strukturellt. De pekar bland annat på att sysselsättningsgraden bland personer med ryggmärgsskada som använder rullstol under flera årtionden har hört till de lägsta i Europa. Tillgänglighet räcker inte En möjlig förklaring till att arbetsgivare tvekar inför att anställa en person som använder rullstol skulle kunna vara att arbetsplatsen inte är tillgänglig. Men resultaten stöder inte den förklaringen. Arbetsgivare vars lokaler var tillgängliga bedömde personer som använder rullstol som lika osannolika att anställa som arbetsgivare vars lokaler inte var tillgängliga. – Motståndet riktar sig mot användningen av rullstol i sig. Det handlar inte om de konkreta förutsättningarna för att utföra arbetet, säger Rautiainen. Det betyder att fysiskt tillgängliga lokaler inte ensamt löser problemet. Arbetsgivarnas attityder kan fortfarande stå i vägen för en anställning.

Motståndet mot att anställa personer med funktionsnedsättning handlar om ett långvarigt strukturellt problem på den finländska arbetsmarknaden. pauli rautiainen

pauli rautiainen forskningsdirektör vid Östra Finlands universitet

Forskarna undersökte också om ekonomiskt stöd till arbetsgivaren påverkade viljan att anställa personer med funktionsnedsättning. Inte heller här var resultaten särskilt uppmuntrande. Lönesubvention minskade i regel inte arbetsgivarnas motstånd mot att rekrytera personer med funktionsnedsättning. – De metoder som används i Finland i dag, såsom lönesubvention till arbetsgivare som anställer personer med funktionsnedsättning, har varit ineffektiva, säger Rautiainen. Vill se kraftigare åtgärder Rautiainen pekar också på att hindren finns på fler nivåer än hos den enskilda arbetsgivaren. Personer med vissa funktionsnedsättningar kan inom delar av pensionssystemet betraktas som arbetsoförmögna utan att deras individuella arbetsförmåga först har bedömts ordentligt. Det kan i sin tur förstärka föreställningen om vilka människor som hör hemma på arbetsmarknaden och vilka som inte gör det.

Rautiainen anser att det behövs strukturella åtgärder för att förändra situationen. Rautiainen och Ahonen konstaterar att rekryteringsmotståndet mot personer med funktionsnedsättning är så starkt att det inte räcker med åtgärder som riktas till den enskilda arbetssökanden. För att fler personer med funktionsnedsättning ska få tillträde till arbetsmarknaden behövs förändringar också hos arbetsgivarna och i de strukturer som omger arbetslivet. I flera europeiska länder används kvoter som innebär att arbetsgivare över en viss storlek ska ha en viss andel anställda med funktionsnedsättning. – Också i Finland vore det dags att pröva metoder som man vet är effektiva, till exempel funktionshinderkvoter i arbetslivet, säger Rautiainen. ∙ ▸ Läs mer om Ira Grönlund som har en cp-skada och berättar om bemötandet i samband med arbetsintervjuer. → Funktionsrätt i samarbete • 2/2026 • 15

AKTUELLT

"Cp-skadan ses som ett hinder" När Ira Grönlund sökte jobb utan att nämna sin funktionsnedsättning blev hon kallad till intervjuer. När arbetsgivarna fick veta att hon hade en cp-skada förändrades bemötandet. Nu, 20 år senare, känner hon igen samma mönster. Text: Pia iisaho

När Ira Grönlund blev färdig tradenom 2005 väntade en lång väg in på arbetsmarknaden. Trots mängder av ansökningar kom hon sällan vidare. – Jag räknade med att jag gjorde mellan 100 och 250 ansökningar. Jag blev kallad till kanske tio intervjuer. Till en början skrev hon om sin funktionsnedsättning i ansökan eller sitt cv. – Om det syntes på pappren hade jag ingen chans överhuvudtaget. Efter ett tag började hon experimentera. Hon slutade nämna funktionsnedsättningen och situationen förändrades. Hon blev oftare kallad till intervju. Men då uppstod ett nytt hinder. Grönlund har en cp-skada och använder i dag käppar, rollator eller rullstol beroende på situationen. När hon kom till en arbetsintervju syntes hennes rörelsenedsättning. – Det var som om en vägg reste sig när de såg mig komma in med käppar. Hon sökte inte arbeten där rörelsenedsättningen skulle ha hindrat henne från att utföra arbetsuppgifterna, utan det handlade bland annat om kontorsarbete och kundservice. Arbetsgivarna sade sällan uttryckligen att hennes funktionsnedsättning var orsaken till att hon inte fick jobbet. Ofta frågade de inte om den alls. – Om de inte frågade började jag inte heller prata om den. Jag tyckte inte att den hade något med saken att göra. Så småningom fick Grönlund arbete inom kundservice. Kvinnan som intervjuade henne hade en person med rörelsenedsättning i sin närkrets. Grönlund vet inte om det påverkade rekryteringen, men hon upplevde en tydlig skillnad jämfört med många av de tidigare intervjuerna. Grönlund tror att okunskap kan vara en orsak till att arbetsgivare tvekar inför att anställa personer med funktionsnedsättning. Jobbet visade sig passa henne bra. Grönlund har arbetat med kundservice i närmare 19 år. Hon arbetar med telefon, mejl och chatt. Svenska är hennes modersmål och en tillgång i arbetet, eftersom få av hennes kolleger talar svenska.

16 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026

När verksamheten där Grönlund arbetar nyligen skulle flyttas över till ett annat företag visste hon först inte om hon skulle få fortsätta. Därför började hon söka andra jobb. Nästan två decennier hade gått sedan hon som nyutexaminerad försökte komma in på arbetsmarknaden. Ändå kände hon igen mycket. – På något sätt tycker jag att det är ännu svårare nu än för 20 år sedan. Arbetsmarknadsläget är svårare för alla, konstaterar hon. Konkurrensen om lediga jobb är hård. Men hon upplever fortfarande att funktionsnedsättningen gör det svårare att gå vidare i rekryteringen. Videointervjuer har dessutom blivit vanligare. För Grönlund kan de innebära ytterligare en tröskel. När hon blir nervös blir hon stelare och kan få svårare att hitta orden. – Du vet inte hur många versioner det fanns av videorna innan jag skickade dem. I dag har hon fått fortsätta med samma kundservicearbete hos det nya företaget, men erfarenheterna från alla år av jobbsökande har lämnat ett tydligt intryck. – Det känns som att man alltid måste förklara tio gånger varför man skulle vara bättre än alla andra, för att ens få en chans. ∙

Ira Grönlund trivs med sitt arbete inom kundservice. Hon jobbar i huvudsak hemifrån.

Det var som om en vägg reste sig när de såg mig komma in med käppar. ira grönlund

NOTERAT Funkisaktivismen håller på att förändras Unga med funktionsnedsättning hittar nya sätt att engagera sig politiskt. Det visar en doktorsavhandling från Helsingfors universitet som publicerades tidigare i år och som granskar funktionshinderaktivism, identitet och funktionshinderorganisationernas roll. Forskaren Pekka Koskinen har bland annat intervjuat 27 funktionshinderaktivister. För yngre personer behöver aktivism inte innebära medlemskap i en organisation, möten och långvariga förtroendeuppdrag. Engagemanget kan till exempel ske i sociala medier, där man lyfter funktionshinderfrågor och egna erfarenheter och deltar i samhällsdebatten. Aktiviteten kan också variera beroende på den egna orken och funktionsförmågan. Forskningen ifrågasätter bilden av den ”perfekta aktivisten”, som alltid är närvarande och engagerad. Sådana krav kan i sig utestänga personer med funktionsnedsättning

FOTO: unsplash

Ny kredit för höga medicinkostnader

Källa: Pekka Koskinen, Disability Politics in

Självriskerna för ersättningsgilla läkemedel höjdes med 0,5 procent vid årsskiftet. År 2026 är årssjälvrisken 636,12 euro. För personer med små inkomster som får stora läkemedelskostnader på en gång finns sedan hösten 2025 en ny möjlighet. De kan ansöka om läkemedelskredit från FPA. Krediten är ett räntefritt lån som kan användas för att betala årssjälvrisken. För att få läkemedelskredit ska kostnaderna vara så stora att årssjälvrisken nås på en gång eller inom en kalendermånad. För en person utan barn är inkomstgränsen 1 800 euro i månaden. Gränsen är högre för den som har barn att försörja. Den som har rätt till utkomststöd kan inte få läkemedelskredit. Krediten ska betalas tillbaka till FPA inom tolv månader. Försöket med läkemedelskredit började i oktober 2025 och pågår i tre år. ∙

Flux: Activism, Identity, and the Shaping

Källa: FPA

från aktivism. Koskinen pekar också på en utmaning för funktionshinderorganisationerna. Krav på resultat och uppföljning som följer med offentlig finansiering kan styra verksamheten mot mätbara välfärdsinsatser och göra det svårare för organisationerna att fungera som plattformar för politiskt deltagande och strukturell förändring. Koskinen disputerade vid Helsingfors universitet i maj 2026. ∙

of Organisational Roles, 2026

FAKTURA FÖR PRIVATPRENUMERANTER, 2026 Hej på dig privata prenumerant, nu är det dags att betala årsprenumerationen för FUNK. Vi skickar ingen skild prenumerationsfaktura utan ber dig vänligen att använda uppgifterna nedan för att betala din prenumeration för år 2026. Fakturan gäller endast privata prenumeranter – alltså inte dig som är medlem i FMA, FDUV, FSS, Svenska hörselförbundet eller Psykosociala förbundets föreningar. Har du frågor? Kontakta redaktionen: redaktion@funk.fi eller 050 505 3876.

FI73 4055 0010 8802 15

SAMS – Samarbetsförbundet kring funktionshinder Tidskriften FUNK.

9.10.2026

Funktionsrätt i samarbete • 2/2026 • 17

AKTUELLT

"Varje hjärnskada är unik" Ironman-speaker, föreläsare och kläddesigner. Robson Lindberg har många järn i elden. Men vägen har varit lång. För tio år sedan drabbades han av en hjärnskada och fick lära sig krypa, tala och skriva på nytt. I höst är han bokaktuell med en självbiografi. Text: sebastian dahlstrÖM ∙ FOTO: wilhelm öhman

Robson Lindberg visar mig runt på sitt kontor i centrala Helsingfors. Måttsydda kostymer, kavajer och skjortor hänger på klädställningar i väntan på att avhämtas av kunder. Mappar med tygprover fyller hyllorna i rummet. – Baby camel, merino, kashmir, tweed. Double twisted, high twisted. Engelsmännen är väldigt bra på att väva tyger som aldrig blir skrynkliga. Företaget Robson & Co startade sin verksamhet år 2025. – Våra kunder är sådana som har insett värdet av att låta måttsy sin kostym. Vi gör allt från chinos till frackar, säger Lindberg och pekar på en tjusig grön kavaj med breda slag. Det är lätt att se att Robson Lindberg gillar sitt jobb. – När jag blir intresserad av något blir jag helt besatt av det. Så fungerar min hjärna. Världens bästa hjärnskadepatient Det var samma besatthet som sommaren 2015, efter år av träning, hade fört Robson Lindberg till startlinjen i ett Ironman-lopp i Kuopio. Ironman är triatlonens fulldistans: 3,8 kilometer simning, 180 kilometer cykling och ett maratonlopp. – Jag var 30 år gammal och kände mig odödlig. Jag gjorde min första Ironman, självcoachad, på 10 timmar och 14 minuter. Sex månader senare var han tvungen att lära sig prata, krypa och gå igen. Under en hockeymatch tacklades han så att huvudet slog i isen, med åtta hjärnblödningar och en medelsvår hjärnskada som följd. – Jag bestämde mig för att bli världens bästa hjärnskadepatient. Jag spelade fem och ett halvt år på livets kasino – med hela insatsen på mig själv. Det tog mig exakt 2 074 dagar från det att

18 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026

huvudet träffade isen till att jag stod på Ironmanstartlinjen igen. Robson Lindberg är utbildad nationalekonom med en kandidatexamen från Hanken. Innan hjärnskadan arbetade han som försäljare, men efteråt stod det klart att han inte kunde återgå till samma jobb. – Jag insåg att jag måste jobba på nya villkor. Jag kommer aldrig att kunna ha ett jobb där jag sitter vid datorn och stirrar på Word-dokument, Excel-tabeller eller e-post. Jag har väldigt svårt med allt administrativt, till exempel bokföring. Lindberg har också upplevt fördomar till följd av hjärnskadan. – Särskilt i början när jag talade robotiskt, hade svårt att hitta ord och rörde mig som den där stereotypiska hjärnskadepatienten. I samband med hjärnskadan fick synnerven en rejäl törn. Djupseendet blev rubbat och ännu i dag går Lindberg gärna med solglasögon inomhus eftersom han har blivit väldigt ljuskänslig. Lindberg började föreläsa om sin egen rehabiliteringsprocess och fakturerade för arbetet som företagare. Det var ändå en ekonomiskt mycket kärv tid, eftersom han samtidigt förde en långvarig juridisk kamp mot försäkringsbolagen, som först inte ville betala ut det stöd han var berättigad till för sin rehabilitering. – Föreläsningsjobben var få och relativt sällsynta. Det var svårt att livnära sig enbart på dem. En Ironman bakom mikrofonen År 2018 ordnades den första Ironman-halvdistansen i Finland, i Lahtis. Robson Lindberg erbjöd sig att hjälpa till och fick frågan om han ville vara expertkommentator i den engelskspråkiga livesändningen. – Jag förberedde mig minutiöst. Sändningen

Jag insåg att jag måste jobba på nya villkor. robson lindberg

Företagande som väg in i arbetslivet •

•

För personer med funktionsnedsättning kan företagande vara ett alternativ till en vanlig anställning. Som företagare har man större möjligheter att anpassa arbetet och arbetsmängden efter den egna funktionsförmågan. Det kan vara särskilt betydelsefullt för personer som har svårt att få eller behålla ett lönearbete på grund av hinder eller fördomar på arbetsmarknaden. Det finns olika former av stöd för den som vill starta företag. Startpeng kan trygga försörjningen under den första tiden som företagare. FPA:s näringsstöd kan hjälpa till med arbetsredskap och utrustning när en funktionsnedsättning eller sjukdom medför särskilda behov. Men företagandet innebär också utmaningar. Invalidförbundet pekar bland annat på svårigheter att få finansiering, brist på information och fördomar. Förbundet anser också att stödet för specialarrangemang på arbetsplatsen borde utvidgas till företagare med funktionsnedsättning. I dag är det ett stöd som arbetsgivare kan få för en anställd. Källa: Invalidförbundet

Funktionsrätt i samarbete • 2/2026 • 19

var sex timmar lång och jag hade skrivit ett manus på 35 sidor. Efter att de första idrottarna hade korsat mållinjen fick Lindberg dessutom ta över speakermikrofonen och referera tävlingen inför publiken på plats. Han klarade uppdraget med glans och det dröjde inte länge innan han fick nya uppdrag. Han är i dag en av fem kommentatorer som skickas runt om i världen för att referera Ironman-lopp. År 2024 fick Lindberg vara speaker vid de legendariska VM-tävlingarna på Hawaii. Han visar en bild av sig själv i kommentatorsbåset vid stranden, där han levererar sin introspeak på sekunden för att tajma in ett enormt fyrverkeri med gitarriffet i Guns N’ Roses klassiker Welcome to the Jungle, precis i det ögonblick när startskottet ljuder och tusentals idrottare kastar sig ut i vattnet. ”De jävligaste dagarna är bara 24 timmar” Trots framgångar som speaker, föreläsare och klädföretagare är hjärnskadan ständigt närvarande i Robson Lindbergs liv. Han understryker att varje hjärnskada är unik och innebär unika utmaningar. – I mitt jobb är resorna utmanande. Jag tål inte ljudet i ett flygplan. För mig låter surrandet som ett brandalarm som går rakt in i huvudet. Jag får genast huvudvärk. Tydliga rutiner, ett hälsosamt liv och tid för återhämtning är avgörande. Som familjefar till två små barn är den så viktiga egentiden ibland en bristvara för Lindberg. Men även när han har gjort allt rätt kan vissa dagar kännas övermäktiga. – Jag har kronisk smärta i benen, huvudet, ryggen, ögonen och nacken. Jag blir lätt trött och tenderar att glömma saker. Om jag har en dålig dag kommer jag inte upp ur sängen.

20 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026

Rehabiliteringen har inte enbart varit fysisk, utan mycket har också handlat om att få psyket i balans. Robson Lindberg beskriver hur han kände sig misslyckad, avskriven och värdelös efter hjärnskadan. – Jag var deprimerad. När det var som värst beslöt jag mig för att jag inte längre ville leva. Men sen valde jag ändå att leva vidare. De jävligaste dagarna är ju trots allt bara 24 timmar. I dag beskriver han hjärnskadan som både det värsta och det bästa som har hänt honom. Den tunga omstarten gav nya möjligheter. – När jag inte längre kunde jobba med det jag utbildat mig till fick jag väcka min kreativitet. Allt jag sysslar med i dag – speakerjobben och kläderna – handlar om kreativitet. Under hösten 2026 är Robson Lindberg bokaktuell med Näkymätön taistelu – Aivovammapotilaasta ironmaniksi, som åtminstone tills vidare enbart utkommer på finska. Boken är skriven tillsammans med Heli Bergius och bygger på Lindbergs rehabilitering och kampen mot försäkringsbolagen. – Det var något jag kämpade med i fem år. Först sa läkarna att jag var i skick, sen ändrade de sig och sa att det inte lönade sig att rehabilitera mig. Jag frågar Robson Lindberg vad han vill att kolleger, medmänniskor och samhället i stort ska förstå om hjärnskador. – Det som alla borde förstå är att rehabiliteringen inte tar dagar eller veckor, utan år. Och den är inte linjär. Till andra i samma situation ger han rådet att inte ge upp, utan att modigt testa sina egna gränser. – Ta chanser och prova på alla möjligheter du får. Jag gillar tanken på att orsaken till mina problem och min framgång finns i mig själv. ∙

FOTO: Wilhelm Öhman

FOTO: sebastian dahlström foto: Ville Kaskivirta

Till vardags säljer Robson Lindberg måttsydda kläder, och hans uppdrag som Ironman-speaker har fört honom till tävlingar runt om i världen.

När ekonomin tär på måendet Ekonomisk oro märks allt tydligare bland de som söker hjälp hos Psykosociala förbundet. Problemen har blivit mer komplexa och pengabrist kan påverka både måendet, möjligheten att få hjälp och det sociala livet.

EKONOMI

camilla roslund-nordling

rådgivare i livshantering, Psykosociala förbundet

Text & foto: Pia iisaho

Camilla Roslund-Nordling, rådgivare i livshantering på Psykosociala förbundet, märker att ökade levnadskostnader och arbetslöshet slår hårt mot privatekonomin. – Jag tycker att problemen har blivit mer komplexa, med problem på många områden. Bland studerande ser Roslund-Nordling en ökad ekonomisk oro. Många ska flytta hemifrån för att studera på en annan ort och har svårt att få pengarna Det finns de att räcka. Hon nämner bland som inte alls annat förändringarna i stödet kan påbörja sin terapi. för boende för studerande. Ekonomin kommer ofta upp även när den som kontaktar förbundet från början vill diskutera något helt annat. – Man går omkring med en stress och en oro som mal i bakgrunden hela tiden. Det är tärande både psykiskt och fysiskt. Oron kan påverka vardagen, humöret, sömnen och stresståligheten. I värsta fall kan den leda till ångest och depression. Roslund-Nordling möter människor vars ekonomi begränsar möjligheten att få hjälp. Ett exempel är rehabiliterande psykoterapi. FPA ersätter en del av kostnaden, men klienten kan behöva betala resten själv. – Det finns de som inte alls kan påbörja sin terapi eller som tvingas avbryta den i förtid. Sök hjälp i tid Hon möter också föräldrar, ofta ensamförsörjare, som har svårt att betala för barnens hobbyer. Pengabrist kan också göra det svårare att upprätthålla sociala kontakter och leda till ensamhet. – Man har helt enkelt inte råd att ta sig ut, att träffa familj och vänner. Många väntar enligt Roslund-Nordling onödigt länge med att söka hjälp. En orsak kan vara

viljan att klara sig själv. Ekonomiska problem kan också vara förknippade med skam. – För vissa är fattigdomsstigmat starkt. Man skäms för att söka hjälp och stöd. Många tänker kanske också att det inte finns någon hjälp att få. Hennes råd är att reagera tidigt. Ett första steg kan vara att kontrollera vilka förmåner man har rätt till hos FPA. Den statliga ekonomi- och skuldrådgivningen erbjuder avgiftsfri hjälp med privatekonomi och skulder. Information och rådgivning finns också hos bland andra Folkhälsan, Marthaförbundet och Garantistiftelsen. – Det är alltid bättre att ta hjälp ganska snabbt, innan problemen har hunnit bli grava. Men även då finns det hjälp att få, säger Camilla Roslund-Nordling. ∙

Psykosociala förbundet står till tjänst •

•

Psykosociala förbundet och Tankesmedjan Magma arbetar med en rapport om ekonomisk utsatthet i Svenskfinland. Resultaten presenteras senare i år. På förbundets webbplats finns råd vid ekonomiska problem. Den som berörs av psykisk ohälsa kan söka bidrag ur förbundets understödsfond bland annat för självrisk vid terapi och hälsofrämjande hobbyer. Ansök senast 30 november. Mer information finns på fspc.fi

Funktionsrätt i samarbete • 2/2026 • 21

EKONOMI

Vem ska betala när hissen stannar? När hissen i Dan Eskil Janssons hus började renoveras kunde han inte längre bo kvar i sin lägenhet. Han fick ett tillfälligt boende, men får själv stå för tusentals euro i extra kostnader. Nu utreder SAMS vem som egentligen har ansvaret. Text & foto: Pia Iisaho

Dan Eskil Jansson möter mig vid dörren till sin lägenhet på sjätte våningen i ett höghus i Åbo. Stödd på sin käpp går han genom lägenheten till köket. Där sätter han sig i en hög kontorsstol på hjul. Jansson har en sällsynt, fortskridande muskelsjukdom och kan inte gå i trappor. En fungerande hiss är därför en förutsättning för att han ska kunna ta sig till och från sitt hem. – Faller jag omkull kommer jag inte upp. Då blir det att ringa ambulans, säger Jansson. När hissrenoveringen inleddes i början av september kunde han därför inte bo kvar i lägenheten. Renoveringen beräknas pågå till slutet av oktober. Efter många kontakter och försök att reda ut situationen erbjöd hyresbolaget, som också hyr ut hans ordinarie bostad, honom en tillfällig lägenhet ett par kvarter bort. Den ligger på andra våningen och gör det möjligt för honom att ta sig ut också under renoveringen, även om den inte är optimal för hans behov. Jansson måste själv betala hyran för den tillfälliga lägenheten, utöver hyran för sin ordinarie bostad. Den tillfälliga lägenheten kostar 500 euro i månaden och hans ordinarie hyra är 930 euro. Dessutom behöver han två bilplatser för att kunna ta sig till bilen med rullstolen, vilket kostar ytterligare 90 euro i månaden. Till det kommer bland annat kostnader för el, vatten och själva flytten. Totalt räknar han med extra kostnader på drygt 2 000 euro. Jansson har en lång yrkeskarriär bakom sig som musikredaktör på Svenska Yle. För två år sedan gick han i invalidpension. – Jag har besparingar så jag kan ta den här smällen, men summan motsvarar ungefär min invalidpension efter skatt för en månad. Vid en tidigare hissrenovering för åtta år sedan ordnade samma hyresvärd ett tillfälligt

22 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026

boende utan extra kostnad för Jansson. Jansson kontaktade sitt försäkringsbolag, men hemförsäkringen täckte inte kostnaderna. Han vände sig också till funktionshinderservicen. Där fick han en lista över tillfälliga boenden, bland annat möblerade bostäder på bostadshotell, men alternativen var dyra. Jansson säger att det gick mycket energi till att själv försöka reda ut alla praktiska och ekonomiska frågor. Hans sjukdom gör att han har begränsat med energi, och en stor Faller jag omkull del av den lilla rekommer jag inte upp. serv han hade gick till telefonsamtal, Då blir det att ringa ambulans. kontakter och försök att ta reda på vem som kunde hjälpa honom. – Jag skulle egentligen ha behövt en sekreterare som skötte ruljansen, säger han. Jansson ansökte inte om ekonomiskt stöd från FPA eller socialtjänsten, eftersom han har besparingar. Vem har ansvaret? Själva flytten var dessutom betydligt mer komplicerad för honom än att packa några väskor. Förutom möbler och andra saker behövde han få med sig sina hjälpmedel och en elektrisk sjukhussäng med tillhörande elektronik. – Det tar på krafterna att flytta och vänja sig vid en ny miljö. Jag räknar med att det tar flera veckor innan jag har återhämtat mig, säger Jansson. Ska en person själv behöva betala de extra kostnader som uppstår när en funktionsnedsättning gör det omöjligt att bo kvar under en hissrenovering? SAMS jurist Matilda Panula har satt sig in i

Dan Eskil Jansson bor på sjätte våningen. Utan en fungerande hiss kan han inte ta sig till eller från sin bostad. Till höger poserar han framför en plansch som han fått av Anders Melander, en av de främsta låtskrivarna i den svenska progggruppen Nationalteatern. Dan Eskil har själv sysslat med musik, bland annat med percussion och sång.

Janssons fall. Hon konstaterar att FN:s konvention om rättigheter för personer med funktionsnedsättning slår fast rätten att på lika villkor få tillgång till den fysiska miljön och möjligheten att leva självständigt. Det omfattar också möjligheten att ta sig till och från den egna bostaden. Också den finländska funktionshinderservicelagen kan vara relevant. Enligt lagen ska välfärdsområdet ordna stöd för tillgängligt boende. Det kan bland annat handla om att avlägsna hinder i bostaden eller dess närmaste omgivning så att en person med funktionsnedsättning kan ta sig till och från sitt hem. I Janssons fall är problemet att bostaden tillfälligt inte går att använda alls. – Det finns enligt min bedömning argument för att välfärdsområdet ska stå för kostnaden för det tillfälliga boendet. För Jansson är det en nödvändig kostnad för att han ska ha ett tillgängligt boende också medan hissen renoveras, säger Panula. SAMS har skickat en förfrågan till välfärdsområdet för att få dess bedömning av ansvaret enligt funktionshinderservicelagen. Frågan kan också handla om diskriminering.

Diskrimineringslagen förutsätter att bland annat myndigheter och de som erbjuder varor och tjänster gör rimliga anpassningar för personer med funktionsnedsättning. Svårt juridiskt läge När det gäller bostadsaktiebolag är rättsläget ändå komplicerat. I ett färskt avgörande konstaterar Högsta förvaltningsdomstolen att bostadsaktiebolag normalt inte omfattas av diskrimineringslagens krav på rimliga anpassningar. Också diskrimineringsombudsmannen har konstaterat att lagstiftningen behöver förtydligas när det gäller likabehandling i boendet för personer med funktionsnedsättning. – Om välfärdsområdets svar inte klargör vem som har ansvar för kostnaderna kan vi föra ärendet vidare till diskrimineringsombudsmannen och be om en bedömning av om det kan handla om diskriminering, säger Panula. – Jag tycker att det absolut är värt att reda ut, så att vi får veta vilka regler som gäller. Det här drabbar ju inte bara mig, utan många andra personer med funktionsnedsättning och många äldre, säger Jansson. ∙ Funktionsrätt i samarbete • 2/2026 • 23

EKONOMI

Eila Holmström tycker om att vistas i naturen. När hon slutar köra bil blir det svårare för henne att ta sig till familjens ställe i Sibbo skärgård. För Fredrik Lindgren är ledarhunden ett hjälpmedel och han behöver inte själv betala för hundens mat eller veterinärvård. Kostnaderna täcks via ledarhundsverksamheten.

Teknik kan hjälpa – och stjälpa Fredrik Lindgren kan sköta hela sin ekonomi själv tack vare digitala hjälpmedel. För Eila Holmström har utvecklingen gått åt ett annat håll. När hon inte ser texten på skärmen måste hon ibland be sin dotter om hjälp. Text: Pia iisaho ∙ foto: privat

För Fredrik Lindgren, 34, har digitaliseringen inneburit större självständighet. Han har en medfödd synnedsättning och använder en skärmläsare när han sköter sina bankärenden. – I stort sett allt som finns i telefonen har gjort livet enklare, säger Fredrik. Skärmläsaren läser upp det som finns på skärmen. Med hjälp av den kan Fredrik identifiera sig i bankappen, kontrollera hur mycket pengar han har på sina konton och sköta betalningar. Han använder också en app som kan läsa vad som står på till exempel en räkning. MobilePay har gjort det enkelt att föra över pengar till vänner. För ungefär tio år sedan såg det annorlunda ut. Då fick Fredrik hjälp av en närstående att kolla hur mycket pengar han hade på kontot

24 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026

och planera vad han hade råd med. Nu sköter han allt själv. – Ekonomi är privat. Jag har egna angelägenheter som jag vill sköta. Uppdateringar gör det svårare För 84-åriga Eila Holmström i Lovisa har digitaliseringen inte inneburit samma frihet. Hon sköter sina bankärenden med en surfplatta och använder förstoringsglas för att se texten. – Jag har hittills klarat mig någorlunda bra, säger Eila. Men ibland är texten så otydlig att hon inte kan läsa den ens med förstoringsglas. Då får hon be sin dotter om hjälp. Eila tycker också att det har blivit svårare att använda banken när de

digitala tjänsterna hela tiden förändras. – De gör hela tiden underliga uppdateringar som kastar om allt som man redan har lärt sig att använda. Tidigare använde Eila både Facebook och e-post, men det har hon slutat med eftersom det har blivit för svårt att se bokstäverna när hon skriver. – Nu är det bara bankärenden som jag försöker klara på något sätt. Hon saknar också möjligheten att gå in på ett bankkontor och prata med någon. Hennes bank har inte längre något kontor i Lovisa och hon funderar på att byta till en lokal bank. På frågan om hennes möjligheter att sköta ekonomin självständigt har blivit bättre eller sämre under de senaste åren är svaret tydligt: – Det har blivit sämre. Tekniken måste gå att använda Skillnaden mellan Fredriks och Eilas erfarenheter handlar inte bara om hur bra de ser. Fredriks synnedsättning är mer omfattande än Eilas, men han har vuxit upp med den digitala tekniken och använder hjälpmedel som gör att han inte behöver kunna läsa texten på skärmen. Han tycker också att utvecklingen har gått åt rätt håll. Appar och webbplatser har blivit mer tillgängliga för personer med synnedsättning. – Det har blivit mycket lättare att vara synskadad. Men för att kunna dra nytta av möjligheterna måste man ha tillgång till verktygen och kunna använda dem. Eila använder ingen skärmläsare och har inte heller frågat efter en. Däremot har hon genom synrådgivningen fått ett förstoringsglas och hoppas nu kunna få ett starkare. Hon använder det också när hon läser böcker. – Jag tycker hellre om att läsa själv. Man blir så passiv när man bara sitter och lyssnar. Fredrik uppmanar andra med synnedsättning att våga pröva de digitala verktygen. Man behöver inte börja med att ta över alla ekonomiska ärenden på en gång. – Det kanske räcker med att gå in i bankappen och själv se vad man har på kontot. Man måste börja krypa innan man kan gå. Synnedsättningen påverkar ekonomin Fredrik studerar till socionom och är sedan tidigare utbildad merkonom, men synnedsättningen påverkar vilka möjligheter han har att tjäna pengar vid sidan av studierna. – Jag har inte samma möjlighet att ta ett jobb vid en kassa som någon annan. I teorin kunde Fredrik arbeta extra, men i

Ekonomi är privat. Jag har egna angelägenheter som jag vill sköta FrEDRIK LInDGREN praktiken skulle arbetet kräva så mycket energi att han inte skulle orka med sina studier. Också vägen in i arbetslivet kräver extra planering. Inför en kommande praktik behöver Fredrik på förhand reda ut hur han ska ta sig till arbetsplatsen och hur mycket personlig assistans han behöver. Praktiken kan dessutom vara oavlönad. Fredrik får rehabiliteringspenning och handikappbidrag. Han har också en ekonomisk buffert från tidigare. När han arbetade kunde han lägga undan pengar och han har fondsparat. Nu när inkomsterna är mindre och priserna har stigit har sparpengarna fått större betydelse. Också vissa utgifter hänger ihop med synnedsättningen. Fredrik betalar 3,30 euro i självrisk per enkelresa med färdtjänsten och berättar att det gör att han ibland tänker efter vilka resor han använder. Ledarhunden kostar honom däremot inte mat eller veterinärvård eftersom de kostnaderna täcks via ledarhundsverksamheten. Eila har pension, en mindre efterlevnadspension efter sin man och besparingar. Hon får inget stöd från samhället. Hennes synnedsättning bedöms inte vara tillräckligt grav för de stöd där inkomsten har betydelse. Hon antar att hennes relativt goda ekonomiska situation också kan ha betydelse. – Jag hamnar mellan alla stolar. ∙

Synförbundet står till tjänst • •

•

Behöver du hjälp med digitala hjälpmedel? Synförbundets synrådgivning ger råd om digitala hjälpmedel och hjälper till att synanpassa telefoner och datorer. Mer info om olika former av stöd finns på webbplatsen synforbundet.fi Du kan också mejla förbundet på info@synforbundet.fi eller höra av dig per telefon till 09-6962 300, må–to klockan 9–15.

Funktionsrätt i samarbete • 2/2026 • 25

EKONOMI

26 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026

Sixten Korkman:

Nedskärningarna drabbar fel Finland behöver få ordning på ekonomin, men Sixten Korkman anser att regeringen har valt nedskärningar som slår hårt mot människor med små marginaler. Särskilt skarp är han i sin kritik av nedskärningarna i social- och hälsovårdsorganisationerna. Text & foto: PiA iisaho

Sixten Korkman vill sitta ute. Höstsolen lyser starkt över Musikhusets kaféterrass i Helsingfors och bakom honom reser sig riksdagshuset. Korkman är en av Finlands mest kända nationalekonomer och har under flera decennier deltagit i samhällsdebatten. Han har bland annat arbetat vid finansministeriet och inom EU och varit vd för Näringslivets forskningsinstitut Etla och Näringslivets delegation EVA. Vi ska tala om Finlands offentliga finanser och regeringens nedskärningar, Den sammanlagda men också om effekten kan bli stor. den nordiska välfärdsstaten och Europas plats i en värld som håller på att förändras. Korkman slår först fast att Finland behöver få bättre ordning på de offentliga finanserna. Anpassningen borde enligt honom bestå av både nedskärningar och skattehöjningar. – Sedan har vi den här frågan om nedskärningarna. Vem drabbas? Sociala utgifter är en stor del av de offentliga utgifterna. När staten skär i dem är det svårt att undvika att också människor med små inkomster drabbas. – För folk som lever med små marginaler är det här en källa till ångest och stora problem. Korkman är kritisk till hur regeringen har utrett de samlade konsekvenserna av nedskärningarna. – Speciellt om man gör många nedskärningar som drabbar samma medborgargrupper kan den sammanlagda effekten bli väldigt stor. Sådana effekter går att analysera, påpekar han. Det finns både modeller och sakkunskap för att göra det.

– Det kan hända att det har gjorts sådana analyser som jag inte har sett, men jag har en stark känsla av att regeringen inte har bekantat sig med sådana analyser. Han lyfter särskilt fram barnfamiljer. Men frågan gäller också människor som av andra orsaker har små möjligheter att förbättra sin ekonomi. Personer med funktionsnedsättning kan ha utgifter som andra inte har. Många har inte heller möjlighet att kompensera högre kostnader eller minskade stöd genom att arbeta mer. Korkman betonar att han inte är specialist på funktionshinderfrågor och vill därför inte uttala sig om hur enskilda stöd borde utformas. På ett principiellt plan är han däremot tydlig. – Om vi ska ha en välfärdsstat överhuvudtaget så är en av dess centrala uppgifter att ta hand om de människor som är i den allra svagaste ställningen. – Det är ett slags lackmustest på samhällsmoralen att man värnar om dessa människor som behöver den hjälp som vi kan bidra med, om vi har den politiska viljan att göra det, fortsätter han. Han påpekar också att stödet till de mest utsatta grupperna är litet i förhållande till många av statens stora utgiftsposter. ”En totalt felaktig bild” Ännu skarpare blir Korkman när samtalet kommer in på nedskärningarna i social- och hälsovårdsorganisationernas finansiering. Han anser att regeringen har visat bristande förståelse för vad organisationerna faktiskt gör. Bilden av organisationsfältet har enligt honom ibland varit närmast demoniserande, med antydningar om att det främst handlar om Funktionsrätt i samarbete • 2/2026 • 27

Även om det skulle kosta för samhället tror jag att det är väldigt värdefullt om man kan integrera människor med funktionsnedsättning så att de kan delta i arbetslivet. tidigare politiker med höga löner. – Kanske du kan hitta någon som man kan kritisera på sådana grunder, men det är en totalt felaktig bild av det här fältet som helhet. Organisationerna når enligt Korkman människor och situationer där den offentliga sektorn inte alltid har tillräcklig kompetens eller förmåga att agera. Han nämner bland annat människor med psykisk ohälsa, utsatta unga och personer med funktionsnedsättning. En stor del av verksamheten bygger dessutom på frivilliga insatser. Men frivilligarbete behöver också koordinering, utbildning och andra stödfunktioner. – Och här handlar det ju om småpengar. Men nu kapar man ganska enorma belopp och inom en mycket kort tid, vilket garanterar att skadorna blir stora och svåra att reparera senare. Korkman ifrågasätter också om nedskärningarna verkligen sparar pengar på längre sikt. – Man tittar efter hur många miljoner man kan spara på kort sikt. Men utgiftstrycket på lång sikt kan ju öka. Han ser samma problem när finansieringen till välfärdsområdena skärs ned snabbt. – Man kan förstås hindra folk från att få den vård de behöver. Men vad händer sedan senare? Hur mycket ökar kostnaderna på sikt? Det är inte förnuftigt. Det är dålig sparpolitik. Finland befinner sig inte i en akut kris Korkman förnekar inte problemet med de offentliga finanserna. Finland har ett strukturellt budgetunderskott som måste åtgärdas. – Vi är inte i en akut kris vad gäller våra offentliga finanser. Problemet är att vi har ett strukturellt budgetunderskott som vi behöver tackla, men vi har tid att göra det. Finland har fortfarande ett gott förtroende på finansmarknaden och flera länder i euroområdet har större problem med sina offentliga finanser, påpekar han. – Det finns ingen anledning för oss att ta till panikåtgärder. Det som vi bör göra är att använda vårt sunda förnuft, begära utredningar och konsekvensanalyser och göra bedömningar. Målet borde vara åtgärder som verkligen

28 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026

förbättrar de offentliga finanserna på lång sikt. Dit räknar han inte nedskärningarna i tredje sektorn. Ett återkommande argument för nedskärningar i sociala förmåner är att de ska stärka människors incitament att arbeta. – Det här kan svårligen gälla för människor med funktionsnedsättning. Dessutom är arbetslösheten hög. Att minska en arbetslös persons grundskydd skapar inte automatiskt ett arbete att gå till, påpekar Korkman. För personer med funktionsnedsättning som kan arbeta åtminstone deltid ser han ett värde som inte enbart kan mätas i statens inkomster och utgifter. – Även om det skulle kosta för samhället tror jag att det är väldigt värdefullt om man kan integrera människor med funktionsnedsättning så att de kan delta i arbetslivet. Korkman betonar att det kan ha ett värde i sig att vara en del av en arbetsgemenskap. Välfärdsstaten är inte död Korkman har många gånger hört förutsägelsen att den nordiska välfärdsstaten är på väg att försvinna. – Jag har många gånger under min livstid hört människor säga att välfärdsstaten är död eller kommer att upphöra att existera inom en nära framtid. Men jag tycker inte att det är sant. Finland har fortfarande en välfärdsstat som enligt Korkman tål en jämförelse med de andra nordiska länderna. – Jag tänker inte att slaget är förlorat. Jag tror att den nordiska välfärdsstaten också i Finland fortfarande bör försvaras, för den är värd att försvara och kan försvaras. Det betyder inte att Finland kan undvika svåra beslut. När de offentliga finanserna ska stärkas kommer människor att drabbas, antingen genom nedskärningar eller genom högre skatter. Därför återkommer Korkman till frågan som löper genom hela samtalet: Vem ska bära bördan? – Jag tycker inte att man ska sätta hela bördan på de svagaste i samhället. Korkman har bland annat lyft fram välbeställda pensionärer som en grupp som kunde

bära en större del av bördan. Finland fattar inte sina beslut i ett vakuum. Korkman pekar på hur Asiens betydelse växer och på att länder som Kina, Indien och Brasilien behöver få större inflytande i de internationella institutionerna. – Det är alldeles fel av EU och USA att bekämpa den trenden. Utan vidare ska Kina, Indien och Brasilien och många andra länder få ett större inflytande. För Europa blir den ekonomiska utvecklingen viktig. Ett gott liv är mer än en växande bruttonationalprodukt, men ekonomin behövs för att skapa resurser, säger Korkman. – Ekonomin är ett medel för att få till stånd de resurser vi behöver både för att finansiera det som vi tycker den offentliga sektorn ska göra, att finansiera vårt försvar och att ge oss de varor och tjänster som vi vill konsumera. Europa behöver också bli bättre på att fatta beslut. Korkman vill se mindre krav på enhällighet inom EU och större möjligheter till majoritetsbeslut, bland annat inom utrikes- och säkerhetspolitiken. Ändå beskriver han Europa som en framgång. – Vi har skapat ett samhälle som alla andra kan vara avundsjuka på. "Respekt är också en del av välfärden" Mot slutet av samtalet frågar jag Korkman om det är något han själv tycker är särskilt viktigt att få fram. Han lyfter fram respekt och värdighet som något elementärt för alla människor. Han pratar också om att stöd inte är allt. – Det handlar också om att behandla människor med en respekt som gör att de upplever att de har en viss autonomi och att det spelar en roll vad de tycker och tänker. ∙

Sixten Korkman har bland annat arbetat vid finansministeriet och inom EU och varit vd för Näringslivets forskningsinstitut Etla och Näringslivets delegation EVA.

Funktionsrätt i samarbete • 2/2026 • 29

PÅ JOBBET

Stor surfplatta gör vardagen enklare Den finländska Yetitableten är en extra stor surfplatta som ska sänka tröskeln till aktivitet. Den kan fungera som ett digitalt brädspel, ett verktyg för rehabilitering eller ett stöd i vardagen. Text: Pia Backman-Nord

Bakgrunden till företaget YetiCare är personlig. Grundarna Maria och Jarkko Jokelainen har tre barn med autismspektrumtillstånd och letade länge efter lösningar som skulle fungera i vardagen. – Vi ville hitta något som stöder kommunikation, inlärning och sociala färdigheter, men de lösningar som fanns motsvarade inte riktigt våra behov, säger Maria Jokelainen. Ur den erfarenheten växte idén om en ovanligt stor surfplatta, oftast 55 eller 65 tum, tillsammans med särskilt utvecklade appar. Företaget grundades 2015. När familjen började testa lösningen hemma märkte de snabbt att formatet hade betydelse. En större skärm kan göra det lättare att se, förstå och interagera. – Den stora skärmen gjorde det lättare att

30 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026

delta och samarbeta, säger Jokelainen. I dag används Yetitableten främst inom boenden, dagcenter och undervisning, både i grupp och individuellt. Lockar till deltagande Enligt företaget kan den stora och tydliga ytan sänka tröskeln för att delta i aktiviteter. – Tanken är att man självständigt ska kunna gå fram till skärmen och börja använda den, säger vice vd Emma Granlund. Plattan kan användas med händerna, men också med olika hjälpmedel. Enkelheten i gränssnittet lyfts fram som en central del. – Ofta hör vi hur personal blir överraskad av människors färdigheter, och hur personer som tidigare dragit sig undan plötsligt börjar

FOTO: yeticare

NOTERAT FOTO: yeticare

Yetitableten kan användas för kreativa hobbyer, som att måla tillsammans, eller för olika aktiviteter som bowling (bilden till vänster).

mARIA JOKELAINEN medgrundare. utsågs till Årets företagare i Esbo 2024, Tillsammans med sin man.

emma granlund

vice vd. utvecklar lösningar som ska göra det lättare för fler att delta i aktiviteter.

Fler unga har svåra aktivitetsbegränsningar Allt fler unga i Finland uppger att de har svåra aktivitetsbegränsningar. Bland 16–34-åringarna ökade andelen från 7,9 procent år 2022 till 9,4 procent år 2025. Det motsvarar en ökning från 95 000 till 118 000 personer. Framför allt har svårigheter med minne och koncentration blivit vanligare. Även den ekonomiska utsattheten har ökat bland personer med aktivitetsbegränsningar. Bland personer i arbetsför ålder, 16–64 år, ökade andelen som riskerade fattigdom eller social utestängning från 32,7 procent år 2021 till 40,4 procent år 2024. Andelen med låga inkomster steg under samma period från 20,5 till 30,6 procent. Statistikcentralen räknar bland annat svåra begränsningar i att se, höra, gå, minnas eller koncentrera sig, sköta sig själv eller kommunicera. ∙ Källa: Statistikcentralen, Elinolotilasto, publicerad 26.3.2026

delta i gemensamma aktiviteter, säger Maria Jokelainen. Träning och vardag i samma verktyg Apparna täcker flera områden. Vissa fokuserar på fysisk träning, till exempel genom spel som liknar bowling eller dart. Andra handlar om problemlösning, samarbete eller sinnesstimulering. Det kan också handla om att skapa struktur i vardagen, öva tidsuppfattning eller ordna gemensamma aktiviteter. – Just de sociala aktiviteterna är en stor fördel, särskilt inom serviceboenden, säger Emma Granlund. Företaget utvecklar sina lösningar i nära samarbete med användare och verksamheter. Samarbetet med Autismstiftelsen (Autismisäätiö) är särskilt viktigt, liksom kontakten med utbildningsinstitutioner och vårdsektorn. – Våra appar ska svara mot verkliga behov i vardagen, och därför tar vi gärna emot idéer direkt från användare och personal, säger Maria Jokelainen. Produkterna används i dag i flera länder i Europa, och företaget planerar också en etablering i Japan. Än så länge riktar sig lösningen främst till verksamheter, men på sikt kan en mindre och mer mobil version göra den aktuell också för privatpersoner. – Vi testar just nu hur den kan användas i hemmet, till exempel inom hemvård, säger Granlund. ∙

Kultur och motion stöder delaktighet Personer med rörelsehinder eller andra aktivitetsbegränsningar som använder kultur- och motionstjänster upplever större delaktighet än de som inte gör det. Detsamma gäller personer som deltar i föreningsverksamhet. Det visar Invalidförbundets Osallisuusbarometri 2025, som undersöker hur personer med funktionsnedsättning upplever sina möjligheter att delta i samhället och påverka sitt eget liv. Men resultaten visar också att många möter hinder i vardagen. En femtedel av de svarande upplevde sin delaktighet som mycket svag. Ekonomiska svårigheter hade fått många att dra in på läkemedel, läkarbesök och mat. Bristande tillgänglighet kunde hindra deltagande i kultur och motion, och det fanns också personer som inte hade fått den personliga assistans eller transportservice de behövde. Barometern visar därmed både betydelsen av möjligheten att delta och att den möjligheten inte är självklar för alla. Källa: Invalidförbundet, Osallisuusbarometri 2025, 2026.

Funktionsrätt i samarbete • 2/2026 • 31

KULTUR

Mia Kolaris utställning Hiljaisia oivalluksia öppnar i Tammerforshuset i september.

Här får man röra vid konsten konst. Mia Kolaris konst ska kunna upplevas på flera sätt. I utställningen Hiljaisia oivalluksia får besökaren inte bara titta på verken – det är också tillåtet att röra vid dem. Text: PiA iisaho ∙ foto: Lari Järnefelt

På museer och konstutställningar är regeln vanligen enkel: rör inte. I Mia Kolaris utställning Hiljaisia oivalluksia gäller det motsatta. Verken kombinerar måleri, textilier och upphöjda former och är gjorda för att både ses och kännas på. Bredvid verken finns också punktskrift. Idén växte fram när Kolari började fundera över varför konst så ofta upplevs främst genom synen och varför det vanligen finns en tydlig gräns mellan konstverket och betraktaren. – Jag började fundera på vad som skulle hända om man förutom att se ett verk också kunde känna det och kanske till och med vara en del av det. Det här förändrade hennes sätt att arbeta. Hon började använda mer återvunnet material, upphöjda former och ytor som går att känna på. Punktskriften blev ytterligare ett sätt att ta del av berättelsen. Redan när Kolari skapar funderar hon på hur olika sinnen och material kan bli en del av helheten. Hon

32 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026

kallar sin konst diversiteettitaide, mångfaldskonst. – För mig betyder det konst som inte på förhand bestämmer hur ett verk ska upplevas eller vad man ska tänka om det. Vi ser, känner och upplever alla världen lite olika, och jag tycker att det ska finnas utrymme för det också i konsten. Det kan handla om att känna på olika ytor, men i vissa verk får besökaren gå ännu längre. – Man kan krama ett verk, sätta sig på det eller bara vara tillsammans med det. Då tittar besökaren inte längre bara på konsten, utan kan för en stund själv bli en del av den. Punktskriften ger inte bara information om verken, Kolari har velat göra den till en del av själva konstverket. Tillgängligheten finns alltså med redan när verket skapas, i stället för att läggas till i efterhand. Mia Kolari är bildkonstnär från Helsingfors, född 1978. I sina verk kombinerar hon olika tekniker och material.

Utställningen handlar ändå inte enbart om hur konst kan upplevas. Hiljaisia oivalluksia tar också upp vardag, självbild, känslan av att räcka till och de krav som sociala medier kan skapa. Kolari vill ifrågasätta föreställningen om att alla ska passa in i samma mall. – Det finns förväntningar från alla håll på hur man borde se ut, vad man borde göra och hur man borde vara. I mina verk vill jag ruska om den tanken lite och påminna om att vi inte behöver passa in i samma form. Hon hoppas att besökaren ska kunna närma sig utställningen utan att känna att man måste kunna något särskilt om konst. – Man behöver inte fundera på hur man ”borde” titta på den. Man får skratta, förundras och röra vid verken. Och kanske tänka att jaha, konst kan man göra så här också. ∙ ▸ Utställningen Hiljaisia oivalluksia visas i Tammerforshusets Vinterträdgård 19.9–4.10. Inträdet är fritt.

FOTO: Alex Savander

konst Digital utställning visar mörk historia

Maria Ekman har skrivit en bok om föreningen Barnens By i Borgå.

litteratur

Ny bok berättar historien om Barnens By För drygt hundra år sedan grundades Barnens By utanför Borgå, en förening för utsatta finlandssvenska barn. I dag erbjuder verksamheten stöd och boende för svenskspråkiga personer med intellektuell funktionsnedsättning. I en ny bok berättar Maria Ekman historien om byn och kvinnan bakom den. Initiativet till Barnens By kom från Eva Lindfors (1868–1948) som ville skapa en så trygg och hemlik miljö som möjligt för barn som saknade tillräcklig omsorg. Med en skotsk barnby som förebild tog hon initiativ till Barnens By i Fagerstad utanför Borgå. Maria Ekman ser en tydlig koppling mellan Barnens Bys historia och dagens verksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning. – Det är tack vare eldsjälar och intresseorganisationer som man kommit en bit på vägen, säger hon. För att förverkliga planerna krävdes stöd från många håll. Näringslivet, föreningar, kulturpersonligheter och privatpersoner bidrog med pengar och praktisk hjälp. En avgörande donation kom från bergsrådet Lennart Baumgartner och hans hustru Hjördis. Ekman tycker att övergången från

verksamheten för utsatta barn till dagens verksamhet för personer med intellektuell funktionsnedsättning känns naturlig. Också förebilden Quarriers i Skottland har genomgått en liknande förändring. I den rikt illustrerade boken följer Maria Ekman föreningens historia och därigenom också förändringar inom bland annat barnskydd, social omsorg och språkpolitik under ett sekel. Under arbetet har hon gått igenom tidningsarkiv och andra källor. Hon reste också till Skottland för att besöka den barnby som stod modell för den finländska verksamheten. Besöket ledde till att Barnens By och Quarries återknöt kontakten efter flera decennier. – Jag är full av beundran för Eva Lindfors livsverk. Hon gav hundratals utsatta barn en möjlighet i livet trots mycket svåra utgångspunkter, säger Maria Ekman. Ekman hoppas att boken ska ge en bredare allmänhet större kunskap om och förståelse för livsvillkoren för personer med intellektuell funktionsnedsättning. ∙ ▸ Boken Barnens By gavs ut den 12 september.

Under 1800- och 1900-talen placerades många personer med funktionsnedsättning på institutioner i Sverige. Den digitala utställningen Inlåst och utanför berättar om institutionsvårdens historia och om hur synen på personer med funktionsnedsättning har förändrats. Utställningen kombinerar fakta med personliga berättelser och tar upp erfarenheter från personer med bland annat intellektuell funktionsnedsättning, synnedsättning och rörelsenedsättning, samt personer med hörselnedsättning eller som har dövblindhet. Inlåst och utanför erbjuds av Myndigheten för delaktighet, MFD, och kan besökas gratis på nätet. Den digitala utställningen har ingen angiven slutdag. ∙ Källa: Myndigheten för delaktighet

▸ Utställningen finns på mfd.se FOTO: Taiteilijan taikasauva

Nytt verktyg för konstnärer Ett nytt digitalt material ska stöda konstnärer med funktionsnedsättning och teckenspråkiga konstnärer i arbetslivet. Materialet ger bland annat råd om stipendieansökningar, budgetering, portfolio och marknadsföring. Materialet har tagits fram inom projektet Taiteilijan taikasauva och kan användas gratis för självstudier. ∙ ▸ Läs mer på taiteilijantaikasauva.fi Funktionsrätt i samarbete • 2/2026 • 33

LÄTTLÄST

När pengarna inte räcker Det har blivit dyrare att leva. Ylva Krokfors är oroad för personer med funktionsnedsättning som har lite pengar. Text: pia iisaho ∙ foto: privat

FOTO: invalidförbundet

Ylva Krokfors arbetar på Invalidförbundet. Hon hjälper människor med funktionsnedsättning med frågor som gäller stöd och service.

De kanske tar medicinen mera sällan än de borde. En del har inte råd att köpa sina mediciner. Ylva tycker att det är mycket allvarligt.

Ylva säger att många som har en funktionsnedsättning och lever på pension och stöd har lite pengar.

För den som har lite pengar kan några tiotals euro vara mycket.

Några jobbar och får lön. Andra lever på pension och olika stöd. Maten har blivit dyrare under de senaste åren. Också vård och mediciner kan kosta mycket. En del personer med funktionsnedsättning behöver mycket vård. De kan också behöva många mediciner. Det kostar ofta pengar att gå till läkaren. Det har dessutom blivit dyrare att gå till läkaren. Resan till läkaren kan också kosta pengar. Ylva känner personer som har låtit bli att gå till läkaren för att spara pengar. En del försöker också spara på sina mediciner. 34 • Funktionsrätt i samarbete • 2/2026

Pengarna kan behövas till mat. De kan behövas till mediciner. De kan också behövas till en resa. Därför kan en liten förändring i ett stöd få stor betydelse. Ylva är orolig för att personer med funktionsnedsättning får betala mera själva. Hon är också orolig för att en del personer med funktionsnedsättning får mindre hjälp än tidigare. Ylva tycker att det har blivit sämre för personer med funktionsnedsättning.

Många som har en funktionsnedsättning och lever på pension och stöd har lite pengar.

ylva krokfors

En del personer med funktionsnedsättning behöver hjälp i vardagen. De kan ha rätt till personlig assistans. En personlig assistent hjälper personen i vardagen. Personen bestämmer själv vad assistenten ska hjälpa till med. En assistent kan hjälpa hemma. Assistenten kan följa med till jobbet eller när personen gör ärenden. Assistenten kan också följa med på fritiden. Ylva säger att en del personer med funktionsnedsättning har fått mindre personlig assistans. Några har i stället fått hemvård. Ylva tycker att det är ett stort problem. Hemvård och personlig assistans är olika saker. Hemvården hjälper till med saker hemma. Om man får hemvård i stället för personlig assistans kan det bli svårare att göra saker utanför hemmet. Personlig assistans kan också göra det möjligt att jobba. Utan assistans kan det vara svårt att jobba. Personlig assistans är gratis för den som får hjälpen. Hemvård kan kosta pengar. Därför blir det dyrare att få hjälp från hemvården.

En del personer med funktionsnedsättning behöver hjälp för att kunna resa. De kan ha rätt till färdtjänst. Då behöver de inte betala hela taxiresan själva. Ylva säger att man inte alltid får färdtjänst för långa resor. Det kan till exempel vara en resa till en släktings födelsedag. Det kan också vara en resa till en begravning. Om man inte får färdtjänst måste man betala hela resan själv. Alla har inte råd med det. Då kanske personen måste stanna hemma. Det finns många olika stöd och tjänster. Reglerna kan vara svåra att förstå. Det kan också vara svårt att veta vilken hjälp man kan få. Först måste man veta var man ska fråga. Sedan måste man veta hur man söker stödet. Ylva säger att många behöver hjälp med det. Det kan vara extra svårt för den som bor ensam att få reda på hur man söker stöd. Det kan också vara svårt för den som har svårt att läsa och förstå information. Det finns personer som kan hjälpa. Funktionshinderföreningar kan ge råd. De kan till exempel hjälpa en person att förstå ett beslut. De kan också ge råd om hur man söker stöd. Men många föreningar får nu mindre pengar från staten. Ylva är orolig för vad som händer om föreningarna inte kan hjälpa lika många människor. ∙

Funktionsrätt i samarbete • 2/2026 • 35

händelsekalendern 2026 Kontrollera alltid detaljerna med arrangörerna.

▸ SEPTEMBER 29.9 kl. 14–16, Kampens servicecentral, Helsingfors Vad gör man när hörseln blivit sämre? Hörselförbundet ordnar en föreläsning med kaffeservering. ▸ Anmälan: kurser@horsel.fi 30.9 och 28.10 Lovisa 27.10 och 17.11 Pargas 18.11 Jakobstad 24.11 Helsingfors Föräldraträffar i Svenskfinland FDUV och lokala DUV-föreningar: Träffar för föräldrar. I Jakobstad och Helsingfors finns program för barnen. ▸ Mer info och anmälan: fduv.fi/kalender

▸ OKTOBER 1.10, Folkhälsans huvudbyggnad, Helsingfors Infokväll om SAMS och vänverksamheten Infokväll för personer med syn- eller hörselnedsättning. Mer info och anmälan senast 24.9: samsnet.fi 6.10, 27.10, 10.11 och 1.12 kl. 16–17, digitalt Vardagen med IF FDUV: Föreläsningsserie om talsvårigheter, utmanande beteende, kommunikationsstöd och jämlikt medborgarskap för personer med intellektuell funktionsnedsättning. ▸ Anmälan senast dagen före varje föreläsning via fduv.fi/kalender 6.10 kl. 17.30–19.30, Jakobstad Träff om boendeservice och stöd för fritiden FDUV: Föräldraträff med representanter för Österbottens välfärdsområde. ▸ Anmälan senast 29.9 via fduv.fi/kalender 7.10 kl. 9–10.30, digitalt Är kulturen för alla? SAMS: Frukostwebbinarium om möjligheter och rättigheter för personer med funktionsnedsättning

att skapa och ta del av kultur. ▸ Anmälan senast 4.10. ▸ Mer info om anmälan: samsnet.fi 7.10 kl. 18–20, Busholmen, Helsingfors Första hjälpen-kurs SAMS och Johanniterhjälpen: För vänsökande och vänpar i SAMS vänverksamhet samt medlemmar i SAMS medlemsförbund. ▸ Anmälan senast 5.10. ▸ Mer info samsnet.fi 21.10 kl. 18–19.30, digitalt Lyssningsförmåga och taluppfattning Hörselförbundet ordnar en digital föreläsning med Örjan Dahlström. ▸ Anmälan: kurser@horsel.fi 27.10 kl. 13.30–15.30, Kampens servicecentral, Helsingfors Hur kommer man igång med hörapparater? Hörselförbundet ordnar en föreläsning med kaffeservering. ▸ Anmälan: kurser@horsel.fi 29.10 kl. 15–19, Folkhälsanhuset, Vasa Hörseldag i Vasa Hörselförbundet: Avgiftsfri hörseldag med teleslinga och skrivtolkning. ▸ Anmälan senast 23.10 till siw@ ostmans.net eller 050 532 7440

▸ NOVEMBER 2.11 kl. 17.30–19.30, digitalt Infokväll om funktionshinderservice i Österbotten FDUV: Infokväll om funktionshinderservice i Österbottens välfärdsområde. ▸ Anmälan senast 12.10 via fduv.fi/kalender 4.11 och 9.12 kl. 9–15.30, Vasa Kurs för nya läsombud LL-Center: Kurs för personer som vill använda högläsning i arbetet, bland annat inom funktionshinderområdet och äldreomsorgen. Pris 120 euro. ▸ Anmälan: ll-center.fi/kurser 5.11 kl. 17.30–19, Ekenäs Träff om vuxenliv och boendetjänster

SAMS evenemang finns på webben: ▸ samsnet.fi/handelsekalender

FDUV: Föräldraträff med Lotta Mutanen från Västra Nylands välfärdsområde. ▸ Anmälan senast 1.11 via fduv.fi/kalender 5–8.11, Härmä Spa Sorgens stig Psykosociala förbundet och Sorgbandet ordnar en kurs för personer som har förlorat en familjemedlem genom självmord. Samtal och kamratstöd. ▸ Ansökan senast 4.10 via fspc.fi/kurs/sorgens-stig 9.11 kl. 13–16, digitalt Webbinarium om självbestämmande FDUV och Steg för Steg: Om att stöda självbestämmande i vardagen för personer med intellektuell funktionsnedsättning. ▸ Anmälan senast 1.11 via fduv.fi/kalender 13.11, Topeliusgatan 20, Helsingfors 40-årsjubileumsseminarium Hörselförbundet: Jubileumsseminarium. ▸ Anmälan senast 1.11 till kansli@ horsel.fi eller 050 476 2475 21.11 kl. 9.30–16, Holiday Club Caribia, Åbo Familjedag FDUV och DUV i Åboland: Dag med aktiviteter och gemenskap för familjer med barn och unga med intellektuell eller liknande funktionsnedsättning. ▸ Anmälan senast 2.11 via fduv.fi/kalender 28.11 kl. 10–16, Backby gård, Esbo Välmåendedag för mammor FDUV: Återhämtning, kamratstöd och samtal för mammor och bonusmammor. ▸ Anmälan senast 10.11 via fduv.fi/kalender

▸ DECEMBER

1.12 kl. 18–19, digitalt AI i hörapparater Hörselförbundet: Stefan Stenfelt om hur AI påverkar hörapparater. ▸ Anmälan: kurser@horsel.fi

Vill du lägga in material i händelsekalendern? Kontakta redaktion@funk.fi.