Soc&komposten mars 2015

nr 1/2015 mars

SOC&KOMPOSTEN Utgiven av StudOrg vid Soc&Kom

ma

:U

Te

ta

ör f n

be

kv

äm

Studerande spexar till stjärnan

lig

he

tsz

on

en

Soc&komposten

Mars

Adrenalinkick

“

You’re telling me Finns do this for

fun?”

23

Foto: Malena Lunabba

StudOrg idrottar

Soc&komposten 2

På pärmen: Dansgruppen övar inför spexet

AFRIKAS STJÄRNA Thorax spexmaskineri är i full gång!

6

24

“Det har varit hårt tempo hela tiden”

1416

UTAN REP

Smockareporter Lina Raunio

I

n

n

e

h

å

ll

10

Redaktionen 4 5

Ledare: Vidga dina vyer Red.sek: Semester i arbetets tecken

Kultur 6 10

Spex: Bakom kulisserna Film: The Imitation Game

Stort Smocka-paket

12 14 17 18

Soc&komposten vs. Smocka Smockas redaktion Danielas drömjobb Handledarnas synvinkel

20

Studentpolitik med Heidi Enbacka

12

StudOrg 22 Winter wonderland 23 Frosty Finnish culture 24 Bouldering med StudOrg 25 Kolumn: Idrott för livet 26 Styrelsens sida: Sussu skriver 27 Sorteringen framskrider 28 Programkalender

Redaktionen för nummer 1 år 2015 Ansvarig utgivare Oskari Bäck Chefredaktör Lilian Tikkanen Redaktionssekreterare Lukas Rusk Layout Lilian Tikkanen Pärmbild Hanna Rautoma

Medverkare Hanna Rautoma Sara Ekstrand Sebastian Granskog Jonah McKeown Susanna Yrjölä Heidi Enbacka Sara Östman Felix Holmberg

20 22 Soc& komposten Soc&komposten är StudOrgs egna obundna icke-kommersiella studerandedrivna tidning.

Få din röst hörd och

...samt andra som bidragit med intervjuer och kommentarer. Tack! din synvinkel spridd,

Utgiven den 11.3.2015 av Studentorganisationen vid Svenska Social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet rf.

kom med i nästa redaktion!

Ledare

Vidga dina vyer B Lilian Tikkanen

ekvämlighetszonen. Tryggt innanför, osäkert utanför. Vissa har det svårare, andra lättare för att prova nya saker och utmana sig själv. Vad vinner vi egentligen på att lämna vår comfort zone?

Chefredaktör Vad gör chefredaktören?

Ursprungligen satt Soc&kompostens chefredaktör inte i StudOrgs styrelse, utan skulle samarbeta med styrelsen och informera om föreningens sysslor samt kritiskt granska styrselsen.

Chefredaktören blir vald på föreningens höstmöte precis som de andra funktionärerna och styrelsemedlemmarna. För varje år kan föreningen bestämma ifall verksamheten gynnas av att chefredaktören är med i styrelsen eller ej. Detta år uteblev chefredaktörsposten för att man skulle kunna splittra studie- och internationella utskottet på två styrelseposter.

Chefredaktören får under ett läsår bestämma hurdan Soc&komposten ska se ut, vad det ska stå i den och hur ofta tidningen ska utkomma. Man får vara kreativ i både gott och ont.

Man får förverkliga sina visioner och sätta ambitionsnivån så högt eller lågt man vill. Vissa år har det utkommit flera tidningar, andra år har bara Guliskomposten gått i tryck.

Soc&komposten är framförallt en tidning av studerande vid Soc&kom för studerande vid Soc&kom. Innehållet ska vara relevant och intressant. Det hoppas jag det är.

För en månad sedan började jag mina biämnesstudier i miljö.

Då jag lämnade journalistiklinjen vid Soc&kom, som varit mitt säkra område, var ett moment av osäkerhet redan att ta “hundra-nånting”-bussen istället för den vanliga spårvagnen. Åkte jag iväg tillräckligt tidigt? Kan jag lite på reseplaneraren? Tänk om jag åker förbi rätt hållplats?

I en ny situation kan man inte använda sin erfarenhet som referens. Man kan inte bussens rutt utantill, man fruktar det okända.

Första gången på bussen till Vik blickade jag vart om vartannat på hållplatsernas namn och på mobilen skärm.

Nästa morgon visste jag redan att bussen kan vara några minuter tidig och att jag åker förbi vackra åkrar och snirkliga gator samt flera campus. Redan under en dag hade jag lärt mig en hel del och för var dag som gick blev jag vanare med transporten, det enorma Biocentret och lunchandet där.

Föreläsningarna var en annan femma. Skulle jag klara takten i ekologins grunder? De andra deltagarna studerar ju biologi och redan läst flera gymnasiekurser om ämnet och lärt sig mycket under sitt första universitetsår. Här har jag inte hjälp

av mediehistoria, fotograferingsteknik eller ens Smocka, tänkte jag. Eller har jag?

“

Intuitivt tillämpade jag mina journalistkunskaper.

Jag kom fram till att man visst kan tillämpa sina kunskaper om nästan vad som helst på något annat. Jag hängde förvånansvärt bra med genom att hålla öronen på skaft, anteckna febrilt och ställa frågor då jag inte förstod något eller behövde en utförligare förklaring.

När jag tänker efter, skiljer sig föreläsningarna i ekologi inte så mycket från andra föreläsningar och utbildningstillfällen eller intervjusituationer. Intuitivt tillämpade jag mina journalistkunskaper.

Genom att bekanta sig med nya människor, fråga mycket och modigt hänga med på lunch med andra kursdeltagare lär man sig en hel del. “Empiriska studier”, i detta fall att noggrannt iaktta den nya studieomgivningen, hjälpte mig att vidga min bekvämlighetszon. Mina råd för er modiga äventyrare är alltså: var öppen, sug i dig all information du bara kan, och tillämpa de kunskaper du redan har!

Red.sek antecknar

Semester i arbetets tecken

J

ag har deltagit i det okända Smocka.

Både spännande och skrämmande. Jag tänker inte berätta mer, det kan du läsa i den finfina artikeln om det, men jag ska berätta vilka konsekvenser ett sånt projekt har för sin närmiljö.

Vad glad jag är att vi fått ihop en tidning, den här Soc&komposten alltså. Jag är den nya redaktionssekreteraren, hej hej, min uppgift är då att korrekturläsa texter, kanske layouta lite, hjälpa till lite här och där… Och det vet jag faktiskt inte om jag helt har gjort. Jag har främst haft hemskt hemskt bråttom.

Smocka har pågått från 9-17 varje vardag. På nåt sätt lyckas det ändå vara hemskt mycket mera ansträngande än ett vanligt jobb. Så nu efter allt hastande flyr jag fältet för några veckor. Först till Sverige. Och sen. Sen kommer det fina. Jag ska på arbetssemester till Kristinesstad!

Jag vet inte om du hört om stället. Det är i Pampas, och det du ska veta är att det är lugnets lovade land.

Första Cittaslow-staden i Finland. Vilket betyder att man går lite lugnare, göra

“

Så nu efter allt hastande flyr jag fältet för några veckor.

lugna saker och sånt.

Wow. Jag ska alltså vara där två veckor på vinterpraktik, men jag är säker att arbetstakten på tidningen Syd-Österbotten präglas av kaffepauser och småprat med ortsbor. Jag ska skriva nåt trevligt hit också och kanske skicka en bild på lokala katter, så får du följa med!

Har inte så mycket mer att säga. Tack till er som var med och skrev. Tack du som läser, nån dag ska du fråga mig hur man gör bladet till en riktig kompost.

Eller liksom en påse man har i sin bioroskis. Sånt är jag duktig på.

Lukas Rusk Redaktionssekreterare Vilka är redaktionssekreterarens uppgifter?

Redaktionssekreteraren är chefredaktörens högra hand. I början av verksamhetsperioden kommer de överens om vilka saker som är på vems ansvar.

Redaktionssekreteraren brukar till exempel själv skriva texter till tidningen, korrekturläsa andras texter och hjälpa med att hålla kontakten med skribenterna.

Hur kan man medverka?

Det finns inga tydliga riktlinjer för Soc&kompostens verksamhet vilket ger redaktionen väldigt fria händer med arbetet. Vem som helst kan skriva om nästan vad som helst, så länge det är inom goda smakens gränser.

Ifall du är intresserad av att medverka, kan du kontakta redaktionssekreteraren eller chefredaktören per e-mail: sockom-posten@helsinki.fi.

Du kan också rycka någondera av oss i ärmen eller skicka meddelande på Facebook-gruppen eller rakt åt oss!

5 Soc&komposten

Kultur

Regissör Aina Enckell med scengångare Robert Östman och spexproducent Daniela Gotthardt.

“Afrikas Stjärna eller kackalorum om kolklimp av kolossal kaliber eller att lägga spår så långt det går” Soc&komposten 6

Så står det på Thorax spexplansch.

Skärmdump från www.thorax.fi.

Editering: Lilian Tikkanen

Thorax studerandespex: bakom kulisserna

Spexmaskineriet tuffar på mot

AFRIKAS STJÄRNA Ett

par veckor före

övningslokalen i

Medicinarklubben Thorax

Mejlans

sextioende spexpremiär är

fylld med pianomusik och sång, vilda dansare,

nymålad rekvisita och klädprovande scengångare. gen blir ännu intensivare timmarna före direktrosan och en scengångare.

A

Enckell har under hela sin femåriga studietid varit aktiv inom spexgruppen och har de två senaste åren stått på scen.

Att regissera var för henne att ta nästa steg. − Det är en jättefin post, en post med mycket makt, menar hon och beskriver några av regissörens uppgifter: att kolla att allt ser bra ut på scen, koordinera övningarna och ”se till att scengångarna (Thorax term för skådespelare) gör något”. − Att de inte bara står i köket, fyller Daniela Gotthardt i med ett skratt. ina

Den uppsluppna stämninföreställning, lovar regissören,

Hon är direktrosa (kvinnlig postinnehavare på Thorax) d.v.s. ordförande för spexstyrelsen och därmed spexets producent. Det var hennes synopsisidé om Afrikas stjärna som vann flest röster av klubbmedlemmarna under tävlingen i maj. − Vi ville ha ett spex som är i Afrika för att Afrika är ”siisti”, förklarar Gotthardt.

Thorax, som var först med spex i Finland, brukar av tradition basera spexen på en historisk händelse. − Vi kan sen berätta hur det egentligen var, hur Afrikas stjär-

na egentligen hittades, berättar Enckell.

Manusförfatteriet bestående av Gotthardt själv, Enckell och fyra andra samlade således in en hel del bakgrundsinformation (under tråkiga föreläsningar). Gruppen träffades två gånger i veckan från juli till december. Synopsisidén har hunnit utvecklats mycket under skrivprocessen. Enckell myser att man kunde hålla på hur länge som helst med skrivandet och att det är trevligt att fortsätta jobba med en text man själv varit med och skrivit.

Spexmaskineriet är i full gång på övningslokalen i Mejlans. Dräkter ska prövas och sys, rekvisita ska fixas. Regissören och producenten ser till att alla vet vad de håller på med.

7 Soc&komposten

Kultur

“Det roligaste är att leka med sin karaktär”, säger Robert Östman (tredje f.v.). En lokal i Mejlans fungerade som scen då spexgruppen övade sina rollprestationer. Östman tycker att spexet fungerar bra som motvikt för studierna har bakgrund inom musiken, vilket är till fördel då hälften av repetitionstiden går ut på sång.

“Allt

som ses

på scen är jätteöverdrivet.”

Att forma åtta lika starka karaktärer med ungefär lika många repliker beskriver hon som en utmaning. Enligt Gotthardt bör karaktärerna vara ”stereotypa, inte hur vi tror att en riktig människa skulle vara”. Huruvida man kunde ha feta människor, mörkmålade vita personer eller homosexuella på scen diskuterades mycket. Gotthardt menar att ingen av karaktärerna är nedvärderande mot någon grupp, utan är karaktären i sig. Enckell håller med: − Spex är nog en helt egen genre. Allt som ses på scen är jätteöverdrivet.

Soc&komposten 8

Karaktärer i kris Karaktärskris är något scengångarna brukar ha, upplyser Enckell. Robert Östman, scengångare för andra året, talar om att gå igenom dalar. − Emellanåt är ett skämt roligt och sedan inte, tills någon igen skrattar åt det. Östman tycker att spexet fungerar bra som motvikt för studierna. Han har bakgrund inom musiken, vilket är till fördel då hälften av repetitionstiden går ut på sång. − Det går inte om man inte kan hålla en ton. Eller det blir jättejobbigt för en själv, varnar Aina Enckell.

På scen står en dansgrupp med koreografier, men scengångarna måste också kunna dansa i sin roll. Skådespelarna är inte professionella och därför rekommenderar Enckell att åtminstone

hälften tidigare har stått på scen, så att det finns tid att lära noviserna att tala högt, långsamt och tydligt.

Repetitionerna började i januari med att hitta sin karaktär.

Här lär Enckell ut två teorier: legoteorin och statyteorin. Den förre betyder att börja med detaljer för att sedan bygga ihop en karaktär, medan man i den senare hackar bort stenbitar från ett stenblock tills det blir en karaktär. − Författeriet bestämmer ganska mycket, men historiska karaktärer kan man också läsa in sig på, tipsar Östman.

Han berättar att repetitionstiden börjar med att man lär sig vad som händer i scenen och repliker. Roligast är det mot slutet, då man får leka med sin karaktär och pröva vad den kunde göra. − Så säger regissören njaa, skrattar han.

Thorax studerandespex: bakom kulisserna Bästa övningen är enligt honom den som är rolig, där man skrattar åt sig själv.

Många medverkare i kulisserna Förberedelserna inför föreställ- ningarna börjar flera timmar före. Enckell räknar upp kläderna, sminkningen, uppsjungningen och sound- checken och beskriver ljudbilden i salen: − En massa instrument som låter helt hemskt, scengångare som springer omkring och fjantar sig och en regissör som står och skriker ”VAR är dendär scengånaren?!” − Åh, det är så roligt!, ler Gotthardt. Till förberedelserna tilläg ger hon kulisser som ska sättas upp, ljud och ljus som ska testas, biljettcheferna som ska vara på plats och kaffe och bakverk som ska fixas. Sammanlagt uppskattar hon att minst femtio personer är inblandade

under en föreställningsdag. − Hela klubben blir ett spexmaskineri om våren, nickar Östman.

Han menar att stämningen byggs upp av att alla håller på och är på gott humör. Enckell betonar att förberedelserna är individuella och att många i lugn och ro vill gå igenom låttexterna och spexet i sitt huvud innan det är dags. En av de viktigaste förberedelserna är också att lägga skumpan i kylen. Den är till för publiken och ”kulisserna enligt omdöme”.

En öppen publik som kommer för att bli roade och skrattar mycket beskriver Gotthardt som önskvärd. − Man ska inse att det är humor och att vi driver med alla, kanske mest med oss själva.

Enckell gillar skrik på omstarter och menar att det är roligare att stå på scen då man får

feedback, då det finns dialog. Östman håller med: − Publiken är ett viktigt element. Ju mer den vill vara med, desto roligare blir det.

Mer om processen bakom scen finns att se på Instagram. Kolla upp användarnamnet spexetafrikasstjarna och #spexetafrikasstjärna.

Thorax spex Afrikas stjärna uppträder 14.3-9.5 i Helsingfors och turnerar därefter i Vasa, Åbo och Göteborg.

“ Foto: Lilian Tikkanen

Hela klubben blir ett spexmaskineri om våren.

Text & bild:

Hanna Rautoma Studerar socialpsykologi vid Soc&kom

9 Soc&komposten

Filmrecension

Under ytan på kodknäckaren Alan Turing The Imitation Game är en sann berättelse om hur en man trots sina krigstida insatser utsätts för lidande av den nation han kämpat för.

Benedict Cumberbatch och den norska regissören Morten Tyldum (Headhunters) tacklar den homosexuella kodknäckaren Alan Turing i en dramathriller som utspelar sig under andra världskriget. Filmen är Tyldums engelskspråkiga debut och baserar sig på en biografi av Andrew Hodges. Det är en sann berättelse om hur en man trots sina krigstida insatser utsätts för lidande av den nation han kämpat för.

Cumberbatch är mest känd för sin roll som Sherlock Holmes i BBC:s miniserie Sherlock och som Alan Turing förvandlas han till ännu ett excentriskt geni. Men där tar likheterna mellan de två karaktärerna slut. Cumberbatchs Turing är på ytan en kallsinnig, kalkylerande matematiker med vissa drag av autism.

Under ytan är Turing i högsta grad mänsklig och sårbar med ett lika hjärtskärande förflutet som framtid. Cumberbatch levererar med känsla och det

Soc&komposten 10

är föga överraskande att han nominerats för en Oscar eftersom detta är hans bästa roll hittills.

“

Tillsammans utgör Lawther och Cumberbatch filmens emotionella kärna och hjärta och får ögonen att vattnas i biosalen.

Cumberbatch omges av ett gäng starka skådespelare som Mark Strong (Tinker Tailor Soldier Spy), Charles Dance (Game of Thrones), Keira Knightley (Pirates of the Caribbean) och Matthew Goode (Watchmen) m.fl. Trots detta är en av filmens bästa skådespelare nykomlingen Alex Lawther.

Lawther spelar en ung Turing och levererar en prestation nästan lika kraftfull och känslomässigt plågsam som Cumberbatchs. Tillsammans

utgör de filmens emotionella kärna och hjärta och får ögonen att vattnas i biosalen.

Filmens tredje största stjärna bredvid Cumberbatch och Lawther är onekligen kompositören Alexandre Desplat som står ansvarig för musiken i Oscarsnominerade filmer som Argo, The Curious Case of Benjamin Button och The King’s Speech. Musiken som Desplat bidrar till filmen är perfekt tajmad och förstärker filmens gäckande, spännande och emotionella scener.

Men filmen är inte felfri.

Dess största problem är dess narrativ. Filmen utspelar sig på tre sammanvävda tidslinjer som korsar varandra till synes slumpmässigt och i början sker skiften mellan dem både klumpigt och utan förvarning vilket leder till en aning förvirring under filmens gång. Det tar ändå inte hela filmen för tittaren att kunna greppa narrativet och skilja på tidslinjer-

The Imitation Game

Cumberbatch levererar med känsla och det är föga överraskande att han nominerats för en Oscar eftersom detta är hans bästa roll hittills.

na. Ibland känns filmen också aningen utdragen.

The Imitation Game är trots detta en känslomässigt komplex och spännande berättelse om en man som brottas med att hjälpa sitt hemland vinna ett krig bara för att sedan kämpa för att uppehålla sin status som respekterad forskare när sanningen om hans sexualitet hotar avslöjas.

Det är en hjärtskärande sann historia i ett rörande och tidvis råddigt filmatiskt format som ändå imponerar och chockerar mer än orsakar besvikelse.

Betyg: 3,5 av 5

Sebastian Granskog Studerar journalistik vid Soc&kom Favoritfilm just nu: No Country For Old Men “Cinematiskt mästerverk!“

Foto: Jenny Blomqvist

“

Benedict Cumbetbatch som excentriska geniet Alan Turing. I filmen för han en kamp för att hålla både sin hemliga anställning och sin homosexualitet gömd.

Foto: Jack English / © The Weinstein Company 2014

11 Soc&komposten

Medieproduktion på Soc&kom

Soc&komposten vs.

Vad? Plattform?

StudOrgs medlemstidning. Icke-kommersiell och obunden. Görs med frivilligt arbete.

Papperstidning som printas ut i små upplagor. Publiceras också som e-tidning på Issuu och finns att hitta via Soc&kompostens webbsidor på StudOrgs domän, studorg.org/komposten.

När?

Beror på chefredaktören, varierar våldsamt. Har utkommit t.ex. månatligen eller en gång i året. Hösten 2014 utkom tre nummer, våren 2015 planeras 2-3 nummer. Varje år producerar chefredaktören Guliskomposten i samarbete med tutorerna, styrelsen och gulnäbbsutskottets ordförande. Den tryckta tidningen skickas ut till nya studerande före skolans början på hösten. Gulisarna får läsa tutor- och styrelsepresentationer samt veta lite StudOrgs verksamhet och studielivet.

Nytt:

Under läsåret 2014-2015 har tidningen börjat utkomma oftare i pappersformat. Tidigare har tidningen tryckts i ett tryckeri, numera printas den ut på vanligt papper i Soc&kom. Det drar ner på kostnaderna och möjliggör att tidningen kan ges ut oftare.

För vem?

Främst för studerande och personal vid Soc&kom. Skickas ibland till StudOrgs vänföreningar, och kan givetvis delas via sociala medier.

Av vem?

Produceras av chefredaktör och redaktionssekreterare valda på StudOrgs höstmöte, samt frivilliga Soc&kom-studerande som bl.a. skriver, fotograferar och illustrerar för ett eller flera nummer. Också utbytesstuderande, personal vid Soc&kom, personer vid andra studentföreningar och skolor är också välkomna som gästskribenter.

Speciellt:

Chefredaktören har fria händer med layout, innehåll, verksamhet, produktion osv. Tidningen kan vara helt hurdan som helst, medlemmarna kan också påverka genom sina förslag, idéer och sitt medverkande i produktionen. På Soc&kompostens webbsida publiceras tidningarna och artiklar, bilder och annat som har med StudOrgs verksamhet att göra.

Soc&komposten 12

Soc&komposten vs. Smocka

Smocka

Text: Lilian Tikkanen

Två medieprodukter i granskning

Vad? Plattform?

Medieprodukt av journalistikstuderande vid Soc&kom.

Webb. Allt material publiceras på www.smocka.fi. Nyheter på webb och telegramsändningar i livestream, aktualitetsmagasinet Smocka som tidning publiceras på webbplatsen, också liten upplaga pappersexemplar, bara Soc&kom och vissa cafeer i Kronohagen. Det andra aktualitetsmagasinet Studio Smocka produceras för radio, och livestreamas på webben fredagar kl. 8-9, samt laddas upp efteråt.

När?

Produktionsperioden pågår 5 veckor i året under februari-mars. I år var produktionen i gång 2.2–6.3. Webbnyheter producerades må-to 9-17, telegramnyheter sändes kl. 11, 13 och 16, radiomagasinet sändes på fredagar kl. 8-9 och tidning utkom på onsdagar och fredagar.

Smockaredaktionen är stor och dricker mycket kaffe. Fina tidningar gör den också. Foto: smocka15 på Instagram

Nytt

för i år: videoreportage på onsdagar och fredagar samt mer videosnuttar (intervjuer mm.) i samband med webbnyheterna. Produceras av Arcadas förstaårs mediestuderande och journalistikettor på Soc&kom.

Smockas originalkoncept Debattbilen utkom under sista veckan och finns fortfarande att se på webbplatsen.

För vem?

Kronohagsbor primär målgrupp.

Vem som helst som kan svenska kan ta del av produktionen på webben.

Av vem?

Journalistikstuderande på Soc&kom.

J-chef (tredje året), radioproducent och programvärd (andra året), webb- och tidningschef (tredje året), reportrar för webb, video, radio och tidning (första året), videoreportrar (första året vid Arcada). Mer om arbetsprocessen på nästa uppslag!

Ida Kronholm stod för Debattbilens koncept och intervjuadet av politikerna.

Foto: smocka15 på Instagram

Speciellt:

Svenskfinlands näststörsta nyhetsredaktion under produktionsperioden. Bl.a. Yle och Hbl har refererat till Smocka, då de hunnit först med en unik nyhet. I år initierade Svenska Yle samarbete med Smockaredaktionen för sitt projekt #mittjobb. Några av Smockas artiklar publicerades också på Yles webbsidor.

Felicia Aminoff, roboten och Sebastian Granskog. Puffbild inför första Studio Smocka. Foto: smocka15 på Instagram

13 Soc&komposten

Journalisternas eldprov

SMOCKA 2015 Under Soc&kom-journalisternas praktiska produktionsperiod är den redaktionella hierarkin påtaglig. Cheferna och producenterna får öva sin ledarskapsförmåga och reportrarna får bekanta sig med det journalistiska arbetet.

Bekanta dig med en del av Smockas redaktion och läs om hur några redaktörer, producenter och chefer upplevde årets spektakulära Smocka! I år inleddes också samarbete med förstaårsstuderande i mediekultur vid Arcada.

Sammanställt av Lilian Tikkanen Personbilder: Sara Ekstrand Intervjuer: Lukas Rusk (Sofia Strömgård, Martin Kjellman och Alexandra Granberg skrev sina kommentarer själv)

år 3

Chef eller producent och tidningslayout

Förhandsmöten, en vecka med arbetsturer som chef eller producent (tidning eller webb) och en vecka med tidningens layout. Produktion måndag-torsdag och feedback på fredag. Chefen ansvarar för hela Smockas medieproduktion. Producenten ansvarar för sitt medium: delegerar uppgifter, handleder och korrekturläser.

Chef

Alexandra Granberg

”U

V

ad betyder det att vara chef egentligen? Antagligen många saker. För Smockas del kan det bland annat innebära att (åtminstone låtsas) ha full koll på allt som händer i världen, eller nåja, i Finland, i Helsingfors och framför allt i allas vårt Kronohagen. Koll ska du också ha på redaktionens alla hörn: är telefonerna laddade, vilka är sjuka i dag, var är videoreportageteamet, har folk ätit lunch, hur taggar man en webbtext, vad är ett stressanfall, vem är textens huvudperson, vilken tid är radiogenrepet, varför funkar inte tekniken och när ska vi ha morgonmöte? Alla måste hitta sin egen chefsroll och jag kände under denna ena vecka att min står ganska nära mig själv, peppande och tillgänglig. Sen är jag vanligtvis också väldigt mycket plan-as-you-go-typen, och när jag en solig dag blir plan-way-way-ahead-typen, skrotas den första med omedelbar verkan.

nder årets Smocka har jag varit layoutare, videoproducent (en titel som inte egentligen finns) och allt-i-allo. Främst har jag varit på redaktionen om kvällarna. Det var roligt att jobba med tidningens layout trots att jag gjorde allt fel. Men man blev hela tiden bättre på det, man måste bara göra för att lära sig.

Man har haft i en annan roll i Smocka tidigare, så man var inte helt säker på hur man ska vara i den nya rollen i år. Jag har haft svårt att veta vad som är vems uppgift på webbdesken.

Jag tror det skulle vara bra om de som ska vara producenter skulle vara med några dagar på förhand och se hur saker går till.

Då kanske man skulle lära sig rollerna bättre och veta vem som sköter vad.”

Videoproducent

Milli Hellström Soc&komposten 14

Smockas redaktion 2015 Ifall du missat årets Smocka kan du nu i efterhand gå in på www.smocka.fi och läsa, lyssna och titta på det som producerats under femveckorsperioden.

Radioproducent

Martin Kjellman

Tidningsproducent

N

är jag var 12 år gammal gick en dröm i uppfyllelse för mig. Som en sann Jeppisbo var jag fullständigt uppslukad av fotboll. Jag var inte särskilt duktig på det, men jag var besatt av tanken på att bli bättre. Min dröm var att bli lagkapten. Det blev jag också. Jag hade varken ledaregenskaper eller tekniska färdigheter, men det gick bra i alla fall. I den åldern räckte det gott och väl att vara den som försökte mest, den som ville mest.

Nu, som 24 år gammal, drog jag på mig en högst imaginär kaptensbindel när jag tog mig an uppdraget som radioproducent. Producentskapet handlar också om att leda, och utanför fotbollsplanen är det en annan femma. Att leda genom exempel fungerar annorlunda när man i stället för att vinna matcher ska göra radiosändningar. Det var tufft, men ett sätt att se på saken är ju så klart att varje sändning, varje inslag, varje jingel, är en match som kan vinnas. Jag vill fortfarande tro att det räcker att vara den som vill allra mest.”

år 2

Studiovärd

Radioproducent eller studiovärd

Malin Öhman

”J

En vecka med arbetsturer måndag-torsdag och sändning av radiomagasin samt feedback på fredag. Producenten ansvarar för hela sändningen, handleder radioreportrarna och planerar magasinets upplägg med studiovärdarna.

ag har varit tidningsproducent, layoutare och chef. Reportrarna har tagit mycket initiativ, vilket har varit skönt att se. Jag var rädd att man skulle bli tvungen att mata alla med idéer. Det har varit väldigt lätt att få arbetet igång.

Det är svårt att veta hurdan man ska vara som producent trots att man har kurser på förhand där man får höra om chefsarbete. Men man lär sig mycket om sig själv, vilket jag tycker att har varit det roligaste. Därför ville jag testa att vara chef också, för att se om det passar mig.

Producenterna och cheferna borde ha tydligare rollfördelning. Det har varit ganska flytande. Man vet inte riktigt vad ens ansvarsområde är.Då man kommer in på måndag måste man bara låtsas att veta vad som hör till ens ansvar.”

Sofia Strömgård

A

tt vara studiovärd var något av det roligaste jag har prövat på hittills. Det var kul att planera innehållet och sändningen till en fungerande helhet, och jag har lärt mig mycket om hur man gör live-sändningar.

Det var skönt att bara ha Smocka i en vecka och det kändes som om jag verkligen kunde fokusera på att sköta min uppgift så bra som möjligt. Det var också givande att få handleda reportrarna, jag lärde mig mycket genom att ge feedback åt dem.

Inget gick horribelt fel, men en av våra två studiogäster försov sig och kom inrusande tio sekunder innan vi ställde första frågan... vi försökte bara att prata på. Som tur märkte lyssnarna inget!

15 Soc&komposten

Smockas redaktion 2015

Reportrar:

år 1

Första året Fem veckor lång period av arbetsturer vid måndag-torsdag och lyssnande av radio- Soc&kom magasin samt feedback på fredag. journalistik tidning, webb och radio

”R

adio har jag tyckt bäst om. Det är roligast för att man får sätta sig in i ett ämne under en veckas tid. Det får man inte göra på någon annan avdelning här. Man får göra ett inslag istället för flera mindre uppdrag, så man kan satsa på det.

Tidningen är också helt fine. Webben har varit kanske lite… råddig. Det tyckte jag minst om hittills.

Man lär sig snabbt, blir bättre och snabbare på allt. Där ser jag min tydligaste utveckling.

Smocka har varit ett jättebra projekt. Jag har lärt mig mycket.

Det har varit hårt tempo hela tiden, då både arbetsuppgifterna och chefen byter varje vecka. Dynamiken människor emellan ändrar också varje vecka. Man är ganska trött när man kommer hem, fast det är roligt.

Reporter

Reporter

Lina Raunio

”J

ag gör alla nakkin. Tidningsarbetet har varit det bästa i Smocka. Man har tid att jobba, inte lika hetsigt som webben. Jag tycker om att skriva. Jag låter så fejk när jag pratar, i alla fall när jag gör spikar till radion. Det är så onaturligt att lyssna på sig själv.

Smocka är ett bra projekt i tanke på inlärningsprocessen.

Man får ett hum om vad det journalistiska hantverket är. Samtidigt kräver det en hel del resurser och därför belönas man med en riklig mängd studiepoäng. Man måste vara beredd på att man faktiskt ska jobba nio till fem varje dag. Det är ju bra att komma ihåg att arbetslivet väntar på en. Tyvärr kan man inte studera för evigt. “

Axel Nurmio Två veckor lång period av arbetsturer måndag-torsdag och Första året vid Arcada mediekultur lyssnande av radiomagasin samt feedback på fredag. En vecka

Videoreportrar

”J

jobbar Arcadastuderandena med ett längre videoreportage och den andra veckan som webbreporter med varierande uppdrag.

Videoreporter

ag har jobbat en vecka på Smocka och editerat avsnitt av Debattbilen. Jag lärde mig jätte mycket, bland annat att klippa video. Jag har lärt andra att klippa också.

Smocka har gett mig många nya erfarenheter. Det har varit långa dagar. Jag har inte så mycket annat negativt att säga, det har på riktigt varit roligt.

Mest har jag suttit i editeringsrummet och klippt. Den roligaste stunden var då jag och Lukas satt inne i kontrollrummet och lyssnade på Peter Jöback.”

Petra Kirvesniemi Soc&komposten 16

Smockabloggen: Videoreportern

”Jag trivs bäst och känner mig säkrast då jag får spela en annan roll. Nu var jag reporter. Reportern undrar och vill veta saker. Jag var nyfiken. Jag ska vara nyfiken.”

Insläppt i journalisternas

värld

Första gången på länge kände jag kreativiteten flöda samtidigt som jag fick se ett riktigt resultat publiceras direkt.

Jag har alltid drömt om att jobba på en tidningsredaktion. Mest som layoutare men på senaste tiden har jag blivit allt mer intresserad av videoreporterrollen.

I fem intensiva veckor har vi från mediekulturlinjen på Arcada fått turas om att samarbeta med journaliststuderande vid Soc&kom i redaktionen för Smocka.

Vid de första infotillfällena för projektet förstod jag inte att det är nu jag har min chans att pröva mina journalistiska vingar. Det förstod jag först då jag stod med en mikrofon i ena handen och mina förberedda frågor på ett papper i andra.

Det var först under andra veckan jag fann mig själv sådär uppe i varv som en kan vara då en flänger från ett uppdrag till ett annat. Dagarna var givande men långa och utmanande.

En av de bästa sakerna jag kommer ta med mig från Smocka; jag kan vara snabb och effektiv när deadlinen flåsar mig i nacken sådär riktigt på riktigt.

Mitt sista stora uppdrag i Smocka var ett videoreportage till serien #mittföretag. Platsen

jag och min kollega Henrik filmade på var tacksam och personen vi intervjuade visade sig vara ett ypperligt intervjuobjekt.

Det visste jag inte vid planeringstillfället och det var bra.

“Jag

försökte tänka

som en journalist.”

Jag förberedde mig för det värsta och jag försökte planera frågorna så noggrant jag bara kunde. Jag renskrev dem hundra gånger, funderade på vad mina frågor väcker för känslor och hur passar det med en sådan här fråga efter en sådan här? Jag försökte tänka som en journalist, fastän jag inte har någon aning om hur de tänker.

Jag trivs bäst och känner mig säkrast då jag får spela en annan roll. Nu var jag reporter och jag undrar saker och jag vill veta saker. Jag var nyfiken. Jag ska vara nyfiken.

Det var en utmaning att lyssna, fundera på min nästa fråga, fundera på en möjlig följdfråga,

Daniela Holm Studerar mediekultur på Arcada Smocka-roll: Videoreporter Drömjobb: redaktör undra om jag får svar på allt jag tänkt och samtidigt ha så sjukt ont i min mikrofonarm att jag tror jag ska dö. Tack vare plats, person och planering blev utmaningarna inte för stora och mitt och Henriks reportage bättre än vad jag någonsin vågat tro.

Jag har lärt mig att mångsidighet, effektivitet och att kunna uttrycka sig väl är egenskaper som behövs på en redaktion oberoende vad du har för roll. Efter två veckor på Smocka har jag fått en djupare inblick i mitt drömyrke och jag kan meddela att jag fortfarande är lika intresserad.

Originalversionen av bloggtexten finns att läsa på www.smocka.fi.

17 Soc&komposten

Handledning under Smocka

Lärare och studerande möts på journalistlinjens Praktiska studier är en viktig del av journalistiken på Soc&kom. Studerande får lära sig redaktionellt arbete och arbetsledning i olika roller beroende på studieår.

Två lärare vid journalistiklinjen minns tillbaka på tiden före Smocka och berättar om sina roller som handledare.

Henrika Zilliacus-Tikkanen har handlett journalistikstuderande under de praktiska kurserna redan i tjugo år. I år har hon bland annat gett feedback på alla radiosändningar och suttit med på feedbacksessioner och planeringsmöten, samt tipsat om vad som ska hända ifall någon har missat någonting. − Vi är dödströtta fast vi egentligen inte deltar i produktionen. Vi är på ”standby” hela tiden, försöker hjälpa till och stöda där det behövs. Redaktionen skulle rulla på utan oss också, men vi befinner oss hela tiden i bakgrunden.

Zilliacus-Tikkanen tycker att alla jobbat väldigt bra och varit engagerande också i år. − Studerande på alla olika

nivåer lär sig olika saker. Reportrarna lär sig grunderna i att jobba som journalist, producenterna och cheferna lär sig att leda redaktionellt arbete. Också vi lärare får lära oss nytt varje år.

Enligt Zilliacus-Tikkanen är det bra att öva innan man åker ut på praktik till redaktioner, där man inte har tid att handleda så mycket.

Före Smocka fick journalistikstuderande och lärare vid Soc&kom ta del av andra projekt, bland annat Radio Olga och tidningen Morgonvrålet.

Tidigare jobbade tidnings- och radioredaktionerna separat. Innehållet lades ändå ut på nätet, men inte som en sammanvävd helhet som i dag. Nu är det web-

Text: Lilian Tikkanen ben som kommer först. Soc&kom har ändrat sin verksamhet enligt branschen, berättar Zilliacus-Tikkanen. − Det var Lars Lundsten som kom på namnet Smocka efter att Soc&kom hade flyttat från Tölö till Kronohagen. Det var för att få samma namn på alla format.

På 90-talet var det svårt att få sommarjobb. Då var det en grupp studenter som gav ut en tidning med namnet Morgonposten. Fem morgnar i veckan fördes den till hamnarna som läsning för kryssningspassagerare. − Det var ganska tufft, studenterna jobbade nätterna igenom, säger Zilliacus-Tikkanen.

Henrika Zilliacus-Tikkanen Universitetslektor i journalistik vid Soc&kom

“

Reportrarna lär sig grunderna i att jobba som journalist, medan producenterna och cheferna lär sig att leda redaktionellt arbete. Också vi lärare får lära oss nytt varje år.

Henrika Zilliacus-Tikkanen med journalistikstuderandena Simon Karlsson och Hanna Nordenswan under Smocka 2014. Bild: Lilian Tikkanen

Soc&komposten 18

praktiska kurser Bo-Erik Mannerström

Universitetslärare i medieteknik vid Soc&kom

“

Tidigare om åren har studerande blivit besvikna då de har kommit ut i arbetslivet och konstaterat att det inte alls är lika holistiskt.

Bo-Erik Mannerström (t.v) följer med en nyhetstelegramsänding i kontrollrummet. Lukas Rusk läser nyheterna som streamas på Smockas webbsida. Bild: smocka15 på Instagram

Bo-Erik Mannerström har undervisat vid Soc&kom sedan år 1990. Den praktiska perioden för studerande har alltid funnits men verksamheten har inte varit lika integrerad som i dag. − Det är först under Smocka som alla årskurser har jobbat specifikt tillsammans.

Radiosändningarna har tidigare gått ut i etern via Folkhälsans kanal på Lähiradio som inte sträckte sig särskilt långt, inte ens till ring trean, säger Mannerström. Tidningarna har tryckts eller printats ut på papper. Då riktade man sig främst till unga Helsingforsbon och tänkte inte ultralokalt som nu när målpubliken är Kronohagsborna.

I år tycker Mannerström att studerandena har lyckats utmärkt med Smocka. Främst har han följt med radio- och videosidan eftersom han handlett studerande med tekniken, men tycker att tidningen och webbsidan också har

sett bra ut. − När den här apparaten startar så tar den så mycket tid och upptar medvetandet. Tyvärr har jag inte så mycket kapacitet att sätta mig in i innehållet och fundera hur någon helhet fungerar. Man kan inte splittra sig hur mycket som helst, främst har jag haft den tekniska biten på mitt konto.

Enligt Mannerström har studenterna inte behövt sitta på redaktionen sent om kvällarna, utan allt har gått enligt tidtabellen. I fjol var arbetsturerna mer utspridda längs dygnet och en del reportrar hade kvällsturer.

De sista fick går hem 22-tiden på kvällen. I år hade man slopat de senare turerna och alla utom layout-teamet jobbade mellan klockan 9 och 17.

Mannerström berättar att Smocka är en inlärningsprocess där studerande får handledning

av sina längre hunna kolleger och lärare. Under första året blir man att jobba under ledning och senare med att vara chef. − Den övergripande tanken är att få erfarenhet av att jobba på en riktig redaktion med andra journalister. Man får en bild av vad det eventuellt krävs av de olika medierna och hur de förhåller sig till varandra.

Smockaperioden ska ge en helhetsbild av det redaktionella arbetet, och studerande får producera journalistiskt innehåll i många olika format. På redaktioner har man inte tid att handleda oerfarna redaktörer och dessutom får man sällan jobba så mångsidigt som på Smocka. − Tidigare om åren har studerande blivit besvikna då de har kommit ut i arbetslivet och konstaterat att det inte alls är lika holistiskt, säger Mannerström.

19 Soc&komposten

Studentpolitik

“Everything is politics” J

ag stiger av spårvagnen vid hållplatsen

Mejlans

sjukhus.

mot en byggnad jag antar kunde vara min destination.

Osäker

En

vandrar jag

metallport hindrar

mig från att smyga in i byggnaden och jag är tvungen att anmäla min orsak till besöket. Jag blir tilldelad noggranna instruktioner om vart jag söka mig till näst. Jag springer ner för trapporna och väl inne i salen pustar jag ut. och på rätt plats, vid rätt kampus.

Det

trumkampus bege sig ut till det exotiska Före varje HUS-delegationsmöte ordnas styrelsens frågetimme.

Den här gången ställde SNÄf en fråga angående tvåspråkigheten vid studentkåren. Tvåspråkighetsutskottet var det enda utskott som studentkåren lade ner ifjol.

Dåvarande styrelse lovade att styrelsen 2015 skulle utveckla tvåspråkighetsverksamheten.

SNÄf har varit het på tråden i detta ärende.

I början av februari träffade SNÄf styrelsemedlem Pasi Pykälistö med ansvar för tvåspråkighet, och framförde våra tankar kring processens fortsatta gång. HUS:s styrelse har en medlem med ansvar för

I

tid

kändes lite pirrigt att efter fem år på cen-

Mejlans.

tvåspråkighet, men för tillfället finns ingen anställd sakkunnig med ansvar för detta ämne, så resurserna är knappa.

SNÄf noterade att det i HUS-kansliets verksamhetsplan för 2015 inte nämns något om vare sig två- eller mångspråkighet och ville under frågetimmen se om styrelsen, sedan vår träff med Pykälistö, funderat vidare på ämnet. Det visade sig att inget hänt i ärendet. Vi väntar nu på följande träff med Pykälistö och Tsemppi, föreningen för internationellt sinnade studerande och forskare, för att diskutera vidare om vad en två- och mångspråkig studentkår kunde betyda

i praktiken. Med andra ord fortsätter SNÄf:s arbete för att behålla och förbättra svenskans ställning i studentkåren.

Mötet fortskrider i lämplig fart med verksamhetsberättelser och andra viktiga ärenden. Plötsligt börjar folk ropa i munnen på varandra. Studerande för De gröna vid studentkåren (HyVi) och Samlingspartiets studerandeförbund argumenterar över vilket nationellt parti som gjort mest tabbar angående skyddandet av träsk. Men vad har studentkåren med träsk att göra, funderar jag.

“Everything is politics”, har bl.a.

Thomas Mann sagt. Var gränsen Vadå delegationen? Vadå SNÄf?

Längst bak i salen sitter SNÄf:s glada delegater.

Från vänster: Emma Grönroos, Heidi Enbacka och Max Åström. Foto: SNÄf

Soc&komposten 20

Delegationen är högsta beslutande organ i Helsingfors universitets studentkår (HUS). Delegationens möten ordnas ungefär en gång i månaden under läsåret. Under möten besluter man om bl.a. studentkårens verksamhetsplan och budget. Av HUS-medlemmarna blir 60 delegater valda genom delegationsval som ordnas vartannat år. Delegaterna väljs ofta in från grupper. SNÄf (Svenska Nationer och Ämnesföreningar som StudOrg hör till) fick tre mandat i valet 2014.

I HUS styrelseförhandlingar fick SNÄf ingen plats i styrelsen och sitter därför nu i oppositionen. Också du kan delta som åhörare på delegationsmöten!

SNÄf kämpar för det svenska språket

Delegationen vid Studentkåren vid Helsingfors universitet hade möte i Mejlans den 19.2.

Foto: Heidi Enbacka

“

Plötsligt börjar folk ropa i munnen på varandra. Studerande för De gröna vid studentkåren (HyVi) och Samlingspartiets studerandeförbund argumenterar över vilket nationellt parti som gjort mest tabbar angående skyddandet av träsk. Men vad har studentkåren med träsk att göra, funderar jag.

För den ivrige finns mera info här: hyy . helsinki . fi / sv / studentkåren / organisation/delegation

för studentkårspolitik och nationell politik går är inte enkelt att definiera. Kanske den går just vid de där träsken då. (Diskussionen handlade alltså om HUS:s miljöprogram.)

Du hittar SNÄf också på Facebook (Svenska Nationer och Ämnesföreningar) och Instagram (snaf.rf).

och kan ses i efterhand på sidan new.livestream.com/muunne/HYY

Se Delegationsmötet 19.2.2015 från ca 00:30 framåt för att se SNÄf:s fråga angående tvåspråkighet vid studentkåren.

Heidi Enbacka

Bild: Lilian Tikkanen

Under delegationsmötet behandlades också studerandes och studentkårers roll i riksdagsvalet. Aktuella valteman för oss högskolestuderande är att alla fortsättningsvis ska få avgiftsfri utbildning, att Studenthälsans verksamhet kan fortsätta och att studiestödsvillkoren förbättras.

Vi bör se efter att regeringsprogrammet också jobbar för studerandes väl och övervaka att inga fler nedskärningar sker på utbildningssektorn.

Dessa valteman ingår i de kampanjer som såväl FSF:s (Finlands studentkårers förbund)

och HUS:s styrelse presenterade. De uppmanade studerande att av riksdagsvalskandidater aktivt kräva vallöften med anknytning till utbildning.

Den officiella hashtagen är #koulutuslupaus. Jobbet som HUS gör under riksdagsvalet är intressebevakning i mycket konkret form. Det här visar att vi studerande vill och kan sätta press på nationella beslutsfattare.

Inför nästa delegationsmöte behöver jag inte gå utanför min bekvämlighetszon.

Istället får jag söka mig till en bekant plats där jag spenderat många timmar i sångens tecken: Musiksalen vid Gamla studenthuset. I april ska jag däremot söka mig till åkrarna i Vik. Delegationen on tour – vilket äventyr alltså!

Delegationsmöten sänds också live

Ordförande i SNÄf:s delegationsgrupp Studerar sociologi vid Statsvetenskapliga fakulteten

21 Soc&komposten

Hänt i StudOrg

Winter wonderland

Valentinhockey den 12.2. Fotot från StudOrgs Instagram. “It’s valentinhockey beibi! #valentinhockey15 #pipolätkä #minttukakao #studorgvstf #vislårdom”

StudOrgs medlemmar har under vårterminen hunnit njuta av vilda vinterlekar och roliga fester.

Några evenemang StudOrg ordnat under våren:

Fastlaskiainen i Ulrikasborg. StudOrgare åkte också pulka på fastlagsjippot den 17.2. Foto: Lilian Tikkanen

Ny kurator för StudOrg StudOrg fick ny kurator på föreningens vårmöte den 25.2. Fjolårets ordförande för styrelsen, Robin Tiivola, blev kurator för verksamhetsåret 2015-2016. Nuvarande kurator Elin Andersson sitter kvar tills sommaren. Kuratorskiftet sker officiellt i juni-juli.

I nästa nummer av Soc&komposten får ni läsa om Elin Anderssons StudOrg-minnen!

Mer information om kuratorerna finns på hemsidan studorg.org.

Soc&komposten 22

21.1 Hattifnattstund 26.1 Suomisits 31.1 Inledande sits 3.2 Morgonmål 13.2 Vändagskaffe 16.2 Halarsy & bullabakning

O

ur tutors took me and my fellow international students to an ice swimming place in Vantaa a few weeks ago. For all of us, including a couple of the Finns, it was our first time participating in this curous Finnish tradition.

A

s my body was enveloped by the freezing black lake water, I couldn’t help thinking something along the lines of: “You’re telling me Finns do this for

I approached the experience with a weird mixture of apprehension and curiosity. I knew that Finnish people and tourists did this all the time, so how bad could it be, really? I’ve been willing to try just about anything while I’ve been here in Finland, but that didn’t stop me from being a bit nervous. I think many of my fellow first timers − who hailed from the Netherlands, Latvia, Czech Republic, and Sweden − shared my feelings.

Bild:

Sara

Östm

an

Frosty Finnish culture I’m glad I was able to take part in this ice swimming adventure. Apart from being an exciting rush and a fun bonding experience with my new friends, it reminded me that it’s important to temper your skepticism when you go abroad, and to approach new experiences with a truly open mind.

Our tutors were able to persuade us to experience a quintessential part of Finnish culture...and we certainly have a good story to tell our friends back home.

After roasting in the sauna for a while, we finally decided it was now or never. We plunged one by one into the lake, and emerged, gasping and shrieking, after mere seconds in the frigid water.

Trust me, after being in a frozen lake, going back in the sauna becomes an extremely attractive prospect.

That didn’t stop us from going back in the water a second time later, though.

Jonah McKeown USA Exchange student at Soc&kom Journalism

Bild: Sara Ekstrand

fun?”

23 Soc&komposten

StudOrg idrottar goes bouldering

Utan rep i fem meter Camilla Alperi, StudOrg-medlem

“Superroligt!”

Text: Lilian Tikkanen Foto: Felix Holmberg Bouldering är att klättra inomhus på byggda banor eller block, helt utan några rep.

Väggarna är fem meter höga och golvet är täckt av en halv meter tjock mjuk madrass.

Gör det ont om man faller?

bättra sin teknik, styrka och uthållighet enligt sina egna intressen. Man kan bouldra ensam eller i grupp. Bouldering kan lära en problemlösning, att tåla misslyckande och att njuta av att lyckas, beskrivs det på webbsidan.

− Inte egentligen, ifall man inte råkar landar dåligt, till exempel på nacken, säger Sebastian Granskog som i februari besökte Isatsis klättringscenter tillsammans med några andra StudOrgare.

Boulderkeskus ordnar klättring på olika orter i Helsingfors.

På webbsidan boulderkeskus. com beskrivs bouldering som en effektiv motionsgren som inte känns som motion. Man kan för-

Camilla Alperi har varit med om bouldering tidigare, då StudOrg idrottar i fjol besökte en klättringshall tillsammans med Tek- nologföreningen. − Det var superroligt, säger Alperi. Hon tycker om att prova på nya sporter man kanske inte annars skulle hitta. Ett stort plus var enligt Alperi att det var lite annorlunda än den vanliga StudOrg idrottar. De evenemangen är tyvärr begränsade till utrymmet föreningen har bokat.

Soc&komposten 24

Sebastian Granskog har testat på bouldering några gånger tidigare. Oftast är det roligt och han rekommenderar det trots att det är tungt. − Det är jättebra träning för hela kroppen. Det finns egentligen inga förutsättningar eftersom man blir bättre för varje gång. Så klart vissa grejer hänger på styrka, men en stor del är också teknik. Jättemånga spänner sig till exempel helt för mycket när de hänger fast i väggen. Det anstränger musklerna då man egentligen borde luta sig bakåt, slappna av och hålla armarna raka tills man har räknat ut hur man skall klättra resten av banan.

StudOrgs programansvariga Malena Lunabba var också med på bouldering senast. Hon tycker det var roligt att klättra i sällskap av andra StudOrg-medlemmar. − Men bouldering va nog helt för svårt och jobbigt för min smak. Jag vågade inte alls klättra när man saknade säkerhetslina, säger Lunabba.

Ribban kan vara hög för medlemmar att delta i idrottsprogram så som lagsport, men sådana här evenemang kan vara lättare att delta i fall man inte har en idrottsbakgrund, menar Felix Holmberg som är idrottsansvarig i StudOrg. Lunabba håller med. Hon försöker för tillfället ordna ett evenemang där föreningsmedlemmarna prövar på yoga tillsammans.

StudOrg idrottar ordnas vanligtvis på tisdag kväll kl. 18-19. De flesta idrottstillfällena är gratis för medlemmar, men för en del evenemang får man betala en liten summa för.

Bilder från senaste boulderingsessionen hittar du på Stud-Orgs Flickr-sida, StudOrg Paparazzi.

Du hittar sidan också via en länk på sidan studorg.org/komposten.

Kolumn

Idrott hör till (studie)livet

I

drott har alltid varit betydelsefullt för mig. Jag behöver helt enkelt idrotten för att kunna må bra. Idrotten hjälper mig att lindra stress, ge mig energi till den ibland grådaskiga vardagen, samtidigt som jag anser att idrottsutövning hör till det roligaste man kan hålla på med på sin fritid. Speciellt då det känns tungt är det för mig ett sätt att koppla bort tankarna för en stund och istället få njuta av en adrenalinkick.

Innan jag började studera på Soc&kom slutade jag spela handboll, idrottsgrenen som gett mig mycket och som varit en stor del av mitt liv. Då studierna körde igång kände jag att jag behövde hitta något som ersätter handbollen. Efter att som gulis ha deltagit i höstens första ”StudOrg idrottar” fastnade jag direkt för idrottsverksamheten inom studentorganisationen.

Idrottsevenemangen fungerade väldigt bra för mig för att lära känna medstuderande och samtidigt upplevde jag att det på StudOrgs idrottstimmar var en bra balans mellan tävlingsinriktad idrott och en avslappnad stämning. Dessa nämnare är de största orsakerna till att jag aktivt varit medoch fungerat som idrottsansvarig i över två år.

Gruppkänslan som skapas är även avgörande för att jag varit med så länge. Till höjdpunkterna under StudOrg idrottar hör definitivt förra höstens innebandyturer då vi några gånger varit närmarare 20 stycken på plats. Det har varit fint att se så många idrotta samtidigt.

Universitetsserien i fotboll som vi brukar delta i både på hösten och våren tycker jag också är en speciellt rolig grej.

Det tyngsta med uppdraget som idrottsansvarig känner jag att ha varit det faktum att det är svårt att locka med folk till olika evenemang. Jag känner att idrottsutbudet kunde ha varit mångsidigare under årens lopp och på så sätt lockat med fler människor. Samtidigt har vi under pågående läsår de facto ordnat bl.a. beachvolleyboll och bouldering (två gånger), deltagit i universitetsserien i fotboll- och innebandy samt spelat en traditionsenlig hockeymatch mot TF. Dessutom ordnar högskolan under januari-april ledd motion varje torsdag under tolv veckors tid. StudOrgs löpsällskap, som grundades förra året, försöker vi också få igång på allvar då det börjar bli bättre väder.

Felix Holmberg Idrottsansvarig i StudOrg Studerar socialt arbete vid Soc&kom

“

Speciellt då det känns tungt är det för mig ett sätt att koppla bort tankarna för en stund och istället få njuta av en adrenalinkick.”

Ha en skön vår, och håll utkik för de kommande evenemangen! Kom gärna även med önskemål angående idrott ni vill att StudOrg ska syssla med!

Felix med Lucas Dahlström (t.v) före en fotbollsmatch StudOrg mot Teknologföreningen (TF) hösten 2013.

Bilder: StudOrg

25 Soc&komposten

Styrelsens sida B ild

Sekreterarens jeremiad

: Li li a n Tik en kan

J

ag fick som uppdrag att skriva en text till årets första nummer av Soc&komposten.

Kul, tänkte jag först. Nu, en vecka senare, en dag efter deadline (förlåt Lilian), sätter jag mig ner för att krafsa ihop mina tankar om styrelseskapet hittills.

Det är två månader sedan året 2015 inleddes. Lika lång tid har jag varit sekreterare för StudOrg. Tio månader kvarstår. Jag vill vara ärlig med er. Det har varit mera arbete än vad jag egentligen trodde jag ställde upp för.

Ibland känns det tungt.

Ibland har jag lust att gråta.

Ibland vill jag skita i att skriva infomail. Ibland vill jag gå sönder. Ibland.

Det är ändå inte hela sanningen. Det finns stunder som jag faktiskt tycker om att göra det jag gör. Dessa stunder är förvånansvärt många.

Det känns som att jag vunnit på lotteri varje gång jag hör någon säga något som tyder på att hen läst infomailet.

“

När mina inlägg på StudOrgs Facebook-grupp får en like, lyfts mina mungipor ett tum uppåt (på bägge sida).

Känslan jag får, när jag får bekräftelse på att något av mina otaliga spam-meddelanden nått fram till medlemmarna, är ganska så underbar.

Vad har varit allra bäst hittills då? Det är en viss feedback som kom till styrelsen via StudOrgs hemsida. Feedbacken kom från någon som kallar sig själv ”Kakka”, och den löd såhär: ”Infomejlen är härliga och inspirerande! De får mig att skratta. Fortsätt i samma takt!”

Tusen tack åt dig, Kakka.

Saker som denna ger mig den energi, som ibland saknas. Ibland.

Känslan jag får, när jag får bekräftelse på att något av mina otaliga spam-meddelanden nått fram till medlemmarna, är ganska så underbar.

Soc&komposten 26

Susanna Yrjölä Sekreterare Vad är styrelsens sida?

I varje nummer av Soc&komposten kommer hädanefter att publiceras en text av en styrelsemedlem. De kan berätta om sina upplevelser under sin tid i styrelsen eller om något helt annat.

Texterna kommer att publiceras också på StudOrgs hemsida, studorg.org/utskottsblogg/. På hemsidan finns mycket annat om föreningen, så klicka dig klok! Glöm inte att du kan kontakta styrelsemedlemmar personligen vid frågor!

StudOrgs styrelse består av 10 personer, valda på föreningens möten av medlemmar. Styrelsens ordförande ser till att sekreteraren, skattmästaren och ansvariga för föreningens utskott lyckas med sina uppgifter.

StudOrgs miljöansvar

Bioroskisen har anlänt! rvju e t m In

ed

Felicia Aminoff Miljöansvarig i StudOrg

Skärmdump från StudOrgs Instagram

Bild: Sara Ekstrand

Ä

ven om StudOrgs Miljöansvariga Felicia Aminoff visste lite om uppdraget då hon tog emot det, kände hon att det är här hon som biämnesstuderande i miljöförändring och intresserad av miljöskydd mest kan bidra med. En utmaning är sopsorteringen inom Studorg.

Text: Hanna Rautoma Enligt Aminoff är konkreta åtgärder inte helt lätta att utföra i Studorg. Många är i teorin positivt inställda, men låter lättjan ta över t.ex. i sopsorteringen efter fester. − Och nu vet jag ju med mig själv också att efter ett visst antal snapsar så är sopsorteringen kanske inte ens topp prioritet, säger Aminoff.

Det största problemet med avfallshanteringen i StudOrg är enligt henne att glas och metall inte återvinns, vilket kan bero på avsaknaden av ett för ändamålet lämpligt kärl (t.ex. som i Nya Studenthuset) i byggnaden.

För tillfället utreder Aminoff om StudOrg kunde få föra glas och metall till Valtsikkans (Finskspråkiga statsvetenskapliga

fakulteten i grannen) sophanteringsutrymme. − Det är ju ändå universitetet som betalar för sopsorteringen så det borde inte vara helt omöjligt.

En första etapp i sopsorteringen var införskaffandet av bioroskis till Studorg- rummet.

Tillsammans med styrelsen har Aminoff gått igenom Studorgs miljöplan och fått pengar till inköpet som såklart skulle vara second hand. Att bara gå till Ikea skulle strida mot miljöplanen där det står att StudOrg ”i mån av möjlighet försöker handla begagnade saker”. På internetsidan tori.fi hittade hon en kompost med lock, vilket är en nödvändighet för att undvika lukt.

− Det första problemet efter att jag köpt roskisen var ändå att de inte hade tillräckligt stora bioavfallspåsar i matbutiken, men vi ska se om det finns i Tukkun. På frågan huruvida Studorgarnas bananskal och kaffesump kommer att hitta fram till det nya kärlet svarar hon att det beror på egna vanor. − Har man bioroskis hemma använder man den säkert i skolan också.

Fastän alla inte skulle använda kärlet, komposteras i alla fall en del av avfallet, vilket hon ställer sig positiv till. Det finns ändå en del praktiska aspekter kvar att utreda, t.ex. vem som ansvarar för tömningen. Aminoff menar att hon själv inte kan ta fullt ansvar, eftersom hon inte vistas i skolan varje vecka.

27 Soc&komposten

Studorgs

12 17 kl. 18

StudOrg idrottar: FUTSAL Unisport Gumtäkt

StudOrg idrottar: BASKET

Unisport Gumtäkt

30 kl. 19

19 kl. 8

26 kl. 8

StudOrgrummet

Unisport förvaltningsbyggnaden

Motionstimme: BOLLGYMPA Unisport förvaltningsbyggnaden

Ett dokument med alla evenemang finns i StudOrgs Facebook-grupp.

Ny information uppdateras och varje vecka får medlemmarna infomejl som också publiceras i gruppen.

Soc&komposten 28

kl. 12

Motionstimme: STRETCHING

StudOrg goes TEATER Viirus: Valet och kvalet

31 kl. 18

2015

15

YLONZ biljettsläpp

kl. 12

Unisport förvaltningsbyggnaden

24 kl. 18

13

Motionstimme: BODYPUMP

kl. 8

program mars

Kannstöparnas INNEBANDYTURNERING

Vik

23

VALDEBATT

kl. 17

27

Festsalen, Soc&kom

StudOrgs DAMMIDDAG Nypolen

kl. 19

StudOrg idrottar: INNEBANDY

Unisport Gumtäkt

Foto: Lilian Tikkanen