Issuu

SOC& KOMPOSTEN

Studentorganisationen vid Soc&kom

april 2015

INNEHÅLL

OM VAL

REKTORSKAFFE

KOLUMNEN Understöd för kaffe och fest

STUDENTBAROMETERN

6-7

KOMMENTAREN Varför ingen förstår något

STUDORG DEMONSTRERAR

INFÖR RIKSDAGSVALET 2015

VAD TYCKER VALKANDIDATERNA?

10 - 11

STUDORGS KURATOR Elin Andersson

12 - 13

NOVELL Sound & vision KALENDER

SOC&KOMPOSTEN är StudOrgs egna obundna

icke-kommersiella studerandedrivna tidning.

Få din röst hörd och din synvinkel spridd, kom med i nästa redaktion!

14 - 15 16

DATUM: 15 april 2015 ANSVARIG UTGIVARE: Oskari Bäck CHEFREDAKTÖR: LilianTikkanen REDAKTIONSSEKRETERARE: Lukas Rusk SKRIBENTER: Ellen Avellan, Axel Nurmi, Elin Andersson, Claes Bergh, Emma Tcheng, Karl-Mikael Grimm, Benjamin Ellenberg, Henrik Wickström, Pauliina Perkonoja LAYOUT: Sara Ekstrand PÄRMBILD: Fanny Hatunpää UTGIVARE: Studentorganisationen vid Svenska social- och kommunalhögskolan vid Helsingfors universitet rf.

CHEFREDAKTÖRENS KOMMENTAR

Val varje dag Det politiska beslutsfattandet påverkar kanske miljön mer än de dagliga val vi gör i butiken och på lunchcaféet, men även dessa har en betydelse. Som studerande äter du förmånlig lunch och kan välja det bästa för miljön utan extra möda. Tidningen du just slått upp är tung med åsikter som tillhör StudOrgare. Soc&komposten är StudOrgs medlemstidning och strävar efter att engagera studerande och skapa diskussion. Därför passar det bra med texter av studerande de flesta känner - det är lätt att gå fram till skribenten och fråga eller diskutera. Jag frågade de riksdagsvalskandidater som studerar vid Soc&kom ifall de vill skriva till tidningen. Det kändes relevant eftersom vi på söndag traskar till vallokalerna. Den politiska våren har varit speciellt påtaglig också här på högskolan med valdebatt och vardagsrumstent. Beslutsfattandet är nära oss studerande också i andra former. Du kanske har märkt att Unicafé har ett lunchalternativ med ordet klimatval på menyn. På restaurangens webbsidor står det att klimatvalet påfrestar miljön minst en fjärdedel mindre än andra alternativ. Kedjan väljer också ekologiska och inhemska produkter och undviker att servera överfiskade havsdjur. Visste du att varje restaurang också har en egen miljöagent? Man kan alltså med gott samvete äta på Unicafe varje dag eftersom miljökriterierna är viktiga för kedjan. Dessutom är det billigt!

Jag har lagt märke till att Unicafés klimatval alltid är vegetariskt eller veganskt. Det är helt logiskt eftersom många undersökningar tyder på att en växtbaserad kost påfrestar miljön minst. Redan genom att välja en vegelunch ibland gör du miljön en tjänst. Varför inte ge den växtbaserade maten en chans? Lättast blir det i lunchcaféet - kökspersonalen kan sin sak och tillreder oftast smaklig och näringsrik vegemat. Det finns hopp om att såväl politiker som medborgare börjar inse att framtiden inte är ljus ifall man fortsätter producera och konsumera med samma takt. Så i stället för att bli uppgiven och tänka att man ändå inte kan rädda alla och välja rätt alltid, kan du göra så många bra vardagliga val du vill och kan. Genom att tala om dessa val med våra bekanta kan vi kanske skapa en kultur där individen vill göra mer för miljön och en hållbar framtid. Njut av våren, vegematen och av StudOrgs rättvisemärkta kaffe!

LILIAN TIKKANEN Chefredaktör 3

REKTORSKAFFE

Rektorskaffe Fredagen den 6 mars träffade StudOrgs styrelse högskolans ledning på rektorskaffet. Det var första rektorskaffet för i år och också första rektorskaffet tillsammans med Mirjam Kalland. Den här gången diskuterades studenternas psykiska hälsa och utbytesmöjligheter mest. Angående studenters psykiska välmående konstaterade Kalland att det definitivt hör till högskolans intressen att se till att alla studenter mår bra. Marina Aalto kommenterade att det finns en studiepsykolog vid namn Susanne Tiihonen som man kan gå till om man kört fast helt och hållet. Om det gäller själva studieplanen finns förstås också högskolans egen studiebyrå till förfogande. Vi alla tillsammans konstaterade också att det ligger en del ansvar på medstudenterna att hålla lite koll på sina vänner och ta tag i saken om någon vän inte mår bra. Undervisningspersonalen finns också till hands, men det kan vara svårt för dem att upptäcka problem på samma sätt som exempelvis i gymnasiet. Vi talade en hel del om hur viktigt det är att ha möjlighet att åka på utbyte under studietiden. Kalland var väldigt positivt inställd till detta, och höll med om att det måste finnas en så kall-

ad lucka i studierna så att man har möjlighet att åka utomlands utan att studietiden förlängs. Hon ansåg också att Soc&kom bra kunde undersöka möjligheten att utveckla exempelvis nätundervisningen någon gång i framtiden. Ledningen höll starkt på att det är viktigt att systemet inte ska vara sådant att studenter ger upp med att söka till utbyte på grund av att det är för svårt att få utbytet att passa ihop med studierna på Soc&kom. En gemensam nämnare för både välmående och möjlighet att åka på utbyte är föreläsarnas attityder, som StudOrgs styrelse påpekade att inte alltid är väldigt flexibla gällande frånvaro. Många upplever mycket stress med flera kurser som kräver närvaro vid föreläsningar. Det samma gäller när man överväger utbyte, det kan vara svårt att åka om det finns en obligatorisk kurs som kräver närvaro, om den ordnas bara en gång per år.

ELLEN AVELLAN Studie- och arbetslivsansvarig

Vad är rektorskaffe? StudOrgs styrelse och högskolans ledning träffas två eller tre gånger per termin för att diskutera aktuella ärenden. Ledningen består av rektor, förvaltningschef, prorektorer och någon från studiebyrån beroende på ärenden som behandlas. Ifall man har ett ärende man vill framföra direkt till någon av ovannämnda personer är det lätt skött genom att meddela StudOrgs styrelse om detta. Den 22 april kommer styrelsen att träffa rektorn och resten av högskolans ledning för att diskutera aktuella ärenden inom högskolan. Om du önskar att något specifikt ämne tas upp, ska du skicka in en frågeställning till styrelsen senast den 21 april. Ärendet kan du skicka till styrelsen via epost eller kontakta styrelsen anonymt via hemsidans feedbackformulär på studorg.org.

STYRELSEKOLUMNEN

Understöd för kaffe och fest Jag har haft en rolig början på mitt år i styrelsen. Vi har haft chillkvällar med vänföreningarnas styrelser. Jag har burit upp mat till Nylle på fredag förmiddag och städat Nypolen på morgonnatten. Vi har lagat mat och badat bastu med styssen. Nu är de tre första månaderna av året 2015 bakom oss. Det betyder att jag som skattmästare borde sätta mig ner och bokföra årets första kvartal. Bokföringen är en lista på hur StudOrgs pengar har använts. En helt ny erfarenhet för mig. Det är samtidigt spännande och skrämmande, vilket kanske säger att jag är rätt person på rätt plats. Ännu vet jag inte med säkerhet hur det har gått, men min magkänsla säger att vi klarat oss bra. Vi har arrangerat några stora fester samt flera kultur‐ och idrottsevenemang i år, och vi har använt just så mycket pengar som vi borde. Däremot är jag helt förbluffad över hur mycket kaffe, te och mjölk som föreningen lyckas göra slut på under en månad. Lyckligtvis har man planerat in det i budgeten. Så vi kan fortsätta i samma spår. Gratis kaffe och te i StudOrg‐rummet är en av de viktigaste förmånerna som vi erbjuder våra med-

lemmar, och det skall vi se till att vi har råd med också i fortsättningen. Jag är glad att vi har möjligheten att arrangera ett brett utbud av evenemang. För att det skall gå behövs aktiva medlemmar som ställer upp för föreningen. En annan sak som möjliggör evenemangen är det stöd vi får. Till min uppgift hör att söka understöd från de stiftelser och fonder som kan tänkas vilja stöda vår verksamhet. Jag fortsätter traditionen påbörjad av vår sekreterare i förra numret, och skriver den här texten dagen efter deadline. Tur är väl det, för det ger mig chansen att komma med goda nyheter. Jag har just fått besked om att vi fått ett betydande understöd från en förträfflig stiftelse. StudOrgs ekonomiska framtid är tryggad, åtminstone för en tid framöver.

CLAES BERGH Skattmästare 5

UNIVERSITETET

Samma på svenska? Studerande gav det svenskspråkiga uni medelmåttiga vitsord i det mesta. Enligt den stora enkätundersökningen är studenterna i medeltal rätt nöjda och trivs bra. En del studerande vid Soc&kom upplevde ändå att de valt fel studieinriktning.

Fredagen den 13 mars lanserades Unis studentbarometer 2014, en rapport över en enkätundersökning bland studenter som berörs av den svenskspråkiga undervisningen vid Helsingfors universitet. Nästan 700 studerande från alla fakulteter svarade på enkäten som skickades ut per e‐post för ungefär ett år sedan, och med största sannolikhet har även du fått enkäten. Det är första gången på över tio år som en undersökning gjorts som specifikt berör den svenskspråkiga undervisningen vid uni. Vad kom man då fram till? Vad tycker studerande egentligen att fungerar och inte fungerar på svenska?

Först och främst kan man konstatera att studenterna allmänt taget är nöjda med studierna samt med kvaliteten på den svenskspråkiga undervisningen. Nio av tio anser att studierna ger dem goda eller mycket goda förutsättningar att jobba på svenska inom sitt område. Vi på Soc&kom är privilegierade. Det kan vara svårt för oss att förstå hur studievardagen ter sig för andra svenskspråkiga studerande vid andra fakulteter. Helsingfors universitet är enligt Universitetslagen tvåspråkigt, och har ett riksansvar att utbilda svenskkunniga experter i agrikultur, geografi, juridik, medicin, provisorutbildning, socialpsykologi, socialt arbete, journalistik och veterinärmedicin. Trots det uttrycker studenterna ett starkt behov av mera undervisning på sitt eget modersmål, och på vissa linjer saknas det svenskspråkiga grundkurser i det egna huvudämnet.

Det finns även ett behov av allmänna och obligatoriska kurser så som IKT, statistik och vetenskapligt skrivande på svenska. Alla har inte en möjlighet att gå till exempel statistikkursen som så många här kämpar med på svenska, för att inte tala om att kunna fråga läraren om en specifik uppgift och sedan få svar på svenska.

Ett annat stort problem är bristen på svenskspråkig litteratur. På många linjer, så som juridik och medicin där terminologin är ytterst viktig, finns det väldigt lite material på svenska och studerande tvingas på egen hand leta reda på vad de specifika termerna heter på svenska. Ungefär en femtedel svarade i enkäten att tentamensfrågorna sällan eller aldrig är utformade på god svenska, och vid sex av fakulteterna var andelen 25 procent eller högre. Och fler än en av 10 upplever att de aldrig eller sällan blir rättvist bedömda då de skriver sina tentamenssvar på svenska. Som sagt, på ett allmänt plan trivs studerandena, men det finns vissa konkreta och viktiga problemområden man omedelbart borde ta itu med. Jag har plockat russinen ur bullen åt er och presenterar nu kort ett urval av Soc&koms resultat, se siffrorna här intill. Totalt finns det 358 svenskspråkiga studerande vid Soc&kom varav 120 svarade på enkäten. Nästan nio av tio bedömer att de har mycket goda skriftliga kunskaper i svenska. Lite över en tiondel anser att det har svaga eller mycket svaga munt-

liga kunskaper i finska, medan motsvarande siffra i engelska bara är 2 procent. Nästan alla anser att det är viktigt med grundstudier på svenska i det egna huvudämnet. I enkäten ställdes även frågor om undervisningens kvalitet. Studerandena är relativt nöjda med de olika aspekterna som berör undervisningen. Här kan noteras att på frågan om lärarnas goda pedagogiska förmåga samt hur intresseväckande undervisningen är var Soc&koms svar en aning lägre jämfört med svaren från alla fakulteter. Bara hälften av respondenterna på Soc&kom tyckte att tentamensfrågorna alltid är tydliga och utformade på god svenska, och en tredjedel tyckte att de ofta är det. Även om dessa siffror är höga jämfört med andra fakulteter, kan man ändå fråga sig om andelen inte ändå borde vara högre? Borde inte tentamensfrågorna vid en helt svenskspråkig enhet utan undantag vara tydliga och på väldigt god svenska? Positivt är ändå att ingen på Soc&kom anser att de aldrig eller sällan blir orättvist bedömda. Bland alla fakulteter hade Soc&kom den högsta andelen respondenter som tyckte att de har möjlighet att få studie-

vägledning samt handledning för avhandlingen på svenska. Studerandena var även övervägande nöjda med den handledning de fått. Sju av tio studerande är övervägande nöjda med studierna vid uni i allmänhet.

"Endast 63 procent av studenterna vid Soc&kom studerar så att säga helhjärtat." När det kommer till frågan om att avbryta studierna eller att byta huvudämne är Soc&koms resultat ganska intressanta. En tredjedel har övervägt att byta huvudämne, fyra procent har övervägt att avbryta studierna och lika stor andel studerande har övervägt bägge. Detta betyder att endast 63 procent av studenterna vid Soc&kom studerar så att säga helhjärtat. För att jämföra är motsvarande andel för Medicinska fakulteten 96 procent och för Juridiska fakulteten 86 procent. Jag tror att många av oss känner åtminstone ett par studerande som lämnat Soc&kom. Vad beror detta på?

Varför kan inte högskolan hålla kvar sina studerande så att de skulle bli färdiga politices kandidater från Soc&kom inom utsatt tid? Eftersom högskolan får stora summor för varje utexaminerad är detta även en ekonomisk fråga. Och hur trevligt är det att studera om det i slutändan inte finns så många av gulisarna som började studera med en kvar? En studerande på Soc&kom kommenterade i enkäten följande: ”Studierna motsvarar inte mina förväntningar. Pedagogiken är usel och personalen stundvis omöjlig att förhandla med.” Detta är såklart endast en åsikt och vi måste komma ihåg att studerandena är övervägande nöjda med sina studier. Men kanske Soc&kom ändå, trots sitt rykte om att vara ”Onnela”, har något att förbättra? Rapporten gjordes av Jonas Lindholm och Ronny Rantamäki på enheten för svenska ärenden vid Helsingfors universitet. Hela rapporten går att läsa på nätet: www.helsinki.fi/julkaisut/aineisto/ hallinnon_julkaisuja_92_2015.pdf

PAULIINA PERKONOJA Socialpsykologistuderande

Svarsmedelvärdet på varje fråga som besvarades av studenterna vid Soc&kom. Skalan går från 1-5, där 1=helt av annan åsikt och 5=helt av samma åsikt. Standardavvikelsen anges inom parentes. Lärandemålen förs tydligt fram i början av kursen

Undervisningsformerna stöder den egna inlärningen

Studenterna uppmuntras till att ställa frågor och diskutera

Svenskspråkiga kurs‐ och tentamenslitteraturen är ändamålsenlig

Deltar hellre i undervisningen än avlägga tentamen på egen hand genom tentamen

3,6 (0,9)

3,4 (0,9)

3,6 (1,1)

3,3 (1,0)

4,3 (0,9)

3,3 (1,0)

3,4 (0,9)

4,0 (1,2)

3,0 (0,9)

Undervisningsformerna är mångsidiga

Undervisningen upplevs basera sig på aktuell forskning

Undervisningen är intresseväckande

Tar ansvar för sitt eget lärande

Lärarna har en god pedagogisk förmåga 7

REDAKTIONSSEKRETERARENS KOMMENTAR

Varför ingen förstår något I min förra kolumn lovade jag att berätta om Kristinestad och katter. Det tänker jag göra, men endast kort, för jag har en intressantare sak jag vill diskutera. I alla fall var det lugnt i Kristinestad, och det var fler katter på gatorna än människor. Det om det. Dags för en kulturkolumn. Till det här numret av Soc&komposten bidrar jag med en novell. Ta och läs den, det kan faktiskt vara roligare att läsa den före den här kolumnen. Jag skrev novellen till en kurs i kreativt skrivande. Frågan som jag stötte på och som jag vill diskutera är: är det viktigt att kunna förstå en historia? Vår berättartradition bygger i dag starkt på en struktur som är logisk – i slutet ska det vara möjligt att förstå allt, om man är smart och observant. ”Allt som finns i en berättelse ska finnas där för en orsak”, sa Monika Fagerholm, som drog kursen jag var på. Den här logiken tycker jag är konstlad och onaturlig. Att förstå, är något som vi allt som oftast inte gör. Vi förstår bara en bråkdel av allt som vi ser i våra liv, och endast få saker är relevanta och har en mening till slut. Förståelse är ändå ett element som vi gärna vill se som en del av vårt liv, som ger det struktur och mening. Men är det ändå inte så att så gott som all förståelse vi har är fragmentarisk och subjektiv? Kan vi någon gång förstå precis allt om nå-

got, eller är vår förståelse bara det att vi tror att vi förstår för att vi inte ser det bredare perspektivet? I efterhand inser vi också ofta att när vi trodde att vi förstod, så förstod vi inget. Jag tror att meningen med en berättelse är att ge oss redskap att hantera våra liv och våra känslor. Det kan säkert många också hålla med om. Men är det viktigt att berättelsen är entydig för att uppnå det målet? Många författare skriver berättelser som är entydiga, men läsarna tvistar ändå i oändlighet om de olika tolkningarna. Därför frågar jag: Om vi ändå alla tolkar berättelser från vårt eget perspektiv, behöver det finnas ett rätt perspektiv? Är det inte mer värdefullt att alla får relatera berättelsen till sitt eget liv? Och tänk vad många intressanta tolkningar man kan komma fram till. Min mamma kopplade min novell till Germanwingskraschen, fast den är skriven en månad före händelsen. Kom gärna och berätta vad du läste in i storyn.

LUKAS RUSK Redaktionssekreterare

STUDORG

Valdebatt och kaffe med kandidaterna Politiskt engagerade studerande vid Soc&kom har haft en händelserik vår med förberedelser inför två olika evenemang med riksdagsvalet på agendan. Valdebatten och vardagsrumstenten var populära både bland studerande och lärare vid högskolan. Soc&kom ordnade i samarbete med Svenska Yle projektkursen "Debattledare inför riksdagsvalet 2015" för studerande vid alla huvudämneslinjer. Kursen inleddes redan på hösten och kulminerade i en partidebatt den 23 mars på Soc&kom. Fyra studerande fungerade som debattledare för varsin paneldiskussion där Nato, psykisk ohälsa, byråkrati och miljö var huvudrubriker. I panelen satt kandidater för De gröna, Svenska folkpartiet, Samlingspartiet, Vänsterförbundet, Socialdemokraterna och Centern. Evenemanget

filmades och går att se på Svenska Yles webb. Studerande från alla huvudämnen på Soc&kom fick föreslå teman för debatten. Under kursens gång jobbade fyra lag med hjälp av handledare med sina respektive teman och förberedde frågor för riksdagsvalskandidaterna. StudOrg ordnade ett lite annorlunda valevenemang den 9 april. I den avslappnade "olohuonetenttin" fick man ta en kaffe med kandidater för riksdagsvalet och få svar på sina frågor. Vänsterförbundet, SDP, De gröna och SFP var

representerade. Tenten ordnades i personalens kafferum på Soc&kom. På nästa uppslag kan du läsa kolumner av fyra riksdagsvalskandidater som studerar på Soc&kom. Kandidaterna fick själva välja ett ämne som engagerar dem vilket resulterade i texter om samhällsstrukturer, klimatförändring, studiestödet och arbetslöshet. Bland annat dessa frågor är det bra att fundera på inför riksdagsvalet nästa söndag.

LILIAN TIKKANEN

Den 13 mars deltog flera StudOrgare precis som tusentals andra studerande i en demonstration på Medborgarplatsen för att bibehålla rätten till studiestöd för en andra högskoleexamen. Studenterna hade kommit välutrustade med skyltar och slagord samt ett gott humör för att orka stå länge framför riksdagshuset. Men redan strax efter att demonstrationen inletts meddelade Svenska folkpartiet att de inte tänker stöda förslaget. Sedan drog sig även Samlingspartiet ur. Sist och slutligen var det enbart en riksdagsledamot, Kimmo Sasi, som stödde förslaget vid omröstningen. Det hela kom att kallas “vilda västern i riksdagen” av medierna, men studerandena jublade och än en gång lade man ner skyltarna i väntan på nästa demonstration, som förhoppningsvis inte är inom en snar framtid.

ELIN ANDERSSON StudOrgs kurator

RIKSDAGSVAL det lönsamt att arbeta. Det gör man bäst med en grundinkomst, som också skulle gälla för studerande och ersätta studiestödet i sin helhet (förutom möjligtvis låneborgen). Därutöver kunde studerande möjligtvis få ta del av det allmänna bostadsbidraget.

Studiestödet är sönder

Alla finländare kunde ha en grundinkomst på kring 500 euro, som minskar i takt med att inkomsterna ökar – dock aldrig mera än de nya inkomsterna är i storlek. Vid månadsinkomster på kring 1 000 euro skulle man inte mera få någon grundinkomst. Även studerande måste ha rätt till en tillräcklig grundtrygghet och ett stödsystem som inte straffar dem ifall de arbetar.

BENJAMIN ELLENBERG Riksdagsvalskandidat för SFP

Studiestödssystemet är trasigt från många aspekter: inkomstgränserna är för låga för att sporra till arbete vid sidan om studierna och studiestödet i sig är för lågt för att stöda heltidsstudier, framför allt i dyra studiestäder som Helsingfors. Att stödet varken uppmuntrar till arbete eller ger en dräglig inkomst är inte skäligt. Studiestödet borde skrotas och man borde börja från början. Man måste kunna kombinera en tillräcklig grundtrygghet och ett system som alltid gör

1. Stäng kranen då du tvättar tänderna. Vad har den för nytta då du har tandborsten i munnen och funderar på livets mening? 2. Ekologisk mat är dyrt, men vissa produkter är inte så mycket dyrare. Priset kastar med kanske några tiotals cent. Både din kropp och miljön tackar ifall du väljer den ekologiska produkten. 3. Försök undvika att slänga mat. I dag slängs ungefär 100 kg mat årligen ‐ per person! 4. Släck lampan då du inte är i rummet, spindlarna tycker också om mörker.

De senaste åren har man kommit på en massa nya regler och begränsningar till studiestödet. En av de senaste är den nya regeln om att 5 studiepoäng per månad inte längre räcker till stöd, man måste därutöver ha en totalmängd av 25 studiepoäng från det läsåret för att få något studiestöd. Ännu en till liten grupp studerande slussas därmed ut från studiestödssystemet. Ändringar som dessa brukar argumenteras med påståenden om snabbare studietakt. Det är skräpprat. Hur skulle studierna bli alls snabbare om någon som är fem före färdig inte kan göra en 20 poängs slutspurt och få studiestöd för det? Vad det handlar om är att trixa ut studerande från studiestödssystemet så att finansieringsgrunden håller.

te göras, tror jag att en enskild individ kan göra mycket. Nedan listar jag 15 enkla tips för en miljövänligare vardag. Med de flesta sparar du pengar på köpet!

5. Ta kortare duschar, oberoende hur varmt och skönt det är i den. 6. Duscha tillsammans med din partner, du sparar både vatten, pengar och kan få något annat på köpet ...

Bekämpa klimatförändringen EMMA TCHENG Riksdagsvalskandidat för SFP Klimatförändringen är en av vår tids största utmaningar. Vår generation är även den sista som kan bekämpa den. På ett nationellt samt globalt plan finns det mycket som måste göras, bland annat måste vi öka de förnybara energiresurserna och minska våra utsläpp markant. I dag behövs det en och en halv jordglob för att kunna producera det vi konsumerar. Detta är inte hållbart. Trots dessa stora förändringar som mås-

7. Sortera! I dag är det väldigt enkelt att organisera sitt skräp. Jag sorterar nästan allt, matrester, glas, plast, papper, kartong, metall etc. Om det känns jobbigt sortera åtminstone batterier och lampor. Kartong är också ganska lätt, det tar dessutom mycket plats i sopkorgen och då måste man föra den oftare. 8. Köp en torkställning för tvätten och häng dina kläder på den i stället för att använda torktumlaren. Dina kläder blir dessutom mindre skruttiga! 9. Ta en mindre pappershandduk då du torkar händerna. 10. Byt vanliga lampor mot en LED lampa, de kostar mer men de är miljövänliga och i längden sparar man pengar då de har fler ljustimmar. 11. Köp en take‐away mugg, dagens caféer fyller mer än gärna din mugg. Dessutom kan ingen skylla på dig för att ha lämnat disk i StudOrg.

12. Shoppa med en tygpåse i stället för en plastpåse. 13. Köp lokalproducerade livsmedel om det erbjuds, miljön tackar samtidigt som du stöder småföretagare. 14. Stäng av din dator då du lägger dig, du sparar både energi och tid! 15. Gå upp för trapporna i stället för att ta hissen. Både miljön och din hälsa tackar!

Vi behöver mer dialog mellan utbildning och arbetsliv. Det är samhällets uppgift att erbjuda en utbildning som det finns efterfrågan på på arbetsmarknaden. Det ska alltid löna sig att arbeta. Att höja inkomstgränsen för studiestödet skulle kunna vara ett sätt att hjälpa unga studerande: vi ska inte straffa dem som klarar av att studera och jobba samtidigt, det ger fel signal.

ningar på våra problem. Mantrat ”vi behöver strukturella reformer” upprepas och har blivit en minsta gemensamma nämnare, slagordet för valrörelsen. Lösningen på arbetslöshet, bostadsbrist och hållbarhetsunderskott. Vad de strukturella reformerna består av, eller hur det är tänkt att de ska föra med sig inbesparingar lämnas osagt.

Det är viktigt att se till att unga får möjligheten att arbeta. Där har till exempel kommunerna och privata sektorn en väldigt stor roll. Samhället förändras: vi behöver en ny deal. En rättvis deal som ger unga samma möjligheter att få jobb som tidigare generationer. Vi behöver inte heller bara nya jobb, vi behöver bra jobb.

I stort sätt all västerländsk forskning är enig om att det finns tre faktorer som kan sägas vara förklarande när det kommer till skapande av tillväxt. De är tillgången till arbetskraft, utbildningsnivå och innovation. Vidare har till exempel OECD och IMF påpekat att den kraftigt växande ekonomiska ojämlikheten har en negativ inverkan på tillväxten.

+17 år studier = arbetslöshet? HENRIK WICKSTRÖM Riksdagsvalskandidat för SFP Jag tror att vi alla har ett gemensamt mål för tillfället. Att skaffa ett bra jobb efter examen. Men vad hände med dealen att man efter att man blev färdig kunde lita på att hitta ett bra jobb? Våra föräldrar kunde ta det lilla lugna och satsa på studierna i vetskapen om att det skulle löna sig i det långa loppet. Utbildningen var en garant. Det är det inte mera. Det vet vi. Examen är en förutsättning, inte en nyckel. Man ska ha arbetserfarenhet (gärna från sin egen bransch) och studera snabbt. Numera kan du först utbilda dig i över 20 år för att sedan bli arbetslös. Fiffigt? Knappast. Vi har inte råd att utbilda oss för att sedan gå arbetslösa. Dealen håller inte.

Ett strukturellt problem? KARL-MIKAEL GRIMM Riksdagsvalskandidat för Centern De ungas utslagning, arbetslöshet, nyhjälplöshet och brist på framtidsutsikter är ett tacksamt problem för politiker. Vem anser inte att det lönar sig att satsa på de unga? Från höger till vänster hörs bekymrade röster och man understryker ivrigt hur viktigt man anser problemet vara. Rikets visa män samlas för att genom seminarier producera pressmeddelanden, utredningar och allehanda tankegods tänkta att fungera som lös-

För den ”vanliga” människan är de ”strukturella problemen ” däremot konkreta. De handlar om höga levnadskostnader, flitfällor och bostadsbrist, nedskärningar och minskade möjligheter till utbildning och ökande arbetslöshet. Så till lösningen: De strukturella problemen är i hög grad verkliga, i den mån att beslutsprocesserna inte tilltalar den berörda parten, de unga. Politiskt engagemang ses mer som en innovationsdödande karriärstege och inget som en ung person vill satsa sin fritid på. Då den drabbade parten inte ges möjlighet att själv formulera sitt problem finner vi oss sittande på seminarier med powerpointer framför oss, ivrigt analyserande det ”strukturella problemet”, samtidigt som missnöjet och hatet växer i kön till korvkiosken. Det finns element av ”ihan tavallisia asioita”, helt vanliga saker, i lösningen, som möjligheten till diskussion och organisering i bredare skala. Att skapa en politisk beslutsprocess som för demokratin närmare människan och på så sätt klarar av att urskilja problemen. Alternativ här är till exempel stadsdelsfullmäktigen och olika former av e‐demokrati. Hur vi formulerar problemet avgör också vilken lösning vi väljer, söker vi den i kommunstrukturer eller i människors vardag?

PERSONPORTRÄTT

BILD: AXEL NURMI

Elin Andersson har fungerat som StudOrgs kurator i två och ett halft år. Nu när det börjar bli dags att överräcka manteln till en ny kurator, reflekterar hon tillbaka över sin tid i StudOrg.

The curious case of kurator Andersson När jag sätter mig ner med Elin, börjar jag med att fråga hur länge hon studerat på Soc&kom. – Man ska aldrig fråga en studerande om hens studieålder, svarar hon med glimten i ögat. Vilket säger något om Elin och hennes betydelse för StudOrg som förening. När jag frågar om vilka alla poster hon haft måste vi skippa alla funktionärsposter för att listan ska vara ens överkomlig. Elin har fungerat bland mycket annat som skattis, årsfestmarskalk, ordförande och nu mest nyligen som kurator.

Elin har trivts bra i rollen som kurator. Hon anser att posten är mycket viktig, eftersom kuratorn agerar som föreningsminne, vilket är viktigt när man bara kan läsa till kandidat på Soc&kom. – Föreningsminnet sträcker sig längre bakåt än man skulle tänka, säger Elin. Förutom allt det man själv lärt

sig minns man också sådant som äldre studerande berättat åt en. Elin reflekterar över ifall hon kanske varit lite för aktiv i föreningsverksamheten, men kommer snabbt till slutsatsen att det nog varit värt det ändå. – För kontakterna och upplevelserna har det definitivt varit värt det. När annars kommer jag få kedja fast betongklumpar med gammal cider i Casas dörr? undrar hon och skrattar.

Trots att Elin varit med i spelet länge och väl känns det som om hon lugnt kan lämna föreningen vidare. StudOrg frodas och mår bra och Elin tror att hennes efterträdare, Robin Tiivola, kommer att sköta sin uppgift väl. – En sak som kuratorn måste tänka på är att man inte kan dominera styrelsens diskussioner, trots att man vet att man har rätt. Styrelsen måste få begå sina egna misstag också, hälsar hon åt Robin.

Vad är då Elins bästa StudOrg-minne? Det visar sig (föga förvånande) vara svårt att välja en specifik situation. – Alla diskussioner i StudOrg-rummet har varit viktiga för mig, säger Elin. Rummet symboliserar på nåt sätt vad StudOrg innebär för mig, ett ställe där folk med olika åsikter och tankar kan mötas och diskutera på ett vuxet sätt. – Fast mer specifikt har styrelsens sommarträffar alltid varit roliga, til�lägger hon. Ett fint och rörande StudOrg-minne fick Elin ganska nyligen. – Efter Skåttissitsen, där jag var sångledare, var det många som kom fram till mig på efterfesten och berättade att jag symboliserat StudOrg för dem och att de verkligen har uppskattat mitt arbete. Då måste jag medge att jag fällde en tår på väg hem i nattbussen.

AXEL NURMI Ordförande för gulnäbbsutskottet 13

NOVELL

Sound & vision Blått, blått, blått. Blue, blue, electric blue, that's the color of my room, where I will live. Så sjunger väl David Bowie i låten Sound and vision. Lite så känns det. Att stå där mitt på planen. När man är just där. Det enda som är viktigt är just den stunden. Inget annat.

Och dessa var de tankar som flödade genom hans huvud. Kände sig som i nån trans. När han duckade för det vinande elektriska svärdet. Snurrade, drog sitt blad, som fräsande klöv hans motståndare i en kaskad av blod och inälvor. ••• Ett skrikande barn. Känslan av att just ha krupit ur sin mors livmoder. Mörka natten. Lukt av rök. Håkan kände sig lite full, som han hade några promille i blodet. En sån overklig känsla. Eller som när man stiger upp från stolen, allt svartnar för en del av en sekund och det svindlar. Och i samma stund hade hans son fötts. Vilken konstig känsla. Han drog hörlurarna från sina öron. Sjukskötaren höll upp den lilla varelsen framför hans ansikte. Bara skrek och skrek. Så

jobbigt kan det väl inte vara. Det var så många känslointryck samtidigt. Så många att Håkan inte märkte hur musikspelaren i hans ficka, som för nån minut sen spelat Bon Iver, nu spydde små puffar med rök från skarven mellan metallfodralets delar. Han hade behövt musiken för att lugna sig. – Vet ni redan vad han ska heta? frågade sköterskan. Håkans käraste käraste Hilda låg på sjukhussängen. Utmattad efter att ha gett liv till den lilla varelsen. Samtidigt strålande av lycka. – David. Det hade vi tänkt. Efter David Bowie, svarade hon, tyst men ändå med nån sorts lycklig bestämdhet. •••

Kanske det var dags att ge den där stackars läsarjäveln lite bakgrundsstory, tänkte han. Han blickade ut över det tomma oändliga cyberplanet. Inga fiender i sikte. Han hade inget bättre att göra. Inte för att han var skyldig nåt. Han hade aldrig kommit över det. Eller det fanns ju fler saker han aldrig kom-

mit över. Men en av de viktigaste var väl det där. Han var olycksbarnet. Dagen han föddes sket sig allting.

The day the music died hade väl alltid främst varit nån löjlig line från en sång. 20 år sen fick alla veta att den dagen var 19 mars 2031. Davids födelsedag. Men sen va fan. Han hade inga förpliktelser. Varför stod han här och förklarade allt för en enfaldig tönt. Jag är inte skyldig nån något, tänkte han. Långt där borta, i horisonten, kunde han se hur en flock kanadagäss flög och skränade. Hur hade de kommit hit? Vart var de på väg? Kan nån påstå att det fanns några viktigare frågor? Trött på att plöja ner korrupta tjänstemän och knarklangare tog han ett steg åt gässens håll. Ett till, snart sprang han. Kanske de vet vart de är på väg, tänkte han. När man flytt till cyberplanet fanns de ingenstans att fly längre. ••• Kära mamma, pappa, moder jord, alla sorgliga jävlar. Ni får ju gärna visa upp det här brevet till alla. Eller föra det till tevestationen eller nåt. Posta det på

craiglist. Kanske folk förtjänar att veta. Vad fan vet jag.

Hälsningar er son. Jag har lämnat namnet. Vad betyder det ens längre?

Jag far nu och kommer inte tillbaka. Det var inte mitt fel att David Bowie dog. Och den här musiken ni pratar om: hur kan det ens vara så viktigt? Ni kan inte lägga allt på mina axlar. Jag har rätt att leva mitt liv. Ni vuxna är jävla sorgliga. Tack för allt ni gav mej. Tack för inget. Jag vill inte skriva popsånger. Hoppas ni förstår. Den där triangeln ni gav mej kan ni stoppa upp dit solen inte lyser. Fan bryr jag mej om att det är nån artefakt.

•••

När jag loggar in ikväll kommer jag aldrig tillbaka. Förstå det. Jag tar lasersvärdet, så kommer jag lite längre. Jag kan slåss, det såg ni aldrig. Följ inte efter. Eller så slåss vi. Bara för att Bowie dog. För att all musik försvann. Så försvann inte empatin. Eller den borde inte ha gjort det. Jag har aldrig hört nån musik, och inte sett nån empati heller. Men kan inte liksom tro att det är det som är ordningen. Rädda er egen värld själv! Ni har låtit den bli i det skick den är.Och krafsa Elmer på mage för mej. Jag har lämnat ett tuggben i min skrivbordslåda åt honom.

En liten cybersjö. Han hade aldrig sett nåt liknande. En del av gässen stod på stranden, lapade vatten och minglade. Andra hade givit sig ut på vattnet för att fånga fisk till sina familjer. Han klättrade upp en sten, satte sig på kanten. Det var inte så mycket längre man slapp nu. Nånting hade också ändrats. Det fanns en spänning i luften. Små blå gnistor som man kunde se om man kisade. Men gässen brydde sig inte. Han borde ha anat det. Inga korrupta tjänstemän, rasister som hade hittat en genväg eller ens våldsamma dåligt anpassade pensionärer på kvällpromenad hade han mött när han följde gässen. Nåt hände i världen utanför. Den var inte detsamma. Han drog lasersvärdet. Det här behöver jag inte längre, tänkte han och tryckte in det i stenen. Det sjönk in och fastnade med en fräsning. Ett avgrundsvrål söndrade tystnade. En blå blixt delade himlen i två. Han kunde se hur brända pixlar regnade ner och blev till sot. Långt där borta hade

cyberplanets grå tråkighet blivit till en mörk svirvlande massa. Allt höll på att falla sönder. En implosion. En lysande blå spricka lyste som plötsliga strålkastare från marken.Där den korsat sjön kunde han se vattnet upplösas, och flyta uppåt i en blandning av droppar och pixlar. Gässen lystrade. Det visste nåt som ingen annan hade vetat. Det är dags, tänkte han. Gässen är inte heller skrämda. De vet att fast det ser ut som ett slut. Tar inget nånsin slut. Sjön började lösas upp allt snabbare. Han ställde sig upp på stenen, såg ut över öppningen där gässen höll på, på ett lugnt och ordnat sätt, att samla ihop sina familjer och bekanta. De gjorde sig klara att flyga. Stenen klövs i tu av en blixt. Han tappade fotfästet för en stund, men återfick det sedan. Han var bestämd nu. Och gässen tog sats. Och i samma stund. Som om deras små fötter tryckt iväg för hårt. Så rasade allt. Hela planet. Och han tog sats. Hoppade in i avgrunden. Det ska finnas en fortsättning!

LUKAS RUSK Redaktionssekreterare 15

På gång i StudOrg ONS 15.4 ATENEUMS ÖPPNA DÖRRAR, gemensam start från StudOrg kl. 10 TO 16.4 ÅRSFESTKOMMITTÉNS möte kl. 16 i StudOrgrummet FRE 17.4 J-SEMINARIUM, J-fest och öppen efterfest på Nylands Nation LÖ 18.4 EROTISKA VÅRSITSEN kl. 19 på Nylands Nation FRE 24.4 KIASMAS ÖPPNA DÖRRAR, gemensam start kl. 14 TO 30.4 VAPPENCOCKARE på Soc&koms innergård FRE 1.5 FÖRSTA MAJSILLIS i Kajsaniemiparken MÅ 4.5 UTISARNAS ADJÖFEST på Nypolen LÖ 9.5 NOSTALGISITS på Nypolen TO 28.5 STORSITS på Senatstorget

Det kan komma flera evenemang i efterhand, följ med StudOrggruppen på Facebook och läs infomejlen för att hålla dig uppdaterad.