Säkrare vård och omsorg

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

SÄKRARE VÅRD & OMSORG PATIENTENS FOKUS

DECEMBER 2013

Patientsäkerhet – i utbildningen

Självdiagnostisering – möjliggörs av tekniken

Robottekniken – är på framfart

Stig Nyman

– lämnar politiken men inte opinionen E-hälsa

– ger helhetsbild

Kvalitetssäkrad äldreomsorg

Kostnadsfri svettbehandling Svettmottagningen Hidroskliniken erbjuder patienter med extrem svettning, hyperhidros, hjälp. Vi utreder och behandlar handsvett, fotsvett, svettning i armhålor, ansikte, huvud, ljumskar och på många andra delar av kroppen. Om svettningarna knappt kan tolereras och ofta begränsar dagliga aktiviteter kan du via EU-regler få kostnadsfri hyperhidrosbehandling vid våra kliniker i Köpenhamn och Oslo. Båda klinikerna har svensktalande läkare.

Du kan även få viss reseersättning.

Utvärdering

– är grundläggande Läs mer på www.svettmottagningen.se eller kontakta oss via e-mail sekreterare@svettmottagningen.se eller telefon 08-40 20 900.

Stockholm • oSlo • köpenhamn

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

2

L E D A RE LÄS MER OM...

Ta tag i möjligheten att förändra vården Om man vill bli bättre, måste man känna sig själv.

Det är en gammal sanning som är aktuell var man än jobbar. Inom vården betyder det att mäta, analysera, följa upp sina egna resultat och göra förbättringar.

Kunskap om den egna verksamheten – med både dess förtjänster och svagheter – är numera en del av vardagen i arbetet med patientsäkerhet i vården och omsorgen.

Ibland visar analyserna att bristerna är systemfel. Fel tenderar att upprepa sig, eftersom de ligger utanför de enskildes kontroll. Det är därför Sveriges Kommuner och Landsting vill främja en kultur i vården, där man inte i första hand pekar finger åt enskilda. I stället ska man uppmuntra de anställda att se brister och komma med förslag till förbättringar. Då blir vården och omsorgen utan tvivel säkrare för patienterna. är det till exempel positivt att antalet Lex Maria-anmälningar ökar. Mycket tyder på att det tidigare har funnits ett mörkertal, där inte alla incidenter som borde anmälas verkligen har anmälts.

Analys och uppföljning förutsätter förstås att man har riktiga data som stöd. Sedan ungefär ett år tillbaka stödjer SKL landstingen genom att ställa samman överbeläggningar på alla sjukhus i landet i en gemensam databas. Den ger en bild av var man kan hitta svagheter och brister som skulle kunna påverka patientsäkerheten. Redan idag används resul-

med det i bakhuvudet

Håkan Sörman, VD Sveriges Kommuner och Landsting

taten som underlag för sjukhusens och landstingsledningarnas arbete med att planera och leda verksamheten. Målet är att alla patienter får plats på rätt avdelning, direkt. på samma sätt mäter landstingen infektioner kopplade till vården.

Dessa infektioner är en av de vanli-

» Det viktigaste är

att se riskerna, främja en kultur där säkerheten går först, och etablera nya, säkrare arbetssätt.

gaste skadorna. Både kommuner och landsting mäter också trycksår, som är en annan alltför vanlig skada som framför allt drabbar äldre patienter.

ningarna att minska en felaktig användning av antibiotika. Här har vården under flera år lagt ner extra mycket kraft på att sprida kunskap, både till personal och till patienter.

Och nu verkar resultaten komma.

Under hela 2013 har det varje månad skrivits ut mindre antibiotika jämfört med året innan. Jag tror att vi här ser ett trendbrott som förhoppningsvis leder till att antibiotika bara används när det verkligen behövs. på antibiotika måste ske samtidigt hos vårdens personal och hos patienterna. Vården måste även mer generellt bli bättre på att möta patienternas stigande behov och förväntningar.

Vården har mycket att vinna på detta, inte minst vad gäller säkerheten för patienten. Jag är övertygad om att en informerad patient som medverkar i sin egen vård också mer sällan drabbas av onödiga skador.

Det viktigaste är att se riskerna, främja en kultur där säkerheten går först, och etablera nya, säkrare arbetssätt. Det kan bidra till att vi får den trygga vård vi alla vill uppnå.

förändringen av synen

05

06

10

12

04 Patiensäkerhet i utbildningen 05 Robotteknik i sjukvården 06 E-hälsa allt vanligare 08 Profilintervju – Stig Nyman 10 Självdiagnosens tid 12 Standardiserad äldreomsorg 14 Expertpanelen

inte mätningarna och analyserna som gör skillnaden. Ett exempel är ansträng-

men ibland är det

SÄKRARE VÅRD OCH OMSORG

DETTA ÄR SMART MEDIA

Projektledare: Joseph Mazari, joseph.mazari@smartmediapublishing.com Produktionsledare: Daniel Sivertsson, daniel.sivertsson@smartmediapublishing.com Affärsutvecklare: Marcus Carloni, marcus.carloni@smartmediapublishing.com Text: Annika Wihlborh, Katarina Gold Grafisk formgivning: Sundin Reklamstudio AB Layout och repro: Karin Sundin Distribution: ges ut med Dagens Nyheter, december 2013 Tryck: Bold Printing Stockholm Smart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email redaktion@smartmediapublishing.com · www.smartmediapublishing.com

Smart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl sammansatta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grundläggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande tidningens hela spridningsområde och selekterar automatiskt ut den målgrupp som är i marknad för företagets produkter och tjänster.

One giant leap for health technology Här kan vi tillsammans med läkare och ingenjörer utveckla innovativa informationslösningar för sjukvården. Även om Aventyn i grunden är ett Kalifornien-baserat bolag, så valde vi Flemingsberg för att få tillgång till eftertraktad spetskompetens inom medicinsk teknik, och möjlighet att verka i en för oss optimal miljö. Genom att lägga delar av produktutvecklingen i Flemingsberg kan vi vara en del av det kluster som bildas mellan Karolinska Universitetssjukhuset och KTH. I Flemingsberg planerar vi att växa de kommande åren.” www.flemingsberg.se

BYGGSTART Q1– 2014 TECHNOLOGY FOR HEALTH

alexander eriksson, entreprenör och ansvarig för etableringen av Aventyn i Sverige.

Här byggs totalt 30 000 kvadratmeter lokaler för utbildning, forskning och näringsliv inom medicinteknik och hälso- och sjukvård. Första delen beräknas vara färdig hösten 2015 och rymma både utbildning, forskning och företag.

Projektet drivs av KTH och byggherre är SveaNor Fastigheter.

Vill du Veta mer om framtiden i flemingsberg?

Björn Varnestig, 0708 38 04 59, bjorn.varnestig@flemingsberg.se

GE Healthcare

Det handlar om bättre hälsa för fler människor

Vi kallar det healthymagination

Vi tycker att det är dags att tänka på ett nytt sätt när det gäller hälsa. Inom healthymagination utvecklas innovationer som hjälper läkare och vårdgivare runt om i världen att leverera patientsäker, högkvalitativ sjukvård, till en lägre kostnad och till fler människor.

På GE Healthcare är vi delaktiga i utvecklingen av den svenska sjukvården. Både idag och i framtiden. www.gehealthcare.se

GE imagination at work ©2013 General Electric Company, GE Healthcare Sverige AB, doing business as GE Healthcare

Annons_DNbilaga_säkrarevårdoomsorg_1312_.indd 1

2013-12-04 14:16:18

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

4

UTM ANING

UTBILDNING

»Det första som bör göras är att se till att lärarna får adekvat utbildning.

Synnöve Ödegård

Sjukvården behöver få in ett synsätt där de i mycket högre grad ligger steget före och fokuserar på att försöka förutse vad som kan hända, anser Synnöve Ödegård.

Utbildningen måste få med säkerhetstänket

TEXT SARA LEIJONHUFVUD

Sjukvården är en riskfylld och komplex verksamhet. Målsättningen är att ingen patient ska komma till skada i vården, men trots detta drabbas ändå omkring 100 000 patienter om året av vårdskada och i cirka 3 000 fall kan vårdskadan vara en bidragande dödsorsak. Antalet extra vårddygn som patientskadorna orsakar beräknas till 630 000 per år. synnöve ödegård , doktor

i

folkhälsovetenskap och forskare, KTH, anser att det är märkligt att vårdutbildningarna ofta ligger så långt efter när det gäller att ta dessa

Var 17:e minut får någon

STROKE

Det måste bli färre!

Hjälp oss!

Strokefonden Pg 90 05 30-7 Tel: 0200 88 31 31

Linda,

mamma & undersköterska

fick stroke

Tack för ditt bidrag För mer info:

frågor på allvar. Dessutom berör patientsäkerhet inte bara de som möter patienten i sitt arbete, utan i stor utsträckning även beslutsfattare i olika delar av hälso- och sjukvårdssystemet. Det är de som ger förutsättningarna för hur vården bedrivs.

– Det första som bör göras är att se till att lärarna får adekvat utbildning. Jag känner lärare som i flera år önskat att få gå vår 15 hp-utbildning på KTH som får nej. Döm om min förvåning när jag sedan hör att man trots avsaknad av kompetens får uppgiften att utveckla en patientsäkerhetsutbildning på högskolenivå – det är förfärligt. Jag tror att det i grunden handlar om att man inte förstår att det behövs utbildning inom säkerhet och att det är ett eget forskningsområde, säger Synnöve Ödegård. sjukvården behöver få in

ett synsätt där de i mycket högre grad ligger steget före och fokuserar på att försöka förutse vad som kan hända. Det behöver inte handla om resurskrävande riskanalyser – även om de självklart också behövs – men

»Att ha en daglig

dialog där man öppet diskuterar det man uppfattar som riskfyllt eller struligt är otroligt viktigt. att ha en daglig dialog där man öppet diskuterar det man uppfattar som riskfyllt eller struligt är otroligt viktigt. Genom att man under den teoretiska delen får kunskap om frågorna kan studenterna under sin kliniska praktik träna den ”kliniska blicken” för att upptäcka riskfyllda processer.

Vid Malmö högskola är patientsäkerheten ett etablerat utbildningsmoment i sjuksköterskeutbildningen sedan 2009. Här har utbildningen utvecklats progressivt genom hela programmet och bedrivs i form av teoretiska moment som varvas med

praktik, övningar med simulatorer och tekniska arbetsuppgifter i högskolans kliniska träningscentrum. I den teoretiska utbildningen ingår att analysera avidentifierade, autentiska patientfall där vårdskador har förekommit för att studenterna ska lära sig att identifiera risker och tänka proaktivt. Utbildningen vid Malmö högskola har ett omfattande internationellt samarbete, bland annat så samarbetar sjuksköterskeprogrammet med ett europeiskt nätverk med representanter från 38 universitet och högskolor. malmö högskola satsar på

att utveckla en säkerhetskultur där säkerhetstänkandet ska vara inbyggt i hela systemet. Vården förändras kontinuerligt och det är viktigt att nyutexaminerade studenter har aktuella kunskaper.

– Malmö högskola har utvecklat ämnet i väldigt nära samarbete med SUS. Chefssjuksköterskan Else-Maj Rosenlöf, SUS och universitetsadjunkt Ann-Britt Ivarsson Ekedahl har under flera år jobbat med att utveckla

en sammanhållen strategi för ämnets innehåll i grundutbildningen vilket följs upp genom tematiserade utbildningsdagar och dialogforum mellan lärare, verksamhetsledare och berörda funktionsansvariga i vården, berättar Irena Dychawy Rosner, doktor i medicinsk vetenskap och enhetschef (vid samarbetsperioden) vid Malmö högskola.

Frågorna om patientsäkerhet har kommit för att stanna. KTH har landets första professor i patientsäkerhet, Richard Cook. Synnöve Ödegårds önskan om förståelsen för hur viktig utbildning inom säkerhet är och att det nu är ett eget forskningsområde, får avsluta.

Smart fakta 2010 tog KTH initiativ till en nordisk patientsäkerhets­ konferens. I år höll Danmark den andra konferensen. Det är viktigt att få igång en forsk­ ningsbaserad kunskap inom patientsäkerhetsområdet.

Mittuniversitetet satsar på systematisk simuleringsverksamhet för säkrare vård Misstag i sjukvården riskerar människoliv och medför onödigt lidande därför ställs det stora krav på sjukvårdspersonalens kunskap, beredskap, säkerhet och självständighet. Klinisk bedömning är grundfundamentet i alla vårdsituationer. Kopplingen mellan och integrationen av den teoretiska kunskapen och det kliniska utförandet är en unik del i den professionsbildande sjuksköterskeutbildningen.

Internationella studier visar dock att nyutexaminerade sjuksköterskor har svårigheter att göra kliniska bedömningar, och därmed ge adekvat och säker vård.

Mittuniversitetet och avdelningen för omvårdnad har tagit ett samlat grepp för att stärka den kliniska bedömningsförmågan genom att införa systematik, nivåanpassat simulering i alla sjuksköterskutbildningens sex terminer. Genom en utbildningsstrategisk satsning på högteknologiska patientsimuleringsutrustningar och på kompetenshöjning av personal

när det gäller simuleringsscenariobyggande och handhavande av patientsimulatorerna, har en simuleringsmiljö byggt upp där studenterna kan träna på att teori och praktik integreras utan risk för att skada en patient.

Simuleringsövningarna sker efter teoretisk undervisning. Övningens specifika lärandemål är kända för studenterna. Det kan exempelvis röra sig om att mäta vitala parametrar och att kommunicera med patienten. Till stor glädje har företrädare för de kliniska verksamheterna uttryckt att man ser skillnader i studenternas kompetens efter införandet.

Vidare har avdelningen knutit ett pedagogiskt forskningsprojekt till patientsimuleringen i undervisningen.

FÖR TORRA, TRÖTTA OCH IRRITERADE ÖGON GER EN SKÖN ÅTERFUKTANDE KÄNSLA SOM SITTER I LÄNGE LÄS MER OM CATIONORM PÅ WWW.TORRAÖGON.NU

KONSERVERINGSFRI I DROPPFLASKA FINNS ATT KÖPA PÅ FLERTALET APOTEK KAN ANVÄNDAS MED ALLA TYPER AV KONTAKTLINSER

SantenPharma AB • Solna Torg 3 • 171 45 Solna • www.torraögon.nu

CAT 1311-08SE

Patientsäkerhet bör vara grundläggande i vårdutbildningen. Studenten behöver få med säkerhetstänkande från början så att det hamnar i benmärgen i den framtida yrkesrollen.

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

5

HÄLSOROBOTIK

FO K US

Hälsorobotik – teknologi som underlättar Sverige är en världsledande nation inom hälsorobotik, tillämpningen av robotteknik i hälso- och sjukvården. När sjukvården behöver arbeta mer effektivt och samtidigt ta stor hänsyn till patientens säkerhet och integritet kan robotteknik förenkla vardagen för såväl vårdpersonal som patienter.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Robotiklösningar inom vården handlar inte om att ersätta människan, utan om att ta fram produkter som ger individer självständighet, integritet och en högre livskvalitet genom att exempelvis kunna bo kvar hemma längre.

– Intresset för hälsorobotik är stort från såväl offentliga som privata vårdgivare. Hälsorobotik handlar inte i första hand om att utveckla högteknologiska människolika robotar, dess främsta syfte är istället att identifiera och utveckla robottekniker som fungerar i patientens och sjukvårdens vardag. En utmaning är att använda tekniken till att öka integriteten och självständigheten hos en stadigt växande åldrande befolkning, säger Erik Lundqvist, chef för Robotdalen, som initierar och driver forsknings- och innovationsprojekt inom hälsorobotik.

Sverige nått en framskjuten position inom hälsorobotik är det faktum att kommuner, landsting, näringsliv och akademi är bra på att samverka kring forsknings- och innovationsprojekt som gynnar flera parter.

– Vi arbetar för fler tekniska lösningar inom vården som avlastar personalen och värnar det mänskliga mötet. Ett sådant exempel är RobCab, en transportrobot för sjukhus som

transporterar gods och drar vagnar i utrymmen där även människor vistas. Genom sensorer skannar den av sin omgivning, ritar upp en karta och rutt där den tar hänsyn till rörliga och fasta hinder på vägen. Tester som genomförts på Mälarsjukhuset i Eskilstuna har visat att roboten ger vårdpersonalen mer tid till patientnära vård, säger Erik Lundqvist. ytterligare ett projekt i Robotdalen är Robotkatten, ett robotiserat mjukisdjur som lugnar och ökar livskvaliteten för personer med diagnosen demens, speciellt i ett sent skede av sjukdomen. Robotkattens konstruktion påminner om en levande katt, den regerar på beröring och avger värme. Den har testats på ett äldreboende i Eskilstuna och ska under 2014 testas kliniskt i större skala.

»Vi arbetar för fler

tekniska lösningar inom vården som avlastar personalen och värnar det mänskliga mötet.

ERik Lundqvist

– Ett spännande hälsorobotikprojekt är Giraff, en mobil kommunikationslösning som underlättar äldres kontakt med omvärlden. Den fungerar som ”Skype på hjul” och har en videoskärm som ”ansikte”.

Giraff är enkel att använda och är tänkt att komplettera eller ersätta

besök av hemtjänst, läkare och annan vård- och omsorgspersonal. Den kan även användas för att kommunicera med anhöriga, och har redan börjat implementeras i ett flertal kommuner i Sverige och övriga Europa. En fördel för brukaren är att teknologin möjliggör betydligt fler ”besökstillfällen” än vid traditionella hembesök, säger Erik Lundqvist. största utmaningar fokuserar inte på tekniken. För att tekniken ska göra nytta i praktiken bör ett stort antal faktorer integreras i utvecklingsarbetet, exempelvis hemtjänstens rutiner, ITsäkerhetsfrågor, upphandlingsfrågor, avtal, kommunernas biståndsbeslut samt de metoder och arbetssätt som används inom vården. Att utveckla hälsorobotikhjälpmedel är med andra ord en relativt komplex verksamhet.

Industrin har en lång tradition av att utveckla tekniska lösningar som bygger på robotteknik. Utvecklingen har hittills inte gått lika snabbt inom vården, men nu accelererar händelseförloppet och svenska företag blickar ut mot en omfattande exportmarknad.

– Vi ser en fantastisk utveckling inom hälsorobotik. Samhällets och vårdens demografiska utmaningar bidrar förstås till efterfrågan på smarta lösningar som gör att vården klarar av vår åldrande befolkning.

Robottekniken och dess innovationer gör det bland annat möjligt för äldre människor att förbli självständiga långt upp i åren, säger Erik Lundqvist. en av hälsorobotikens

en anledning till att

Smart fakta

» Intresset för hälsorobotik är

stort från såväl offentliga som privata vårdgivare.

Erik Lundqvist

Svensk vård utgör en optimal testbädd för nya produkter och lösningar med fokus på hälsorobotik. Genom att sätta etik och individens behov i fokus kan svensk vård bidra med värdefulla miljöer för testning och utveckling av nya produkter.

FOTO: BIOSERVO TECHNOLOGIES AB

Robothandske möjliggör innovativ rehabiliteringsmetod Bioservo Technologies har tillsammans med det schweiziska företaget Hocoma och holländska Roessingh beviljats anslag att vidareutveckla HandinMind, en integrerad, nytänkande lösning för effektivare strokerehabilitering med hjälp av en robothandske.

Den intelligenta ”strokehandsken” har utvecklats i internationell samverkan mellan forskare och experter med kompetens inom avancerad robotteknik, modern kommunikationsteknik och rehabiliteringsforskning.

Handsken kan träna nedsatta eller förlorade motoriska funktioner hos strokepatienter, kompensera för nedsatt handfunktion och ge stöd i vårdplaneringen. Vinnova är en av projektets delfinansiärer.

Stroke är ett samlingsnamn för hjärninfarkt och hjärnblödning och är en av våra stora folksjukdomar; bara i Sverige drabbas ca 30 000 personer per år. Stroke är den sjukdom som kräver flest vårddagar inom den somatiska sjukvården. Genom rehabilitering kan man återfå många av sina förlorade förmågor eller lära sig att kompensera för dessa.

Stroke beräknas kosta samhället cirka 18 miljarder kronor per år.

Det smarta klädförrådet från Berendsen.

Med fokus på hygien, minskat svinn och effektiva klädbyten, dvs. minskade väntetider för personal, har vi nu utvecklat SmartGarment. Läs mer på www.berendsen.se/smartgarment

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

6

M Ö JLIG HETER

E-HÄLSA

»Vi har initierat projektet

Elektronisk remiss, som skapar förutsättningar för en enhetlig elektronisk remisshantering som sträcker sig över läns- och landstingsgränserna.

Sofie Zetterström

E-hälsotjänster förändrar vård från grunden Utvecklingen av e-hälsotjänster i den svenska sjukvården befinner sig för närvarande i en intensiv fas med flera parallella projekt som möjliggör ett effektivare flöde och förbättrar möjligheterna till delad information mellan patienter och olika vårdgivare.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

– E-hälsa har på senare år utvecklats till en naturlig och självklar del av den svenska hälso- och sjukvården.

En av fördelarna med e-hälsotjänster är att patienter i ökad utsträckning kan hantera sina egna vårdärenden.

Det ger patienten en ökad insyn i sin egen vårdsituation och effektiviserar samtidigt flödena i vården. Det frigör resurser till de patienter som har störst behov, säger Sofie Zetterström, programansvarig för invånartjänster på CeHis, Center för eHälsa i sam-

verkan, som sedan 2007 koordinerar landstingens och regionernas samarbete för att utveckla och införa gemensamma e-hälsotjänster. elektronisk remisshantering

E-hälsotjänster effektiviserar läkemedelshanteringen genom att generera en helhetsbild av patienten och dessutom bidrar till ökad patientsäkerhet och patientnytta. Ytterligare ett nationellt e-hälsoprojekt berör läkemedelshantering. Genom projektet kan vårdpersonal få en helhetsbild över vilka läkemedel en patient har fått utskrivna på andra vårdenheter. Överblicken kan minska den felaktiga läkemedelsanvändning, vilket förebygger hälsoproblem och sparar omfattande resurser för samhället.

– Vi har också initierat projektet Elektronisk remiss, som skapar förutsättningar för en enhetlig elektronisk remisshantering som sträcker sig över läns- och landstingsgränserna. När projektet är implementerat kan patienten själv följa remissflödet, säger Sofie Zetterström.

Ett av de mest omfattande pågående e-hälsoprojekten är Na-

tionell Patientöversikt (NPÖ). Det är ett projekt som gör det möjligt för behörig vårdpersonal att, med patientens samtycke, ta del av journalinformation som registrerats hos andra vårdgivare i olika landsting, kommuner och på privata vårdföretag. Det blir bland annat lättare att samordna vårdinsatser och genom att få en helhetsbild av patienten får vårdpersonalen ett mer heltäckande beslutsunderlag för diagnos, behandling och uppföljning. kan förbättra resultaten

Det viktigaste e-hälsoprojektet för patienter och invånare kallas Journal på nätet, och syftar till att göra journalerna tillgängliga för patienter och närstående på ett säkert sätt. Landstinget i Uppsala län har gått före i utvecklingen, och i slutet av året finns en lösning klar för alla vårdgivare att ansluta sig till. Den här typen av e-hälsotjänster kan bidra till ett ökat förtroende för och transparens inom vården. Sofie Zetterström hänvisar även till studier som visar på bättre medicinska resultat när patienter får tillgång till sin egen journal. En ökad

insyn och delaktighet kan nämligen bidra till en förbättrad behandlingsefterlevnad, vilket innebär att fler patienter följer de ordinationer läkaren gett. När patienter slipper berätta sin vårdhistoria från grunden så snart de besöker en ny medicinsk enhet sparar såväl patient som vårdgivare tid. Samtidigt förstärks vårdpersonalens beslutsunderlag.

– En utmaning i implementeringen av e-hälsotjänster är att motivera till förändrade arbetssätt. För att e-hälsotjänster ska kunna implementeras på ett framgångsrikt sätt krävs i allmänhet anpassade rutiner och förändrade ersättningssystem som premierar de vårdgivare som tar till sig och använder e-hälsotjänster i sin dagliga verksamhet, säger Sofie Zetterström. självklarhet i framtidens vård

Hon tror att vården på sikt kommer att överge begreppet e-hälsa. När elektroniska tjänster blir en självklar och integrerad del av vårdens verktygslåda finns inte längre något behov av att tala om e-hälsotjänster.

– Vi arbetar med att utveckla tjänster som gör det möjligt för patienten själv att boka läkartider via ett tidsbokningssystem. Vi har också utvecklat en nationell plattform för internetbaserad behandling, exempelvis KBT-behandling, som gör att en psykolog kan nå ut till betydligt fler patienter än vid samtalsterapi som bygger på fysiska möten, säger Sofie Zetterström.

Smart fakta Ett av de främsta syftena med e-hälsotjänster är att öka patientens delaktighet i sin egen vård och att nå ut med rätt information i rätt tid. De e-hälsotjänster som utvecklas inom ramen för CeHis kan användas av vårdgivare inom såväl landstinget som privat och offentlig sektor.

Mina vårdflöden samlar vårddokumentation och ger patientöverblick Mina vårdflöden är ett nationellt samarbetsprojekt som delfinansieras av Vinnova och projektleds av Stockholms läns landsting. Syftet är att skapa innovativa e-tjänster för invånare och bidra till utvecklingen av digitala lösningar som ökar patientens delaktighet.

– Mina vårdflöden har utvecklats i nära samverkan mellan vårdverksamheter, patientföreningar, landsting och universitet. En viktig förutsättning för projektet är att informationen till patienterna lanseras på vårdgivarnas egna villkor, säger Casper Winsnes, delägare i Chorus, som ansvarar för design och utveckling av e-tjänsterna i projektet.

Plattform stöttar innovativa hälsotjänster

Första delen av projektet Mina vårdflöden färdigställdes hösten 2013. Tjänsten, som bland annat inkluderar möjlighet för patienten att följa sin remiss, implementeras successivt i svenska landsting under 2014. Det tvååriga projektet har utmynnat i e-tjänsten Mitt vårdflöde samt en öppen dataplattform som möjliggör utveckling av innovativa e-tjänster. Plattformen stöttar entreprenörer som utvecklar appar och andra digitala tjänster med fokus på hälsa.

Underlättar vårdplanering och ökar patientens insyn

E-tjänsten Mitt vårdflöde underlättar vårdens planering och patientens insyn i sitt eget vårdflöde.

– Via Mitt vårdflöde kan patienter inte bara se tillbaka i tiden på tidigare kontakter med vården, utan även se vilka kommande bokningar med vården som finns. Patienten kan också fylla i en hälsodeklaration inför sitt vårdbesök eller skicka in andra typer av formulär. Projektet Mina vårdflöden kommer att bidra till att både patienter och vården kommer att få tillgång till säkra tjänster där de kan få en bättre överblick över patientens vårdflöde.

www.chorus.se

forum för forskning om läkemedels - och drogberoende

Hur du gör din administration effektivare Vill du ha högre produktivitet och lägre kostnader? Då är effektivisering av administrationen en beprövad väg. Det vet alla. Det svåra är att ta reda på hur tiden används och vilka åtgärder som ger bäst resultat.

Conscriptor Analys är en tjänst som ger dig konkret beslutsunderlag. Med hjälp av tidsstudier kartlägger vi den administrativa SEKRETERARTJÄNSTER processen och hur den JOURNALSKRIVNING tillgängliga tiden används. En intressant slutsats av de analyser vi gjort är att det kan RECEPTION skilja uppemot 30% på MÖTEN olika journalsystemsREMISSER produktivitet.

SYSTEMADM. Analysen fokuserar STATISTIK på tidsanalys, skriveffektivitet och kvalitet.

Du får också förslag på förändringar som frigör Diagrammet är ett exempel på hur de medicinska tid, pengar och resursekreterarna på en vårdenhet använder sin tid. ser, t ex lokalyta.

Börja med att ta reda på mer på www.conscriptor.se/konsult. Eller ring 020-12 13 50.

Välkommen!

Box 1 I 473 21 Henån I Tel: 021-12 13 50 I Fax: 031-67 82 05 E-post: info@conscriptor.se. www.conscriptor.se

U-FOLD

U-FoLd arena För samverkan kring droger U-FoLd är ett Uppsalabaserat forum för forskning om drog­ och läkemedelsberoende. Syftet är att utbildning, forskning och praktik ska kunna samverka för ett bättre samhälle. Det är en enad kraftsamling av många olika aktörer för att utveckla åtgärder mot missbruk.

Närheten till praktiska aktörer ute i samhället gör att nya upp­ täckter snart kan tas i bruk.

Här finns Landstinget, Läke­ medelsverket, Länsstyrelsen, Kommunen, Regionförbundet, Polisen, Idrottsrörelsen med flera.

Följ vår fortsatta utveckling på www.ufold.uu.se.

kaLendariUm situationen för de anhöriga – medberoende Uppsala den 4 februari 2014 vägen till drogfrihet – att ta kontroll över sitt eget liv Medverkande bland andra Camilla Kuylenstierna och Marcus Birro.

Uppsala den 8 april 2014

Forskare inom området

Doktoranden Lena Bergdahl undersöker bland annat behandlingsutfall av öronakupunktur, en behand­ lingsmetod som på olika håll används inom beroende­ vård. Det finns fortfarande mycket lite forskning gjord om metoden och det är angeläget att finna fler metoder som inte involverar läkemedels­ behandling för personer med beroende­ och miss­ bruksproblematik.

– Vår forskning fokuserar dels på hur patienter upp­ lever att få öronakupunktur inom beroendevården samt även huruvida det är en effektiv behandling vid sömn­ problem hos personer som medicinerar med beroende­ framkallande sömnpreparat.

Sömnbrist är en central punkt i våra studier eftersom brist på sömn ofta leder till återfall.

Personer med sömnbrist risk­ erar också att hamna i andra beroenden då det är vanligt att självmedicinera med alkohol och sömnpreparat, berättar Lena Bergdahl.

Docent Mathias Hallberg använder olika metoder för att studera anabola steroid­ ers effekter på hjärnan och beteenden såsom aggression, kognition och beroende.

– Anabola steroider kan vara en inkörsport till tyngre drog­ beroende. Vi vill förstå vilka system och hjärnregioner det är som påverkas för att dessa effekter ska uppkomma. Då ett långvarigt användande av många droger ofta har en nega­ tiv inverkan på hälsan är vi också intresserade av substanser som skulle kunna reversera dessa ef­ fekter, berättar Mathias Hallberg.

kontakt FRED NYBERG Koordinator, U­FOLD och professor i biologisk beroende­ forskning fred.nyberg@farmbio.uu.se 018­471 41 66 www.ufold.uu.se

ANNONS

Öppna data i vården bidrar till förtroende, transparens och delaktighet Öppna data skapar förutsättningar för en god samverkan mellan landstingen, privata aktörer och patienterna. När vårdens aktörer öppnar upp och delar med sig av sin information bidrar det till en ökad transparens gentemot patienter, som får inflytande över och insyn i sin egen vårdkedja samt för digitala entreprenörer som kan utveckla attraktiva e-hälsotjänster för egenvård.

Vårdsektorn står inför många utmaningar. Det finns landsting som redan idag arbetar med att dela data för internt bruk. Det är en god start, som går att bygga vidare på när man vill öppna upp sina data även för externt bruk, men det krävs andra rutiner och förhållningssätt. För att leva upp till samhällets behov krävs innovativa och effektiva arbetssätt, transparens och samverkan som bland annat bygger på att landstingens information tillgängliggörs som öppna data.

– Flera studier visar på samhällsnyttan med öppna data. Det ökar insynen i offentligt finansierad verksamhet och medför en tillväxtpotential på flera miljarder kronor, säger Magnus Kolsjö, nationell expert på öppna data på PwC.

Formulerar nationellt ramverk för hantering av öppen data I ett VINNOVA-finansierat projekt, där PwC samverkar med Sveriges Kommuner och Landsting samt Kommunförbundet Stockholms län, utformas vägledningar och verktyg för arbete med öppna data.

Projektet syftar till att formulera ett nationellt ramverk för öppna data, som kan underlätta landstingens och andra aktörers arbete med att skapa ett enhetligt och effektivt arbetssätt.

– Vårdens information är i allmänhet av integri-

Jon Arwidson, PwC

Magnus Kolsjö, PwC

tetskänslig karaktär, vilket kräver ett annat tillvägagångssätt än i exempelvis kommunerna som har fler verksamheter med data som enklare kan öppnas upp. Öppna vårddata kan hjälpa patienten att göra genomtänkta vårdval. Det kan också bidra med nya samverkansförutsättningar kring forskning, säger Magnus Kolsjö.

Jon Arwidson, partner och ansvarig för e-förvaltning och e-hälsa på PwC, påpekar att känsligheten i patientjournaler och andra typer av data inte nödvändigtvis utgör ett hinder för landstingens implementering av öppna data. Genom att avidentifiera vårdens

data och göra den mer lättillgänglig kan informationen enklare användas av bland annat patienter, för forskning och i utvärderingssyfte.

EU-gemensamma råd ger nya möjligheter Ett funktionellt och säkert system för hantering av öppna data bygger till stor del på att skapa ett ramverk av fungerande strukturer. Där har landstingen stor nytta av de vägledande principerna i det nationella ramverket, som stödjer ett metodiskt utvecklingsarbete för mer öppna data. Det nationella ramverket för öppna data bygger delvis på EU-gemensamma råd för öppna data, vilket möjliggör delning av data över nationsgränserna.

– Hanteringen av öppna data kan definitivt betraktas som en möjliggörare för sjukvården; den stärker patientsäkerheten och bidrar till effektiviseringen av vården. Samtidigt kan den möjliggöra att nya redskap skapas så att patienten kan bli mer delaktig, något som vi vet att de kommer kräva i framtiden, säger Jon Arwidson.

För mer information kontakta: Jon Arwidson, +46 (0)709 293102, jon.arwidson@se.pwc.com eller Magnus Kolsjö: +46 (0)709 294369, magnus.kolsjo@se.pwc.com

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

8

P R O FILINTERV J U

”Framtidens sjukvård behöver visionärer” 3000 personer dör en undvikbar död på svenska sjukhus varje år. Landstingsråd Stig Nyman har i 22 år arbetat för att skapa en säker och god vård.

TEXT KATARINA GOLD

På en konferens i Bologna våren 2001 hör Stig Nyman för första gången uttrycket ”en undvikbar död”.

– Det var en amerikansk studie som visade att 98 000 personer avled varje år på amerikanska sjukhus på grund av vårdrelaterade händelser. Det kom som en total överraskning för mig och det var en drabbande insikt.

Det var en uppgift Stig Nyman tog med sig hem till Hälso- och sjukvårdsnämnden. Något år senare kom Socialstyrelsen med en egen studie som visar att siffran över undvikbara dödsfall i Sverige är alarmerande hög.

– 3000 personer dör en undvikbar död på svenska sjukhus varje år. Det är en vidunderligt bekymmersam siffra. inom begreppet

” en

und -

död” ryms icke-korrekta diagnoser, felaktiga behandlingar och andra vårdskador som hade kunnat undvikas. Stig Nyman förklarar: – Vi blir terapeutiskt allt bättre men vi måste också följa upp utvecklingen. Innebär våra medicinska framsteg ett minskat antal skador inom vården? Eller ligger problemet någon annanstans? Den här informationen är viktig och ska på inget sätt användas mot vården – tvärtom.

Höjd kvalitet och säkerhet är kärnan. vikbar

»3000 personer

som dör en undvikbar död är en vidunderligt bekymmersam siffra. ett av de landsting som tagit ett kraftigt kliv framåt i arbetet mot ökad säkerhet inom vården är Kalmar läns landsting som beslutat sig för att bli Sveriges säkraste landsting.

– Det här är ett växande område, allt fler blir besjälade av uppgiften att göra Sveriges sjukvård till en tryggare plats och verksamhet. Inom trafiken, där 300 personer förolyckas varje år, har vi en nollvision. Inom svensk sjukvård måste vi lyfta frågan och hitta bättre sätt att arbeta på, vi med.

under sin tid i politiken varit en drivande faktor i många tongivande projekt. Ett av de mest aktuella är Akademiska ambulanser. Det är ett världsunikt projekt med syfte att stärka utbildningen inom akutsjukvården och öka stig nyman har

kvaliteten på den insats som utförs i ambulanserna.

Satsningen är ett samarbete mellan ambulansföretag, larmcentral, lärosäten, Stockholms prehospitala centum och Stockholms läns landsting och är helt i linje med Stockholms vision om att vara ledande inom akutsjukvården.

– Akademiska ambulanser är ett sätt att föra utbildningen och forskningen närmare praktiken. Eftersom så stor del av den primära vårdinsatsen i dag sker redan innan patienten når sjukhuset ökar kraven på specialistkompetens, säger Stig Nyman.

– Genom att öppna upp forskningsmöjligheter för sjukvårdspersonalen i våra ambulanser kommer också vården förbättras och effektiviseras. De som lyfter forskningsfrågor är ofta visionärer, de vill förbättra, utveckla, säger Stig Nyman och fortsätter:

– det är viktigt att det inte bara är läkare utan även andra vårdprofessioner som har möjlighet att genomföra vetenskapliga studier. Kunskapen som forskningen resulterar i skapar förutsättningar för höjd kvalitet inom vården och den behövs i alla led.

Med Akademiska ambulanser vill man dels stärka sjuksköterskeutbild-

Efter 22 år i politiken har Stig Nyman valt att lämna sin post som landstingsråd

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

9

PRO FILINT ERV JU

»Det är viktigt att det inte bara är

läkare inom vården som har möjlighet att forska.

ningen, dels tillgodogöra sig kunskap som är direkt applicerbar i ambulansvården. Med ökad specialistkompetens finns en förhoppning om att de stora, livsavgörande insatserna ska ske i ambulanserna och att de mindre, uppföljande insatserna sker på sjukhuset vid ankomst. politiken och 19 av dessa som landstingsråd har Stig Nyman valt att lämna sin post och inte ställa upp för omval 2014.

– Jag har inte på något sätt tappat suget men kommer nu lämna heltidspolitiken därhän. Jag kommer fortsätta arbeta med att bilda opinion men någon konsult kommer jag inte bli. efter 22 år i

Vad tar du med dig från dina år som beslutsfattare?

– Det är framför allt tre saker jag kommer att tänka på. Dels är det privatiseringen av S:t Görans sjukhus här i Stockholm, det var en milstolpe.

Dels är det den patientsäkerhetskommitté som etablerades år 2006 och till sist det kvalitets- och resultatbaserade ersättningssystem för knä- och höftledsplastik som vi nyligen har infört.

d, men detta betyder inte att han i framtiden inte vill skapa opinion.

Vilka utmaningar står framtidens sjukvård inför?

– Framtidens sjukvård kräver nya organisationer – organisationer som är skapade för att kunna hantera det arbete och den kvalitet som sjukvård innebär idag. Nya Karolinska är ett

exempel på hur man ökar förutsättningarna för en ännu bättre vård.

Nya Karolinska Solna (NKS) är arbetsnamnet på det toppmoderna sjukhus som byggs bredvid Karolinska Universitetssjukhuset i Solna och som öppnar under 2016 för att stå helt klart 2017. ”Patienten alltid först” är projektets ledord och man har lagt stor vikt vid att säkerställa patientens säkerhet, integritet och bekvämlighet. Ett exempel på detta är att varje patientrum är ett enbäddsrum. det finns stora medicinska vinster med enbäddsrum, säger landstingsrådet och fortsätter: – Det blir till exempel möjligt att ta in flera specialister samtidigt för undersökning och samtal, istället för att patienten ska slussas runt över hela sjukhuset. Genom att samla specialister ökar diagnossäkerheten och arbetet blir såväl mer effektivt som tryggare.

–

Smart fakta Stig Nyman, född 11 maj 1943, kristdemokratisk politiker.

Landstingsråd i Stockholms läns landsting sedan 22 år, som lämnar politiken i samband med valet 2014.

Bosatt norr om Stockholm, familj med många barnbarn och älskar att läsa skönlitteratur, för tillfället Stefan Einhorns deckare.

Svensk forskning kan effektivisera hjärtinfarktsbehandling Hjärt-kärlsjukdom är den vanligaste dödsorsaken bland män och kvinnor i Sverige.

Varje år drabbas cirka 30 000 svenskar av hjärtinfarkt. En ny metod att stoppa ett försämrat blodflöde i kroppen ger hopp om bättre behandling av hjärtinfarkt.

Forskningens övergripande mål är att inom tio år identifiera en ny behandling som kan halvera antalet individer som drabbas av hjärtinfarkt, öka antalet överlevande och ge fler friska år.

Forskare vid Karolinska Institutet har, med stöd från Hjärt-Lungfonden, utvecklat en ny metod för att stoppa ämnen som drar samman blodkärlen i kroppen. Forskningen visar att kväveoxid kan frigöras från röda blodkroppar och ha en skyddande effekt mot hjärtinfarkt. Det innebär att man förbättra möjligheten att förebygga och behandla hjärtinfarkt. Forskarnas tidiga undersökningar tyder på att det finns goda möjligheter att stoppa ett försämrat blodflöde till hjärtat med substanser som blockerar kärlsammandragande ämnen och ökar kväveoxidhalten.

Behandlingarna har testats på patienter med hjärt-kärlsjukdom och diabetes som löper stor risk att drabbas av hjärtinfarkt. Resultaten visar att blodkärlsfunktionen kan förbättras men fortsatta krävs för att metoden ska kunna användas i vården.

utveckla din förmåga att förbättra vård och omsorg!

Jönköping Academy erbjuder utbildningar i kvalitetsförbättring och ledarskap. läs mer om vår forskning och utbildningar på www.jonkopingacademy.se

”Det är inte alltid så att en förändring leder till förbättring, genom att gå denna kurs får jag lära mig hur man kan göra förbättringar inom hälso- och sjukvård trots begränsade ekonomiska resurser.” /Enhetschef, Mölndals stad

The Jönköping Academy for Improvement of Health and Welfare I samverkan med Högskolan i Jönköping, Landstinget I jönköpings län och Kommunerna i Jönköpings län.

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

10

M Ö JLIG HETER

MEDICINTEKNIK

Mikael Persson menar att medicinteknik effektiviserar både högspecialiserad vård samt vanlig vård vid primärvården.

Medicinsk teknik frigör vårdresurser där behovet är som störst Vi står inför en teknisk vårdrevolution, där patienter i ökad utsträckning kan utföra självdiagnostik av enklare sjukdomar. Det gör att vårdpersonalen kan lägga mer resurser på högspecialiserade arbetsuppgifter.

»De kommande åren kommer vi att

få se betydligt fler typer av enklare självdiagnostik som bland annat kan utföras med hjälp av mobiltelefoner”.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

– En grundläggande faktor för att åstadkomma en effektiv implementering av medicintekniska innovationer i vården, är en uppdelning i dels högspecialiserad vård, där tekniken i första hand kan bidra till en ökad patientsäkerhet och ökad vårdkvalitet, och dels primärvård, där tekniken kan bidra till stora kostnadsbesparingar utan att behöva kompromissa med vårdsäkerhet och kvalitet.

Patienten själv utför bland annat enklare diagnostik, exempelvis i samband med en misstänkt halsfluss.

Patienten kommer att ha mycket mer makt över sin vårdprocess, säger Mikael Persson, styrelseledamot i Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik, professor och chef för avdelningen för medicinsk teknik på Chalmers. tekniken rationaliserar primärvården

En undersökning från Boston Consulting Group visar att vårdkostnaderna eskalerar i stora delar av världen. Undersökningen visar att lönekostnader står för merparten av vårdens samlade kostnadsfördelning, medan medicinteknik står för en betydligt mindre andel. Mikael Persson menar att medicintekniska innovationer har goda möjligheter att

Mikael Persson

effektivisera såväl högspecialiserad vård vid landets akademiska sjukhus som vardaglig vård i primärvården och på vårdcentraler.

Han anser att vårdsektorn är relativt underutvecklad utifrån ett tekniskt perspektiv. En patient som exempelvis har ont i halsen vänder sig ofta till vårdcentralen, där en läkare genomför ett enkelt test som skickas iväg för laboratorieanalys. självdiagnostik med hjälp av mobiltelefoner

På senare år har allt fler självdiagnosprodukter lanserats. På apoteket kan patienter köpa tester som de själva kan skicka iväg för analys.

– Såväl patienten som vårdcentralen sparar tid och vårdsresurser frigörs till mer avancerad vård. Utvecklingen av självdiagnostik befinner sig ännu i sin linda, de kommande åren kommer vi att få se betydligt fler typer av enklare självdiagnostik som bland annat kan utföras med hjälp av mobiltelefoner. Det är en

nödvändighet för att kunna effektivisera framtidens vårdprocesser, säger Mikael Persson.

Sverige är ett föregångsland inom bildbaserad medicinsk diagnostik.

Här bedrivs mycket forskning på området och bildgivande system betraktas av många som en av de mest avgörande och mångsidiga teknikerna i framtidens vårdsystem.

Mikael Persson framhäver även informationshantering som ett område med en omfattande effektiviseringspotential.

Omfattande resurser läggs idag på journalhantering, planering av vårdprocesser och administration av vårdkedjan, vilket till stora delar kan rationaliseras med hjälp av tekniska applikationer. När tekniska lösningar för informationshantering utvecklas är det viktigt att ha såväl patientsäkerhet som sekretess i åtanke.

Man behöver också ta hänsyn till etiska frågeställningar, exempelvis kring om patienten eller vården äger rättigheterna till patientens

journalinformation och om systemet bör utformas utifrån patientens eller vårdskedjans behov. teknikfokuserade utmaningar

De medicintekniska utmaningarna är inte alltid teknikfokuserade. Det handlar i minst lika stor utsträckning om att implementera tekniken i vårdkedjan. Framgångsrik implementering av medicintekniska innovationer bygger till stor del på en nära samverkan mellan industrin, sjukvården och akademi, där läkare, tekniker och forskare kan mötas och enas om lösningar på de tekniska problemställningarna vården står inför. Svensk sjukvård tar därför ett samlat grepp kring teknikfrågor som bygger på samverkan mellan dessa tre aktörer.

Landstingen, Svensk förening för medicinsk teknik och fysik och Swedish Medtech är delaktiga i initiativet. Visionen för den nationella agendan för medicinteknik är att

lyfta forsknings- och innovationssystemet till en ny högre nivå som hållbart placerar Sverige i en internationell topposition. I den nationella agendan framhålls att medicinteknik är en möjlighet som står till buds för att effektivisera sjukvården, öka fokus på både patientens delaktighet och patientsäkerhet. Samtidigt skapas nya möjligheter för den svenska medicintekniska industrin. självdiagnostik

–

ett

tillväxtområde

Genom att ladda ner en självdiagnosapplikation och via mobiltelefonen besvara ett antal frågor om sin egen hälsa kan patienter i framtiden genomföra självdiagnostik på de flesta vanligt förkommande sjukdomar. Det ökar patientens kontroll och inflytande över vårdprocessen.

Tekniken som används i samband med självdiagnostik påminner till viss del om den teknik som används i vården. Ett sådant exempel är sensorteknik, som används för att detektera förändringar i en persons dna. Den tekniken kan numera användas även av privatpersoner på hemmaplan.

Smart fakta MTF – Svensk Förening för Medicinsk Teknik och Fysik, är en sektion inom Svenska Läkaresällskapet med inrikt­ ning mot medicinsk teknik, medicinsk fysik och biofysik inom vård, forskning och indu­ stri. Föreningen verkar bland annat för en hög nivå på den medicintekniska verksamheten inom hälso- och sjukvården och industrin.

Äntligen en dialysmaskin utvecklad för hemdialys och resa NxStage är den första bloddialysmaskinen som är speciellt utvecklad för hemdialys och dessutom kan användas helt mobilt vid resor. Flexibilitet och möjligheten att själv bestämma när och var man utför sin dialys ger ökad livskvalitet för njursjuka. Idag kan dialyspatienter genomföra sin behandling hemma med hjälp av NxStage dialysmaskin istället för på sjukhus.

Det enda som behövs är tillgång till 220V, vatten från en vattenkran och ett vanligt avlopp. Maskinen kan placeras var man önskar t.ex. i tv-rummet, i sovrummet, ute på balkongen. Den kan dessutom tas med till sommarstugan, i husbilen, på längre resor. Användaren väljer det som passar bäst.

Forskning visar tydligt att dialys 5-6 gånger per vecka ger ökat välbefinnande för njursjuka. De mår helt enkelt bättre då urinämnen kan hållas på en jämnare nivå. Positiva effekter som lägre blodtryck och kortare återhämtningstid efter dialys är faktorer som bidrar till välbefinnandet. Lägg till detta möjligheten att själv bestämma var behandlingen utförs och man får en unik möjlighet att leva sitt liv utifrån de bästa förutsättningarna och med ökad livskvalitet som följd.

I hemmet

Vid resa

Allt fler inser fördelarna med att dialysera sig hemma med NxStage.

Frekventa och ibland långa taxi-sjukresor till och från sjukhuset försvinner, vilket ger tid över till annat. Det är just enkelheten och ökad livskvalitet för patienten som gör att sjukhuspersonal sänder hem sina patienter med NxStage. Idag använder över 6000 patienter NxStage, varav ett hundratal i Norden. Systemet är väldokumenterat, såväl behandlingsmässigt som praktiskt och tekniskt.

Nordic Medcom är ett svenskt företag som levererar NxStage i Norden. Företaget har sedan starten 2001 specialiserat sig på produkter och maskiner för kronisk och akut dialys.

Nordic Medcom AB, Box 491, 501 13 Borås. Tel: 033 22 88 58. Fax: 033 22 88 59. info@nordicmedcom.se www.nordicmedcom.se

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

12

FÖ R DJUPNING

ÄLDREOMSORG

Nationell standardisering av äldreomsorgen tryggar kvaliteten menar Karie Brandvold.

Så blir äldreomsorgen bättre för alla Dagens äldreomsorg skiftar i kvalitet och för att ändra detta har ett standardiseringsarbete påbörjats. Målet är att sätta en kvalitetsstandard för den omsorg de flesta av oss en dag att kommer behöva.

TEXT KATARINA GOLD

I början av hösten påbörjade Swedish Standards Institute, SIS, ett arbete för att sätta en svensk standard för äldrevård och omsorg för privata och offentliga vårdbolag.

– Standarderna ska kunna användas till exempel av kommuner vid upphandling av vård och omsorg eller för att kunna göra kvalitetsjämförelser, säger Marie Brandvold, verksamhetsområdeschef på SIS. arbetet sker på uppdrag

av

Socialstyrelsen tillsammans med närmare 50 berörda organisationer och aktörer, och beräknas vara klart vid årsskiftet 2014/2015.

– Det finns i dag inget enhetligt kvalitetstänk inom tjänsteområdet äldreomsorg och hemtjänst, säger Marie Brandvold, så behovet är stort.

Dels för den som gör en upphandling, dels för den som erbjuder äldreboende eller hemtjänst. Med standarden kommer vi också kunna jämföra kvaliteten på ett riktigt sätt och inte behöva jämföra äpplen med päron. Den är även tänkt att bli certifieringsbar. av boende eller hemtjänst är man i ett särskilt utsatt läge, ofta har man multipla diagnoser och saknar ork att driva sin fråga. Med en grundläggande kvalitetsstandard ska den äldre känna sig tryggare och få sina behov tillgodosedda på ett säkert sätt.

Annie Bremell Spira, legitimerad sjuksköterska och tidigare anställd inom äldrevården, menar att en definierad, nationell kvalitetsnivå behövs men ser även andra tydliga behov.

– Det är viktigt med en nationell standard och att det blir lika vård för alla. Det kommer vara till stor hjälp vid upphandlingar och gör det som äldre i behov

»Det är viktigt att

gå till sig själv när man funderar på hur äldrevården bör se ut. Hur vill jag leva som äldre när jag är i behov av hjälp?

Annie Bremell Spira, legitimerad sjuksköterska

förhoppningsvis möjligt att fokusera på frågor som behovet av mer kvalificerad personal, chefsutbildningar för enhetscheferna och vidareutbildning av den befintliga personalen. kommer standarden innebära att även de mjuka värdena som ryms i begreppet kvalitet blir tydliga parametrar för upphandlarna att ta ställning till.

– Det kommer inte bara vara den enligt marie brandvold

som är billigast som vinner upphandlingen i och med detta. Nu kommer det bli möjligt för de kommuner som vill, att jämföra olika utförares kvalitetsuppfyllande och därefter välja den aktör som möter kommunens önskemål och krav på bästa sätt. detta innebär även att den äldre och hens anhöriga i högre utsträckning kan känna sig trygga i vetskapen om att en högre kvalitet är säkerställd inom standarden.

Oavsett om det är ett privat företag eller i offentlig drift så ska vården och omsorgen ha en hög lägsta nivå, en nivå som är nationell och tydligt formulerad. En nivå som i dag alltså inte finns.

– Jag tror det är viktigt att alltid gå till sig själv när man funderar på hur äldrevården bör se ut, säger Annie Bremell Spira. Hur vill jag leva som äldre när jag är i behov av hjälp från omgivningen?

För många äldre är det svårt att orka slåss för sin sak och enligt Marie Brandvold på SIS kommer den framtagna standarden att ge bättre omsorg för alla, inte bara för den som

har engagerade anhöriga.

– Det blir en trygghet, helt klart, för den äldre. För vårdgivaren medför detta dessutom ett kvalitetstänk i den egna organisationen, ett förändringsarbete som kommer resultera i en bättre vård.

Med tydliga krav för vilken typ av kvalitet den svenska äldreboenden och hemtjänsten måste erbjuda, är en viktig plattform satt. Därefter finns skäl att tro att vårdbolagen kommer välja att utmärka sig och på så sätt ytterligare öka kvaliteten. En omsorg där den äldre inte är satt på undantag utan har möjlighet att åldras i en värdig och integritetsbevarade miljö.

En äldreomsorg som har framtiden för sig.

Smart fakta SIS har på uppdrag av socialdepartementet påbörjat ett arbete i att ta fram en nationell kvalitetsstandard för hemtjänst och äldreomsorg.

Arbetet beräknas vara klart 2014/2015.

ANNONS

Katrineholms kommuns trygghetsmodell erbjuder stöd och boende på medborgarnas villkor FOTO: HANNA MAXSTAD

Katrineholms kommun inför en trygghetsmodell som skräddarsytts utifrån medborgarnas behov. Trygghetsmodellen ökar tillgängligheten till kommunens boenden, ökar tryggheten bland äldre och bidrar till en förhöjd livskvalitet. Modellen införs successivt det kommande året och gör kommunens äldre tryggare med den vård och omsorg som erbjuds i hemmiljö.

Monica Johansson, ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Katrineholms kommun

Trygghetsmodellen innebär att medborgarna kan känna sig trygga i att den vård, stöd och rehabilitering de behöver i sin hemmiljö finns tillgänglig så snart behovet uppstår. Den innebär också att äldre som är i behov av äldreboende garanterat får en plats, även med kort varsel.

Katrineholms kommun har bland annat valt att införa en mottagningstimme som ökar tryggheten för äldre som skrivs ut från sjukhuset. Hemtjänstpersonal som möter upp och hjälper brukaren att finna sig tillrätta i rehabiliteringssituationen är en uppskattad trygghetsfaktor som skapar förutsättningar för en dialog

kring den kommande rehabiliteringsprocessen.

– Vi har dessutom skapat fler tjänster för sjukgymnaster och arbetsterapeuter genom att omfördela resurser, vilket bidrar till ett förstärkt rehabiliteringsstöd i hemmiljö. Vi inspirerades av Piteå och Östersunds kommuner när vi skräddarsydde vår egen trygghetsmodell. Vi omvandlar en del vårdplatser till trygghetsplatser och inför samtidigt fler demensplatser, säger Monica Johansson, ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Katrineholms kommun.

Stärker anhörigavlastningen Ytterligare en grundpelare i kommunens trygghetsmodell är ett förstärkt stöd för personer som vårdar närstående i hemmet. Tidigare hade anhörigvårdare rätt till tio avlastningstimmar per månad, nu dubbleras antalet timmar till tjugo.

– Inför implementeringen av trygghetsmodellen genomförde vi intervjuer med brukare och dess anhöriga. Behovet av fler avlastningstimmar var ett av de behov som tydligt identifierades. Personer som vårdar anhöriga i hemmet gör en viktig insats som vi vill stötta genom att öka deras möjligheter till avlastning, säger Monica Johansson.

AMG-SWE-AMG-249-2013- December-P

Innovation i allt vi gör

Vetenskapligt nytänkande måste kombineras med lång erfarenhet av utveckling av komplicerade tillverkningsprocesser för att garantera leveranssäkerhet och produktkvalitet.

Se ytterligare information på: www.amgen.se

Amgen har, i mer än 30 år, kombinerat vetenskapligt kunnande med passion och nytänkande i sin strävan efter det bästa läkemedlet. Amgen - biologiska läkemedel - nu och i framtiden.

TRUSTCARE, ETT UNGT INNOVATIVT FÖRETAG INOM GÅNGHJÄLPMEDEL Trust Care är ett av världsledande företag inom design och innovation av gånghjälpmedel för äldre.

Trust Care är inriktat på innovation för att möta behoven hos den nya generationens användare som ställer nya och höga krav på både teknik och design.

Vår framgång bygger på att vi skapar nya och bättre lösningar, något som vi aldrig ger avkall på. Vi testar och testar våra produkter, ger aldrig upp.

En av våra stora succéer nationellt och internationellt är rollatorn Let’s Go. En rollator med många finesser och unik design som väckt stort intresse över hela världen för sin smidighet, sin eleganta utformning och sina praktiska funktioner.

www.trustcare.se

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

14

AKTUELLT

EXPERTPANEL

Casper Winsnes,

Boel Andersson Gäre,

Lena Strömberg,

Anna Forsberg,

teknikansvarig på Chorus

föreståndare, profes­ sor och forsknings­ ledare på Jönköping Academy for impro­ vement of health and welfare, Högskolan Jönköping.

projektledare för Kraftcentrum Fle­ mingsberg

områdeschef för hälso- och sjuk­ vård på vård- och omsorgsförvalt­ ningen i Katrine­ holms kommun

Hur ser patienters behov av smarta tekniska applikationer ut framöver?

– När patienten enkelt kan få överblick över sina historiska och planerade vårdkontakter kan de när som helst gå in och läsa vad läkaren sa vid senaste läkarbesöket, när nästa vårdkontakt ska äga rum eller var i vårdkedjan en remiss befinner sig. Det gör att de har full kontroll över händelseförloppet och slipper ringa för att exempelvis kolla väntetider och liknande, vilket frigör värdefull tid för vårdpersonalen.

Vilka fördelar ger den ökade insynen i den egna journalen?

– Somliga patientgrupper, exempelvis strokepatienter, har ofta nedsatt minnesfunktion. Digitala tjänster där de kan läsa sina egna journaler gör att de exempelvis kan behöva påminna sig själv om hur deras vårdflöden ser ut och läkarens ordination i samband med senaste läkarbesöket. Många patienter efterlyser också smarta tjänster som samlar all information om deras vårdkontakter på ett och samma ställe.

Vilka fördelar medför den här typen av tjänster för vårdgivarna?

– En stor nytta med digitala tjänster som förser patienten och vården med information om vårdhistorik, tidigare läkarkontakter och liknande är möjligheten att minimera pappershanteringen i vården. I dagsläget skickas tusentals hälsodeklarationer, remisser och andra vårdbesked ut till patienter via post. I framtiden kan merparten av dessa hanteras elektroniskt.

Vad är din definition av kvalitet i vården?

– Att skapa bästa möjliga patientvärde utifrån de resurser som finns tillgängliga.

Socialstyrelsens skrift om God vård visar på många dimensioner i kvalitetsarbetet; vården ska vara kunskapsbaserad, säker, patientcentrerad, effektiv samt jämlik och tillgänglig.

Vårdverksamhet som uppfyller dessa krav och ständigt utvecklar dem har hög kvalitet.

Patienter vill att vården ska fungera hela vägen oberoende av organisationsgränser eller ägarform – dessa faktorer är underordnade en god vårdkvalitet.

Vilken roll fyller patientsäkerhet i kvalitetsarbetet?

– Vården behöver utvecklas från ”Patientsäkerhet 1.0” med fokus på att kartlägga riskfaktorer och uppmärksamma risksituationer som redan inträffat. Nu behövs ”Patientsäkerhet 2.0” som innefattar en uppmärksamhet på potentiella risksituationer och att koppla dessa risker till förmågan att ändra sina arbetssätt för att vara förebyggande. Det bygger på ständiga förbättringar och närvaro i nuet.

Vilken kompetens krävs för att utveckla kvaliteten i vården?

– En hög professionell yrkeskompetens är förstås en nödvändighet, liksom en förståelse för det system man arbetar och ingår i. Vårdpersonal behöver se hela patientens väg genom vårdsystemet. Kompetens kring förändringspsykologi och förändringsarbete krävs, liksom att ta till sig och tillämpa de förändringsmetoder och verktyg som finns.

Vad är syftet och målsättningen med Kraftcentrum Flemingsberg?

– Projektet fångar upp behov och idéer ur vårdens vardag och utvecklar dem till innovationer för framtidens hälso- och sjukvård.

Nya affärer byggs från grunden i samarbete med sjukvård, akademi och näringsliv. Målet är att under 2014 ha en arbetsmodell som effektivt omvandlar behov i vården till nya innovationer, produkter och företag inom medicinsk teknik samt ha bidragit till 30 nya affärer i form av nya företag och/eller nya samarbeten mellan företag, högskolor och sjukvård.

Varför behövs den här typen av satsningar?

– Hälso- och sjukvården står generellt inför stora utmaningar med kostnadseffektiviseringar, tillgänglighet och patientsäkerhet samt en vilja att ge den växande befolkningen i Stockholmsregionen goda livs- och hälsoförutsättningar. De möjligheter som finns i Flemingsberg med starka vetenskapliga och vårdrelaterade verksamhetsområden ger stora möjligheter att adressera dessa utmaningar och genom modellen och de nya affärerna bidra till patient-, anhörig- och vårdnytta i framtiden.

Vad har ni åstadkommit hittills i satsningen?

– Under en scoutingperiod inom fyra identifierade styrkeområden i Flemingsberg, patientsäkerhet, regenerativ medicin, bild i vården samt vård på distans, identifierade affärsarkitekterna i projektet över 200 behov och idéer där nu tio har existerats i form av nya produkter eller tjänster till nya företag eller olika former av samarbeten med befintliga företag. Ytterligare ett drygt 20-tal aktiva potentiella affärer utvecklas inom ramen för projektet och ytterligare är på väg in.

Vilken effekt kan rehabilitering för äldre ge?

– Rehabilitering kan bidra till att individen återfår sin funktion efter en sjukdomsperiod eller en skada. Det kan också göra att man bibehåller funktioner och undviker försämring. Genom forskning vet vi att träning har effekt även om man är mycket gammal. Rätt utförd rehabilitering kan också bidra till att äldre kan klara sig själva och bo kvar hemma längre upp i åldrarna.

Hur kan kommuner möta ett ökat behov av stöd och rehabilitering i hemmet?

– En nulägesanalys av verksamheten och en granskning av brukares och anhörigas behov bör ligga till grund för alla åtgärder som genomförs. Vi har valt att omfördela våra resurser till fler sjukgymnast- och arbetsterapeuttjänster. Det gör att de äldre kan få bedömning, stöd och träning i hemmet i betydligt utökad grad. Det skapas också regelbunden handledningstid i rehabilitering för hemtjänstpersonalen vilket är viktigt för att höja kompetensen och förbättra för brukarna.

Vad kan kommuner göra för brukare och anhöriga som inte känner sig trygga hemma?

– Trygghet i hemmet är en viktig grundförutsättning. Kommuner kan exempelvis välja att inrätta trygghetsplatser, omsorgsplatser som på kort tid tillgängliggörs för äldre när de behöver lite extra omsorg eller när anhöriga behöver förstärkt avlastning.

Det är också viktigt att stötta anhöriga, vi har exempelvis valt att dubblera antalet avlösningsstimmar i hemmet från tio till tjugo timmar per månad. Det kan fler kommuner inspireras av.

Röda Korset valde hjärtstartare från ViTri Medical. Vad väljer du?

Röda Korset valde hjärtstartare från Röda Korset hjärtstartare Vasaloppet valdevalde hjärtstartare från ViTrifrån Medical.

ViTri Medical.

Vad väljer du?

Vad du?

ViTri Medical.

Vadväljer väljer du?

I många länder är hjärtstartare en självklarhet både på offentliga platser och på företag och kontor. Även privatpersoner skaffar ofta hjärtstartare till sina bostäder, fritidsbåtar eller andra platser där de tillbringar sin tid. Sverige har i jämförelse halkat efter och det är fortfarande relativt glest mellan hjärtstartarna.

Trenden är dock tydlig – informationen om hur enkelt det är att IImånga länder är hjärtstartare en självklarhet på offent- både på offentliga platser och på många länder är hjärtstartare enbåde självklarhet använda hjärtstartare och möjligheterna att rädda liv gör att liga platser och på företag och kontor. Även privatpersoner skafföretag och kontor. Även privatpersoner skaffar oftaen hjärtstartare tillbåde sinapå bostäder, I många länder är hjärtstartare offentantalet enheter helasjälvklarhet tiden ökar. far ofta hjärtstartare till sina bostäder, fritidsbåtar eller andra fritidsbåtar eller andra platser där de tillbringar sin tid. Sverige har i jämförelse platser där de tillbringar sinliga tid. Sverige haroch i jämförelse halkatoch kontor. Även privatpersoner skafplatser på företag halkat efter och det är fortfarande relativt glest mellan hjärtstartarna.

Trenden är nätverk av täcker hela Sverige och kan tack vare vårt efter och det är fortfarande relativt glest mellan Vi hjärtstartarna. far ofta hjärtstartare tilldet sina bostäder, fritidsbåtar eller och andra dock tydlig – informationen om hur enkelt är att använda hjärtstartare partners teckna internationella avtal som inkluderar Trenden är dock tydlig – informationen om hur enkelt det är även att möjligheterna attoch rädda liv gör att antalet enheter tidenhar ökar. platser däratt de tillbringar sin tid.hela Sverige i jämförelse halkat använda hjärtstartare möjligheterna rädda liv gör att leverans, utbildning och serviceavtal i de flesta länder. antalet enheter hela tiden ökar. efter och det är fortfarande relativt glest mellan hjärtstartarna.

Vi täcker hela Sverige och kan tack vare vårtoss nätverk av partners även teckna Kontakta eller någon våra samarbetspartners redan idag är vårt dock tydlig omav hur enkelt det är att Vi täcker hela Sverige och Trenden kan tack vare nätverk av – informationen internationella avtal som inkluderar leverans, utbildning och serviceavtal i de för en kostnadsfri rådgivning gällande hjärtstartare, utbildning partners även teckna internationella avtal som inkluderar använda hjärtstartare och möjligheterna att rädda liv gör att flesta länder. leverans, utbildning och serviceavtal i de flesta länder. och första hjälpen produkter anpassade till dina behov! antalet enheter hela tiden ökar.

Kontakta oss eller någon av våra samarbetspartners redan idag Kontakta oss eller någon avhjärtstartare, våra samarbetspartners redan idag för en för en kostnadsfri rådgivningVigällande utbildning täcker hela Sverige och kan tack vare vårt nätverk av kostnadsfri rådgivning gällande hjärtstartare, utbildning och första och första hjälpen produkterpartners anpassadeäven till dina behov! internationella avtal som inkluderar teckna

hjälpen produkter anpassade till dina behov! leverans, utbildning och serviceavtal i de flesta länder. ®

®

info@vitri.se

Kontakta oss eller någon av våra samarbetspartners redan idag för en kostnadsfri rådgivning gällande hjärtstartare, utbildning och första hjälpen produkter anpassade till dina behov! info@vitri.se www.vitri.se

www.vitri.se

Rö Vi

Utveckling av nytt läkemedel mot KOL

ANNO NS

PharmaLundensis AB har nyligen genomfört en klinisk studie på 40 patienter med kronisk obstruktiv lungsjukdom (KOL) för att utvärdera effekten av bolagets testsubstans jodkol.

Resultaten visar att jodkol gav en statistiskt säkerställd förbättring av lungfunktionen. Några patienter fick en förbättring av lungfunktionen på närmare 400 ml. Resultaten är mycket uppmuntrande, och PharmaLundensis avser att under våren 2014 inleda en ny KOL studie.

Behandling med enbart en hög dos jodkol har potential att ge en stor förbättring av lungfunktionen, och kan utklassa dagens KOL-läkemedel. Den starka effekten av jodkol kan göra det onödigt för patienter att använda några andra KOL-läkemedel än jodkol.

KOL Kroniskt obstruktiv lungsjukdom (KOL) är en folksjukdom med mer än 500 000 sjuka i Sverige. Patienterna drabbas av successivt tilltagande andnöd, hosta, slemproduktion och en rad andra symptom. Även om patienterna erhåller all befintlig behandling, fortsätter vanligtvis försämringen av lungfunktionen. Närmare 3 000 patienter dör av KOL varje år i Sverige.

Läkemedel idag Det finns ett antal läkemedel som idag används vid KOL. Inget av dem ger dock någon större förbättring, vilket demonstreras av den höga dödligheten trots maximal behandling.

PharmaLundensis nya behandling Den genomförda kliniska studien på KOL-sjuka tyder på att PharmaLundensis nya behandling med jodkol har förmåga att återskapa delar av den lungfunktion som inte går att behandla idag. Detta är naturligtvis av största intresse, och ger potential för jodkol att bli ett betydligt effektivare läkemedel än dagens behandlingar.

I den kliniska studien visade det sig dock att en del patienter fick påverkan på sköldkörtelhormonerna. PharmaLundensis planerar därför att i nästa kliniska

KOL-studie modifiera behandlingsmetoden för att reducera jodpåverkan på sköldkörteln. Detta ger två fördelar: 1. Det möjliggör långtidsbehandling med jodkol.

2. Det möjliggör doshöjning.

Redan i den dos som användes i den genomförda KOL-studien (3 g jodkol/ dag) fick patienterna en genomsnittlig förbättring av lungfunktionen på 130 ml, och några ”high responders” fick en förbättring på upp mot ca 400 ml. Med doshöjning har jodkol potential att ge en mycket större förbättring av lungfunktionen, eftersom effekten av jodkol med stor sannolikhet är dosberoende. Det är således fullt möjligt att en hög dos jodkol kan komma att utklassa dagens KOL-läkemedel, och att patienterna inte kommer att behöva någon mer KOL-behandling än jodkol!

Kommande kliniska studier PharmaLundensis avser under våren 2014 att påbörja en ny klinisk studie med modifierat jodkol. Syftet med denna studie är att visa att jodkol kan ge en god förbättring av lungfunktionen på patienter med medelsvår KOL utan att påverka sköldkörteln. Därefter planeras en doshöjning, för att få en ännu större förbättring av lungfunktionen. Efter detta planeras behandling av svårt KOL-sjuka patienter med en hög dos jodkol, för att fastslå om detta kan ge en dramatisk förbättring av deras lungfunktion.

Patentskydd PharmaLundensis KOL-projekt har ett brett skydd, med patent i Europa, Japan, Kina och Ryssland. Besked väntas i USA och Indien.

’’

Den påvisade positiva effekten på lungfunktionen ökar chansen för framgång betydligt.

- En hög dos jodkol har potential att utklassa alla dagens KOL-läkemedel, säger Dr Staffan Skogvall, VD.

Fakta om klinisk KOL-studie PharmaLundensis kliniska KOL-studie var en 8 veckor lång, dubbelblind, randomiserad, placebokontrollerad studie på 40 patienter med måttligt svår KOL. Hälften av patienterna fick jodkol och hälften placebo. Studien genomfördes på Lunds Universitetssjukhus Lungklinik. CRO bolaget Trial Form Support (TFS) genomförde den oberoende utvärderingen av resultaten i studien.

Totalt utvärderades medelvärden på 9 parametrar i studien, vilka representerar lungfunktion, arbetskapacitet på testcykel samt livskvalitet. Samtliga gav bättre resultat för jodkolgruppen än placebo. En parameter var statistiskt säkerställd och ytterligare tre parametrar var på gränsen till säkerställda (mer än 90 % sannolikhet). Dessutom visade korrelationsstatistik en säkerställd korrelation mellan FEV1 baseline och FEV1 post-bronchodilator, samt mellan FEV1 baseline och FEV1 post-exercise. Detta visar att jodkol kan förbättra lungfunktionen även på toppen av en maximal avslappning med beta2-stimulerare och att jodkol således kan ge en avslappning av lungorna på ett sätt som beta2-stimulerare inte kan.

Resultaten bedöms som mycket lovande, då det krävs mycket starka behandlingseffekter för att kunna detekteras i studier med relativt få patienter.

www.pharmalundensis.se Scheelevägen 2 Medicon Village 223 81 Lund Tel: 046-13 27 78

PharmaLundensis styrelse fr v: Linus Sjödahl, Civilekonom, Magisterexamen i företagsekonomi, styrelseordförande, Staffan Skogvall, Legitimerad Läkare, Medicine Doktor, VD, Jonas Erjefält, Professor i medicinsk inflammationsforskning, Ingmar Karlsson, Civilekonom.

Hitta en mottagn ing nära dig !

Söker du en trygg läkarkontakt, hög tillgänglighet och god service?

Välkommen till någon av våra 22 vårdcentraler i Stockholmsområdet I anslutning till en del av våra vårdcentraler hittar du även BVC och Rehab-mottagningar.

Hos oss kan du känna dig trygg med att din hälsa är i goda händer.

Besök www.capio.se för mer information om våra mottagningar. Vi finns i följande områden i Stockholmsområdet.

Bro | Farsta | Gubbängen | Hagsätra Högdalen | Kungsholmen | Lidingö Rågsved | Skogås | Solna | Södermalm Södertälje | Upplands Väsby | Viksjö Vårberg | Årsta | Östermalm

www.capio.se