Issuu

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

SÄKRARE VÅRD & OMSORG

TRYGGHET & EFFEKTIVITET I FOKUS

MAJ 2014

Överbeläggning – så kan den minskas

IT i vården

– struktur och avstämning krävs

Specialistutbildning

FAK

JÄM

fakt SMA NY

TURA

Filippa Reinfeldt

KÖ

– trygga din yrkesmässiga framtid

se . m ur u

TJÄ

NST

SMA RÅN

MED

ån n fr nde olag a d g u n b Erbj factori t! t nde dsfri leda kostna –

– vårdvalet stärker patientens rättigheter

Aktuella innovationer

Marion Lindh

Bättre hygienarbete

– fler friska år för äldre

– hur säker är vården?

– färre infektioner

SÄKRARE PROSTATACANCERBEHANDLING RayPilot® kan liknas vid ett GPS-system där man kontinuerligt kan lokalisera prostatan under strålbehandling med hög precision. Vid dagens strålbehandling måste man ta hänsyn till att prostata rör sig under behandlingen. Det innebär att man strålar ett större område än nödvändigt. Vetenskapliga studier visar att om behandlingen anpassas efter tumörens rörelse

kan behandlingsområdet minskas och biverkningarna reduceras markant. Vår målsättning är att RayPilot® skall ge minskade biverkningar, ökad patientsäkerhet och snabbare behandlingar till gagn för patient och vårdgivare. Micropos Medical AB (publ) är listat på AktieTorget under symbolen MPOS. Läs mer på www.micropos.se

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

L E D A RE

Två måsten gör vården trygg, säker och effektiv

FOTO ULF HUETT

Hälso- och sjukvården är en av de viktigaste politiska frågorna för människor i Sverige inför valet i september 2014. Vid den första partiledardebatten i oktober förra året ägnades de inledande tio minuterna åt vården.

Sineva Ribeiro, specialistsjuksköterska i kirurgi, ordförande Vårdförbundet

Vården är en kunskapsintensiv bransch som kan göra allt mer för människors hälsa och välbefinnande. Men för att klara sitt nuvarande uppdrag och den fortsatta utveckling som krävs behövs ökad insikt från både politiker och samhälle. Vårdförbundet ser två måsten i vårdpolitiken inför valet. DET FÖRSTA MÅSTET är att säkra

kompetensförsörjningen. Vi vet att det kommer saknas 30 000 sjuksköterskor år 2030 om ingenting görs nu. Vi har redan alarmerande brist på specialistsjuksköterskor och barnmorskor. Kraftfulla insatser behövs för att få fler unga att välja dessa yrken. Det handlar förstås om löner och förbättrad arbetsmiljö, men också om en uppvärdering av den kunskap som sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor tillför vården. Utan rätt kunskap på rätt plats i rätt tid kan vården inte utvecklas. Därför är kompetensförsörjningen så viktig. Sjuksköterskor är avgörande för patientsäkerheten. I studie efter studie har den internationella forskaren professor Linda Aiken från USA visat sambandet mellan sjuksköterskans kunskap och patienternas möjligheter till överlevnad, symtomminskning och välbefinnande. Ju färre sjuksköterskor på ett sjukhus desto fler infektioner, fallolyckor och till och med dödsfall.

i vårdpolitiken är att hålla samman vården för varje person. I dagens vårdsystem är det inte ovanligt att en patient med komplexa behov på egen hand måste vända sig till flera olika huvudmän och flera olika professioner för att få sina behov tillgodosedda. Det behövs ett nytt fokus där hälso- och sjukvården går från traditionella

DET ANDRA MÅSTET

»Sjuksköterskor

är avgörande för patientsäkerheten. hierarkier och invanda arbetssätt där patienten är passiv mottagare av vård till att patienter och närstående är delaktiga, personcentrerad vård, och hela teamet används. Vi behöver, som Socialdepartementet påvisar i Anders Ekholms rapport, både mer empati och mer high tech. Chefer och ledare måste lyssna på sina medarbetare och se deras bidrag till verksamhetens utveckling. Våra medlemmar vet mycket om hur de bäst ska arbeta utifrån forskning och beprövad erfarenhet. Ett exempel är barnmorskor som har stöd i forskning för one-to-one care, alltså en närva-

LÄS MER OM...

10 rande barnmorska per kvinna i aktivt värkarbete. En närvarande barnmorska gör att skador och komplikationer minskar, ger färre akuta kejsarsnitt och mindre användning av olika preparat för den födande kvinnan. Den livsavgörande anknytningen mellan barnet och föräldrarna blir förstås också mycket bättre. Ytterligare ett exempel är äldre med höftledsfraktur som kan skickas direkt till rätt avdelning och få hjälp av ett multiprofessionellt team i stället för att ligga många långa timmar på akuten. Mobil röntgen kan med modern teknik och röntgensjuksköterskor ta sig hem till patienten istället för tvärtom. Ytterligare ett område som kräver systematiskt förbättringsarbete är de dåligt koordinerade IT-systemen, som vållar brister i både patientsäkerhet och i våra medlemmars arbetsmiljö, vilket leder till stress och allt mindre tid med patienterna. VI SKA VARA stolta över goda resultat i den svenska hälso- och sjukvården, men för att kunna rekrytera i framtiden måste löner och arbetsvillkor bli bättre. Vi, 112 000 sjuksköterskor, barnmorskor, biomedicinska analytiker och röntgensjuksköterskor i Vårdförbundet, är beredda att ta vårt ansvar tillsammans med politiker och övriga ledare på alla nivåer. Men vi kräver förutsättningar för en trygg och säker vård.

04 Minskad smittorisk med bättre vårdhygien 05 Sjukhuset som frågade personalen om råd 06 IT ett viktigt stöd för vården 08 Goda utsikter för de specialistutbildade 10 Profilintervju Filippa Reinfeldt 12 Säkerhet inom vården hett forskningsområde 14 Äldrevård – innovationer ger fler friska år 16 Expertpanel 18 Krönika Marion Lindh

Trevlig läsning!

Sanna Brännström Projektledare

SÄKRARE VÅRD & OMSORG

DETTA ÄR SMART MEDIA

Projektledare: Sanna Brännström, sanna.brannstrom@smartmediapublishing.com Produktionsledare: Daniel Sivertsson, daniel.sivertsson@smartmediapublishing.com Affärsutvecklare: Marcus Carloni, marcus.carloni@smartmediapublishing.com Text: Waldemar Ingdahl, Anders Edström Frejman, Annika Wihlborg Omslagsfoto: Jonna Thomasson Redaktionschef: Ruxandra Bocaciu Korrektur: Pål Johansson Grafisk formgivning: Smart Media Publishing AB Layout och repro: Sara Wikström Distribution: Dagens Nyheter, maj 2014 Tryck: Bold Printing Stockholm Smart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email redaktion@smartmediapublishing.com · www.smartmediapublishing.com

Smart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl sammansatta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grundläggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande tidningens hela spridningsområde och selekterar automatiskt ut den målgrupp som är i marknad för företagets produkter och tjänster.

Följ oss:

dárkrókur

ÍK

Rovaniemi

Akureyri

Bodø

Ska du vistas i ett område där TBE förekommer? Vaccinera familjen mot TBE!

ICELAND

Kemi Simo

Egilsstadir

Luleå

Mo I Rana

Oulu

Kokkola Pietarsaari Uusikaarlepyy

Umeå

Petr Varkaus

Steinkjer

Vaasa

Örnsköldsvik

Trondheim

Östersund

FINLAND

Närpiö

Mikkeli Imatra

Kristiinankaupunki

Molde

Lappeenranta

Tampere Lahti

Pori

Sankt Peterburg

Hämeenlinna

HELSINKIVantaa

SVERIGE Hermansverk

Turku Rymättylä Pargas Nagu Gävle Prästö Korpo Åland Sottunga Falun Östhammar Tierp Mariehamn Borlänge Grisslehamn Ludvika Uppsala NorrtäljeKappelskär Fagersta Enköping Vallentuna Västerås

Lillehammer Hamar

NORGE

Bergen

Lillestrøm

OSLO

Haugesund Stavanger

Göteborg

Växjö

KØBENHAVN

Kalmar

Ribe

Kaliningrad RUSSIAN FED. Gdynia Gda´nsk

Åbenrå

Nykøbing

Bydgo

Hamburg

Bremen

Baxter Medical AB P (0)8 632 64 00

NETHERLANDS

Hannover

LONDON Lille

BELGIUM

Wroclav

Dresden Chemnitz

Köln Bonn

PRAHA

Brno

Nürnberg

(UNITED KINGDOM)

PARIS

Strasbourg

Rennes

Nantes

Karlsruhe Stuttgart

LIECHTENSTEIN

Torino

Vicenza Verona

Bordeaux

Bologna

Genova

MONACO

Aix-en-Provence

Nice

Venezia Padova

ITALY

VATICAN

ROMA Napoli

MADRID

ALGERIA

MOROCCO

Organic Certified by IMO Switzerland; Lic. No. 130277

Miskolc

BRATISLAVA Komfort

Debrecen Oradea

Cluj Napoca

ROMA Timisoara

Bari Ekologisk väv ALBANIA Vi har även en kollektion med en unik ekologisk fiber, utan kemikalier. o Tarant TENCEL® erbjuder bättre absorbering än bomull.

Staccato Vår största kollektion är uppsydd i vår sköna Staccatoväv med en snygg strukturrand. Messina

SPAIN

ALGER

SLOVAKIA Mode

Koˇsice

Craiova

SOFIYA Split NTENEGRO MO Helt ekologisk kollektion Smila är först i Sverige med en KOSOVO kollektion i krinklad bomull där hela SKOPJE plagget är certifierat enligt GlobalF.Y.R.O.M Organic Textile Standard (GOTS). (Former Yugoslav Republic of M Ett fantastiskt ekologiskt NË TIRAalternativ!

Firenze

Snygg på jobbet!

Ivano-Frankivs'k

Novi Sad

Marseille

PORTUGAL

Terno

Kraków

EB kollektioner är mode vårt ZAGR I våra signum! Vi har arbetat med mode BEOGRAD sedan 70-talet och det ”finns” i våra CROATIAådror. Vi såg ett behov av, inte bara VINA ERZEGOutan SNIA-H BO praktiska arbetskläder, även en SERBIA JEVO SARA önskan att de skulle vara snygga.

SAN MARINO

ANDORRA

L'viv

Rzeszów

Rivne

Chernivts

LJUBLJANA Trieste

Brescia Milano

Czestochowa

SLOVENIA

SWITZERLAND St-Etienne

Luts'k

Slitstyrka HUNGARY Ekologiskt

Graz

Basel Zürich

Lyon

Lublin

BUDAPEST

AUSTRIA

BERN

Toulouse Montpellier

WIEN

Linz

Augsburg München

Freiburg

FRANCE

Radom

Ostrava

CZECH REP.

urt am Main

Frankf Wiesbaden

GERMANY LUXEMBOURG Mannh eim

Le Havre

Brest

WARSZAWA

Bytom Zabrze

BELA

Bia‡ystok

D POLAN tód´z∂

Leipzig

Erfurt

BRUXELLES

CHANNEL ISLANDS

Halle

Dortmund Kassel

MINS

Hrodna

Magdeburg

WALES Duisburg

Pozna´n

BERLIN

AMSTERDAM

ENGLAND

Toru´n

Vitsye

VILNIUS

Kaunas

Bornholm Rønne

Odense

LITHUANIA

Klaipéda

Ett enda fästingbett kan ge dig TBE, fästingöverförd hjärninflammation. Rügen Idag finns ingen medicin som botar TBE men det finns vaccin som skyddar. ISLE OF MAN Kiel Rostock OM k UNITED KINGD Lübec Gå in på www.fästing.nu om du vill veta mer! Szczecin szcz

IRELAND

BOA

LATVIA

RÌGA

Öland

Malmö

Roskilde Sorø

Vejle

NORTHERN IRELAND

Ruhnu

Karlshamn Karlskrona Ronneby Kristianstad borg Helsingborg Sölvesborg Fredriks Århus Hillerød

Ringkøbing

Pskov

Saaremaa

Halmstad

NMARK DAViborg

ESTONIA

Oskarshamn

Aalborg

SCOTLAND

RUSS FEDER

Velikiy Novgorod

TALLINN

Hiiumaa

STOCKHOLM

Eskilstuna Dalarö Strängnäs lje Karlstad Örebro Flen Södertä Kristinehamn Gnesta Nynäshamn tad rg holm Fredriks Tønsbe Katrine g Skien Gullspång Rejmyre Nyköpin Åmål Porsgrunn Norrköping Söderköping Grebbestad MariestadMotala Mellerud Linköping Skövde Vadstena Valdemarsvik Uddevalla Lidköping erg Gotland Vänersborg Väderstad Åtvidab Loftahammar Arendal Kisa Visby Tidaholm ik Lilla Edet Gränna Österbymo Västerv Kristiansand Kungälv Drammen

Espoo

I 2014-02 I SE/113/14-0007a I Kampanjen är förhandsgranskad och godkänd av IGM I

Härnösand

Palermo

Se alla våra kollektioner på a Catani www.smila-workwear.se

TUNIS

TUNISIA

STACCATO

VALLETTA MALTA

GREEC

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

UTM ANING

VÅRDHYGIEN

FOTO ROLF ANDERSSON

HALLÅ DÄR...

»Det är viktigt

att föra en kontinuerlig dialog med vårdpersonalen.

…Mary Hägg, medicine doktor och leg. tandläkare, Myoroface AB.

Anna Lefevre Skjöldebrand

■ Hur vanligt är sväljproblem?

Vårdhygien – mer än rena händer Sjukhus och vårdcentraler har en hög genomströmning av sjuka, vilket ökar risken att smittas av infektionssjukdomar. Men det kan en bättre städmetod kan råda bot på. TEXT WALDEMAR INGDAHL

De första lasaretten på medeltiden var mer inriktade på att isolera de sjuka för att stoppa smittspridningen än att faktiskt bota dem som hamnade där. Hygienen på sjukhusen har förbättrats mycket, inte minst genom att läkarna tvättar händerna, men i stort sett är det samma rengöringsmetoder som för hundra år sedan; städare tvättar ytor för hand med något som kan döda bakterierna. Frågan är avgörande, för utan antibiotika och antiseptika räcker inte läkarna till för att bota infektioner. institutionsboenden finns i dag risken för smitta. Infektionerna drabbar många patienter, är kostsamma och bidrar till spridningen av bakterier som är resistenta mot antibiotika. Sveriges Kommuner och Landsting (SKL) kartlägger sedan 2008 problemets PÅ VÅRDFORMER OCH

omfattning. Vid den första mätningen hade elva procent av de inlagda patienterna smittats av en vårdrelaterad infektion. SKL satte upp ett mål om att halvera antalet. År 2013 hade siffran gått ned till nio procent av de inlagda, men det rör sig fortfarande om 30 000 patienter som insjuknar. De regionala skillnaderna mellan landstingen är stora, Stockholm ligger på medel. Sjukhusens patientersättning har inte påverkats om en vårdbehandling måste göras om på grund av sjukhussmitta, vilket skulle vara ett incitament till bättre hygienarbete. Samtidigt är förbättringar av sjukhushygien en utmaning. Arbetet med hygienförbättringar kan vara kostsamt, med investeringar som måste göras i skyddsutrustning, bakteriefilter och fläktsystem. Det kan också medföra besvärliga rutiner för att begränsa personalens rörlighet mellan avdelningarna. Frågan kan också vara symboliskt känslig, som när den långärmade vita läkarrocken avskaffades av hygienskäl. – Medicintekniken är en integrerad del i vården och det är därför viktigt för företagen att få möjlighet att föra en kontinuerlig dialog med vårdpersonalen om hur man använder produkterna och hur det kopplar till hygienrutiner, säger Anna Lefevre Skjöldebrand som är

Nacka seniorcenter Ektorp: 116 boende varav 20 demensplatser. Kommunal utförare, ingår i Nacka kommuns kundval.

Visste du att:

vd för branschorganisationen Swedish Medtech. Medicinsktekniska lösningar hon nämner är de stickskyddade kanylerna, som minskar risken för att vårdpersonalen skadas eller smittas. Det har även utvecklats bakterieavvisande material som gör det svårare för bakterier att fästa på till exempelvis katetrar. Det finns både suturer och förband med antibakteriella substanser som reducerar risken för att infektioner uppstår efter en operation och minskar behovet av antibiotika. är en robot som företaget Xenex har utvecklat. Roboten slår ut cellernas DNA hos bakterier genom att dränka dem i ultraviolett ljus. Då kan inte bakterien fortplanta sig längre. På andra våglängder kan det ultravioletta ljuset slå ut virus och sporer. Roboten kan användas överallt på sjukhuset, i operationssalar såväl som i väntrum. Infektionsverktyget, ett nationellt IT-stöd för en gemensam dokumentation, lagring och återkoppling av vårdrelaterade infektioner ska införas i Stockholms läns landsting under året. Ett sätt att förbättra hygienen är att mäta kvaliteten bättre. Alla delar av sjukhuset behöver inte samma krav. Standarder som INSTA 800 och EN ANNAN INNOVATION

Nacka seniorcenter Soﬁero: 42 boende varav 10 demensplatser. Kommunal utförare, ingår i Nacka kommuns kundval.

• personer över 65 år står för två av tre dödsolyckor i Sverige? • äldre utgör hälften av alla som behöver sjukhusvård till följd av olycksfall? • fallskador är vanligast bland kvinnor? • under de kommande tio åren kommer antalet äldre att öka med 27 procent? • när antalet äldre ökar riskerar också antalet olyckor att öka! • ﬂer olyckor innebär, förutom lidandet, högre samhällskostnader!

Dansk Hygienstandard noterar ytor och föremål med hög risk för att sprida smitta och vilken hygiennivå de behöver. Inspektion av hygienen med synen är inte tillräckligt noggrant utan kan nu mätas med ultraviolett ljus och ATP (adenosintrifosfat). ATP-mätning som metod kommer från livsmedelshanteringen. ATP finns i alla celler, bygger upp DNA och RNA (ribonukleinsyra), och spelar en viktig roll för cellens energihantering. Den kan också vara ett mått på mängden organiskt smuts. Billiga provstickor kan mäta en yta flera gånger om dagen för att undersöka exakt när den blivit tillräckligt smutsig för att städas. Mätningarna och standarderna kan leda till något viktigare, ett öppet klimat där personalen är informerad och själva kan berätta vad som kan förbättras i hygienarbetet.

Smart fakta Antiseptika och aseptik Aseptik förhindrar uppkomsten av mikroorganismer till skillnad från antiseptik som bekämpar redan befintliga mikroorganismer genom antiseptiska preparat.

Genom ett systematiskt förebyggande arbete kan vi hindra denna utveckling.

Vilket innebär att vi:

• öppnar sinnena och ser riskerna! • rapporterar riskerna! • åtgärdar riskerna!

■ Vilka lösningar finns? – Grundproblemet är att musklerna inte får rätt nervsignaler och delvis är inaktiva. Vetenskapliga studier har visat att det, genom att träna upp hela matkanalen och dess muskulatur, går att komma åt hela problematiken och hitta ett bestående resultat. Även problem med snarkning kan ofta relateras till förslappningar i mjuka gommen, vilket också kan tränas upp.

■ Hur kan man rent praktiskt

Danvikshem: 188 platser varav 89 demensplatser. Stiftelse, ingår i Nacka kommuns kundval

Om vi inte gör något åt det!

– Sväljproblem är vanligt bland patienter som förlorat dessa funktioner som följd av hjärnskador. Men uppemot tio procent av den friska befolkningen lider av sväljproblem och sjukvården har ofta svårt att sätta fingret på och ge passande vård för alla de här personerna. Det kan vara att man sätter maten i halsen eller till och med har svårt att svälja saliv. Det kan även yttra sig som rethosta och sura uppstötningar. Många äter läkemedel för att dämpa syranivån. Men ofta beror de sura uppstötningarna på att magmunnen inte sluter tätt.

göra detta? – Det finns fysiska hjälpmedel som, enkelt förklarat, drar tungan till kontakt med den mjuka gommen där en nerv triggas till att aktivera resterande del av matstrupen. Finessen är att hela den naturliga händelsekedjan aktiveras. Från mun till hjärna och vidare till mage.

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

PATIENTSÄKERHET

FO K US

Så minskades överbeläggningen i Kristianstad Centralsjukhuset i Kristianstad tog personalen till hjälp och minskade överbeläggningen. I stort sett alla problem löstes genom att lyssna på den egna personalen, framhåller Johan Cosmo. TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN PORTRÄTTFOTO ERIK KARLSSON, JÖNSSONS BILDER AB KRISTIANSTAD

Överbeläggning inträffar när en avdelning på ett sjukhus har fler patienter än vad som betraktas om normalt för avdelningen. I ett sådant läge har man i princip att välja på att öka bemanningen på avdelningen eller utlokalisera patienterna till andra avdelningar på sjukhuset. Överbeläggningar kan utgöra ett problem ur flera aspekter. Inte bara ur patientsäkerhetssynpunkt utan även ur ett arbetsmiljömässigt perspektiv. Ett sjukhus som under lång tid hade ett hot om vite hängande över sig på grund av ständiga överbeläggningar var Centralsjukhuset i Kristianstad (CSK). Men här lyckades man vända trenden och klarade även de oanmälda inspektionerna från Arbetsmiljöverket. – Vi bestämde oss först och främst för att införa en nollvision gällande utlokaliseringar av patienter. Vår bedömning var att patienter löpte större risk om de hamnade på fel avdelning än om vi råkade ha ett fåtal extra patienter på avdelningen, säger Johan Cosmo som då var biträdande sjukhuschef på CSK, men som numera är stabschef på Region Skåne med ansvar för sjukvården i östra Skåne. Han förklarar att man på CSK införde något man kallade för ”drag-

spelsplatser”. Det vill säga att man kunde acceptera en viss överbeläggning på en specifik bemanningsgrad. avdelning sade sig lättare kunna acceptera ett par extra av ”sina patienter” än ”fel patienter” från en annan avdelning. De senare är patienter för vilka man inte har specialistkompetens. En hjärtpatient kan helt enkelt bättre tas om hand på en hjärtavdelning än utlokaliserad på en ledig plats på ortopeden. Men det finns även naturliga fluktuationer över tiden där trycket kan bli hårdare på enskilda avdelningar till exempel under influensatider eller vid vinterkräksjuka. Därför införde man även något man kallade för ”systeravdelningar”. – Det är avdelningar med rätt kompetens, men som kan suga upp de lite mindre akuta fallen. Ett annat verktyg för att minska överbeläggningar var att öka antalet vårdplatser för så kallade multisjuka. Det vill säga patienter som behöver vård från flera olika avdelningar. Ett sätt att effektivisera vården

»I stort sett

alla problem löstes genom att lyssna på den egna personalen.

– PERSONAL PÅ EN

Johan Cosmo

och samtidigt minimera riskerna för fel var att arbeta hårt på att samordna ronderingen av de olika specialistläkarna på dessa patienter. – Vi såg även att det fanns en hel del att göra för att förbättra överlämningarna från sjukvården till vårdgivarna. När en patient är färdigbehandlad och ska tillbaka saknas ofta rutiner för samarbete och övertagande. Det gällde till exempel äldre som behandlats färdigt och

skulle tillbaka till boende ordnat av kommunen. Numera kan patienterna åka hem samma dag vid de flesta planerade operationerna. Detta är ett resultat av att en stor del av den kirurgiska slutenvården omvandlats till öppen dagvård. JOHAN COSMO FÖRKLARAR

att CSK varken hade några unika problem eller använde sig av några särskilt unika lösningar. Man sneglade på många andra sjukhus som lyckats bra och fått genomgående höga ratingar. Han nämner bland annat Eksjö och Jönköping som viktiga inspirationskällor och förebilder. Men de flesta lösningarna kom från de egna leden. – I stort sett alla problem löstes genom att lyssna på den egna personalen. De vet vilka problemen är, de har ofta en klar bild på varför de uppstått och har många gånger egna idéer på hur de ska lösas. Faktum är ju att detta är kärnan i hela leanfilosofin vare sig det handlar om biltillverkning eller operationer. Fråga medarbetarna hur saker kan göras bättre, ge dem stöd och resurser och ställ krav, avslutar Johan Cosmo.

Systematiskt kvalitetsarbete Alla har sin egen uppfattning om vad kvalitet innebär för en tjänst. God äldreomsorg rymmer ett närmare personligt bemötande där brukaren behöver få känna sig trygg, vilket varierar från person till person. Det behövs en metod för att utveckla kvaliteten inom omsorgen så att den möter både brukarens och myndigheternas krav på gott innehåll, säkerhet och trygghet. Vård- och omsorgsföretaget Attendo har länge arbetat med systematiskt kvalitetsarbete. Modellen kallas kvalitetshjulet och är en del av deras kvalitetssystem AQ 14 där planering, genomförande, utvärdering och utveckling rullar in i varandra för att mäta, säkra och analysera resultaten och utveckla förbättringar. Uppföljningen görs enligt kvalitetstermometern, som mäter de viktigaste i verksamheten och väga ihop dem för att få ett samlat intryck av vilken kvalitet vården och omsorgen har. – Den viktigaste uppföljningen sker lokalt, berättar Attendos kvalitetschef Anita Sandberg. Alla medarbetare är en del av uppföljningen, där varje avvikande händelse registreras. Systematiken har gett tydlig uppföljning och transparens för brukaren. Kunskapen hjälper att ange vad som är rimliga krav på omsorgen, och hur ständig kvalitetsförbättring kan bli en del av verksamheten.

ANNONS

Tillsammans gör vi vården och omsorgen säkrare I Nacka är i dag ett privat äldreboende och två kommunala certiﬁerade som ”Tryggt och säkert särskilt boende för äldre”. Utifrån ett av Nackas övergripande politiska mål, att vara en trygg och säker kommun, uppmuntras alla äldreboenden att bli certiﬁerade som trygga och säkra enligt kriterier för Safe Elderly. Arbetet har genomförts utifrån de åtta Safe Elderlyindikatorerna som kommer från WHO Safe Community vilket innebär ett systematiskt skadeförebyggande arbete. Detta har visat resultat i det praktiska teamarbetet inom verksamheterna. Gemensamt nätverk och gränsöverskridande samverkan är viktiga faktorer i ett ständigt pågående

förbättringsarbete. Haddons åtgärdsstrategier används som verktyg för att dels undanröja risker i miljön och dels att motivera och stödja de äldre för att förhindra skador. På Nacka seniorcenter Ektorp användes Haddon vid en incident när en man försökte kliva upp på en balkongstol. Genom personalens agerande med exempelvis analys av aktivitetsbehov, diskussioner samt genom teamsamverkan startades en process för att kunna bemöta hans önskemål och behov utan att han skulle känna sig övervakad och instängd. Med hänsyn till delaktighet och tillgänglighet beslutades att höja balkongräckena med en plexiglaskant. I och med detta blev balkongerna tillgängliga igen, man kan känna väder och vind, höra fåglar och ljud från människor och bilar, vanliga ljud som hör till miljön.

FN har utnämnt den 1 oktober till internationell äldredag.Vi uppmärksammar detta genom att lägga fokus på äldres säkerhet. Hösten 2013 firade vi runt om i Nacka. På Danvikshem bjöds det på olika aktiviteter i syfte att öka kunskapen om risker samt förebyggande och hälsofrämjande åtgärder mot skador. Aktiviteter under dagen var bland annat filmvisning om äldresäkerhet, tipspromenader, möjlighet att pröva miljön med hörlurar samt glasögon med beskuret synfält för att få ökad förståelse hur miljön upplevs att ta sig fram i. Viktiga synpunkter från deltagarna gav bland annat resultat i bättre markering av öppningsknapparna till automatdörrarna och planering för att sätta upp fler ledstänger. Äldreenheten ordnade med föreläsningar och information på biblioteket i Nacka Forum där ordförande i social- och äldrenämnden hälsade välkommen.

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

AKTUELLT

IT-LÖSNINGAR

Digital health – hype eller hopp?

Maria Wijk är IT-chef på S:t Görans sjukhus, prisbelönta för IT med verksamhets- och patientnytta.

E-tjänster – verktyg för lösningar En snabb teknisk utveckling med många fler nya aktörer ställer IT i vården inför behovet av struktur och metodiska avstämningar. TEXT WALDEMAR INGDAHL

Förväntningarna är höga på att IT-stöd och e-tjänster ska bidra till bättre vård och omsorg. De senaste åren har vi sett stora förändringar. Ett exempel är att e-recepten nu utgör mer än 90 procent av all recepthantering, pappersrecept är nu sällsynta. Andra delar har förändrats långsammare, som hur patientdata delas. Hälso- och sjukvården har i allmänhet en god teknikadoption. Landstingen har arbetat med att införa IT-stöd för vårddokumentation under många år och journalsystemen finns på data vid i princip alla sjukhus och hela primärvården. Det viktigaste systemet är för att hantera de digitala patientjournalerna och dokumentation av läkemedelshantering, planering av

operationer, akutsjukvård, mödravård och patientadministration. Det finns numer många aktörer som ska samverka inom vården; landstingen, myndigheter, kommuner och företag. IT-systemen i vården kan skilja sig mycket åt och ha svårigheter att kommunicera. Statens vård- och omsorgsutredning pekade ut att det behövs tydligare regler, gemensamma tekniska lösningar, terminologi och integritetsskydd för att underlätta för användarna. I dag så har ingen organisation ett övergripande ansvar för IT-samordningen, samarbetena sker mellan självständiga aktörer. LÄKARNA PÅ SJUKHUSEN verkar i en allt mer komplex IT-miljö, när nya funktioner läggs till, och informationen följer inte alltid patienten. Arbetet kan bli rörigt om olika gränssnitt används, särskilt eftersom vårdpersonalen kan behöva söka information i tiotals olika system och applikationer, utöver systemet för patientjournalerna. Nya system upplevs som halvfärdiga om de inte ger

»Vi har en verk-

samhetsstrategi som levererar kostnadseffektiv vård. Maria Wijk

tydligt nytt stöd i vardagsarbetet. Det kan vara svårt att visa på vinsterna även av mindre tillämpningar från stora investeringar i IT-infrastruktur, de tar långt tid att fullfölja. Capio S:t Görans Sjukhus vann 2012 IT i vården-priset för sitt målmedvetna arbete med att skapa verksamhets- och patientnytta. Sjukhuset byggde ett system så att patienterna smidigt kan boka och omboka sina återbesök på ortopedmottagningen, vilket även sparar personalens tid. – Vi har en verksamhetsstrategi som levererar kostnadseffektiv vård, som återkopplar till vårdens behov och kan ge information till rätt be-

slut, förklarar IT-chefen Maria Wijk sjukhusets framgångar med. IT-investeringar är det viktigt att koppla visionerna och strategierna bakom besluten till de effekter som uppnåtts för patienten, personalen och organisationen. De bedömningarna görs bäst systematiskt och med hänsyn till de förutsättningar i arbetsmiljö som organisationen har. IT är ett verktyg, ett stöd för verksamheten. Framtidens utveckling för IT i vården ser Wijk som att det skapas upp fler nischade stöd. System bryts ut till appar, datorprogram avsedda för en viss tillämpning när man väl kunnat avgränsa uppgiften. FÖR ATT UTVÄRDERA

Smart fakta Kostnaderna för IT i landstingen uppgick till åtta miljarder kronor 2012, vilket utgjorde tre procent av landstingens totala kostnader.

Digital health är ett paraplybegrepp som omfattar allt som kopplas till hälsa och som kan registreras och lagras digitalt. Vanligast är att det byggs en app för användarens smartphone som kan mäta kroppsfunktioner och sända dem vidare för analys. Det kan innefatta allt från en digital termometer som kan sända ut information på nätet till att hitta samband i de stora mängder data som vården genererar. Appar håller ordning för kroniskt sjuka patienter hur de ska ta sin medicin rätt. Det finns friska personer som ”livsloggar”, de mäter sina kroppsvärden för att se vilka förändringar som sker över tiden och jämför sin hälsa med andra. I USA, där digital health kommit längst, använder apotekskedjan Walgreens appar för att stärka sina kundrelationer och att erbjuda analyser och rutinundersökningar för att komplettera vården. Apputvecklarna har spännande idéer, problemet är att de hittills vet mer om datorer än om hur de kommer in på den hårt reglerade marknad som sjukvården är. Kan tillverkarna visa apparnas effektivitet i vården? Det finns viktiga frågor att lösa om integritet, patientsäkerhet och hur vården ska behandla de hälsodata som kommer in från apparna.

Vi älskar e-learning Vill ni få till en förändring i organisationen eller utbilda personalen? Grade bygger pedagogiska e-utbildningar och utbildningsplattformar för just ert behov. Vi erbjuder den senaste tekniken, genomtänkt design, helhetslösningar och hög flexibilitet i kombination med 20 års erfarenhet av branschen. Tillsammans åstadkommer vi förändring. Välkommen!

www.grade.com 08-673 62 40

Endast behandlingen är brådskande.

För Dig har vi alltid tid. Docrates är Nordens enda privata cancersjukhus, specialiserat på diagnostik, behandling och uppföljning av olika cancersjukdomar. Vårt moderna sjukhus ligger i Helsingfors, vid havet och med kort båt- eller flygförbindelse från Sverige. Hos oss på Docrates är all behandling och service uppbyggd enligt patientens behov och utifrån ett helhetsperspektiv. Här kan Du snabbt och utan remiss få tid till en av våra erfarna specialister inom canceroch strålbehandling. Din egen läkare och ditt vårdteam är sedan tillgängliga under hela behandlingen och kan erbjuda det senaste inom behandlingsteknik och kemoterapi. Ring så diskuterar vi mera: +358 (0) 10 773 2000

”Gör som jag” Behandla ditt synfel med marknadens tryggaste alternativ.

Korrigera ditt synfel nu!

5 000:i sommarrabatt t.o.m 31 augusti.

Fidde Rosengren Förbundskapten, Svenska Tennislandslaget

(2500:- per öga)

Behandla ditt synfel eller din ålderssynthet Hos oss möter du erfarna ögonläkare och ett väl inarbetat team med ögonspecialister, optiker och ögonsjuksköterskor. Vi behandlar ålderssynthet, närsynthet, översynthet och brytningsfel (astigmatism).

Komplett cancerbehandling med Dig i centrum Docrates Cancersjukhus | Utterhällsstranden 2 | FI-00180 Helsingfors, Finland | www.docrates.com

Eskilstuna - Göteborg - Jönköping - Kungsbacka - Linköping Lund - Norrköping - Stockholm - Växjö

SMS:a LÄKARE till

71501 så skickar vi hem en anmälan för att bli månadsgivare. Kostar som ett vanligt SMS.

www.lakareutangranser.se Telefon: 010-199 33 00 Plusgiro: 900603-2

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

M Ö JLIG HETER

UTBILDNING

FOTO ROBERT GUSTAFSSON

HALLÅ DÄR...

…Boel Franck, Grade AB. E-learning, eller interaktiv utbildning, är en utbildning som du läser vid din dator, ofta på distans via en cd-rom eller ett onlineverktyg. Vissa är helt webbaserade medan andra kräver ett visst antal möten. Utbildningen möjliggör ofta en kombination av såväl foto, grafik och video som text och ljud. Deltagaren studerar materialet och genomför sedan ofta olika problemlösande uppgifter och övningar. Metoden slog igenom i Sverige i slutet av 1990-talet och i dag finns ett stort utbud av e-learningkurser.

■ Kan e-learning bidra till att

antalet vårdskador minskar?

Efterfrågan är stor gällande barnmorskor samt psykiatri-, anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor.

Trygg framtid med specialistutbildning En specialistutbildning för sjuksköterskor är ett sätt att bredda sin kompetens och ta ett steg vidare i karriären. En attraktiv specialistutbildning ökar valmöjligheterna och gör dig eftertraktad bland arbetsgivarna.

»Sjuksköterskor

som väljer en specialistutbildning säkrar i princip sin yrkesmässiga framtid.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

För dig som är grundutbildad sjuksköterska finns ett stort antal specialistutbildningar att välja mellan, alltifrån ambulanssjukvård till neonatal och akutsjukvård. Den som utbildar sig inom någon av dessa inriktningar har med andra ord riktigt goda förutsättningar att kunna välja mellan många olika typer av jobb i framtiden. Specialistutbildningen kan ofta visa sig vara en god investering, i synnerhet om den inriktning du är mest intresserad av också råkar vara en av de mest eftertraktade på arbetsmarknaden. Enligt Vårdförbundets uppskattning kommer drygt 30 000 sjuksköterskor att saknas på den svenska arbetsmarknaden år 2030. De uppskattar att drygt 70 procent av alla sjuksköterskor behöver ha en specialistkompetens framöver.

Områden med störst brist Enligt Socialstyrelsens årliga rapport om tillgång och efterfrågan på hälsooch sjukvårdspersonal råder det för närvarande brist på specialistutbildade sjuksköterskor i hela landet. Bristen är störst inom psykiatrisk vård, anestesi- och intensivvård, operations- och geriatrisk vård.

Andreas Bader

I samtliga landsting överstiger efterfrågan i hög grad tillgången på psykiatrisjuksköterskor och i tre av fyra landsting är bristen lika stor på anestesi- och intensivvårdssjuksköterskor. – Generellt är det väldigt stor brist på specialistsjuksköterskor i hela landet just nu. Vi ser utöver barnmorskor även en stor efterfrågan från samtliga arbetsgivare gällande specialistområde psykiatri, anestesi och intensivvårdssjuksköterskor. Psykiatrin och äldreomsorgen har de senaste åren haft stora problem med att finna specialistkompetens. Utöver de områdena är efterfrågan på specialistkompetens enorm inom anestesi, obstetrik, och intensivvården. Läget är dock väldigt akut just nu, det råder brist på kompetens inom samtliga specialistområden, säger Andreas Bader, grundare av Sveriges nätverk av sjuksköterskor SskWebben.se.

Kan ge eftertraktad nyckelroll Som utvecklingen ser ut inom sjuk-

sköterskeyrket, både vad gäller löner och efterfrågan på specialistkompetens, så kan man med stor säkerhet känna sig trygg karriärmässigt genom att satsa på en vidareutbildning. I en nära framtid kommer du som är specialistsjuksköterska att få en nyckelroll på din arbetsplats samt vara eftertraktad av arbetsgivare i ditt närområde, inte minst med tanke på en förmodat ökande brist. – Man bör absolut välja den utbildningsinriktning som verkar mest intressant. Eftersom bristen är så generell i dag så ser jag ingen anledning att enbart tänka karriär, du ska även följa ditt intresse. Prata med kollegor inom det område du är intresserad av och kontakta större arbetsgivare i ditt närområde för att få större vetskap kring efterfrågan på kompetens där just du bor, säger Bader. Högskoleförordningens enda krav för att gå en specialistutbildning är att man ska vara legitimerad sjuksköterska. Dock är det upp till varje lärosäte att själva besluta om behörighetsnivå. Många kräver även mer än 40 poäng

omvårdnad vilket kan vara ett problem för de som läst till sjuksköterska före 1993. Utöver de faktiska kraven så måste man även tänka på saker som tjänstledighet och möjligheten till studiestöd via CSN.

Möjlighet till goda anställningsvillkor Oerhört många dörrar öppnas för dig som är utbildad specialistsjuksköterska och det är enbart du själv som sätter gränserna. I stort sett varje sjukhus, vårdcentral och bemanningsföretag kommer vilja erbjuda dig jobb. Är du dessutom flexibel gällande arbetstider och arbetsplats så kan du själv skapa en arbetssituation som passar dig och din familj bäst och dessutom få en bra lön. – Sjuksköterskor som väljer att investera sin tid på en specialistutbildning säkrar i princip sin yrkesmässiga framtid eftersom de kan känna sig trygga med att alltid kunna hitta jobb. Du har goda möjligheter att förhandla dig till en konkurrenskraftig lön och villkor som passar dig. Som sjuksköterska har du ofta möjlighet att välja vilken tid på dygnet du vill arbeta, vilket kan underlätta för den som vill kombinera karriär med familjeliv, säger Bader.

– Ja. Många processer i vården kan tydliggöras, vilket ökar personalens kompetens och förhållningssätt. Med e-learning kan man visuellt beskriva processerna och ge utrymme för individer att vara aktiva i stället för att passivt lyssna på en föreläsning. E-learning vet vi av kunder är ett hjälpmedel för att minska problem med exempelvis vårdrelaterade infektioner.

■ När är en e-learning-lösning

det bästa alternativet? – När man vill nå större målgrupper som patienter, anhöriga och personal ger en lärplattform (LMS) ett fantastiskt stöd för att lyckas med kvalitetssäkringen. Vid introduktion av nyanställda eller när man har ont om tid eller fått ändrade regler och rutiner. Ytterligare en fördel är att man kan tillgodogöra sig utbildningen när det fungerar i ens eget schema. Där man exempelvis kan utbilda sig på simuleringar från verkligheten av medicinteknisk apparatur.

■ Borde all utbildning vara

e-learning? – Nej, inte alls. Att blanda e-learning med möten och diskussioner är att ta det bästa från två världar. E-learningen utvecklas hela tiden och är den bra motiverar den människor att vilja lära nytt.

■ Hur ser du på e-learning-ut-

bildning som produceras internt i en organisation?

Smart fakta Läs mer i Vårdförbundets information om framtidens specialistsjuksköterska, vilken finns som pdf på vardforbundet.se.

– Det är bra. Men jag har också sett brister i pedagogik där ämneskunniga människor hade behövt koka ner sitt innehåll och ta ut det viktigaste. Det är faktiskt en pedagogisk profession. Det kostar även tid och pengar för målgruppen att gå en utbildning.

KAROLINSKA INSTITUTET UPPDRAGSUTBILDNING

Kompetensutveckla för säker vård och omsorg Vi skräddarsyr kurser på högskolenivå utifrån era behov, baserat på medicinsk evidens och världsledande forskning. Exempel på kurser: Äldrevård

Magisterutbildning i demensvård för läkare, Hälsa- och ohälsa vid hög ålder, Äldretandvård för tandhygienister, Värdegrundsledare i äldreomsorgen.

Patientsäkerhet

Risk- och händelseanalys, Säker läkemedelshantering, Systemsäkerhet.

Medicinsk teknik

Kvalitet och regelverk för medicintekniska produkter, Medicinteknisk verksamhet, Fysiologisk mätteknik.

Specialistutbildning 11 olika specialistsjuksköterskeprogram.

Välkommen att söka bland över 50 aktuella kurser på ki.se/uppdragsutbildning

Karolinska Institutet - ett medicinskt universitet Vi erbjuder kompetensutveckling inom bl a medicin, hälsa och omsorg och verkar därigenom för utveckling i hälso- och sjukvården och för att förbättra människors hälsa.

uppdragsutbildning@ki.se KI_250x178_140502_ver3.indd 1

2014-04-28 12:42:26

MÄNNISKAN I FOKUS På Stora Sköndal är vi övertygade om att tydlighet och öppenhet är nyckelord, tillsammans med höga ambitioner i strävan efter god kvalitet i allt vi gör. Stora Sköndal arbetar utifrån kristet humanistiska värderingar och vill skapa möjligheter för människor i utsatta situationer. Stora Sköndal erbjuder: Äldreomsorg Vi har vård- och omsorgsboende för såväl personer med somatiska behov som för personer med demenssjukdomar. Stora Sköndals medarbetare har erfarenhet och kompetens för uppdraget. Som boende erbjuder vi en egen utbildad kontaktperson, och det finns en sjuksköterska dygnet runt. Arbetsterapeut, sjukgymnast och läkare kommer varje vecka. God näringsriktig mat serveras och övriga

aktiviteter planeras med och för dig. Vi anstränger oss för att ta vara på och dela med oss av vår vackra närmiljö. Våra verksamheter är: Villa Sköndal, Villa Drevviken, Solgården, Björkgården, Kyrkbyn och Johannesgården. Stora Sköndal driver även verksamhet utanför området, på uppdrag av Stockholms stad och Sundbyberg stad. Neurologisk rehabilitering Neurologisk rehabilitering och vård för dig som har drabbats av sjukdom eller skada i nervsystemet. Rehabiliteringen riktar sig till dig som är vuxen med stroke, Parkinsons sjukdom, epilepsi, cervikal dystoni, MS eller andra neurologiska sjukdomar. Heldygnsrehabilitering, dagrehabilitering samt logoped- och sjukgymnastikmottagning.

Socialpsykiatri För dig med psykiska funktionsnedsättningar erbjuds boende med kvalificerat boendestöd utifrån dina förutsättningar och behov, med ett gott och självständigt liv som mål. HVB – ensamkommande flyktingbarn PUT-boende för ungdomar som beviljats permanent uppehållstillstånd. Här erbjuds en aktiv start i en lugn och trygg naturnära miljö. Kyrkan i vården På Stora Sköndal finns en präst och en diakon tillgänglig för patienter, boende, brukare, anhöriga, medarbetare och studenter.

Stora Sköndal bedriver vård, omsorg, rehabilitering och utbildning med hög kompetens och utan vinstsyfte

Volontärverksamhet Det finns volontärer knutna till vår verksamhet, med uppdrag att hjälpa våra boende. Våra volontärer är både unga och äldre människor från olika kulturer med olika erfarenheter. Gemensamt för dem är att de har viljan att utvecklas och möta nya människor – de bryr sig. Ersta Sköndal högskola Vid högskolan bedrivs utbildning i vårdvetenskap, socialt arbete, diakoni, teologi, kyrkomusik och psykoterapi. Här bedrivs även forskning.

www.storaskondal.se

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

P R O FILINTERV J U

FILIPPA REINFELDT

Vårdval för Sveriges motor Vårdvalet stärker patientens rättigheter och förbättrar vården, anser Filippa Reinfeldt. TEXT WALDEMAR INGDAHL FOTO CARIN WESSTRÖM

Stockholm är en av de fem snabbast växande regionerna i Europa. Tillväxttakten är högre än beräknat och nu har Stockholms län mer än 2,1 miljoner invånare. Vårddebatten blir allt hetare. Hur ser hälso- och sjukvårdslandstingsrådet Filippa Reinfeldt på framtidens utmaningar?

Vilka utmaningar finns inom förlossning och akutsjukvård? Vad ser du för konkreta förbättringar som kan göras? – Utmaningarna handlar om att vi måste bygga ut sjukvården och attrahera fler medarbetare till sjukvården i en växande Stockholmsregion. Konkret handlar det till exempel om de lättakuter som ska avlasta akutmottagningarna och om de nya utbyggda akutmottagningar som ska stärka akutsjukvården så att fler får vård snabbare. Det handlar också om att hjälpa svårt sjuka äldre att komma direkt till äldresjukvården utan att behöva passera akuten. Patienterna får ofta akut vård relativt snabbt och vården håller en hög kvalitet. Problemet med fulla akutmottagningar beror ofta på att patienten blir kvar på akuten i väntan på en plats på den avdelning man ska vidare till. Kedjan håller inte alltid för det som sker efter

»Det är viktigt att

patienten i så stor utsträckning som möjligt får styra över sin sjukvård.

det akuta omhändertagandet. Därför vill vi bygga ut sjukvården med 850 fler vårdplatser. – Vi bygger också ut förlossningsvården. I mars öppnade BB Sophia och 2017 vill vi att ett nytt BB ska öppna på S:t Görans akutsjukhus. Tillsammans kommer dessa två kliniker att kunna hantera 8 000 förlossningar per år. Samtidigt vill vi locka fler barnmorskor till förlossningsvården i Stockholm och genom vår individuella lönesatsning och regeringens satsning på fler utbildningsplatser för barnmorskor hoppas vi att fler väljer att stanna kvar och jobba i regionen.

Hur kan vårdskadorna minskas och vårdhygienen förbättras, särskilt för multisjuka äldre? – Alliansens utgångspunkt är en noll-

vision mot undvikbara vårdrelaterade skador och infektioner. För att klara av att skapa fler vårdplatser måste sjukhusen bli större, men också få effektivare lokaler och enkelrum för att minimera smittspridning. Här är Nya Karolinska Universitetssjukhuset ett exempel där vi har valt att bygga enkelrum. – Det handlar också om att äldre multisjuka inte ska ligga kvar på sjukhusen längre än nödvändigt. För varje dag som en patient vistas i sjukhusmiljö ökar risken att få en vårdrelaterad infektion. Då handlar det många gånger om att landstingen och kommunerna behöver bli bättre på att samverka kring vården av äldre, så att rätt vård ges på rätt plats. För att nå målet om färre vårdrelaterade infektioner har vi tagit fram en handlingsplan som exempelvis tar upp städning, lokalers utformning och verksamhetsledningens engagemang.

Hur kan egenvården förbättras? Vilken roll kan vårdcoacher spela? – För oss i Alliansen är det viktigt att patienten i så stor utsträckning som möjligt får styra över sin sjukvård. Ett exempel på framgångsrik egenvård är att vi numera hjälper patienter med en apparat för självtestning vid behandling med blodförtunnande medel. På så sätt ANNONS

SVENSK VÅRD & KOMPETENSUTVECKLING (SVOK) – utbildar framtidens undersköterskor Svok är specialiserad på gymnasial vuxenutbildning inom vård och omsorg och hälso- och sjukvård. Elever som läser på Svok vårdskolor ska vara en garanti för kunskap, förtrogenhet och färdighet. Vår ideologi är att alla människor kan nå sina mål med rätt stöd och är en vårdskola med personlig prägel. Vi arbetar med små elevgrupper och tillämpar ett ﬂexibelt arbetssätt som anpassas till den enskilda elevens behov. Svok är vårdskolan med garanti för hög kvalitet, och drivs utan vinstintresse eller inblandning av riskkapitalister och ﬁnansbolag. Solna Business Park • Telefon 08 56 29 12 00 • Studievägledaren direkt: 08 56 29 12 01 • www.svok.se

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

FILIPPA REINFELDT

PRO FILINT ERV JU

»Därför vill vi bygga ut sjukvården

med 850 fler vårdplatser.

slipper patienten att åka till sjukhuset för att ta prover samtidigt som det innebär en mindre resurs- och tidsåtgång för att hantera laboratorieprover för sjukvårdspersonalen. – En liten grupp mycket sjuka patienter med många diagnoser står för en fjärdedel av alla akuta inläggningar på Stockholms akutsjukhus, dessa människor behöver extra stöd. Satsningen på vårdcoacher har gett väldigt goda resultat när det kommer till att minska antalet akutbesök och många patienter vittnar om ökad livskvalitet och en smidigare vardag med en personlig kontakt rakt in i sjukvården. Vårdcoachen kan ge stöd och råd om till exempel egenvård, och samtidigt lotsa patienten rätt i vården. Moderaterna vill fortsätta utöka projektet och på sikt permanenta satsningen.

Kan tilläggsförsäkringar för att komplettera landstingsvården vara positiva, eller leder det till ökad ojämlikhet? – Det politiska uppdraget är att se till så att ingen känner att de behöver privata sjukvårdsförsäkringar eftersom sjukvården är så tillgänglig och av så hög kvalitet. Det är viktigt att komma ihåg att det inte går att gå före i kön i den landstingsfinansierade sjukvården. Vi har en bra vård i Sverige och de allra flesta har ett högt förtroende för sjukvården. Sedan Alliansen införde vårdval i Stockholm har köerna halverats, och på många områden är de helt borta.

Intensiv strålbehandling ger goda behandlingsresultat

Vad kan göras för att stärka patientens rättigheter? Kan det vara ett förstatligande av sjukvården eller en regionreform? – Jag tror inte att en förändring av vem som är huvudman är det viktigaste. Jag tror i stället att den viktigaste reformen som genomförts för att stärka patienternas ställning är vårdvalet, möjligheten att välja en vårdgivare man trivs med och har förtroende för och att kunna välja bort en vårdgivare man inte trivs med. Denna rättighet förstärks nu ytterligare i och med det nya förslaget till patientlag som ger dig rätt att söka vård även utanför ditt eget landsting. Jag har själv lett ett arbete i Moderaterna med att utveckla patienternas rättigheter i sjukvården mot en mer jämlik och rättvis sjukvård. Vi vill arbeta för att ta fler steg mot att ytterligare stärka patienternas rättigheter.

Smart fakta Filippa Reinfeldt är 46 år och sedan 2006 hälso- och sjukvårdslandstingsråd i Stockholms läns landsting där hon varit förtroendevald sedan 1994. Hon var kommunalråd i Täby kommun mellan 2002-06 och kommunstyrelsens ordförande mellan 2005-2006, den yngsta någonsin och den första kvinnan på posten.

Prostatacancer är en av de vanligast förekommande cancerformerna bland män. Många patienter ges strålbehandling, en behandlingsform som utvecklats i snabb takt på senare år. På Docrates Cancersjukhus i Helsingfors var man tidiga med att erbjuda intern HDR brakyterapi (high dose rate) strålbehandling. Då kan man ge höga doser till prostatan och minimera strålbehandling av kringliggande vävnader. – Genom att strålbehandla prostatacancerpatienter med HDR-metoden kan man åstadkomma bättre behandlingsresultat och färre bieffekter, säger Tom Wiklund, specialistläkare i cancersjukdomar och strålbehandling och ledande överläkare på Docrates Cancersjukhus. Behandlingen planeras utgående från ultraljud-, magnetoch vid behov PET-undersökning. Under anestesi för man strålkällan i nålar in i prostatan. Metoden har fått genomslag i såväl USA som övriga Europa och Docrates Cancersjukhus var först i Finland med att erbjuda HDR-behandling. Strålbehandlingen av prostatacancer kan bestå av endast HDR-behandling vid återfall efter tidigare traditionell extern strålbehandling eller HDRbehandling kombinerad med traditionell strålbehandling.

Triabetes är en apptjänst för dig med diabetes som är med dig hela dagen oavsett om du är på jobbet, på semester eller i gymmet.

Attendo – ditt val Triabetes är en tjänst som hjälper dig med allt du behöver för att hantera din diabetes på ett bättre sätt, anpassat för dig. Du kan enkelt logga vad du äter, tränar, tar för mediciner, insulin etc och se hur allt påverkar dig över dagar, veckor och månader. Du sätter upp mål och får påminnelser och direkt information om något avviker från det som är bra för dig. Triabetes är en svensk medicinteknisk produkt som är CE-märkt.

Triabetes app för iPhone/ Android

Triabetes on-linetjänst

www.triabetes.com

Vi utför hemtjänst och driver vårdoch omsorgsboenden i många av Sveriges kommuner. Ring oss på 08-586 252 00 eller gå in på www.attendo.se för att läsa mer.

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

FÖ R DJUPNING

PATIENTSÄKERHET

Triabetes ger kontroll över diabetes

»I Sverige studerar vi till

exempel hur personal uppfattar problem de möter och hur de hanterar dessa. Richard Cook

Risker måste alltid tas för att uppnå resultat. Det handlar om att balansera mål med nytta.

Rätt förväntningar viktigt i vården Patientsäkerhet är ett viktigt forskningsområde där ökad kunskap om mekanismerna bakom varför hårt överbelastade system ändå kan leverera goda resultat är ett av de önskade målen med forskningen.

»Samma

processer som skapar bra resultat inom sjukvården är också källan till de dåliga.

TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Ett problem med begreppet patientsäkerhet är att det saknas bra definitioner. Det har helt enkelt olika innebörd beroende på vem man frågar. – Vi löser inte problem rörande patientsäkerhet genom att insistera på en definition. Lösningen är att försöka förstå vad personal och patienter anser vara viktigt, säger Richard Cook, professor i Healthcare System Safety på Kungliga Tekniska Högskolan (KTH). HAN MENAR ATT vad människor generellt sett menar när de talar om patientsäkerhet är risker som patienter exponeras för. I bra situationer kan skador undvikas. Om det däremot vill sig illa kan patienter skadas. – Inom det som benämns patientsäkerhet läggs ett stort fokus på att undvika skador. Problemet är att i princip alla insatser vi gör inom vården orsakar skador och oönskad påverkan. Till exempel orsakar en kirurg skada när denne måste skära och samtliga mediciner har någon form av biverkan. Felaktigheten i tron på att man i det närmaste skulle kunna eliminera skador i vården illustrerar Richard Cook med en drastisk liknelse från flyget.

Richard Cook

– Denna tanke kan jämföras med våra förväntningar på säkerhet när vi kliver ombord på ett reguljärflyg. Att bli inlagd på sjukhus kan närmast jämföras med att flyga ett jaktplan i krig. Du vet att det är förknippat med risker, men med träning och andra förberedelser försöker man förbättra oddsen så långt det bara är möjligt. TALET OM ATT minimera risker i vården leder därför till missuppfattningar när det kommer till patientsäkerhet. – Att minimera risker är att göra mindre. Du måste alltid ta risker i vården för att uppnå något. Allt handlar om att balansera mål du vill nå med riskerna. God patientsäkerhet uppstår där det finns en bra matchning mellan risker och nytta. På frågan om det talas för mycket om problem i vården i förhållande till det som de facto fungerar svarar Richard Cook: – Det jag inte tror att alla förstår är

att samma processer som skapar bra resultat är också källan till de dåliga. Om man tror att det går att separera de ”dåliga delarna” av sjukvården från de ”bra” så får man problem. Det är nonsens eftersom båda är skapade av exakt samma system. Det är inte länge sedan forskare började inse vikten av att studera hur mycket tid personal på daglig basis spenderar på att försöka undvika skador. Därför bedrivs mycket omfattade forskning inom patientsäkerhet. – I Sverige studerar vi till exempel hur personal uppfattar problem de möter och hur de hanterar dessa och intressekonflikter som uppstår. Det studeras både innanför och utanför sjukhusets väggar och resultaten är mycket intressanta. Liknande forskning bedrivs i andra europeiska länder, även USA, Kanada, Australien, Asien och bedöms vara ett viktigt forskningsområde. – Men mycket som har kallats för forskning om patientsäkerhet har

egentligen handlat om att åtgärda problem i befintliga system, till exempel att öka tillförlitligheten i vissa delar av vården eller göra den enklare att sköta. Det kan närmast beskrivas som implementerande forskning. Att utveckla nya mediciner är ett bra exempel på detta. ETT OMRÅDE DÄR Richard Cook

för närvarande studerar stora mängder data är ett fenomen som han på engelska benämner ”resilience”, vilket i detta sammanhang närmast kan översättas med elasticitet eller motståndskraft. – Det är förmågan hos system att hantera och stå emot plötsliga krav utan att falla sönder, och studeras inte bara inom sjukvården. Ett exempel är semestertider.

Hur kommer det sig att vården inte kollapsar utan fortsätter att leverera vård? – Förklaringen är att det görs en mängd anpassningar och prioriteringar för att svara upp mot det man vet kommer. Det är ett bra exempel på ett system som strävar mot att vara ha en inbyggd elasticitet. Människor organiserar och försöker frivilligt skapa möjligheter för systemet att uppfylla så många av målen som möjligt. Det är förklaringen till att vi fortfarande kan få bra resultat från system som egentligen är kraftigt överbelastade. Här finns mycket att lära.

Smart fakta Exempel på forskning inom patientsäkerhet är att förstå hur samma system kan ge både bra och dåliga resultat samt hur personal genom egna initiativ förhindrar skador.

Diabetes är en av våra stora folksjukdomar och i dag finns det cirka 350 000 diabetiker i Sverige. Siffran uppskattas öka till 600 000 år 2030. Diabetes av typ 2, då kroppen producerar alltför lite insulin för att täcka behovet, har hastigt gått från att vara en sällsynt sjukdom till att bli relativt vanlig där dessutom fler yngre insjuknar. Typ 1-diabetes, då kroppens egen produktion av insulin helt eller nästan helt slutat att fungera, som drabbar barn, har ökat med nästan 50 procent och även här insjuknar fler i yngre åldrar. De två diabetestyperna har flera gemensamma drag men skiljer sig åt på några viktiga punkter, exempelvis behandlingsform och orsaken till att personen får sjukdomen. Oavsett typ är ändå det främsta målet att försöka upprätthålla en så pass normal blodsockernivå som möjligt. I dag är det inte ovanligt att sjukdomen debuterar i spädbarnsåren. Forskare finner kopplingar från spridningen av diabetes till en livsstil med fet och sockrad mat utan fysisk aktivitet. Företaget Diabetes Tools utvecklar Triabetes, en app och online-tjänst, som hjälper patienter att bättre förstå sin kropp och därigenom få kontroll över sitt tillstånd. Appen håller ordning på kosthållning, lägger upp motion och visar medicinska värden varje dag året runt. Patienten får direkt återkoppling och kan förebygga problem. På webbtjänsten kan vårdpersonalen följa patienternas värden, ändra förskrivningar och få mer kunskap inför ett besök. – Tre fjärdedelar av vårdkostnaderna är för kroniska sjukdomar, där återbesök utgör en stor del. Många av de patienterna skulle kunna klara sig utmärkt och slippa sitta i väntrum, påpekar Anders Weilandt, vd för Diabetes Tools. Triabetes är en CE-märkt medicinsk programvara som uppfyller det medicinsktekniska regelverket. Hittills har ungefär 2 500 användare nedladdat appen i Sverige, som finns för Android och Iphone.

ANNONS

HND-centrum behandlar hela människan Danderyds sjukhus öppnade den 4 november 2013 Sveriges första HND-centrum.

H står för hjärtsjukdom • N för njursjukdom • D för diabetes HND-centrum är en öppenvårdsklinik för patienter som har fler än en kronisk sjukdom.

medicin och diabetesmedicin. Vi har också hjälp av dietister, kuratorer och sjukgymnaster.

Vi samlar sjukvård och kompetens kring patienten och strävar efter att samordna vården på bästa sätt, tanken är att patienterna ska slippa gå på många olika specialistmottagningar.

Hit kan man komma på remiss från husläkare eller behandlande läkare på sjukhus eller privatklinik.

Vi som arbetar på HND-centrum är specialistläkare, specialistsjuksköterskor och undersköterska från hjärtmedicin, njur-

Kroniska sjukdomar kräver ett annat förhållningssätt än akuta. Vi på HND-centrum arbetar med personcentrerad vård, vilket är ett arbetssätt som bygger på ett partnerskap mellan patient och sjukvårdspersonal. Vi ser patienten som en

person med resurser och förmågor att ta aktiv del i sin egen vård. En förutsättning för personcentrerad förhållningssätt är att vi som vårdpersonal förstår både patientens sjukdomar och livssituation. Vården bygger sedan på en ömsesidig respekt för varandra; å ena sidan patientens kunskap om hur det är att leva med sina sjukdomar, å andra sidan vårdpersonalens medicinska kunskaper. Efter en gemensam överenskommelse upprättar vi en plan för patientens fortsatta vård och behandling.

ANNONS

Katrineholms kommuns trygghetsmodell erbjuder stöd och boende på medborgarnas villkor Katrineholms kommun inför en trygghetsmodell som skräddarsytts utifrån medborgarnas behov. Trygghetsmodellen ökar tillgängligheten till kommunens boenden, ökar tryggheten bland äldre och bidrar till en förhöjd livskvalitet. Modellen införs successivt det kommande året och gör kommunens äldre tryggare med den vård och omsorg som erbjuds i hemmiljö.

Monica Johansson, ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Katrineholms kommun

Trygghetsmodellen innebär att medborgarna kan känna sig trygga i att den vård, stöd och rehabilitering de behöver i sin hemmiljö ﬁnns tillgänglig så snart behovet uppstår. Den innebär också att äldre som är i behov av äldreboende garanterat får en plats, även med kort varsel. Katrineholms kommun har bland annat valt att införa en mottagningstimme som ökar tryggheten för äldre som skrivs ut från sjukhuset. Hemtjänstpersonal som möter upp och hjälper brukaren att ﬁnna sig tillrätta i rehabiliteringssituationen är en uppskattad trygghetsfaktor som skapar förutsättningar för en dialog kring den kommande rehabiliteringsprocessen.

– Vi har dessutom skapat fler tjänster för sjukgymnaster och arbetsterapeuter genom att omfördela resurser, vilket bidrar till ett förstärkt rehabiliteringsstöd i hemmiljö. Vi inspirerades av Piteå och Östersunds kommuner när vi skräddarsydde vår egen trygghetsmodell. Vi omvandlar en del vårdplatser till trygghetsplatser och inför samtidigt fler demensplatser, säger Monica Johansson, ordförande i vård- och omsorgsnämnden i Katrineholms kommun. Stärker anhörigavlastningen Ytterligare en grundpelare i kommunens trygghetsmodell är ett förstärkt stöd för personer som vårdar närstående i hemmet. Tidigare hade anhörigvårdare rätt till tio avlastningstimmar per månad, nu dubbleras antalet timmar till tjugo. – Inför implementeringen av trygghetsmodellen genomförde vi intervjuer med brukare och dess anhöriga. Behovet av fler avlastningstimmar var ett av de behov som tydligt identifi erades. Personer som vårdar anhöriga i hemmet gör en viktig insats som vi vill stötta genom att öka deras möjligheter till avlastning, säger Monica Johansson.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

ÄLDREOMSORG FOTO ULF SIRBORN

M Ö JLIG HETER

Ökningen i äldres läkemedelsanvändning har bromsats upp, enligt Johan Fastbom. Chatrin Engbo konstaterar att vi lägger fler friska år till livet.

Innovation för de gyllene åren Klyftan mellan vård och omsorg överbyggs bäst med innovationer inom medicin och informationsteknik. Det ger fler friska år för de äldsta. TEXT WALDEMAR INGDAHL

Stockholms befolkning blir allt äldre. Det är åldersgruppen på 85 år eller äldre som växer, och de kommer att behöva mer bostadsanpassning, larmtjänster, hemsänd mat, dagverksamhet, färdtjänst, hemtjänst och särskilda boenden, sjukhus och vårdcentraler med krav på personal som är tillgängliga dygnet runt. CHATRIN ENGBO ÄR direktör för stiftelsen Stockholms läns Äldrecentrum, ett kunskapscentrum för forskning, utveckling och utbildning. – Vi lägger fler friska år till livet. En studie som docent Mårten Lagergren har gjort visar att boende på Kungsholmen i genomsnitt är 84 år när de "debuterar" i äldreomsorgen, då för första gången ansöker om hjälp för att de inte

längre klarar sin dagliga livsföring. Allt fler personer lever längre och friskare men lever också en längre tid med sjukdomar. – Knäckfrågan är demenssjukdomarna. I dag har 20 procent av dem som är äldre än 80 år någon form av nedsatt kognition, demenssjukdom och hälften av dem som är äldre än 95 år. Ett annat problem hon pekar på är att många mycket gamla är ensamma i sin vardag, säger Engbo. DEMENSSJUKDOMARNA ÖKAR DÅ

man för trettio år sedan dog av hjärtkärlsjukdomar eller stroke. De med störst behov prioriteras till särskilt boende av kommunerna som är ansvariga för äldreomsorgen. Fler äldre kommer att betyda högre kostnader för äldreomsorgen, oberoende av hur omsorgen finansieras, även om de stora omkostnaderna kommer högre upp i åldrarna. Fast det kommer inte att betyda en kostnadsexplosion inom landstingets sjukvård. Sverige har enligt OECD (Organisationen för ekonomiskt samarbete och utveckling) det lägsta antalet sjukhussängar per 1000 invånare – mindre än fyra. Prognoser från bland andra Internationella

»En sådan innovation

kan visa sig få stora effekter på äldres hälsa. valutafonden (IMF) pekar på att ökningarna sker gradvis och är relativt lätta att förutse. Sverige spås få lägst kostnadsökningar inom sjukvården i världen. Skälet är att äldreomsorgen och sjukvården har olika huvudmän, kommunen respektive landstinget. Kommunernas satsningar ses på att landstingen får lägre kostnader. Antalet vårdplatser har minskat, samtidigt som primärvårdens kapacitet inte byggts ut lika mycket. VÅRDBEHOVET GÅR INTE att bygga bort med fler vårdplatser. Det har varit genom innovationer i öppenvården, dagkirurgi, läkemedel och medicinteknik som fler äldre har kunnat hålla sig friska. En sådan innovation kan visa sig få stora effekter på äldres hälsa. Många äldre har flera sjukdomar samtidigt som de behöver ta medicin

för. När kroppen blir äldre förändras också omsättningen och känsligheten för läkemedel. Risken finns då att äldre får för höga doser och att läkemedlen påverkar varandra eller ger biverkningar. JOHAN FASTBOM, SOM ÄR professor i geriatrisk farmakologi och verkar vid Aging Research Center (ARC) på Karolinska Institutet, berättar att ökningen i äldres läkemedelsanvändning har bromsats upp, så att äldre i dag tar lika många läkemedel som de gjorde år 2005. Samtidigt har användningen av läkemedel och läkemedelskombinationer som är olämpliga för äldre minskat. Det finns en ökad medvetenhet bland läkare, patienter och anhöriga om att det är viktigt att gå igenom läkemedelslistan.

resultat av ARC:s forskning, ett användarvänligt IT-stöd som effektiviserar läkemedelsgenomgången. Här kan den äldre eller en anhörig lägga in sina läkemedel och svara på frågor om symtom, för att ge läkaren en helhetsbild av vilka mediciner han eller hon tar och deras biverkningar.

SENIORMINIQ ÄR ETT

Många med hörselnedsättning obehandlade Uppskattningsvis 1,4 miljoner svenskar har någon form av hörselnedsättning, vilket gör att det räknas som en folksjukdom. Drygt 420 000 av dessa använder hörapparat, vilket innebär att drygt två tredjedelar av alla svenskar med hörselnedsättning inte använder hörapparat. Det krävs ingen remiss för att testa sin hörsel på en hörselmottagning, och många audionomer anser därför att det borde vara lika naturligt att testa hörseln som att göra ett syntest hos optikern. Det är inte ovanligt att individer som märker av en hörselnedsättning väntar i uppemot tio år innan de söker specialisthjälp och på så sätt får möjlighet att prova ut en hörapparat som matchar deras livsstil. För den som har en hörselnedsättning påverkas ofta den sociala samvaron med andra människor eftersom det är lätt att gå miste om nyanser och central information i samtal. – Många som provar hörapparat upplever att de får ett helt nytt liv, hörapparater är i dag små och nätta. Hörapparater utvecklas i samma takt som datorer och mobiltelefoner, moderna hörapparater är intelligenta och ställer in sig efter den aktuella ljudbilden, säger Elisabeth Sjöberg, som är legitimerad audionom.

DET GODA BOENDET Det allra viktigaste för oss på HSB Omsorg är att våra kunder ska känna sig trygga i boendet med den vård och omsorg vi ger, oavsett om de bor kvar hemma eller på ett boende som vi driver. Grundtanken i vår verksamhet är att kunden själv utformar sin omsorg och blir personligt bemött med respekt och medmänsklighet. Det kallar vi för det goda boendet. HSB Omsorg finns idag i sju kommuner och erbjuder förutom hemtjänst och äldreboenden även hushållsnära tjänster. Naturligtvis behöver du inte vara medlem i HSB för att välja oss. Varmt välkommen till HSB Omsorg!

010-442 16 00 info@omsorg.hsb.se www.hsbomsorg.se

Hör mindre Upplev mer Problemet är inte alltid att du hör för lite. Tvärtom. Din hörapparat plockar upp och förstärker alla ljud, även de störande bakgrundsljuden. Men det finns en lösning – komplettera din hörapparat med Comfort Digisystem. Hörselprodukter räknas som arbetshjälpmedel och för dessa kan man ansöka om bidrag. Kontakta oss så berättar vi mer!

Tel 035-260 16 00 comfortaudio.se

Den nya tekniken i våra hörapparater kan göra underverk för din hörsel Hörapparatens utveckling har liksom all övrig teknik gått framåt i mycket snabb takt. Kom till Bra Hörsel och ta del av framstegen. Vi har två hörselkliniker i Stockholm och en klinik i Göteborg. Hos oss finner du hörapparater med den absolut senaste tekniken. Därtill har du möjlighet att testa valfri modell kostnadsfritt i två månader. Erbjudande: Prova ut och beställ din kommande hörapparat hos Bra Hörsel och få ett års förbrukning av batterier utan extra kostnad. Erbjudandet gäller till 2014-05-31.

Globen: 070-796 97 76 | Danderyd: 073-595 57 22 Göteborg/Lilla Bommen: 073-595 29 89 | www.brahorsel.se

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

E XP ERTPANEL

Utmaningar inom upphandling, teknik och patientsäkerhet Lars Carlsson

Boel Andersson Gäre

Lena Strömberg

Anna Forsberg

Programkontoret försörjningen, Nya Karolinska Solna (NKS)

Föreståndare, professor och forskningsledare på Jönköping Academy for improvement of health and welfare, Högskolan Jönköping

Projektledare för Kraftcentrum Flemingsberg

Områdeschef för hälso- och sjukvård på vård- och omsorgsförvaltningen i Katrineholms kommun

Vilken är den största utmaningen med att upphandla utrustningen? – Mitt problem som ansvarig är att hitta utrustning som passar till de vårdflöden som kommer att användas. Det är en paradox att de nya vårdflödena kräver nya verktyg, men att de nya verktygen samtidigt inte finns på marknaden. Därför söker vi partnerskap med tillverkare som kommer att utveckla det som vi behöver. Även de allra största tillverkarna på marknaden är ovana att tänka i de här banorna, men de vi slutändan kommer att samverka med kommer att ha stor nytta av det.

Det låter som om ni kommer att vara lite av ett experimentsjukhus? – Ja och nej. Ja i bemärkelsen att vi kommer att vara den största testavdelning för ny teknik de någonsin kan få där nya idéer kan testas. Nej i bemärkelsen att vi skulle tumma på patientsäkerhet. Vad ska de nya vårdflödena vara bra för? – I dag får vårdinstanser betalt per undersökning. En stor förändring är användningen av en värdebaserad vårdkedja där ersättning baseras på slutbehandlad patient. Patienter är inte intresserade av att en röntgenavdelning är effektiv – de vill bli friska. Hur ska detta uppnås? – Tekniken kommer, enkelt förklarat, spela en viktig roll som möjliggörare. Läkare kommer att kunna ställa frågor de inte kunnat ställa förut. Det handlar bland annat om att skapa en avbrottsfri sömlöshet i registrering av vitala parametrar av patienter genom hela vårdflödet på sjukhuset. Detta oavsett vilka avdelningar som en patient kommer att röra sig mellan under en vistelse.

Vilken är din definition av kvalitet i vården? – Att skapa bästa möjliga patientvärde utifrån de resurser som finns tillgängliga. Socialstyrelsens skrift om "God vård" visar på många dimensioner i kvalitetsarbetet; vården ska vara kunskapsbaserad, säker, patientcentrerad, effektiv samt jämlik och tillgänglig. Vårdverksamhet som uppfyller dessa krav och ständigt utvecklar dem har hög kvalitet. Patienter vill att vården ska fungera hela vägen oberoende av organisationsgränser eller ägarform – dessa faktorer är underordnade en god vårdkvalitet.

Vilken roll fyller patientsäkerhet i kvalitetsarbetet? – Vården behöver utvecklas från ”Patientsäkerhet 1.0” med fokus på att kartlägga riskfaktorer och uppmärksamma risksituationer som redan inträffat. Nu behövs ”Patientsäkerhet 2.0” som innefattar en uppmärksamhet på potentiella risksituationer och att koppla dessa risker till förmågan att ändra sina arbetssätt för att vara förebyggande. Det bygger på ständiga förbättringar och närvaro i nuet. Vilken kompetens krävs för att utveckla kvaliteten i vården? – En hög professionell yrkeskompetens är förstås en nödvändighet, liksom en förståelse för det system man arbetar och ingår i. Vårdpersonal behöver se hela patientens väg genom vårdsystemet. Kompetens kring förändringspsykologi och förändringsarbete krävs, liksom att ta till sig och tillämpa de förändringsmetoder och verktyg som finns.

Vad är syftet och målsättningen med Kraftcentrum Flemingsberg? – Projektet fångar upp behov och idéer ur vårdens vardag och utvecklar dem till innovationer för framtidens hälso- och sjukvård. Nya affärer byggs från grunden i samarbete med sjukvård, akademi och näringsliv. Målet är att under 2014 ha en arbetsmodell som effektivt omvandlar behov i vården till nya innovationer, produkter och företag inom medicinsk teknik samt ha bidragit till 30 nya affärer i form av nya företag och/eller nya samarbeten mellan företag, högskolor och sjukvård.

Varför behövs den här typen av satsningar? – Hälso- och sjukvården står generellt inför stora utmaningar med kostnadseffektiviseringar, tillgänglighet och patientsäkerhet samt en vilja att ge den växande befolkningen i Stockholmsregionen goda livs- och hälsoförutsättningar. De möjligheter som finns i Flemingsberg med starka vetenskapliga och vårdrelaterade verksamhetsområden ger stora möjligheter att adressera dessa utmaningar och genom modellen och de nya affärerna bidra till patient-, anhörig- och vårdnytta i framtiden. Vad har ni åstadkommit hittills i satsningen? – Under en scoutingperiod inom fyra identifierade styrkeområden i Flemingsberg, patientsäkerhet, regenerativ medicin, bild i vården samt vård på distans, identifierade affärsarkitekterna i projektet över 200 behov och idéer där nu tio har existerats i form av nya produkter eller tjänster till nya företag eller olika former av samarbeten med befintliga företag. Ytterligare ett drygt 20-tal aktiva potentiella affärer utvecklas inom ramen för projektet och ytterligare är på väg in.

Vilken effekt kan rehabilitering för äldre ge? – Rehabilitering kan bidra till att individen återfår sin funktion efter en sjukdomsperiod eller en skada. Det kan också göra att man bibehåller funktioner och undviker försämring. Genom forskning vet vi att träning har effekt även om man är mycket gammal. Rätt utförd rehabilitering kan också bidra till att äldre kan klara sig själva och bo kvar hemma längre upp i åldrarna.

Hur kan kommuner möta ett ökat behov av stöd och rehabilitering i hemmet? – En nulägesanalys av verksamheten och en granskning av brukares och anhörigas behov bör ligga till grund för alla åtgärder som genomförs. Vi har valt att omfördela våra resurser till fler sjukgymnast- och arbetsterapeuttjänster. Det gör att de äldre kan få bedömning, stöd och träning i hemmet i betydligt utökad grad. Det skapas också regelbunden handledningstid i rehabilitering för hemtjänstpersonalen vilket är viktigt för att höja kompetensen och förbättra för brukarna. Vad kan kommuner göra för brukare och anhöriga som inte känner sig trygga hemma? – Trygghet i hemmet är en viktig grundförutsättning. Kommuner kan exempelvis välja att inrätta trygghetsplatser, omsorgsplatser som på kort tid tillgängliggörs för äldre när de behöver lite extra omsorg eller när anhöriga behöver förstärkt avlastning. Det är också viktigt att stötta anhöriga, vi har exempelvis valt att dubblera antalet avlösningsstimmar i hemmet från tio till tjugo timmar per månad. Det kan fler kommuner inspireras av.

ANNONS

Det virtuella hälsorummet i Slussfors Hur mycket vård kan en åldrad befolkning klara själv om de får stöd av teknik och hemtjänst? Svaret på frågan ska komma från det virtuella hälsorummet som nu invigs i byskolan i Slussfors. I hälsorummet kan de nu – som komplement till den vanliga vården – på hemmaplan ta blodtryck, kolla blodvärden och blodsocker. Analysen görs direkt och skickas digitalt till sjukstugan.

”Tekniskt sett ligger vi i fronten och medicintekniska företag ligger på för att få testa sina utrustningar här”

För mer information kontakta: Peter Berggren, chef för Glesbygdsmedicinskt centrum i Storuman. Telefon: 070 - 347 34 20 Catharina Ingvarsson, distriksläkare. Telefon: 070 - 394 88 18

SE FILMEN PÅ www.youtube.com/watch?v=9TbKsQYG-EQ ELLER SCANNA QR-KODEN

Uppföljningar med doktorn via videokonferens sparar tidsödande resor till Storuman.

STROKE- OCH HJÄRNSKADEREHABILITERING I SPANIEN Enriched Life erbjuder ett kvalificerat och modernt rehabiliteringskoncept i en miljö med varmt klimat som ytterligare bidrar till en optimal upplevelse. Rehabiliteringsprogrammet är utarbetat av medicinsk expertis. På plats i Spanien varvas individuell träning med gruppträning, föreläsningar, utflykter och social samvaro. Allt sker under ledning av vårt behandlingsteam bestående av läkare, logoped, neuropsykolog, sjukgymnast och sjuksköterska.

FÖRHANDSBESKED OM ERSÄTTNING Vi på Enriched Life hjälper dig kostnadsfritt att skriva ansökan till Försäkringskassan. Ring och beställ blanketter och vårt program för 2014 på 08-663 33 49 eller e-posta till info@enrichedlife.se

NU HAR DU RÄTT ATT FÅ FÖRHANDSBESKED OM DIN ERSÄTTNING FRÅN FÖRSÄKRINGSKASSAN

SK A ND I N AV ISK REHAB I VA RMT KL IMAT

www.enrichedlife.se · info@enrichedlife.se · 08-663 33 49

ANNONS

Svensk innovation möjliggör tidig behandling av stroke I samband med en stroke är en snabb diagnos och behandling avgörande. Idag får mindre än var tionde strokepatient rätt behandling för att diagnos inte kan fastställas i tid. Medfield Diagnostics har utvecklat ett diagnostiskt instrument – Strokefinder – som möjliggör att diagnos och behandling kan flyttas från de stora sjukhusens specialistavdelningar ända ut i ambulansen. Strokefinder använder mikrovågor och är utrustad med antenner som sänder och tar emot signaler som visar om en stroke orsakats av en blödning eller en blodpropp. Först när orsaken till stroke är fastställd kan rätt behandling sättas in. Strokefinder har funnits på sjukhus i kliniska studier sedan 2010 och resultaten är mycket lovande. Parallellt har produktutvecklingen fortsatt och nästa steg är att lansera Strokefinder för bredare användning i vården.

När du nästan bestämt dig! Överviktskirurgi vid Carlanderska i Göteborg.

Att ta beslut om att operera sig är svårt trots att du vet att viktrelaterade sjukdomar (typ 2 diabetes, högt blodtryck och ledvärk) kommer att förbättras eller till och med försvinna. När svåra beslut ska tas kan det vara bra att göra det tillsammans med teamet på Carlanderska. De har lång erfarenhet och besitter en kompetens som det är svårt att hitta någon annanstans i landet. Skickliga kirurger, kompetent vårdpersonal, ett mycket genomtänkt och generöst program och hög tillgänglighet – allt hittar du på Carlanderska, möjligheternas sjukhus.

Vill du veta mera?

VÄLKOMMEN PÅ ETT KOSTNADSFRITT INFORMATIONSMÖTE Carlanderska sjukhuset, huvudentré (följ pilarna)

Räddar liv och sparar pengar Strokefinder har en stor internationell potential. Globalt drabbas 15 miljoner människor av stroke varje år. Uppskattningar visar att samhällskostnaden för stroke i EU-länderna uppgick till drygt 64 miljarder euro 2010. I ett längre perspektiv kan Strokefinder komma att installeras i en stor del av världens 200 000 ambulanser. Medfield Diagnostics AB Sahlgrenska Science Park Medicinaregatan 8A 413 46 Göteborg, Sweden info@medfielddiagnostics.com www.medfielddiagnostics.com

Måndag 12 maj 18-20 Tisdag 17 juni 18-20 Torsdag 14 augusti 18-20 Träffa Carlanderskas team och en tidigare patient. Anmäl dig på telefon 031 81 81 65 eller via www.gastricbypass.se Där kan du också läsa mer om överviktskirurgi på Carlanderska.

031 81 81 65

www.gastricbypass.se

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

KR Ö NIKA

Vägen till en säkrare vård Tio år har gått sedan en grupp läkare och sjuksköterskor gick samman för att ta fram den första handboken i syfte att göra vården säkrare. I dag används den och nytillkomna över hela den svenska hälso- och sjukvården. TEXT MARION LINDH, PATIENT- OCH SÄKERHETSEXPERT, STOCKHOLMS LÄNS LANDSTING

Ingen fråga har skapat så stort intresse i vården som patientsäkerheten. Även allmänhetens engagemang är stort, vilket antalet anmälningar visar. Hur är det då, är vården säkrare? Svaret är att vi inte vet exakt. Vården förändras över tid. I dag utförs komplicerade ingrepp och behandlingar i allt större omfattning och i allt högre åldrar. Vården 2014 är helt enkelt inte densamma som 2004. I VÅRT SAMHÄLLE finns nog ingen verksamhet som är så sammansatt och svåröverblickbar. Det normala är att allt går bra i vårdens möten med patienter. Det mesta är förutsägbart. Men ibland sker det oväntade, som kastar omkull allt. Patienten blir ett offer för omständigheterna, likaså vårdpersonalen – alla berörs djupt då en skada uppstår. Rutinsituationer kan skifta snabbt och bli svårhanterade. Det ligger i sakens natur att det kan gå fel, trots hög skicklighet hos behandlarna. Att helt få bort skador är inte möjligt.

»Patienternas och vårdpersonalens kunskaper

är lika betydelsefulla, de ska delas aktivt.

För att arbeta säkert, med så få vårdskador som möjligt, måste vårdsystemet vara inriktat på att stödja patienternas och personalens möten. På önskelistan finns en väl utformad vårdmiljö. Det går att bygga in säkerhet från början. Stress motverkar säkerhet. Därför är arbetsmiljön en grundläggande fråga, precis som ständig träning i att arbeta säkert. Tid behövs för att lära vad som gör att det blir rätt. Tid behövs för att reda ut varför det inte blev som tänkt. Patienternas och vårdpersonalens kunskaper är lika betydelsefulla, de ska delas aktivt. Svenskt säkerhetsarbete startade med initiativ från vårdpersonal. Det kan stödjas ytterligare genom att bilda ett fristående nationellt kunskapscentrum för patientsäkerhet. Centret skulle bidra till utveckling av metoder och att kunskaper om patientsäkerhet byggs in i grund- och vidareutbildningar för alla yrkesgrupper. För patienterna skulle en reformering av utredningen av vårdolyckor välkomnas. I dag utreds bemötandefrågor i vården av fristående patientnämnder om patienten vill. Ett ökat inslag av fristående bedömningar av vårdolyckor skulle öka tryggheten och rättsäkerheten för alla inblandade. Den bredare informationen skulle ge mer kunskap och lärande. SÅ, HAR VÅRDEN BLIVIT säkrare? Svaret är att vi tror att säkerheten sannolikt har ökat. Men det behövs i grunden mer forskning för att förstå hur alla; myndigheter, beslutsfattare, vårdpersonal, patienter, ska kunna bidra till att så få som möjligt drabbas av vårdskador.

Minst 1/2 miljon svenskar har ögonsjukd en o utan att ve m ta om det

Hälsoundersök dina ögon! Utöver den vanliga synundersökningen innehåller EyeDiagnostics koncept mätning av ögontryck, fotografering av näthinnan och undersökning av synfältet. Alla dessa undersökningar behövs för att upptäcka tidiga tecken på vanliga ögonsjukdomar. Resultaten bedöms av våra erfarna ögonläkare. Förändringar i gula fläcken, näthinneskador av diabetes, eller grön starr kan behandlas om de upptäcks i tid. Har du någon av dessa sjukdomar i familjen är undersökningen särskilt viktig. Nu finns OPTIVITAL nytt svenskt kosttillskott som kan skydda mot synskada vid gulafläcken sjukan.

Eyediagnostics

Närmaste optiker hittar du på www.eyediagnostics.info

Rethosta, sura uppstötningar, eller svårt att svälja? IQoro hjälper barn och vuxna att återfå den komplicerade och livsnödvändiga förmågan att kunna äta, svälja och tala. IQoro är ett nytt unikt medicintekniskt träningshjälpmedel, vars effekt är vetenskapligt bevisad.

• • •

LANSERAS T INOM KOR ! EDAN IDAG BESTÄLL R .COM E C FA O R MYO

LÄTT ATT ANVÄNDA MINDRE ÄN TRE MINUTERS TRÄNING PER DAG BESTÅENDE RESULTAT

myoroface.com

jagkanparkinson.se

AZI.03.2010

H. Lundbeck AB är verksam inom terapiområdet Parkinsons sjukdom. jagkanparkinson.se är ett stödprogram på internet för drabbade av Parkinsons sjukdom.

H. Lundbeck AB, Box 23, 250 53 Helsingborg Tel. 042-25 43 00, Fax 042-20 17 19, www.lundbeck.se

Öka patientsäkerheten med en gemensam standard Risken för felbehandling minskar om det finns standarder för att identifiera läkemedel, prover, sjukvårdsutrustning, instrument och patienter. Streckkoder, och andra informationsbärare, kan snabbt och enkelt läsas av och automatiskt registreras i en patients journal, vilket gör det möjligt att säkerställa att patienten får rätt läkemedel, i rätt dos vid rätt tid och felaktiga produkter eller läkemedel kan spåras och tas ur hanteringen. Patientnära scanning är det uttryck som nu börjar användas i Sverige. Internationellt kallas det för bedside scanning, något som bland annat införts i länder som Nederländerna, Frankrike, USA, Schweiz och Storbritannien. Med hjälp av det arbetssättet scannas information, från till exempel en streckkod, i det patientnära arbetet och informationen kan sedan användas för kvalitetssäkring och journalföring. Förutom att möjligheterna till identifiering och spårbarhet ökar, elimineras en mängd mänskliga felkällor.

Färre skadas med patientnära scanning – Vid en genomgång av Lex Maria-fall på Karolinska Universitetssjukhuset under 2011 uppskattades att elva av fallen, vilket motsvarar 15 procent, hade kunnat undvikas med patientnära scanning. Ett flertal av fallen handlade om förväxling av patienter, läkemedel eller annat vårdmaterial, berättar Elisabeth Ström som arbetar med servicetjänster och logistik vid Karolinska Universitetssjukhuset. I Norrbottens läns landsting arbetar Mats Johansson, som är enhetschef för landstingets service- och stödverksamheter till vården. Han ser stora fördelar med att införa en gemensam global standard för all verksamhet inom vården. – Det finns en mängd olika standarder inom vår verksamhet i dag: en för förbrukningsmaterial, en för medicinsk-teknisk utrustning, en för datorer, en för hjälpmedel – och så vidare. Vi får inte några synergier och det når inte in i den patientnära vården. Mats Johansson ser dock att kunskapen och intresset för att ta ett större grepp om standardiseringen växer även hos dem som arbetar i vården.

Bilden är en idébild från Nya Karolinska Solna där patientsäkerheten ska bli central och genomsyrar alla led.

– Patientsäkerheten flyttar upp frågan och intresset ökar varje dag. När önskemålen kommer från vården ska vi vara beredda att kunna erbjuda en etablerad och väl utprovad standard. Mats Johansson hoppas också att öppnandet av Nya Karolinska Solna ska innebära ett genombrott i Sverige för standardisering inom vården. Mottot för det nya sjukhuset är ”patienten alltid först” och patientsäkerheten är central. Karolinska och ett antal landsting i Sverige har ställt sig bakom ett visionsdokument om hur arbetet kring standardisering inom vården ska drivas vidare med utgångspunkt från GS1-systemet. Genom att använda en global standard inom sjukvården kan tiotusentals liv räddas och kostnaderna minskas drastiskt. Det visar en rapport från McKinsey & Co som presenterades hösten 2012. Om en global standard används genom hela leveranskedjan inom sjukvården kan 22 000–43 000 liv räddas årligen. – Rapporten visar tydligt de fördelar som vi pekat på när vi arbetar för att införa GS1-systemets standarder inom sjukvården i Sverige. Det leder till bättre patientsäkerhet och effektiviserar verksamheten, och av rapporten framgår att alla i värdekedjan vinner på det, säger Tomas Wennebo, ansvarig på GS1 Sweden för hälso- och sjukvårdssektorn.

GS1-systemet effektiviserar och förenklar GS1 är en global branschneutral standardiseringsorganisation som drivs utan vinstintresse. GS1-systemet möjliggör att produkter, tjänster och platser i hela världen kan identifieras och spåras. Data kan samlas in och överföras automatiskt, säkert och korrekt inom och mellan olika parters informationssystem.

svenskinformation.se

www.gs1.se

Bild/illustration: White Tengbom Team

Många länder har redan tagit hjälp av modern standardisering för att öka patientsäkerheten. Ett av de sjukhus i Sverige som planerar att arbeta med standardiserade processer för hög patientsäkerhet är Nya Karolinska Solna (NKS), som står klart 2017.