Fokus Samhällsutveckling

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

FOKUS SAMHÄLLSUTVECKLING GRUNDEN FÖR TILLVÄXT OCH HÅLLBARHET

NOVEMBER 2014

Infrastruktur

– ökade satsningar på underhåll och nya stambanor

Gröna stadsdelar – rekordstort intresse

Transportforskning

R

EM

IUM

R

P

– Sverige världsledanre

PARTNE

Peter Örn

– om att vända utmaningar till möjligheter Digital infrastruktur

– stora investeringar krävs

Svensk export

– hälsosamt överskott

Smartare elnät

– krav i det moderna samhället

VAR MED OCH FRÄMJA GRÖNT BYGGANDE! Till våra team i Solna och Uppsala söker vi VVS-ingenjörer för projektering, utredningar, kalkyler och besiktningar av rör, luftbehandling, styr, kyla samt industriell VVS. Konstruktion och VVS-design sker i AutoCAD och Revit miljö med applikationerna CADvent och MagiCAD. Kvalitets- och miljötänkandet är en del av vår affärsidé.

Är du intresserad? Kontakta Robert Norström, Uppsala eller Per Nordlund, Solna.

PB teknik AB Solna: Vretenvägen 2, 171 54 Solna Uppsala: Salagatan 18, plan 4, 753 30 Uppsala Tel. +46 (0)8 564 859 50, Fax. +46 (0)8 564 859 60, mail: pbt@pbt.se

www.pbt.se

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

2

LEDARE

JONAS BJELFVENSTAM

Utmaningar bör mötas med kunskap Klimatförändringar, migration, demografi och urbaniseringen tillhör några av de stora samhällsutmaningarna i vårt århundrade. De har alla en direkt koppling till hur vi väljer att forma samhällsutvecklingen, hur vi planerar, bygger och konsumerar nu och under en överblickbar framtid. Jag tror att det också för de flesta står alldeles klart att transportsystemet har en central roll i samhällsutvecklingen.

Jonas Bjelfvenstam, generaldirektör, VTI

om mål­ och intressekonflikter i transportsektorn. Trafiksäkerhet, miljö eller tillgänglig­ het låter sig inte alltid förenas. Ibland går det att lösa upp motsättningarna med ökad kunskap, ibland får ett mål helt enkelt stå tillbaka för något annat. Med förändringarna efter höstens val behöver man se vilka kunskapsunderlag som finns, vad som saknas och vad som kan behöva uppdateras för att bra, faktabaserade beslut skall kunna fattas. Forskningen ställer många frågor och levererar ständigt ny kunskap och nya svar.

DET FINNS GOTT

Förbifart Stockholm och Bromma flygplats finns omfattande kunskapsunderlag. Säkert går det att ta fram ytterli­ gare fakta. Det är dock ingen djärv gissning att dessa frågor i slutändan kommer att få lösas genom politiska överenskommelser mellan inblanda­ de parter. En stilla förhoppning är då att de beslut som fattas grundas på så allsidiga beslutsunderlag som möjligt, på kunskap snarare än magkänsla, på vetande snarare än tyckande. Även en lång rad andra frågor behöver föras framåt under de närmaste åren. • Möjligheter att genom olika ekonomiska styrmedel begränsa

OM TVISTEFRÅGOR SOM

PREMIUM PARTNER:

» En stilla förhoppning

är att de beslut som fattas grundas på så allsidiga beslutsunderlag som möjligt.

trafikens miljöpåverkan, t.ex. genom förändrade skatter eller riktade subventioner, • Organisationen av järnvägens drift och underhåll, datatillgång, uppföljning och planering av underhåll, • Organisering av järnvägsmarknaden i övrigt och åtgärder för att utveckla och förbättra järnvägssystemet i stort, • Väg och järnvägsinfrastrukturens anpassning till klimatförändringarna, • Eventuella höghastighets­ järnvägar är i dagsläget storstilade visioner, men underlagen minst sagt begränsade, inte minst i fråga om de ekonomiska beräkningarna och hur kostnaderna kan matcha nyttan, • Planering och prioritering för investeringar i nya infrastruktur­ objekt.

Textkorrektur Pål Johansson richard.seger.johansson@smartmediapublishing.com Omslagsbild Affärsutvecklare Rasmus Lindh/BTH Marcus Carloni Redaktionschef Text Ruxandra Bocaciu Fredrik Dhejne, Annmarie Palm, Grafisk formgivning Annika Wihlborg, Anders Edström Frejman Smart Media Publishing AB

klara en god samhälls­ utveckling där transportsystemet spe­ lar en viktig roll även i framtiden, är jag övertygad om att vi också behöver bli bättre på att finna smarta sätt att utnyttja befintlig kapacitet i infra­ strukturen, t.ex. genom utformningen av avgiftssystemen. Vi måste utnyttja modern teknik bättre för en effektiv trafikstyrning och för att begränsa trafikens miljöpåverkan, inte minst i de stora städerna. Ett effektivt underhåll av befintlig infrastruktur och mer av samverkande system mellan transportslagen är andra viktiga inslag. OM VI SKALL

04 Elens betydelse för samhället 05 Hög nivå på svensk transportforskning 06 Stort intresse för hållbara stadsdelar 08 Krav på effektivare byggprocesser 10 Ungdomarna lämnar glesbygden 12 Fortsatt positivt för svensk export 14 Profilintervju Peter Örn 18 Utmaningar för hållbart samhällsbyggande 20 Dialog och investering för utveckling 22 Expertpanel 24 Stor infrastruktursatsning 26 Krönika Anders Persson Trevlig läsning! Richard Seger Johansson Projektledare

AffärsConcept är ett konsultföretag inom SKL Kommentus koncernen, verksamt inom offentlig upphandling. Vi hjälper köpare inom offentlig sektor att genomföra lyckade affärer. Verksamheten består av fem inriktningar: Upphandling, Utbildning, Utredning, Upphandlingsrätt, Uppföljning. www.affarsconcept.se

FOKUS SAMHÄLLSUTVECKLING Projektledare Richard Seger Johansson

MAN SÄTTER GÄRNA likhetstecken mellan infrastrukturprojekt och nya väg­ och järnvägsprojekt. Bygga nytt och bygga stort förutsättes lösa de flesta problem. Och kanske framstår nya projekt med nya resurser ofta som den enklaste och genaste vägen för att lösa ett aktuellt problem. Det är dock inte alltid det bästa sättet att använda gemensamma – knappa – resurser. Vi måste bli bättre på att ställa kostna­ der mot nytta, bedöma samhällseko­ nomiska effekter och utifrån den så kallade fyrstegs­principen värdera om andra åtgärder kan genomföras i stäl­ let för att bygga den där nya motorvä­ gen eller järnvägslänken.

LÄS MER OM...

DETTA ÄR SMART MEDIA Layout och repro Martin Isaksson Distribution Dagens Industri, november 2014 Tryck

BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, Daily Print, Umeå

Smart Media hjälper sina kunder att förstärka varumärken, driva försäljning och skapa mervärden inom deras målgrupper – genom att producera innehåll som är behovsmotiverad och som engagerar. Smart Media har levererat Content marketing-lösningar i världsklass sedan 2007. Ring oss i dag så kan vi berätta mer om hur vi kan hjälpa ert företag.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 Email redaktion@smartmediapublishing.com Webb www.smartmediapublishing.com

Ljus och färg skapar tryggare och rikare Kista I ett samarbete mellan Kista Science City, Stockholms stad och färgtillverkaren Akzo Nobel blir bussterminalen del av ett globalt forskningsinitiativ kring bland annat kopplingen mellan färg och ekonomisk tillväxt. Dåligt upplysta och förfallna platser skapar en känsla av otrygghet. Kopplingen mellan färg och belysning på en plats och de känslor den väcker hos människor är väl dokumenterad och på väg att bli en allt viktigare del av modern stadsutveckling. Genom färg och ljussättning ska Kista bussterminal bli en både tryggare och mer trivsam plats för alla de tusentals resenärer som passerar dagligen. Upprustningen är resultatet av ett samarbete mellan Kista Science City och världens största färgtillverkare Akzo Nobel. –Vi ser fram emot att skapa ett renare, trevligare och tryggare torg. Kulör och ljussättning fyller en viktig funktion i arbetet med att skapa snygga

mötesplatser som varken inbjuder till klotter eller nedskräpning. När inslagen av färg och ljus förstärks på en plats blir det svårare att gömma sig, vilket förebygger brottslighet, säger Per Nimér, färgexpert och designchef på Akzo Nobel. Rätt färg ska ge tillväxt Akzo Nobel är initiativtagare till det globala forskningsprojektet Human Cities som ska fördjupa kunskapen om bland annat kopplingen mellan färg och ekonomisk utveckling. Syftet är att genom rätt färg kunna bidra till levande och hållbara städer. Nu gör alltså Kista Science City, Akzo Nobel och mark-

ägaren Stockholms stad gemensam sak för att göra bussterminalen i Kista till en ännu säkrare och trivsammare plats. Bussterminalen är en viktig samlingsplats där många människor rör sig dagligen. – Vi arbetar, på uppdrag av bland annat fastighetsägare, högskolor och företag som är verksamma i Kista, med att öka tryggheten och skapa levande, attraktiva mötesplatser. Så snart frosten försvinner i vår inleds arbetet. Vårt mål är att Kista ska ligga i frontlinjen inom innovativ stadsutveckling. Förhoppningen är att bussterminalen blir både en trevligare och smartare plats, säger Thomas Andersson, vd på Kista Science City.

Iterio – ITS-experter som effektiviserar kapacitetsanvändningen i framtidens hamnar

Konsultbolaget Iterios ITS-specialister arbetar bland annat med tra& & ' " " " ' ' $ & # # – Vi är med under hela projektet frün idÊskisser till systemhandling och & % ) % ) $ , ! % , " " " , $ , % " $ $ " " $ uppställningsytor. ( % , " $ & * $ " " % + som mÜjligt i takt med att hamnomrüdena krymper. Där kan vi bidra med " $ " " $ " % ! & $ & % $

Vi  kan  den  digitala  infrastrukturen   Effektivisera och kapitalisera pü det kraftfulla fiber- och mobilnätet. Tillsammans med mjukvaror, applikationer och smarta enheter skapar det fantastiska mÜjligheter som fÜrenklar vardagen. Vi pü Orbion Consulting hjälper vüra kunder att identifiera och utveckla affärsmÜjligheter, projektera, driftsätta och driva projekt inom nätinfrastruktur och kommunikation. Läs mer om hur vi kan hjälpa din verksamhet pü orbionconsulting.se

Vi  vill  bli  mĂĽnga  fler! Â

Vi sÜker kontinuerligt efter kompetenta och lÜsningsfokuserade konsulter som vill vara med och skapa framtidens lÜsningar inom nätinfrastruktur och kommunikation. Läs mer pü orbionconsulting.se/karriar och skicka din ansÜkan redan idag.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

4

STRÖMFÖRSÖRJNING

FOTO HOLGER STAFFANSSON, SKANSKA

AKTUELLT

» Våra kunder ställer, med all rätt,

höga krav på en trygg och pålitlig el­ försörjning och det är vår uppgift att möta behoven, idag och i framtiden. Annika Viklund

Många stora elförbrukare såsom nya Karolinska Sjukhuset har höga krav på en trygg och pålitlig elförsörjning.

Utan el stannar Sverige De flesta av oss är beroende av el från det att vi stiger upp på morgonen till dess att vi går och lägger oss. Men det är först när strömmen går, när gatubelysningen slocknar och tunnelbanan stannar, som vi verkligen blir uppmärksamma på elens betydelse för samhällets funktioner. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Användningsområdet för el som produkt är brett. Vi använder el när vi lagar mat, värmer våra hus och laddar våra mobiler. Och elberoendet är lika starkt bland företag. Nästan alla verksamheter, från den lokala pizzerian till stora elförbrukare som Holmen och LKAB, är helt beroende av el för att producera sina produkter och tjänster.

Vårt moderna samhälle kräver pålitliga elnät För att samhällets strömförsörjning ska fungera tillfredsställande krävs att elnäten är av hög kvalitet och väl underhållna så att de exempelvis kan stå emot utmaningarna från vädrets makter. När elen försvinner får det stora och kostsamma konsekvenser, till exempel får människor svårare att ta sig till sitt arbete och det blir produktionsbortfall inom industrin. –Uppdraget är att kunna erbjuda kunderna och det omgivande sam­ hället en trygg elleverans dygnet runt, året runt. För att klara detta genomför Vattenfall kontinuerliga investeringar i sitt svenska elnät. Prognosen för 2014 är att nästan 4 miljarder kronor kommer att inves­ teras i elnätet, vilket motsvarar cirka 10 procent av den svenska energi­ branschens totala investeringar 2014, enligt SCB, säger Annika Viklund, vd för Vattenfall Eldistribution. –Vi investerar över en tredjedel av vår totala omsättning i elnätet. En

»Vi investerar över

en tredjedel av vår totala omsättning i elnätet.

stor del av investeringarna används till att förbättra och förstärka det befintliga elnätet, till exempel till att vädersäkra elnätet genom att gräva ned elledningar och isolera luftled­ ningar. Våra kunder ställer, med all rätt, höga krav på en trygg och pålitlig elförsörjning och det är vår uppgift att möta behoven, idag och i framtiden, säger Annika Viklund. Investeringarna behövs också för att bygga nya elledningar och modernisera utrustningen i elnätet, genomföra kapacitetshöjningar samt att ansluta stora elförbrukare till el­ nätet som exempelvis nya Karolinska Sjukhuset i Stockholm och förnybar energi från vindkraft.

Samarbete viktigt för att utveckla samhället I Sveriges storstadsregioner sker en kraftig tillväxt och många stora infrastruktursatsningar pågår eller står för dörren, kända sådana är ex­ empelvis järnvägstunneln Västlänken i Göteborg och pendeltågstunneln Citybanan i Stockholm. De flesta in­ frastruktursatsningar innebär också att elnätet i regionen behöver förstär­ kas och att många nyanslutningar till elnätet behöver göras. Inte minst i Stockholm finns stora infrastrukturella utmaningar. Stockholm är en av Europas snabbast växande regioner och enligt prog­ noser från Stockholms handelskam­ mare förväntas befolkningen att öka med en halv miljon människor till år 2030. I Stockholm genomfördes många infrastruktursatsningar från 60­talet till och med 80­talet. För­ ståelsen för behovet av nya bostäder och att transportsystemen behöver byggas ut är utbredd. Däremot är det inte lika känt att även Stockholms

elnät behöver moderniseras och byg­ gas ut. Enligt beräkningar bedöms kapaciteten behöva höjas med minst 600 MW till totalt 2900 MW år 2030. –Vattenfalls svenska elnät är 12 000 mil långt och vi har cirka 850 000 elnätskunder. Givetvis innebär det också att vi har stora ut­ maningar, varav kapacitetshöjningen av elnätet i Stockholm är en. Andra stora aktuella projekt är exempelvis att vi ska investera över 2,5 miljarder kronor under de närmaste åren för att förstärka elnätet i norra Sverige och utrusta vårt elnät med modern teknik för att successivt få allt ”smar­ tare nät”, säger Annika Viklund. – För att möjliggöra den här typen av investeringar är det avgörande med ett bra samarbete med övriga samhället, exempelvis myndigheter och kommuner. För att kunna möjlig­ göra en optimal infrastruktur är det angeläget att vi kan komma in i ett ti­ digt skede i samhällsplaneringen och etablera nära samarbeten med övriga aktörer, avslutar Annika Viklund.

STANDARDER FÖR FRAMTIDENS LÖSNINGAR Internationellt samarbete och kunskapsutbyte − för säkerhet, interoperabilitet och energieffektivitet i dagens och framtidens elnät. Var med och påverka Välkommen till SEK Svensk Elstandard!

Fastställer all svensk standard inom elområdet Sveriges medlem i IEC sedan 1907

SEK Svensk Elstandard | Box 1284, 164 29 Kista | Tel: 08-444 14 00 | E-post: sek@elstandard.se | www.elstandard.se

www.elstandard.se/shop

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA Ă„R EN ANNONS FRĂ…N SMART MEDIA

ANNONS

5

TRANSPORT

Svensk transportforskning hüller hÜg internationell standard Svensk transportforskning hüller Üverlag en hÜg internationell nivü, i synnerhet kring konsekvensanalyser och trängselskattesystem. Mycket forskning bedrivs ocksü pü hur hüllbara samhällen skapas. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Forskningen har en avgÜrande betydelse fÜr den svenska transport­ sektorns fortsatta konkurrenskraft. Infrastrukturprojekt är stora och kostsamma projekt med en relativt liten felmarginal. En stor del av den transportforskning som fÜr närva­ rande bedrivs i Sverige syftar till att bidra till Ükad samhällsekonomisk effektivitet och utvecklandet av ett hüllbart transportsystem. – Magkänslan räcker inte särskilt lüngt när man ska analysera plane­ rade investeringar i transportsektorn. Den intuitiva analysen angüende behovet av nya projekt och inves­ teringar visar sig sällan stämma, vilket beror pü att transportsystem är komplexa och püverkas av en mängd olika faktorer. Konsekvenserna av politiska infrastrukturella beslut är ibland helt andra än de man ser vid fÜrsta anblicken, säger Jonas Eliasson, professor i transportsystemsanalys och fÜrestündare fÜr Centrum fÜr transportstudier pü KTH, Kungliga Tekniska hÜgskolan.

fler innovativa metoder i verk­ samheter som inte nÜdvändigtvis innefattar stora investeringar, exempelvis snÜrÜjning, utformningen av busstidtabeller och olika kol­ lektivtrafiksatsningar. I Sküne och GÜteborgsregionen har kollektivtra­ fikfÜretagen exempelvis provat att dela ut kostnadsfria münadskort till inbitna bilister, vilket kan uppmuntra fler att ställa bilen och üka kollektivt. Den typen av experiment ser Jonas Eliasson gärna mer av – men dü müste man ocksü gÜra en noggrann uppfÜljning av resultatet, nügot som alltfÜr sällan gÜrs. – Det räcker till exempel inte att deltagarna i ett experiment känner sig nÜjda. FÜr att veta om en ütgärd är lyckad müste man ha en uppfÜljning där man använder vanlige vetenskap­ lig metodik, exempelvis kontrollgrup­

per och püverkan av olika omvärlds­ fÜrändringar. Annars är pengarna man lagt pü experimentet bortkas­ tade, säger Jonas Eliasson. I framtiden tror han att stora delar av den svenska transportfor­ skningen kommer att inriktas pü hur vi kan fÜrvalta och utveckla de infrastrukturinvesteringar som gjorts pü ett effektivt vis. Historiskt sett har forskningen till stor del koncentre­ rats kring att det inom nybyggnation exempelvis, finns välutvecklade meto­ der fÜr att analysera transportsek­ torns investeringar. – FramÜver satsas det fÜr­ hoppningsvis mer pü forskning kring drift, underhüll, prissättning, tid­ tabeller och kortsiktig planering. Jag hoppas ocksü att forsknings­resultaten snabbare kan implementeras i ­verksamheter, säger Jonas Eliasson.

DrÜmmen om den moderna staden Vad kostar drÜmmen om den moderna staden? Hur hüllbara är urbana visioner som prioriterar konkurrens och skapar segregation och marginalisering? Hur kan vi bygga den rättvisa staden, som kan leda vägen till en hüllbar samhällsutveckling?

SVENSK FORSKNING VĂ„RLDSLEDANDE

Svensk trafikforskning är ocksü en attraktiv exportvara, främst inom tvü omrüden; samhällsekonomisk analys och trängselskattesystem. Vi är erkänt duktiga pü att gÜra väl sammansatta ekonomiska och samhällspolitiska analyser av infrastrukturinveste­ ringar och ütgärder innan vi tar fÜrsta spadtaget. – När jag som svensk transport­ forskare üker pü internationella transportforskningskonferenser für jag ofta frügor om hur vi resonerade när vi skapade trängselskattesystemet i Stockholm. Vi har haft studiebesÜk frün münga europeiska länder och frün Kina, Indonesien, Sydkorea och flera andra länder. De betraktar vürt trängselskattesystem som en fÜrebild och är intresserade av att ta del av vür kompetens och erfarenhet, säger Jonas Eliasson.

Idealen om den moderna och konkurrenskraftiga staden sprider sig globalt. Mycket resurser satsas pü urban fÜrnyelse och spektakulära projekt som till exempel Stockholm Waterfront som symboler fÜr framgüng, samtidigt som urban segregation blir djupare. Strävan efter en stad i �världsklass� är pütaglig även i delar av världen där fattigdomen är utbredd. I Afrika rivs det ner stora informella bostadsomrüden fÜr att ge plats üt nya lyxbostäder och kÜpcentra, som byggs med utländska investeringar. Tidigare invünare avhysas och fÜrlorar sin plats i staden. Andra fattiga süsom gatufÜrsäljare tvingas bort frün stadskärnan, där inkomstmÜjligheterna är stÜrst. De anses inte passa in i bilden av den ’moderna’ staden, inspirerad av västs stadsideal. Spänningarna växer när de fattigas behov och kunskap ignoreras. Kan man tänka staden i sin helhet, där alla inkluderas? Hur kan den privata sektorn bidra till att bygga socialt hüllbara städer?

TRAFIKINGENJÖRER – EN FRAMTIDA BRISTVARA

Trafik­

ingenjÜrer är en kompetens som ­fÜrmodligen blir en brist­vara i framtiden.

Jonas Eliasson

EFTERLYSER MER FORSKNING PĂ… DRIFT- OCH UNDERHĂ…LLSĂ…TGĂ„RDER

Han efterlyser ett utĂśkat utrymme fĂśr experimentell verksamhet och

FÜr att bygga framtidens hüllbara samhälle och bidra till en transport­ sektor som ser till süväl individers som industrins behov krävs en väl utvecklad samverkan mellan münga olika kompetenser. – TrafikingenjÜrer är en kompe­ tens som fÜrmodligen blir en brist­ vara i framtiden. TrafikingenjÜrer har bland annat kompetens kring hur man bygger rondeller, hur gator bÜr dimensioneras fÜr optimal funktion, hur man designar busshüllplatser och hur trafiksignaler bÜr underhüllas. Intresset fÜr trafikingenjÜrsutbild­ ningen har tyvärr varit relativt lügt pü senare ür, vilket talar fÜr att det kan utvecklas till ett bristyrke, säger Jonas Eliasson.

Dessa frĂĽgor studeras nu av forskare inom The Stockholm Urban and Regional Research Environment (SURE), vid Kulturgeografiska institutionen, Stockholms universitet.

orangeri

odlingslotter

takterasser

studentbostäder

Väsby växer! " # $ (

ungdomslägenheter trädgürdsstad

parhus

energiteknik

odling

radhus

FO K US

växthus

Byggen av 606 bostäder startades under fÜrra üret i % $ $ #& + $!! ! # & % # !! ! # ' % $ !! & % ! ! $ # ! $ ' & "

$* & "!# % ! % $ " &

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

6

UTMANING

HÅLLBARHET

Förbättrade förutsättningar för konceptuellt byggande genererar fler hyresrätter

» En certifiering är

ett konkret verktyg med tydliga rikt­ linjer, vilket bland annat kan bidra till att förkorta plan­ processen. Ann-Kristin Belkert

Gröna stadsdelar kräver dialog och spelregler Etableringen av hållbara stadsdelar pågår just nu i rekordfart. Intresset för att hållbarhetscertifiera hela stadsdelar är stort, såväl från befintliga som helt nybyggda stadsdelar runtom i landet. För närvarande pågår arbetet med att ta fram ett svenskutvecklat certifieringssystem för hållbara stadsdelar. TEXT ANNIKA WIHLBORG

I ett år har tjugotvå svenska stadsut­ vecklingsprojekt utvärderat det brit­ tiska certifieringssystemet BREEAM Communities. Eftersom systemet kräver en omfattande anpassning till svenska förhållanden har man istället bestämt sig för att satsa på ett svenskutvecklat certifieringssystem. Ett femtiotal företag, offentliga aktö­ rer och organisationer deltar nu

i arbetet med att ta fram ett stads­ delscertifieringssystem som utformas utifrån svenska förhållanden. 2015 räknar man med att kunna introdu­ cera systemet. Satsningen omfattas även av ett branschgemensamt om­ världsbevakningsinitiativ som kan bidra till att främja export av svensk kompetens kring hållbara stadsdelar, en viktig möjlighet att ta vara på, inte minst eftersom Sverige ofta betraktas som en internationell förebild inom hållbar stadsutveckling.

Många hållbara stadsdelar etableras runtom i landet Bland de stadsutvecklingsprojekt som är involverade i satsningen finns såväl befintliga områden, exempelvis Rinkeby i Stockholm, Lagersberg i Eskilstuna och Drottninghög i Helsingborg som nya stadsdelar, ex­ empelvis Limhamns sjöstad i Malmö, Saltängen i Norrköping, Norrtälje hamn och Norrby i centrala Borås, där man väljer att integrera nybyggda gröna kvarter med en hållbarhets­ anpassning av stadsdelens befintliga bebyggelse.

–Flera faktorer driver efterfrågan på hållbara stadsdelar. En certifiering är ett konkret verktyg med tydliga riktlinjer, vilket bland annat kan bidra till att förkorta planprocessen. Hållbara stadsdelar medför också en rad utmaningar, exempelvis att tydliggöra incitamenten för samtliga involverade parter, såväl företag som offentliga aktörer, säger Ann-Kristin Belkert, ansvarig för hållbara städer på Sweden Green Building Council.

Inkludera kringliggande befintlig bebyggelse Ytterligare en utmaning för kommuner och byggherrar är att stärka sin medborgardialog. Etableringen av en hållbar stadsdel kräver en nära samverkan mellan medborgarna och samtliga aktörer som är verksamma i området, från fastighetsägare till byggföretag och energibolag. Enligt Ann-Kristin Belkert är det vanligt att medborgarna involveras alltför sent i de utvecklingssatsningar som pågår i deras stadsdel. Hon tror dock att den kommande stadsdelscertifieringen kan

bidra till att förebygga det problemet. –Vår erfarenhet pekar på en avgörande framgångsfaktor för hållbara stadsutvecklingsprojekt; att inte betrakta den gröna stadsdelen som en isolerad företeelse. När man exempelvis planerar en nybyggd grön stadsdel är det klokt att även involvera den befintliga bebyggelsen runtomkring i hållbarhetsstrategin, säger hon. En tydlig rollfördelning och klara spelregler kring finansieringen av hållbarhetssatsningarna i en stadsdel är också viktigt. Ett privat byggföre­ tag kan sällan ha samma långsiktiga perspektiv som en kommun, det gäl­ ler därför att kunna mötas på mitten och enas om en finansieringsmodell där aktörerna kan delta utifrån sina villkor och krav. –Man bör betrakta hållbarhetsar­ betet i en stadsdel ur ett långsiktigt perspektiv. Det är inte klart så snart certifieringen är på plats, då vidtar utmaningen att arbeta med ständiga förbättringar och att fortsätta lyfta hållbarhetsarbetet till nästa nivå, säger Ann-Kristin Belkert.

Behovet av hyreslägenheter är stort i drygt 85 procent av Sveriges kommuner. En lösning på bostadsbristen kan vara ett ökat industrialiserat och standardiserat byggande. Det ökar tillgången på hyresrätter med en hyresnivå som många har råd med. – Bostadsfrågan är en tillväxtfråga. Genom att öka tillgången på hyresrätter med en rimlig hyresnivå stärks människors möjligheter att flytta dit jobben finns och att flytta för att exempelvis studera. Mångfalden av olika upplåtelseformer är viktig, men hyresrätten har många unika egenskaper som gör den särskilt viktig för bland annat unga människor, säger Pether Fredholm, vd på John Svensson Byggfirma, JSB. Han menar att en begränsning i överklagansmöjligheten av detaljplaner samt ett avlägsnande av kommunala särkrav i samband med byggnation av nya hyresrätter kan bidra till att få fart på det konceptuella byggandet som möjliggör skalfördelar och rimliga byggkostnader. – Det är självklart bra att kraven är höga, men när kommunernas krav på byggherrarna varierar så mycket blir det svårt för aktörer som ägnar sig åt konceptuellt och standardiserat byggande. En ökad framförhållning i detaljplanearbetet och rimliga markkostnader i kommunerna bidrar också till att fler hyresrätter byggs och bostadsbristen minskar – alla blir vinnare, säger Pether Fredholm.

Foto: Casper Hedberg

We don’t build offices. We build business results. Vi vill att du och dina medarbetare ska må bra på jobbet. Människor som trivs på sin arbetsplats presterar bättre, har lägre sjukfrånvaro och genererar ett bättre resultat för företaget. Det är utgångspunkten för vårt forskningsbaserade koncept Future Office by NCC ®. Tillsammans med dig kartlägger vi din organisations behov med utgångspunkt från faktorer som läge, kommunikationer och ytskiktsmaterial. Med ett modernt, skräddarsytt kontor – byggt för just er verksamhet – kan ni locka och behålla rätt kompetens, stärka varumärket och utveckla företaget i rätt riktning. Kontakta oss för mer information om framtidens kontor.

Besök oss på ncc.se/futureoffice

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

8

FÖRDJUPN I NG

BOSTADSPLANERING

» Förenkla planproces­

sen genom förändringar i lagstiftningen så att det blir färre steg. Anna Wersäll

Effektivare byggprocesser på agendan I Stockholm är bostadsbristen ett omfattande problem som hindrar tillväxten. Det byggs för lite i kommunerna, men några föredömliga undantag finns. TEXT ANNMARIE PALM

Enligt Anna Wersäll, näringspolitisk expert på Stockholms Handelskam­ mare, så beror den låga byggtakten i Stockholmsregionen på de krångliga byggprocesserna. – Det tar lång tid från förslag till realisering. Ibland kan det dröja flera år innan man tar beslut på att sätta igång med planarbeten, säger Wersäll. Det finns dock kommuner som lyckats speeda upp sina byggproces­ ser. En av de kommuner som får agera positiv förebild är Upplands Väsby. – Där har man redan från början skapat ett forum där alla inblandade ska kunna vara med och diskutera. Det gör att man undviker konflikter längre fram. Sundbyberg är för övrigt de som bygger mest. Även i Nacka

har man en riktigt bra byggtakt. Men det finns också kommuner där det byggs väldigt få bostäder. – Danderyds kommun har till exempel nyligen gjort sitt stora markreservat för bostadsbyggande till naturreservat. Därmed har de för all framtid gjort sig av med möjlighe­ ten att bidra till regionens bostads­ försörjning. PÅ TAL OM goda exempel vill Wersäll lyfta fram Skanskas samarbete med Ikea, BoKlok. Kostnaderna hålls nere med hjälp av få och standardiserade lösningar i kombination med indu­ striell produktion av hela hus i fabrik. – Det är ett jättebra initiativ. Byggbranschen har mycket att lära av in­ dustrin när det gäller att effektivisera sina processer. Enligt Wersäll är planprocesserna helt beroende av vilka handläggare som är inblandade. En annan sak som sätter käppar i hjulen är alla överklaganden. – Förutom alla de olika parter som är naturligt inblandade i projek­ ten så är överklaganden också möj­

liga för de som inte alls är berörda av de olika byggena. Då är det klart att det stoppar upp i maskineriet. För att råda bot på detta tror jag att det vore klokt att begränsa möjligheterna till att få överklaga. Men enligt Wersäll är det enskilt största hindret för byggandet av bo­ städer i Stockholm det faktum att det är brist på mark. Stockholms Han­ delskammare bad nyligen teknikkon­ sultföretaget Tyréns att presentera en karta över byggbar mark som inte omfattas av restriktioner kring buller, rasrisk, strandskydd och riksintres­ sen för natur och kultur. – Kartan visar att det i praktiken inte finns någon användbar mark alls. byggs i dag är därför komplettering av befintliga bostadsområden och på mark som redan används, till exempel industri­ områden. Enligt Wersäll är det dock mer av en konsekvens än en lösning. För att få fart på bostadsbyggandet måste mer mark frigöras, genom att man lättar på restriktionerna. – Det är viktigt att vi betonar DET MESTA SOM

betydelsen av att förenkla planpro­ cessen genom förändringar i lagstift­ ningen, så att det blir färre steg, tar kortare tid och blir färre hinder. – Ekonomi, samhällsbyggande och bostadsförsörjning måste slå igenom mer i planprocessen. Det i dag, i mitt tycke, överdrivna fokuset på ekologi måste stå tillbaka lite om vi ska klara de framtida samhällsut­ maningarna. SEDAN TVÅ ÅR tillbaka samarbetar Stockholms Handelskammare i ett projekt – Stockholmsgruppen för tillväxt – med några av branschens största byggbolag, bland andra JM, Skanska, NCC och Riksbyggen samt stora fastighetsägare som exempelvis Humlegården och Jernhusen. Syftet är att diskutera möjligheter för att kunna snabba på och effektivisera byggprocesserna i regionen. – Det är helt avgörande för bostadsbyggandet att kommunernas tjänstemän och politiker, länsstyrel­ sen och byggföretagen samarbetar och gör allt de kan för att underlätta byggandet, avslutar Anna Wersäll.

Taurus Energy medverkar till en kostnadseffektiv och miljövänlig produktion av etanol från skogs- och jordbruksavfall

www.taurusenergy.eu

Intelligent avfallsplanering Att planera hållbara lösningar för avfallshantering borde vara lika självklart som att planera kollektivtrafikförsörjningen till en ny stadsdel. En väl fungerande avfallshantering i såväl bostadshusen som på offentliga ytor gör området attraktivt för boende och besökare och förebygger dessutom otrygghet. – Smarta lösningar, exempelvis papperskorgar som kopplats till sopsugar, gör offentliga ytor trivsammare och mer inbjudande. Fördelen med sopsugsystemet, som transporterar bort papperskorgens innehåll så snart den fyllts, är att man förebygger problematiken med överfulla papperskorgar, säger Joakim Brodahl, kommunikationschef på Håll Sverige Rent. Han anser att byggherranas medvetenhet om vad en effektiv avfallshantering kan tillföra ett bostadsområde har ökat. Forskning visar att risken för skadegörelse och klotter ökar i ett nedskräpat område, byggherrar som planerar väl fungerande avfallshanteringslösningar ökar därmed tryggheten för såväl boende som besökare. – Avfall har många användningsområden och bör betraktas som en resurs, såväl ekonomiskt som miljömässigt. En byggherre som tar ansvar för avfallshanteringen visar att en hållbar boendemiljö står högt upp på agendan, säger Joakim Brodahl.

Den är bäst i Sverige på service till företag bland kommuner med fler än 40 000 invånare. De senaste fyra åren startades 800 nya företag.

Här öppnade nyligen världens mest centralt belägna IKEA-varuhus.

Det sägs att kommunen har flest IT-konsulter per capita i Sverige.

Det är en stor destination för handel, upplevelser och rekreation. Romme Alpin, Sveriges femte största skidanläggning, finns här.

Katrineholm - Modern och kaxig i Stockholms närhet

Fler och fler upptäcker Katrineholm, framförallt på grund av det fantastiska läget. Många drar sig närmare Stockholm och Katrineholms kommun har ett läge som är perfekt för pendling. Det innebär att vi satsar på nya bostäder för att möta inflyttningen. Här ska alla ha möjlighet att hitta ett boende som passar.

På gång i Katrineholm Katrineholm växer Katrineholm är verkligen på gång, vi är numera en kommun där befolkningen ständigt ökar. Det byggs bostäder runt om i kommunen och det planeras för ännu fler. I takt med att befolkningstillväxten ökar stiger också efterfrågan på förskoleplatser. Så det gäller att vi på bästa sätt tar hand om våra allra yngsta kommuninvånare. Under november 2014 startar vi därför upp arbetet med 15 nya förskoleavdelningar – allt för att tillgodose de behov som uppstår när Katrineholm växer. Hos oss är förskola och skola en del av vår stad och landsbygd, och framförallt en del av Katrineholms framtid. Katrineholms nya stortorg tar form I våras inleddes en arkitekttävling där uppdraget var att rita ett nytt hus till Stortorget i Katrineholm. Av totalt 135 tävlande bidrag från tio olika länder utsåg en enig tävlingsjury Andreas Bengtssons, Anna Carlssons och Johanna Enhörnings skimrande torghus Klädd till fest till slutgiltig vinnare av prissumman på 400 000 kronor. Katrineholms nya torghus anpassar sig till dagens situation och historia men pekar mot framtiden. Byggnaden rymmer många lägenheter och lokaler och ger intryck

Om du är intresserad av att utveckla din verksamhet här kan du ringa 0243-741 35 eller maila till foretagslots@borlange.se.

Rätt svar: Är naturligtvis Borlänge kommun

Gissa kommunen!

Staden ligger 10 min från systerstaden Falun och tillsammans bildar vi en tillväxtregion med 106 000 invånare.

av att vara ”ett stort litet hus”. Ett fantastiskt solläge vid torgbyggnadens söderfasad ger dessutom goda förutsättningar för ett myllrande café- och restaurangliv. – Tävlingsjuryn har haft ett otroligt intensivt men väldigt roligt uppdrag med att kora vinnarna i tävlingen. Vi har noggrant studerat samtliga förslag och känner oss trygga med de fem förslag som vi slutligen valt att prisbelöna. Det vinnande förslaget – Klädd till fest – har småstadens kvalitéer och visar upp sin skönhet i all enkelhet, säger samhällsbyggnadsförvaltningens chef och tävlingsjuryns ordförande Lars Hågbrandt. Eriksbergsvägen - en attraktiv och varierad boendemiljö, i ett centralt och naturnära läge Inom området intill Eriksbergsvägen, cirka två kilometer från centrala Katrineholm, planeras det just nu för nya bostäder i form av enbostadshus och flerbostadshus. Tanken med den planerade bebyggelsen är att det ska anpassas till naturen. Boendemiljön är attraktiv och varierad, i ett centralt och naturnära läge. Ledordet för bostadsplanerna vid Eriksbergsvägen är flexibilitet. Bostäderna ska utformas så att invånarna har möjligheter att bygga ut och till när behoven uppstår. Genom att prova nya samarbetsformer, lyssna till kommuninvånarnas behov och bjuda in arkitekter och byggföretag som kan ge förslag på hur framtidens bostäder kan utformas gör Katrineholms kommun konkret skillnad, såväl i bostadsdebatten som i den lokala tillgången på funktionella bostäder. Som kommun är det viktigt att vi fortsätter att växa, med ett levande centrum och en levande landsbygd. Det är viktigt att det finns torg och parker där människor kan mötas, där tankar kan utbytas och där en fortsatt utveckling kan ske. Katrineholm är en modern och kaxig kommun i Stockholms närhet. En kommun som dessutom ligger i en naturskön och varierad miljö i en central del av landet - ett Katrineholm med läge för liv och lust, säger kommunstyrelsens ordförande Göran Dahlström (S).

Illustration: Andreas Bengtsson, Anna Carlsson & Johanna Enhörning.

Katrineholms nya torghus – Klädd till fest. Illustration: URBIO

En attraktiv och varierad boendemiljö, i ett centralt och naturnära läge

Vi behöver ständigt nya duktiga medarbetare till vår kommun. Gå in på katrineholm.se för att se våra lediga tjänster! Katrineholm – en modern och kaxig kommun i Stockholms närhet. Välkommen till oss! www.katrineholm.se

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

10

AKTUELLT

TILLVÄXT

» Ser vi till tillväxt

kan vi se att föror­ terna till Stockholm skiljer ut sig från övriga landet. Av de 20 kommuner som växer mest ligger 15 i Stockholms län. Gunilla Glasare

Stockholmsområdet växer mest i landet och här kommer nu en stor investering i utbyggnad av tunnelbanan till Solna, Nacka och Järfälla.

Kommunernas tillväxt och utmaningar Bland Sveriges kommuner råder stora skillnader när det kommer till utmaningar. Men när det gäller tillväxtfaktorer finns en röd tråd oavsett kommunens nuvarande situation. TEXT FREDRIK DHEJNE FOTO SKL

Chefredaktören för tidningen Dagens Samhälle, Mats Edman, konstaterade nyligen att svenskarna blivit väldigt individualistiska vilket sätter djupa spår i demografin när ungdomar drar till storstäderna. Charlotta Mellander, professor i nationalekonomi vid Internationella Handelshögskolan i Jönköping har jämfört antalet 18-åringar i landets 290 kommuner 2006 med antalet 25-åringar 2013. Resultatet av hennes studier är inte uppmuntrande för dem som vill att hela

landet ska leva. Ungdomarna överger 254 av 290 kommuner. DET HÄR ÄR naturligtvis en tuff utmaning för landets politiker. En del debattörer tror att den omfattande invandringen är räddningen för glesbygden. Denna uppfattning torpederar företagaren och skribenten Thomas Gür i en artikel, också i Dagens Samhälle: ”Tack vare invandringen kan svensk glesbygd hållas levande, hävdar tanke­ smedjan Fores. Men hur ska nyanlända flyktingar få arbete i kommuner som infödda svenska flyttar ifrån för att där inte finns några jobb?” – Ser vi till tillväxt kan vi se att för­ orterna till Stockholm skiljer ut sig från övriga landet. Av de 20 kommuner som växer mest ligger 15 i Stockholms län. Andra tillväxtområden är kommunerna runt Göteborg, Malmö och Umeå, säger Gunilla Glasare är chef för avdelningen

»Det är

stor skillnad på utmaningarna för kommuner med tillväxt jämfört med dem som har krympande befolkning. Patrick Krassén

för tillväxt och samhällsbyggnad vid Sve­ riges Kommuner och Landsting, SKL. Hon betonar att det inte är en faktor som avgör varför en kommun eller region växer. Det beror på flera faktorer, bra infrastruktur, gott om arbetsplatser, ut­ bildningsmöjligheter och utbud av kultur och rekreation. – Allt detta samverkar och bildar en positiv spiral. Då söker sig företag och människor dit. HON KONSTATERAR OCKSÅ att unga vuxna inte vill bo kvar i glesbygden och att flickorna utbildar sig och flyttar. Hon framhåller vidare att även mindre orter har bostadsbrist. – Deras bostadsbestånd passar inte riktigt befolkningssammansättningen och det är viktigt att beskriva detta. Urbaniseringen går snabbt i Sverige och hur de ekonomiskt svaga kommuner­ na ska kunna ge sina invånare den service som de har rätt till är en av de stora fram­

tidsfrågorna. Ett viktigt medel där är att bygga ut tillgången på bredband. – Vi har fått EU-finansiering till detta och det betyder mycket för glesbygden – inte minst för företagen.

Om du skulle summera kommunernas utmaningar, vad säger du då? – Det är stor skillnad på utmaningarna för kommuner med tillväxt jämfört med dem som har krympande befolkning. Tillväxtkommunerna måste investera i bostäder och infrastruktur och hinna med att göra detta i takt med befolkningsökningen. I glesbygden är det svårt att hitta folk och där har man ett stort rekryteringsbehov både i den mjuka och den hårda sektorn. Gunilla Glasare tror också att vi kommer att få fler regioner som ersätter landsting och tar över uppgifter från de statliga länsstyrelserna. De kommer också att ha ett nära samarbete med primär­ kommunerna.

ANNONS

Hållbart stadsutvecklingsprojekt i Varberg – Västkustens kreativa mittpunkt Intresset för att bo och verka i Varberg är stort, vilket innebär att kommunen befinner sig mitt i en expansiv tillväxtfas. Varbergs kommun har därför initierat ett omfattande stadsutvecklingsprojekt som inkluderar en flytt av stadens hamn, att staden förses med dubbelspår när Västkustbanan förläggs till en tunnel under staden och uppbyggnaden av en helt ny stadsdel med en påtaglig kvartersstruktur. Varberg är en av tio svenska superkommuner som växer snabbast i förhållande till sin folkmängd. Visionen för Varbergs kommun är att 2025 vara Västkustens kreativa mittpunkt. Stadsutvecklingsprojektet syftar till att dra nytta av den fulla potentialen i kommunens unika förutsättningar med ett strategiskt geografiskt läge, goda kommunikationer, en kreativ livsplats och närheten till havet och naturen. Stadsomvandlingen skapar en jordmån för fortsatt tillväxt och förvaltar samtidigt kommunens dragningskraft och attraktiva förutsättningar. Arbetet med att planera och anlägga stad, hamn, tågtunnel och station är förstås långsiktigt. – En levande och kontinuerlig medborgardialog är en av grundpelarna i vår stadsomvandling. Vi strävar efter att involvera så många medborgare som möjligt genom att arrangera olika typer av mötesplatser som sammantaget engagerar en så stor andel som möjligt av

Bild: Lars Bygdemark Flygfoto med grafik som visar tunneldragningen och det område som ska bebyggas i centrala Varberg. kommunens invånare och aktörer. I december invigs en utställning som exponerar de resultat, tankar och åsikter vi hittills fått in via dialogen. En långsiktig och mångfacetterad medborgardialog är en av nyckelfaktorerna till en hållbar stadsomvandling, säger Jan Malmgren, samhällsutvecklingsdirektör i Varbergs kommun. Tågtunnel och flyttad hamn frigör utrymme för ny stadsdel Dagens hamnområde ersätts av en ny modern och grön hamn, Farehamnen, som byggs nordväst om den nuvarande hamnen. När Västkustbanan leds i en tunnel under Varberg bidrar det till att Varberg öppnas upp mot omvärlden genom att öka kapaciteten och underlätta för människor som arbetspendlar till eller från kommunen. På den yta som frigörs när tågtunneln byggs och hamnen flyttas anläggs Varbergs nya stadsdel Västerport.

Här byggs en attraktiv stadsdel som präglas av en tydlig kvartersstruktur och tillgänglighet. Den nya stadsdelen blir lika stor som dagens stadskärna. – I såväl Västerport som övriga delar av centrala Varberg fokuserar vi mycket på förtätning. Genom att skapa en kvartersstadsstruktur där fler människor kan bo på en mindre geografisk yta förbättrar vi förutsättningarna för en attraktiv kollektivtrafik och en levande stadskärna med ett varierat utbud av service och handel. Kvartersstaden ger även förutsättningar för ett minskat bilberoende. Samtidigt stärker vi kollektivtrafikstråken, berättar Jan Malmgren.

ANNONS

Jönköping ett naturligt nav i det nya systemet med höghastighetsjärnvägar När regeringen i juli presenterade den största infrastruktursatsningen någonsin i Sverige offentliggjordes en planerad satsning på helt nya stambanor för höghastighetståg mellan Stockholm och Malmö samt Stockholm-Göteborg, Europabanan och Götalandsbanan. Jönköping blir en viktig knutpunkt för båda dessa banor. Höghastighetsbanorna bidrar dessutom till hela regionens tillväxt. Jönköpings län är redan idag ett välutvecklat logistiklän. När de två höghastighetsbanorna som regeringen planerar står klara stärker länet dessutom sin ställning som nav för framtidens persontrafik. –De nya höghastighetsjärnvägarna är ett samhällsbyggnadsprojekt som skapar nationell tillväxt och knyter ihop såväl storstadsregioner som mellanliggande regioner. Ett system med höghastighetsjärnvägar innebär relativt få stopp. Vi betraktar Jönköping som en naturlig nod i

höghastighetssystemet, säger Bengt Dahlqvist (m), Regionstyrelsens ordförande i Jönköping. Med rätt satsningar kan investeringarna i höghastighetsjärnvägar ge effekt i stora delar av Jönköpings län. Utvecklingskraften kan spridas över flera kommuner. Samtliga tretton kommuner i länet kommer att öka sin befolkning när höghastighetsbanorna står klara, enligt studier som Jönköpings Högskola gjort Andra synergieffekter är en växande logistikindustri och fler bostäder. Bengt Dahlqvist understryker också vikten av att höghastighetsjärnvägarna samordnas med satsningar i det befintliga järnvägssystemet. Kortare restider möjliggör arbetspendling för fler –En effekt av höghastighetsbanorna är att arbetsmarknadsregioner utvidgas. Vi vet av erfarenhet att en pendlingstid på 50 minuter till jobbet är maxgränsen för många. När höghastighetsbanorna är på plats kortas restiderna,

Kom

vilket gör att fler människor kommer längre på 50 minuters restid, exempelvis från Jönköping till Borås eller Linköping, säger Bengt Dahlqvist. När de befintliga stambanorna avlastas frigörs utrymme för att öka andelen godstrafik Kommunikationsstrategin och regionaltrafik, medan de nybyggda banormed sin kommunikation o na hanterar fjärrtrafiken. –Vi är väl medvetna om vilka tillväxteffekter gemensamma kommunika järnvägsinvesteringar genererar. Såväl respektive kommun som Regionförbundet arbetar därför sedan flera år tillbaks med förberedelser som gör att vi kan maximera effekten av denna nödvändiga och välkomna infrastrukturinvestering, säger Bengt Dahlqvist. Bengt Dahlqvist, Ordförande i Regionförbundet Jönköpings Län

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

12

ÖVERBLICK

EXPORT

Verkstadsvaror som exempelvis fordon, maskiner, elektrovaror, telekom stod för över 40 procent av exportvärdet 2013.

Exporten får Sveriges hjul att snurra Det går bra för Sverige. Exporten står för cirka 50 procent av BNP, men gör svensk ekonomi, exporterande företag och deras underleverantörer beroende av det som händer utanför landets gränser. TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Sverige har det väl förspänt i och med att vi har en bred industristruktur. Om man analyserar industriproduktionens sam­ mansättning med avseende på förädlings­ värde så bidrar både maskinindustri och gruppen elektronik, elapparatur och optik med dryga 13 procent vardera. Grupperna kemi, olja och läkemedel respektive stål, metallframställning, me­ tallvaror står för vardera dryga 14 procent. Siffran för trä, papper och massa är strax under tolv procent. Detta enligt siffror från SCB. Då förädlingsvärde är företa­ gens bidrag till bruttonationalprodukten (BNP) är det intressant att fördelningen är relativt sett jämn.

från två sidor. Dels från produktionssidan då man tittar på vem som producerar varorna och tjänsterna. Dels från användningssidan då man tit­ tar på vilka som konsumerar varor och tjänster. Tillverkningsindustrins totala bidrag till Sveriges BNP sett ur produktions­ perspektiv är 20 procent. Näringslivets tjänstesektor står för 60 och resterade 20 kommer främst från offentlig sektor. Detta i form av tjänster inom välfärden. Men det är sett från användningssidan som det börjar bli intressant. Ungefär 50 procent av Sveriges BNP, som under 2013 var 3 634 miljarder kronor, är export. Här dominerar export av varor (1 116 mdkr) stort över tjänsteexporten (543 mdkr). BNP KAN MÄTAS

MÄTER MAN I STÄLLET med avseende på varuvärde stod verkstadsvaror som for­ don, maskiner, elektrovaror och telekom för 44,4 procent. Sveriges basindustri i form av varor från skog, mineral och kemi stod tillsammans för 33,8 procent. Mycket av BNP-tillväxten har kommit sedan mitten av 1990-talet. Det har skett en tydlig tyngdpunktsförskjutning från in­

»Den

stora exporten gör att det finns ett hälsosamt överskott i den svenska bytesbalansen.

dustri som stål, papper och pappersmassa, till tjänster, it-industri och telekommuni­ kation. Detta även om de förra självklart fortfarande är viktiga exportprodukter. Att 50 procent av BNP är export av varor och tjänster gör Sveriges ekonomi extremt beroende av hur det går för våra företag på exportmarknaderna. 2010 arbetade 1,3 miljoner personer i exporte­ rande företag, enligt siffror sammanställda av ekonomifakta.se. Även om merparten av dessa har sin huvudsakliga försäljning inom landets gränser så arbetar uppemot 240 000 i företag som främst är exporte­ rande. Till detta ska läggas underleveran­ törer till exporterande företag. i särklass viktigaste exportre­ gion, följt av övriga Europa och Nordame­ rika. Vår enskilt största handelspartner är Norge till vilken vi förra året exporterade varor för sammanlagt 117 miljarder kronor. Tvåan var Tyskland (109 mdkr) följt av Finland (77 mdkr), Danmark (73 mdkr), Storbritannien (71 mdkr) och USA (68 mdkr). Även till Kina, som ofta ses som hela världens fabrik, exporterar vi betydande EU ÄR VÅR

volymer varor. Under 2013 låg siffran på 40 miljarder kronor samtidigt som vi importerade varor för 44 miljarder kronor från kineserna. Överhuvudtaget är Asien är en ex­ portmarknad som växer i betydelse och är i dag större än Nord- och Sydamerika tillsammans. Det har även skett en tillväxt när det kommer till importen från Asien, men var 2013 fortfarande mindre än vår export till samma region. som bland annat består av handels- och tjäns­ tebalans, är positiv. Handelsbalansen (2,2 procent av BNP 2013) har visat stora över­ skott sedan början av 90-talet. Tjänsteba­ lansen har varit positiv sedan 2002. Förra året låg den på 3,4 procent av BNP. DEN SVENSKA BYTESBALANSEN,

Smart fakta Sveriges export ökade mellan 1975– 2011 från 27 till cirka 50 procent av BNP. Sveriges andel av världsexporten har dock på grund av konkurrens halverats från cirka 2 till 1 procent.

Här växer det så det knakar Växjö som Europas grönaste stad handlar om en hållbar framtid. Ambitionen är att vara en grön plats som präglas av stark tillväxt, öppenhet, trivsel, ett innovativt och brett miljöarbete och ett gemensamt arbete för framtiden.

www.vaxjo.se

”Värdens” klokaste val” – Typhuset som just nu är Sveriges största bostadsprojekt.

SABO Kombohus – Trygga Boendet® är ett flerbostadshus till fast pris. Tryggt att äga. Enkelt att hyra ut. Hudiksvallsbostäder var den första av SABOs medlemmar som avropade Typhuset Trygga Boendet av JSB och som innebar startskottet av det som idag är Sveriges största bostadsprojekt. Behovet av bostäder är stort i Sverige men att bygga är dyrt. Därför samlades SABOs egen byggherregrupp, där flera medlemsföretag ingår, och tog fram idén till konceptet SABOs Kombohus. SABO utlyste en tävling för entreprenadbranschen 2010. JSB presenterade förslaget Trygga Boendet® som gick ut som det vinnande förslaget. Sedan dess har över 600 lägenheter byggts runt om i Sverige. Trygga Boendet® är ett typhus som köps som nyckelfärdigt kompletteringshus i två, tre, fyra eller flera våningar, till ett fast pris, där fokus ligger på nöjda hyresgäster, trivsam boendemiljö och ett långsiktigt ägande. Med andra ord Trygga Boendet® är “Värdens klokaste val”.

Det är vi som bygger bort bostadsbristen i Sverige. Vill du veta mer? På www.jsb.se får du veta vad det kostar, hur det ser ut, vad andra tycker och tänker och alla uppgifter om konaktpersoner eller så ringer du vår växel – 0454-32 96 65 och blir kopplad direkt.

SKJUTDÖRRAR

PreFast

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

14

P ROFILINTER V J U

PETER ÖRN

Brinnande engagemang för hållbarhet och samhällsfrågor Efter att ha arbetat politiskt, som generalsekreterare i en ideell organisation, som vd för en teater och för Sveriges Radio och med flera särskilda regeringsuppdrag arbetar Peter Örn numera med samhällsfrågor ur ett hållbarhetsperspektiv. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO RASMUS LINDH/BTH

Peter Örns karriär har varit mång­ sidig och brokig med uppdrag som chef för Svenska Röda Korset, Riks­ teatern och Sveriges Radio. Hans främsta drivkraft är möjlig­ heten att få påverka samhället och driva frågor inom kollektivtrafik, stadsplanering och miljö i en period han själv kallar för ”Samhällsplane­ ringens renässans”. Han har även varit ordförande i utredningen av Estoniakatastrofen och fram till och med 2012 ordfö­ rande för regeringens Delegation för hållbara städer. Idag är Peter Örn verksam som konsult, författare och föreläsare, med inriktning mot ledarskapsutveckling och hållbar samhällsutveckling. Han är även styrelseordförande för Samtrafiken, Blekinge Tekniska Högskola och är dessutom ledamot i SIDAs styrelse och programrådsordförande för Vinnovas program utmaningsdriven innovation.

Brinner för hållbarhet på samhällsoch organisationsnivå – Mitt intresse för samhällsfrågor, som väcktes redan under gymnasie­ tiden, har varit en röd tråd genom hela min karriär. Under mina år som generalsekreterare för Röda Korset reste jag mycket, mötet med

»Vi befinner oss

mitt i ett paradigmskifte där det är kollektivtrafiken snarare än bilen som utgör normen för städernas trafik- och samhällsplanering. människor i nöd bidrog till att forma mig som människa och stärkte mitt intresse för klimat- och hållbarhets­ frågor, en av de viktigaste ödesfrå­ gorna för hela jordens befolkning, säger Peter Örn. Han brinner för hållbarhet på så­ väl samhälls- som organisationsnivå och utbildar bland annat ledare i vik­ ten av att integrera hållbarhetsfrågor i ett företags kultur och ledarskap. – Framtidens företag har ett ansvar som sträcker sig längre än att enbart generera vinst, de är viktiga

samhällsaktörer som behöver bedriva ett trovärdigt hållbarhetsarbete, inte minst eftersom kunderna och med­ arbetarna efterfrågar det och ofta betraktar det som en självklarhet att företag har en plan för sitt långsiktiga hållbarhetsarbete. En intressant ut­ veckling är att miljöchefer oftare får ett utökat inflytande genom en plats i företagets ledning och att hållbar­ hetsfrågorna har gått från att vara en varumärkesfråga till att tydligare bli en del av företagets policys och beslutsstrukturer, säger Peter Örn.

Urbana miljöer kan vända utmaningar till möjligheter Mellan 2008 och 2012 var han ordförande i regeringens Delegation för hållbara städer. Delegationens uppdrag var att stimulera hållbar stadsutveckling genom att verka som en nationell arena och mötesplats i frågan och ansvara för statligt stöd till utvecklingen av hållbara städer runtom i Sverige. Uppdraget ledde till en rad viktiga slutsatser, bland annat att städer erbjuder möjligheten att vända hållbarhetsutmaningar och problem till en möjlighet med hjälp av ett spirande innovationsklimat. Städerna har nämligen en omfattande poten­ tial att förverkliga nya idéer kring

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

15

PETER ÖRN

PRO FILINT ERV JU

»En intressant utveckling är att miljöche-

fer oftare får ett utökat inflytande genom en plats i företagets ledning.

ekonomisk, social och miljömäs­ sig hållbarhet. Peter Örn har mött många kommunalpolitiker som valt att staka ut vägen för hållbarhets­ arbetet i sin kommun genom att profilera kommunen som just hållbar på ett eller annat sätt. Åren med delegationen för Hållbara städer har också visat på vikten av att stadsdelar och städer som genomför hållbar­ hetssatsningar har ett gemensamt mål att sträva mot. När kommunen, dess näringsliv och invånare kan sluta upp kring en gemensam vision för sitt hållbarhetsarbete skapas en kollektiv kraft som motiverar och un­ derlättar uppföljningen av de insatser som genomförs.

Paradigmskifte för kollektivtrafiken Peter Örn anser att begreppet hållbarhet numera är av samma ideologiska dignitet som till exempel rättvisa och solidaritet och andra mänskliga grundvärderingar. Som styrelseordförande för kollektivtra­ fikorganisationen Samtrafiken AB engagerar han sig för att utveckla kollektivtrafikens roll i framtidens samhällsplanering. Han betonar vik­ ten av att städer planeras för att skapa rätt förutsättningar för en hållbar och attraktiv kollektivtrafik. –Det är viktigt att kollektivtrafik­

lösningar finns på agendan redan på ett tidigt stadium när en ny stads­ del planeras. Vi befinner oss i ett paradigmskifte där det är kollektiv­ trafiken snarare än bilen som måste utgöra normen för städernas trafikoch samhällsplanering. Det innebär att framtidens samhällsplanering i ökad utsträckning behöver utgå från att skapa optimala förutsättningar för kollektivtrafiken, säger Peter Örn.

Viktigt att nya och befintliga stadsdelar hänger ihop En utmaning i stadsmiljö är ofta att frigöra tillräckligt med utrymme för kollektivtrafiken så den kan vara ett snabbt och attraktivt alternativ även i tätorter. Peter Örn är en anhängare av flexibla kollektivtrafiklösningar som ständigt justeras utifrån passa­ gerarantalet. Han tror därför överlag mer på en utbyggnad av busstrafiken än spårvagnstrafiken, eftersom den inte är lika flexibel och dessutom medför omfattande investeringar. En utmaning i framtidens stadspla­ nering är att säkerställa att nya och befintliga stadsdelar och bostads­ områden hänger ihop, inte minst i samband med förtätningsprojekt, då nya resandepunkter kan underlätta förtätningen och öka attraktiviteten i de nya bostäder som byggs.

Energieffektiva fastigheter – en trend som förmodligen blir permanent Efterfrågan på energieffektiva fastigheter är uppåtgående, den positiva trenden blir troligen permanent. Några framtidstrender är att giftfria produkter blir en självklarhet för fastighetsutvecklare och att flexibilitet kommer att utvecklas till äkta flexibilitet, vilket innebär att rum kan skifta användningsområden på ett enkelt och effektivt sätt. – Låga drifts- och underhållskostnader är viktiga. Samtidigt har medvetenheten om att det inte bara handlar om energieffektivitet utan att fastigheterna/byggnaderna skall vara hållbara i ett helhetsperspektiv med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. En framtidstrend är fortsatta energieffektiviseringar genom att sänka verksamhetsenergin, standbyförluster och smarta nät, säger Rikard Sjöqvist, energi- teknik och miljöansvarig på Midroc Property Development. – Som fastighetsutvecklare har vi en beställarroll, och måste vara tydliga kravställare. Tvetydiga och motsägelsefulla förfrågningsunderlag är en stor källa till de brister som många byggnader har. Det är ett missförstånd att tydliga krav leder till ökade kostnader. Tvärtom beror höga kostnader oftast på dålig styrning, dålig kontroll och brister i handlingar, säger Rikard Sjöqvist.

Det finns de som undrar varför vi mår så bra i Arjeplog. Som tycker att det är lite konstigt att vi ofta kan ses med ett småleende på läpparna. Svaret är enkelt. För att vi trivs. För att vi har Sveriges största fjällnära skärgård alldeles runt knuten. Faktiskt så nära inpå att vi till och med hinner med att njuta av den under lunchrasten. www.arjeplog.se

FAVÖR I Foto: Johan Fjellström

Lunchpromenad

VI ARBETAR FÖR EN HÅLLBAR SAMHÄLLSUTVECKLING COWI utvecklar lösningar för att stödja våra kunder i deras strävan mot en mer lönsam och grön framtid. Allt från tidiga utredningar till totalansvar - från början till slut. COWI erbjuder specialisttjänster inom bland annat Infrastruktur och Miljö. Se hur på www.cowi.se

360-GRADERSLÖSNINGAR GER DEN KRAFT DU BEHÖVER COWI är ett ledande konsultföretag som skapar mervärde för kunder och samhället i stort tack vare vår helhetssyn – vi kallar det 360-graderslösningar. Vi hanterar utmaningar från olika angreppspunkter och skapar fungerande helhetslösningar för våra kunder.

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

18

AKTUELLT

SAMVERKAN

Nya höghastighetsbanor gynnar Jönköpings position som strategisk trafiknod

Samverkan möjliggör hållbart samhällsbygge Hållbar samhällsplanering består av tre lika viktiga komponenter; ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet. Tidigare låg fokus i mångt och mycket på stadsdelars ekologiska planering, men numera har insikten om att de övriga två aspekterna är minst lika viktiga för att få till stånd en långsiktigt hållbar utveckling i en stadsdel. TEXT ANNIKA WIHLBORG

En utmaning för stadsplanerare är att hitta rätt balans mellan förtätning och invånarnas tillgång till grönom­ råden. Grönområden i anslutning till bostadsområden fyller en viktig funktion, en utmaning består i att undvika isolerade gröna öar och is­ tället arbeta med att skapa samman­ hängande gröna stråk, säger Berit Balfors, professor på Avdelningen för mark- och vattenteknik på KTH .

Hållbarhetscertifierade stadsdelar ökar statusen Helhetsperspektivet med ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet inom stadsplanering har fått ge­ nomslag på flera fronter. På Swedish Green Building Council pågår ex­ empelvis arbetet med att utforma ett

ramverk som gör det möjligt för hela stadsdelar att hållbarhetscertifieras. Den typen av övergripande stads­ delscertifieringar har flera fördelar, de kan bland annat bidra till att öka stadsdelars attraktivitet och ger dem en tydlig målbild att sträva efter i sitt hållbarhetsarbete.

Långsiktiga samverkansformer krävs Det råder ingen tvekan om att Sve­ rige ligger långt fram vad gäller håll­ bar stadsutveckling. Vi har attraktiva kompetenser som är eftertraktade i stora delar av världen. Den största utmaningen för tillfället består i att hitta långsiktigt framgångsrika samverkansformer, där konsulter, byggföretag, akademi, kommuner, fastighetsbolag och andra aktörer kan samarbeta under tydliga premis­ ser och på lika villkor. Det kan bland annat resultera i att lösningar som kan effektivisera fastigheters avfalls­ hantering och VA-lösningar kan utformas i samråd med de boende, vilket ökar förutsättningarna för långsiktigt goda resultat. –I framtiden tror jag att vi får se spännande lösningar på en mängd olika områden som berör just hållbar­ het. Det kan dels handla om tekniska lösningar, men också sociala innova­ tioner som länkar ihop den hållbara samhällsplaneringens olika kompo­ nenter. En ökad samverkan mellan näringsliv, kommuner och akademi är ett måste, i synnerhet eftersom många av den hållbara samhällsplaneringens utmaningar och frågeställningar är komplexa, säger Berit Balfors.

Södertörnsmodellen genererar internationellt intresse KTH är en av de drivande aktörerna bakom Södertörnsmodellen, en modell som introducerar hållbar stadsutveckling i befintliga stadsdelar.

»Grönområden

i anslutning till bostadsområden fyller en viktig funktion, en utmaning består i att undvika isolerade gröna öar och istället arbeta med att skapa sammanhängande gröna stråk. Berit Balfors

I arbetet med att utveckla och imple­ mentera modellen deltar bland annat Skanska, WSP, White Arkitekter, Södertörns högskola, KTH samt kommunerna på Södertörn. Arbetet med modellen, som bygger på ett tiotal lokala testbäddar för hållbar samhällsutveckling i regionen, har nyligen initierats men har redan

rönt internationellt intresse, bland annat från Storbritannien, där man möter likartade utmaningar i arbetet med att implementera ett holistiskt hållbarhetsarbete i Londons förorter. Testbäddarna kopplas till idégrup­ per, som i sin tur länkas ihop med övergripande samverkansgrupper. –Utmaningarna i det hållbara samhällsbyggandet skiljer sig mycket åt mellan befintliga och nybyggda stadsdelar som Norra Djurgårds­ staden i Stockholm. I de nybyggda stadsdelarna vars mark ägs av kom­ munen är det relativt okomplicerat att ställa tuffa hållbarhetskrav på byggföretag och andra involverade aktörer. I befintliga stadsdelar är samverkan mellan olika markägare och andra involverade aktörer ofta betydligt mer komplicerad, säger Berit Balfors.

Smart fakta Forskningen på Centrum för samhällsbyggnad fokuseras kring tre områden, en jämförelse av hållbarhetslösningar som fungerat väl och mindre väl i olika städer, en hållbar upprustning och renovering av miljonprogrammets fastigheter samt kopplingen mellan beteende och infrastruktur, alltså hur medborgare kan agera för att främja en hållbar stadsplanering.

I juni 2015 presenteras första delen av Regeringens utredning om de framtida höghastighetsbanorna mellan Malmö och Stockholm samt Göteborg och Stockholm. I Jönköpings län har Regionförbundet valt att kraftsamla för att höghastighetsbanor med sträckning genom länet ska bli verklighet. Region Jönköping ställer sig med andra ord bakom Götalandsbanans sträckning från Stockholm via Jönköping till Göteborg och Europabanans sträckning via Jönköping till Helsingborg och Malmö, vilket bland annat leder till regionförstoringar längs med höghastighetsbanornas sträckning. –Vi utgör en stark gemensam röst gentemot staten, samordnar utredningar kring höghastighetsjärnvägens effekt för vår region och underlättar kunskapsspridning om höghastighetsbanornas effekt på samhällsutvecklingen, bostadsbyggandet, befolkningsökningen, arbetspendlingen och antalet arbetstillfällen i regionen, säger Bengt Dahlqvist, regionstyrelsens ordförande på Regionförbundet i Jönköping.

Många fördelar med UV-ljusbaserad vattenrening Att rena vatten med UV-ljus är en välbeprövad teknik med många användningsområden i industrin. Metoden är säker, resurssnål och miljövänlig. UV-ljusets strålar eliminerar på ett effektivt sätt bakterietillväxt i vattnet. – UV-ljus är en icke kemikaliebaserad metod som använts länge på bland annat vattenverk. UV-ljuset fungerar som en barriär för bakterierna och renar vattnet utan att klor eller andra kemikalier behöver tillsättas, säger Per-Erik Ålander, affärsområdeschef för UV-teknik på Christian Berner Tech Trade. Inom industrin kan UVrening vara ett attraktivt alternativ till klorbaserad rening, inte minst eftersom UV-reningen inte riskerar att angripa rör, värmeväxlare och andra komponenter på samma sätt som kemikaliebaserad rengöring. På pappersbruk kan exempelvis delar av vattnet renas med UV-teknik som alternativ till biocider.

ANNONS

Geoenergi – en naturresurs att räkna med! När solen lyser pü oss inlagras energi i mark och berg - geoenergi. Och det är ansenliga mängder solenergi som lagras in. Effekten av solen nür ner till drygt 400 m djup. Därefter tar geotermin, värme frün jordens inre, Üver i allt stÜrre utsträckning. Att värma upp en stor bergmassa tar lüng tid och därfÜr tar det ocksü lüng tid att kyla ner berget. Den trÜgheten gÜr att fastighetsägare kan tillgodogÜra sig energin även under den tid pü üret som solen inte har sü stark intensitet eller till och med �lyser� med sin frünvaro. En naturresurs som är välkänd och enkel En geoenergianläggning till en fastighet bestür oftast av ( $ !# rhülets djup varierar beroende pü vilken marktemperatur man har och pü hur stort energiuttag man skall gÜra. Vanliga djup i Sverige är mellan 150 – 300 m. Det populäraste systemet benämns �bergvärme�. Värmepumpen hämtar energin genom att cirkulera en vätska i en slang – kollektorn - som sitter monterad i ett borrhül. Kollektorn fungerar som värmeväxlare mellan värmepump och berg. Vätskan bestür av en etanol- och vattenblandning av lagom groggstyrka. Den ingüende slangen i borrhület har en lägre temperatur än berget och därfÜr strÜmmar energi till frün omgivningen och värmer upp vätskan. Värmeenergin kan sedan fÜrädlas i värmepumpen som sedan kan ÜverfÜra den till ett konventionellt vattenburet uppvärmningssystem och även användas fÜr varmvattenproduktion. Utväxlingen av energi frün geoenergi till smühus är drygt tre (energifaktor 3), dvs en del drivenergi (kÜpt) och tvü delar gratis och fÜrnybar. StÜrre fastigheter Det ovan beskrivna systemet gür ocksü att använda i stÜrre skala. Det är dü viktigt att antalet borrhül dimensioneras korrekt utefter det energibehov som fastigheten har. De stÜrre fastigheterna och industrierna använder ofta framgüngsrikt system med münga, tätt liggande borrhül – s.k. borrhülslager. Dü samverkar borrhülen % " $

!# * ! # ' " ! $ ! värme under vinterperioden varvid berget blir kallare än omgivningen – och när kylsäsongen bÜrjar i maj, vänds systemet och kylan hämtas hem som frikyla varvid berget successivt üteruppvärms till nästkommande vintersäsong. Dessa system gür att gÜra mycket stora och med synnerligen stora miljÜmässiga och ekonomiska !

# $ ! % tag som valt att installera geoenergi fÜr kyla och värme till münga av sina varuhus. Utväxlingen av energi frün borrhülslager ligger normalt mellan 4 – 7. Finns det mÜjligheter att använda sig av en grund! % # # * vaste sättet att utnyttja geoenergin, även fÜr bara uttag ! !# " % ' ! av bägge. De kallas akviferlager. Eftersom vattnet fungerar som energibärare sker energiväxlingen nu inte bara i borrhülen, utan framfÜr allt i de porer och sprickor där ! ' % %! % ytan blir betydligt stÜrre. Med fÜrdel gÜrs stora system som ocksü für en exceptionell verkningsgrad. Utväxlingen kan under sommarhalvüret komma upp Üver 40. Kristianstad Centrallasarett är ett exempel pü akvifer (" anläggning – helt utan värmepumpar. Ser en kraftig Ükning fram i tiden Under de senaste üren har det skett en markant Ükning av installationer i bostadsrättsfÜreningar som konverterar frün fÜreträdelsevis fjärrvärme. Anläggningarna blir ocksü stÜrre och stÜrre. Även installationer i stÜrre fastighetskomplex och industrier fortsätter att Üka i allt stÜrre takt. Lokal och fÜrnybar Geoenergin är solenergi. Och liksom konventionella solanläggningar, som solceller och solfüngare, är det lokalproducerad energi - utan transporter och fÜrluster. Den ! !# # # * ! sätt att distribuera energi. Svensk elenergi tillhÜr dessutom ett av de mest rena energislagen vi har, även globalt sett. Det i kombination med att geoenergin i sig är fÜrnybar gÜr geoenergin till hüllbara system sett Üver tid.

Tredje stÜrsta fÜrnybara energikällan Idag är geoenergi den tredje stÜrsta fÜrnybara energikäl # ! # ' %! är tyst och syns ej heller frün utsidan när den väl är installerad. Det är en naturresurs Sverige inte har rüd att vara utan.

Münga och stora fÜrdelar Geoenergi är ett av de mest ekonomiska och mest miljÜ !# ' # % !# ! runt 450 000 fastighetsägare, tusentals hyreshus, industrier, varuhus, kontorshus och restauranger. Och allt sker pü den enskilde ägarens initiativ. Oavsett om det är en villa pü 140 kvadrat eller en stadsdel pü totalt 200 000 kvadratmeter. Geoenergi tar idag Üver 12 TWh gratis energi ur marken i Sverige. Geoenergi stür fÜr 15-20 % av bostadsuppvärmningen, ! ( Geoenergin är fÜrnybar precis som sol, vind och vatten. ' %! ' Geoenergi är samlingsnamnet fÜr berg- sjÜ- och markvärme respektive kyla samt borrhülslager och akviferlager

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

20

FOKUS

DIGITAL INFRASTRUKTUR

En tydligare dialog kring det digitala samhällets utveckling behövs av landet ingår inte i denna grupp, vilket innebär att det kan krävas statliga investeringar för att bygga ut den fiberbaserade digitala infrastruk­ turen även till denna grupp, säger Mikael Ek.

Den digitala infrastrukturen har på senare år utvecklats till en självklar del av den samlade infrastrukturen, lika självklar som planeringen av vägar, bostadsområden och kollektivtrafik.

» Sverige är näst

bäst i Europa efter Litauen på att bygga fiber och fiberansluta hushåll.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Även om många svenska hushåll och företag i dagsläget får sina kom­ munikationsbehov tillgodosedda genom kopparnätet är en storskalig fiberutbyggnad som även omfattar glesbygdsområden och områden i städernas utkanter en nödvändighet på sikt. Vi befinner oss mitt i ett para­ digmskifte som innebär att med­ borgarnas kommunikation med offentliga aktörer som vård, skola och kommun i ökad utsträckning digitaliseras. Det är en av de starkaste drivkrafterna bakom arbetet med att förse 90 procent av Sveriges yta med fiberuppkoppling. – Sverige är näst bäst i Europa efter Litauen på att bygga fiber och fi­ beransluta hushåll och organisationer i vårt avlånga land. Många av våra Europeiska grannländer ligger en bra bit efter oss och baserar fortfarande till stor del sin digitala infrastruktur på kopparnätet, säger Mikael Ek, vd på intresseorganisationen Svenska Stadsnätsföreningen.

Investeringar på 50 miljarder kronor krävs Trots att vi ligger långt fram så

Mikael Ek

återstår mycket arbete innan den digitala infrastrukturen är helt utbyggd. I dagsläget är drygt 50 procent av alla svenska hushåll uppkopplade via fibernätet. Stadsnätsföreningens prognoser visar att vi under de kommande åren behöver nå en nivå där över 90 procent av alla hushåll har tillgång till fiber. Uppkopplingsgraden är relativt god i storstäder och mellanstora städer, men i glesbygden och villaområde utanför eller i utkanterna av tätorterna är fiberpenetrationen

betydligt lägre än så. Enligt en rapport från Ernst & Young krävs investeringar i storleksordningen 50 miljarder kronor för att nå en nivå där närmare 90 procent av alla hushåll är uppkopplade. – Den fiberutbyggnad som sker och hittills skett görs ofta i områden där marknadens investeringsvilja möter kundens betalningsvilja, alltså där det är kommersiellt lönsamt att bygga ut den fiberbaserade infra­ strukturen. Uppskattningsvis 800 000 svenska villahushåll i olika delar

Möjliggör digitala samhällstjänster Diskussionerna kring vem som ska finansiera utbyggnaden av den digitala infrastrukturen är många, somliga undrar varför statliga medel ska finansiera en fiberutbyggnad som i dagsläget främst drivs av konsumen­ tens behov av en ökad bandbredd i takt med att våra surfvanor föränd­ rats. Mikael Ek påpekar att behovet av en väl utbyggd digital infrastruktur i framtiden snarare kommer att drivas av samtliga medborgares möjlighet att ta del av och föra en dialog med vård, skola, kommuner och andra sam­ hällsaktörer som framöver kommer att erbjuda en stor del av sina tjänster digitalt. Det kan handla om läkare som ger medicinska råd till patienter via videolänk, hemtjänstpersonal som håller kontakten med sina klienter via en liknande videolänk, skolor som er­ bjuder distansundervisning via video eller kommuner som tillhandahål­ ler kommunal service via e-tjänster. Utbyggnaden av den digitala infra­ strukturen kan därför i förlängningen betraktas som en demokratifråga. – Det handlar i stor utsträckning om att omvärdera den offentliga sektorns arbetssätt och hur medbor­ garna tar del av dess tjänster. Det är en nödvändig anpassning, inte minst eftersom behovet av att hitta effektiva arbetssätt ökar i samband med att den åldrande befolkningen växer sig allt större, säger Mikael Ek.

Ostlänken skapar goda förutsättningar Ostlänken är en drygt femton mil lång planerad dubbelspårsjärnväg mellan Järna och Linköping som syftar till att knyta Östergötland, Södermanland och Mälardalen närmare varandra, vilket bland annat möjliggör en smidig arbetspendling i hela regionen. Ostlänken utgör en pusselbit i den framtida Götalandsbanan mellan Stockholm och Göteborg, via Borås och Jönköping. När Ostlänken står klar kan den även effektivisera resandet mellan Stockholm och Malmö. Den utredning som genomförts om Ostlänken är klar och regeringen angav Ostlänken som en prioriterad satsning i infrastrukturpropositionen som kom i oktober 2012. Ostlänken ger Norrköpings- och Linköpingsregionen en stark koppling till Stockholm, vilket medför att fler i framtiden kan bo i Norrköping och arbeta i Stockholm. Även boende i Nyköping får närmare till Stockholm, säger Per Sandström, vd för NyköpingsÖstgötalänken AB. Restidsvinsten med Ostlänken kan bli cirka 20 minuter på sträckan Stockholm-Norrköping och 30 minuter på sträckan Stockholm-Linköping. När Ostlänken står klar frigörs kapacitet eftersom färre tågtyper kommer att trafikera dagens stambana. Enligt regeringens infrastrukturproposition bedöms Ostlänken kunna börja byggas tidigast år 2017 och stå klar senast år 2028, till en beräknad kostnad på 30 miljarder kronor.

#7%#$*'-7%8(-.++(+.*/-( Vårt motto: Vår tid är dyrbar. Vi omger oss med det som betyder något. Vi ses ofta: Kitesurfandes, i parkourparken, på berget, vid havet och i saluhallar. Våra kännetecken: Livsstilen att vara nära naturen gör sig ofta synlig, som vindbitna kinder eller saltvattenstänkt hår.

Vad vill du ha

nära?

Vi bor: I Höganäs Kullabygden med storstaden inom räckhåll men med gångavstånd till det som verkligen är värdefullt i livet.

!"#$%&'

- nära det som är viktigt !"#$%&'()(*&+(*&,-($--(.%*/'-/,$(.(0(1112!3#$%$'2'/45+6--$!.-

Full kontroll över dina fastigheter och projekt med 3D-laserskanning 3D-laserskanning är en utmärkt metod för modulering och framtagande av ritningsunderlag Vi kan öka ditt fastighetsvärde genom korrekta ritningar och intelligenta BIM-modeller Vi jämför skanningresultat mot teoretisk 3D-modell och kan på så sätt upptäcka fel och därmed minska materialåtgången i pågående byggprojekt

Mätcenter är Nordens största mätkonsultbolag med över 200 kompetenta konsulter. Vi är den kompletta leverantören av mätning inom fysiskt samhällsbyggande och bidrar samtidigt till en positiv och hållbar utveckling. www.maetcenter.com We are a part of

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

22

E XPERTPA NEL

Experterna har ordet Fredrik Andershed

Erik Oldmark

Peter Rohlin

Andreas Mårtensson

Vd, MCG Mätcenter Group

Vd, Orbion Consulting

Vd, Incert, ett av Swedacs ackrediterade certifieringsorgan

Marknads- och säljchef, Part AB

Laserskanning är en avancerad mättekning som funnits länge, men först nu börjar spridas på bred front. Hur fungerar laserskanning? – Laserskanning har en betydligt högre kapaci­ tet än manuella mätmetoder. Vid manuell mät­ ning av en fastighets inre ytor reflekteras ett fåtal mätpunkter per sekund, med laserskan­ ning reflekteras uppemot 500 000 mätpunkter per sekund. Det genererar ett punktmoln av objektet i tre dimensioner som påminner om ett fotografi. Laserskanning var tidigare en relativt kostsam teknik, som genererar en stor mängd data som tagit lång tid att bearbeta för att ge kunden en slutprodukt. Vilken potential har tekniken? – Vi ser ett ökat intresse från våra kunder att ha kontroll på sina ritningar både på befintliga fastigheter och fastigheter som är under upp­ byggnad. Laserskanningstekniken är i särklass den tekniken som är mest effektiv för att ta fram detta, i många fall hittar vi extra kvadrat­ meter som inte finns dokumenterade. Hur kan laserskanning användas när nya fastigheter byggs? – I byggprojekt kan laserskanning användas för att jämföra punktmolnet som man får ut från laserskanningen mot fastighetens ursprung­ liga 3D-ritning. När man exempelvis byggt ett grundfundament till en fastighet kan en laserskanning avslöja om allt stämmer överens med det som byggts, exempelvis om pelare står snett, eller hur mycket material som behövs i olika delar av fastigheten. Det bidrar till att man gör rätt från början i projektet, skapar trygghet och sparar materialkostnader.

Vad innebär begreppet nätverksinfrastruktur? – Nätverksinfrastruktur är kombinationen av kraftfulla datanät (fiber och 4G), mjukvaror, applikationer och smarta enheter. Tillsammans skapar dessa möjligheter att utveckla system som förenklar vardagen för både organisatio­ ner och individer. Det har talats mycket om själva nätet, men nu när den är på plats är det hög tid att förflytta fokus till de tjänster den här kraftfulla infrastrukturen möjliggör. Vilka möjligheter medför nätverksinfrastrukturen för företag och organisationer? – Ett kraftfullt nätverk ger möjligheter att bygga nya affärsmodeller och förverkliga fler affärsidéer inom många sektorer, exempelvis kommunal service, transportbranschen och säkerhetsbranschen. Den digitala infrastruk­ turen ger nya sätt att adressera nya marknader, kunder och kundsegment samt, inte minst, att analysera användarnas beteenden. För att iden­ tifiera och få ut mesta möjliga av de affärsmöj­ ligheter som öppnas upp kan det vara en fördel att ta hjälp av en extern aktör med erfarenhet av att utveckla nätverksbaserade koncept. Hur kan företag använda sig av nätverksinfrastrukturen på bästa möjliga sätt? – Anlita professionell affärs- och konceptut­ vecklingshjälp, men se till att ta referenser och snegla på hur andra organisationer har använt den digitala infrastrukturen som plattform för nya tjänster eller att nå nya marknader. Vi ser exempelvis en stor potential i att kunna utveckla tjänster som styr övervakningen och energiförbrukningen i fastigheter och hem.

Varför bör företag i första hand välja leverantörer vars medarbetare är personcertifierade? – Genom att välja en certifierad leverantör kvalitetssäkrar kunden sin beställning. De kan vara säkra på att leveranserna och personerna som exempelvis utför ett installationsuppdrag har rätt kompetens. Det leder i sin tur till anläggningar med färre fel. Välj i första hand ett företag som genomför tredjepartscertifie­ ringar, vilket innebär att personcertifieringen utfärdats av ett företag som i sin tur granskats av myndigheten Swedac. I vilka branscher förekommer personcertifiering av medarbetare? – Somliga personcertifieringar är obligatoriska, medan andra är frivilliga. Somliga regleras på laglig väg, medan andra uppkommit på initiativ av branschföretagen och deras kunder. Kyltekniker och energiexperter är exempel på yrkeskategorier med obligatoriska personcer­ tifieringar, medan fibertekniker är ett exempel på en yrkeskategori som omfattas av frivillig certifiering. Är ni med och utvecklar några nya personcertifieringar för tillfället? – Efterfrågan på personcertifieringar är särskilt stor i branscher där etableringsgraden är hög, med många nya aktörer. Då fungerar person­ certifieringen som en vägledning som hjälper kunden att välja en seriös och kompetent leve­ rantör. Två sådana områden är energirelaterade installationer och fiberinstallationer.

Vilka är fördelarna med prefabricerade badrum? – Det är enkelt och tryggt. Du får en färdig produkt på plats, där det enda du behöver göra är att koppla in vatten, el och ventilation. Till och med toalettpappershållaren sitter på plats. Ofta rör det sig mycket folk på en byggarbets­ plats och bara badrumsproduktionen brukar kräva upp till sju olika yrkesgrupper som ska samarbeta. Med prefabrikation behöver du bara samarbeta med en partner, vilket både innebär ökad säkerhet och en stor logistisk vinst. När framförallt är prefabricerade badrum lämpligast? – Om det handlar om 30 badrum eller fler. Då lönar det sig. Sedan spelar det ingen roll om det rör sig om hotell, vård- och omsorgsboende eller bostadshus. Men begränsas inte valmöjligheterna med prefabrikat jämfört med att bygga själv? – Nej, inte nämnvärt. Det finns stor flexibilitet, med massor av former, längder och bredder att välja mellan. Dessutom väljer kunden allt ytskikt själv, som kakel och klinker. Så länge det är av tillräckligt god kvalitet. Har du några tips till kunderna när det gäller val av och beställningar av badrum? – Ja, projektera alltid för prefabrikat. Då får du fördelar med det även om du sedan väljer att platsbygga. Har du däremot projekterat för platsbyggt så minskar era möjligheter. Finns det några risker eller fallgropar man bör se upp med? – Nej, egentligen inte – bara kommunikation är god mellan byggherrarna och inköpsavdel­ ningen, så att alla vet vad som gäller.

Vi kan massor och mycket mer! Saneringsprojekt är ofta komplexa och kan innebära stora påfrestningar på verksamheten. Allt tuffare krav på spårbarhet innebär mycket dokumentation; analys av massor, kontroll över mängden, när det körs in och när det körs ut och hur det behandlats, vart det tagit vägen och hur analysresultaten ser ut. Vi tar hand om all analys, administration och dokumentation, och säkerställer att alla krav uppfylls. Med vår långa erfarenhet finner vi en lämplig lösning på varje specifikt problem.

RGS90 driver strategiskt belägna anläggningar som erbjuder anpassad och högkvalitativ behandling av massor, från Vilhelmina i norr till Ystad i söder. Anläggningarna tar emot och behandlar förorenad jord och avfall – från återvinning till deponering – samt erbjuder olika logistiklösningar. Vi kan också erbjuda moderna och högeffektiva åtgärder på plats, allt för att i gott samarbete finna optimala lösningar på våra kunders saneringsbehov, varhelst de uppstår.

Tel: 011-26 60 90 info@rgs90.se www.rgs90.se

Vi gÜr sagolika investeringar i elnätet Büde fÜr barnens och basindustrins skull Lampor som flimrar eller oväntat släcks ger direkt en känsla av otrygghet. FÜr att inte tala om hur medarbetarna i energikrävande industrier skulle uppleva en motsvarande situation. Vi pü Vattenfall Eldistribution investerar därfÜr enormt mycket kunskap och resurser i arbetet med att leveranssäkra vürt elnät. Omvandlat i pengar motsvarar summan 17 miljarder SEK under de senaste tio üren. Ett exempel pü insatser, som bättre motstür vädrets krafter, är att vi sedan 2004 har isolerat och grävt ner 1700 mil av vürt elnät (det motsvarar fügelvägen Stockholm–San Fransisco –Stockholm). Ju tryggare elnät, desto ljusare framtid. Läs mer pü vattenfall.se under �elnät�.

Vattenfall Distribution

":+370' $/3*06',80437918+63' =6 +88 8+03/708 0437918,?6+8'- :'67 .9:9*7<771' =6 '88 (+7/08/-' :/3*06',8:+60 2+3 =6 =:+3 8/11 ,?6 '88 2+*:+60' 8/11 +88 2+6 1>3-7/08/-8 4). 1?37'28 =-'3*+ / :/3*06',8:+60 $/ .'6 ,6'2 8/11 *'-7 *'892 (+7/08/-'8 )' :/3*06',8:+60 $/ (+7/08/-'6 '11' 2'603'*+37 :/3*06',8:+60 4). .'6 7846 8+03/70 4). +04342/70 +6,'6+3.+8 ': *42 1+*'3*+ 1+:+6'38?6+63' 5> 2'603'*+3 Har Du funderingar? Ring oss!

BESIKTNINGAR AV VINDKRAFTVERK A Slut-/Entreprenad A Garanti A Status A 3,?6 ,?67=06/3-7(<8+

SVENSKA VINDKRAFTKONSULTERNA AB ! # " @

$ ! @ @ & @ /3,4 :/3*06',80437918+63' 7+ % ;;; :/3*06',80437918+63' 7+

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

24

FÖRDJUPN I NG

INFRASTRUKTUR

Stor satsning på infrastruktur men oklarhet kring Förbifarten och Bromma

TEXT FREDRIK DHEJNE KARTA TRAFIKVERKET

Alliansregeringen tillsatte två för­ handlingspersoner: HG Wessberg Catharina Håkansson-Boman, som förhandlade fram lösningen för tun­ nelbanor med höjda trängselskatter för att delvis finansiera utbyggnaden av fyra nya tunnelbanesträckningar. Den förhandlingen är avslutad med en uppgörelse mellan staten, lands­ tinget, Stockholm, Nacka, Solna och Järfälla. De två ska också förhandla om snabbtåg och ännu mer tunnel­ bana till Stockholm. – För oss handlar det om att hitta investeringar som skapar så stora nyttor som möjligt – särskilt ökat bo­ stadsbyggande och stadsutveckling. Det kommer att styra sträcknings­ valet, säger Catharina HåkanssonBoman.

Stambanor Vad gäller nya stambanor – Ost­ länken, det vill säga sträckningen mellan Linköping och Järna liksom Bollebygd-Mölnlycke mellan Borås och Göteborg så ligger dessa med i nationella planen. I båda fallen är sträckningarna praktiskt taget låsta. Vad som återstår att diskutera är placeringen av stationer. Näringslivets Transportråd gillar nya regeringens förslag om ökat an­ slag till järnvägsunderhåll med 1,24 miljarder per år från och med 2015 till 2018. Samtidigt saknar rådet den långsiktiga ökning med 10 miljarder i ökat anslag till underhåll av järnvä­ gen som socialdemokraterna föreslog före valet. Däremot är man kritisk till de höjda banavgifter som Alliansre­ geringen föreslog och de rödgröna går vidare med. Näringslivet avvisar också en återgång till järnvägsunder­ håll i statlig regi och införandet av en ”vägslitageskatt” för lastbilar. Rådet vill att regeringen påskyn­ dar slutförandet av redan beslutade centrala järnvägsstråk, främst:

• Dubbelspår Hallsberg–Mjölby • Ökad kapacitet på Bergslagsba­ nan väster om Vänern • Dubbelspår på Hamnbanan och ny Marieholmsbro till Göteborgs Hamn. Anna Wersäll är näringspolitisk expert
vid Stockholms Handelskam­ mare. Hon tycker att regeringens järn­ vägssatsningar är bekymmersamma. – Man häller pengar på järnvägen utan att tänka igenom. Det måste finnas projekt framme och Trafikver­ ket säger att de har fullt upp med pågående arbeten.

Förbifarten Den 23 oktober frös regeringen arbeten på Förbifarten fram till den 1 maj 2015. Miljöpartiet vill flytta trängselskattepengarna från leden till kollektivtrafiksatsningar – cirka 20 av 28 miljarder. Utan dessa krävs nya pengar och sådana finns inte, enligt finansministern. Mycket talar dock för att För­ bifarten kommer att byggas. Den borgerliga majoriteten i Stockholms läns landsting avvisar förhandlingar om Förbifarten. Överenskommelsen om leden och tunnelbanan ska gälla, skriver Alliansen i en debattartikel. Alliansregeringen anvisade också två miljarder kronor till studier av Österleden. – Vi behöver båda lederna, säger Anna Wersäll. Lederna har olika uppgifter. Förbifarten ska knyta ihop södra och norra länsdelen. Öster­ leden ska avlasta innerstaden. Det finns mycket starka miljöargument för en Österled. Beräkningar visar att den skulle minska trafiken i in­ nerstaden med upp till elva procent, vilket är jättemycket, och upp till 50 till 60 procent på Valhallavägen och Strandvägen. Bromma Nya majoriteten i Stockholm vill stänga Bromma 2022. Samtidigt behövs det investeringar där. Sweda­ via kan knappast börja bygga en ny terminal om inte flygplatsen får vara kvar. Socialdemokraterna ute i landet vill ha kvar Bromma. Ska flygplatsen stängas måste det finnas en alternativ flygplats nära Stockholm eftersom Arlanda har fullt i högtrafik. Hittills har det kommit lite olika besked från regeringen och den 17 november skrev fyra socialdemokratiska kom­

FOTO: CHRISTOFFER EDLING

Alliansregeringen initierade stora satsningar på infrastrukturen med ökade anslag till järnvägsunderhåll, nya stambanor, start av Förbifart Stockholm och studier av en östlig länk. Man tillsatte också två förhandlare för nya tunnelbaneprojekt och utbyggnaden av nya järnvägar. Den rödgröna regeringen delar i stort de borgerligas uppfattning även om Miljöpartiet vill vrida över mer mot järnväg och ta bort trängselskattepengar från Förbifarten.

munpolitiker från Umeå, Skellefteå och Luleå en debattartikel i Dagens Industri där de framhöll betydelsen av Bromma för Näringslivet och kommunerna i Norrland Stockholms nya majoritet vill även se över projektet Slussen. Enligt Anna Wersäll går det inte att reno­ vera Slussen. – Av tekniska skäl måste Slussen rivas och byggas om helt och hållet. Det går heller inte att bygga likadant, säger hon.

Flera nya projekt Hon konstaterar att infrastrukturen är underinvesterad i Stockholm, både avseende väg och järnväg. Det positiva för regionen är att det har byggts och pågår byggen av flera nya väg- och järnvägsprojekt. Södra län­ ken blev klar i oktober 2004, Norra länken öppnas i slutet av november i år och den stora pendeltågstunneln Citybanan mellan Södra station och Tomteboda ska bli klar 2017. den så kallade Getingmidjan, det vill säga järnvägsförbindelsen från 1800-talet mellan Södermalm och Centralen från 60 procent av sin nuvarande tra­ fik. Det innebär ny kapacitet för fjärroch regionaltåg till/från Stockholm. Tunnelbanor: Alliansregering­ ens överenskommelse med lands­ tinget och kommunerna Stockholms, Nacka, Solna och Järfälla om tun­ nelbanan omfattar fyra delar: • En förlängning av Blå linjen från Kungsträdgården till Gullmarsplan, via Södermalm med en ny station vid Sofia för att knyta ihop förlängningen med dagens Gröna linje. • En förlängning av Blå linjen från Kungsträdgården till Nacka Forum, med nya stationer vid Hammarby Sjöstad, Sickla, Saltsjö-Järla och Nacka Forum. • En ny tunnelbana från Oden­ plan till Arenastaden via Hagastaden. • En förlängning av Blå linjen från Akalla till Barkarby station via station Barkarbystaden. Utbyggnaden ska bland annat finansieras av en höjd trängselskatt och en utvidgning av trängselskatten till Essingeleden som införs 2016. Som en del av överenskommelsen åtar sig Stockholms, Nacka, Solna och Järfälla att bygga omkring 78 000 nya bostäder i länet. GENOM CITYBANAN FRIGÖRS

Miljöpartiet vill flytta bort trängselskattepengar från leden till kollektivtrafik – cirka 20 av 28 mdr. Alliansen i Stockholms läns landsting vill inte förhandla, de anser sig ha en överenskommelse med S om Förbifarten och utbyggnad av tunnelbanan.

Den nya Ostlänken – sträckningen mellan Linköping och Järna liksom Bollebygd-Mölnlycke mellan Borås och Göteborg ligger med i nationella planen. I båda fallen är sträckningarna praktiskt taget låsta. Vad som återstår att diskutera är placeringen av stationer.

» Vi behöver båda lederna, de har olika uppgif­ ter. Förbifarten ska knyta ihop södra och norra länsdelen. Österleden ska avlasta innerstaden. Anna Wersäll

mediaspjuth.se

ELMIA FUTURE TRANSPORT ELMIA NORDIC RAIL & ELMIA NORDIC ROAD JÖNKÖPING, 6–8 OKTOBER 2015

AFFÄRER FÖR MILJARDER! De nordiska länderna investerar miljarder i ny och förbättrad infrastruktur. På Elmia möter du dem som påverkar, beslutar och bestämmer om vårt framtida transportnät. Välkommen!

MÖTESPLATS

KONFERENS

LOGISTIKMÄSSA

Elmia

Elmia

Elmia

NORDIC ROAD

NORDIC RAIL

FUTURE TRANSPORT MÖTESPLATS

elmia.se/futuretransport

KONFERENS

JÄRNVÄGSMÄSSA

elmia.se/nordicrail

MÖTESPLATS

KONFERENS

VÄGMÄSSA

elmia.se/nordicroad

Samarbetspartners:

Projekt som skapar mönstersamhälle Gruvbolaget LKABs brytning av magnetitmalm innebär att stora delar av det som idag är Kirunas centrum måste flyttas på grund av de markdeformationer som uppstår. Aldrig tidigare har ett så stort samhälle omvandlats på grund av att en industriverksamhet behövt marken. Stadsomvandlingen i Kiruna är därmed ett gigantiskt och unikt projekt. För Tekniska Verken i Kiruna innebär det en stor utmaning där vi måste skapa ny infrastruktur och hitta synergieffekter som både sparar pengar och är klimatsmart. Det är också en möjlighet att skapa ett helt nytt samhälle från grunden med stimulerande utmaningar och med många spännande arbetsuppgifter. Tekniska Verken i Kiruna är ett kommunägt företag som ansvarar för fjärrvärme, vägar, dricksvatten, avlopp och parker i Kiruna kommun. Just nu pågår det gigantiska stadsomvandlingsprojektet där Tekniska Verken har en central roll. Företagets vision är att vara med och leda och utveckla arbetet inom energi, miljö och samhällsservice och all infrastruktur för ett hållbart mönstersamhälle. Spänner bågen högt – Det är en gigantisk utmaning med fantastiska möjligheter att få vara med och rita och konstruera om en stad, att få skapa något helt nytt. Vi spänner bågen högt och skapar långsiktigt hållbara lösningar. Min vision är att skapa ett samhälle som är resurs effektivt, CO2 neutralt och som helt eliminerar fossila bränslen, säger Mats Nilsson som är chef på avdelning Teknik på Tekniska Verken.

Mats Nilsson, chef avdelning Teknik på Tekniska Verken i Kiruna

Ett stort steg på vägen är bygget av Kirunas nya energisystem som tar vara på spillvärme som alstras när LKAB förädlar magnetitmalm till pellets, energi som kan förse hela Kiruna stad med fjärrvärme. Målen är att minska miljöpåverkan genom att fossila bränslen för värmeproduktion kan fasas ut helt och att Kiruna ska ha Sveriges lägsta fjärrvärmetaxa, byggstart sker 2015. – Stadsomvandlingen gör det möjligt att skapa ett av världens mest hållbara samhällen. Byggandet av nya energisnåla hus, bättre användning av LKABs spillvärme och ett nytt fjärrvärmesystem gör Kiruna väldigt energieffektivt säger Mats Nilsson.

Kirunas kommande nya centrum med stadshuset Kristallen i mitten Illustration: White arkitekter & Ghilardi + Hellsten arkitekter Många arbetstillfällen Ett så här unikt projekt skapar många arbetstillfällen. Utöver ett nytt energisystem så kommer ett nytt avfallssystem och nytt system för vatten och avlopp att tas fram. Nya Kiruna kommer också gå under epitet Smart City med it som verktyg för att bygga den hållbara och attraktiva staden. – Det är givetvis så att ett så är stort projekt skapar många arbetstillfällen och möjligheter till personlig utveckling och karriär. Idag är vi ca 170 antällda i massor av olika yrken och det finns ett stort behov av personal framöver. Vi behöver till exempel projekt- och byggledare, ingenjörer och administratörer med olika inriktningar. Det är spännande att arbeta här, att vara med och utveckla ett helt nytt samhälle och hitta nya lösningar säger Mats Nilsson. Stadsomvandlingsprojektet har fått uppmärksamhet över hela världen och kommunen tar ständigt emot utländska besöksgrupper som vill veta mer om hur arbetet går till. – Jag tror att Kiruna kommer att bli ett case som man kommer att studera i framtiden när det handlar om hur man utvecklar infrastruktur. Kiruna är Sveriges nordligaste stad, 15 mil norr om polcirkeln, på gränsen mellan arktiskt och subarktiskt klimat i ett på många sätt extremt klimat. Hittar man lösningar här så fungerar de överallt. Stadsomvandlingen ger oss möjlighet att bygga det goda exemplet avslutar Mats Nilsson. Aktuella jobb hittar du på tekniskaverkenikiruna.se/jobb

TEKNISKA VERKEN • 0980-707 23 • info@tvab.kiruna.se • www.tekniskaverkenikiruna.se

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

26

KRÖNIKA

ANDERS PERSSON

Smarta städer är framtiden Sverige är på många sätt ett bra land att leva i. Som land har vi exempelvis klarat oss förhållandevis bra genom den finansiella kris som präglat, och fortfarande präglar, Europa. TEXT ANDERS PERSSON, NÄRINGSPOLITISK EXPERT, SVENSKA TEKNIK&DESIGNFÖRETAGEN

Men det saknas inte utmaningar inför framtiden, inte minst inom samhällsbyggnadsområdet. Urba­ niseringen är en av utmaningarna. Sverige är en del av den internatio­ nella trenden där allt fler vill bo i eller nära städer. Varje dag, jorden runt, flyttar 190 000 personer till en stad. Hälften av jordens befolkning, stadsborna, bor på en yta som mot­ svarar två procent av jordens landyta. Där genereras 80 procent av alla koldioxidutsläpp och där används 75 procent av all energi. Situationen i Sverige är likartad. URBANISERINGEN GER STÄDERNA

en nyckelroll i klimatarbetet, både i Sverige och i resten av världen. En bättre integrerad stadsplanering mellan infrastruktur och bostäder kommer att bli allt viktigare. I reda pengar satsas det mer pengar än någonsin på infrastruktur i Sverige. Som andel av BNP har däremot investeringarna i infrastruk­ tur fallit, idag är de bara en tredjedel så stora som på 1960­talet, räknat i andel av BNP. Det finns en infra­

»Planeringen måste komma först, i alla

avseenden, sedan etablering och byggande.

strukturskuld, både på investerings­ sidan och på underhållssidan. Också på bostadssidan har Sverige slarvat. Det har byggts lite och underhållet i miljonprogramsområdena, bland annat, är eftersatt. Pengarna har använts till annat. DET BEHÖVS MER helhetsperspek­ tiv. Det känns det som nya reger­ ingen tänkt rätt med en bostads­ och stadsutvecklingsminister. En minister som förhoppningsvis får mandat att på ett bättre sätt integrera planeringen av bostadsbyggande och infrastruktur, så att samhälls­ planeringen kan förbättras. För att uppnå detta krävs att regelverk ses över och att driv­ och marknadskraf­ ter används för att uppnå en bättre ekologisk, ekonomisk och social hållbarhet. Det krävs också proak­ tiva myndigheter som samarbetar med kommuner. Planeringen måste komma först, i alla avseenden, sedan etablering och byggande. IDAG GLESAS VÅRA tätorter ut och sprider sig över geografiskt större områden, vilket leder till en sämre fungerande infrastruktur. Med ökad miljöbelastning i förlängningen. Redan idag har vi kunskapen som behövs, men våra perspektiv blir ofta för kortsiktiga. Livscykelperspektivet behöver lyftas fram. Det är faktiskt lika intressant vad ett hus eller stadsdel kostat om 40 år som vad det kostar att bygga idag. Att tänka efter före påverkar kostnad och klimatpå­ verkan. Det är den typen av skifte i perspektiv vi måste göra för att klara framtidens klimatutmaningar. Och att vi börjar nu.

Fjällvägen – ett vinnande stråk genom samverkan TRONDHEIM/

Riksvägarna 83/84 går genom Hälsinglands och Härjedalens kultur- och naturlandskap. Från kust till fjäll. Här möter du bl.a vårt senaste världsarv, Hälsingegårdarna, här möter du den riktiga fjällvärlden. Vägstråket har av kommunerna och besöksnäringen döpts till Fjällvägen. Fjällvägen är också ett samarbetsprojekt mellan Söderhamns, Bollnäs, Ljusdals och Härjedalens kommuner, destinationsbolagen Järvsö, Vemdalen och Funäsfjällen samt Regionförbundet i Jämtland och Region Gävleborg. Fjällvägen, ett samarbete för bättre och utvecklad infrastruktur och innovativ samverkan. Den kortaste vägen från kust till fjäll.

Fjällvägen Fjällvägen-–det detmångfunktionella mångfunktionella stråket. stråket. Arbetsoch studiependling, godsArbets-och studiependling,sjukvårds,Sjukvårds, godsoch skogstransporter, upplevelseoch skogstransporter, upplevelseväg, omledväg, omledningsväg, länk, ningsväg, internationellinternationell länk, fjärrtrafik... turism... Näringslivets utveckling är beroende av snabb Besöksnäringens utveckling är beroende och säker väg. högväg. standard på standard Fjällväav snabb ochEn säker En hög gen behövs för storstadsområdena och deras på Fjällvägen behövs för storstadsområdemöjligheter att möjligheter färdas tryggtatt ochfärdas framkomligt na och deras tryggt till olika destinationer. Envägen rejäl investering och framkomligt längs kräver en i förbättrad infrastruktur krävs för utvecklingen. rejäl investering i förbättrad infrastruktur.

Välkommen med på färden som är både en resa och ett mål! Kontakt: Projektledare Vibeke Sjögren Ottosson, Samhällsbyggnadskontoret Bollnäs kommun E-post: vibeke.sjogren.ottosson@bollnas.se Tel: 0278-252 26, 070-190 96 39 Se Fjällvägens Stråkanalys: www.fjellvagen.se/Press

www.fjellvagen.se

facebook.com/fjellvagen

UTMANING #41

ATT FÅ HÖGA KVALITETSKRAV OCH KORT TIDPLAN ATT MÖTAS UNDER SAMMA MÄSSTAK.

När Malmös nya mässanläggning, MalmöMässan, skulle byggas var en av de största utmaningarna tiden. Och storleken på projektet. Och de arkitektoniska kraven. Och kvalitetskraven. Och de miljömässiga kraven. Och… Midroc Project Management anlitades som totalentreprenör. Byggnaden designades med stora fönsterpartier, murade väggar, sneda tak och svävande överhäng. Ett arkitektoniskt landmärke med kapacitet för över 5 000 personer. Byggnaden på 21 000 kvadratmeter skulle bland annat ha 17 000 kvadratmeter grönt tak, 175 000 tegelstenar, bergvärmeanläggning samt certifieras enligt GreenBuilding.

Tiden för projektets genomförande sattes till 12 månader. 45 underentreprenörer, 10 konsulter, beställare, slutkund skulle samordnas och leverera i tid. Det lyckades! Mycket tack vare att vi hela tiden såg till att mötas ofta, upprepa målbilden för alla, i alla sammanhang, skapa ett bra arbetsklimat och inledningsvis simulera hela bygget i teorin.

LANGELEVE.SE 2014