Modern Industri

annons

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

MODERN INDUSTRI FÖR EN EFFEKTIVARE PRODUKTION

MARS 2013

It-system integreras – Saab arbetar i Boeings databas

Stålindustrin – nisch stärker konkurrenskraft

Energieffektivisering – styr processen bättre

Hans Reich

– om outnyttjad potential i svensk industri Plastmaterial

Materialforskning

Automation

– biobaserade plaster på väg

– de nya materialen

– förenkla tillverkningsprocessen

Frigör kapital med Factoring!

On fair terms!

För att ständigt kunna ligga i framkant är factoring ett bra verktyg att snabbt få tillgång till kapital och minska riskerna för kreditförluster.

Men inte till vilket pris som helst – jämför alltid med Ikano!

Jämför alltid med Ikano Bank – vi ger dig bra villkor!

Vi erbjuder alltid bra priser på • • • •

Factoring – med 90% belåning Fakturaköp – där vi tar kreditrisken Factoringmed kreditförsäkring Factoring för utländska fakturor

Ring oss! 08-514 203 35, www.ikanobank.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

2

ledare läs mer om...

Hållbar automation säkrar jobb i svensk tillverkningsindustri Nu är det hög tid att återta initiativen för en framtidsinriktad svensk tillverkningsindustri. Vissa menar att industrin tillhör gårdagen. Det är grovt felaktigt.

Tjänsteföretagen är beroende av industrin liksom industrin är beroende av de kunskapsintensiva tjänsteföretagen. Vi måste förbättra attityden till industrijobben och industriutbildningarna, och verka för ökad utbildning av automationsoch produktionstekniker. Svensk tillverkningsindustri skall satsa på produktionsprocesser med högt förädlingsvärde där automation, energieffektivitet och miljöhänsyn är centrala. För att nå dessa mål behöver Sverige en tydlig nationell fokusering på produktionsteknisk forskning med speciell inriktning mot hållbara automationskoncept för småserietillverkning. ett föregångsland när det gäller att automatisera och effektivisera produktionsprocesser vid större produktionsvolymer.

Bilden ser annorlunda ut om man betraktar mindre och medelstora tillverkningsföretag.

Sverige har varit

finns fortfarande mycket manuellt arbete och låg automationsgrad, vilket ökar risken för utslagning genom global konkurrens. Den låga automationsgraden beror bland annat på att tillverkningen ofta sker i små serier och omfattar många varianter. Här hittar I den företagsgruppen

Ove Leichsenring Vice Ordförande Svenska ­Automationsgruppen (SAG) Vice Ordförande Swedish Robot Association (SWIRA)

vi bland annat underleverantörer till fordonsindustrin och legotillverkare.

Företagsgruppen utgör mer än 70 procent av alla tillverkningsföretag i Sverige.

» Forskningen måste vara behovsstyrd och tillämpnings­ orienterad.

enligt EU-definitionen har färre än 250 anställda. Mindre företag har mellan tio och 49 anställda. Till kategorin små och medelstora företag hör även mikro-företagen med färre än tio anställda. Alla dessa företag har stor betydelse för välståndet i Sverige, de står för en väsentlig del av Sveriges exportinkomster och är helt avgörande för många mindre samhällens överlevnad.

Ett medelstort företag

presenterad forskningsrapport från Copenhagen Business School så har man konstaterat att de ekonomiska effekterna av automatisering i ett företag är betydande.

I en nyligen

I rapporten visas att företag som automatiserar initialt minskar antalet anställda, men efter en viss tid så ökar antalet anställda igen beroende på att företagens ökande konkurrenskraft bidrar till att öka marknadsandelarna.

Annie Lööf presenterade förra året regeringens plan för hur Sverige skall bli bättre på innovationer. Två miljarder kronor reserveras för detta ändamål i forskningspropositionen.

Jag hoppas att den produktionstekniska forskningen med inriktning mot automatiserad småserietillverkning får en rejäl andel av dessa medel.

Forskningen måste vara behovsstyrd och tillämpningsorienterad och skall leda till banbrytande innovativa automationslösningar. Ett ökat samarbete mellan akademi, tillverkande företag och svenska systemintegratörer är också önskvärt.

Tillväxtverket och andra institutioner har under ett antal år på ett mycket bra sätt stöttat medelstora och mindre tillverknings företag att utveckla sin produktionskompetens genom den nationella satsningen ”Produktionslyftet”. Jag hoppas att den verksamheten får fortsatt stöd och att man i framtiden även kommer att lyfta upp automationsfrågor tydligare.

Statliga Vinnova,

05

06

10

14

04 Stålindustrin i Sverige 05 Biobaserade plaster 06 Automation – spara tid 08 Energieffektivisering – justera det som finns 10 Profilintervju – Hans Reich 12 FoU – materialforskning 14 Industriell it – program integreras 16 Universitetsforskning och näringsliv

modern industri

Detta är Smart Media

Projektledare: Eva-Karin Fredriksson, eva-karin.fredriksson@smartmediapublishing.com Produktionsledare: Daniel Sivertsson, daniel.sivertsson@smartmediapublishing.com Affärsutvecklare: Marcus Carloni, marcus.carloni@smartmediapublishing.com Text: Fredrik Dhejne, Waldemar Ingdahl Omslagsbild: Björn Stenvall Grafisk formgivning: Smart Media Publishing AB Layout och repro: Ivar Bigestans Distribution: Dagens industri, mars 2013 Tryck: BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, MittMediaPrint, Örnsköldsvik Smart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email redaktion@smartmediapublishing.com · www.smartmediapublishing.com

Smart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman­satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund­ läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande ­tidningens hela spridningsområde och selekterar automatiskt ut den målgrupp som är i marknad för före­ tagets produkter och tjänster.

En tickande bomb Det kan bli både dyrt och ett långt stopp i produktionen när hjärtat i det elektriska styrsystemet lägger av. Gammal teknik gör systemet till en tickande bomb.

www.industriautomation.se

Systemet som ersatte reläerna under 80-talet, PLC:n, lever i dag på lånad tid. Elektroniken börjar bli gammal och förr eller senare kommer systemet att sluta fungera.

– Och det kan bli en dyr historia, framför allt med tanke på produktionsbortfallet. Det är också svårt att få tag på reservdelar, säger Tony Eklöv, platschef på Industriautomation AB. Men det går att undvika. Industriautomation AB har utvecklat ett koncept för byte av gamla modeller av PLCsystem av fabrikaten Siemens och SATT. Med detta koncept kan företag byta ut det gamla PLCsystemet mot det nya Siemens S7, med minimala driftsstörningar som följd.

– Hemligheten är att dela upp utbytet i två steg. I det första steget provas det nya programmet i den befintliga miljön. Skulle något gå fel så finns möjligheten att

backa. När steg ett är utfört och PLC-systemet har varit i drift och fungerat felfritt ett tag, kan man lugnt planera för steg två. Där byter man det gamla systemets hårdvara till den nya hårdvaran, säger Tony Eklöv.

Industriautomation har använt sig av sitt koncept under fem år. Under de åren har de bland annat tre stora systembyten med lyckat resultat genomförts på Korsnäs pappersbruk i Gävle, och ännu ett är planerat till våren.

– Det är PLC-systemet som gör att anläggningen fungerar – men man vet aldrig om det fungerar lika bra under morgondagen. Därför råder jag alla företag som har en maskin som används regelbundet att så småningom ersätta PLC-systemet, säger Tony Eklöv.

Industriautomation är ett företag i teknikkoncernen Järnvågen. Där ingår även BEKAB och Koproma Engineering AB.

Följ oss:

Tillsammans kan vi ta oss snabbt framåt. Vi kan också öka din produktivitet. Det gör vi genom förstklassiga produkter och system inom hydraulik, pneumatik och elektromekanik.

Väljer du Parker som samarbetspartner inom “motion and control” får du det mesta och bästa från en enda leverantör. Därför valdes Parker som samarbetspartner då Bloodhound-bilen skulle utrustas med bland annat hydraulik för att slå hastighetsrekordet på land. Målet är över 1 000 mph (1609 km/timme).

Vill du slå rekord, antingen i produktivitet eller i hög tillgänglighet på dina maskiner, skall du kontakta oss på Parker. Välkommen!

www.parker.com/se Telefon: 08 - 59 79 50 00, parker.sweden@parker.com

Modern industri (252 x 360).indd 1

2013-03-04 14:48:29

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

4

överblick

stålindustrin

»Vi har ett

bra läge trots allt med unika produkter och bra driv i FoU.

Foto: Ssab

Bo-Erik Pers

SSAB är en av de ledande leverantörerna av höghållfasta stål. Företagets produkter utvecklas i nära samarbete med kunderna för att skapa starkare och lättare stålprodukter som till exempel lastbärare.

Stark position för stålindustrin i Sverige Den svenska stålindustrin är bra positionerad för framtiden. Företagen är högt specialiserade vilket ger dem en stark konkurrensfördel på den globala marknaden. Det säger Bo-Erik Pers, vd i branschorganisationen Jernkontoret. text Fredrik Dhejne

2012 minskade utlastningen av stål från företag i Sverige med tio procent till 4,9 miljoner ton.

– Nedgången kom sista halvåret. Försämringen under 2012 är en konjunkturell fråga. Två tredjedelar av svensk stålexport går till EU som ju nu har en negativ tillväxt, säger Bo-Erik Pers.

www.smc.nu

Under senare år har stålmarknaden drivits fram av Kinas starka efterfrågan. Kina svarar också för 46 procent av världsproduktionen av stål.

– Deras stålkonsumtion har också vuxit hela tiden även om tillväxten är långsammare nu. Detta påverkar produk-

tionen och konsumtionen av stål i hela världen. Vi har nu en global överkapacitet i produktionen av stål. Det medför att stålpriserna pressas nedåt. Våra företag är specialiserade, vi är duktiga på det.

Svenskt stål används för avancerade produkter, men även dessa stålkvalitéer påverkas av lägre priser. Därför drar företagen i Sverige ned sin kapacitet och bemanning. Men med nischprodukter drabbas vi inte lika hårt av nedgången.

Vi har ett bra läge trots allt med unika produkter och bra driv i FoU.

Vad betyder IMO:s, International Maritime Organization, beslut om hårdare svavel­ krav på fartygsbränsle?

– Det medför starkt ökade kostnader för stålföretag i Sverige. Sjöfartsverket uppskattar merkostnaden för svenskt näringsliv till mellan 13 och 28 miljarder kronor per år. Bara för SSAB innebär det flera 100 miljoner kronor i merkostnader.

Järnvägstransporterna är svåra att öka i tillräcklig omfattning och många företag tvingas att köra bil i stället. En del av dem kommer att skeppa ut via Norge (norr om en viss nivå där IMO-beslutet inte gäller).

»Två

tredje­ delar av svensk stålexport går till EU som ju nu har en negativ tillväxt.

Bo-Erik Pers

Det är också svårt för deras medlemsföretag att höja sina priser.

– Man kommer att ta bort mindre lönsamma produkter och sänka sina marginaler. Men vi jobbar fortfarande med frågan och är övertygade om att det ännu går att ändra – bara den politiska viljan finns.

Bo-Erik Pers säger att stålföretagen kommer att minska sin personal. Det brukar de klara med naturlig avgång. Vid den här snabba nedgången tvingas de att säga upp medarbetare. När det vänder uppåt kommer de säkert att återanställa, även om omfattningen inte blir lika stor. att tillväxtmarknaderna kommer att öka i betydelse för svensk stålindustri.

En stor del av denna marknad är Kina som är fjärde största mottagare av svensk stålexport. Bilindustrin och stålföretagen lever i symbios med kunderna och driver många utvecklingsprojekt tillsammans.

– Vi har riktat in oss mot att vara mer av specialleverantörer, bland annat med krockskyddsdetaljer som SSAB är mycket bra på.

Både Scania och Volvo köper stål i Sverige och samarbetar nära med stålindustrin.

Han säger vidare

– Jag anser också att stålföretagen är bra positionerade för framtiden. När man är specialiserad är det en fördel att inte vara för stor för att man ska kunna koncentrera sig och bli riktigt bra i sin nisch.

Där har vi en bra förutsättning för fortsatt utveckling. miljöfrågorna är viktiga frågor för branschen och Bo-Erik Pers betonar att industrin måste ha långsiktigt säker tillgång till el till konkurrenskraftiga priser.

– Det blir än mer viktigt med tanke på att elbehovet ökar om vi ska kunna hantera klimatfrågorna på ett hållbart sätt.

– Ytterligare en viktig miljöaspekt är att de nya stålprodukter vi tar fram blir starkare och effektivare vilket innebär att det går åt mindre material när man bygger fordon, hus eller broar. Det gör att fartyg, tåg och bilar kan bära mer last och dra mindre bränsle eftersom deras tjänstevikt blir lägre. Även om moderna stålprodukter kan orsaka lite högre CO2-utsläpp vid produktionen kompenseras detta mer än väl av att det går åt mindre stål vid användningen i lättare fordon och fartyg och så vidare, framhåller Bo-Erik Pers.

Energi- och

Strul i fabriken?

- det kan vara statisk elektricitet Med SMC som leverantör är lösningen enkel. Kontakta oss så gör vi en kostnadsfri mätning i din produktion och berättar hur du kommer tillrätta med problemen.

Ring 08-603 12 40 eller mejla boka@smc.nu

SMC Pneumatics Sweden AB 08-603 12 00, www.smc.nu

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

5

plastproduktion

ö verb lic k

Biobaserade plaster på väg De svenska plast­ producenterna mår ganska bra. De är i dag mindre beroende av bilindustrin och har breddat sina kundbaser. De är också duktiga på automatisering och rationell produktion. text Fredrik Dhejne

– Plastbranschen följer den generella konjunkturen, men svängningarna är något starkare än för andra branscher. Topparna blir högre och dalarna djupare, säger Pontus Alm på branschorganisationen Plast- & Kemiföretagen.

Plastproducenterna har i dag en mycket bred kundbas som underleverantörer till praktiskt taget all annan industri och offentlig sektor.

avancerad formsprutning, bland annat att spruta flera material samtidigt i en maskin. en mycket stor bredd från enkla produkter som till exempel lock till förpackningar, vilka kan vara nog så komplicerade att tillverka, till avancerade tekniska produkter i fordon, apparater, medicinteknik med mera.

Svenska plastföretag producerar bland annat ämnena till PET-flaskor som sedan blåses upp när de fylls av dryckesproducenterna. Även cellplast till förpackningar och byggisolering görs i Sverige.

Plastpriserna följer till viss del oljepriserna men är också beroende på hur stor produktionskapaciteten är. Priserna svänger kraftigt (volatila).

Det klagar plastbearbetarna på gentemot sina leverantörer.

Plastindustrin har

Hur har svårigheterna för bilindu­ strin påverkat plastföretagen?

– En del har fått problem, andra har klarat sig bra och breddat sig. De flesta är inte så beroende av biltillverkarna längre. Under den period som Ericssons tillverkning av mobiltelefoner växte kraftigt var många leverantörer dit. När den sedan snabbt minskade förstod man vikten av att försöka minska beroendet av att ha en stor kund. Flera plastföretag har satsat på export och följt med sina kunder utomlands. Exportandelen hos företagens omsättning ökar och väntas att inom några år vara ungefär 40 procent jämfört med dagens cirka 20 procent, säger Pontus Alm. – Dessutom verkar det som om utflyttningen av tillverkning har stannat av. Det finns till och med företag som tar hem tillverkning igen.

Svenska företag är duktiga på att automatisera och rationalisera och på att använda robotar. Vi är även bra på

Vilken är utmaningen för plast­ industrin?

– Förutom ekonomin, är det höga elpriser och svårigheter att hitta kompetent personal på gymnasienivå. Miljöfrågorna är snarare en möjlighet än ett problem. Vi ser biobaserade plaster som en stor möjlighet. Det är den tydligaste trenden nu.

Fokus har svängt från att först mest varit kring bionedbrytbara plaster till att nu vara att tillverka de traditionella plasterna av bioråvara.

Bioråvaror för plast är bland annat sockerrör och majs. Kemiföretagen i Stenungsund och skogsindustrin arbetar nu i ett projekt finansierat av Vinnova för att hitta sätt att använda restprodukter från skogen som råvara i kemiindustrin.

Målet är att skapa butanol, metanol och textilfibrer – olefiner. Om detta lyckas och fungerar i storskalig

»Miljö­frågorna

är snarare en möjlighet än ett problem. Vi ser biobaserade plaster som en stor möjlighet.

Pontus Alm

produktion skulle det vara ett stort teknikgenombrott.

Finns det risk för konkurrens om råvaran?

– Vi tror att den kommer att räcka till. Det gäller för politikerna att inte snedvrida konkurrensen. Vi vet heller inte hur USA:s ”nya” oljeskiffersfyndigheter kommer att påverka råvarupriserna på plast. Om dessa blir lägre på oljebaserad råvara blir det tuffare för biobaserad.

Kompositbranschen har det tuffare nu. Det beror bland annat på att båtbranschen går så dåligt. Kompositföretagen har även konkurrens från termoplasterna som blir allt bättre och kan ersätta kompositer i vissa applikationer.

Pontus Alm säger att Sverige ligger väl framme inom polymerteknik, bland annat vid KTH och Chalmers.

Det ledande landet inom plast är Tyskland. Däremot gick Kina år 2012 om Europa som största producent av plastråvara.

– Vi är optimistiska och vi tror att 2013 blir något bättre än förra året.

Företagen i dag är mycket snabbare på att anpassa sig och man jobbar mycket med att sprida sina risker.

Produktionsmässigt ligger vi hyfsat långt framme. Det gäller dock att ha en tillräcklig lönsamhet så att man har möjlighet att ha en modern maskinpark, vilket kan vara svårt för de mindre företagen.

Smart fakta I Sverige är formsprutarna den största gruppen inom plast­ industrin, cirka 500 företag. 63 procent av dem har färre än 10 anställda. Och 72 procent av företagen omsätter mindre än 20 mkr.

En ny vision för avancerade material.

Vi introducerar det nya Outokumpu, den globala ledaren i rostfritt stål och speciallegeringar med hög prestanda. Genom att kombinera de kompletterande styrkorna hos Outokumpu och ThyssenKrupps rostfria stålenhet Inoxum, kan vi erbjuda det bredaste produktsortimentet och bästa tekniska kunnandet inom branschen. Vårt världsomfattande nätverk av produktion, service- och säljenheter gör det möjligt för oss att kunna leverera konkurrenskraftiga leveranstider och skräddarsydda lösningar för våra kunder globalt.

Vi kommer att samarbeta med våra kunder och partners för att skapa material till lösningar för det moderna samhället och för världens största utmaningar, som ren energi, rent vatten och effektiv infrastruktur.

Besök oss på outokumpu.com

Burj Khalifa i Dubai är en av våra referenser.

Ny satsning på Produktionslyftet Satsningen skapar ökad konkurrenskraft för små och medelstora företag i Sverige.

En utvärdering av Produktionslyftet visar att programmet har gett mycket goda resultat hos deltagande företag. VINNOVA satsar därför 25 miljoner kronor för perioden 2013-2014.

– Produktionslyftet kommer även i fortsättningen att knyta an till aktuell forskning och utbildning. Små och medelstora tillverkande företag är hårt utsatta på en global marknad och den kunskap och metodik som Produktionslyftet bidrar med har visat sig förbättra förutsättningarna för deras konkurrenskraft, säger Charlotte Brogren, generaldirektör på VINNOVA. Produktionslyftets första etapp har utvärderats under 2012 avseende nyckeltal från årsbokslut för de företag som deltagit. Företagens resultat, vinstmarginal, soliditet, lageromsättning med mera har analyserats. Jämfört med en stor grupp referensföretag har företagen inom Produktionslyftet förbättrat sina nyckeltal betydligt mer än referensbolagen.

Produktionslyftet har tidigare (2007 till 2012) finansierats i två etapper genom finansiärerna VINNOVA, KK-stiftelsen och Tillväxtverket. VINNOVA går nu vidare med en fortsatt satsning.

Produktionslyftet drivs i samarbete med IF metall och Teknikföretagen.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

6

aktuellt

automation

En fråga om säkerhet

Automation omsätter globalt cirka 500 miljarder kronor varje år, Sverige ligger långt framme med en omsättning på 50 miljarder per år.

En industri som går för egen maskin När saker får sköta sig själva efter väl utformade system så sparar automation tid, möda och kostnader. text Waldemar Ingdahl

Människor har alltid försökt att göra saker med så lite ansträngning som möjligt. Helst ska det gå av sig självt, automatiskt. Ett mer än tusenårigt exempel är väderkvarnen, där vinden driver en process som får en kvarnsten att mala säd, ett annars hårt kroppsarbete. så vana vid automation i vår omgivning att vi först lägger märke till den när funktionen vi vill ha inte fungerar. Vi är beroende av att redskap som diskmaskiner, tvättmaskiner och elvispar sparar in muskelkraft i hushållsarbetet för att kunna få bättre användning av tiden. Kommunikation går över långa avstånd med mobiltelefoner och för-

flyttning till en annan plats sker ofta med cykel, tåg eller flygplan.

Automation inom industrin handlar om hur en uppgift i tillverkningsprocessen kan förenklas och standardiseras för att styras, mätas och regleras genom mätutrustning, processreglering, motorstyrning och ställdon som omvandlar energi till rörelse. Då kan processen producera mer och bättre.

Sensorer monteras runt om i fabriksanläggningen för att samla in data om tillverkningsprocessen som temperatur, tryck och flöden. Dessa data från sensorerna lagras och blir sedan analyserade av driftsoperatörer i ett kontrollrum.

Nuförtiden är vi

behöver inte gå runt i anläggningen bland maskinerna för att övervaka dem, det minskar antalet olyckor och tiden för att kontrollera. Driftoperatörerna vet genom datorer och specialutvecklad mjukvara exakt när och var något gått fel i processen och underhåll måste utföras. Styrningen och

Driftsoperatörerna

mätningen minskar tillverkningens energiförbrukning, åtgång av råvaror som arbetskraft och miljöpåverkan.

» Området har en

tillväxt på sju till tio procent per år, vilket är snabbare än ekonomin i övrigt.

Jerker Delsing

– Automation finns i all kritisk infrastruktur. Området har en tillväxt på sju till tio procent per år, vilket är snabbare än ekonomin i övrigt, säger professor Jerker Delsing som är ordförande för ITF, branschföreningen för industriell automation. inom EU-projektet Arrowhead för att automationssystem ska kunna kommunicera

Delsing leder

med varandra genom en gemensam standard. Då kan systemen ställa in och styra sig själva.

Automation omsätter globalt cirka 500 miljarder kronor varje år, Sverige ligger långt framme med en omsättning på 50 miljarder per år. För näringar som pappersindustrin, stålverken och gruvdriften är ständigt bättre automation minst lika viktig för konkurrenskraften som för tillverkningsindustrin. Automation blir viktigare även för transporter och fastigheter.

Exporten av automationstjänster beräknas till tolv miljarder kronor årligen och sysselsätter 25 000 personer. Räknas hela leverantörskedjan av maskintillverkare, elektronikindustri, it-konsulter och teknikkonsulter ligger omsättningen på tvåhundra miljarder årligen. än bara teknik och maskiner. Det är människor som ska styra, övervaka och underhålla maskinerna så vilka arbetssätt och förbättringsmetoder som används är minst lika viktiga.

Automation är mer

– Säkerheten på många anläggningar och maskiner är bristande, säger Tony Eklöv på IndustriAutomation AB. Arbetsmiljöverket gör säkerhetskontroller i enlighet med AFS 2006:4 (minidirektivet). Direktivet sätter lägsta nivåer för säkerheten som äldre maskiner och anläggningar inte klarar.

Eklöv påpekar att många avskräcks från att förnya eller bygga om sina styrsystem då det upplevs som en dyr investering som inte ger en produktionshöjning. Problemet är att säkerhetskraven inte går att skjuta på, alternativet är att stänga produktionen.

För nya maskiner ställer EU genom maskindirektivet (2006/42/EC) grundläggande krav på hälsa och säkerhet.

Direktivet rör både tillverkare och användare. Tillverkaren är skyldig att göra en bedömning av riskerna med maskinen för att hindra allvarliga olyckor.

Tillverkare måste se till att fel i hård- och mjukvara hos maskinens styrsystem inte leder till olyckor.

Ett problem för att kunna upprätthålla säkerheten är bristen på utbildade automationsingenjörer. Det märks av i branschen: – Jag skulle anställa fyra, fem av dem i morgon om de fanns, utbrister Eklöv.

Your Waterjet Robotized Solutions Provider robotAUtoMAtIoN – SAtt I SYStEM Från simulerad 3D-miljö till verklighet.

Montage, hantering och pack.

At our main office in Ronneby, Sweden we are currently looking for:

Möt oss på Easy Fairs-mässan i Malmö

ah-automation.se • 0523-79500

KMT Robotic Solutions manufactures turnkey automated trimming systems for the plastics, automotive, heavy truck, construction, marine, bath & spa and home appliance industries. Our pre-engineered system solutions can help your company produce more parts per hour, reduce downtime and improve operator safety.

» Electrical/PLC designer » Project Manager » Robotic System Simulation Engineer

www.kmtrobotic.eu

annons

Framtidens automationslösningar levererar kritisk realtidsinformation som effektiviserar produktionen Säkerställ att ni fokuserar på rätt faktorer i produktionsprocessen genom att ta hjälp av en automationsleverantör som kan hjälpa er att fokusera på faktorer som genererar energibesparingar, minimerar driftstoppen och bidrar till ökad produktionseffektivitet på såväl kort som lång sikt. Det rekommenderar Lars Ekelund, affärsutvecklingschef för automationslösningar på Mitsubishi Electric i Norden.

En ökad automationsgrad innebär en ökad produktivitet, vilket i sin tur stärker verksamhetens internationella konkurrenskraft. Det centrala är inte exakt vilka komponenter ni väljer – utifrån ett långsiktigt driftscykelperspektiv är det betydligt mer väsentligt att produktionslinan förses med kritisk information i rätt tid, både i förebyggande syfte och vid eventuella driftstopp.

– Realtidsinformation kan bland annat påminna om när det är dags att serva utrustningen och redan på ett tidigt stadium indikera avvikelser eller maskinfel innan driftstoppet eller maskinhaveriet är ett faktum. Informationen ska dels kunna användas i realtid och dels kunna sparas i historiken för att kunna användas till att förebygga framtida fel och bidra till produktionens kontinuerliga effektiviseringsarbete.

Därför är det viktigt att välja en systemleverantör som har funktioner för detta, säger Lars Ekelund.

Fokusera på utrustningens totala livscykelkostnad En av de viktigaste förutsättningarna för en konkurrenskraftig produktion är, enligt Lars Ekelund, att ha tillgång till de resurser som krävs för att snabbt kunna ställa om och anpassa produktionen. Ytterligare en framgångsfaktor är att bidra till energibesparingar genom att ha exakt kontroll över energiförbrukningen i olika delar av produktionskedjan.

Han rekommenderar producerande företag att inte fokusera i alltför stor utsträckning på maskiners inköpspris.

Analysera i stället investeringen utifrån dess totala livscykelkostnad, företag

som väljer automationslösningar med funktioner som effektiviserar driften och minskar energikostnaderna gör i allmänhet en bättre långsiktig investering än den som väljer en lösning enbart utifrån dess prislapp.

Avgörande realtidsinformation minskar risken för driftstopp – Ställ krav på er maskinleverantör, välj automationslösningar som har funktioner som gör det möjligt att förse olika delar av produktionskedjan med den realtidsinformation som är avgörande för att kunna förebygga och minimera eventuella driftstopp. När stoppet väl inträffar är det avgörande att ni får tillgång till precis rätt information vid rätt tillfälle, det kan spara mycket resurser och bidra till att produktionen snabbt kommer igång igen, säger Lars Ekelund.

www.mitsubishielectric.se

Automationslösningar från Mitsubishi Electric bidrar till att öka produktiviteten och minska produktionskostnaderna.

– I framtiden väljer allt fler kunder att skydda sin produktion mot cyberattacker genom att investera i IT-komponenter som inte är öppna för attacker.

Det är ett sätt att säkra upp driften och minska utsattheten för cyberattacker som i värsta fall riskerar att lamslå hela produktionen, säger Lars Ekelund.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

8

m öjlig heter

energieffektivisering

»När Holmen Braviken drar igång sin pappersproduktion måste de ringa och berätta för Vattenfall.

Alf Isaksson

»Den nya anläggningen har lika

stor batchstorlek som den gamla men kan köra treskift och därför blir produktionen tre gånger större.

Jonas Berg

EU har ställt krav på att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20 procent till år 2020, och även att energianvändningen ska minska med 20 procent till 2020 genom ökad energieffektivitet.

Energieffektivitet, om processen själv får välja Processautomation och mätdata i kombination förbättrar energi­ effektiviteten. Kan anläggningarna själva börja med att berätta hur de kan arbeta bäst? text Waldemar ingdahl

Processindustrin kännetecknas av flödesstyrd, kapitalintensiv tillverkning i avancerade anläggningar med stora volymer och överlappande arbetsuppgifter med likvärdiga produkter. Tillverkningen sker mot prognoser snarare än mot order.

Automatiseringsgraden är hög. Här ryms branscher som massaindustri, den petrokemiska industrin, livsmedelsindustrin, vattenrening och energiproduktion. för 30 procent av Sveriges export, och då det är få insatsvaror som behöver importeras står den för 60 procent av den totala nettoexporten. Då anläggningar kräver stora investeringar, kan inte processindustrin flytta lika lätt som tillverkningsindustrin för att möta högre kostnader. Det gör frågan om energianvändningen desto mer betydelsefull. Inom olje-, gas- och den kemiska industrin kan energikostnaderna uppgå mellan 30 till 50 procent av de totala produktionskostnaderna.

– Stora Enso Hyltebruk drar någon procent av hela landets förbrukning. När Holmen Braviken drar igång sin pappersproduktion måste de ringa och berätta för Vattenfall, berättar Alf Isaksson vid ABB Corporate Research.

Processindustrin står

prestera högsta möjliga kvalitet till lägsta möjliga produktionskostnad. De kontinuerligt stigande energipriserna kan vara svåra att påverka så det gäller att göra det bästa av driften.

Anläggningarna måste

EU har ställt krav på att utsläppen av växthusgaser ska minska med minst 20 procent till år 2020, och har även krav på att energianvändningen ska minska med 20 procent till samma årtal genom ökad energieffektivitet.

Energieffektivisering behöver inte alltid betyda att investera i ny utrustning. Ofta handlar det om att justera och trimma den som redan finns på plats. De avancerade automationssystemen mäter dock inte bara hur processen arbetar för tillfället utan kan också simulera olika situationer i driften, hitta förbättringar och räkna på vad som är en optimal drift med lägsta möjliga energiförbrukning för anläggningen.

vid Mälardalens Högskola berättar om sitt arbete vid Korsnäs pappersbruk med att styra processen bättre.

– Det gäller att följa veden i massakokaren och planera temperaturoch kemikalieåtgången efter vedens

Professor Erik Dahlquist

kvalitet, förklarar Dahlquist. Veden ska kokas i hög temperatur med kemikalier som sulfid. Det bryter ned ligninet som håller samma fibrerna i veden och frigör cellulosafibrerna som ska bli papper. Men är temperaturen för hög förstörs veden och det kostar mer – för låg temperatur och det går åt mer kemikalier för att bleka, vilket skadar miljön. få en jämn kvalitet på veden, värmeväxla temperatur i olika positioner och med ett bayesianskt nätverk bygga en modell som kan hantera osäkerhet i både processen och mätsignalerna. Om det går att få en procent mer i utbyte av kokaren så blir det en stor inbesparing utslaget på tiotusentals ton massa à 600 dollar per ton.

Det gäller att

pumpar i processen, i stället är det gravitationen som gör jobbet. Anläggningen är ett 35 meter högt torn där råvarorna faller ned från toppen vidare i destillationsprocessen och stegvis bli whisky.

Jonas Berg är produktionschef och en av grundarna av Mackmyra anger motiven bakom anläggningen: – Den hette från början Besöksanläggningen, därför att vi ville ha kapaciteten att ta emot fler besökare.

Om man bygger något år 2011 måste man bygga miljömässigt och ekonomiskt, och på lång sikt blir energi dyrare. Den nya anläggningen har lika stor batchstorlek som den gamla men kan köra treskift och därför blir produktionen tre gånger större.

vara på det 90-gradiga spillvattnet för att värma upp byggnaden och processens restprodukter säljs till SLU i Uppsala för att bli biogas. Mackmyra räknade med att rationaliserandet av pumpar

Värmeväxlare tar

är ett svenskt destilleri som år 2011 byggde en helt ny anläggning i Kungsbäck utanför Gävle. Företaget valde att anläggningen skulle byggas utan

Mackmyra Svensk Whisky

och transportanordningar skulle sänka energiförbrukningen per flaska med 30 procent. Det blev så mycket som 45 procent. av ett avancerat styrsystem med flödesmätare, temperatursensorer och tryckmätare för att få data om hur mycket vatten och energi som förbrukas, hur lång tid varje del i processen tar och vilket utbyte anläggningen har. Då kan man förutse händelseutvecklingar och få snabbare omställning vid förändrade förutsättningar.

Anläggningen övervakas

länge på att kunna koppla ihop alla kommunicerande apparater till ett internet of things (IoT), ett 'prylarnas internet'.

Nu finns bredband, snabb mobiltelefoni och till år 2020 bedömde Ericssons vd Hans Vestberg att det globalt skulle finnas 50 miljarder apparater uppkopplade till internet. Östen Frånberg och Jan Nordling är projektledare på Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien IVA: – Att mäta är att veta, säger Nordling.

Tanken har funnits

tillämpning av it-infrastruktur som ett sätt att effektivisera och ta fram nya processer. De många data som kommer från processautomationen kan med ett beslutsstöd för avancerad mätning användas till energieffektivisering. Anläggningarna kan kommunicera och optimera förbrukningen när energin är som billigast.

– Kunskapen man får från internet of things gör att man kan minska den fossila energianvändningen, men energieffektivisering leder till högre elanvändning, påpekar Frånberg.

IoT är en

»Energieffektivise­

ring behöver inte alltid betyda att investera i ny utrustning. Ofta handlar det om att justera och trimma den som redan finns på plats.

Det är positivt. Elektrisk energi är flexibel, har en högre kvalitet och kan relativt enkelt omsättas i exempelvis värmeenergi. Tvärtom är svårare, därför får man ut mer arbete av en kilowattimme el än en kilowattimme värme.

Why wait.....Automate!

Nya och begagnade robotar av alla märken!

• Reservdelar • System integration • Kundanpassade lösningar • Utbildning • Programmering • Robotgripdon

Kraften i hållbara lösningar.

I en tid av klimatförändringar, används hållbar teknik alltmer inom området förnybar energi.

Redan från början har Endress+Hauser investerat i utveckling av innovativa mätlösningar som säkerställer tillförlitlig och energieffektiv produktion av biodiesel, etanol, biogas och solenergi.

Vi har alltid fokuserat vår energi på att tänka framåt och kommer att fortsätta göra så.

Endress+Hauser AB Box 3107 169 03 SOLNA

Järngatan 3 SE-234 35 Lomma Sweden Telefon: +46 (0)40 631 82 10 Fax: +46 (0)40 631 82 11

Tel +46 (0)8 555 116 00 Fax +46 (0)8 555 116 55 info@se.endress.com www.se.endress.com

SOFTWARE SOLUTIONS

www.begagnaderobotar.se www.softwaresolutions.se

ANNONS

Projektengagemang – en engagerad samarbetspartner från idéstadie till driftsättning Projektengagemang är en konsultkoncern som erbjuder såväl projektledning som konstruktionstjänster för industrin.

Projektengagemang är en naturlig partner med en geografisk närvaro i stora delar av Sverige.

– Vårt projektlöfte garanterar ett engagemang utöver det vanliga i våra kunders verksamhet, säger Patric Kjellin, vd på Projektengagemang Projektledning Industri.

Tillsammans med sina samarbetspartners erbjuder Projektengagemang en heltäckande kompetens inom industrins samtliga områden. Projektengagemang erbjuder ett komplett utbud av tjänster från projektledning till produktutveckling och maskinkonstruktion, styr- och reglerteknik till processteknik, elkraft, mekanik och logistik. Företagets specialister utgår från ett strukturerat arbetssätt som utvecklats inom Projektengagemang.

– Vi inleder med en grundlig behovsanalys och identifierar därefter på vilket sätt våra specialistkompetenser kan

stötta kundens egna processer. Vi är ofta delaktiga i hela kedjan, från tidiga studier till driftsättning, från projektering och programmering till drifttagning och utbildning, säger Patric Kjellin.

Patric Kjellin – vd Projektengagemang

cessindustrin, kärnkraft och förnyelsebar energi. Målgruppen är dock bredare än så, i princip all tillverkande industri i behov av en kompetent industripartner har ett stort utbyte av att samverka med Projektengagemang i en eller flera projektfaser.

Projektengagemang har projektlett och konstruerat anläggningar som omvandlar matavfall till biogas i samarbete med BioPrePlant AB. En arbetsgrupp, som skräddarsytts utifrån BioPrePlants behov, agerade bollplank och partner från projektets tidiga fas tills anläggningarna driftsattes. Konstruktionen var komplex och förutsatte ett nära samarbete mellan Projektengagemang och BioPrePlant.

expansiv fas, och en stadig tillväxt väntar de kommande åren. Genom effektiv samverkan bidrar Projektengagemangs specialister till att förnya och effektivisera industrins processer genom att sätta in rätt resurser i rätt tid.

– Vi kan bistå med specialistkunnande och utveckla skräddarsydda helhetslösningar för stora industriprojekt. Vid behov axlar vi även en samordnande roll som säkerställer att de anläggningar vi projekterar lever upp till gällande regelverk. Vi stöttar och kompletterar kundens egen organisation, tillsammans strävar vi efter en genomgående hög kvalitet, säger Patric Kjellin.

EFFEKTVISERAR OCH MÅNGSIDIG PARTNER FÖR INDUSTRIN

FÖRNYAR INDUSTRINS PROCESSER

Integrerade uppdrag där många kompetenser samverkar är en av grundpelarna i Projektengagemangs verksamhet – kompetens sträcker sig från konstruktion till hantering av överordnade system.

Sedan 2006 har Projektengagemang bland annat arbetat med kunder inom produktutveckling, skogsindustrin, pro-

Projektengagemang samlar expertkompetens inom bland annat projektledning, automation, industriell IT, processteknik, maskinkonstruktion, produktionsteknik och elkraft. Projektengagemang finns för närvarande representerat i Stockholm, Karlstad, Skövde och Kalmar/Oskarshamn. Verksamheten befinner sig i en

tel: 08-522 069 00 www.projektengagemang.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

10

P ROFILINTERV JU

Jättepotential i att utveckla svensk produktivitet ”Det finns en enorm outnyttjad potential i svensk industri. Särskilt om vi samarbetar kring produktivitetsutveckling och utbildning av företagens medarbetare”. text Fredrik Dhejne

Det säger Hans Reich, verksam vid Produktionslyftet på Chalmers och med lång erfarenhet från svensk industri.

80 procent av det värde som går in en personbil kommer från leverantörer på olika sätt och så är det i nästan alla branscher.

– I slutet av 1990-talet förklarade GM och Ford att det inte var säkert att svenska leverantörer skulle få vara med i framtiden, säger Hans Reich när han berättar om bakgrunden till Produktionslyftet.

– År 2000 tänkte jag att vi skulle göra samma sak i Sverige som den brittiska regeringen gjorde 1994 när man startade Industry Forum för att höja nivån på de engelska bilindustrileverantörerna. Dessa hade då underkänts av de japanska företagen Toyota, Honda och Nissan när de etablerade sig i Storbritannien.

KK-stiftelsen ett expertkompetensprogram där sju högskolor/institut skulle hjälpa mindre och medelstora företag med design och konstruktion. Hans Reich blev programdirektör.

– Jag tyckte att det var felprioriterat att hjälpa svenska företag att utveckla nya produkter. Då skulle de bara sätta dem i produktion utomlands och konkurrera med tillverkning här. Vi sade att låt oss i stället

2002 startade

inspirera företagen att bli bra i sin produktion.

2004 deltog Hans Reich i en nationell studie kring verkstadsindustrins produktionskompetens. Den konstaterade att det var bra att ha svensk produktion och att vår kunskapsutveckling inom produktion var eftersatt.

» Dagens

konstruktörer har för lite kunskap om tillverkning.

– Slutsatsen blev att starta en form av fortbildning i industrin liknande det engelska programmet.

2006 gick därför Teknikföretagen och IF Metall tillsammans och skaffade 65 miljoner från Tillväxtverket, KKstiftelsen och Vinnova. Swerea IVF i Mölndal fick ansvaret för coachningen och vi på Chalmers svarade för utbildning i Lean-produktion.

Programmet skulle fungera under tre år. Huvudmålgruppen var tillverkande företag med mellan 50 och 250 anställda. Avsikten var att långsiktigt bygga upp ny kunskap

och förtroende hos medarbetarna i företagen. 2009 hade 60 företag deltagit och nu har Produktionslyftet coachat runt 150 företag, utbildat över 1 200 yrkesverksamma och utvidgats till fler högskolor och fler branscher.

Hans Reich säger att alla i det företag som ska förändras måste förstå vad Lean innebär. Två personer i varje företag som deltar måste gå en 7,5-poängskurs i Lean.

– När coachen kommer ut sätter vi ihop en Lean-ledningsgrupp. Vi börjar med företagets filosofi, vad man vill och hur företaget ska se ut om 20 år. Vi går igenom vilka principer som ska bära företaget. Alla i företaget måste känna till dessa. Vi börjar träna i ett pilotområde eller ett pilotflöde i tillverkningen. Vi övar i 18 månader och tar fram ett produktionssystem som blir dokumenterat och personoberoende. Det här kommuniceras till leverantörer och kunder. När vi lämnar har företaget en plan för att själva gå vidare.

Hur utvecklas svensk produktivitet?

– Vi är bra, vi har hög automationsgrad och hög it-kunskap, men tittar man på nyckeltal kring effektivitet finns det mycket att göra. Vi måste fortsätta att utveckla vår förmåga. Företagen måste vara mycket

Hans Reich menar att företag borde se mer långsiktigt på sina leverantörer. Det lättare att föra erfarenheter vidare till kommande projekt. Så gör också de mest

FRAMGÅNG ÄR INGEN SLUMP Hur medvetna företagare skapar framgångsrika företag www.prv.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

11

pro filint ervju

» Det finns väl inte något område där det är bättre att vara dum och arbetsam än lat och smart.

En laddad fråga långsiktiga och inte styra på kortsiktig vinst utan på andra faktorer som gör företaget konkurrenskraftigt. Då växer de och skapar värde.

Hans Reich berättar att företag med långsiktiga ägare och vd:ar har goda förutsättningar att lyckas med Lean. Samtidigt är mindre familjeföretag ofta väldigt rädda för att släppa in folk utifrån som rotar runt och vill ändra i företagen.

– De är också skeptiska till statliga insatser som vi representerar. Men man måste våga släppa den personliga prestigen och ta hjälp utifrån.

Produktionslyftet har nu många exempel på framgångsrika Leansatsningar. Företagen som deltagit upptäcker att de får nöjdare kunder, att fler personer med bättre kvalifikationer söker anställning och att färre medarbetare slutar.

– Våra erfarenheter visar att det finns en enorm outnyttjad potential i svensk industri. Särskilt om vi samarbetar kring dessa saker. Det finns också ett starkt samband mellan produktion och konstruktion.

Dagens konstruktörer har för lite kunskap om tillverkning. De måste besöka leverantörerna för att se hur de gör detaljerna. Det ger input till bättre konstruktioner som är lättare att tillverka.

ger i längden bättre produkter och sparar kostnader. Det gör det också mycket framgångsrika företagen.

Hans Reich anser att företag borde se mer långsiktigt på sina leverantörer, det ger i längden bättre produkter och sparar kostnader. Det gör det också mycket lättare att föra erfarenheter vidare till kommande projekt.

– Så gör de mest framgångsrika företagen. De ställer mycket hårda

krav på att tillsammans med leverantörerna ta bort slöserier. Endast genom samarbete och fokus på att reducera slöserier kan vi behålla jobben långsiktigt.

Hans Reich anser att Lean innebär att man är ”lat och smart”. Och tar bort det som inte skapar värde.

– All verksamhet är produktion, som inte ska blandas ihop med tillverkning och därmed är Lean til�lämpligt i alla delar i ett företag eller organisation. Det finns väl inte något område där det är bättre att vara dum och arbetsam? Frågar han retoriskt.

Hur ser du framåt?

– Vi har en stor fördel i att vi inte har så stor hierarki i vårt land. Vi har också ett bra samarbete mellan högskolor, företag och fackföreningar.

Det gäller att inte låta de vinstoptimerande och kortsiktiga ekonomerna slänga ut det vi har. Då finns det goda förutsättningar att behålla svensk produktion.

Smart fakta Hans Reich har lång erfarenhet från verkstadsindustri med ledande befattningar inom såväl produktplanering, produktutveckling, produktion och teknisk marknadsföring i Monark, Volvo Personvagnar, Volvo Penta, Borealis Industrier samt Saab i Trollhättan.

Utbildning: Livets hårda skola Familj: Ann och dotter på 21 år Gör på fritiden: Seglar

Varför vill ni ha bort den statiska elektriciteten?

– Därför att den gör att det material vi tillverkar då drar till sig smuts och fastnar på maskindelar och inte släpper som det ska. Det är också en arbetsmiljöfråga eftersom det är obehagligt att hantera material som är elektriskt laddat även om strömstyrkan inte är farlig, säger Kim Murisoja projektledare vid Mölnlycke Health Care.

Företaget använde tidigare en form av stavar som skulle motverka den statiska elektriciteten. Dessa fungerade tyvärr inte så bra.

– SMC kom då med en lösning med stavar som på ett bättre sätt tog bort jonerna. Vi har länge samarbetat med SMC kring automationsutrustning.

Han säger att om man inte försöker få bort den statiska elektriciteten riskerar man föroreningar på det material som produceras (material till sårvårdsprodukter som andra företag förädlar vidare) och fler oplanerade stopp i ­produktionen.

När materialet går över flera valsar kan det bli uppladdat igen. Därför behövs stavar på flera ställen i produktionslinan.

– Så fort man har material på rullar finns det risk för statisk elektricitet. Jag kan tänka mig att den här tekniken är applicerbar i andra industrier som arbetar med rullmaterial som går över valsar. Till exempel papper, textilier, plastfilm.

Welcome to the world of robotics...

www.kuka.se | Tel: 031-726 62 00 | info@kuka.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

12

aktuellt

fou

»Det finns

»Det går inte

Ann-Christine Albertsson

Fredrik Höök

nya gröna material som är förnyelsebara och biologiskt nedbrytbara.

att göra riktigt bra fysik utan kunskap om kemi och biologi och tvärtom.

Material får alltfler funktioner inbyggda i sig, de kan förändras och utföra något när de påverkas av sin miljö.

Materialforskningens guldålder Hur material är sammansatta, hur de kan användas och omformas har haft en avgörande betydelse för människan ända sedan stenåldern. Nu börjar forskarna skapa allt fler nya material. text Waldemar Ingdahl

Materialvetenskapen rör sig i gränslandet mellan fysik, kemi och teknik. Materialvetare kallas ofta för fysiker, polymeringenjörer eller metallurger när man träffar dem ute på universiteten och i näringslivet.

Studieområdet är mycket brett och omfattar allt från traditionella byggnadsmaterial som stål, till avancerade material som skiktbelagd hårdmetall för verktyg till borrning och svarvning.

Det som förenar materialforskarna är deras gemensamma synvinkel: de undersöker hur den underliggande strukturen hos ett material, dess egenskaper, är kopplad till vad det kan göra, dess funktion, och hur dessa kan förändras genom att processas.

Tidigare fick man undersöka material genom att prova sig fram.

Det skedde på en handfast skala, som när en smed härdade metall genom att hetta upp den och snabbt kyla ned den. I dag vet forskarna hur många material sitter ihop på atom- och molekylnivå, och vilka egenskaper de har.

Material kan vara naturliga som trä, eller konstgjorda som plast.

Det finns nu omkring 300 000 olika kända material och fler tillkommer allteftersom materialforskningen skapar nya kombinationer.

Forskningen har under 2000-talet handlat mindre om experiment och allt mer om att bygga matematiska modeller av olika aspekter hos ett material. Då teori och experiment allt mer förs samman undersöker forskningen nu egenskaperna på alla längdskalor från nanometernivån över mikrometernivån till komponentnivån i en färdig produkt.

Materialen undersöks även på många skalor av temperatur, tryck och tidsrymder.

Egenskaperna hos materialet som hårdhet, formbarhet, ledningsförmåga, magnetism, genomskinlighet eller motståndskraft mot korrosion påverkar råvarans kvalitet för att bearbetas och användas för tillverkning inom industrin, som konstruktionsmaterial i byggnader eller inom mikroelektronik, mediciner och bränsleceller.

– Det gäller att hitta funktionerna med tunnast möjliga lager, säger Lars Hultman, som är professor i tunnfilmsfysik vid Linköpings universitet.

Forskningen går ut på att skapa ett tunt skikt av metall, halvledare eller keram och på atomnivå ge materialet egenskaper det inte har i naturen.

som ibland kallas atomslöjd, kräver noggrann kunskap om hur atomerna är placerade i materialet och hur de reagerar fysiskt och kemiskt för att uppnå det mönster som ger de materialegenskaper forskarna vill ha.

Materialen förångas under vakuum och får krocka med energirika joner under forskarnas kontroll. Vid kollisionen lossnar atomerna vid ytan och då går det att blanda in atomer från andra material och gaser. Ångan kondenseras till en fast film som är ett material med nya egenskaper.

Yt- och tunnfilmsteknik,

De nya materialen kan leda ljus bättre för optik eller elström i elektroniken bättre än guld. Ytornas specialegenskaper kan användas i energiomvandlande solceller och fönster som filtrerar ljus. Nanostrukturerade

ytbeläggningar kan göra material så superhårt att det kan användas till verktyg för att skära i härdat stål eller för gruvindustrin. Hultman har skapat smarta material som blir hårdare under användning, då temperaturen höjs självhärdas de.

Sverige är världsledande, berättar Hultman, då näringslivet är så materialintensivt. Problemet är finansieringen, forskningen behöver tunga analysinstrument av material och ytor. De höga kostnaderna för dessa ställer höga krav på att universitetens strategiska planering.

»Materialen för­

ångas under vakuum och får krocka med energirika joner.

Albertsson, professor vid KTH i polymerteknik, säger att material får alltfler funktioner inbyggda i sig. De kan förändras och utföra något när de påverkas av sin miljö, vilket kan vara så enkelt som materialet i glasögon som ändrar färg efter ljusförhållandena. Hon forskar på polymerer och på att göra kedjorna som materialet består av mycket mer komplexa, efter hur naturen gör dem.

– Det finns nya gröna material som är förnyelsebara och biologiskt

Ann-Christine

nedbrytbara. Biologiska material utgår från samma principer som andra material, så Albertsson ser det som en början för forskningen.

Polymerblandningar har användas för att läka benbrott runt en slags byggnadsställning då de kan kännas igen av kroppen. professor i biologisk fysik vid Chalmers är 2012 års vinnare av Kungliga Vetenskapsakademiens Göran Gustafssonpris i fysik. Hans forskning rör ett mycket speciellt material, konstgjorda cellmembran.

Den levande cellen och dess hölje är en avancerad form av material som är både formbar och hållbar.

Fredrik Höök,

konstgjorda cellmembran proteiners funktion och hur de växelverkar med virus. Virus tar sig in i cellen över membranet för att föröka sig och binder till specifika proteiner. Proteinerna i membranet kan användas för att identifiera virus och upptäcka sjukdomar före några yttre symptom har setts.

Diagnostiken isolerar proteinet och ser genom biosensorer om det har blivit fler eller färre av dem på cellmembranet eller om de fått en annorlunda sammansättning.

I atomsmedjan • Metaller var de första material som omformades för att passa människans behov. I dag kan forskarna radikalt forma metallers egenskaper och struktur. Koppar kan formas till trådar som är tusentals gånger tunnare än ett hårstrå.

• Keramik, glas, betong, cement är olika sorters keramer. Tekniska keramer har utvecklats av forskningen de senaste årtiondena med enastående egenskaper när det gäller hårdhet, styvhet, hållfasthet eller reaktion på temperatur, elström, kemikalier och nötning.

• Halvledare är ett material som inte kan leda ström lika bra som ett ledande material, men det isolerar inte heller. Den mest välkända är silikon, ett viktigt material i tillverkningen av mikrochip och elektronik.

Höök studerar på

Forskningen kombinerar kunskap om biologi, ytkemi och nanoteknik.

Finns risken att materialforskningen blir för tvärvetenskaplig och tappar fokus?

– Nej, jag hoppas att det bara är gamla konservativa forskare som håller upp gränserna. Det går inte att göra riktigt bra fysik utan kunskap om kemi och biologi och tvärtom, replikerar Höök. läkemedelsmarknaden har ändrats och nu vill företagen ofta lägga ut det enkla och behålla spetskompetensen i organisationen.

Han reflekterar: – Det som kan bli ett problem är att yngre forskare då kommer in i tvärdisciplinär forskning under en för tidig fas i sin forskarutbildning.

Villkoren på

aerogeler, nya keramer och kompositer ger industrin goda löften om nya material med lönsamma användningsområden. Står vi inför materialvetenskapens guldålder?

Nyheterna om nanorör,

• Polymerer är material med mycket stora molekyler som består av mindre molekyler länkade i en lång kedja. De finns naturliga polymerer som bärnsten, cellulosa och läder såväl som konstgjorda.

Den mest kända användningen är när polymerer blandas med olika tillsatser för att göra plast.

• Kompositer är konstgjort sammansatta material, som papier-maché, armerad betong och ultralätta kolfibermaterial. Materialen har för sig har olika egenskaper men bildar tillsammans ett med helt nya egenskaper.

• Ben, muskler, naglar, hårstrån och hud är alla biomaterial som kan efterliknas. De fungerar i kroppen och kan användas till tandimplantat och proteser.

• Nanorör är extremt små rör gjorda av kol. Nanorör är starkare än diamant och har en bättre värmeisolerande förmåga.

• Aerogeler är lätta och porösa material där bara 1 till 15 procent av volymen består av ett fast material medan resten är fylld av luft.

Aerogeler kan bära stora laster men ändå mycket sköra.

jämtkraft kommunikation 2013

jamtkraft.se

Vi har energi över!

Kärnan i vår verksamhet är att producera förnybar energi och att hålla låga priser. Det har vi gjort i över 100 år.

Våra skräddarsydda lösningar ger företag tid att fokusera på sin kärnverksamhet.

Prata med oss så hjälper vi dig att hitta rätt elavtal för din verksamhet.

Ring 063-14 90 00 eller besök jamtkraft.se/foretag

www.schmersal.se

En av våra unika innovationer AZM300 – säkerhetslås för maskinsäkerhet med helt ny design och funktionsprincip. Ett malteserkors gör det möjligt att aktivera och låsa från tre sidor i höger eller vänsterhängda skyddsdörrar eller skjutdörrar.

I malteserkorset finns ett integrerat snäpplås med ställbar hållkraft.

Högsta säkerhetsnivå, Ple, kategori 4 och SIL3 n Elektroniskt beröringslöst, kodat RFID-system n Seriekoppling med bibehållen säkerhetsnivå n Seriekoppling med styrning av lås och statusinformation n Individuell eller grundkodning av transponder – låg manipuleringsrisk n Stor aktiveringstolerans n Integrerat snäpplås med ställbar hållkraft, 25 N/50 N n IP69K n Hygienisk design – Lämplig för livsmedels- och medicinalindustrin n Låg strömförbrukning, 100/250 mA n Låskraft, 1000 N n

nyhet

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

14

överblick

industriell it

»Med våra

konstruktionssystem kan vi gå direkt från prototyp till ­serieproduktion.

Jonas Källman

Saab konstruerar lastrumsluckorna i CAD-programmet Catia V5 enligt det man kallar Model Based Definition. Ingenjörerna i Linköping arbetar direkt mot Boeings databas i Seattle.

Saab jobbar direkt i Boeings databas Modern industri lägger ut allt mer av konstruktion och tillverkning på underleverantörer. Även flyggiganterna Boeing och Airbus gör så här. Detta kräver ett effektivt datorstöd, och svenska Saab arbetar direkt mot sina kunder i deras databaser. Pappersritningar börjar bli historia. text Fredrik Dhejne

Tillverkningsindustrin utvecklas allt mer mot att de stora företagen blir konceptsammanhållande och lägger ut utveckling, konstruktion och tillverkning på kvalificerade underleverantörer. Boeings nya Dreamliner byggs av delar och system från många olika leverantörer i världen, som sedan slutmonteras i fabrikerna i Seattle och i South Carolina. Saab

Aerostructures i Linköping ansvarar för flygplanets lastrumsluckor.

– Vi konstruerar de dörrar vi tillverkar och arbetar direkt mot Boeings databas i Seattle. Vi gör på samma sätt med en del av våra underleverantörer som svarar för konstruktion och tillverkning av detaljer som vi köper av dem. Därför jobbar vi i många olika system beroende på vilka kunder och leverantörer det gäller. En svårighet då är att vi måste kunna ta emot och lämna filer i alla de versioner som de arbetar i.

Därför måste vi uppdatera systemen när de gör det. Det innebär en tung administration, säger Jonas Källman, Engineering Quality Manager vid Saab Aerostructures.

Inför varje projekt analyserar Saab vilka processer som krävs, och bygger därefter de nätverk som behövs.

– För tio år sedan arbetade vi mer med ritningar och byggde fullskalemockupper. Vi fick också filer via olika fysiska datamedia. Nu arbetar

vi mycket mera online med 3Dmodeller i datorerna.

Jonas Källman säger att den stora revolutionen är att it sprids till alla funktioner i företaget.

– Vi kan föra över all information mellan olika funktioner och utgå från samma grunddata. Då kan vi simulera funktioner, produktionsförlopp och monteringsmoment och göra misstagen i it-miljön i stället för i verkligheten.

I flygfabriken monteras luckorna vid åtta stationer där montörerna får alla anvisningar i 3D på skärmar. Här finns inga ritningar eller monteringsanvisningar på papper.

Vad vinner man på att jobba så här?

– Vi jobbar med samma data i realtid. Med våra konstruktionssystem kan vi gå direkt från prototyp till serieproduktion eftersom vi gör väldigt många simuleringar i datorsystemen.

It-systemen gör det också smidigare att lägga ut utveckling, konstruktion och produktion på

externa partners. Samtidigt blir det också lättare att ta hem produktionen eller byta leverantörer. Man får också större precision med jiggar för tillverkningen. Förr fick man ha en fysisk moderjigg, den finns i dag virtuellt. Problemet med att olika bitar ska passa ihop finns fortfarande kvar men är lättare att lösa när alla arbetar med samma digitala underlag.

– Vi kör också mycket med webbmöten med Boeing då kan vi tala med varandra och samtidigt titta på datorpresentationer eller CAD-filer och direkt ändra i konstruktion och liknande. För skickade vi en massa fax med ritningar och annan dokumentation – och det är inte mer än tio år sedan, säger Jonas Källman.

Har ni haft några problem?

– Vi har haft en del mindre problem med tillgänglighet. Men det är inte större än de vi har i våra egna system.

Tidsskillnaden mellan USA och Europa ställer till en del svårigheter. Men det är egentligen värre för Boeing som också har leverantörer i Asien.

Vad har ni lärt er av detta arbets­ sätt?

– Vi har ju en stor bredd på det vi gör och därmed blir ju arbetet åt andra en form av benchmarking där vi ser vad som fungerar. Det här sättet att arbeta kommer att öka och vi gör ju allt mer och mer digitalt, till exempel beställningar, leveransbesked och så vidare. It-systemen blir också allt bättre integrerade med varandra där konstruktion och beredning med mera finns i samma system, säger Jonas Källman.

Smart fakta Saabs kontrakt med Boeing är inledningsvis värt cirka 800 miljoner kronor, och beräknas totalt omfatta flera miljarder kronor. Boeings Dreamlinerprogram initierades 2004 och första flygning skedde den 15 december 2009. Planet tillverkas i stora delar av komposit.

+ Sensor Control går ihop med Elektroautomatik.

Samgåendet ger en av Nordens starkaste visionleverantörer. Vision är en metod för att på ett beröringsfritt sätt, med hjälp av kamera, guida robotar, automatiskt avsyna och mäta produkter m.m.

Vi hälsar gamla och nya kunder välkomna till oss.

Elektroautomatik.

Elektroautomatik är ett företag som hjälper sina kunder med att: Effektivisera och kvalitetssäkra kundernas produktion och logistik genom framsynta automationslösningar. www.sensorcontrol.se

www.elektroautomatik.se

Industriell Ethernet

Seriekommunikation och nätverk

Trådlös kommunikation

Embeddeddatorer

Dags för fräschare nätverk?

FOR EXPERT SOLUTIONS IN OPTICS AND OPTOELECTRONICS

8-portars Ethernetswith som hanterar PROFINET-enheter

Vi har prylarna!

The basis of our offer is a strong innovative capacity based on leading, cutting-edge expertise within physical and geometric optics. Our main fields of expertise are dimension measurement, 3D image processing, spectroscopy, geometric optics and light sources. www.optronic.se

Spänningsmata dina enheter, 24/48 VDC Power over Ethernet Telefon 08-733 00 20

E-post info@catab.se

Förläng kommunikationen genom att konvertera PROFIBUS till fiber Webb catab.se

Software Solutions for Real-Time Success.

Wonderware Scandinavia AB Lundavägen 143, 212 24 Malmö www.wonderware.se

Hantera snabba förändringar med bibehållen produktionskvalitet och säkerhet med Wonderware MES programvara.

För mer information besök wonderware.com/FlexibleMES och hämta vårt whitepaper “Be ready for changing tastes, a new approach to plant software”.

© Copyright 2013. All rights reserved. Invensys, the Invensys logo, Avantis, Eurotherm, Foxboro, IMServ, InFusion, Skelta, SimSci-Esscor, Triconex and Wonderware are trademarks of Invensys plc, its subsidiaries or affiliates. All other brands and product names may be trademarks of their respective owners.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

16

aktuellt

utbildning

»Vi kan tillföra

»Universitetet

akademin vår syn på arbetet.

får tillfälle till behovs­motiverad forskning.

Oscar Carlsson

Kent Tano

Viktiga exportprodukter inom telekom, energiproduktion och tillverkningsindustri har kommit ur gemensamma forskningsarbeten mellan statliga verk och privata företag.

Kunskap genom ömsesidig nytta Universitetsforskningen och näringslivet kan stärka varandras styrkor och förbättra varandras svagheter. text Waldemar Ingdahl

I Sverige finns en tradition av att forskning, industri och stat samverkar nära varandra. Viktiga exportprodukter inom telekom, energiproduktion och tillverkningsindustri har kommit ur gemensamma forskningsarbeten mellan statliga verk och privata företag. Den sortens djupa samarbeten är inte lika lätta att genomföra i dag, då de statliga verkens roll på marknaden har förändrats. Däremot finns det exempel på framgångsrika internationella samarbeten mellan svenska och utländska myndigheter, företag och universitet. De har inspirerat till regionala samarbeten som också

visat sig framgångsrika.

Samtidigt diskuteras ofta den svenska paradoxen. Statens investeringar i forskning har länge varit bland de högsta inom OECD men det har inte gett motsvarande avkastning i form av tillväxt och kommersialisering av forskningsrönen.

Högskolans näringslivsrelaterade forskningsvolym är så låg som 0,3 procent av BNP enligt en studie från Vinnova – det räknade med doktoranders forskning och deras arbete handlar främst om utbildning snarare än att göra genombrott i forskningen.

På europeisk nivå bedrivs arbete i samarbetsprojekt mellan företag och högskolorna från olika länder. Ett exempel på ett sådant är IMC-AESOP, som utvecklar serviceorienterade nätverksarkitekturer i processövervakande enheter för basindustrin.

IMC-AESOP utgörs av 17 partners från sju länder.

» I Sverige finns en tradition av att forskning,

industri och stat samverkar nära varandra.

Ett av företagen som deltar i samarbetsprojekt är Midroc Automation, en leverantör av industriella system och konsulttjänster, där automationsingenjör Oscar Carlsson berättar: – Vi kan tillföra akademin vår syn på arbetet och då vi kommer att behöva lära oss nya system kan samarbetet med högskolor och universitet ge oss den kunskapen före konkurrenterna.

Konkurrensen inom näringslivet kan ge universitetsforskningen inspiration tillbaka, då egenskaperna i forskargruppen kan bli för likartade.

I näringslivet arbetar man i grupper där medlemmarna väljs efter sina

chef för LKAB:s processteknik och verksamhetsledare för Hjalmar Lundberg Research Center vid Luleå tekniska universitet. Där finns samarbeten för forskningsprojekt, förstudier, doktorandprojekt och även för disputerade forskare.

– LKAB ser samarbetet på lång sikt för att kunna få tillgång till kompetens som är svår att bygga upp i företaget. Universitetet får tillfälle till behovsmotiverad forskning. Erfarenheterna från samarbetet har varit positiva och kommer att stärkas i viss omfattning. Det är också viktigt för akademins långsiktiga finansieringsbehov när den statliga finansieringen minskar, säger Tano.

LKAB donerade hundra miljoner kronor för att stärka och stödja forskningen inom bergsteknik, metallurgi och logistik och för forskning på samhällsomvandling.

Kent Tano är

olika personliga egenskaper. Fler innovativa idéer kan komma fram i en blandad grupp och en del forskare kan göra bättre ifrån sig ute på fältet.

Det behövs för att möta nya förutsättningar och situationer. Akademins forskning sätts under praktiska problems press, vilket öppnar den för sin viktiga uppgift att skapa utveckling, tillväxt och välfärd. Tillgång till forskning, kompetensförsörjning och ständig kompetensutveckling är livsviktigt för företagen. ömsesidigt förtroende och utbyte för att samarbetet ska fungera. Det krävs framsyn att företagen ska säkra framtida kunskap

Det behövs ett

genom att knyta kontakt med blivande arbetstagare och talanger.

Kraftfull, noggrann, tillförlitlig.

Den nya generationen fräsar från Walter Blaxx™ representerar ett tillförlitligt system som utmärker sig genom absolut precision och briljerar med sin höga produktivitet.

Lär känna den oslagbara kombinationen av Blaxx™ och Tiger·tec® Silver redan idag: www.walter-tools.com Walter norden aB Halmstad, Sverige, +46 (0) 35 16 53 00

service.norden@walter-tools.com

AZ_W_Mi_Blaxx_SE_WNO_252x120_RZ.indd 1

powered by tiger·tec® Silver

04.03.13 14:19

Vässa din lönsamhet, våga anta utmaningen!

Svia spetsar din konkurrenskraft på en tuff marknad genom automation och ökad effektivitet. Med vårt PickVision®system begåvar vi robotar med dubbla sinnen – både syn och ordningssinne. Valet står inte mellan flexibilitet, precision eller hastighet. Du har allt i ett system. Med egna ögon identifierar och plockar roboten osorterade detaljer blixtsnabbt, och lämnar dem i exakt position. Dessutom lär du roboten intuitivt och snabbt att plocka nya detaljer. Effektivitet genom korta serier och snabba ställ, helt utan mekaniska omställningar.

Att våra kunder ökar sin lönsamhet med visionära system är tydligt dokumenterat.

Har du råd att inte höra av dig för en kostnadsfri konsultation?

Snabbt och säkert med marknadens främsta produkter

Vi erbjuder marknadens främsta program av förskruvningar och skyddsslang av världsledande fabrikat för krävande applikationer.

Genom att Novum nu ingår i RUTAB-gruppen kan vi även erbjuda ett brett sortiment av specialkablar.

Allt samlat för att vara snabbt och bekvämt tillgängligt!

Läs mer om visionär automation och olika robotutbildningar på www.svia.se

Ska din robot bli bäst i klassen, är det du som måste sätta U TBIL dig i skolbänken! FÖR ADLNLINA G Våra robotutbildningar har alltid stått högt i kurs, därför har vi tagit ett steg till och skapat Svia Robot Academy. Öppen för dig som vet – eller anar – att det finns större potential i din robot. Vi erbjuder ett antal grund- och fortsättningsutbildningar för ABB-robotar, men även i våra egna robotsystem, exempelvis PickVision©. Utbildningen sker i nya fräscha lokaler hos oss i Jönköping.

Välkommen, din robot väntar bara på att du ska komma tillbaka.

Förskruvningar

Skyddsslangar NYHET

NOVOFLEX

Kablar Svensk Industriautomation AB Lidstorpsvägen 12 556 28 Jönköping Tel +46 (0)36 210 00 00 info@svia.se www.svia.se

SVIA utvecklar robotautomation för komponenthantering med ett egenutvecklat, unikt Visionsystem – PickVision© – som ger seende robotar. Sedan 2008 ingår även Animex som en del av SVIA. Tillsammans har vi 50 anställda och omsätter 100 MSEK. Företaget är baserat i Jönköping och Bredaryd.

www.rutab.se 0380-55 50 50

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

18

krönika

Uppenbara fördelar med samverkan Samverkan mellan akademi och företag, samt olika forskningsområden är A och O om svenska ingenjörer och forskare ska kunna hålla ställningarna i dagens styrkeområden och för tillkomsten av nya. text Peter Larsson, Samhälls­politisk direktör, Sveriges Ingenjörer

näringsliv, samt mellan olika sektorer.

Under våren 2012 genomförde Sveriges Ingenjörer en turné där samverkansprojekt uppmärksammades. Förbundets slutsats blev att där samverkan redan sker är fördelarna uppenbara. Kedjan från grundforskning och ända fram till kommersialiserbar produkt blir effektivare och korsbefruktningen mellan olika discipliner uppenbart bättre än annars.

akademi och företag, samt olika forskningsområden är A och O.

uttryckt kol som består av ett enda sammanhängande atomlager. Sällan har det varit så lätt att se de omedelbara vardagliga nyttorna som kommer ur Nobelprisvinnande grundforskning. Väldigt tunna och böjliga tv-skärmar och mobiltelefoner är en möjlighet. Grafénet är starkt böjligt och genomskinligt, det leder dessutom el lika bra som koppar. Hur tänker sig då professorn att europeisk grundforskning som ligger i jämnhöjd med USA och Asien ska kunna leverera patent och produkter (ett område där vi ligger efter)?

Svaret är föga förvånande, samverkan.

Grafen är enkelt

det ett år sedan beskedet om nedläggning av anläggningarna för läkemedelsforskning i Södertälje. Lyckligtvis återuppstår forskningen i nya former och ett stort antal nya företag har, eller står i begrepp att flytta in. Återblomningen känns igen från Uppsala och Lund och borgar för att Life Science-sektorn ska fortsätta vara en framgångsoch framtidsbransch inom svensk forskning och industri.

Förutom läkemedelsforskningen vill Sveriges Ingenjörer sätta strålkastarljuset på två andra områden som är högrelevanta för ingenjörer i Sverige.

I dagarna är

Trots en ökad mängd varsel såväl inom industri- och tjänstesektorn under andra halvan av 2012 visar den senaste konjunkturrapporten från Sveriges Ingenjörer att endast 0,9 procent av förbundets medlemmar uppbär ersättning från A-kassan.

Orossignalerna har ännu inte satt djupare märken i antalet anställda ingenjörer, men om forskning och innovation på teknikområdet ska fortsätta vara en framgångsfaktor för svensk ekonomi behövs en stärkt samverkan mellan akademi och

» Samverkan mellan

men även en japansk och en kinesisk operatör och dessutom en tysk biltillverkare.

På materialsidan sker ständig utveckling inom plast, papper och stål. Nu senast uppmärksammades dessutom professor Jari Kinaret på Chalmers som därifrån kommer att leda en EU-satsning på forskning kring nanomaterialet grafen.

nik Ny u

Det ena är it-telekom och det andra är materialforskning.

Inom samtliga tre områden finns kompetens redan på plats och inom vissa områden är vi redan i dag världsledande. Ibland blir känslan emellertid lite som hos en idrottare.

Talangen finns där och är uppenbar för alla, men frågan är om den kommer att omsättas i resultat. Den riktigt pessimistiske undrar om de bästa prestationerna ligger bakom oss.

Sveriges Ingenjörer menar att dessa styrkeområden vore betjänta av en högre grad av samverkan, inte

minst i kompetenskluster där innovationer från olika sektorer länkas till varandra.

Exempel på detta kan vara visualiseringsteknik som kopplas till medicinsk forskning. Inom telekom har svenska företag mött ökande konkurrens internationellt, men befinner sig ändå på en hög nivå och har en ledande roll när EU kraftsamlar för att utveckla nästa generations mobilsystem 5g. Planen är att de nya mobilnäten ska kunna klara flera tusen gånger mer trafik än i dag. 5g är ett samarbete mellan flera av de stora europeiska mobiloperatörerna,

t

tjäns

JÄMFÖR OCH SÄLJ DINA FAKTUROR TILL DEN SOM BETALAR MEST Du får upp till fem erbjudanden från ledande finansbolag per förfrågan. Tjänsten är kostnadsfri!

FA K T U R

FA K T U R

A KÖ P

ABELÅ

Vi hjälper dig jämföra priser och få bättre och snabbare betalt på fakturum.se - eller kontakta oss på 08-12 13 16 00.

www.fakturum.se

IN FAC TO R

N IN G

G

BLEKINGE TEKNISKA HÖGSKOLA

Kombibearbetning

Sara – en av våra blivande civilingenjörer Vi har traditionellt inriktade civilingenjörsprogram men även helt unika civil- och högskoleingenjörsutbildningar. Dessa är anpassade för nya innovationer och framtidens yrken inom branscher i teknikutvecklingens framkant. Utöver detta har vi ett stort utbud av master- och magisterutbildningar. Läs mer på bth.se >>

Ansök senast 15 april Stansning Kantpressning

Lasersvetsning Laserskärning

Starka koncept För bättre

och mer

intressant B2B-rekl am.



www.se.trumpf.com

Starka koncept för B2B.

E R R Ö T S T T E I I R T S INDU NHANG A M M SA

a r framtid ttning fö ä ts ru fö et ä r e n syn från hållbarh h helhets å c p o s d u d k o re industrin b .F både för unskaps etsarbete k ra n rh b e a r b ig ä ll d å m e g str y r so ins h ableindu knik med in lösninga r industr e it ta fö ra s tr t u s re p u e e /s d v c y tt kon inom in vi kan le weco.se t gör att str y, ett n å w w w.s mpetens e u p o d D r k . e In ts g m e n le p s a b s ä h ustaina fiken? L mbinera s a mma n nserar S fram. Ny m at t ko tt större a o e i d n r n e a ä G g å Sweco la t. n in n mhe vs för att ins utma ch lönsa r som krä vi industr r te affärer o e s n tt ä ä tj s samtliga byggnad erbjuder samhälls o c e w S hället. och s a m