Gymnasievalet

annons

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

gymnasievalet den kompletta gymnasieguiden

JANUARI 2013

Högstadium vs. gymnasium – så skiljer de sig åt

Skolornas studiemetodik – vilken passar dig?

Hur väljer man rätt?

– vi hjälper dig!

Skolverkets generaldirektör – välj med hjärtat, tänk med hjärnan Programutbud

Antagningen

– allt du behöver veta

– viktiga datum

Yrkesförberedande – minskar arbetslösheten?

Lundsbergs Skola

Små klasser – handplockade lärare – klassisk campusanda Läs mer om Sveriges mest anrika internatskola på www.lundsbergsskola.se.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

2

LEDARE

Ta för dig av den här chansen!

Att välja gymnasium är svårt men viktigt. Du kan söka vilken skola du vill i hela Stockholm. För att göra ett så bra val som möjligt bör du se till att sätta av tid för att samla in information om utbildningarna och förebereda dig. Det handlar trots allt om din framtid!

Att välja gymnasieutbildning är ett första steg mot ditt framtida drömyrke. Det är ett stort och viktigt val du ska göra som kräver bra information och en del förberedelser. Jag tror att valet blir lättare om du försöker ställa dig själv några grundläggande frågor; vilka är mina intressen och vad vill jag syssla med i framtiden?

De är inte alltid lätta frågor att besvara. Förhoppningsvis har du hjälp av nära och kära som du kan prata med. De kan själva berätta om sin gymnasietid och hur de tänkte kring sitt val. Visserligen har gymnasieskolan förändrats oerhört mycket de senaste decennierna. Du kommer att gå i en gymnasieskola med nationella prov, behöriga lärare och större möjligheter att gå en spetsutbildning.

Men det brukar hjälpa att tänka högt och prata om vilka alternativ som finns, även om det numera är en ny gymnasieskola.

En person som är expert på att hjälpa till med gymnasievalet är studie- och yrkesvägledaren. De är inte bara skickliga på att veta vilka utbildningar som kan passa varje individ, utan de har även en bra överblick över vilka utbildningar som finns i hela Stockholm. Kanske finns just din drömutbildning bara på ett ställe i hela Stockholm?

för de elever som söker sig över kommungränserna har vi i Stockholms län infört en gemensam gymnasieregion och i För att underlätta

Lotta Edholm (FP) Skolborgarråd, Stockholms stad

dag är det alltså möjligt att söka till vilket gymnasium som helst. Det ska vara lätt att välja utbildning, oavsett vilken kommun skolan ligger i. det är positivt att unga människor är villiga att resa lite för att få sin drömutbildning.

Själv hade jag inte det valet. Jag gick i gymnasiet i Västerås på 1980-talet.

Det var en annan tid och som elev var man förpassad till den skola som

Jag tycker att

» Det är bra när

skolan ställer höga krav och har stora förhoppningar och förväntningar på eleverna.

låg närmast hemmet. Människor var helt enkelt mindre fria då. Som politiker blir jag stolt över den förändring vi har åstadkommit sedan dess. samhällsvetenskapligt program vilket passade mig bra då jag alltid varit intresserad av politik. Det var en fantastiskt roligt tid då jag skaffade viktiga kunskaper och fick nya spännande perspektiv. Gymnasiet lägger grunden för vuxenlivet.

Jag gick själv

Det är bra när skolan ställer höga krav och har stora förhoppningar och förväntningar på eleverna. Då tillåts man att växa som individ.

De som väljer att gå högskoleförberedande program på gymnasiet får en utbildning som lägger grunden inför fortsatta studier på högskola och universitet. Det finns flera spännande samarbeten mellan gymnasieskolor och högskolor där elever kan läsa universitetskurser redan på gymnasiet. yrkesprogram får en utbildning som leder till jobb efter examen eller fortsatt yrkesutbildning. Yrkesutbildningar bedrivs i nära samarbete med företag från branschen, så att eleverna får tillgång till den senaste utrustningen och kunskaperna. Självklart har alla elever på yrkesprogrammen rätt att läsa in högskolebehörighet.

De som väljer

Stockholms stad har tagit fram en hemsida där man kan jämföra och läsa mer om utbildningarna som finns. Dessutom har många skolor informationsträffar och öppet hus, där man kan prata med elever och lärare för att få en mer konkret bild av skolan.

Att gå på gymnasiet får individer att växa och det här är ett steg mot att bli vuxen. Se till att sätta av tid för att göra ett så bra val som möjligt.

av den här chansen att få välja gymnasium!

läs mer om...

08

12

14

22

04 Stor programguide 06 Hur går ansökan till?

08 I valet och kvalet – hur ska man välja?

10 Gymnasiet – en omställning 12 Profilintervju – Skolverkets generaldirektör 14 Privat eller kommunalt – att tänka på 16 Studiemetodik – olika vägar till kunskap 18 Studieförberedande program 20 Yrkesförberedande program 22 Krönika

Ta för dig

gymnasievalet

Detta är Smart Media

Projektledare: Jakob Darlin, jakob.darlin@smartmediapublishing.com Produktionsledare: Daniel Sivertsson, daniel.sivertsson@smartmediapublishing.com Affärsutvecklare: Marcus Carloni, marcus.carloni@smartmediapublishing.com Text: Malin lundgren, Ofelia Graah-Hagbäck Grafisk formgivning: Smart Media Publishing AB Layout och repro: Ivar Bigestans Distribution: Svenska Dagbladet, januari 2013 Tryck: V-TAB Södertälje Smart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email redaktion@smartmediapublishing.com · www.smartmediapublishing.com

Smart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman­satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund­ läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande ­tidningens hela spridningsområde och selekterar automatiskt ut den målgrupp som är i marknad för före­ tagets produkter och tjänster.

Riksgymnasiet för döva och hörselskadade Hos oss får du:

• Välja bland alla nationella program • Hörselteknik i världsklass • Undervisning i små grupper • Studera och umgås med likasinnade • Välja undervisning på teckenspråk eller på talad svenska med hörselteknik som stöd • Ett ordnat boende • Chans att kombinera studier med en elitsatning i fotboll eller basket

Hos oss går elever med:

• Dövhet • Hörselnedsättning • Grav språkstörning • Kombinerad syn- och hörselnedsättning

Sök senast 15 februari 2013

Örebro kommun • orebro.se • 019-21 10 00

Följ oss:

Sök till oss!

Boka in öppet hus 2013 Stockholms stads gymnasieskolor Skola BernadottegymnaSiet

12/2 kl 18.00

Se skolans webbplats för info.

BlackeBergS gymnaSium

29/1 kl 17.00–20.00

Info. kväll 7/5 kl 18.00–19.00

Bromma gymnaSium

16/1 kl 18.00–21.00

enSkede gårdS gymnaSium

16/1 kl 18.00–20.00

eSS–gymnaSiet

Se skolans webbplats för info.

gloBala gymnaSiet

24/1 kl 17.00–20.00

Öppna dörrar v.16

kiSta gymnaSium

19/1 kl 12.00–15.00

Prova på dagar 25–26/4 kl 08.30–14.00 (prova på dagar bokas via SYV)

kungliga SvenSka BalettSkolan

19/1 kl 10.00–15.00

kungSholmenS gymnaSium/ StockholmS muSikgymnaSium

Open House 23/1 kl 18.00–20.00 Öppet hus 24/1 kl 18.00–21.00

Open School Day 10/4 kl 08.30–15.00 Öppen skoldag 10/4 kl 08.30–15.00

kungSholmenS väStra gymnaSium

31/1 kl 18.00–20.00

7/5 kl 18.00–20.00

kärrtorpS gymnaSium

22/1 kl 18.00– 21.00

Info. kväll 7/5 kl 18.00–19.30

lindeparkenS gymnaSieSärSkola

Se skolans webbplats för info.

midSommarkranSenS gymnaSium

31/1 kl 17.00–19.00

25/4 kl 17.00–19.00

norra real

22/1 kl 18.00–21.00 Öppen skoldag 30/1 kl 12.00–16.00

Öppen skoldag 2/5 kl 12.00–16.00

roSS tenSta gymnaSium

26/1 kl 11.00–14.00

Info. kväll 25/4 kl 18.00–20.00

ScengymnaSiet S:t erik

26/1 kl 11.00–15.00

Öppen skoldag 6/5

S:t erikS gymnaSium

26/1 kl 11.00–15.00

Öppen skoldag 6/5

Spånga gymnaSium

23/1 kl 18.00–20.30

Gy-info & djurexpo 5/5 kl 11.00–16.00

Stockholm Science & innovation School (SSiS)

5/2 kl 18.00–20.00

23/4 kl 18.00–20.00

StockholmS hotell- och reStaurangSkola

16/1 kl 18.00

16/4 och 17/4 kl 18.00

StockholmS rh-gymnaSium

Se skolans webbplats för info.

StockholmS tranSport- och FordonStekniSka gymnaSium (StFg)

26/1 kl 11.00–15.00

Södra latinS gymnaSium

23/1 kl 17.00–20.00

the international School oF the Stockholm region (iSSr)

Se skolans webbplats för info.

thorildSplanS gymnaSium

19/1 kl 12.00–16.00

öStra realS gymnaSium

Info. kväll 7/5 kl 16.00

utbildningsförvaltningen

Info. kväll 16/4 kl 18.00

Info. kväll 8/5 kl 16.00–18.00

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

4

a kt uellt

programguide

Stor guide – arton nationella program Programdjungeln är svår att rota igenom. Som en hjälp på traven listas här de arton nationella programmen, de vanligaste inriktningarna och framtiden. text Malin lundgren

Humanistiska programmet

Det humanistiska programmet fokuserar på människan som individ och som grupp. Hur formar historia och kultur våra perspektiv? Elev-

YRKESPROGRAM Barn- och fritidsprogrammet

Detta är det perfekta programmet för den som vill jobba med människor efter sin gymnasieutbildning. Med inriktningarna pedagogiskt arbete, socialt arbete och fritid- och hälsa, finns det flera olika arbetsmöjligheter i framtiden såsom barnskötare, personlig assistent eller personlig tränare. Med hjälp av tillägg blir eleven behörig till högskola och universitet

Restaurang- och livsmedelsprogrammet

Kreativitet är ett ledord för att kunna skapa välsmakande och vackra maträtter och bakelser. God service och samarbetsförmåga lärs ut och testas.

Konditor, bagare, kock och servitris eller servitör är några användbara yrken för den som gått detta program.

Naturbruksprogrammet

Djur, natur och jordbruk ligger i fokus. Beroende på inriktning finns även specifika profiler för att kunna ge eleven vad den behöver för sitt framtida yrke. Den som vill jobba

...TOLK FORSKARE STATSVETARE KONSTNÄR INFORMATÖR PRODUCENT POLIS MARKNADSFÖRARE FÖRETAGSLEDARE FÖRFATTARE CIVILEKONOM MUSIKER INREDARE ...DRAMATIKER FLYGLEDARE LÄRARE TECKNARE PSYKOLOG CONTROLLER ARTIST LOBBYIST JOURNALIST SCENOGRAF SOCIONOM...

DESIGNER PROJEKTLEDARE samhällsvetenskapsprogrammet ARKITEKT KURATOR JURIST...

BETEENDEVETENSKAP SAMHÄLLSVETENSKAP

...HM...

estetiska programmet

BILD FORMGIVNING programmet nskaps vete älls h MUSIK am •s et m TEATER m ra o

Samhällsekonomi är ett viktigt inslag i ekonomiprogrammet, liksom företagsamhet och organisationers uppbyggnad. Med inriktning mot bland annat juridik kan även grunderna för den som vill bli jurist läggas. Rättssystemets grundstenar sammanfattas här och diskuteras. Efter fullföljda gymnasiestudier är eleven behörig till så gott som alla samhällsutbildningar på högskole- och universitetsnivå.

Här lär sig eleverna hur datorer fungerar på ett tekniskt plan. It och ingenjörskap går tätt ihop. För eleven som vill bli civilingenjör finns inriktningen informationsoch medieteknik, och för den som hellre vill bli arkitekt finns samhällsbyggande som en inriktning.

Gemensamt för inriktningarna är bredden för vidarestudier.

Detta är programmet för eleven som är serviceinriktad och älskar att bemöta andra människor. Traditioner, etnisk bakgrund och andra saker som skiljer oss människor åt ligger i fokus för att eleven ska få en förståelse för människors olikheter, och använda den på ett korrekt sätt. Språk är också viktigt för att bland annat kunna bemöta gäster från andra länder.

ekonomiprogrammet

EKONOMI JURIDIK Samgymnasiet Mälarvägen 2 Järfälla 08 - 580 283 01 www.samgymnasiet.se

nära Jakobsbergs STN

g

pr

Ekonomiprogrammet

Teknikprogrammet

Hotell- och turismprogrammet

ÖPP E

Detta är programmet för den som är mer samhällsintresserad. Samhällsprogrammet är ett av de program som sedan den nya gymnasiereformen fått en mediainriktning. Den inriktningen ger bland annat behörighet till olika typer av journalistutbildningar. Men även klassiska samhällsinriktningar finns för den som vill bli politiker eller genusvetare.

Här får eleven chans att utveckla sig inom ett intresseområde inom skapande. Det kan handla om allt från bild och form till musik, dans eller teater. Digital media, för den som vill bli webbredaktör eller filmskapare finns också. Entreprenörskap är en viktig del av alla inritningar. Efter fullföljda studier på högre nivå finns stora möjligheter att försörja sig som frilansare.

isk a

Samhällsvetenskap

Estetiska programmet

Vård- och omsorgsprogrammet

Hälso- och sjukvård, äldreomsorg och psykologi är framträdande ämneskategorier på det här programmet.

Detta är programmet för den som vill lära sig att hjälpa människor i olika situationer. Programmet är utformat som ett yrkesprogram för att ge eleverna möjlighet till arbetsplatsförlagt lärande. För den som vill läsa vidare på universitet eller högskola, för att bli sjuksköterska, läkare eller psykolog, kan kurser läggas till från början.

es t et

Det naturvetenskapliga programmet klassas som gymnasieskolans bredaste program. Natur kan även läsas som en inriktning på det tekniska programmet. De behörigheter som behövs för att komma in på högskola eller universitet läses in tillsammans med kemi, fysik och biologi. Yrken som detta kan leda till är bland annat biotekniker, läkare, fysiker och mycket annat.

om en framtid som polis kanske är det som lockar.

a mm et •

Naturvetenskap

erna lär sig att tolka och analysera vetenskapligt i humanistiska ämnen.

Språk och dess uppbyggnad är en viktig grundpelare. Då människors beteenden står i fokus sker mycket av inlärandet genom möten, studiebesök och utbyten av olika slag.

ekonomiprogr

HÖGSKOLEFÖRBEREDANDE PROGRAM

T

S U H TORSDAG

31/1

17:00 - 19:30

TRÄFFA ELEVER OCH PERSONAL SE VÅRA LOKALER, UTSTÄLLNINGAR, LIVEMUSIK, TEATERREPETITIONER PASTASALLAD / FIKA

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

5

programguide

a k t uellt

och inriktningar med hundar eller hästar väljer naturbruksprogrammet med inriktning djur och sedan häst- respektive hundprofil. Sedan finns även jordbruksoch trädgårdsinriktning.

munikatör, receptionist och ekonomiassistent är några yrken för den som väljer inriktningen administrativ service. Butiksäljare och varumottagare passar bättre för den som väljer handel- och serviceinriktningen.

Bygg- och anläggningsprogrammet

Hantverksprogrammet

Med hjälp av det här programmet har eleven stora möjligheter att bli egenföretagare inom vald yrkesinriktning inom byggbranschen. De fem nationella inriktningarna som finns är anläggningsfordon, husbyggnad, mark och anläggning, måleri och plåtslageri.

Med tillval inom svenska och engelska blir eleven även behörig till vidarestudier trots att det är ett yrkesprogram.

Ett yrke inom textilbranschen, frisör, eller snickare är några yrken efter hantverksprogrammet. Många skolor erbjuder även lokala inriktningar.

Låssmed och glasblåsare är exempel på profiler inom inriktningen övriga hantverk. Båtbyggare och möbelsnickare är finsnickeri som har sin egen inriktning på hantverksprogrammet.

El- och energiprogrammet

Industritekniska programmet

Modern teknik och fördjupad hantverkskunskap växlas för att ge en helhetsinriktad professionell behörighet till svåra yrken. Svetsare, underhållsmekaniker och montör är några framtida arbeten. Med fördjupade kunskaper i svenska och engelska finns chans till högskolebehörighet.

Fordons- och

De tidigare elprogrammet och energiprogrammet har slagits ihop till ett och samma program. Det är programmet för den som vill se till att samhället fungerar med hjälp av de viktiga tillgångarna el, energi och vatten. Branschen växer explosionsartat och med fördjupade kunskaper i engelska ges de behörigheter som behövs för att kunna kommunicera internationellt.

transportprogrammet

Detta är programmet för den som gillar bilar, lastbilar och andra mobila maskiner. Godshanteringsinriktningen är till för den som vill bli lagerarbetare eller terminalarbetare.

Lastbilsmekaniker, maskinmekaniker och personbilsmekaniker har sina egna respektive inritningar. Liksom billackerare, lastbilsförare och busschaufför. Eftersom det är ett yrkesprogram erbjuds möjligheten att ta rätt körkortsbehörigheter för valt yrke, så att eleven har rätt kompetens för arbetsmarknaden.

Handels- och administrationsprogrammet

När drömmen är att få driva sin alldeles egna butik, eller om det är ett kontorsjobb som administratör som lockar, är detta rätt program. Kom-

VVS- och fastighetsprogrammet

För den som vill jobba med fastigheter, kyl- och värmepumpar eller ventilation är det här rätt program.

Det är uppbyggt likt det tidigare energiprogrammet, men har fått en mer specifik profilering sedan gymnasiereformen 2011.

Smart fakta På sajten gymnasium.se finns samlad information om alla program, inriktningar och på vilka skolor där dessa program erbjuds. Sajten beskriver även vilka behörigheter som behövs för att komma in på programmen och vilka tillägg som behövs för vidarestudier efter yrkesprogrammen.

Övriga program och möjligheter Om inget av dessa nationella program skulle passa finns det en mängd andra program och inriktningar.

• Individuella program finns för den som saknar vissa behörigheter. Beroende på vilken typ av behörighet som saknas finns olika alternativ. Om det bara är någon enstaka kurs som behöver läsas upp finns ofta chansen att läsa upp detta i sommarskola.

• Spetsutbildningar är till för den som är lite vassare och vill nå upp till universitetsbehörighet snabbt. På dessa utbildningar samarbetas det tätt med högre studier och eleven utvecklar tidigt en god förmåga att kritiskt analysera och tolka akademiskt material.

• Internationella skolor, med studier både i och utanför Sverige, är till för den internationellt medvetna eleven.

Du läser först ett förberedande år i Sverige och två år utomlands.

• Idrottsutbildningar är inte till för den som enbart är sportintresserad. Här ställs höga krav på eleven att antingen redan vara, eller vara på god väg att bli, en riktig elitidrottare. Några exempel på sporter är bilsport, cykling, fotboll, golf, simhopp, skidlärare och tennis.

• Sjöfartsutbildning är vägen för den som vill ge sig ut till havs. Eget ansvar för säkerhet och drift ombord är viktiga inslag. Eleven måste vara beredd på vad den ger sig in i – eller rättare sagt – ut på.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

6

a kt uellt

antagning

» Hur fungerar

undervisningen i skolan? Hur stor är skolan? Vad erbjuder den?

Charlott Andersson

Under vecka fyra kommer ett brev hem till alla niondeklassare där elevens inloggningsuppgifter för att kunna ansöka till gymnasieskolan står.

Hur går det till att söka?

När det är dags att söka till gymnasieskolan är det många saker att hålla reda på. Efter att själva valet är gjort är det fortfarande en del pusselbitar som saknas innan själva antagningen. text Malin lundgren

Var söker jag?

Ansökan till den svenska gymnasieskolan sker i första hand via elevens hemkommun. I många fall har större regioner gått samman och skapat en överskådlig ansökningsbas med ett gemensamt ansökningskansli för flera kommuner. Det är tillåtet att söka till en skola utanför sin egen region eller kommunsammanslagning, men ansökan ska alltid göras till hemkommunens antagningskansli.

– Läs på så mycket som möjligt om de olika programmen och de olika skolor som erbjuder de program som du som elev är intresserad av, säger

Charlott Andersson, chef för gymnasieantagningen i Stockholms län.

Vilka behörigheter krävs?

Svenska, engelska och matematik är de grundläggande ämnena som eleven måste ha godkänt i från grundskolan. Utöver det finns fler behörighetskrav till de olika programmen. − För ett yrkesprogram behövs godkänt i ytterligare fem ämnen och för ett högskoleförberedande program krävs godkänt i hela nio andra ämnen, säger Charlott Andersson.

»Besök gärna så

många skolor som möjligt. Glöm inte att ställa frågor.

Charlott Andersson

Hennes tips är att kolla upp behörigheterna redan innan det preliminära valet, även om det är baserat på

höstterminsbetyget. Efter preliminärantagningen finns även chans att göra omval. − Många gör någon form av ändring i andra valomgången, och dessutom är det inte ovanligt att medelbetygen höjs från höstterminen till vårterminen, säger Charlott Andersson.

Vad ska jag tänka på vid val av skola?

Många skolor håller vid flera tillfällen öppet hus – både på hösten, i samband med gymnasiemässor, och under våren i samband med ansökningsperioderna. − Besök gärna så många skolor som möjligt. Glöm inte att ställa frågor. Hur fungerar undervisningen i skolan? Hur stor är skolan? Vad erbjuder den? Och glöm framför allt inte att fundera på vart skolan ligger.

Kommer du att orka åka fram och tillbaka varje dag?

Hur söker jag?

Under vecka 4 kommer ett brev hem till alla niondeklassare. I det brevet

står elevens inloggningsuppgifter för att kunna ansöka till gymnasieskolan. − Det är viktigt att detta brev sparas, poängterar Charlott Andersson.

Inloggningsuppgifterna kommer att behövas flera gånger under ansökningsperioden.

Charlott Anderssons tips är att lägga in så många olika utbildningsalternativ som möjligt. Hon säger att det är bra att tänka på att lägga de val du allra helst vill ha så högt upp som möjligt i ansökan. − Om du kommer in på en skola stryks alla lägre val från listan. Det innebär att du bara blir reservplacerad till de val högre upp på listan som du inte har kommit in på, exempelvis om du saknar vissa behörigheter, säger Charlott Andersson.

Hennes rekommendation är att ha med minst fem olika val, men allra helst fler. − Du ska inte välja för snävt, och först efter att ansökan har stängt när du hör vad kompisen har valt, tänka ”oj, den där hade jag inte tänkt på, den hade jag också velat välja”, tipsar hon.

Viktiga datum att hålla reda på • 21 januari öppnar gymnasieantagningen i Stockholms län. Inloggningsuppgifter skickas hem på posten. Det första eleven ska göra efter att ha loggat in på portalen är att kolla så att höstterminbetygen är inlagda och att de verkar stämma.

• 15 februari, senast klockan 24:00, måste eleven ha gjort sitt preliminära val. Tänk igenom valet noggrant och strukturera det så som du allra helst vill ha det. Ta hjälp av studie- och yrkesvägledare, föräldrar, vänner, men glöm inte att valet i slutänden ska vara ditt eget.

• 19 april, under eftermiddagen, kommer de preliminära resultaten att presenteras.

Dessa är baserade på höstterminbetygen och kommer med största sannolikhet att förändras. De preliminära resultaten är till som en vägledning för att veta ungefär hur många som är intresserade av platserna.

• 23 april öppnar andra val­ omgången och håller öppet till den 15 maj. Här har eleven chans att strukturera om valen.

• Skolavslutningen brukar vara i början eller mitten av juni.

Gå in på portalen och dubbel­ kolla så att betygen har uppdaterats till vårterminens slutbetyg.

• 28 juni presenteras det slutgiltiga resultatet baserat på vårterminsbetyget. Därefter finns möjlighet att komma in på reservplatser.

STOCKHOLMS TRANSPORT OCH FORDONSTEKNISKA GYMNASIUM – utbildning som skapar vägar för framtiden

VÄLKOMMEN TILL ÖPPET HUS LÖRDAG 26 JANUARI 2013

• Lastbil och mobila maskiner • Personbil/MC • Transport • Vuxenutbildning

www.stfg.se

S U H 9 T 17-1 E P l. ÖP 1 k / 22

- INNERSTADSSKOLAN FÖR ALLA!

NV+SA+EK+TE Naturvetenskaps- och Samhällsvetenskapsprogrammet Ekonomi- och Teknikprogrammet Tisdagen den 22 januari kl. 17-19 är det öppet hus i Eskilstuna, Falun, Göteborg, Karlskrona Norrköping, Sollentuna, Stockholm Sundsvall och Örnsköldsvik. www.mikaelelias.se

Vi är den stora skolan med lång tradition och bred kompetens.

Vi har trygga och erfarna lärare och bedriver projekt i samarbete med samhälle, yrkesliv och internationella kontakter.

Vi erbjuder en väl fungerande skolhälsovård samt specialpedagoger.

Thorildsplans gymnasium har eget skolkök och bibliotek, samt egen idrottshall och gymanläggning. Närheten till tunnelbanan och rikligt med grönområden gör oss attraktiva.

Vill du träffa lärare som är inspirerande, professionella och drivande i sina ämnen?

Möt din framtid på Thorildsplans gymnasium!

Besök oss på www.thg.se

EE

EK

IM

NA

SA

TE

För dig som vill vidare.

Mycket vidare.

us h t pe Öp 1 2013 19/ 12-16 kl SVD_2013_21/1.indd 1

2012-11-28 15.48

annons

annons

Drottning Blankas gymnasieskola – för den drivne och kreative Framtidstro, kreativitet, personligt och glädje är ledord man arbetar efter på Drottning Blankas Gymnasieskola, som startade sin första skola 1996. Skolan finns idag på tio orter i västra och södra Sverige och en ny skola planeras i Stockholm till skolstarten augusti 2013.

Vad utmärker Drottning Blankas gymnasieskola?

– Att våra elever trivs bra vilket framkommer när de pratar om skolan.

Eleverna på vår skola tycker att de blir sedda och att de under åren hos oss växer i sig själva och inte bara kunskapsmässigt, säger Sara Olsson, marknadskoordinator.

Vilka elever dras till er skola?

– Drivna, kreativa och nyfikna elever.

De som helt enkelt vill ha mer än bara den teoretiska grunden. Vi strävar efter en anknytning till olika branscher på bred front genom att erbjuda olika profiler på våra program som exempelvis ekonomiprogrammet med inriktning ekonomi och profil mäklare där vi startar ett samarbete med Svensk fastighetsförmedling.

Syftet med olika samarbetspartners utanför skolan är att man på olika sätt vill verklighetansknyta kunskapen.

– Vi vill visa eleverna att de har nytta av kunskaperna även utanför skolan och låta dem komma ut i verkligheten och sätta allt i ett sammanhang. Vi belyser även ämnen ur olika perspektiv

– Ett litet personligt gymnasium i gårdsmiljö

P

å Järna Naturbruksgymnasium bedriver vi en liten skola som vi är mycket stolta över. Sedan 1999 har vi utbildat gymnasieelever i ekologiskt hållbart jordbruk och djurhållning vid Nibble Gård – Sveriges äldsta biodynamiska mjölkgård med eget mejeri.

genom att blanda in flera andra ämnesområden för att ge eleverna en känsla av helhet i hur kunskaperna hänger ihop med varandra.

Tanken med samarbetspartners är också ett sätt att få in foten i framtida arbetsliv och även ge eleven en möjlighet att praktiskt orientera sig i yrkeslivet.

– Vi vill hitta elevernas egna driv och visa att samhälle och värld hänger ihop med skolan, förklarar sara Olsson avslutningsvis.

Vårt naturbruksprogram har inriktningen LANTBRUK, och för att kunna ge våra studenter en så bred förståelse för det ekologiska helhetstänkandet som möjligt, håller vi programmet brett.

Skolans närområde är unikt i odlingssammanhang och bjuder på en mängd olika praktikplatser där eleverna praktiserar under både kortare och längre perioder under alla tre årskurser. Sommaren mellan åk2 och åk3 gör eleverna en 12 veckors långpraktik där de är fria att fördjupa sig inom det område som intresserar dem mest.

PROGRAM PÅ DROTTNING BLANKAS GYMNASIESKOLA I STOCKHOLM • Ekonomiprogrammet

Ekonomi – MÄKLARE • Ekonomiprogrammet – JURIDIK • Estetiska programmet – Bild- och formgivning – MODEDESIGN • Samhällsvetenskapsprogrammet Beteendevetenskap – KRIMINOLOGI • Vård- och omsorgsprogrammet RÄDDNINGSTJÄNST

Skolans breda kontaktnät världen över ger våra elever möjlighet att välja en långpraktik såväl i Sverige som utomlands om de skulle önska.

För grundläggande behörighet till högskolan läses extra engelska och svenska, vilket bakas in i undervisningen på ett naturligt sätt för dem som väljer det.

Skolan har idag möjlighet att ta emot elever på tre olika introduktionsprogram: • Programinriktat individuellt val • Preparandutbildning • Individuellt alternativ Inriktningen ska ge förutsättningar för att arbeta inom traditionella lantbruksyrken, starta mångsidiga, småskaliga verksamheter och företag på landsbygden inom växtodling, trädgårds- och grönsaksodling, djurhållning, ekoturism, skogs- och landskapsvård eller arbete inom den ekologiska näringen inom inköp/försäljning, distribution, försäljning, rådgivning, bistånd m.m.

Nibble Gård, 153 91 Järna 08-551 504 07, 0739-165414 kontakt@jarnanaturbruksgymnasium.se

www.drottningblanka.se

www.jarnanaturbruksgymnasium.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

8

f okus

programval

Gymnasieeleverna Linnea, Linn och Anna (fr. v.) delar med sig av sina tankar inför det ofta svåra beslutet om gymnasieprogram.

Svåra val – hur blir det rätt?

Många ställs inför det svåra valet när de ska välja gymnasieprogram – ska jag välja det jag tycker är roligt nu, eller ska jag välja för framtiden?

nära, så man behöver inte alltid åka bort eftersom många söker sig bort, inflikar Anna Sandström.

Malin Nyströms tips till föräldrar, och andra vuxna anslutna till elever som ska välja gymnasium, är att finnas som stöd och bollplank.

Vuxna brukar ha lättare för att tänka långsiktigt och kan hjälpa till med att hitta bra information. Det kan de eleverna en trygghet. − Hjälp dem, diskutera, men låt eleverna själva välja, säger hon.

text Malin Lundgren

Gymnasievalet kan för många elever kännas som sitt livs viktigaste val. Så är det dock inte. Hur du än resonerar så finns det många olika vägar att gå även efteråt. Men för att nå fram kan det vara bra att tänka på vissa saker.

De som väljer med hjärnan, det vill säga det som ger störst chanser till jobb eller den utbildning som verkar krävas för drömjobbet, orkar många gånger inte slutföra studierna.

– Många tappar energin om de glömmer bort, eller väljer bort, att välja med hjärtat, säger Malin Nyström, studie- och yrkesvägledare på Solbergaskolan i södra Stockholm.

Hon säger att båda delarna är lika viktiga och att man som elev måste känna efter vad man vill och känner, även om man inte vet vad man vill jobba med i framtiden.

– Rådfråga gärna föräldrar, kompisar, studie- och yrkesvägledare, men låt valet i slutänden vara ditt eget, säger Malin Nyström. den nya gymnasie­ förordningen som infördes 2011 har alla program delats in mellan yrkesprogram och högskoleförberedande program. Mediaprogrammet har tagits bort och integrerats som ­specialinriktningar på bland annat samhälls- och estetprogrammen – det vill säga högskoleförberedande program. Det gör att de som går tredje året nu, och tar studenten 2013, fortfarande går på det mer yrkesinriktade mediaprogrammet, medan de som går andra året går mediainriktningar på andra program. Mediaprogrammet var ett

I och med

»Det är bättre att välja fel, inse fel, byta linje och gå

klart, än att inte orka med studierna och hoppa av.

Malin Nyström

yrkesförberedande program. − Jag visste för länge sedan att det var media jag ville jobba med, men nu får jag knappt någon praktik alls, till skillnad från treorna, säger Anna Sandström som går andra året på estetprogrammets mediainriktning på Mediagymnasiet i Nacka.

Hennes klasskamrat, Linnéa Petersson, valde däremot ­gymnasieinriktning baserat på sitt intresse för att skriva och intresset för media. − Jag kan tänka mig att jobba som journalist i framtiden, och då kan det vara bra att gå ett högskoleförberedande program, men jag skulle inte orka om det bara var teori. Med en mediainriktning blir det lite annat också, säger hon. − För mig var den bredden viktig, säger Linn Näslund som också går i estet-media, tvåan.

Genom de individuella valen kan elever själva påverka sin utbildning.

Bland annat finns möjligheten att lära sig nya språk, eller lägga till behörighetskurser för högskola som annars inte hade ingått i utbildningen.

Malin Nyström, viktigt att gå gymnasiet. Trots det hoppar många av. Många gånger beror det på att eleverna glömmer att varje kurs spelar roll. På högstadiet gör det ingenting om betygen är låga i åttan, för det finns chans att få högre i nian. På gymnasiet, ifall betygen ska användas till att söka in på högskola, spelar varje kurs från ettan till trean roll. Å andra sidan finns det möjligheter att komma in på drömutbildningen senare i livet eller med hjälp av högskoleprovet. − Det är bättre att välja fel, inse fel, byta linje och gå klart, än att inte orka med studierna och hoppa av, säger Malin Nyström.

Det är, enligt

Det finns alltid chans att bredda sin utbildning ifall man, låt säga halvvägs in i en utbildning, känner att valet har blivit för smalt. − Det gäller att göra en avvägning, men det är otroligt vanligt att byta väg så var inte rädd för att välja ”fel”, säger Malin Nyström.

spelar också in.

Många tror från början att om de väljer något de jättegärna vill gå så kommer de att klara långa resvägar och obekväm pendling. Många klarar det också, men det finns de som ledsnar. Det är inget konstigt med det. − Att gå på öppet hus är ett jättebra tips för att känna av vilken skola man helst vill gå på. Mässor är också bra, men då ska man helst vara förberedd med frågor och redan veta vilka skolor man vill prata med. På öppet hus får du som elev chans att

Valet av skola

insupa miljön och känna av skolan atmosfär, säger Malin Nyström.

Nyström är det viktigt att ta reda på vad skolorna erbjuder.

Har de en matsal eller erbjuds restaurangkort? Finns det en idrottshall?

Hur brukar schemat vara upplagt, är det mycket självstudier eller är det mesta arbetet förlagt i skolan? Hur mycket praktik erbjuds? − Fråga dig själv vad som är viktigt för just dig, säger hon.

Enligt Malin

Mediagymnasiet instämmer. − Jag ville bort från området där jag bodde. Det är bara två bussar för mig, så det går ganska bra. Här var det bara nytt folk att lära känna, säger Linn Näslund. − Det är bara typ en enda från min förra skola, och jag bor rätt

Eleverna på

Smart fakta Med den nya gymnasiereformen som infördes 2011 har nästan varje nationellt gymnasieprogram fått flera olika inriktningar. Det gör att det är lätt att kombinera nytta med nöje.

2013 tar kF gymnasiet ytterligare ett steg närmre näringsliVet genom att gå samman med Fryshusets gymnasium.

Vill du läsa handel eller ekonomi i en miljö som ständigt sjuder aV idéer och entreprenörskap? hus t e öpp 18.00 i kl nuar a 30 j

Kom till Fryshusets Gymnasium! www.gymnasiet.fryshuset.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

10

FOKUS

SKOLFORM

» Gymnasieeleven

» Faktakunskaper

måste även lära sig att bli bra på att sortera ut viktig information, analys­era och tänka steget längre.

räcker inte till för högsta betyg och det upplever många som den svåraste biten.

Anna-Kari Krantz

Louise Olsson

Många upplever gymnasiet roligare då man får rikta in sig mer på de ämnen man är intresserad av.

Högre krav på gymnasieeleverna Elever förväntas ta större ansvar för sina studier på gymnasiet, en uppgift de snabbt måste växa in i.

Tempot ökar och den som vill hänga med bör lägga in en högre växel redan från början. text Ofelia Graah-Hagbäck

Gymnasieskolan är inte obligatorisk i Sverige, vilket grundskolan är, trots det väljer de flesta att läsa vidare på gymnasiet. Skillnaderna mot högstadiet är markanta och elevernas studiesituation förändras i mångt och mycket.

– Generellt förväntas eleverna ta mer ansvar för sina studier men på gymnasiet har varje elev också en handledare/mentor som avsätter tid för uppföljning, och det finns ett skyddsnät som fångar upp elever, säger Anna-Kari Krantz, lärare i svenska på Tibble gymnasium.

Hon poängterar också vikten av

att hänga med från start då gymnasiet är kursformat.

– Alla betyg spelar roll eftersom alla kursbetyg finns med i slutbetyget.

Bästa chansen till bra betyg har den elev som är aktiv under kursens gång. Många elever har bättrat på sina högstadiebetyg i nian och tror att det även fungerar så på gymnasiet.

På gymnasiet gäller dock satt betyg.

Ett E i en kurs i ettan på gymnasiet förblir ett E i kursen i slutbetyget. ett bra hjälpmedel för att nå ett önskat betyg.

– På gymnasiet förväntas eleverna kunna dra slutsatser och se sammanhang inom olika ämnen på ett annat sätt än vad de tidigare varit vana vid.

Faktakunskaper räcker inte till för högsta betyg och det upplever många som den svåraste biten. Att jobba mot kunskapskraven hjälper eleverna att klara av gymnasiets kunskapssyn.

Kunskapskraven är

Är eleverna från högstadiet förberedda inför gymnasiet?

– Gymnasiet innebär nya sammanhang, nya människor, ofta ett

nytt sätt att studera och det är en stor omställning för många. Alla är inte beredda på det.

Vilket råd vill du ge till blivande gymnasister?

– Skaffa goda studievanor redan på högstadiet. På gymnasiet måste man hänga med från början, det är första steget in i vuxenvärlden. Gymnasiet är frivilligt, men när du väl är där får du vara beredd på att jobba.

»Jag förväntade

mig att få ta mer eget ­ansvar för mina studier.

Louise Olsson

Louise Olsson, 18 år, går affärsprogrammet på Hvitseldtska gymnasiet i Göteborg och minns väl hur det var att börja på gymnasiet.

– Jag kom från en liten skola och i den nya skolan gick det fler elever. Det blev en nystart och jag

var inställd på att träffa många nya människor.

Vad hade du för förväntningar?

– Jag trodde att det skulle bli svårt med mycket mer plugg. Jag förväntade mig att få ta mer eget ansvar för mina studier.

Vilken är den största skillnaden mellan högstadiet och gymnasiet?

– Alla började bry sig mer om studierna och lade ner mer tid på dem än tidigare. Det blev allvarligare på gymnasiet. Det var så mycket nya människor och jag var nog inte den som direkt tog för mig till en början.

Det var mycket tryggare i högstadieklassen. Inför proven måste alla tänka mer självständigt då läraren inte längre pekar ut exakt vad som kommer på proven.

Hade du velat veta något innan du började på gymnasiet som ingen informerade dig om?

– Hur viktigt det är att hänga med från början. Man kan absolut inte bara glida, utan måste jobba på or-

dentligt själv. Gymnasieeleven måste även lära sig att bli bra på att sortera ut viktig information, analysera och tänka steget längre.

Alla uppgifter ska lämnas in i tid.

På gymnasiet är allt mer anonymt, det var jag inte beredd på. Många kände sig vilsna i början, det hade varit bra om lärarna underlättat gymnasiestarten på ett lite lättsammare sätt för att skapa trygghet.

Vilket råd skulle du vilja ge till en högstadieelev?

– Tänk på vad du vill göra i framtiden. Gör något kul som har med dina intressen att göra. För den som inte riktigt vet är det bra att bredda sig så att man får många valmöjligheter.

Smart fakta Tre fjärdedelar av alla elever som börjar gymnasiet får ett slutbetyg. Alla slutbetyg ger dock inte grundläggande behörighet till studier på högskola.

ANNONS

us Öppet h n de n lördage uari 26:e jan .00 -15 kl. 11.00

www.scengymnasiet.se

Självständighet i fokus på Scengymnasiet S:t Erik Till Scengymnasiet S:t Erik söker sig elever som är intresserade av scenkonst, produktion och berättande. Skolan erbjuder Estetiska programmet med inriktningarna artist/musikal, dans, musik, musikproduktion och teater.

– Estetiska programmet är högskole- och studieförberedande och öppnar dessutom många bonusdörrar då elever lär sig att våga lita på sin kunskap och sina färdigheter.

Förutom de faktiska kunskaperna mognar eleverna som individer och blir självständiga

hos oss, förklarar Eija Carlsson, rektor på skolan.

Scengymnasiet har gått samman med delar av det Estetiska programmet på S:t Eriks gymnasium på Kungsholmen i Stockholm och bildat ett starkt estetiskt program.

Kopplingen till branschen är nära då de flesta lärarna är yrkesverksamma och har lång erfarenhet.

– Vi har även ett samarbete med Stadsteatern på regelbunden basis vilket är unikt. I

årskurs 3 är det många elever som medverkat som statister i olika produktioner som till exempel Hair.

Forskning visar att elever som går kreativa program klarar sig bra och Eija Carlsson konstaterar att många elever får mycket fina resultat då kreativiteten föder kraft och motivation.

– På vår eminenta dansinriktning till exempel, där man tränar jazz, modern nutida dans, klassisk balett och improvisation, ger

eleverna en föreställning varje år. Att vara med i ett större projekt kräver självständighet och fokus och är också bra förberedelse inför vuxenlivet.

– Det är kul att gå i skolan tillsammans med andra som har samma intresse som en själv. Man får träna dans ofta, göra egna koreografier, stå på scen och samarbeta med andra inriktningar. Lärarna är engagerade, menar Inez Risvall danselev i årskurs 2 på skolan.

Fö bl r di if g r s le amt om da id vi re en ll . s

ÖPPET HUS!

Lördag 26 januari kl 12–14 Tisdag 29 januari kl 18–20 ri Måndag 4 februa kl 18–20 Lördag 9 februari kl 12–14

Vi ger dig alla

möjligheter Oavsett om du vill starta eget, jobba eller läsa vidare.

Business Program

Ekonomiprogrammet

Communication Program

Samhällsvetenskapsprogrammet

Management Program

Naturvetenskapsprogrammet

www.affarsgymnasiet.se/stockholm STOCKHOLM: MEDBORGARPLATSEN 25, 118 72 STOCKHOLM Epost: stockholm@tbschool.se | Telefon: 08-12 20 44 40

Succén fortsätter.

Nu startar vi Tekniska Gymnasiet.

VÅRA PROG R

A M:

IT PROGRAM SCIENCE PR OGRAM TECH PROGR AM

ÖPPET HUS!

nuari Lördag 19 ja kl 12–14 bruari Lördag 2 fe kl 12–14 februari Onsdag 13 kl 17–19

SKAPA FRAMTIDEN

GENOM TEKNIK, INNOVATION & ENTREPRENÖRSKAP.

ll

m ns so de ig ti . r d ram ör Fö i f at bl nov in

vi

Stockholm: Löjtnantsgatan 25, 115 50 Stockholm. www.tekniskagymnasiet.se/stockholm Telefon: 08-522 56 880. Epost: stockholm@tekniskagymnasiet.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

12

PROFILINTER V J U

"Välj med hjärtat, tänk med hjärnan" För ett och ett halvt år sedan tog Anna Ekström över som generaldirektör på Skolverket. En betydande roll där hon står inför stora utmaningar. text Ofelia Graah-Hagelbäck foto Stefan Borgius

Anna Ekström ringer upp mig på utsatt tid, hon har lite bråttom och låter aningen stressad, men mycket entusiastisk. Hon svarar sakligt och allvarligt på mina frågor men rösten vittnar samtidigt om ett starkt engagemang och en vilja att ta tag i de relativt nya arbetsuppgifterna.

Frågan hon brinner starkast för är att alla ska få chansen att lära sig, chansen att genom kunskap utvecklas som människor. De som behöver extra hjälp i lärprocessen ska även få möjlighet till det. Hon vill verka för en jämställd skola där alla har lika rättigheter och möjligheter.

Pojkar och flickor ska bemötas och bedömas på samma sätt. Krav och förväntningar ska också vara desamma.

Vilken är skolverkets främsta uppgift?

– Att bidra till en bra skola för alla elever. Det gör vi genom att stödja, vägleda och utvärdera skolan.

Vi driver också ett mycket aktivt utvecklingsarbete. Det handlar band annat om att ge lärare och rektorer ny kunskap för att kunna förbättra undervisningen.

Vad är din ambition?

– Att Skolverket ska vara en motor i arbetet med att höja elevernas kunskapsresultat och skapa en mer likvärdig skola.

Vilka egenskaper krävs för att klara av rollen som generaldirektör?

Jag tror att man måste ha en kärlek till skolans uppgifter, alltid fokusera på eleverna och de som arbetar i skolan. Det är dem vi är till för.

Vad var det första du tog tag i på din nya post?

– Det var att sätta mig in på djupet i skolsystemet. Samtidigt var vi precis i startskedet med lärarlegitimationerna som är ett mycket stort arbete. Även om det finns mycket som kan bli bättre tycker hon att dagens skola fungerar mycket bra, eleverna trivs, och för många går det också mycket bra. Kunskaperna i engelska är stora och demokratikunskapen som är viktig finns hela tiden med som grund. Men fortfarande finns det dem som lär sig alldeles för lite och allt för många som inte trivs.

Anna Ekström poängterar vikten av att läroplanen och kursplaner skrivits om och blivit tydligare.

– Det är elevernas rätt och ett bra första steg. Vi måste också se till att lärarna har de förutsättningar som krävs för att kunna genomföra lärarjobbet. Det krävs tid och kunskap för att lära sig alla bestämmelser.

Hon konstaterar att det finns länder som lyckas bättre rent kunskapsmässigt och att klyftorna mellan elever och skolor ökat i Sverige. Till viss del beror det på det fria skolvalet

och det är viktigt att kommunerna ser till att skolorna får bra förutsättningar.

Vilken är skolans främsta uppgift och vilken roll har skolan i dag?

– Skolan ska se till att eleverna inhämtar nya kunskaper och värden.

Skolan ska förmedla grundläggande demokratiska värderingar samt respektera mänskliga rättigheter och ta hänsyn till elevernas olika behov.

Dessutom ska skolan främja personlig utveckling.

Vad har föräldrarna för roll under barnens skolgång?

– Föräldrar har en viktig roll. En bra relation mellan skola, föräldrar och elever är en viktig förutsättning för att ge eleverna en trygg skolgång. Är det viktigt att gå på gymnasiet?

– Man bör lära sig så mycket som man har behov av som individ och del av ett demokratiskt samhälle.

Försörjningsmöjligheterna ökar med en bra utbildning – mycket kunskap leder till fria medborgare.

Anna Ekström är nöjd över att kursplanerna och läroplanerna har blivit verklighet i klassrummet. Hon är också nöjd över att man lyckats ta fram viktiga fakta på likvärdighet i skolan, då den enligt en rapport har försämrats.

Hennes råd till blivande gymna-

Strunta i traditionella vägval, kolla alla utbildningar, välj program före skola

annons

Parkour, tricking och gymnastik – utmaningar för båda killar och tjejer Lusten att röra på sig och utmana sig själv är allt som behövs för den som vill utöva rörelseformen parkour. Det gäller att i vilken stadsmiljö som helst kunna ta sig fram på ett effektivt sätt från punkt A till punkt B. – Omgivningen är helt enkelt som en urban hinderbana, säger Jonas Juhl Christiansen idrottskonsulent på Gymnastik­ förbundet.

Han förklarar hur man ska se stan som en utmaning full av möjligheter där man med kreativitet och kroppsrörelser kan ta sig fram på olika sätt genom att exempelvis hoppa över bänkar och betongblock.

– Det är en fri individanpassad form av träning som går att utöva precis så som du själv vill när helst som du känner för det.

Tricking, som är en blandning av kampsport och gymnastik, är en annan fri rörelseform som passar den flexible. Även här är kroppen det enda redskapet, inte ens skor behövs.

– Man tävlar inte i traditionell form inom varken parkour eller tricking, vilket man däremot gör i andra grenar som

exempelvis artistisk gymnastik eller truppgymnastik.

– Genom att satsa på just parkour och tricking vill Gymnastikförbundet lyfta fram aktiviteter som främst vänder sig till unga. Gymnastik är inte bara tävlingsgymnastik! Vi vill underlätta för fler att prova på och kanske hitta en aktivitet som passar just dem och en förening de känner sig hemma i. Inga förkunskaper krävs och det är lätt att starta. Allt som behövs är vilja och rörelseglädje!

För mer info gå in på: www.gymnastik.se/squads

Jonas Juhl Christiansen

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

13

PROFILINTERV JU

»Man måste jobba hårt hela tiden! Det är

höga men inte omöjliga krav.

Ljus framtid för friskolor sister inför gymnasievalet är att de ska välja med hjärtat, men tänka med hjärnan då valet spelar en stor roll hela livet.

– Stäm av arbetsmarknaden och möjligheten till vidare studier.

Strunta i traditionella vägval, kolla alla utbildningar, välj inte efter hur det brukar vara! Välj program före skola.

Gymnasiet skiljer sig från högstadiet i många avseenden och en blivande gymnasieelev bör vara medveten om att all tid på gymnasiet spelar roll då gymnasiet är kursutformat. Alla kurser betygssätts, vilket innebär att det inte går att spara något "till sist".

– Man måste jobba hårt hela tiden! Det är höga men inte omöjliga krav. Det krävs respekt för arbetet.

Men eftersom man läser det man själv valt blir studierna ofta roliga, det är kul att få välja själv. Se gymnasielivet som ett roligt liv.

Hur ska man gå till väga för att få den svenska skolan att tillhöra de bästa?

– Att genomföra reformerna, rusta lärarna. Det finns inga genvägar. Vi behöver kunniga lärare, lärarstatusen spelar en viktig roll. Läraryrket bör ha en hög status och legitimationen kommer att öka förutsättningarna.

Vi måste också se till att skolan blir mer likvärdig så att elevernas sociala bakgrund spelar mindre roll för hur det går i skolan.

– är några av Anna Ekströms råd inför gymnasievalet.

Men varför sjunker skolresultaten?

– De har sjunkit i matematik, naturvetenskap och läsning om vi jämför med 90-talet. Vi tror att en

orsak är att elever i den svenska skolan ägnat sig mycket åt eget arbete och fått mindre lärarledd undervisning, det har i synnerhet missgynnat de svagare eleverna. Det vi kan se är att skillnaderna i skolresultat mellan elever har ökat. Gemensamt för flera av de länder som toppar de internationella kunskapsmätningarna är att deras utbildningssystem har en hög grad av likvärdighet.

Hur ser skolan ut om tio år?

– Då har vi bättre kunskapsresultat och större likvärdighet, vi ska förstås behålla det vi är duktiga på.

Om du fick välja, skulle du vilja gå på gymnasiet i dag eller då när du själv gjorde det?

– Gymnasiet i dag är mycket bra så jag skulle gärna ha gått på gymnasiet i dag. Jag saknar dock lektorerna som förr fanns på skolan med egen forskarbakgrund. Men vi är på gång med en reform om det med!

Smart fakta Namn: Anna Elsa Gunilla ­Ekström Född: 1959 Familj: Man och två döttrar.

Yrke: Generaldirektör för Skolverket sedan 23 maj 2011 Bakgrund: Sekreterare i arbetsdomstolen, planeringschef i Statsrådsberedningen, statssekreterare i Näringsdepartementet, ordförande i SACO.

En friskola är en skola som fått Skolinspektionens tillstånd att bedriva utbildning, och drivs med en annan ägare än den som anordnas av kommunen eller landstinget. De finns på både grundskole- och gymnasienivå.

I och med friskolereformen och den nya lagstiftningen gäller samma regler kring vad som ska ingå i en utbildning för kommunala friskolor som för friskolor. Efter friskolereformen 1992 kan eleverna välja mellan kommunala och fristående skolor. Antalet friskolor har vuxit kontinuerligt, och i dag går mer än tolv procent av grundskoleeleverna i friskolor.

Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, har undersökt hur friskolereformen år 1992 har påverkat elevernas provresultat och betyg.

En ny rapport visar att ju fler friskoleelever en kommun har, desto bättre blir betygen för eleverna i kommunen.

Enligt rapporten så får inte elever bättre resultat av att gå i en friskola jämfört med att gå i en kommunal skola, utan även elever i kommunala skolor gynnas av att det finns många friskolor i kommunen. ”Vi vet inte om det är konkurrensen som gör att skolor förbättrar sig, eller om nya idéer sprids i större utsträckning. Vi finner inte att olika typer av friskolor skulle generera olika effekter”, säger Mikael Lindahl i ett pressmeddelande.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

14

öve rblick

privat vs. kommunal

» Det är oerhört

viktigt att poängtera att alla skolor måste följa den nya skollagen från 1 juli 2011. Skollagen omfattar alla skolor.

Carina Larsson

Om skolan är kommunal eller privat är egentligen inte relevant, anser Tomas Karlsson, utan en elev som står inför gymnasievalet ska kolla efter lärartäthet och vad det finns för utbildningar.

Samma skollag – olika ägare Valet för den blivande gymnasisten ska inte behöva stå mellan en friskola och en kommunal skola då båda måste följa skollagen. Välj skola efter program och våga följa din egen magkänsla. text Ofelia Graah-Hagbäck

I början av 1990-talet genomfördes friskolereformen i Sverige, med syfte att öka medborgarnas inflytande. Den enskilde individen skulle kunna få service som passade de egna behoven och de egna förutsättningarna. Tanken var att mångfalden av alternativ skulle öka.

Elevens val skulle även öka kvalitetskonkurrensen och därmed höja kvaliteten. Kommunala och enskilda anordnare skulle kunna driva verksamheter på samma villkor.

Till skillnad från de kommunala skolorna har de fristående skolorna en annan huvudman, ägare, än

kommunen och landstinget. Både de kommunala skolorna och friskolorna är öppna för alla och ingår i det offentliga skolväsendet i Sverige.

Friskolor finns på grundskole- och gymnasienivå. och kommun haft det totala ansvaret för skolorna.

I dag kan den som vill starta en friskola, så länge Skolinspektionen bedömt och godkänt den nya skolan.

Skolinspektionens mål är att säkra god utbildning i en trygg miljö. Alla skolor inspekteras regelbundet för att säkerställa att regler och lagar efterföljs.

– Det är oerhört viktigt att poängtera att alla skolor måste följa den nya skollagen från 1 juli 2011. Skollagen omfattar alla skolor, poängterar Carina Larsson, pressekreterare på Skolinspektionen.

Hon menar att problem återkommer i alla skolor oavsett om det handlar om friskolor eller kommunala skolor, och att man på Skol­ inspektionen kontinuerligt arbetar med att uppmärksamma bristerna

så att skolorna snabbt kan komma tillrätta med problemen.

– För den som vill ta del av Skolinspektionens beslut går det bra att gå in på vår hemsida, där går det att kolla upp alla våra beslut om olika skolor.

Tidigare har stat

Kommunen ansvarar för att alla i skolpliktig ålder ska få gå i skolan och är det så att en friskola läggs ner är kommunen skyldig att skyndsamt ordna fram nya skolplatser.

– Det händer inte ofta, men det kan hända. När det gäller gymnasieskolan ska man vara medveten om att den nya platsen kanske inte kommer att vara exakt likadan som den på friskolan.

Tomas Karlsson, rektor på Båstad Privata Gymnasium (BPG) och programansvarig på Apelrydsskolan, anser att det egentligen inte går att förorda varken kommunala skolor eller friskolor.

– Om skolan är kommunal eller privat är egentligen inte relevant, en elev som står inför gymnasievalet ska kolla efter lärartäthet och vad det

FRIENDS HAR ETT 90-KONTO, POSTGIRO 90 05 27- 3, OCH GRANSKAS AV SVENSK INSAMLINGSKONTROLL SOM TRYGGAR ATT PENGARNA GÅR TILL RÄTT ÄNDAMÅL.

Vilken är den störta nackdelen?

– Att det är för många friskolor och ibland för få elever på skolorna vilket kan påverka kvaliteten negativt.

De kommunala skolorna har ofta ett större kontaktnät och lättare att få till bra skolhälsovård bland annat.

Har du något tips till den som ska välja gymnasieskola?

Hersby

EK NA SA

SMS:a FRIENDS till 72980 för att skänka 20 kronor till Friends arbete.

Vilken är den största fördelen med en privat skola?

– Att det oftast är kortare beslutsvägar. Ledet från lärare och elever till där besluten fattas är inte lika lång.

Det är mer flexibelt och lärarna har bättre inblick i det som händer.

– Dras inte med i hetsen när du sitter där med 50 olika kataloger, stressad och villrådig. Oavsett skola kan det inte bli jättefel. Välj en skola som känns bra och där du tror du kommer att trivas. Tänk också på att alla utbildningar inte är högskole­ förberedande, det är viktigt att känna till!

Varför tror du att elever väljer er skola?

– Många trivs här. Det är ordning och reda och det uppskattas. Vi jobbar nära eleverna och de får hjälp omedelbart om det är något.

Smart fakta Fler än var tionde elev i grundskolan går i en friskola.

På gymnasiet går ungefär var fjärde elev går på en fristående gymnasieskola. Antalet elever som väljer friskolor ökar.

Källa: Ekonomifakta

nya

Vems sida väljer du?

Hjälp oss att få fler att ta ställning mot mobbning.

finns för utbildningar. Det är ingen större skillnad på programmen och kursmässigt är det i stort sett också detsamma.

– Alla ska nå samma mål men kurserna är öppna för tolkningar. Det finns olika sätt att nå målen, på så vis kan en skola profilera sig. Man vill ju visa upp det som är annorlunda och unikt.

Välkommen till öppet hus lördagen den 26 januari, klockan 12.00 - 16.00.

Hoppas vi ses!

Hersby gymnasium Läroverksvägen 17, 181 42 Lidingö Telefon: 08-731 39 35 Webbplats: www.lidingo.se/hersby Facebook: www.facebook.com/hersby

kvalitetsskolan i Stockholms innerstad HeRMOdS GyMnASiuM är en modern kvalitetsskola i Stockholms innerstad, byggd på lång erfarenhet och inspirerad av världens bästa skolor. Skickliga lärare, stark gemenskap och ideellt engagemang är viktiga delar i vår helhetssyn på utbildning. För oss är det lika viktigt med höga kunskapsmål som att våra elever utvecklas som människor och går ut i livet med självförtroende, social kompetens och förmåga att ta personligt ansvar.

PROGRAM SamhällSvetenSkapSprogrammet naturvetenSkapSprogrammet ekonomiprogrammet eStetiSka programmet teknikprogrammet humaniStiSka programmet www.hermodsgymnasium.se www.facebook.com/hermodsgymnasium info@hermodsgymnasium.se

VälkOMMen till VåRA ÖPPnA HuS » lö 26 jan kl 12-14 » to 7 feb kl 17-20 plats: Brahegatan 10, t-bana Östermalmstorg

olm. legården i Stockh Vi finns vid Hum skolor tar vi innerstads Hösten 2013 star eborg! i Malmö och Göt

VäL

TILL komm ö E 31 j ppET hun anu s

a 8-20 ri

kl.1

TIBBLE, norra StockholmS StörSta utbud av EsTETIska inriktningar

Du undervisas av melodifestivalvinnare, skivartister, skådespelare från scen och TV, koreografer, regissörer och konstnärer som alla är utbildade pedagoger. Allt för att ge dig bästa möjliga utbildning.

På Tibble Estet får alla deltaga i fullskaliga konserter, utställningar, teater- eller musikalproduktioner och göra en studieresa utomlands.

Läs mer på tibble.nu

Attundavägen 1, 183 22 TÄBY | 08-5228 27 00 | info@tibble.nu | www.tibble.nu

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

16

a kt uellt

studiemetodik

Friskolor bra för betygen

När man väljer gymnasieskola kan det vara bra att ta reda på vilken metodik skolan använder – vilket är en del av skolans profilering.

Olika vägar till kunskap Friskolornas arbets­ metodik kan skilja sig från den traditionella skolans.

Vad som är bäst för eleverna är högst individuellt.

» Om man tycker om att vara kreativ är Waldorf perfekt då det är flexibelt.

text Ofelia Graah-Hagelbäck

På Vittragymnasiet Södermalm arbetar man i stor utsträckning med ”case” och eleverna löser problem som är baserade på verkliga situationer. I ett case ingår olika ämnen vilket innebär att undervisningen är ämnesintegrerad.

– Metodiken kommer från Harvard Business School och vi har anpassat den för undervisning av gymnasister, förklarar Linn Karlsson, biträdande rektor på Vittragymnasiet.

Caset presenteras av lärarna, sedan analyseras problemet tillsammans av lärare och elever. I undervisningen förekommer bland annat föreläsningar, seminarier, workshops och laboratorier, hela tiden finns pedagogerna tillgängliga för att stötta och hjälpa eleverna. Efter sex veckor summeras och redovisas det som eleverna kommit fram till skriftligt, muntligt eller kanske genom ett rollspel, det varierar.

Vilka är de största fördelarna med Vittragymnasiet?

– Det ger möjligheter att arbeta på ett helt nytt sätt i ändamålsriktiga lokaler. Skolan är byggd för vår metodik. Vi har föreläsningssalar, grupprum, kontorslandskap och allt som behövs. Vårt sätt att jobba ligger närmare högskolan, här råder högskolefokus från start.

Finns det några nackdelar?

– Har man inte gått grundskolan på Vittra behöver man en tillvänj-

ningsperiod. Nytt och spännande kan också vara jobbigt till en början. Det är ett nytt sätt att tänka.

Vilka söker sig till er?

– De som är intresserade av en icke-traditionell undervisning. Vi har många kreativa elever som njuter av den friare formen och inte är rädda för att testa något nytt.

Har ni något motto?

– Vår idé är att bidra till ökade livschanser genom utbildning och lärande med visionen om ett starkt civilt samhälle med medvetna och ansvarstagande medborgare som gör självständiga val. med en introduktionsperiod. Eleverna får också en mentor som stödjer och följer upp studierna med samtal.

– Det finns inga lärarrum, lärarna är hela tiden mitt bland eleverna vilket gör att det är lätt att få kontakt.

Eleverna trivs här och stannar gärna efter skolans slut.

Varje läsår inleds

lärare i engelska på Kristofferskolan i Bromma – en

Naomi Milestad är

Waldorfskola.

– Grundpedagogiken går ut på att man ska göra kunskapen till sin egen genom att använda den. Vi utgår från tanken, känslan och viljan i lärandet.

Tanken är att arbeta ämnesintegrerat, händer och hjärna ska få sitt i en bra balans. På gymnasiet finns tre program; Waldorf Estet, Waldorf Waldorf och Waldorf Natur. Varje program innehåller olika mycket konsthantverk där programmet Waldorf Waldorf och Waldorf Estet har mest schemalagd hantverksundervisning. Eurytmi förekommer på alla tre programmen. Eleverna övar då koordination och social träning genom rörelse. Ämnet är specifikt för Waldorf och utövas till musik, rytm eller poesi.

Alla tre program är teoretiska och breda vilket ger en ökad variation.

– Det håller många dörrar öppna och är bra för dem som inte vet vad de vill göra efter gymnasiestudierna.

På Waldorfskolan läser man vissa av ämnena i block om cirka tre veckor, under den givna perioden ägnas huvudlektionerna på morgnarna

åt samma ämne.

– Vi använder läroböcker som stöd, men lärandet baseras på elevernas egna anteckningar. ofta i att skriva rent sina anteckningar för redovisning som kan ske muntligt, skriftligt eller praktiskt.

Läxorna består

Vilka fördelar finns på Kristofferskolan?

– Att kontakten mellan elever och lärare är så bra, det uppskattas av alla.

Det går alltid att prata med varandra.

Varje elev har en mentor som håller reda på den enskilde elevens individuella studieplan. Uppstår problem upprättar mentorn en åtgärdsplan för att fånga upp eleven.

Vilka nackdelar finns?

– Om man tycker om att vara kreativ är Waldorf perfekt då det är flexibelt. Är man däremot en elev som behöver mer disciplin kanske det inte fungerar lika bra.

Alla elever får förutom betyg även ett läsårsbrev, där det framkommer hur eleven genomfört sina uppgifter och hur eleven utvecklats.

– Betyg baseras bara på kunskap, men brevet kan även uppmuntra kämparanda. En människa är så mycket mer än bara ett betyg, det tycker jag är viktigt!

Smart fakta Slutbetyg från gymnasieskolan krävs för att få tillträde till högskoleutbildning, kriteriet kallas även för högskolekompetens. Alla gymnasieutbildningar är dock inte högskoleförberedande.

Friskolor är bra för elevernas resultat visar en ny rapport gjord av Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFUA).

Betygen höjs inte bara för de elever som går i friskolan utan även för de elever som går i den kommunala skolan.

Man har funnit positiva samband mellan de kommuner som har en stor andel friskolor och förbättrade skolresultat.

Exakt vad fördelarna beror på har inte framkommit i studien, men enligt teorier kan det bland annat bero på att konkurrensen ökar skolornas incitament att förbättra sig.

Olika pedagogiska metoder kan också spridas mellan skolorna och gynna arbetssätten ytterligare. Många elever upplever att de generellt blir bättre om de i skolans regi får kombinera sina intressen med studierna.

Det finns i dag många friskolor med olika profil som till exempel Fryshusets gymnasium, Vittra gymnasium, Kristofferskolan samt olika idrottsgymnasium.

Källa: Svenska Dagbladet

Läroplan för gymnasieskolan Den nya läroplanen för gymnasieskolan är från och med 2011.

Den handlar bland annat om faktiska kunskaper, normer och värden, elevernas ansvar och inflytande samt bedömning och betyg.

För varje enskilt program och ämne finns också uttalade examensmål utförligt beskrivna. På så vis är det numera lättare för eleverna att få veta vad som krävs av dem för att få högsta betyg. Gymnasiet är kursutformat och varje enskild kurs betygssätts. Den nya utformningen av gymnasieskolan liknar mer högskolestudier och är utvecklad som en sluss in i högskolevärlden.

I läroplanen står också om skolans värdegrund och uppgifter som vilar på demokratins grund. Skolan ska främja inlevelse och förståelse för andra människor samt främja aktning för varje människas egenvärde.

VAD PASSAR JAG SOM?

C

M

Y

CM

MY

Personlighetstestet som ger dig inspiration inför gymnasievalet

CY

CMY

K

Sacos test VAD PASSAR JAG SOM? är en förenklad version av den amerikanske psykologen John Hollands matchningstest.

Testet ger dig en bild av vilka högskoleyrken och -utbildningar som kan passa dig och dina intressen och då blir det lite lättare att bestämma vilket gymnasieprogram du ska välja. Testet ger bara förslag på högskoleyrken.

Testet och mycket mer för gymnasievalet finns på www.saco.se/valjagymnasieprogram

Saco samlar Sveriges akademiker. Tillsammans med våra 22 yrkesförbund har vi mer än 600 000 medlemmar med högskoleutbildning. Därför kan vi mycket om jobb, löner och framtidsutsikter för högskoleutbildade.

Cybergymnasiet Stockholm Prova på som elektriker Prova på som datatekniker

Konsert Filmvisning Bildutställning

Prova på asiatiska språk

Nutidsquiz – vinn priser

är Du humanist?

Gör vårt test!

Kylskåpspoesi – bli publicerad!

[haNTVERK]

[ESTET]

[hUmaNISTISK]

[SamhällE]

Öppet hus Välkommen till

Prova dina ekonomi- och juridikkunskaper Vinn priser!

Kom och lär känna vår skola. Varmt välkommen!

[EKoNomI]

Var frisör för en stund Prova på styling

Spelutveckling med Unity 3D Designa i plastelina Prova på programmering [TEKNIK]

[FRISÖR]

Vanadisvägen 9b

Torsdag

31/1

kl 17.30–19.30

Torsdag

2/5

kl 12.30–15.30 kl 17.00–19.00

Verkligt vettigt vetenskapligt vetande…

[NaTUR]

www.cybergymnasiet.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

18

f okus

studieförberedande

» Jag stod och

vägde mellan två skolor, men efter att ha varit på öppet hus lät jag magkänslan bestämma.

» Blir valet fel är

det jättesvårt att hitta motivationen.

Madeleine Heiman

Sanna Wilgodt

Ett studieförberedande gymnasieprogram leder oftast inte till ett yrke, utan man får behörighet att läsa vidare på universitetet.

Programmen som lägger grund för högre studier Med planer att efter alla grundskoleår läsa vidare på högskola eller un­iversitet, krävs en hel del engagemang, motivation och genomtänkta val för att behålla energin i de mellanliggande gymnasieåren. text Malin Lundgren

Enligt gymnasiereformen finns det sex nationella högskoleförberedande program. Alla dessa ger grundläggande behörighet till högskola och universitet, men för vissa högre studier krävs extra behörighet, som vid önskemål kan läsas in. Ett högskoleförberedande program leder oftast inte direkt till ett yrke. − Visst kan man få enklare jobb.

Läser man till exempel ekonomiprogrammet kan man efteråt få jobb som administrativ assistent, men då behövs ändå mer utbildning senare

för att komma vidare, säger Madeleine Heiman, rektor på Bromma gymnasium. så många valmöjligheter som möjligt efter studenten krävs att eleven lägger ner mycket tid och engagemang på sina studier. − Jag vet inte vad jag vill bli, så jag valde det naturvetenskapliga programmet för att få så många dörrar som möjligt öppna, säger Sanna Wilgodt, elev på Bromma gymnasium.

Madeleine Heiman rekommenderar niondeklassare att prata igenom sina val, både av skola, program och inriktning, med högstadieskolans studie- och yrkesvägledare. − Blir valet fel är det jättesvårt att hitta motivationen, säger hon.

Hon menar att elever inte ska vara rädda för att välja ett yrkesprogram ifall det är vad de känner för, även om hon också säger att högskoleförberedande program öppnar många dörrar till framtiden. − Riskerna med de allt för teoretiska programmen är att många elever redan är väldigt skoltrötta efter

För att få

12 minuter från T-centralen

»Eleven lär sig

successivt att ta vara på sina studier.

Madelenie Heiman

grundskolan och då inte orkar ytterligare tre år, säger Madeleine Heiman. är ett av de högskoleförberedande programmen som fokuserar extra på elevernas förmåga att själva skapa och uttrycka sig med inlevelse. Det är bland annat ett av programmen som har en mediainriktning. Elever som går estetiska programmet kan sedan satsa på yrken inom kultur och andra estetiska yrken. Mediainriktningar har överlag ett mer praktiskt upplägg än andra högskoleförberedande program, men saknar till skillnad från yrkesprogrammen, praktikperioder ute på arbetsplatser.

Sanna Wilgodt säger att valet av skola också är relevant och rekom-

Estetiska programmet

Natur vetenskap

Kompisar Bibliotek

Kunskap genom upplevelse

1200 djur

menderar niondeklassar att gå på öppet hus. − Jag stod och vägde mellan två skolor, men efter att ha varit på öppet hus lät jag magkänslan bestämma vilken av de två skolorna som kändes bäst, säger hon.

Enligt Madeleine Heiman bör eleverna även diskutera sina val med sina vänner och föräldrar, men det är viktigt att valet i slutänden blir ens egna. − När det väl är dags att söka jobb måste det vara något du själv vill jobba med. Du kommer en dag sitta där på arbetsintervjun utan vare sig mamma, pappa eller kompisar, påpekar hon.

analytiska förmåga, säger Madeleine Heiman.

Sedan kan eleven alltid bredda sin linje om den vill det, genom att aktivt tänka igenom sina individuella val. − Jag har läst fördjupningskurser i både biologi och kemi eftersom jag vet att de ger ett högt meritvärde vid ansökning till högre studier, säger Sanna Wilgodt. Överlag är hon nöjd med valet av program och säger att hon inte skulle ha valt annorlunda ifall hon skulle söka gymnasium i dag. − Jag har fått väldigt mycket baskunskaper och det gör att det känns tryggt för mig som ännu inte vet vad jag vill bli, säger Sanna Wilgodt.

För att läsa vidare på högskola eller universitet krävs vissa behörigheter från gymnasieskolan. Beroende på vad planen är att läsa vidare till ställs olika krav, men gemensamt för de breda linjerna är att det är väldigt mycket teori. − Eleven lär sig successivt att ta vara på sina studier, att ta eget ansvar och att utveckla sig själv och sin

Smart fakta

Natur bruk

Berlin Äventyr

Spånga Gymnasium Välkommen på Öppet Hus 23 januari kl. 18.00 till 20.30.

Träffa lärare och elever som berättar om våra utbildningar.

Läs mer på www.spangagymnasium.se

För att komma in på ett högskoleförberedande program ställs höga krav redan från början.

Eleven måste ha godkänt från högstadiet i engelska, svenska, matematik och nio andra ämnen.

Ekonomi

Framtiden

Djurpark

Distra Bygg Gymnasium är skolan för dig som vill ha en praktisk utbildning där stora framtida jobbmöjligheter väntar. När du söker till oss behöver du inte kunna allt, men du skall ha viljan att utvecklas och lära dig så mycket som möjligt!

Vi på Distra har som mål att

göra våra elever anställningsbara och eftertraktade på arbetsmarknaden.Vi erbjuder dig en yrkesutbildning som sammanför dina kunskaper med framtidens krav.Vi är en skola som jobbar med att du ska hitta din inre drivkraft så att du kan uppnå dina framtida mål.

Detta innebär att du som elev hos oss har en egen mentor som handleder och coachar dig under din skolgång samt har en nära kontakt med ditt hem och dina föräldrar. Med små klasser, hög lärartäthet och goda möjligheter till individualisering gällande både undervisningsform och kursplan ser vi till att du får bästa möjliga förutsättningar att lyckas.

På Distra har du tillgång till pedagogiska hjälpmedel, som dator

och IT-stöd.Våra bygglärare är utbildade och har lång erfarenhet av branschen.

I samråd med företag och

praktikplatser utformar vi våra kurser så att samtliga kompetenser som krävs för att lyckas i kommande arbetsliv utvecklas.

Redan under din skolgång hos oss får du pröva på att söka jobb, anställningsbrev och skriva CV. Du får minst 15 veckors praktik samt får lyssna på föreläsare och göra studiebesök.

Efter din utbildning kan du gå

direkt ut i yrkeslivet till ett arbete med god ingångslön och hög efterfrågan. Under dina tre år kan du även välja till kurser för allmän högskolebehörighet så att du kan studera vidare på högskola eller universitet.

Under dina tre år hos oss kommer du att:

• få lära dig ett yrke genom teori och praktik.

• träna närvaro och att kunna passa tider.

• utveckla och praktisera nya kunskaper och kompetenser.

• studera och arbeta med dator med de program som används inom branschen.

• bli målinriktad och få en högre inre drivkraft.

• lära dig att fokusera på alla uppgifter och lära dig ett problemlösande arbetssätt.

• få deltaga i utbildningens planering och upplägg.

• lära dig att våga påverka och uttrycka vad du önskar.

De utbildningar vi erbjuder är: • Bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning husbyggnad • Bygg- och anläggningsprogrammet, inriktning måleri • Välj Distra om färg och precision speglar din personlighet och du vill ha ett säkert framtidsyrke med stor variation!

Distra Bygg Gymnasium ser fram emot att få skapa framtidens målare, plattsättare och golvläggare tillsammans med dig.

Hemsida: www.distra.se | Telefon: 08-556 04 705 | Mail: peter.lindqvist@edu.distra.se | Facebook: www.facebook.se/DistraByggGymnasium | Instagram: distrabygg

Skaffa dig ett försprang Språkkunskaper är hett på arbetsmarknaden!

Att under ett skolår bo i en kinesisk, tysk eller argentinsk familj ger dig, förutom språket, också en förståelse för hur människor i det landet tänker och resonerar. AFS är med dig genom hela skolåret och hjälper dig nå insikter om så väl kulturen du möter som om dig själv. Språk, kulturell förståelse och personlig utveckling ger dig ett försprång inför framtida utbildningar och jobb.

Sök till Chile, Malaysia, Schweiz eller ett av våra andra AFS-länder världen över. www.afs.se

Connecting Lives, Sharing Cultures

MARINA LÄROVERKET

NB ‐ Marinbiologi, Särskild variant.

Högskoleförberedande utbildning som öppnar för vidare studier inom naturvetenskap och teknik.

NB ‐ Miljö och Vatten, Särskild variant.

Yrkesförberedande utbildning som även ger grundläggande behörighet till högskolan.

MT‐ Marinteknik, Service och reparation.

Yrkesförberedande utbildning som även ger grundläggande behörighet till högskolan.

SA‐ Ledarskap och kommunikation, Beteendevetenskap.

Högskoleförberedande som öppnar för vidare studier inom samhällsvetenskap och humaniora.

I alla utbildningar ingår utbildningsseglingar med olika mål och innehåll ombord på skolans

båtar och skepp

Informationskväll 22 januari

För mer information www.marinalaroverket.se

kl.17.00– 19.30

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

20

f okus

yrkesförberedande

» Det är skönt att

det bara är några få dagar i skolan.

Man lär sig mer här på praktiken och har mer nytta av det i framtiden.

Alla nationella yrkesprogram:

Andreas Eriksson

Efter ett yrkesprogram kan du börja jobba direkt eller fortsätta studera på en yrkeshögskola.

I jakten på en lägre ungdomsarbetslöshet Vägen till arbetslivet kan vara tuff, men vet man vad man vill bli kan många dörrar öppnas och kontaktnät skapas i tidiga år.

På så sätt kan förhoppningsvis arbetslösheten bland unga minska. text Malin Lundgren

Det som tidigare kallades yrkesförberedande gymnasieprogram har nu bytt namn till yrkesprogram och fått en mer karaktäriserad ”jobbet-nästa”-riktning. En gymnasieskola som utmärker sig extra bland yrkes­programmen är Praktiska Gymnasiet, som finns på 44 orter i Sverige. P ­ raktiska erbjuder till exempel ­eleverna ovanligt mycket praktik, vilket gör att de kommer in på arbetsplatsen och får chans att vara delaktiga i arbetslivet i ett tidigt stadium. − Utöver klasskamrater får de då också yrkeskollegor och skapar ett

värdefullt kontaktnät redan tidigt i utbildningen, säger skolans pedagogik- och utvecklingschef Anette Ellis.

En av tredjeårseleverna på Praktiska Stockholms låssmedsutbildning, Andreas Eriksson, är inne på samma spår. − Jag känner ingen avsaknad av klasskamrater trots att jag är så lite i skolan eftersom jag har de som jobbar här på praktiken, de blir ens kamrater, säger han.

För honom var valet enkelt i och med att han hade praktiserat på Västberga Lås redan under högstadiet. När en bekant berättade om låssmedsutbildningen på Praktiska kändes det som ett naturligt val. − Dessutom ligger både skolan och praktikplatsen nära hem, vilket gjorde valet ännu enklare, säger Andreas Eriksson.

Precis som Andreas

olika praktiska utbildningar inom den svenska gymnasieskolan. Allt från barn- och fritid, till el, bygg, fordon, hotell och restaurang och många, många fler.

Yrkesutbildningar

Det finns många

På ett praktiskt gymnasieprogram får många som haft en tuff högstadiegång extra energi till ytterligare tre års skolgång, då det inte enbart är studier i skolan som gäller. − Det här är bra, det är skönt att det bara är några få dagar i skolan.

Man lär sig mer här på praktiken och har mer nytta av det i framtiden, säger Andreas Eriksson.

Eriksson säger så blir det några dagar i skolan också, för det finns en del obligatoriska skolämnen även på yrkesprogrammen – bland annat de gymnasiegemensamma ämnena svenska, engelska och matematik. Praktiska erbjuder dessutom alla elever som vill läsa in den grundläggande högskolebehörigheten som behövs för att kunna fortsätta studera på en yrkeshögskola. Det kan vara klokt att se vilka gymnasium som erbjuder detta när man ska söka. ”odlar eleverna till att bli yrkesmänniskor”, som Anette Ellis uttrycker det. Med det

menar hon att de inte bara blir klara att söka jobb, många får chans att vara kvar på sina praktikplatser och kan få fast anställning relativt snabbt då uppstartssträckan, som många kan känna på en ny arbetsplats, blir invävd i skolgången. eleverna och verkligen ge dem ett brinnande intresse för yrket mognar de snabbt och kommer ut i yrkeslivet redo för att jobba. − När det fungerar väl och alla förstår hur det ska användas så minskar ungdomsarbetslösheten, säger Anette Ellis.

Genom att peppa

Smart fakta APU, arbetsplatsförlagd utbildning, ska enligt gymnasieförordningen vara på minst 15 veckor, för de program detta omfattar. APL, arbetsplatslärande är en förstärkt modell av APU.

• Barn- och fritidsprogrammet (BF) – pedagogiskt arbete, socialt arbete, fritid och hälsa • Bygg- och anläggningsprogrammet (BA) – anläggningsfordon, husbyggnad, mark och anläggning, måleri, plåtslageri • El- och energiprogrammet (EE) – automation, dator- och kommunikationsteknik, elteknik, energiteknik • Fordons- och transportprogrammet (FT) – godshantering, karosseri och lackering, lastbil och mobila maskiner, personbil, transport • Handels- och administrationsprogrammet (HA) – administration service, handel och service • Hantverksprogrammet (HV) – finsnickeri, florist, frisör, textildesign, övriga hantverk • Hotell- och turismprogrammet (HT) – hotell och konferens, turism och resor • Industritekniska programmet (IN) – driftsäkerhet och underhåll, processteknik, produkt och maskinteknik, svetsteknik • Naturbruksprogrammet (NB) – djur, lantbruk, skog, trädgård • Restaurang- och livsmedelsprogrammet (RL) – bageri och konditori, färskvaror, delikatesser och catering, kök och servering • VVS- och fastighetsprogrammet (VF) – fastighet, kyl- och värmepumpsteknik, ventilationsteknik, VVS • Vård- och omsorgsprogrammet (VO) – saknar inriktningar, men har programfördjupningar Läs mer om programmen på sida 4.

VÄLJ DIN PERSONLIGA FRAMTID! Vårt unika arbetssätt ger dig flera fördelar: • Du får gedigna ämneskunskaper • Du utvecklar ditt eget driv • Du lär dig att strukturera din tid och arbeta målinriktat

Våra program EKONOMIPROGRAMMET HUMANISTISKA PROGRAMMET NATURVETENSKAPSPROGRAMMET SAMHÄLLSVETENSKAPSPROGRAMMET

Här finns vi: • Globen

• Göteborg

• Malmö

• Liljeholmen • Norrköping • Uppsala

• Västerås

På vår hemsida finns information om våra program och vårt arbetssätt. www.kunskapsgymnasiet.se

HIMMELSTALUND

HOS OSS PÅ NATURBRUK I ÖSTERGÖTLAND HITTAR DU DET MESTA!

Djurpark och tropisk anläggning Djursjukvård Djurvård Sällskapsdjur Hund Trädgård Florist VRETA

Nationell Idrottsutbildning Dressyr & Hoppning Hästskötare ridning Djurskötare hund, häst, lantbruk Lantbruk Maskinförare Yrkesförare

Vid båda skolorna finns naturvetenskapligt tillval och boende

www.nbg.nu

produkter ”medLättsålda bra kvalitet till

rimligt pris. Har kunden köpt en gång handlar de gärna nästa gång också :) Kommentar från en skolklass i vår kundundersökning

Tjäna pengar till skolresan snabbt och enkelt Enklaste sättet att tjäna pengar är att sälja produkter som folk vill ha. Våra strumpor och underkläder är populära, vilket gör det både lätt och roligt att tjäna pengar till er resa. En grupp som säljer våra produkter tjänar i snitt över 14 000 kr på en försäljning.

Kanske är det därför vi är marknadsledande och fått förtroendet att hjälpa skolklasser och idrottsföreningar att förverkliga sina drömmar sedan 1987.

Ska ni åka på skolresa? Första steget mot målet är att tjäna pengar snabbt och enkelt.

Läs mer på newbody.se eller ring oss på 031-709 56 50.

031-709 56 50 • newbody.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

22

k r önika

Mellan dröm och verklighet Alla har sina egna funderingar kring vad de ska satsa på efter högstadiet och vilka drömmar de vill uppfylla. Många kan känna sig osäkra på vad de vill bli och om de sedan ska plugga vidare efter gymnasiet eller börja jobba direkt. text Angeles Bermudez-Svankvist, generaldirektör arbetsförmedlingen

Idéer brukar det vara gott om och livet är full av spännande utmaningar.

Men det kan vara en tuff konkurrens kring det man vill arbeta med i framtiden. otroligt många alternativ att välja mellan. Skolorna är många, utbildningarna ännu fler.

Jobbchanser finns det också gott om.

För ungdomar i dag står nämligen hela världen öppen och väntar.

Arbetslivet är långt fram, men va-

Det finns så

len man måste ta som högstadieelev som ska börja på gymnasiet gör att arbetslivet känns nära. Många väljer att plugga direkt efter gymnasiet och vill vara klara med ett yrkesval direkt då de tar examen. En del har många yrken de skulle vilja jobba inom, medan andra har en klar uppfattning om vad de ska ägna sig åt. Oavsett är vi gärna med och berättar vad olika yrken kan innebära, hur man kan utbilda sig till det och hur arbetsmarknaden ser ut. Där finns mycket att fundera kring. Kommer jag att tjäna bra, finns det jobb, kan jag bo där jag vill och få jobb där? Arbetsmarknaden, liksom livet, förändras ständigt.

Det kanske finns gott om jobb inom det yrke man har börja utbilda sig till, men livets utmaningar gör kanske att de inte är lika många när man är klar. att de säkraste jobben finns inom många tekniska yrken och inom utbildningsväsendet och vården. It-yrken, ingenjörer, förskollärare, sjuksköterskor och läkare till exempel. Men oavsett inriktning är utbildning i sig viktig då den går

I dagsläget ser vi

»Är man säker på

vad drömyrket är så ska man inte hindras av prognoser. att använda inom olika områden och branscher.

Arbetsmarknaden har nog aldrig förändrats så mycket som under de senaste åren. Många jobb har nästan försvunnit medan en massa nya yrken som ingen visste vad de var för tjugo år sedan har tillkommit.

I dag är det färre som jobbar som postkassörska, växeltelefonist och tidningsfotograf. Personal shopper, app-utvecklare, karriärcoach, barista, webbredaktör med flera är nya jobb som kommit till. Det finns många fler yrken att välja på i dag än vad som fanns för 30 år sedan.

En svår fråga för dem som är nyfikna på många yrken, men även för dem som bestämt sig är ”ska jag utbilda mig till det jag helst vill bli eller till något där jag säkert får jobb?” Även frågan ”ska jag följa mitt livs dröm eller överge den för den bistra verkligheten?” Det är bra att ha drömmar och är man säker på vad drömyrket är så ska man inte hindras av prognoser som visar på hur mycket lediga jobb det förväntas finnas inom olika yrken. Känner du dig osäker kan du göra ett intressetest och se vilka yrken som matchar dina intressen.

För den som väljer mellan flera

yrken är det en vägledning att titta på arbetsmarknaden. Där är samtal med någon arbetsförmedlare en bra hjälp. Är man osäker är samtal med en studie- och yrkesvägledare även en bra hjälp. Det viktiga är att man känner att man valde rätt och känner sig nöjd med det kommande yrkeslivet som väntar. Framtiden behöver inte alltid vara så säker – och den kan vara svår att kontrollera och planera. Men man måste försöka. Man kan också ändra val längs vägen eller jobba med något annat tills drömjobbet dyker upp.

Det viktiga är att man skaffar sig en bra grundläggande utbildning på gymnasiet och sedan på högskola för de jobb som kräver vidare utbildning.

Utan en gymnasieutbildning är det svårare att få ett jobb och konkurrera på arbetsmarknaden. Det finns massor av val och möjligheter som kan göra drömjobbet till verklighet. din framgångsfaktor. Och att skaffa sig en gedigen kunskapsbas ger de bästa möjligheterna på arbetsmarknaden.

Lycka till!

Din drivkraft är

Läxläsning i hemmet Vi hjälper ditt barn nå längre!

Lärarjourens pedagoger från högskolor och universitet hjälper ditt barn till högre betyg och förnyad motivation. Genom kontinuerliga träffar får ditt barn det stöd och den hjälp som behövs för att göra veckans läxor eller klara nästa prov.

Utifrån era behov föreslår vi en passande pedagog. Våra pedagoger har goda kunskaper i bland annat matematik och fysik och talar tillsammans fler än 35 olika språk. för gat g. i t t ä a Ber -avdr dast n S HU talar e et! ris be Du alva p h

Prova gratis läxhjälp på Stockholms universitet och KTH. Ring 08-16 15 80 eller besök www.lararjouren.se och gör din intresseanmälan.

Kvalitetsalternativet etablerat 1999.

HOS OSS KAN DU BLI:

G I D R Ö F T E I S A N M GY T O G Å N I L B L L I V M SO !

T L L E I C E P S tsplats älv på en arbe sj a b b jo tt el a nkelt en stor d ig bäst genom e d lt u e d h r r li lä b e t k e yr b dare. Job Ett praktiskt erfaren handle n e d e m s n a tillsamm ing! av din utbildn

se . t e i s a n m y g s www.yrke ge 141 49 Huddin

1, latorsvägen 2 u g e ntuna R : e g in d d Hu 6, 192 71 Solle lm –2 4 2 n e g ä v ls jupda Stockho Sollentuna: D atan 16, 112 51 sg rg e b d n a tr S Stockholm:

Uppsala

Märsta

Västerås

Täby Bromma Ekerö Nykvarn

Nacka Liljeholmen

Tumba Södertälje

Gnesta

Talangfull och jobbsugen?!

Skolan mitt i arbetslivet utbildar dig som längtar efter att få jobb!

> Vi ser dina talanger

> Att lära mitt i arbetslivet

Vi vill vara Sveriges främsta yrkesutbildare, och vi är idag störst i Sverige inom gymnasial lärlingsutbildning. Men vi blir aldrig bättre som helhet än vi är för var och en av våra elever. Det är du som ska lyckas på Praktiska, det är dig och dina talanger vi vill utveckla och odla! Vi ger dig förutsättningar att lära, öva och pröva dina nya färdigheter i den takt och de sammanhang som passar bäst för dig och ditt sätt att skaffa ny kunskap. Vår målsättning är att din tid hos oss ska vara din bästa skoltid någonsin!

Vi på Praktiska tror på idén om lärande genom att varva teori och praktik. Det man kan lära sig på en arbetsplats lär man sig bäst där, samtidigt som man får fördjupad teori och träning i skolan.

Därför bygger alla våra gymnasieutbildningar på mesta möjliga praktik på en arbetsplats. Allra mest praktik får man som lärling, då hälften av studierna görs som APL, arbetsplatsförlagt lärande.

> Möjlighet att läsa vidare

Vårt mål som skola är inte bara att du ska få en utbildning – vi vill att du ska få ett jobb! Helst redan direkt efter examen. 2012 hade 73% av våra studenter jobb redan i juni.

Vi ser fram emot att få lotsa dig hela vägen till din framtidsdröm – oavsett om det är ett jobb, eget företagande eller fortsatta studier. Du har naturligtvis alltid möjlighet att läsa in grundläggande högskolebehörighet hos oss.

> 73% får jobb direkt efter examen

Du är alltid välkommen att hälsa på oss - boka en tid direkt med rektorn på den skola som passar dig bäst. Du hittar alla våra 44 skolor och kontaktuppgifter på praktiska.se