Framtidens skogsbruk

annons

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

framtidens skogsbruk för HÅLLBAR tillväxt

FEBRUARI 2013

Effektiv produktion – kräver optimal prestanda

Hållbar viltvård – en balans mellan natur och ekonomi

Investera i skogsfastigheter – experten tipsar

Göran Persson

– skogen är ryggraden i svensk ekonomi

Träets möjligheter

Utbildning möter efterfrågan

Rätt skogsvård

– nya användningsområden

– kunskapslyft i skogen

– för biologisk mångfald

Vi kan skogs- och lantbruksfastigheter Med 17 kontor över hela landet och ledande inom Värdering, Analys, Fastighetsutveckling och Markförhandling finns vi alltid nära dig.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

2

ledare läs mer om...

Skogens tradition och förnyelse Framtiden är ljus för den svenska skogen. Men det är ett hårt arbete att föra samman de olika intressena som sliter och drar i resursen. Hårt – men inte omöjligt om viljan finns.

Maximal produktion. Största möjliga hänsyn till viktiga naturvärden. Skötsel för vårt behov av naturupplevelser, eller som gynnar klimatet.

Skogen ska räcka till för alla och för alla behov. Det är inte en helt enkel ekvation att få ihop, och det finns många högljudda röster i diskussionen som ropar att det måste vara på det ena eller andra sättet. är ”Skog till nytta för alla”. Det innebär att vi genom att tillämpa den svenska skogspolitiken ska bidra till att det jag räknade upp i början – och mycket mer – blir verklighet. Det innebär också att vår roll är att jämka mellan intressen och försöka se till att det inte blir slagsida åt något håll.

Skogsstyrelsens vision

och skogens betydelse har under 2012 stått i fokus som aldrig förr. Utspelen har duggat tätt, och massmedialt har skogsbruk och skogspolitik hårdgranskats, inte minst i Maciej Zarembas stora artikelserie i DN i våras, och under P1:s ”skogsvecka” under hösten.

För mig, som brinner för allt som har med skog att göra, är det både värdefullt och inspirerande när skogen diskuteras. Även tuffa synpunkter är välkomna, och det är inte alls säkert att hälsan tiger still.

Under året har hela skogssektorn fått chansen att rannsaka sig själv. För oss på Skogsstyrelsen har det inne-

Debatten om skogen

Monika Stridsman Generaldirektör, Skogsstyrelsen

burit mycket funderingar kring vår roll – hur vi uppfattas och, inte minst, vilken skillnad vi faktiskt gör.

Vi behöver vässa våra verktyg, och under 2013 satsar vi hårt på att bli både skarpare och tydligare.

» Debatten om

skogen och skogens betydelse har under 2012 stått i fokus som aldrig förr.

Vår vision grundar sig i övertygelsen att skogen är viktig för hela samhället. Det betyder inte att den är det på samma sätt för alla, och på den punkten behövs en större insikt hos alla oss som jobbar med skog.

Allt fler skogsägare väljer till exempel att bo i staden, med längre avstånd till skogen och naturen. Men det är inte alls samma sak som att de inte är intresserade av att vistas i skogen – tvärtom. Skogen betyder mycket också för stadsmänniskorna.

Och deras perspektiv är bara ett.

Den som bor nära skogen kan ha ett annat, liksom den som lever av skogen, den som ser den som en natio-

nalekonomisk resurs eller den som är engagerad i den ideella naturvården. i Skogsstyrelsens arbete de senaste åren har varit den dialog vi för med hela skogssektorn.

Dialogprojektet utgår från den beslutade skogspolitiken, med de jämställda målen produktion och miljö, och från visionen ”skog till nytta för alla”. Syftet med dialogen är att försöka hitta en gemensam bild av vad som behöver göras för att exempelvis miljöhänsynen ska bli bättre i skogen.

Det är nämligen min – och vår – övertygelse att vi först när vi når en sådan samsyn på allvar kan åstadkomma påvisbara effekter i skogen.

10

12

En viktig del

är det också viktigt att poängtera att det yttersta ansvaret för att miljöhänsynen verkligen ökar ligger på näringen. Även där behövs en skärpning av tänkesätt och metoder, och även en tydligare kommunikation av vad som faktiskt redan görs.

Skogen kan vara till nytta för klimat och miljö, för rekreation, den kan bidra med både traditionella och helt nya produkter.

Framtiden är kort sagt ljus, men ska det bli riktigt bra behöver olika intressen visa en tydligare vilja till konstruktiva samtal. Där vill vi som ansvarig myndighet bidra med idéer, inspiration och kunskap.

I det sammanhanget

04 Förändringar, utmaningar och effektivisering 06 Skogsvård – med fokus på hänsyn 08 Skogen full av energi 10 Öka produktiviteten med optimerade skördare 12 Profilintervju – Göran Persson 14 Skogsfastigheter – en framtidsinvestering 16 Ett material med stor potential 18 Nya tider – nya kompetenskrav 20 Viltvård – ett ämne som engagerar 22 Krönika

FRAMTIDENS SKOGSBRUK

Detta är Smart Media

Projektledare: John Wiklund, john.wiklund@smartmediapublishing.com Produktionsledare: Daniel Sivertsson, daniel.sivertsson@smartmediapublishing.com Affärsutvecklare: Marcus Carloni, marcus.carloni@smartmediapublishing.com Text: Waldemar Ingdahl, Annmarie Palm, Anders Edström Frejman, Sanna Cederström Omslagsbild: Bengt Alm Grafisk formgivning: Smart Media Publishing AB Layout och repro: Ivar Bigestans Distribution: Dagens industri, februari 2013 Tryck: BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, MittMediaPrint, Örnsköldsvik Smart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email redaktion@smartmediapublishing.com · www.smartmediapublishing.com

Smart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman­satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund­ läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande ­tidningens hela spridningsområde och selekterar automatiskt ut den målgrupp som är i marknad för före­ tagets produkter och tjänster.

Samlad kunskap för nya lösningar I Skogstekniska klustret möts industri och forskning. Tillsammans skapar vi morgondagens skogsmaskiner.

Mer än tusen personer arbetar i klustrets företag, som finns från Malå i norr till Strömsbruk i söder.

Bracke Forest, Cranab, Elforest, Hultdins, Iggesund Forest, Indexator, Komatsu Forest, Olofsfors, Oryx och Vimek.

KONTAKT www.skogstekniskaklustret.se Maria Hedblom 070-236 54 36 Lena Jonsson 070-306 15 40

Följ oss:

ÄR DU SKOGSÄGARE? Tycker du att det är viktigt att det finns lokala och seriösa skogsentreprenörer med lokal arbetskraft och hög kvalitet?

Svarar du JA på denna fråga är det hög tid att du försäkrar dig om att din virkesköpare har samma åsikt!

SMF Skogsentreprenörerna är branschorganisationen som utvecklar och kvalitetssäkrar entreprenörerna i det svenska skogsbruket.

Läs mer om vår verksamhet på www.skogsentreprenad.nu

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

4

aktuellt

skogsbruk

Ett effektivare skogsbruk – sysselsätt Sverige som skogsnation står inför många alternativ i spåren av förändringar och hårdare konkurrens. Det kan ge ett än mer uthålligt skogsbruk. text Waldemar Ingdahl

Skogen har alltid spelat en avgörande roll för Sveriges välstånd. I mitten av 1900-talet var det inte säkert att det skulle fortsätta. Skogsbruket hade under årtionden inte tänkt på återväxten. Skogen sågs som en oändlig resurs och bara de största och mest värdefulla träden avverkades. Träden som växte mellan de fällda gallrades inte bort, även om de inte kunde säkra skogens återväxt, samtidigt som de tog upp mark. Det ledde till en utglesning som skadade skogarna: ”den gröna lögnen”.

Läget var allvarligt, då även mycket urskog förlorats. Det gällde att återställa skogen och dåvarande Domänverket inledde ett räddningsprogram tillsammans med de stora skogsbolagen. Skogen odlades systematiskt och efter 1950 kom skogsbruket att omgärdas av starka lagar och regleringar.

» Den kvalitet vi

kan framställa om vi gör rätt är det få som kan.

Åke Wikström

Trakthyggesbruket etablerades med slutavverkning, plantering av gran eller tall, röjning, gallring och slutavverkning igen. Metoden visade sig vara framgångsrik. De nu 28,2 miljoner hektaren skog utgör hälften av landarealen. Virkesförrådet är i dag 65 procent högre än på 1920-talet även om avverkningstakten är högre.

Sverige har 0,7 procent av världens skogsareal, men står ändå för fem procent av den globala marknaden av skogsprodukter och är världens näst största exportör av massa, papper och sågade trävaror. Till Europa går 70 procent av massa- och pappersexporten och 60 procent av den sågade trävaruexporten. Skogsbruket, trävaruindustrin samt massa- och pappersindustrin sysselsatte 95 100 personer under 2011.

Skogsvården betydelsefull

I skogen finner många rekreation och frid och känner sig därför personligt engagerade i dess välfärd. Genom allemansrätten blev skogen en del av folkhemmet. Allmänheten känner sig ofta illa till mods av att se kalhyggen och tänker inte på att all skog i Sverige är påverkad av odling och skogsvård.

Det är därför skogen är så enhetlig – 83 procent av skogsmarken är barrträd, 12 procent är blandskog och fem procent ren lövskog. Virket som fälls är 44 procent gran och 40 procent tall, lövträd utgör bara 16 procent.

Blandskog är mindre känslig, särskilt för angrepp från granbarksborren.

De flesta inom skogsbruket ser kalhygget som den mest rationella och lönsamma metoden. Metoden har passat väl in med hur efterfrågan på marknaden ser ut, där stora volymer och låga priser är viktigt. Metoden och rationaliseringen tog svenskt skogsbruk ut ur ett allvarligt läge och ledde till stora framgångar. vunnit mark. I skogsvårdslagen från 1993 jämställdes miljömålet med målet att producera

Miljöhänsynen har

trä. Det blev viktigt att bevara en biologisk mångfald i skogen. Omkring 20 procent av skogsarealen är avsatt för att upprätthålla artrikedomen bland växter och djur.

Industrin påverkar skogen

Sverige är ett land med många enskilda skogsägare. Cirka 350 000 ägare delar på runt hälften av skogsmarken.

Staten och skogsbolagen delar på resten i stort sett, och stiftelser och institutioner har relativt små egendomar. Runt 30 procent av skogsägarna är över 65 år. Skog byter ägare främst genom arv, och många enskilda skogsägare ärver sin skog först i 50-års åldern.

Massa- och pappersindustrin har därför påverkat skogsbruket, vissa menar på kvalitetens bekostnad.

– Vad som är rätt är en mycket viktig strategisk fråga för nationen. Att framställa billiga volymer görs bättre på andra håll i världen. Den kvalitet vi kan framställa om vi gör rätt är det få som kan, anser Åke Wikström, IVA:s avdelning för Skogsnäringens teknik.

Skogsindustrin är en viktig basnäring men har länge förlorat i ekonomisk betydelse, jämfört med andra branscher. Konkurrensen med andra skogsproducerande länder som Brasilien och Ryssland ökar, kvalitet har kommer mer i skymundan genom att marknaderna söker låga priser i många segment. Det är skillnad mellan att leverera virke och att sälja en förädlad produkt. Andra sorters material konkurrerar hårdare med trä på formstabilitet och beständighet.

Husvirke är ett sätt att få mer betalt, men trähustillverkarna är

Sverige är ett land med många enskilda skogsägare. Cirka 350 000 ägare stort sett resten.

FASTIGHETSFÖRMEDLING

Sveriges största mäklare av skogsfastigheter www.lrfkonsult.se LRF Konsult är Sveriges största rådgivnings- och redovisningsföretag med fler än 1 500 medarbetare. Våra specialister och rådgivare inom ekonomi, juridik, skatter, skog och fastighetsförmedling finns på över 135 orter över hela landet.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

5

skogsbruk

a k t uellt

ning och utmaningar dåliga på att ställa krav på virket. När lågt pris är det viktigaste så får man det man betalar för. Tillverkningsmetoder och material måste anpassas till en modern industri med automation och optimerade tillverkningsmetoder.

Röntgen och laserscanning av virket kan ge mer objektiva bedömningar av kvaliteten och ett slutkundsfokus.

Högre krav höjer förstås priset på virket med sparar kostnader och ger nöjdare kunder.

– Kostnaden för avverkning har gått ned, men priset på massa och virke har också gått ned. Botten är nådd.

Mikael Karlsson, vd för Silvaskog AB, kritiserar att branschen haft en stor tilltro till att hantera volymproduktion med krympande marginaler, vilket gjort den mycket kostnadskänslig i stället en hyggesfri modell för skogsbruk: Lübeckmodellen. Avsikten är att skogen ska ha en så naturlig sammansättning som möjligt för platsen, för mer variation, lägre kostnader och högre kvalitet på virket.

Det påminner om den av Skogsstyrelsen, forskare och skogsbruk så länge hett omtvistade naturkulturmetoden och tiden före hyggena. Kritiken är att idéerna inte har prövats vetenskapligt. Vinsterna kanske blir högre för enskilda ägare men det hotar tillväxten för alla.

– Kostnadsjakt, driftsäkerhet och skonsamhet mot miljön efterfrågas, svarar Bengt Ek, vd i Föreningen Skogen, på vilka egenskaper marknaden söker hos skogsmaskiner.

Karlsson förordar

» Kostnadsjakt, driftsäkerhet och skonsamhet mot miljön efterfrågas.

Bengt Ek

delar på runt hälften av skogsmarken, staten och skogsbolagen delar på i

Skonsamma maskiner

Maskinerna får fler hjul för att minska trycket så att marken inte slits upp, det finns modeller med uppemot tio hjul.

Under vintertid är bärigheten dålig men förbättrade och billigare band för maskinerna att rulla på kommer nu ut på marknaden.

MER KRAFT MER

Säkerheten förbättras. Skogen är fortfarande en av de mest olycksdrabbade arbetsplatserna, men skadorna beror nu mer på stillasittande och felaktig ergonomi.

Informationstekniken har kommit in i skogsmaskinen. Det finns skogsmaskiner som använder fjärrstyrda robotar som kan köra mellan små träd som sitter tätt utan att skada känsliga plantor. Styrsystem och övervakning förbättras. Systemet kan lära in enkla rörelser så att föraren inte behöver dra i spakarna för att styra. Robotskogsmaskiner på två ben har konstruerats för att pröva ut nya sätt att ta sig fram skonsammare under avverkningen.

Drivare är en maskin som både kan kapa, kvista och förbereda timret samt transportera det. Det kan minska arbetstiden, skador på stockarna och man behöver bara en maskin i stället för två. Problemet har varit att få ihop ett starkt aggregat med en bra grip för lastning. En lösning kan vara att växla mellan skördare och transport på samma fordon.

Skog som planteras i dag kommer att avverkas om 50 till 100 år – vilken efterfrågan kommer den att möta?

Kommer tillgången till en förnybar råvara som trä att påverkas av en energibrist? Vad ger bästa värde på investeringarna? Skog är mer än träd, och är det något som skogsnäringen måste vara så är det förutseende.

Smart fakta Sverige har 0,7 procent av världens skogsareal, men står ändå för fem procent av den globala marknaden av skogsprodukter och är världens näst största exportör av massa, papper och sågade trävaror.

JUST NU!

SÄKERHET

Skogens övervakare Sett från ovan är skogen är full av information, och svenskt skogsbruk är en av de största användarna av satellitdata i Europa. Exempelvis kunde satelliterna effektivt kartlägga skadorna efter stormen Gudrun år 2005.

Nu finns ett smidigt alternativ: Unmanned Aerial Vehicle, UAV, även kallad drönare. En drönare liknar ett modellflygplan, fast drönaren kan flyga utanför operatörens synfält och till viss agera självständigt på den information den får från sina sensorer. De minsta modellerna väger runt hundra gram och de största liknar vanliga flygplan. Drönarna används av militären och kommer allt snabbare till civilt bruk, så även i skogsbruket då Transportstyrelsen ger fler tillstånd för användning i luftrummet.

Drönare används för flygfoton som korrigerats för sidoförskjutningar, ortofoton, vilka används i skogsbruksplanen. Mjukvaran på en drönare kan rita upp 3D-modeller av hur skogen ser ut. Drönarna kan vakta mot bränder, insektsangrepp, beräkna hur stora yta som skogen täcker, vilka trädarter som finns, ålder på beståndet, hålla ordning på den avverkning som görs, hålla ordning på mängden vilt och vilka skador som orsakas.

Skyddspaket med vedhuggarhjälm, Basic skyddsbyxa och Classic stövlar för endast 1.995:- inkl. moms. Ord. 2.700:-

MOTORSÅG MS 261 Cylindervolym: 50,2 cm3 Effekt: 2,8 kW/3,8 hk Vikt: 5,2 kg

SVÄRD & KEDJEPAKET*

PÅ KÖPET!

VÄRDE CA. 800:-

* Gäller vid köp av MS 261, 261 C-Q, 261 VW, MS 181 C-BE & MS 251. Alla priser är inkl. moms och erbjudandet gäller t.o.m 130331.

Att jobba säkert handlar om två saker: rejäla maskiner och rätt skyddskläder. Som en STIHL MS 261 och vårt skyddspaket. En stark, lättarbetad och effektiv proffssåg som du kan lita på i alla lägen tillsammans med pålitlig och bekväm skyddsutrustning som tål tuffa tag. Just nu får du dessutom två kedjor och ett extra svärd på köpet. För säkerhets skull.

STIHL och VIKING säljs bara hos rådgivande Servande Fackhandlare.

För mer information om våra produkter och din närmsta specialist, besök: www.stihl.se eller ring 020 - 555 666 Välkommen till Din Servande Fackhandlare!

För proffs, av proffs.

PRIS FRÅN:

7.390:-

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

6

överblick

skogsvård

Rätt skötsel ger bättre lönsamhet och mer biologisk mångfald Det råder ingen tvekan om att skogen är en viktig resurs för Sverige och liksom i så många andra näringar strävar man efter så effektiva metoder för skötsel och produktion som möjligt.

»Älgförvaltningen

ska vara eko­ systembaserad vilket innebär att man tar hänsyn till mängden foder, älgar och betes­skador.

text Annmarie Palm

De senaste hundra åren kan man tydligt se att vi brukar större enheter på samma sätt och att vi i större utsträckning föryngrar skogen genom plantering, och med samma trädslag.

Resultatet är stora områden med jämnåriga och homogena skogar.

– Det är mer rationellt och lönsamt helt enkelt. När man exempelvis tar ut ett maskinlag vill man inte åtgärda en liten yta, utan i stället passa på att arbeta över ett större område, berättar Fredrik Widemo, vilt- och naturvårdsstrateg på Jägareförbundet, samt forskare och docent i zooekologi vid Uppsala universitet. skogsskötsel ingår bland annat att man bryter stubbar, markbereder, gödslar och dikar skogen.

I stället för att låta skogen självföryngras naturligt sätter man förädlade plantor, ibland av arter som inte finns naturligt i Sverige. Allt för att skogen ska växa bättre.

– Vi har aldrig tidigare haft så mycket skog i Sverige och vi går mot ett allt intensivare brukande av skogsmarken. En tydlig förändring är att vi får allt kortare omloppstider. Det innebär att man inte låter skogen bli så gammal innan man avverkar den och att man snabbt sätter nya plantor, säger Fredrik Widemo.

I modern

Fredrik Widemo

Följden av effektiviseringen blir en tätare och mörkare skog, vilket ger fler kubikmeter virke.

– Högre produktion ger större avkastning vilket är viktigt för markägare och svensk ekonomi. Men ju mer lika man brukar större delar av landskapet desto färre typer av livsmiljöer finns det för växter och djur. Därmed minskar möjligheterna att hysa biologisk mångfald. all skog i Sverige är privatägd, 25 procent ägs av skogsbolagen och 25 procent ägs av staten, kyrkan och andra aktörer.

– De privata markägarna har ofta även andra intressen jämte skogsbruk med sitt markinnehav. Man kan exempelvis vara jaktintresserad och vilja gynna viltet, eller så vill man skapa en attraktiv landskapsbild nära sitt eget boende.

Fredrik konstaterar att det multifunktionella brukandet av skogen gynnar den biologiska mångfalden.

Att privata markägare brukar sin

50 procent av

mark på ett lite annorlunda sätt jämfört med de storskaligt produktionsinriktade skogsbolagen ger en positiv effekt, eftersom variationen i brukandet och livsmiljöerna ökar. som ständigt diskuteras är klövviltstammarnas storlek, och då framför allt hur älgarna betar på unga tallar. I och med att skogarna blir tätare och mörkare, att omloppstiderna minskar och att man markbereder hårt så finns det nästan inget foder inne i skogen. Därmed tvingas exempelvis älgarna söka sin föda i den uppväxande skogen.

– Det är just där som man inte vill ha älgarna eftersom de då skadar det som ska bli nästa trädgeneration.

Vi viltvårdsexperter rekommenderar att man ser till att ha mer foder spritt i landskapet. Generellt är det bra att spara mer lövträd och buskar samt att gynna bärris. Vid röjning av ungskog bör man kapa björk och tall i brösthöjd i stället för vid marken. På så sätt

En annan fråga

fortsätter stammarna att producera foder.

Det finns undersökningar som visar att man genom denna anpassning kan minska skadorna på de nya plantorna till en tredjedel. Slutligen bör man självföryngra om möjligt, eftersom sådana plantor är mindre smakliga för viltet. gäller en ny älgförvaltning i Sverige. Tidigare har det varit Länsstyrelsen som reglerat hur många älgar som ska skjutas varje år. Numera sköts älgförvaltningen i stället på en regional och lokal nivå. I samverkan och dialog med olika aktörer sätter man ett mål och hittar man en balans mellan olika intressen.

– Älgförvaltningen ska vara ekosystembaserad vilket innebär att man tar hänsyn till mängden foder, älgar och betesskador – där både fodret och viltet måste förvaltas aktivt. Älgar och tallar är två resurser som begränsar varandra. Även om alla självfallet inte är överens om var balanspunkten ska ligga, så är vi överens om behovet av att finna en avvägning som kan fungera som en rimlig kompromiss för alla aktörer, avslutar Fredrik Widemo.

Sedan 2012

Smart fakta God skogsskötsel enligt Fredrik Widemo: • God föryngring med många stammar • Röj och gallra i rätt tid • Slå vakt om fodret • Balans mellan foder och vilt • Bind ihop värdekärnor genom miljöhänsyn

Panasonic Toughbook - det perfekta verktyget inom skogsindustrin Kraven på datorer ute i fält är självklart mycket större än vad de flesta bärbara datorer i handeln klarar av.

De ska tåla slag, väta, kyla och ha en skärm som går att läsa både i strålande solsken och i regn. Dessutom, med tanke på hur långt det kan vara till ett eluttag, ha ett batteri som räcker extremt länge. Panasonic Toughbook-datorer används i de flesta branscher med höga krav, inte minst inom skogsindustrin.

CF-19 är en av de mest tåliga Toughbook-datorerna på marknaden och är också en av de mest populära.

Särskilt utvecklad för fältarbete klarar den fantastiska 60 graders värme ned till 20 minusgrader och är dessutom vattentät. Skärmen, en XGA Active Matrix display, har en upplösning på 1,000 candela vilket innebär att det trots direkt solsken går att läsa perfekt oavsett vinkel. Och den kan

enkelt omvandlas från en bärbar dator till en surfplatta, praktiskt när man ska mäta virke och enkelt kan lägga in informationen med fingret eller penna istället för tangentbord.

Den svenska modellen I syfte att motverka negativa effekter av skogsbruk så finns det i dag riktlinjer för hur produktion och miljöhänsyn ska väga jämnt. Enligt den svenska modellen ska man inom allt skogsbruk ta miljöhänsyn på delar av arealen.

– Alla markägare tvingas avstå en viss potentiell avkastning inom skogsbruket i syfte att gynna den biologiska mångfalden, berättar vilt- och naturvårdsstrategen Fredrik Widemo.

Man bevarar naturvärden genom att bruka delar av landskapet mindre intensivt och på ett mer naturvårdsinriktat sätt.

– Det ger större variation i livsmiljöerna och gynnar därmed den biologiska mångfalden.

Samtidigt skapas bra livsmiljöer för viltet och ett mer attraktivt landskap för friluftsliv. Anser man att ett område är tillräckligt skyddsvärt så kan också samhället gå in och lösa ut skog från markägaren.

En annan aktuell fråga som diskuteras är hur man ska minska körskadorna i skogen vid avverkning. Numera finns det en frivillig ”körskadepolicy” som handlar om att man ska köra på rätt ställen, på rätt sätt och i vissa fall lägga ut mattor, broar med mera. I nytänkandet kring detta ingår att man tar fram nya planeringsverktyg och övergår till maskiner som är mer skonsamma mot miljön.

annons

Populär är också den lätta datorplattan CF-H2 som bara väger 1,58 kg. Även den används flitigt i fält tack vare ett extremt tåligt skal och med en skärm som går att läsa i riktigt starkt sol. CF-H2 har dessutom dubbla batterier som räcker 7 timmar vardera och som kan avlösa varandra i drift.

Batteritiden är 9 timmar och hela datorn täcks av ett skal av magnesium som skyddar mot slag och vibrationer och gör att damm och sågspån inte kryper in och skadar känsliga komponenter. GSM-uppkoppling och säker överföring av information gör att datorerna enkelt kopplas upp mot det företagsnätet medan datorerna Nyligen har helt nya Toughpad-plattor lanserats, baserade på Windows också har ett rejält tilltaget minne på 8 och Android. Se hemsidan för mer information: www.toughbook.eu.

80GB på hårddisken.

framtidensskogsbruk_124x176mm.pdf 1 2013-01-17 15:01:10

Framtidens skogsbruk börjar här

Skogbruk är en lång process som kräver engagemang under lång tid.

Rörvik är med hela tiden som en aktiv partner i skogsbruket.

Från markberedning och plantering till slutavverkning.

Vi förädlar råvaran vid sju sågverk i södra Sverige. För export och inkomster till såväl landet som skogsägarna.

Rörvik Skog AB, 571 64 Sandsjöfors, rtimber.se 0380-56 62 30, rorvikskog@rtimber.se

TIMBEAR LIGHTLOGG – den lätta kombiskördaren/skotaren som lämnar marken nästan lika oberörd som den var när du kom dit.

Hansi Engström 0670-10 666 www.timbear.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

8

BIOBRÄNSLE Foto: Julio Gonzales

fokus

»Vi forskar på

växtförädling riktad på generna snarare än traditionell förädling som riktar in sig på växten.

Ove Nilsson

Sverige är ett av de länder i världen som använder mest biobränslen, där en femtedel av hela elförsörjningen är tack vare skogen.

Hållbart i skogen på kort och lång sikt En bit mark för vindkraft eller att ta vara på spillet efter avverkningen visar att det kortsiktiga kan lösa långsiktiga energifrågor. text Waldemar Ingdahl

EU:s klimatmål innebär att till år 2020 ska koldioxidutsläppen minska med 20 procent från 1990 års nivå. 20 procent av energin ska komma från förnybara energikällor och den totala energianvändningen ska minska med 20 procent.

Det ambitiösa målet är att Sverige måste producera ytterligare 25 terawattimmar av förnybar energi för att nå sin del. Det är svårt att öka vattenkraften och kraftvärmen så mycket mer. Då kommer vindkraften att spela en viktig roll med en utbyggnad på tio till tolv terawattimmar till 2020 att jämföra med att vindkraften gav 6,1 terawattimmar el år 2011. har den stora fördelen att det finns få grannar som kan störas av ljud, skuggor och synintryck från den som i ett öppet landskap. Det är stora skillnader på medelhöjden i den svenska skogen efter ålder och klimat, och det saknas bra statistik. Vindkraftverket måste ha vind, rotorn komma över trädtopparna. Därför måste tornen i regel byggas högre än annars, vilket kostar mer.

Vindkraft i skog

använda för avverkning och få den underhållen. Energimyndigheten har uppmärksammat att kostnaderna från vägbyggena kan bli hög och undersöker därför möjligheten att använda luftballonger och luftskepp för transporter i skogen.

Vindkraftsparkerna tar upp en liten yta, den relativt låga effekten hos kraftverket kompenseras genom att det byggs desto fler och över hela Sverige. Det har varit kontroverser kring energislaget med hur grannarna uppfattar det. Skogsägaren har ändå alltid ansvaret att ta ställning till långsiktiga beslut och dess effekter på omgivningen. När ett bestånd avverkas så kommer det att dröja några årtionden innan det växer upp ett nytt för avverkning. Under tiden ger vindkraften kontinuerliga inkomster.

Vindkraftsutbyggnaden kan påverka grannarna och det har förekommit kontroverser till energislaget. viltet har debatterats och det stämmer att vindkraftverken kan orsaka skador på fågellivet med rotorbladen. Det gäller

Effekterna på

främst om det avverkats stora och täta arealer för att ställa upp många torn. Enstaka snurror i skogen kan inte skada djurlivet så mycket. Hur mycket det går att påverka miljöcertifierad skog med vindkraftsutbyggnad har varit hett diskuterat sedan certifieringsorganisationen FSC bara i undantagsfall godkänner förändrad markanvändning från skogsbruk till något annat.

Smarta elnät

Vindkraftsparker byggs främst i norra Sverige men elen måste föras till konsumenterna i söder, vilket kräver mer kapacitet i elnäten. Smarta elnät, som mäter och kontrollerar produktion och förbrukning samt lagrar energi, ökar möjligheten för produktion nära förbrukaren, vilket minskar och utjämnar nätbelastningen. − Smarta elnät och smarta elmätare kommer att få stor betydelse för mindre elproducenter. Genom nya regler för nettodebitering väntas de få kvitta sin elförbrukning mot den egna produktionen, säger Lars Alfrost vid Energimyndighetens

vindenhet. En statlig utredning om reglerna är klar till juni 2013.

Biobränsle är en av de äldsta energikällorna. I dag används det som blir över från träden vid skogsavverkningen som bark, kvistar, toppar och grenar. Det eldas i värmeverk och kraftvärmeverk. Sverige är ett av de länder i världen som använder mest biobränslen, en femtedel av hela elförsörjningen är tack vare skogen.

Massaindustrin är självförsörjande genom att ta tillvara allt från avverkningarna och sågverken tillverkar pellets tillverkas av sågspån, bark och övrigt spill.

Det är svårt att uppskatta hur mycket biobränsle den svenska skogen kan stå för. Bedömningar lägger potentialen någonstans mellan 61 till 132 terawattimmar till år 2020.

Då kan även skräpskogen användas, och biobränsle ger bättre priser och avkastning för skogsägaren.

Forskning på växtförädling

Bioraffinaderier utvinner kemikalier, material och energi från en biologisk råvara. Exempel är alkoholer

»Genom nya regler

för nettodebitering väntas de få kvitta sin elförbrukning mot den egna produktionen.

En bra affär

För skogsägare kan vindkraft vara en bra affär. Ersättningsnivån ligger normalt på fyra procent av de totala intäkterna från elförsäljningen. I skogen saknas det vägar att frakta byggmaterial på, men den kostnaden kan vara en fördel för ägaren. Då går det att få en väg byggd till sig,

Lars Alfrost

Svenska kvalitetsmaskiner för ett hållbart skogsbruk Alstor – din oslagbara vän i skogen www.alstor.se

som metanol (träsprit), etanol och organiska syror som mjölksyra och propionsyra.

Vetenskapen har dock gått längre för att kunna utvinna mer energi ur biobränslen: − Vi forskar på växtförädling riktad på generna snarare än traditionell förädling som riktar in sig på växten, säger Ove Nilsson, professor vid Umeå Planet Science Center, en av Europas bästa miljöer för växtforskning.

Han forskar på hur växter anpassar sina livscykler och sin tillväxt efter hur långa dagarna är och efter årstidernas temperatur. Det är viktigt för att veta hur snabbväxande egenskaper kan tas fram till andra trädarter. Bioenergins begränsning är mängden som finns tillgänglig. Träd är ofta långlivade och växer därför långsamt. Går det att odla biobränsle snabbare kan man få ut mer energi genom större volymer. att framställa biobränsle som kallas torrifiering har väckt stort intresse i USA. Den påminner om skogens gamla kolmilor. Veden kokas i en syrefri miljö i mellan 200 till 320 grader Celsius. Kvar blir ett kolpulver som har kvar 90 procent av energin hos torkat trä men med bara 70 procent av vikten. Metoden kommer från sättet som kaffebönor torkas och rostas, och till skillnad från pellets tar torrifierat trä inte upp fukt ur luften.

Transportkostnaderna för det här ”superkolet” kan minskas och med sitt stora skogsbestånd finns det en bra potential för energiutvinning ur svensk skog.

Behovet av biobränsle till Europa för EU:s 2020-mål kommer att innebära att Sverige blir en nettoexportör av biobränsle, och samtidigt ökar importen av bioråvaror till Europa.

En process för

R sk äd og da en c loc o.s e

Stoppa rotrötan!

Skövde satsar på en klimatsmart framtid

Stubbehandla vid slutavverkning!

Andelen rötskadade stammar i slutavverkning har fördubblats i södra Sverige sedan 70-talet. Faktum är att cirka 1 av 5 granar som avverkas i såväl slutavverkning som i gallring, är rötskadad.

Vid avverkning över 5° C ökar risken för att rottickan etablerar sig på färska stubbar. Infektioner kan överleva upp till 40 år och sprida sig till nästa generation skog. Resultatet blir rötskadade rotstockar och du riskerar att förlora upp till 30 000 kronor/ha – helt i onödan!

Ditt beslut i dag avgör hur din framtida skog skall se ut! Då är det viktigt att veta att behandling med Rotstop vid slutavverkning skyddar lika effektivt som vinteravverkning och bevarar därmed värdet på framtidens skog. Valet borde därför vara ganska enkelt – eller hur?

Läs mer om rotröta på: www.interagroskog.se

Eliselund | 247 92 Södra Sandby | Telefon 046-53 200 Telefax 046-53 208 | info@interagroskog.se

” I vår region finns ett gediget kunnande vad gäller trähusbyggande och vår ambition är att Skövde kommun ska bidra till att öka intresset för byggande i trä och våga gå före.”

Läs mer på www.skovde.se/trastad

Smak kan man diskutera.

Precision är vårt krav.

Sako 85 Deluxe En riktigt vacker jaktkamrat. Speciellt utvald valnöt med detaljer i rosenträ.

Högglanspolerad pipa, slustycke och låda och fast magasin med ledad magasinsbotten.

Sako 85 Finnlight Praktisk och estetisk balans. Flutad pipa i stainless steel, syntetstock i soft touchmaterial med extra markerade greppytor för säker hantering oavsett väder. Gjord för dem som inte tvekar att gå långt.

För mer information: www.sako.se/85di

Samtliga Sako- och Tikkavapen precisionstestas med Sakoammunition som en del av kvalitetskontrollen.

Tikka med tre skott, Sako med fem skott. Minimikravet är en gruppering inom 1 MOA på 100 meter, 2,908 cm mätt centrum till centrum på kulhålet.Vårt fokus är precision, vilket är ditt?

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

10

aktuellt

skördare

En modern skördare är helt datoriserad och styrs med två joy-sticks. Det vill säga ungefär som ett tv-spel.

Stor potential i att optimera skördare Inom skogsbruket strävar man ständigt efter att öka produktiviteten och minska svinnet i varje led. Ett område med stor potential är att optimera funktionen i skördarhuvudena och minska kapsprickor. text Anders Edström Frejman

Modernt skogsbruk karaktäriseras av en hög automatiseringsgrad och slimmade organisationer. Detta gäller inte minst de stora skogsbolagen som äger stora arealer egen skog.

Hela kedjan från inventering av bestånd, planering av avverkning, genomförande av avverkning och all logistik i form av upphämning och transport av skördad skog är rakt igenom datoriserad. Syftet är naturligtvis att avverka den för slutprodukten passande skogen, i rätt tidpunkt och på rätt sätt. Längs hela produktionskedjan försöker man hålla koll på den totala mängden råvara och var den för tillfället befinner sig.

Ett viktigt led i kedjan är de så kallade skördarna som fäller, kvistar och kapar träd i ett svep.

– En modern skördare mäter stockens minskande diameter cirka var tionde centimeter när den passerar genom skördarhuvudet. Med ledning av detta räknar fordonsdatorn ut den totala volymen virke i varje träd och kan med cirka 95 procents noggrannhet summera volymen virke som skördats, säger Petrus Jönsson på Skogforsk i Uppsala.

Ett kritiskt skede är när skördaren ska kapa stocken. Så kallade kapsprickor vid snitten kan minska den slutliga längden virke man kan få ut av ett fällt träd.

– Kapsprickor är svåra att se. Man kan i många fall upptäcka dessa först när färdigt virke ligger på tork hos sågverket.

Det enda säkra sättet att minimera problemet är att ”ta höjd” genom att göra stockarna något längre än vad slutkunden beställt. Dåliga delar som upptäcks i den färdiga produkten kan därmed kapas bort på slutet.

– Nackdelarna är att man minskar utbytet från skogen, man transporterar

»Kap­

sprickor är svåra att upp­ täcka. De upptäcks i många fall bara i den färdiga produkten.

Petrus Jönsson

onödig vikt på vägarna och sågverket får inte exakt det som beställts, säger han.

Att kapa stocken liggande på marken minskar produktiviteten. En lösning från leverantörssidan – för att minimera sprickor – har varit att låta kranen per automatik sänkas mot marken i samma ögonblick och med samma hastighet som den kapade stocken faller. Men förare kan uppleva detta som obehagligt.

Men det finns andra försök till lösningar. Ett exempel är uppstickaren JPS Teknik som vidareutvecklat ”motorsågen” i skördarhuvuden. Deras produkt har börjat användas i skördarhuvuden från ledande tillverkare av skördare.

Företaget ligger i Färila i Hälsingland och regionen är något av ett Mecka för skogsbolag, men kanske främst för tillverkare av produkter inom hydraulik och underleverantörer till skogsmaskiner.

Krantillverkaren Hiab, hydraulmotortillverkaren Sunfab och Iggesund Forest bara är tre exempel. Den senare tillverkar bland annat svärd till kedjeförsedda sågblad.

– I jakten på allt högre produktivi-

tet har man tidigare ökat varvtalet på motorn i kapen. Vi använder en starkare motor med lägre varvtal som i slutändan ger samma höga kedjehastighet. Detta i kombination med ett kraftigare sågsvärd som ger minskade underhållbehov, en högre hållbarhet och tillförlitlighet på hela kapprocessen, berättar Peter Sörell, vd, JPS Teknik.

Den feedback han fått från kunder har varit att produktiviteten ökat och att kapsprickor minskat. Färre kedjeavhopp tack vare automatisk kedjespänning bidrar till en bättre driftsekonomi.

– Inte minst miljöaspekten är viktig.

Förutom lägre ljudnivå och värmeutveckling har vi lyckats minska bränsleförbrukningen markant tack vare högre vridmoment och ett lägre varvtal, avslutar han.

Smart fakta En skördare kan i ett moment fälla, kvista och kapa hela träd. Skotare är en annan skogsmaskin som används för transporter av färdiga stockar till timmerbilarnas upphämtningsplatser.

Låt oss plantera en idé Idén är att effektivisera din skogsplantering. Även en sjumilaskog börjar med ett litet frö - eller en planta - och även om ett frö eller en planta kan tyckas obetydligt till storleken är det av största vikt hur de behandlas.

När vi pratar maskinell plantering och Bracke P11 så är den varsammare och mer omsorgsfull än manuell plantering. Bracke P11 är en precisionsprodukt utvecklad för att göra föryngringsarbetet - markberedning och plantering så effektivt och ekonomiskt som möjligt. Ett aggregat som höglägger och planterar med hög kapacitet. Med en fingertoppskänsla som bara en maskin kan ha.

Men det är också kännetecknet för Bracke Forests produkter, att de överraskar våra kunder med både sin kapacitet och tekniska flexibilitet. Varje dag, världen över.

www.brackeforest.com • 0693 - 105 75

teGera® 9180

ejendals egna vibrationsdämpande material med ventilationshål.

Överlåt vibrationerna till oss Är du en av dem som utsätts för ständiga vibrationer i ditt arbete? Eller är det din roll att köpa in handskydd åt dina medarbetare? Ta i så fall en titt på hur helt ny teknologi kan se ut. Våra nya vibrationsdämpande handskar är utvecklade på ett sätt så att vibrationerna dämpas betydligt. Det är dessutom den tunnaste vibrationshandsken som finns på marknaden. För att undvika skador gäller det att tänka efter innan – med rätt skydd förebygger du framtida skador.

Tegera® 9180 är godkänd enligt eN 10819.

info@ejendals.se | www.ejendals.com

Vi är specialiserade på...

Precisionsmätning i skog och fält.

•

Mätinstrument, mjukvaror och hela systemlösningar - allt för skogsuppskattning och fältmätning. Enskilda skogsägare, stora skogsbolag och miljöforskare - alla tjänar på att mäta skogen!

Vi tillverkar det du behöver för ...

Intrångsvärdering & skogsuppskattning.

•

Värdering, kontroll, forskning, underhåll, stämpling och mätning, riskbedömning, navigering, positionering och planering... Att mäta är att veta!

Vi har standardiserade system för...

Skördarkalibrering •

Med Digitech® Professional dataklave och Skalman v6 erbjuder vi ett komplett och marknadsledande system. Hållare, kablage, mjukvara och utseende är anpassade till marknadens olika skördarmärken, modeller och apteringsdatorer.

Plus en mängd andra program, kundunika lösningar och utbildningar!

•

Kontakta oss!

Wood, 5-8 juni. Välkomna!

Haglöf Sweden är proffs på mätlösningar. Våra instrument och mjukvaror, allt från tillväxtborrar till laserinstrument och kompletta PC-system, används främst inom skogsbruk och forskning. Med hela världen som arbetsfält finns, verkar, tillverkar, testar och supportar vi våra produkter i och från Sverige.

Haglöf Sweden AB, Tel 0620 255 80 • info@haglofsweden.com • www.haglofsweden.com • www.haglofmanagementsystems.com

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

12

P ROFILINTERVJ U

”Skogen är ryggraden i svensk ekonomi” Att få bruka skogen på de egna ägorna i kombination med ett engagemang i hela Sveriges framtida skogsbruk är numera livet för Göran Persson. text Annmarie Palm

Göran Persson är en utpräglad friluftsmänniska som älskar att gå i skog och mark.

– Jag har alltid varit intresserad av skog och jord, och då menar jag inte bara den ekonomiska dimensionen utan även själva brukandet. han själv ägare av en jordbruksfastighet på 370 hektar utanför Flen i Södermanland. Där finns 150 hektar skog. Som de flesta skogar i Sverige är hans skog en blandning av olika trädslag. Drygt 40 procent består av gran och 40 procent är tall.

Resten är lövträd.

– Det är bara en liten del av fastigheten som är inplanterad. Hittills har jag själv endast varit med om ett skifte som innebar plantering av granar.

I dag är

egna ägorna av skog är Göran Persson också styrelseordförande i det statliga bolaget Sveaskog sedan 2008. I egenskap av ordförande har han på så sätt möjlighet att driva sitt personliga engagemang för svensk skog, även professionellt. Att han lever och verkar i ett land som till större delen består av skog passar honom rätt bra.

– Vi har faktiskt aldrig tidigare haft så mycket skog i Sverige som vi Förutom de

har i dag. 74 procent av vårt land är täckt med skog. Man kan säga att vi bor i ett skogsbruk. Skogen är och kommer att fortsätta vara ryggraden i vår ekonomi, säger han. saker som Göran Person alldeles särskilt vill lyfta fram när det gäller vårt sätt att ta tillvara skogen som råvara. Det första är att han tycker att vi i Sverige bygger alldeles för få höga hus i trä.

Det finns två

» Sverige bygger

alldeles för få höga hus i trä.

– Det är märkligt, och det borde vi kunna ändra på ganska snabbt. Vi är vana vid att flerfamiljshus byggs i betong, stål och tegel. Men det går alldeles utmärkt att bygga till exempel ett femvåningshus i trä. Trä är ett lätt och starkt byggnadsmaterial som fungerar mycket bra, också för höga byggnader. Det finns bra förebilder på detta område. De som i dag bygger flest höga hus i trä är USA, och det är ju inget u-land direkt.

Det andra som Göran Persson vill

lyfta fram är att han tycker att Sverige bör satsa mer på export av träråvara till världens olika tillväxtmarknader.

– Europa kommer att ha det kämpigt ett tag framöver och den europeiska byggmarknaden fortsätter att tappa fart. Därför borde vi anstränga oss mer på de nya marknader som faktiskt har behov av vår råvara.

Det handlar framför allt om Nordafrika. Just nu är den nordafrikanska marknaden speciellt intresserade av att kunna importera furupanel. Även Kina borde bearbetas hårdare.

Apropå marknadsläget för svenska skogsfastigheter utgår Göran Persson från två tidshorisonter.

– Det är svårt att gissa vad det gäller fastighetspriser. På kort sikt finns det dock problem. Skogsindustrin är för närvarande hårt pressad. Det har under en längre tid varit ganska lätt att få bra betalt för skogsfastigheter. Det betyder att det har funnits förväntningar på en fortsatt uppgång.

Men nu är priserna på väg ner, och även om det skulle visa sig att det inte är en stadigvarande nedgång, så ser vi en ”knäck” i kurvan.

är Göran Persson mer optimistisk. Det som han anser kommer att spela en avgörande roll för

På lång sikt

Göran Persson tycker att Sverige bör satsa mer på export av trävara till världen

FSC visar vägen till ett ansvarsfullt skogsbruk FSC – Forest Stewardship Council, Är en ideell, oberoende, internationell medlemsorganisation som utvecklar regler för ett ansvarsfullt skogsbruk. FSCs medlemmar representerar olika intressen – miljö-, sociala och ekonomiska. Tillsammans utvecklar de standarder för ett ansvarsfullt skogsbruk.

Nätraälven Skog växer i norra Västernorrland Nätraälven Skog fortsätter att växa. Inte bara i hemtrakterna i Sidensjö, utan i hela norra Västernorrland. Idag är vi 800 medlemmar.

Henrik Sedin, Vancouver Canucks, har varit medlem i många år.

– Jag har egentligen inte tid att sköta min egen skog. Därför känns det tryggt att ha en aktör som alltid ser till mitt bästa.

Vill du bli medlem också? Läs mer om oss på hemsidan. www.natraalven.se Tfn 0660-26 00 55

FSC finns i över 80 länder. Samma regler gäller i alla länder. FSC-skogsbruket bevarar naturvärden och skyddsvärda skogar, respekterar grundläggande arbetsrätt och urfolkens rättigheter. De som tillverkar FSC-märkta varor följer FSCs spårbarhetsregler. En garanti för att märkta varor verkligen innehåller trä från skogar som sköts och avverkats på ett ansvarsfullt sätt.

VILL DU GÖRA SKILLNAD?

• Köp FSC-märkta produkter.

• FSC-certifiera din skog.

• FSC-certifiera din produktion eller produkt.

• Bli medlem i FSC. Mer information finns på:

www.fsc-sverige.org

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

13

pro filint erv ju

» Vi borde anstränga oss mer på de marknader som faktiskt har behov av vår råvara.

En god markaffär marknadsutvecklingen framöver är hur skogsnäringen väljer att hantera de kommande klimatförändringarna.

– Det är viktigt att vi fortsätter att driva en politik som aktivt arbetar med att vi ska kunna ersätta olja och kol med andra miljövänliga energikällor. Vi vet inte hur snabbt klimatförändringarna slår till. Det vi dock kan anta är att vi i allt större utsträckning kommer att drabbas av extremt väder i form av stormar, långvarig torka och kraftigt regn och bränder. Detta kommer ha en stark påverkan på vårt skogsbruk och vi måste lära oss att hantera dessa nya förutsättningar.

Att använda skogen som råvara är förstås ett mycket bra sätt att ersätta kol, olja, stål och betong.

– Sköter vi detta på rätt sätt kommer det att finnas ett stort behov av fiber framöver. Träfibrer är både förnyelsebara och miljövänliga. Den som först kommer på det bästa miljövänliga alternativet till olja och kol kommer att få ett enormt försprång.

Alla kommer ju att vilja ha deras lösning, konstaterar han.

skogsråvara till helt andra nya tekniker bidrar också till framtida intäkter från skogen.

Detta gäller till exempel träfiber som material i kläder.

– Ja, den konstaterat miljöskadliga produktionen av bomull börjar nu kunna ersättas med att man kan använda massa som ett alternativ.

Kläder som man utgår ifrån är gjorda Användandet av

ns olika tillväxtmarknader.

av bomull, kan faktiskt vara gjorda av träfiber. Det är ju en fantastisk positiv utveckling!

Apropå miljöarbetet i den svenska skogen anser Göran Persson att vi bör fokusera på att försöka minska körskadorna.

De skördare och skotare som används är tunga maskiner som kan orsaka väldigt stora skador i marken.

Ny teknik är dock på väg in. Det finns framtagna prototyper på nya bättre maskiner som går på band, att likna med de bandvagnar som militären använder.

– Att vi värnar om skogen har ju också ett socialt värde för oss människor. Det får vi inte glömma bort.

Förhoppningsvis ska ju även kommande generationer ha glädje av att trivas i våra skogar, avslutar han.

Smart fakta Göran Perssons tips för att främja Sveriges framtida skogsbruk: • Bygg mer höga hus i trä • Utveckla försäljningen av svenska sågade trävaror till nya marknader • Använd klimatförändringarna till att lyfta fram möjligheterna med skogen som råvara • Utveckla nya produkter, som till exempel att använda träfiber i stället för bomull

För skapande stunder Med riktiga verktyg är det är lätt att låta kreativiteten flöda. Knivar blir som vänner, som man gärna bär med sig. En eller två, beroende på vad som behöver göras. Tiden tycks försvinna i samma stund som ett projekt tar över. Tankarna flödar fritt, medan händerna jobbar och kroppen mår gott.

Tillverkas i Sverige av Mora of Sweden sedan 1891. www.morakniv.se

Prisutvecklingen på skogsfastigheter har varit kraftig de senaste åren. Enligt LRF Konsult, som är Sveriges största mäklare av jord- och skogsbruksfastigheter, har priserna gått upp med hela 80 procent de senaste tio åren. Just nu sker dock en prisjustering nedåt.

– Det är en rad faktorer som påverkar prisnedgången. Dels beror det på det allmänna ekonomiska läget, men också på grund av virkespriserna. Med en stark krona och lågkonjunktur sjunker priserna på virke, berättar Carl-Johan Jürss på LRF Konsult.

Prisnedgången varierar dock geografiskt. Bäst priser får de som säljer fastigheter relativt nära storstadsregionerna.

– Förutom att infrastrukturen är bättre i anslutning till våra storstäder, så vill folk ofta ha nära till sin skog för att jaga, plocka svamp med mera.

Carl-Johan Jürss påpekar att för den som har ett genuint intresse och kunskap om skogsmark kan det vara en bra idé att köpa en mindre välskött skogsfastighet.

– Håll utkik efter de objekt som inte är de mest attraktiva på marknaden. När du hittat det du söker börjar du sköta skogen enligt konstens alla regler, gallra, återplantera och så vidare. Detta kan ge dig en hävstångseffekt som på längre sikt kan innebära en god affär, avslutar Carl-Johan.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

14

g uide

skogsfastigheter

Försäljning av skog

»Kalkylerna bör göras på minst en tioårs period.

Paul Nord

– Skötseln under de första 10 till 15 åren är absolut viktigast för att man ska få stor avkastning när det är dags för avverkning eller försäljning, säger Paul Nord.

Äga skog – en bra investering

text Annmarie Palm

De senaste 10 till 15 åren har priserna på skogsfastigheter gått upp rejält.

– Det har med andra ord varit en väldigt bra investering för dem som har satsat på skog, säger Paul Nord, affärschef för Skog och Lantbruk på fastighetskonsultföretaget NAI Svefa. skogsmarknaden har drabbats av den finansiella krisen.

Det råder en minskad efterfrågan på råvaror. Investeringsviljan är trög och det är svårare att få finansieringen ordnad, dels från bankerna men också på grund av att intäkterna till skogsägaren från skogsbolagen har sjunkit.

– Det är ju inget nytt att det görs färre affärer inom de flesta sektorer i dag. Som en följd av detta har priserna på skogsfastigheter gått ner under det senaste året. Det innebär att det inte är ett speciellt bra läge att sälja i dag.

metanol. Dessutom ska man komma ihåg att skog är en bristvara, både i Sverige och övriga Europa. Många vill äga skog, men det finns ju bara en begränsad mängd.

Många lockas av att det finns skattemässiga fördelar med att äga en skogsfastighet.

– Eftersom att bruka skog är så långsiktigt så är det okej att man vissa år driver fastigheten med underskott.

Vid de tillfällena kanske det också passar bra i relation till ens övriga privata inkomster. Samma sak gäller tvärtom. Andra år kanske man behöver ha högre intäkter och då finns dessa upplagrade i skogsfastigheten i form av avverkningsbar skog.

Men även

Många med skogsfastigheter väljer också att skaffa sig ett så kallat skogskonto som innebär att man kan fördela sina inkomster jämnt över en längre tid.

– Det tar ju lång tid mellan att man ”sår och skördar” i en skog så det kan vara klokt.

Ett skogskonto får man ha i max tio år. Under den tiden kan man som ägare plocka ut pengar vid behov, och när det är som mest skattemässigt fördelaktigt.

När det gäller investeringar i skogsfastigheter så beror allt på vad man har för tidshorisont för sitt ägande. I Sverige äger de flesta i

MOHEDA

MOWI

Enligt Paul Nord är nedgången dock tillfällig samtidigt som situationen öppnar upp för bra affärsmöjligheter för dem som vill köpa skog.

Paul Nord påpekar att skogen är en framtidsmarknad och att Sverige har en positiv bild kring skog och skogsbruk.

– Över tid är det en väldigt bra investering att äga skog. Den är ju också helt rätt vad gäller produktionen av miljövänliga material och energi, som till exempel träflis för att värma upp bostäder och framtida möjligheter att få fram både mer biodiesel och

I andra typer av fastigheter, som till exempel hyreshus, har man ju oftare en jämn intäktström i hyror.

– Då kan man ju inte påverka situationen år från år lika starkt på det sätt som man kan här.

En annan aspekt som man som säljare av skog kan påverka är fastighetens försäljningsvärde.

– Antingen väljer man att avverka skog innan man säljer eller så låter man skogen stå kvar och ingå i köpeskillingen.

genomsnitt sin skogsfastighet i 30 år.

Men nya köpare är oftast inte alls så långsiktiga i sitt ägande.

– Nu är det ju inte så att alla som planerar att köpa skog tänker sig en produktionsverksamhet. En del köpare tänker sig ett ägande för rekreation och jakt. Det är bra för skogen och en viktig faktor för att bevara mångfalden och utvecklandet av ett varierande landskap.

Det är viktigt att man skaffar sig kunskap om vad det är man säljer och köper.

När man värderar skog utgår man oftast från lokala jämförelser gällande vad man har betalat för likvärdig typ av skog. Det är så man tar fram jämförelsetal, och man betalar något förenklat per ”skogskubikmeter”.

Men, enligt Paul Nord, säger egentligen de här nyckeltalen mycket lite om affärens potential för en köpare.

– Det är viktigare att man som köpare gör väl underbyggda likviditetskalkyler för att se på fastighetens utveckling och finansieringen under en längre tid. Kalkylerna bör göras på minst en tio-års period. På så sätt kan man få en samlad bild om investeringen kan vara intressant eller inte.

det skog med goda produktionsförhållanden som är underbetald medan det också tvärtom finns sämre fastigheter som blir överbetalda.

– Den som vill se skog som en investeringskälla över exempelvis tio år, för att kunna plocka ut pengar som en pensionsförsäkring, bör givetvis satsa på skog med goda produktionsförutsättningar, konstaterar Paul Nord.

Viktiga faktorer för att förbättra lönsamheten i den skog man redan äger är, enligt Paul Nord, att man sköter skogen enligt konstens alla regler.

En del av skogsskötseln innebär att

I dag finns

V-KRAN

Den som vill investera i en skogsfastighet bör satsa nu. Priserna har sjunkit men prognosen är positiv gällande skog som en investering för framtiden.

man jobbar med att hålla ner viltstammarna, i syfte att minimera betesskadorna, samt att man föryngrar skogen på rätt sätt. Vill man inte göra jobben själv så finns det professionell hjälp att få.

– Det handlar om att man ska vårda sitt produktiva bestånd genom att satsa på rätt träslag, gallring och röjning med mera. Den skog man planterar ska stå där under en omloppstid av 70 till 80 år. Skötseln under de första 10 till 15 åren är absolut viktigast för att man ska få stor avkastning när det är dags för avverkning eller försäljning. höja värdet på sin skogsfastighet kan man också göra olika investeringar som att anlägga vägar eller att arbeta med att skaffa större sammansatta enheter.

Självklart är det också viktigt att vara rätt försäkrad. Inte minst på grund av hur klimatförändringarna kommer fortsätta att påverka den här typen av verksamhet.

– Att försäkra sin skog blir allt viktigare. Tänk bara på de exempel på stormar som vi redan varit med om. Risken för att vi allt oftare ska utsättas för stormar framöver är ju också överhängande. Det är relativt billiga premier för den här typen av försäkringar samtidigt som man får ut en bra ersättning om man skulle drabbas, avslutar Paul Nord.

En av de privatpersoner som har erfarenhet av försäljning av skog är Mattias Nygren. Han är ägare till 110 hektar skog, i Edsbro i Roslagen.

– Det är viktigt att vara prismedveten och ha koll på listpriserna. Självklart är det bra att man får skäligt betalt men viktigast för mig är ändå att jag gör affär med rätt person.

Mattias säljer bland annat avverkningsrätter till Holmen Skog AB. Förutom större slutavverkningsuppdrag hjälper Holmen Skog även till med större gallringsuppdrag, markberedning och återplantering.

Mattias Nygren tipsar om att inte snåla med gallringen.

– Att gallra i ett tidigt skede ger mycket högre kvalitet och därmed ett högre värde på din skog.

Mattias tycker också att det är viktigt att man anpassar sitt skogsbruk efter de nya förutsättningar som klimatförändringarna medför. Detta kan bland annat innebära torrare somrar.

– Framöver så tror jag att det därför kan bli aktuellt att man planterar på hösten i stället för på våren.

I syftet att

Smart fakta Paul Nords tips för en lyckad skogsaffär: • Förbered dig väl inför köp/ försäljning.

• Är du ute efter ett investeringsobjekt? Avvakta tills rätt objekt dyker upp.

• Ta inga förhastade beslut.

Grön skogsbruksplan Även kommuner gör affärer med skog. Lycksele kommun i Västerbottens län äger totalt 1 300 hektar skogsmark.

Där praktiserar man en grön skogsbruksplan framtagen av Skogsstyrelsen.

– Det betyder att man tar lite mer hänsyn till miljön och att man sätter av vissa ytor till förmån för känsliga biotoper med mera, berättar Bengt-Lennart Nordlund på gatu- och parkenheten i Lycksele.

Skogsbruksplanen revideras vart femte år och då går man igenom planerna för vad som ska slutavverkas och gallras.

– Vi har avverkning varje år på någon yta vilket ger cirka 700 till 800 000 kronor.

Men vi utför inte själva något skogsbruk utan lägger ut det på anbud. Pengarna läggs dels på förvaltningens resultat men går även till utgifter för den tätortsnära skogen – som inte avverkas för att det skulle kosta mer än vad det ger, men som ändå måste skötas.

Starka varumärken i skogen FTG tillverkar och säljer produkter för skörd och transport av skogsprodukter. Mowi, Moheda och V-kran är våra starka varumärken. Läs mer om oss på www.ftgforest.com 0521-26 26 30 | info@ftgforest.com

F18

Säker, stabil och mäktig skotare i världsklass.

H8 En god finansiering ger lönsamhet ROTTNE INDUSTRI AB och Danske Bank har sedan många år ett gott samarbete. Samarbetet grundar sig på förtroende och långsiktighet som kommer våra kunder till gagn vid finansiering av våra skotare och skördare. Just nu erbjuder vi en rekordlåg ränta när du köper en skogsmaskin från någon av våra återförsäljare.

HAR DU RÅD ATT VÄNTA?

Tuff och smidig skördare för effektiv och lönsam gallring.

Kampanjerbjud

Finansiera din

ande

skogsmaskin

FRÅN

0,99% RÄNTA I

36 månader *

Läs mer om erbjudandet på www.rottne.com * Kampanjen avser nya skördare och skotare från Rottne Industri AB med ordertecknande och beviljad kredit före 30 juni 2013. Erbjudandet avser den svenska marknaden. Finansieringen är med rörlig ränta, vilken är knuten till Stibor 30 dagar och med 30% kontantinsats.

annons

Skogen som utvecklingsmotor I Övertorneå kommun skapas just nu ett spännande system för handel med utsläppsrätter från skogen.

Idén föddes vid ett rådslag mellan skogsnäringen och kommunen. Nu kan Övertorneå bli en testbädd inom miljöteknik.

Det svenska skogsbruket binder varje år netto 60 miljoner ton koldioxid genom fotosyntes och genom att skogsbruksprodukter ersätter andra material som är sämre ur klimat synpunkt. Men skogsbrukets betydelse för klimatet kan öka om skogens tillväxt ökar. Skogens skötsel på beståndsnivå, som avgör hur skogen växer, har således betydelse för klimatet. Skötselprogram som ökar skogens tillväxt ger mer förnybar råvara som kan substituera energikrävande produkter och därmed minska utsläppen av koldioxid till atmosfären. Sådana skötselprogram resulterar också i ett högre genomsnittligt kolförråd i skogen än skog som brukas med lägre tillväxtmål.

I Tornedalen, vid polcirkeln, ligger Övertorneå kommun som tillsammans med LKAB, Sveaskog och andra aktörer driver demonstrationsprojektet Arctic Boreal Climate Development (ABCD). Inom projektet har 18 privata skogsägare och Sveaskog utfört åtgärder som ökar tillväxten i skogen och den resulterade ökningen i upptag av koldioxid omvandlas till utsläppskrediter som köps och säljs mellan intressenter. Handeln med koldioxidkrediter möjliggör finansiering av skogsskötselåtgärder som ligger

utanför de ordinära skogsskötselmetoder som tillämpas men som väl ryms inom nu gällande skogsvårdslag.

Genom att skapa ett handelssystem för skogliga koldioxidkrediter synliggörs den svenska skogens outnyttjade potential att göra klimatnytta. Handel med koldioxidkrediter skapar även möjligheter för en expansion av industrin, samtidigt som Sveriges möjlighet att bli koldioxidneutralt år 2050 stärks.

Modellen skapar ekonomiskt incitament för markägare att välja en skogsskötsel som tar upp mer koldioxid och de hittills genomförda åtgärderna i Övertorneå kommun beräknas ge ett extra upptag av ca 60 tusen ton koldioxid över en period på upp till 20 år. Det innebär en tillväxtökning på 30 procent jämfört med ett standardskogsbruk.

Dessutom ger en ökad tillväxt i skogen mer grön biomassa, mer tillgång till bioenergi och fler möjligheter inom de gröna näringarna.

Resultaten från ABCD projektet har uppmärksammats av VINNOVA som har beviljat förstudiemedel till Övertorneå kommun för att undersöka om kommunen kan bli en testbädd inom miljöteknik. Övertorneå kommun vill med hjälp av

www.overtornea.se | kommun@overtornea.se | 0927-720 00

projektmedel från VINNOVA utveckla handel med koldioxidkrediter från svenska skogen till en tjänst som kan spridas nationellt och internationellt. Skogens förmåga att ta upp och binda koldioxid är en ekosystemtjänst som kan nyttjas bättre i klimatarbetet.

Handel med koldioxidkrediter från skogen ger en ”vinn-vinn” effekt för klimatet, produktion av biomassa, sysselsättning och utveckling på landsbygden. Övertorneå kommun hoppas kunna öka användandet av lokalt producerad bioenergi och därmed skapa fler arbetstillfällen inom de gröna näringarna. En ökad tillgång och användning av gröna resurser som producerats genom ett uthålligt skogsbruk skapar också förutsättningar för ett uthålligt och kretsloppsbaserat samhälle. Det är ett mål och en utmaning för utveckling som Övertorneå satsar på.

Övertorneå kommun

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

16

INSPIRATION

MATERIAL

»Timmer­

hus minskar koldioxidutsläppen genom att binda kol och an­passa sig till års­tiderna.

I framtiden kan träd planteras med egenskaper förädlade för speciella ändamål, ett exempel är barnstolar och lampor gjorda av papper, som Innventia utvecklat.

Trä, en massa mer än papper Förädling av trä till nya ­material och användnings­ områden tar till vara på materialets form­ barhet, m ­ iljövänlighet och ­ekonomiska potential. text Waldemar Ingdahl

Genom historien har trä varit mänsklighetens viktigaste bränsle och byggnadsmaterial. Trä bearbetat till plankor och brädor har används som virke, trä omvandlas till massa för papper och kartong och ur träet framställs tekniska produkter som ättika, träsprit, plaster, fernissa, lack, bläck, lim och sprängämnen. Trä är ett de mest anpassningsbara material som finns och är dessutom en förnybar råvara. avverkas går 50 procent av träet till sågverken, 40 procent till massaindustrin och runt tio procent går till vedeldning, att framställa träskivor

När skogen

och kemiska produkter. Det finns en stor potential att finna nya användningsområden för trä.

Trä har länge varit det vanligaste byggmaterialet för enfamiljshus i ­Sverige, mer än 90 procent byggs med en bärande stomme av trä. Materialet blir allt vanligare som byggmaterial även för flervåningshus. Fram till 1994 var det förbjudet. Förbudet hade instiftats efter den stora Sundsvallsbranden 1888 då många höga trähus brann. I dag byggs 20 procent av flervåningshusen med en bärande trästomme och andelen ökar, främst genom att mindre företag med rötter i träindustrin satsar på materialet. koldioxid­utsläppen genom att binda kol och an­passa sig till årstiderna. På senvintern, ­våren och hösten värms timret upp av solen och mindre energi behövs för ­uppvärmning. På sommaren bidrar träväggarna till en sval och behaglig temperatur inomhus. Det är väl beprövat, i Sverige finns det trähus

Timmerhus minskar

»Bio­

mimetik är ett fält inom ma­ terialve­ tenskapen som in­ spireras av naturens lösningar.

bevarade från 1200-talet.

Träfibrer kan kokas till en sirap som spinns till trådar för tyg. Tygerna säljs som viskos, rayon, modal och med flera. Viskos konkurrerar med bomull som material och priset på bomull har stigit den senaste tiden.

Naturens evolution har testat om en funktion fungerar i miljarder år. Biomimetik är ett fält inom materialvetenskapen som inspireras av naturens lösningar på problem för att utveckla nya produkter eller föra över ett naturligt materials egenskaper till ett annat material. Forskarna ser fram emot att utveckla biobaserade lim, biokompositer med mera.

nanopapper. Det utvinns ur träfibrer och är ungefär lika starkt som kevlar, men till skillnad från kevlar och andra material baserade på fossila råvaror så är nanopapper förnybart. Det går att använda i pengasedlar, kartonger och kompositmaterial. Problemet är att det förfarande går åt mycket energi för att

Ett exempel är

ENBERGET

BUCKARBY

Objekt beläget nära Höljes, Torsby kommun.

Totalt ca 1400 ha, varav drygt 1200 ha produktiv skogsmark.Virkesförråd 140 000 m3sk. Bra arrondering, ett område.

Välbelägen skogsfastighet om ca 125 ha, varav 117 ha produktiv skogsmark. Lättillgängligt läge med närhet till både Gävle och Uppsala.

Fastigheter: Torsby Båtstad 1:7, 1:48 och 1:124 Pris: Anbud, läs mer på vår hemsida.

Kontaktperson: Lars Bremer 023-583 04 • lars.bremer@bergvikskog.se

Fastighet: Heby Nora-Buckarby 4:10 Pris: 7 miljoner eller högstbjudande, sista dag för intresseanmälan 2013-02-28 Kontaktperson: Maria Stenqvist 023-583 24 • maria.stenqvist@bergvikskog.se

För ytterligare information om ovanstående objekt eller för att se vårt övriga utbud, besök vår hemsida www.bergvikskog.se

BERGVIK SKOG äger ca 2,3 miljoner hektar mark i Sverige och ca 0,1 miljoner hektar i Lettland och är en av Europas största privata skogsägare. Bergvik Skog bedriver miljöcertifierat skogsbruk och upplåter mark till jakt, fiske, täktverksamhet mm. Bergvik Skog

producerar årligen cirka 60 miljoner skogsplantor i tre egna plantskolor. Bolaget stöttar omställningen till ökad andel förnyelsebar energi genom att utveckla vindkraftsparker och arrendera ut mark för vindkraftsverk.

framställa materialet.

Kartong har använts till att göra burkar till drycker, vilket är billigare och mer miljövänligt än aluminium. Svenskutvecklade biokompositen DuraPulp är ett material som består av både träfibrer och biologiskt framställd plast. Materialet har tagits i produktion och är vattentåligt, stark och biologiskt nedbrytbart. användning av kemisk raffinering är att svenska barrträd med någon defekt skickas till Norge där en fabrik framställer vanillin ur kådan.

Vanillin används till att ge smak och doft åt vaniljglass i stället för vaniljorkidé.

En framgångsrik

I framtiden kan träd planteras med egenskaper förädlade för speciella ändamål. Det kan ge betydande inkomster. Ett exempel är de funktions­ riktiga barnstolar och lampor gjorda av papper som forskningsinsitutet Innventia har utvecklat. Papperspriset ligger på åtta kronor per kilo, och en papperslampa på två hekto kostar 300 kronor.

METSÄ BOARD Husums fabrik Metsä Board Husums fabrik ligger beläget ungefär 3 mil nordöst om Örnsköldsvik och har cirka 800 anställda. Fabriken är ett konkurrenskraftig massa- och pappersbruk. Några egna varumärken av det obestrukna papperet är Data Copy och Logic. Det bestrukna pappret används till högkvalitativa kataloger, tidskrifter och magasin med stora krav på tryck- och återgivning. Husums fabrik ingår i Metsä Group en ansvarsfull skogsindustrikoncern, vars produkter är starkt närvarande i människors vardag och vilka främjar välbefinnande på ett hållbart sätt.

Yrken inom företaget: Ekonom, processtekniker, processoperatör, civilingenjör, driftledare, elektriker, arbetsledare, datatekniker, laborant, med flera.

Metsä Board är Europas ledande producent av falskartong gjord av färskfiber, världens ledande tillverkare av bestrukna white top kraftliners och en ledande papperleverantör. Vi erbjuder förstklassiga lösningar för konsument- och butiksförpackningar, trycksaker och kontorsapplikationer. Företagets försäljningsorganisation står till tjänst för varumärkesägare, tillverkare av kartong- och wellpappförpackningar, tryckerier, grossister och kontorsvaruleverantörer. Metsä Board hör till Metsä Group och är börsnoterat på NASDAQ OMX Helsinki Ltd. Omsättningen 2011 uppgick till 2,5 miljarder euro. Antalet anställda är cirka 4 000.

soundscope pro-tect iHunt För jakt

soundscope pro-tect För buller & industri

soundscope Individuellt tillverkade förstärkande hörselskydd, nu med nya möjligheter.

metsagroup.com För mer info: Tfn: 08-442 48 90 E-post: info@starkey.se Web: www.soundscope.se Web: www.starkey.se

Vår bästa gren är timmer.

När det gäller timmer har vi goda skäl att ligga i framkant eftersom vi själva driver lokala sågverk och förädlingsindustrier.

Därför har vi skaffat oss kunskap och erfarenhet av att förvalta, avverka och förnya skog så att en så stor del av en avverkning som möjligt ska bli timmer.

För dig som är skogsägare betyder det att vi kan hjälpa dig att få lite bättre betalt.

Tel 010 - 15 00 100 www.moelven.se

Björn Johansson Vd Moelven Skog

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

18

framtid

utbildning

»Trenden

går mot färre arbetstillfällen och högre kompetenskrav.

Mårten Ericsson

Kunskaper i ekonomi, teknik och särskilt biologi blir viktigare att ta hänsyn till bakom spakarna i skogsmaskinen.

Kunskapslyft i skogen I en omvälvande tid för skogsbruket behövs både mer och bredare kunskap, både om teknik, ekologi och om det sociala. text Waldemar Ingdahl

Förändringens vindar blåser i skogsnäringen. Osäkerhet finns när det gäller hur branschen kommer att arbeta, vad som kommer att tillverkas och på vilket sätt det når ut till kunderna. Då garderar sig gärna branscher med att vilja ha mer kompetenta medarbetare, fast det kan även behövas mer mång- och tvärvetenskap.

I forskningen är kraven på att uppnå innovationer och genombrott höga, särskilt att tänka i nya banor för produkter och även när det gäller industriprocesser och tjänster. En ny trend är särskilt att se tvärvetenskapligt på markanvändningen. Det gäller

att kunna förstå om skogsmark ska ställas för en längre tid för produktion, besöksnäring eller energiproduktion.

Förutom ett, kunde inget av skogsgymnasierna fylla sina platser med förstahandssökande, enligt en undersökning gjord av Ebbe Lindberg på Skogsmästarskolan. Den låga rekryteringen av skogsmaskinsförarelever kan göra det till ett bristyrke. Arbetssituationen med stress, långa tider och utsatta arbetsförhållanden spelar roll men även att det yrket halkat efter kunskapsmässigt.

har inte behövts eller prioriterats i skötseln av maskintekniken. Samtidigt har enklare arbetsuppgifter som röjare ofta lagts ut på säsongsanställda arbetare från Östeuropa. Högre krav från mer avancerad teknik i skogsmaskinerna och informationsteknikens ökade betydelse för att samordna arbetet

Vidareutbildningar

kan kräva fler möjligheter till vidareutbildningar i framtiden. Framför allt kan stora förändringar behövas om branschen går från sitt fokus på volym till en inriktning på kvalitet. − Trenden går mot färre arbetstillfällen och högre kompetenskrav, säger Mårten Ericsson, utvecklingschef för kompetensfrågor på Skogsindustrierna. ekonomi, teknik och särskilt biologi blir viktigare att ta hänsyn till bakom spakarna i skogsmaskinen. Trenden inte är entydig.

På vissa studieställen är fordon- och transportutbildningar så eftertraktade då har goda möjligheter att leda till anställning att antalet ansökningar ökat till senaste antagningen.

Kunskaper i

nivåer än skogsgymnasierna rymmer både teoretiska och praktiska kunskaper om skogsbruk, kombinerat med praktik. Viktiga ämnen är skogsekoStudier på högre

» Viktiga ämnen är skogsekologi med

naturvård, skogsproduktion, driftsplanering, träförädling och ekonomi. logi med naturvård, skogsproduktion, driftsplanering, träförädling och ekonomi. Det är viktiga färdigheter för att kunna arbeta som planläggare, virkesköpare, mäklare, avverkningsledare eller konsulent. Skillnaden från tidigare med dessa yrken är att de kan få en ny betoning på vad som är viktig kunskap till mer sociala färdigheter.

De akademiska studierna inom skogsutbildningarna är betydelsefulla genom att de lär ut kunskaper i skogsekologi, förvaltning, produktion, ekonomi och skogsteknik. Vidare breddning inom administration

av jakt och viltvård kan vara viktigare i om sektorns inriktning ändras.

Gränssnittet mellan ingenjörsvetenskap, bioteknik och kemi ger en ny inriktning, bioresurstekniken på högskolenivå. Där betonas kunskaper inom energi-, miljö- och innovationsanalys som är viktiga för omställningen till ett hållbart samhälle genom biobaserade produkter och förnyelsebara energikällor.

Arbetet rör sig ofta på både lokal och regional nivå och det kräver flera olika kompetenser för att kunna förstå hur intressenter, lagar och regler påverkas.

Be-Ge 3000

Bäst komfort i krävande miljöer

Komfortabelt nackstöd Djupa luftreglerade sidostöd Armstödsfästen för skogsanpassade armstöd

Det finns stolar som erbjuder bra komfort under de flesta förhållandena, och det finns stolar som erbjuder bästa komfort under de allra tuffaste förhållandena. Be-Ge 3000 C&F tillhör definitivt den senare kategorin.

Stolen som med sin flexibilitet kan anpassas till de specifika behov som finns i olika typer av entreprenad- och skogsmaskiner har fått bästa omdöme av såväl maskintillverkare som slutanvändare.

Möjlighet till 3” midjebälte Justerbar sittdyna Airvent / elvärme Reglagepanel placerbar höger / vänster / front

Låt oss se till att du sitter säkert och komfortabelt!

Möjlighet till inbyggd kompressor Möjlighet till skogsglidskenor

Be-Ge Industri AB Box 912, SE 572 29 Oskarshamn Telefon: 0491-76 18 00 Hemsida: www.be-ge.com

Utveckling - Tillverkning - Försäljning

Rikstäckande återförsäljare: Förarmiljö AB, Kolsva Tel 0221-535 00 www.forarmiljo.se

Sittab stol AB, Gustafs Tel 0243-244250 www.sittab.se

Årskort i fiskevattnen?

Säsongskort i liften?

Egen skoter på tomten?

Stimulerande arbete som plan- och byggingenjör?

Bilkö eller flugspö? Du väljer själv vad du vill göra med din tid.

Som plan- och byggingenjör på Idrekontoret får du en unik möjlighet att delta i utvecklingen av Sveriges mest dynamiska turistområde, samtidigt som du kan bo med skidspår, golf, jakt och fiskevatten invid husknuten.

Skogsägare

Idreområdet expanderar! Vill du vara med?

Därför behöver vi utöka bemanningen på Idrekontoret med en planoch byggkunnig medarbetare. Är du ingenjör, planerare eller liknande och vill arbeta och bo i ett naturparadis finns det möjlighet att kombinera kvalificerat arbete med unika fritidsaktiviteter.

Du får arbeta med allt från planarbete till byggnadsteknik.

Vi har unika jämförelsepriser på virke

Sveriges tredje mest intensiva bygglovskommun!

Varje månad sammanställer

Här går utbyggnaden av turistområdena hand i hand med bevarandet av vår unika natur. Du får en unik möjlighet att påverka planering och byggande i ett stimulerande arbete.

tidningen SKOGEN hur mycket skogsbolagen och skogsägar-

För mer information om tjänsten: Gå in på www.alvdalen.se eller ring 0251-311 72 och prata med stadsarkitekt Tomas Johnsson.

föreningarna betalar för ett

www.alvdalen.se

Älvdalens kommun söker just nu Även bl.a: • Skolbibliotekarie • IFO-chef • Redovisningsekonom • Sjuksköterska

SKOGEN

normalbestånd i ditt område.

Nyföretagare med koll på skogsägarlagarna

Beställ en prenumeration på 1• 2013

www.skogen.se/skogenpren

Cyberskogsbruket ger unika fakta (8)

Tryckgivare sparar däck och pengar (36)

”Spark i häcken kan rädda livet” (49)

SKOGEN www.skogen.se • info@skogen.se • 08-412 15 00

Snabba, starka, effektiva och pålitliga

HakkiPilke-klapikoneen logo, vaaka / HakkiPilke logo horizontal

.

.

• Förenklad drift med kontrollpanel som styr allt • Aktivering av sågkedjan endast i kapmomentet • Bättre åtkomlighet för service/underhåll med bl.a en stor skyddshuv • Renare ved med unik renskanal i transportören • Steglös klyvkraft upp till 8 ton med automatisk klyvstart. Hastighetsoptimerad!

trejon.se

EASY 38 EL/TR

132.900:Rek. utpris 147.500:(exkl. moms)

Gäller tom 28/2 2013

• Maskinens funktioner manövreras med joystick • Hydraulisk inmatningsmatta • Vridbar transportör med hydraulisk drift • Steglös klyvkraft upp till 7 ton med automatisk klyvstart

EASY 37 EL/TR

115.900:Rek. utpris 133.900:(exkl. moms)

Gäller tom 28/2 2013, eller så långt lagret räcker

Blekinges Län: Karlskrona 0455-596 00, Mörrum 0454-505 76 Dalarnas Län: Leksand 070-563 45 95, Borlänge 070-343 02 26, Hedemora 0225-125 70 Gotlands Län: Visby 0498-65 45 00 Gävleborgs Län: Hudiksvall 0650-948 55, Bollnäs 0278-355 06, Kungsgården 0290-381 15 Hallands Län: Falkenberg 0346-71 54 00, Ängelholm 0431-41 56 00 Jämtlands Län: Östersund 063-13 44 50 Jönköpings Län: Jönköping 036-37 41 10, Vetlanda 0383-564 40, Smålandsstenar 0371-318 63, Tranås 0140-500 37 Kalmars Län: Vimmerby 0492-100 75, Färjestaden 0485-50 35 00 Kronobergs Län: Växjö 0470-74 40 10, Älmhult 0476-533 00 Norrbottens Län: Luleå 0920-700 80 Skånes Län: Hässleholm 0451-140 75, Ö:a Sönnarslöv 044-33 10 87, Hörby 0417-125 05, Tomelilla 0417-125 05 Södermanlands Län: Södertälje 08-550 60 490, Eskilstuna 0221-182 75, Björkvik 0155-714 40 Uppsala Län: Heby 0224-315 50, Hjälstaby 0171-47 55 60, Uppsala 018-10 21 30 Värmlands Län: Sunne 0565-135 10, Årjäng 0573380 40, Karlstad 054-13 77 00, Säffle 0533-123 85 Västerbottens Län: Skellefteå 0910-140 80, Vännäsby 0935-399 30 Västernorrlands Län: Örnsköldsvik 0660-25 20 90, Timrå 060-52 78 70 Västmanlands Län: Västerås 021-15 16 00, Köping 0221-182 75 Västra Götalands Län: Åsarp 0515-831 05, Dingle 0524-405 01, Brålanda 0521-57 57 30, Uddevalla 0522-999 50, Göteborg 031-58 31 20, Mellerud 0530-511 85, Sollebrunn 0322-837 50, Vara 0512-241 27/28, Skövde 0500-42 41 61/62/63 Örebros Län: Kumla 019-57 80 00 Östergötlands Län: Mantorp 0142-217 00, Söderköping 0121-120 95

Följ oss:

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

20

fokus

viltvård

»Att medborgarna

får ha inflytande på sin egen natur, sitt skogsbruk och sin lokala viltstam är otroligt viktigt.

Daniel Ligné

Daniel Ligné anser att det är viktigt att fler intresseområden får säga sitt om hur viltstammarna ska utvecklas för att öka närheten mellan parterna.

Balansen mellan djur, natur och ekonomiska intressen Hur stor ska vår älgstam vara? Hur omfattande vinster ska markägarna få från sina marker? Frågorna kring hur den svenska viltvården ska bedrivas hör till de ämnen jägare och markägare ständigt diskuterar. text Sanna Cederström

Jakt är en stor och viktig form av markanvändning, som ska samsas med annan markanvändning som jord- och skogsbruk. Vad är då viltvård? Enligt jaktlagen är det att med särskilda åtgärder sörja för att viltet får skydd och stöd, och att anpassa jakten efter tillgången på vilt.

I viltvården ingår alltså bland annat att förbättra livsbetingelserna för en eller flera arter. Det handlar om att förbättra tillgången till föda, skydd och vatten men även att i vissa fall hålla efter rovdjur. En rätt bedriven viltvård gynnar inte bara viltet, det vill säga däggdjur och fåglar, utan bidrar också mera allmänt till att skapa

biologisk mångfald.

Traditionella viltvårdsåtgärder som stödutfodring kan många gånger hjälpa viltet. Men genom att anpassa jord- och skogsbruk kan man dock ofta uppnå långt ansenligare effekter.

– Viltvård är en gemensam angelägenhet för markägare, jägare och många andra. Att viltstammarna balanseras ska ligga i alla parters intressen, menar Daniel Ligné, riksjaktvårdskonsulent på Svenska Jägareförbundet. träffas årligen för att diskutera storleken på viltstammarna utifrån båda gruppers intresseområden. Markägare vill till exempel ofta ha mindre älg eftersom de betar på skogen, vilket ger mindre kvar till avverkning och försäljning. Jägarna i sin tur vill givetvis ha mer älg som ger mer jakt och kött. Dock har det egentligen inte varit några stora problem med intressekonflikter under de 183 år som Jägareförbundet funnits. Detta mycket tack vare att nästan hälften av alla jägare själva är markägare.

Däremot finns en del konflikter mellan stora markägare i form av företag och

Jägare och markägare

»Tid­

igare var det bara jägare och mark­ ägare som styrde viltvården, i dag vill alla vara med.

skogsbolag. Dessa har mindre överseende med att älgarna äter deras tallar och självklart högre lönsamhetskrav från aktieägarna.

– I höst har vi startat upp ett nytt älgjaktssystem och jag tror att det är början på ett ännu bättre samarbete mellan jägare och markägare även om en del fortfarande är oklart och förvirrat. I grunden så är vi båda beroende av en respektfull och konstruktiv dialog. Jägarna behöver markägarnas marker att jaga på och markägarna behöver jägarnas tjänster för att balansera viltet. har dock något hänt inom svensk viltvård. Flera intressegrupper har börjat ta del i viltvårdsfrågan.

Poliser, naturvårdare, miljöintressenter, turister och inte minst politiker har nu blivit delaktiga i de beslut som rör våra vilda djur. Tidigare var det bara jägare och markägare som styrde viltvården, i dag vill alla vara med.

– Jag tycker det är bra att fler intresseområden får säga sitt om hur viltstammarna ska utvecklas. Jag tror att det öppnar upp för en större förståelse mellan de olika parterna. Med bättre och mer

De senaste åren

omfattande beslutsunderlag kring både viltolyckor, turism, klimatförändringar och mycket annat blir det lättare för alla parter att ta riktiga beslut och förstå att allt hänger ihop.

Daniel Ligné beskriver Sverige som världsledande inom viltvård. En stor trend inom svensk viltvård är decentralisering.

Tidigare styrdes mycket av byråkrater i Stockholm och på Länsstyrelserna, långt ifrån skog, mark och de som berörs av beslutens konsekvenser.

– Att medborgarna får ha inflytande på sin egen natur, sitt skogsbruk och sin lokala viltstam är otroligt viktigt. De som verkligen påverkas av besluten ska själva vara med och styra sin framtid.

Till stor del tror Daniel Ligné dock inte att konflikten egentligen handlar om antal vilt eller skador, utan om den så kallade landsortskonflikten – Det handlar om att få med människorna i systemet. Med andra ord är viltvården och framtidens skogsbruk en fråga om sociologi i minst lika stor utsträckning som biologi. Det är ett ärende som kommer att ta tid att bearbeta, men vi är på god väg.

Med R5500 har vi höjt effektiviteten och minskat allt annat.

R5500 vänder upp och ner på allt du trodde var möjligt, vi har halverat varvtalet men skapat en sågenhet som kapar upp till 40% snabbare än traditionell teknik. Enkelt uttryckt innebär det upp till 3500 fub mer per år* vid slutavverkning.

Utvecklad i samarbete med: * Beräknat på 3500 h produktion per år

MER EFFEKTIVITET. MINDRE AV ALLT ANNAT.

www.jpsteknik.com

Vill du veta hur vi gjort? Besök oss på nätet eller ring!

Vill du höra det senaste skvallret? Registrera dig!

Skrytvägen 9, 820 41 Färila. Telefon 0651 230 00. Fax 0651 230 02. E-post info@jpsteknik.com

13-0007 album.se

Världspremiär!

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

22

krönika

Skogsindustrin är motorn i den hållbara bioekonomin Ett aktivt och hållbart skogsbruk, med hänsyn till biologisk mångfald och de sociala värden som skogen ger, levererar en fantastisk råvara som både är förnybar och som genom sin sammansättning kan användas inom en mängd olika områden. text Marie S Arwidson, vd Skogsindustrierna

Det är svårt att tänka sig en hållbar värld utan papper för skriv- och tryckändamål, pappersförpackningar, hushållspapper, trävaror, energi och andra produkter som görs med den växande skogen som råvara. Redan i dag är den hållbara bioekonomin en oumbärlig del av ekonomin.

När ekonomin fortsätter sin väg mot att göra sig än mer oberoende av ändliga resurser som kol och olja, så är skogsindustrin motorn i den utvecklingen.

I november så lämnade Skogsin-

dustrierna över branschens hållbarhetsskrift till regeringen. Baserat på en branschgemensam vision beskriver vi där hur skogsindustrin på relativt kort tid kan föra Sverige vidare mot en biobaserad samhällsekonomi – med Skogsindustrin som motor. Skogsindustrins vision om den biobaserade samhällsekonomin tar sikte på 2035. På bara två decennier kan vi alltså vara där, i ett samhälle där förnybara resurser dominerar. Och längs vägen skapas tillväxt och jobb i hela landet.

I den biobaserade samhällsekonomin tas hela trädet tillvara. De delar som inte levereras till industrisystemet används som biobränsle till exempel i kraftvärmeverken. Det sker redan i dag, men framöver måste vi ta vara på skogens resurser ännu mer för att ersätta fossilbaserade råvaror. Både tillväxten i skogen och avverkningen är i framtiden högre än i dag – detta är en nödvändig förutsättning – och regeringens satsning för utveckling av metoder för ökad tillväxt kommer väl till pass.

I det resurseffektiva och miljöanpassade industrisystemet tillverkas

» Nya affärsmodeller måste

skapas tillsammans med andra branscher och sektorer som knyter an till skogsindustrin. såsom i dag sågade trävaror och massa och papper – utvecklingen fortsätter dock mot ett allt högre förädlingsvärde. Användningen av moduler och element för industriellt byggande i trä växer i omfattning.

Textilfibrer tillverkas i stor skala och har till stor del ersatt bomull och syntetfibrer.

Det blir många nya produkter baserade på skogsråvara. I de så kallade bioraffinaderierna tas till exempel vedens olika beståndsdelar såsom hemicellulosa, lignin, harts- och fettsyror tillvara för tillverkning av råmaterial för bioplaster, kemikalier, färger, kompositer, kolfibermaterial, biodrivmedel, energiprodukter med mera, med mera.

De skogsindustriella råmateria-

len vidareförädlas inom en mängd olika sektorer och ersätter i hög grad produkter som tidigare tillverkats av fossila råvaror.

Nya affärsmodeller måste skapas tillsammans med andra branscher och sektorer som knyter an till skogsindustrin, liksom nya företag och därmed nya arbetstillfällen. Att i varje läge använda råvaran och de rester som uppstår så att de genererar största värde är en viktig förutsättning för att lyckas.

För att nå fram till den biobaserade samhällsekonomin behövs mer kunnande – takten inom forskningsoch utvecklingsområdet måste öka och satsningarna måste samordnas.

Den nationella forsknings- och

innovationspropositionen samt energiforskningspropositionen är steg i rätt riktning. återvinningssystem är ytterligare en central förutsättning för bioekonomin. När produkterna använts materialåtervinns de så många gånger som det är möjligt. Uttjänta fibrer blir biobränsle. Alla produkter baserade på biomassa är bioenergi i slutändan.

Den biobaserade samhällsekonomin är även i förlängningen en del av lösningen av klimatfrågan. Vid all förbränning bildas koldioxid – så även vid förbränning av biobränslen.

Men med ett uthålligt skogsbruk tas, tack vare fotosyntesen, samma mängd koldioxid upp av den växande skogen.

Välfungerande

skogsindustrins vision är att med produkter och material tillverkade av skogen löser vi inte bara klimat- och resursproblemen.

Sverige är en ledande skogsnation med ett stort kunnande och effektiva industrisystem. Genom att tillverka produkter som möter växande behov blir Sverige en vinnare.

Slutsatsen i

Hur säkert jobbar du?

Skogsbranschen är riskfylld och varje år sker dödsolyckor i skogen. Risker i skogen är en skrift med tips och exempel för att öka säkerheten och minska antalet olyckor i skogen.

Paketpris!

Köp idag!

Öka medvetenheten på din arbetsplats om de risker som skogsarbete innehåller!

Använd Risker i skogen (190 kr) tillsammans med Prevents folder Introduktion – Systematiskt arbetsmiljöarbete (55 kr) och den kostnadsfria filmen 501:a gången gillt som diskussionsunderlag.

Paketpris Art nr 845 220 kr

För mer information och beställning, gå in på www.prevent.se/skog eller ring 08-402 02 20.

Där hittar du även filmen ”501:a gången gillt”.

Pris exkl moms och frakt.

Ett affärsmässigt kretsloppstänkande Att välja Södra är att välja en god affär Hela Södras verksamhet utgår från våra medlemmars skogar. Vi arbetar för och med ett ansvarsfullt brukande av skogen, vår livskälla, som en för-nybar resurs. I vår affärsmodell har vi ett hållbarhetsfokus, som genomsyrar vårt sätt att arbeta och tänka. Vi förädlar virket till produkter som är återvinningsbara, förnyelsebara och biologiskt nedbrytbara. Exempelvis pappersmassa, textilmassa, sågade trävaror och bioenergi. Förädlingen skapar avsättning för medlemmarnas skogsråvara och skapar omfattande värden, både på kort och lång sikt - utan att utarma jordens resurser. Det är ett hållbart sätt för oss att bedriva goda affärer.

www.sodra.com

Vi finns där du finns I bankrelationer, precis som i alla andra relationer, är närheten central. Närhet skapar trygghet och enkelhet, både för dig och för oss. Och den är grunden för bra affärer. På över 460 kontor runt om i Sverige arbetar kunniga och erfarna banktjänstemän som gärna vill hjälpa dig – där du befinner dig.

Välkommen till Handelsbanken.

En bank som kan skog och lantbruk.

www.handelsbanken.se/skogochlantbruk

LO W E B R I N D F O R S

Med rätt råd växer mer än skogen.

Vad vet en bank om skog? En hel del faktiskt. Vi har 230 skogs- och lantbruksrådgivare runt om i landet.

Många är jäg-, lant- och skogsmästare och de ger dig råd om hur du bäst förvaltar skogen och gör den lönsam. De hjälper dig att sälja och att köpa skog.

Målsättningen är att både skogen och avkastningen ska växa, så att också du kan växa.

Vårt engagemang för skogen har stått stadigt

sedan lång tid tillbaka. Genom avregleringar och omstruktureringar, Gudrun och Per, har vi debatterat och drivit branschfrågor.

Varje år tar vi temperaturen på landets skogsägare i Skogsbarometern. Vi arrangerar Bonde möter bonde, där du kan träffa likasinnade, bli inspirerad och få idéer.

Välkommen in under eken.

Vi berättar gärna mer om växtkraft.