ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
FRAMGÅNGSRIKA KOMMUNER MED TILLVÄXT I SIKTE
SEPTEMBER 2014
Tieto
– om vägen till lyckad outsourcing
Framtidens stad – positiv spiral för Uppsala
Karlskrona
R
EM
IUM
R
P
– Sveriges nya Silicon Valley
PARTNE
Harry Goldman
– företagandet börjar i kommunerna
Kommunal samverkan
Tillämpad valfrihet
– bättre än sammanslagning
Kom nära!
– mer valuta för skattepengarna? • Kunder
• Marknader • Välutbildad arbetskraft
Flytta er verksamhet till Knivsta en kommun med växtkraft
Fyra kommuner berättar – så utvecklades vi
www.knivsta.se
A N N O N S
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
2
LEDARE LÄS MER OM...
Bostadsbyggandet är ett delat ansvar Det byggs alldeles för få bostäder och alla skyller på alla i bostadsdebatten. Men klander leder ingen vart – det är dags att begrava stridsyxan. Bostadsbyggandet är ett delat ansvar.
I tillväxtregionerna råder det bostadsbrist och på andra håll i landet är bostadsutbudet obalanserat. Ungdomar tvingas bo kvar i sina föräldrahem, människor måste tacka nej till nya jobb och på glesbygden finns det ofta inga tillgänglighetsanpassade bostäder för de äldre att flytta till. Läget är allvarligt. I den allmänna debatten läggs mycket fokus på att peka ut vems fel det är att inte spaden sätts i jorden. Men denna typ av klander, som pågått i många år, leder ingen vart. Bostadsbyggandet är ett delat ansvar mellan kommunerna, staten och byggbranschen. Ska det bli tillräcklig fart på byggandet så behöver alla tre parter ta sitt respektive ansvar på ett bättre sätt. Och de måste samarbeta mer. till 2014 har Sveriges Kommuner och Landsting haft en programberedning som analyserat vad kommunerna, staten och byggbranschen behöver göra att det ska byggas fler bostäder. Nu har beredningen presenterat sina slutsatser. Man konstaterar bland annat att fler kommuner behöver ha en aktiv markpolitik och anvisa mark till flera UNDER PERIODEN 2012
Håkan Sörman, vd, Sveriges Kommuner och Landsting
olika byggföretag. När bostadsbyggandet sprids mellan många aktörer ökar konkurrensen, fler byggen kan starta samtidigt och företagen tvingas pressa sina kostnader. Det visar bland annat erfarenheter från Växjö, som dessutom gör en annan sak bra – kommunen har färdiga detaljplaner för flera års nybyggnation. På så sätt säkerställer man en jämn och hög byggtakt på lång sikt.
» Regering och
riksdag måste ändra onyanserade regler som stoppar byggande i attraktiva lägen.
STATEN DÅ? Regering och riksdag måste ändra onyanserade regler som stoppar byggande i attraktiva lägen – regelverk om buller, strandskydd och riksintressen lägger i dag en död hand över mängder med områden
FRAMGÅNGSRIKA KOMMUNER oscar.kjerrman@smartmediapublishing.com
Produktionsledare Daniel Sivertsson Affärsutvecklare Marcus Carloni Text
MÅNGA PUSSELBITAR BEHÖVER
alltså falla på plats, och ett bra sätt att säkerställa att alla parter tar sitt respektive ansvar är att de ingår avtal. I Finland har stat och kommun lyckats höja byggtakten genom att ingå bindande avtal om vad båda ska göra. Liknande avtal borde prövas i Sverige, där även byggföretagen ingår. Då kan vi till exempel säkra att bostadsplaner tas fram snabbt, att nödvändig infrastruktur finns på plats och att spaden sätts i jorden när planen är färdig. Är vi alla överens om att det byggs för få bostäder, då borde vi också kunna enas om att alla måste dra sitt strå till stacken och hitta gemensamma lösningar.
08
10
04 Företagsklimat och tillväxt 06 Framgångsrik outsourcing 08 Snabb tillväxt för Uppsala 10 Profilintervju Harry Goldman 12 Ökad samverkan mellan landets kommuner 14 Karlskrona – växande besöksnäring 16 Valfrihet – modellen för Upplands väsby 18 Krönika
Trevlig läsning! Oscar Kjerrman Projektledare
AffärsConcept är ett konsultföretag inom SKL Kommentus koncernen, verksamt inom offentlig upphandling. Vi hjälper köpare inom offentlig sektor att genomföra lyckade affärer. Vi åtar oss uppdrag som är till nytta för myndigheter, organisationer och företag som följer lagen om offentlig upphandling. www.affarsconcept.se
PREMIUM PARTNER:
Projektledare Oscar Kjerrman
där många vill bo. Samtidigt behöver också fler områden göras attraktiva för företagen att bygga i, och för att lyckas med detta behöver staten satsa ytterligare på utbyggnad av infrastruktur. Byggföretagen har å sin sida ett viktigt ansvar att snabba upp byggprocessen. De måste också påbörja förverkligandet av detaljplaner snabbare. Större byggföretag väntar gärna med byggstarten för att få bästa möjliga marknadsförutsättningar.
DETTA ÄR SMART MEDIA
Annika Wihlborg, Anders Edström Frejman Textkorrektur Pål Johansson Omslagsbild Nyföretagarcentrum Redaktionschef Ruxandra Bocaciu Grafisk formgivning
Smart Media Publishing AB Layout och repro Martin Isaksson Distribution Dagens Industri, september 2014 Tryck
BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, Daily Print, Umeå
Smart Media hjälper sina kunder att förstärka varumärken, driva försäljning och skapa mervärden inom deras målgrupper – genom att producera innehåll som är behovsmotiverad och som engagerar. Smart Media har levererat Content marketing-lösningar i världsklass sedan 2007. Ring oss i dag så kan vi berätta mer om hur vi kan hjälpa ert företag.
Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 Email redaktion@smartmediapublishing.com Webb www.smartmediapublishing.com
ANNONS
Karlstad utvecklar e-tjänster för hela Värmland De värmländska kommunerna ligger i topp när det gäller att erbjuda invånarna e-tjänster. En förklaring är det unika samarbetet mellan Värmlands kommuner kring en gemensam e-tjänstplattform, som lanserades 2013. Förutom att det förenklar för medborgarna sparar kommunerna två miljoner kronor per år på samarbetet. Enligt en sammanställning från Sveriges kommuner och landsting finns Karlstad och flera av de värmländska kommunerna i toppskiktet i rakningen över de kommuner som är bäst på att erbjuda sina invånare e-tjänster. – Genom samarbetet med en gemensam e-plattform kan alla Värmlands kommuner erbjuda mer heltäckande service med högre kvalitet till medborgarna, säger Per-Samuel Nisser (M), kommunstyrelsens ordförande i Karlstad och ordförande i den gemensamma drift- och servicenämnden. Kommunerna i Värmland
ingår i en gemensam drifts- och servicenämnd, som är en del av Karlstads kommuns organisation. Genom en gemensam nämnd kan kommunerna använda de ekonomiska resurserna på ett mer effektivt sätt. Det innebär att man får mer för pengarna samtidigt som kvaliteten i verksamheten ökar och möjligheterna att följa utvecklingen kan bli bättre.
tet. Eda kommun är en av dem. – En mindre kommun som Eda har begränsade resurser att utveckla och administrera e-tjänster i den omfattning och kvalitet som nu blir möjligt. Vi får väldigt mycket till en låg kostnad, och de stora vinnarna är givetvis de som bor och verkar i kommunen, säger Johanna Söderberg (C), kommunstyrelsens ordförande i Eda.
Alla kommuner tjänar på samarbetet Många mindre kommuner i Värmland hade inte haft resurser att erbjuda e-tjänster överhuvudtaget om de hade stått utanför samarbe-
Fler e-tjänster till färre skattekronor Men även kommuner som har erbjudit e-tjänster tidigare vinner på samarbetet. Fördelarna med en gemensam IT-plattform gynnar
alla: Fler e-tjänster till medborgarna för färre skattekronor. – Nu kan Forshaga utöka antalet tjänster och därmed också erbjuda ännu bättre service gentemot våra kommuninvånare och företagare. Nu kan de utföra ärenden utan att behöva sitta i telefonkö eller ta hänsyn till öppettider, säger Angelica Rage (S), kommunstyrelsens ordförande i Forshaga.
Upptäck hur molnet kan utveckla din kommun tieto.com/cloud
ANNONS
UMEÅ
– ATTRAKTIVT NAV I NORR Bilden av Umeå är i dag bilden av en expansiv region där utvecklat samarbete över Kvarken och framsynta satsningar på transport och logistik skapar möjligheter för tillväxt. Allt fler företag ser fördelarna med Umeå och det gynnsamma läget. Postnord, med sin omfattande logistik, valde nyligen att lägga en av sina tre terminaler i Umeå som även blir en ny knutpunkt för distribution i regionen. Det kommunala bolaget INAB startades 2006 för att tillvarata möjligheterna när Botniabanan byggdes och driver nu på utvecklingen i nära samverkan med näringsliv och myndigheter. I dag har regionen utvecklats till ett av Sveriges modernaste logistiknav och arbetet fortsätter.
Ny, effektiv och miljövänlig färja till Finland
Ett nära samarbete mellan Umeå och Vasa har utmynnat i både ett gemensamt färjebolag och Kvarkenhamnar AB samt EU-projektet Midway Alignment. Målet är skapa ett långsiktigt hållbart transportkoncept. En effektivi-
serad färjetrafik, som ett miljövänligt och snabbt alternativ för gods- och persontrafik, är en viktig del i projektet. Redan innan den nya färjan har satts i trafik har antalet passagerare ökat från 42 000 år 2011 till 170 000. Mängden gods har ökat och fortsätter växa till havs och på ländernas järnvägsnät. Med förbättrade förbindelser kommer också ekonomisk tillväxt och ökat samarbete mellan länderna.
Kommunalt mod och engagemang
För att locka resande och gods till effektiva och miljövänliga transporter och därmed utveckla regionen har Umeå kommun initierat ett stort antal projekt och genomfört stora investeringar. Ett nytt logistikcenter började byggas 2008 och utvecklas fortsatt. Ny infrastruktur kopplad till Botniabanan och Stambanan, nya vägar, ny
och elektrifierad järnväg till hamnen och anslutningsvägar anpassade till tung trafik och ökad trafikmängd har byggts. I den utvecklade logistikparken är flera stora distributionsföretag på väg att etablera sig och fastighetsbolaget AxFast bygger 22 000 kvadratmeter för lager och distribution. Nyligen blev det även klart att Postnord minskar från fem till tre terminaler samt att en av dessa kommer att ligga i Umeå, ett strategiskt val som har stor betydelse för regionen som logistiskt nav i norra Sverige. Umeå växer och intresset från alla som söker en expansiv region med goda framtidsutsikter och en bra livsmiljö ökar. För näringslivet lockar också Umeås stärkta roll som modernt center för logistik och transporter med flyg, järnväg, på väg och över havet till och från resten av Europa.
INAB utvecklar framtidens infrastruktur INAB – Infrastruktur i Umeå AB – är ett kommunalt bolag som utvecklar och förvaltar infrastruktur. Vi arbetar för att skapa effektiva och långsiktigt hållbara transportlösningar till nytta för medborgare och näringsliv. Umestan Företagspark, hus 4 903 47 Umeå, Sweden Besök gärna vår hemsida om du vill veta mer: www.inab.umea.se
A N N O N S
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
4
ÖVERBLICK
NÄRINGSLIV & TILLVÄXT
Förutsättningar för tillväxt På denna sida lyfter vi fram fyra av Sveriges bästa näringslivskommuner och hur de arbetar för att skapa ett bättre företagsklimat och tillväxt. TEXT ANNIKA WIHLBORG
KARLSTAD – Enklare upphandlingar en god affär Karlstads kommun gör upphandlingar för ungefär en miljard varje år. Höga krav ställs på leverantörerna – varor och tjänster som köps in ska vara ekonomiskt, socialt, etiskt och miljömässigt hållbara, och det ska vara enkelt att göra affärer med kommunen. Företagare vet själva bäst vilka utmaningar de har och vad som underlättar och främjar deras verksamhet. Därför har mycket tid ägnats åt diskussioner med representanter från näringslivet. Det har resulterat en rad åtgärder. • Upphandlingsunderlag och dokumentation som krävs in vid anbud har förenklats och digitaliserats. • Tillsammans med kranskommuner och regi-
onförbundet har upphandlingarna samlats i en inköpscentral. De gemensamma resurserna utnyttjas bättre och det är lättare för företagen att få en överblick. • Samordnad varudistribution. Alla varor levereras till samma plats för att sedan köras ut till kommunens olika verksamheter. Det innebär att även små företag kan delta vid upphandlingar. • Ny livsmedelspolicy tillsammans med näringslivet. Genom samarbetet har lösningar hittats som både tillfredsställer kommunens krav men också tar hänsyn till livsmedelsproducenternas förutsättningar. • Kvalitetsupphandlingar. När kvaliteten får
mer utrymme och priset mindre, innebär det att små företag har lättare att vara med och konkurrera vid upphandlingar – viktigt inte minst inom vård och omsorg. – När vi underlättar för företag, inte minst för de mindre företagen, att göra affärer med Karlstads kommun ökar förutsättningar för både nyetableringar och tillväxt. Vi ser tydliga resultat av vårt arbete genom bättre upphandlingar och även genom responsen från näringslivet. I Svenskt Näringslivs ranking har Karlstad klättrat 23 placeringar, fastighetsägarnas mätning placerar oss som nummer ett och i nyföretagarbarometern går vi upp 17 placeringar, säger kommunstyrelsens ordförande Per-Samuel Nisser (M). Per-Samuel Nisser
LAHOLM – Skapar optimala förutsättningar för näringslivet Laholm är en expansiv kommun med ett blomstrande företagsklimat och en tillväxt som gett en tiondeplats på Svenskt Näringslivs ranking över Sveriges bästa näringslivskommuner. Laholm präglas av entreprenörskap och en framåtanda som förenar kommunen och näringslivet. Laholm är en attraktiv etableringskommun utifrån flera perspektiv. Här finns goda förutsättningar för en hög livskvalitet med närhet till havet, naturen, god barnomsorg, en mångfald av olika boendemöjligheter och goda kommunikationer, vilket möjliggör smidig arbetspendling. – Vår kommun befinner sig för närvarande i en positiv tillväxtspiral som bland annat inne-
fattar nybyggnation av bostäder, en stadig inflyttning och många nystartade företag, 2013 startade 160 nya företag. Här råder ett gynnsamt näringslivsklimat med många aktiviteter och initiativ för företagare, en utpräglad serviceanda och en nära dialog mellan företag och näringslivskontoret, säger Nils Danred, kommunchef i Laholm. Mellby – attraktivt etableringsprojekt På ett strategiskt läge, i direkt anslutning till E6:an ligger Mellby, ett företagsområde med drygt 400 000 kvadratmeter tomtmark som står redo att bebyggas av företag som uppskattar Laholms unika kvaliteter, som tillgången på prisvärda lokaler och omedelbar
närhet till en av Sveriges mest vältrafikerade vägar. – För att skapa bästa möjliga förutsättningar för företag som vill etablera sig i vår kommun har vi i en första etapp förberett 500 000 kvadratmeter tomtmark som är redo för bygglovsansökan. I en andra etapp planerar vi att exploatera ytterligare ytor i området. Vår vision är att göra Mellby till ett dynamiskt företagsområde med en blandning av logistik-, handel- och tjänsteföretag, säger Danred.
Nils Danred
ANNONS
ALE
– en kommun på frammarsch! I årets ranking av företagsklimatet i Sveriges kommuner blir Ale, genom att klättra 102 placeringar, återigen årets klättrare i Västra Götalandsregionen. Det framgår av Svenskt Näringslivs nya ranking av företagsklimatet i landets alla 290 kommuner. – Ales framsteg ger en tydlig bild av ett ökat engagemang från såväl politiskt håll, tjänstemännens håll som från näringslivets håll. Ale har lyckats komma in i en positiv spiral som ökat såväl självförtroendet som framtidstron, säger Stefan Brandt, ordförande i Näringslivsrådet i Ale kommun Ale har förbättrat sin 227:e plats från 2011 till plats 61 i år. Ale är den kommun som har klättrat näst bäst i
hela landet det senaste året. I rankingen väger Företagsenkäten tungt och där framgår det tydligt att företagen i Ale är allt mer nöjda med de kommunala politikerna och tjänstemännens attityder. – Det stora kliv vi har gjort består i själva verket av många små steg, men i en enad riktning, säger Lisa Esberg, tf Näringslivschef i Ale kommun Och den ena positiva rapporten
om Ale avlöser den andra. För första gången är huspriset för ett småhus i Ale högre än medelpriset i övriga Sverige. Sedan pendeln och nya E45 färdigställdes stiger huspriserna i Ale mer än i grannkommunerna. Samtidigt redovisar tidningen Fokus med hjälp av fem underkategorier och 45 variabler var det är bäst att bo. Ale landar på plats 61 av landets 290 kommuner. Analysen omfattar allt från huspriser
och arbetslöshet till bredbandstillgång och antalet sportanläggningar. Stadsarkitekt Magnus Blombergsson i Ale konstaterar att det är två drivande faktorer som gör att Ale sticker ut positivt – en ny infrastruktur och en allmän bostadsbrist i regionen. – Genom Alependeln har kommunen fått ett nytt varumärke. Pendeltåget har satt Ale på kartan, säger Magnus Blombergsson.
A N N O N S
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
5
NÄRINGSLIV & TILLVÄXT
Ö V ERB LIC K
Förebygg felbetalningar med regelbundna kontroller
KNIVSTA – Småstad med optimalt geografiskt läge Tio minuter från Uppsala, tio från Arlanda och en halvtimme från Stockholm ligger Knivsta kommun, med ett strategiskt läge för framtida tillväxt och expansion. – Närheten till Arlanda, Stockholm och Uppsala är en viktig förutsättning för vår expansion. Många som bor här arbetspendlar smidigt med tåg. Vår ambition är att öka andelen invånare som har sin arbetsplats i vår kommun. Diskussioner pågår därför med ett antal myndigheter som överväger att flytta hit, säger Knivstabostäders vd Hans-Petter Rognes. Kommunen står inför en utveckling av tätorten Knivsta till småstad, med avsikten att växa från 16 000 till 25 000 invånare fram till år 2025. I kommunen finns omkring 800 företag, med cirka 1 800 i det attraktiva närområdet. Kommunen ligger på plats 15 bland svenska kommuner vad det gäller företagsklimat. – Vi har även noterat ett ökande intresse från export- och importbaserade företag. För dem är Knivsta en attraktiv etableringsort, inte minst med tanke på närheten
till Arlanda flygplats. I framtiden finns goda förutsättningar för ett kluster av import- och exportföretag, säger Hans-Petter Rognes. Etableringsplattform för tyska energiföretag Dialog förs med tyska energiföretag och man överväger att skapa en plattform som skapar förutsättningar för den tyska energisektorn att marknadsföra och etablera sig på den svenska marknaden. – Vi har en god tillgång på strategiska markinnehav, vilket öppnar upp många möjligheter för byggherrar som vill bygga bostäder eller kommersiella lokaler i vår kommun. Vi kan även stoltsera med Sveriges yngsta medelålder och en av landets mest välutbildade befolkningar. Byggherrar som bestämmer sig för att bygga här attraherar ofta många andra aktörer, vilket är mycket positivt för Knivstas framtid, säger Rognes.
BORLÄNGE – Expansiv tillväxt genom samarbete Borlänge och Falun bildar tillsammans en tät och expansiv tillväxtregion med 106 000 invånare. Borlänge har utvecklats från industristad till kunskaps- och handelsstad med många nya etableringar och en science park med fokus på IT, kommunikation och logistik. Borlänge är en tätbebyggd kommun som karakteriseras av närhet till det mesta. 2013 invigdes Ikea på Norra Backa handelsplats, ett nytt, centralt område med ett stort handelsutbud i Ikanos fastigheter nära Kupolens köpcentrum. – De stigande bostadspriserna är ett säkert tecken på att många vill bo och verka i vår kommun. På sex år har bostadsrättspriserna stigit med 130 procent, medan villapriserna har stigit med 32 procent, säger Åsa Svedjetun, näringslivschef i Borlänge kommun. Stärker kreativa näringar En levande stadskärna är en viktig förutsättning för en expansiv kommun. I Borlänge samverkar fastighetsägare och kommunen och erbjuder gratis wifi i stadskärnan samt en avgiftsfri handelsbuss
mellan centrum och Norra Backa handelsplats. – Vårt täta samarbete med näringslivet strävar mot ett gemensamt mål; att stärka Borlänge som etablerings- och bostadsort. Just nu satsar vi mycket på att utveckla kommunens kreativa näringar. Vi planerar ett nytt kulturhus och åtgärder som stöttar företag som ägnar sig åt musik, film och spelutveckling, säger Jan Bohman, kommunstyrelsens ordförande. Lotsar företagare och invånare rätt direkt Kommunen har en inflyttarlots som hjälper till med bland annat bostäder och barnomsorg, en företagslots som utgör ”en väg in” för företag som vill expandera eller etablera sig i kommunen och en evenemangslots som bidrar med rådgivning och service till eventarrangörer. – I samarbete med Falun har vi dammsugit våra kommuner på attraktiva tomter för bostadsproduktion, vilket i Borlänge resulterat i ett trettiotal nya tomter som kommer detaljplaneras, säger Bohman.
Fel- och dubbelbetalningar samt betalningar till företag som saknar F-skatt är vanligare än man kan tro i svenska kommuner. Det lönar sig alltid att kolla upp leverantörerna regelbundet men ibland kan det också vara bra att ta hjälp av automatiserade system som snabbt identifierar eventuella felbetalningar. Många kommuner kontrollerar enbart sina avtalsleverantörer, vilket innebär, generellt, att drygt 80 procent av kommunens leverantörer inte kontrolleras innan fakturorna betalts. – Numera finns automatiserade tjänster som snabbt stämmer av leverantörens kreditvärdighet, att bankgironumret matchar företagets organisationsnummer, om leverantören har anmärkningar hos Kronofogden och om de innehar F-skatt. Den typen av tjänster kan spara mycket pengar och resurser för kommunernas ekonomiavdelningar, säger Jone Sølvik, verksamhetschef på Inyett. Han rekommenderar medarbetare på kommunernas ekonomiavdelningar att omedelbart stoppa en betalning om de känner sig osäker på betalningsmottagaren eller den enskilda betalningen. På så sätt förebyggs dels felaktiga betalningar och dels det resurskrävande arbetet med att begära tillbaka den felaktiga betalningen.
Attraktionskraft. Mitt i skärgården. Karlskrona är en unik och spännande skärgårdsmiljö dit människor kommer för att mötas, studera, göra affärer, koppla av och inspireras. Vårt läge kombinerat med spännande marinhistoria och världsarvsstatus lockar tusentals besökare varje år. I Karlskrona ligger stadskärnan sex kilometer ut i skärgården! Där hittar du boende, spännande besöksmål, trevlig
shopping och mysiga caféer och restauranger – allt inom gångavstånd och med vatten åt alla håll.
VisitKarlskrona och håller just nu på att etablera en Science Park.
Bolaget iKarlskrona AB utvecklar besöksnäring och näringsliv och jobbar med alla former av frågor som rör utveckling i vår vackra stad. Vi ansvarar för varumärkena TelecomCity, Blekinge Health Arena och
Nyfiken på Karlskrona? Hör gärna av dig till oss på vår servicetelefon 0455-30 30 41. Vi lovar göra allt för att hjälpa dig med din fråga. Välkommen till Karlskrona!
Karlskrona AB, Stortorget 2, 371 34 Karlskrona • 0455-30 30 41 www.ikarlskrona.com • utveckling@karlskrona.se
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
6
INS PIRATION
OUTSOURCING
» I dagsläget
» Kommunerna
är endast fem procent av all offentlig IT outsourcad.
måste hela tiden utveckla sin IT-strategi. Andreas Nilsson
Ulf Nygren
Vägen till framgångsrik outsourcing Erfarna outsourcingkommuner talar om att vägen till framgång är en grundlig behovsanalys, en beställarorganisation som har verksamhetsanknytning och en noggrann uppföljning av outsourcingleveransen. TEXT ANNIKA WIHLBORG
Medan vissa kommuner sedan flera år tillbaka outsourcar delar av sin verksamhet ligger andra i startgroparna. Men merparten av Sveriges kommuner har ännu inte övervägt outsourcing som ett alternativ. Varför just IT inom svenska kommuner outsourcas i så begränsad utsträckning kan tyckas märkligt. I synnerhet när andra områden inom landsting och kommuner tillåter och ser vinsterna med externa IT-specialister. IT är i dag en viktig del av kommuners verksamhet och kräver tydliga integrerade strategier för att möta framtidens krav på ett digitaliserat samhälle.
Kommuners resa in i framtiden – Kommunerna måste hela tiden utveckla sin IT-strategi, dels för att förhålla sig till de nationella direktiv som kontinuerligt kommuniceras och dels för att möta framtida verksamhetsbehov i en tid då utvecklingen går allt snabbare och nya e-tjänster är på stark frammarsch, säger Andreas Nilsson, ansvarig för kommunmarknaden på Tieto. Väljer man att anlita specialiserade aktörer får man hjälp med att se över vilka faktiska behov som finns och på ett strukturerat sätt arbeta fram den totala kravbilden. Fler mindre kommuner outsourcar i framtiden Väljer man att outsourca är ett första steg att definiera verksamhetens nuläge. Vidare måste behovet och en
tydlig målbild med outsourcingsatsningen formuleras. Strategin ska innehålla vad man vill uppnå uttryckt i form av effektmål och det är mot dessa effektmål affären ska styras genom hela avtalsperioden. – Man bör tidigt ta fram en samverkansmodell och se till att verkligen få den på plats eftersom dålig samverkan är grogrunden till missnöje mellan kund och leverantör. Så mycket som 30 procent av nyttoeffekten med outsourcingäventyret kan gå förlorad om man inte fixar dessa bitar, säger Richard Livijn, vd på Sourcing Professionals Nordic. I dagsläget står Sveriges största kommuner för merparten av de kommunala outsourcingaffärerna men Richard Livijn är övertygad om att andelen outsourcing kommer att öka även i små och medelstora kommuner framöver. Utvecklingen drivs bland annat av den demografiska förändringen med en åldrande befolkning med ett ökat behov av kommunens kärnprocesser, exempelvis vård och omsorg. Fler unga flyttar in till storstäderna, vilket innebär att kommunerna måste leverera mer med mindre resurser. En annan faktor är att den IT-expertis som krävs
för att skapa framtidens kommunala IT-infrastruktur allt oftare söker sig till företag än till kommuner. För en mindre kommun kan outsourcing vara ett sätt att få tillgång till den spetskompetens som krävs för att säkra god medborgarservice.
Kvartalsvis uppföljning finslipar beställarorganisationen Ytterligare en avgörande del i en framgångsrik outsourcing är regelbunden uppföljning av de outsourcingavtal som tecknats. Avtalen löper över flera år, men bör följas upp så ofta som en gång per kvartal och resultatet bör löpande kommuniceras i verksamheten. – Det kan i ett första skede ta emot att samla in det underlag som krävs för att göra en grundlig utvärdering av outsourcingleverantören, men när det så småningom är dags att genomföra nya upphandlingar och knyta till sig nya outsourcingleverantörer lönar det sig att ha dokumenterat sina erfarenheter. Ett misstag som man bör undvika är att betrakta affären som klar så snart samarbetsavtalet med en outsourcingleverantör signerats. Det är egentligen först då samverkansprocessen inleds på allvar, säger Richard Livijn.
» Dålig samver-
kan är grogrunden till missnöje mellan kund och leverantör. Richard Livijn
Säkra dina betalningar. Med Inyett får du en effektivare internkontroll. Idag. Är du nyfiken på vår online-tjänst, kontakta info@inyett.se eller ring 042 21 00 07.
Outsourcing ger tillgång till spetskompetens Kommuners verksamhet baseras på en IT-plattform med tillgänglighet dygnet runt, vilket gör att kommunerna därför blir allt mer beroende av en väl fungerande IT-leverans. – I dagsläget är endast fem procent av all offentlig IT outsourcad, merparten av arbetet utförs på kommunernas egna IT-avdelningar. Mycket talar dock för att outsourcing kommer att öka framöver. Trenden förstärks förmodligen de kommande åren, vilket innebär att kommuner som vill säkra tillgången på den spetskompetens de behöver bör vara beredda att outsourca till renodlade IT-bolag, säger Ulf Nygren, outsourcingexpert på Tieto. IT blir allt mer verksamhetsdriven i svenska kommuner och en nyckelfaktor för att lyckas med sin sourcingstrategi är en förståelse av sina verksamhetsprocesser. Det är med andra ord ofta helt avgörande att den sourcingpartner en kommun väljer är väl insatt i hur kommunens verksamhet är uppbyggd. Just verksamhetskunskap är också en av de egenskaper som rankas högst när kommuner ombeds ange vilka faktorer de uppskattar mest hos en sourcingleverantör. – En fördel med att köpa IT i stället för att själv ansvara för den är möjligheten att ställa tydliga leveranskrav. När en extern aktör tar över ansvaret för kommunens IT kan kommunen, i egenskap av beställare, ställa affärsmässiga och tydligt formulerade krav på ett helt annat sätt än om verksamheten hanteras internt. Det leder ofta till effektivare processer, säger Ulf Nygren. Vårt grannland Finland har på flera sätt kommit längre i sin outsourcing av IT. Där finns en statlig CIO, politisk tillsatt, som har mandat att styra de offentliga aktörernas IT-strategi. Detta har resulterat i att ett stort antal finska myndigheter har valt att outsourca sin IT. På senare år har detta också genomförts av ett flertal kommuner.
Sunne – kommunen med Sveriges mest tillåtande företagsklimat Flera komponenter bidrar till att skapa en stark företagsanda i Sunne kommun. Hög serviceanda hos kommunens handläggare, en uppmuntrande attityd till entreprenörskap och, inte minst, en tillåtande attityd till entreprenörsprojekt. Trots att Sunne är en liten kommun med 13 000 invånare finns här många företag inom bygg- och verkstad, grafiska branschen, jord och skog samt besöksnäringen. Här finns såväl småföretag som företag av en storlek och dignitet man kanske inte förväntar sig i en liten Värmlandskommun, exempelvis Sunne Vattenland och Sveriges första spaanläggning, Selma Spa+. Sunne är en handels- och lantbrukskommun med många driftiga invånare, vilket gör avtryck i glöden och optimismen som präglar hela kommunen. – Vi är en banbrytande kommun som uppmuntrar nya idéer, exempelvis det gratiståg, initierat av handeln, som trafikerar sträckan Karlstad– Sunne med jämna mellanrum. Tågavgångarna är förlagda till helgerna och har attraherat drygt 3 000 Karlstadsbor som väljer att shoppa i vår kommun. Projektet präglades av en stark framtidstro redan från start. I Sunne är det tillåtet att både lyckas och misslyckas, säger Kristina Lundberg, näringslivsutvecklare i Sunne kommun.
Hälften av Sveriges kommuner och landsting använder Inyett. Kontakta oss för en förutsättningslös presentation. Vi kvalitetssäkrar era betalningar
Äldreomsorgen
Rösta på Vänsterpartiet www.vansterpartiet.se
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
8
FRAMTID
TILLVÄXT
Skanskas kommande kontorsbyggnad Juvelen, invid resecentrum i Uppsala.
Uppsalas befolkning ska växa med 75 procent till 2050 Uppsala är Sveriges fjärde största stad och ett exempel på en stad som är i en positiv spiral. Och det finns stora förväntningar på snabb tillväxt. TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN ILLUSTRATION UTOPIA ARKITEKTER PORTRÄTTFOTO UPPSALA KOMMUN
Framtidens städer blir allt större till ytan, men även tätare. Det är en trend som är tydlig i Sverige, Europa och i övriga världen. Men även städers struktur förändras. Modern stadsplanering är väsensskild från 1960- och 1970-talsplanering med förorter där bostäder, handel och arbete skulle vara tydligt koncentrerade på åtskilda geografiska platser. – Man talar sedan några år tillbaka om hållbara städer. Utöver ambitiösa miljömål är en aspekt att stadsdelar även ska leva dygnet runt. Ofta eftersträvar man regionala stadsliknande kärnor med en blandning av bostäder, arbetsplatser, skola, handel och rekreation. Det vill säga en småskalighet i det storskaliga sammanhanget. Flemmingsberg och Barkarby bara är två exempel på detta i Stockholms län. Exakt samma mönster kan ses i andra storstadsområden, säger Mats Norrbom, direktör på kontoret för samhällsutveckling i Uppsala. Han var tidigare stadsbyggnadschef i Haninge och dessförinnan vd för Nyréns Arkitektkontor i sex år. Innan dess var han under tio år divisions- och affärsområdeschef inom samhällsbyggnad på teknikkonsultbolaget Carl Bro. ett mål att växa från 200 000 invånare till 350 000 år 2050 med ett delmål på 250
» Positivt är att andelen nystartade
– ofta kunskapsintensiva – företag är hög och det är hårt tyck på de fyra företagsinkubatorer som finns i Uppsala. Fredrik Ahlstedt
000 år 2030. Det finns många bakomliggande förklaringar till varför man i Uppsala tror så mycket på sin stads framtida befolkningstillväxt. – Vi är en kunskapsstad med ett universitetssjukhus och vi märker att både Uppsala Universitet och Sveriges lantbruksuniversitet växer. Arbetslösheten ligger under 3,8 procent och inflyttningen är stor, bland annat beroende på en arbetskraftsbrist, säger kommunstyrelsens ordförande Fredrik Ahlstedt (M). Han berättar att Uppsala kommun har ett inflöde av förfrågningar om etableringar på de business parks som fortsätter att växa runt universitetsområdena. Speciellt när det gäller Life Science och IT. – Något annat som är positivt är att andelen nystartade – ofta kunskapsintensiva – företag är hög och det är hårt tyck på de fyra företagsinkubatorer som finns i Uppsala, säger han. Mats Norrbom vill även lyfta fram Uppsalas geografiska läge. – Uppsala gränsar till Mälardalen som allt tydligare består av ett antal noder i form av växande städer.
UPPSALA KOMMUN HAR
CITYBANAN I STOCKHOLM, som står klar 2017, kommer i ett slag att
ta bort flaskhalsen och fördubbla spårkapaciteten till och från huvudstaden. Den kommer sannolikt att förstärka denna trend. Detta eftersom det kommer att möjliggöra betydligt större passagerarflöden i hela Mälardalsregionen. – Vi ser sedan länge en länge en tendens till att Uppsala och Stockholm, med bland annat Arlanda, Knivsta och Märsta emellan, allt mer tydligt smälter samman till en gemensam arbetsmarknad. De nya lokaltågen spelar alltså här en viktig roll då de öppnar upp arbetsmarknaden genom att förenkla pendlandet. Även Uppsalas nya resecentrum som stod klart 2012 har varit en viktig möjliggörare för ökad kapacitet genom tätare avgångar. – Jag bor själv söder om Uppsala, i Upplands Väsby. I dag har jag 30 minuter till jobbet jämfört med 55 när jag arbetade i Haninge, säger Mats Norrbom för att illustrera betydelsen av goda kommunikationer. Även Fredrik Ahlstedt vill understryka tågens betydelse i dag och i framtiden. – I dagsläget arbetspendlar cirka 20 000 Uppsalabor med tåg till Stockholm och cirka 10 000 i den
andra riktningen. Detta utöver pendling med bil. Det är ovanligt med en så stor dynamik mellan två städer. Han vill även lyfta fram inpendlingen norrifrån från framför allt Gävle som numera endast ligger 55 minuter tågväg från Uppsala tack vare utbyggnaden av det så kallade Upptåget. – För att matcha den förväntade befolkningstillväxten behöver givetvis lokaltrafiken uppgraderas och spårvagn är en tänkbar lösning som för närvarade utreds, berättar Fredrik Ahlstedt. nå de minst sagt ambitiösa tillväxtmålen krävs det bostäder. – Det är vi medvetna om och enkelt beskrivet så kan man säga att det byggs mycket i de centrala delarna av Uppsala runt resecentrum. Förtätning uppfattas kanske som ett uttjatat modeord, men det är vad vi verkligen gör när vi låter stadskärnan att sprida ut sig, säger Mats Norrbom. Han förklarar att de östra delarna av staden inte hängt ihop med de centrala. Utmed Dag Hammarskölds väg som går i väst-östlig riktning planeras till exempel inte mindre än 25 000 bostäder i områdena Ulleråker och Rosendal.
MEN VILL MAN
– För att vara en stad av Uppsalas storlek är det en ambitiös plan inte minst med tanke på att regeringens eget mål på riksplanet är 100 000 bostäder. För närvarande är vi den kommun i Sverige som bygger mest sett till invånarantalet. Som i många andra växande städer sker en omvandling där befintliga stadsdelar byter skepnad. – Uppsala är en stad med lång historia och vi försöker varsamt förena gammalt nytt, säger Fredrik Ahlstedt. Ett av de mer spektakulära projekten är Skanskas kommande kontorsbyggnad Juvelen invid resecentrum som ska bli en plusenergibyggnad. En energieffektiv byggnad som över ett år producerar mer energi än den själv gör av med. Dessutom planeras en ny arena med kapacitet på 10 000 åskådare i Gränby och en uppgradering och kapacitetsökning av idrottsplatsen Studenternas mot uppemot 15 000 platser. Men alla delar i ett byggnadsprojekt tar tid. Det är därför viktigt att tempot i de formella besluten som tas innan byggstarter är högt. – På ett halvår har vi därför tagit beslut om 3 000 lägenheter i planoch byggnadsnämnden och fler väntar under hösten. Därefter har de som bygger fem år på sig att färdigställa dem. Kommunen har som mål att minst 30 procent av nyproduktion ska vara hyreslägenheter, avslutar Mats Norrbom.
Smart fakta Uppsala är Sveriges fjärde största tätort (205 199 invånare år 2013), är ärkebiskopssäte för Svenska kyrkan och har Sveriges äldsta universitet från 1477 – det äldsta i hela Skandinavien.
VAR MED OCH FRÄMJA GRÖNT BYGGANDE! Till våra team i Solna och Uppsala söker vi VVS-ingenjörer för projektering, utredningar, kalkyler och besiktningar av rör, luftbehandling, styr, kyla samt industriell VVS. Konstruktion och VVS-design sker i AutoCAD och Revit miljö med applikationerna CADvent och MagiCAD. Kvalitets- och miljötänkandet är en del av vår affärsidé.
Är du intresserad? Kontakta Robert Norström, Uppsala eller Per Nordlund, Solna.
PB teknik AB Solna: Vretenvägen 2, 171 54 Solna Uppsala: Salagatan 18, plan 4, 753 30 Uppsala Tel. +46 (0)8 564 859 50, Fax. +46 (0)8 564 859 60, mail: pbt@pbt.se
www.pbt.se
VARJE DAG BÖRJAR MED EN NY UTMANING När du står inför att rostskydda en 32 km lång bro. När du begrundar möjligheterna att din byggplan ska göra succé bland förskolebarn, världens tuffaste kunder. När någon frågar dig om det är möjligt att bygga världens största bergrum under öknen. När du måste sanera något som inte bara ligger under vatten, utan också i ett trångt rum. När Sveriges största raffinaderi stoppar och 2 500 personer ska samarbeta för att få jobbet gjort. När tåget som måste komma i tid, har sin station 1 365 meter under jord. När överlevnad hänger på rent vatten och det enda som finns är dödligt förorenat. Det är då du måste gilla utmaningar. Midroc drivs av att anta utmaningar tillsammans. I smått som stort. Det är vår personlighet och vårt sätt att leva. Så vad är din utmaning idag?
A N N O N S
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
10
P ROFILINTER V J U
HARRY GOLDMAN
De många jobben skapas i småföretagen Den stora mängden nya jobb skapas ute i kommunerna bland småföretagen. Här spelar rådgivning och mentorskap från NyföretagarCentrum en viktig roll. TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN FOTO NYFÖRETAGARCENTRUM
Nyföretagandet är oerhört viktigt för enskilda individer, kommuner och stat. En vanlig siffra som brukar nämnas är att fyra av fem nya jobb skapas i småföretag. Bland annat därför finns Nyföretagarcentrum som varje år hjälper till att starta 10 000 nya företag. Enbart dessa företags verksamhet genererar årligen fyra miljarder i skatteintäkter till de svenska kommunerna och staten. – Något som är viktigt att hålla i minnet är att de svenska storföretagen i dag inte spelar samma roll för svensk ekonomi som de gjorde tidigare. Dels har vi i dag ett större utländskt ägande och dels har det skett ett tydligt skifte – en tyngdpunktsförskjutning – från tillverkande industri. Många nystartade företag kommer i stället inom handel eller tjänstesektorn, säger Harry Goldman, vd för Nyföretagarcentrum Sverige. NYFÖRETAGARCENTRUM FINNS REPRESENTERAD I mer än 200 kommuner. Lokalt näringsliv är huvudkraften och nära samarbete finns med organisationer och kommuner. Nyföretagarcentrum ger här kostnadsfri konfidentiell objektiv rådgivning och mentorskap och bidrar till att skapa många nya livskraftiga företag. – Allmänhetens attityder och förhållningssätt till företagande och
»Många nystartade
företag kommer inom handel eller tjänstesektorn.
driva eget har ändrats mycket under de senaste decennierna. När det gäller entreprenörsnivåer ligger Sverige bra till tack vare en positiv utveckling som skett under de senaste sju till tio åren. Undersökningar visar nämligen att ungefär varannan vill starta eget och en tredjedel skulle hellre göra det än vara anställd. – Men ändå är det bara 0,6 procent av befolkningen som tar steget och registrerar ett företag. Här har vi det stora glappet. Förklaringarna är egentligen ganska enkla. Som anställd har man en helt annan ekonomisk trygghet med en stadig inkomst, framför allt om man har familj. – Det som hindrar längtan om friheten att förverkliga det man drömt om är främst finansieringen av de första månadernas eller årets levnadsomkostnader för företagaren.
MAN VÅGAR FULLT FÖRSTÅELIGT
inte chansa med privatekonomin. I andra länder ges mikrolån till nyföretagare i ganska stor omfattning. Det vill säga lån utan säkerhet. Den som vill starta eget i Sverige har däremot svårt att få banklån till rimliga villkor och borgen eller säkerhet är mer eller mindre ett krav. – Det är förstås svårt att vara anställd och vid sidan om samtidigt försöka få snurr på ett nytt företag. Om en företagare kunde ta lån med den modell som finns för studielån skulle det vara en helt annan fart på nyföretagandet i Sverige. Från Nyföretagarcentrum efterlyser vi möjligheter till att som företagare efter rådgivning och noggrann prövning av affärsplanen få ett mikrolån på hyggliga villkor på uppemot 250 000 kronor, säger Harry Goldman. Och han fortsätter: – Vårt råd till de som vill starta eget i dag är att ta ett steg i taget och förbereda din start noga. Gå till Nyföretagarcentrum som hjälper dig fram med råd och dåd. De flesta som startar lyckas och trivs med sitt företagande. Harry Goldman berättar att Nyföretagarcentrum jobbar efter en väl beprövad modell som visat sig vara framgångsrik. Den som vill starta företag får till exempel råd kring affärsidé, budget och marknadsföring.
Den är bäst i Sverige på service till företag bland kommuner med fler än 40 000 invånader. De senaste fyra åren startades 800 nya företag.
Här öppnade nyligen världens mest centralt belägna IKEA-varuhus.
Det sägs att kommunen har flest IT-konsulter per capita i Sverige.
Staden ligger 10 min från systerstaden Falun och tillsammans bildar vi en tillväxtregion med 106 000 invånare. Om du är intresserad av att utveckla din verksamhet här kan du ringa 0243-741 35 eller maila till foretagslots@borlange.se. Rätt svar: Är naturligtvis Borlänge kommun
Gissa kommunen!
Det är en stor destination för handel, upplevelser och rekreation. Romme Alpin, Sveriges femte största skidanläggning, finns här.
A N N O N S
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
11
HARRY GOLDMAN
PRO FILINT ERV JU
»Unga ser entreprenörer som hjältar och
rankar eget företagande högre än anställning.
– Vi vet av erfarenhet att tre saker är avgörande för att ett företag ska överleva. För det första rådgivning av människor som själva har företagserfarenhet. För det andra ett nätverk av experter med kunskap om specialområden som till exempel avtal eller finansiering. För det tredje mentorer som vi sätter in och som följer nyföretagaren under dennes första år. finns ingenting som slår rådgivning och hjälpen att arbeta med en affärsplan. Här är överlevnadsgraden efter tre år med hjälp från Nyföretagarcentrum 81 procent och endast en procent konkurser. Detta när det normala är 68 procents överlevnad och tre till fyra procent konkurser. – Uppföljningar visar att om man adderar med mentorskap stiger överlevnadsgraden till 89 procent och noll konkurser. Det går alltså att med relativt enkla medel öka livskraftigheten i företag högst markant. Harry Goldman vill trycka på betydelsen av nyföretagandet och bredden av företag som startas ute i våra kommuner. – Vi är involverade i cirka 10 000 av de drygt 60 000 företagsstarter som årligen sker i landet. Bara det innebär alltså mer än 10 000 nya arbetstillfällen med en stor bredd. Och han fortsätter: – Det talas mycket om vikten av HAN MENAR ATT DET
tillväxtföretag inom nya heta branscher. Jag håller med, men vad man måste hålla i minnet är att kanske 80 procent av alla företag är inte snabbväxare och kommer aldrig att vara det. Och många kommer att förbli fåmansföretag. Likväl är de oerhört viktiga för de skapar väldigt många jobb och skatteintäkter till stat och kommun. Harry Goldman menar att om man vill ha en entreprenörskultur, om man vill ha bort jantelagen och skapa en förståelse för företagarnas villkor, så måste det finnas en grundstruktur där det är tillåtet med många små företag. – Något som är positivt är att unga i dag i större utsträckning vill starta eget. Entreprenörer ses som hjältar och unga rankar eget företagande högre än anställning. Det är lovande för framtiden.
Smart fakta Nyföretagarcentrum Sverige har funnits sedan 1985 med syftet att främja entreprenörskap. Cirka 90 centrum ger rådgivning i cirka 200 kommuner. Stöd i form av rådgivning och mentorskap är kostnadsfri och finansiering av verksamheten sker i huvudsak från det privata näringslivet.
Livskvalitet, valfrihet och entreprenörskapsanda i Vellinge Skånska Vellinge kommun har nöjda invånare, vilket bekräftats när Svenskt Kvalitetsindex rankat hur nöjda invånarna är med den kommunala servicen. Kommunen har utsetts till årets skolkommun 2014 och präglas av ett blomstrande företagsklimat och god kontroll på varje skattekrona, vilket medför att de kan erbjuda en hög servicenivå och Sveriges lägsta kommunalskatt. – Vi har en hög andel privata utförare i kommunen och arbetar konsekvent och långsiktigt med att ständigt hitta innovativa arbetssätt som gör att vi får ut mesta nytta av våra invånares skattepengar. Vi undersöker alltid om vi kan effektivisera såväl kommunens egen som privata utförares verksamheter på olika sätt för att säkerställa att varje skattekrona används rätt, säger Carina Wutzler, kommunstyrelsens ordförande i Vellinge. Kontinuerliga uppföljningar, lärarsatsningar och ett konsekvent kvalitetsarbete bidrog till utnämnelsen årets skolkommun. Väletablerade dialogforum och engagerade medborgare som månar om sin kommun bidrar också till att göra Vellinge till en bra kommun att leva i. – Vi är kända för vårt gynnsamma företagsklimat. I Svenskt Näringslivs senaste ranking hamnade vi på en femteplats. Vi uppmuntrar till entreprenörskap redan från skolåldern och har i dag 4 500 företag på 34 000 invånare, säger Wutzler.
Foto: Ana Vera Burin Batarra
Uppsala, en framgångsrik framtidsstad Uppsala är Sveriges bästa stadskommun att bo i. Dessutom är det en av Sveriges vassaste städer för bland annat bostadsbyggande, nyföretagande, konferenser och näringsliv. Välkommen att upptäcka den framgångsrika framtidsstaden Uppsala!
A N N O N S
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
12
SAMVERKAN FOTO: MAGNUS WAHMAN
FOKUS
» En ändring
i kommunallagen kan öka engagemanget kring samverkansfrågor.
Så effektiviseras energiförbrukningen
Joakim Nergelius
Många fördelar med utökad kommunal samverkan Långtgående samverkan är i allmänhet att föredra framför att slå samman kommuner. Samverkan mellan kommuner runtom i landet ökar, men mer återstår att göra. Det menar Joakim Nergelius, professor vid Örebro Universitet och författare till Reforminstitutets rapport ”Samarbete mellan kommuner – en framgångsväg med potential”. TEXT ANNIKA WIHLBORG
Joakim Nergelius menar att det i dagsläget saknas en sammanställning över de samverkansprojekt som äger rum runtom i landet och efterlyser en inventering från SKL. En sammanställning över samtliga pågående samverkansprojekt kan bland annat göra det lättare för kommunerna att dra nytta av varandras erfarenheter.
– Vår nuvarande kommunallag är relativt neutral när det kommer till samverkan. Den försvårar inte men uppmuntrar inte heller kommuner som vill initiera samverkanssatsningar med andra kommuner. Jag förespråkar en ändring i kommunallagen som uppmuntrar till samverkan på ett tydligare sätt än nuvarande kommunallag gör, det kan bidra till att öka engagemanget kring samverkansfrågor, säger Joakim Nergelius.
Samverkan för en bibehållen hög servicenivå Hans rapport tar avstamp i de utmaningar många svenska kommuner möter de kommande åren. Drygt åttio svenska kommuner kommer att ha en växande åldrande befolkning, samtidigt som den yrkesverksamma befolkningen minskar. Det innebär i förlängningen att de ställs inför två alternativ; kommunsammanslagningar eller samverkan med andra kommuner. Ytterligare ett problem är att ”kriskommunerna” ofta är geografiska grannar, vilket innebär att en sammanslagning inte per automatik ger ekonomiska fördelar.
»Inom turism och
startgroparna medan andra ännu inte övervägt samverkan som ett alternativ.
– Forskning visar att kommunsammanslagningar historiskt sett ofta resulterat i missnöjda medborgare som upplever att det lokala beslutsfattandet minskat eller försvunnit. I glesbygdsregioner där många kommuner redan i dagsläget upptar en ansenlig geografisk yta kan kommunsammanslagningar bli problematiska eftersom de sammanslagna kommunernas yta komplicerar en genomgående hög servicenivå gentemot medborgarna, säger Nergelius. Hans erfarenhet är att attityderna till samverkan varierar mellan olika kommuner. Somliga har kommit en bra bit med flera framgångsrika samverkansprojekt, andra står i
Välj rätt samverkansform De vanligaste kommunala samverkansområdena för tillfället är omsorg, turism och näringslivssatsningar. En slutsats av rapporten är att det ofta är mer effektivt när minst tre kommuner samverkar än om endast två kommuner gör gemensam sak. Ett första steg mot framgångsrik samverkan är att identifiera de områden där samtliga involverade kommuner har mest att vinna på att göra en gemensam satsning. Därefter är det dags att välja samverkansform, det finns ett brett spektra av olika samverkansformer att välja mellan. – För verksamheter som tillhör kommunens kärnverksamhet, exempelvis skola och omsorg, lämpar det sig oftast bäst med en formell samverkansform, exempelvis kommunalförbund eller gemensamma nämnder. Inom turism och näringslivsservice kan mer informella samverkansformer vara att föredra, exempelvis i form av stiftelser eller bolag, säger Nergelius.
näringslivsservice kan mer informella samverkansformer vara att föredra.
Kommuner kan vidta många åtgärder för att spara energi. Ett första steg är en inventering av det befintliga fastighetsbeståndets energiförbrukning. Kartlägga vilken luftbehandlings- och uppvärmningsmetod som används. När det gäller värmesystem som baseras på el eller olja rekommenderar Torbjörn Lång, vice vd på PB Teknik, kommuner att undersöka om en bergvärmeanläggning kan vara ett kostnadseffektivt alternativ. Välj om möjligt en bergvärmeanläggning som spetsar förångarsidan som spetsar köks kyla eller solfångare som ger varmvatten och bidrar till att öka COP-talet på värmepumpen. – I exempelvis idrottsanläggningar är solfångare perfekt att värma varmvatten med och därutöver använda som komplement till att höja COP för värmepumpen. Ytterligare ett sätt att minska energiförbrukningen i fastigheter är att tilläggsisolera taket med lösull eller skivor. Isolering av sockel och källarvägg kan även bidra till att komforten i husen markant, säger Lång. Ventilationen har också stor inverkan på en fastighets energiförbrukning och totalekonomi. Lång rekommenderar ett luftbehandlingsaggregat med lågt SFP-tal, att verkningsgraden på värmeåtervinningen är hög och att man behovsstyr ventilationen.
Jämställdhet utan kvotering, jämlikhet utan klasskamp och frihet utan egoism. Valet på söndag handlar om frihet och socialt ansvar. Hur vi kan fortsätta att utvidga människors möjlighet att välja. Hur vi kan bygga en stark ekonomi som ger oss råd att ta hand om utsatta som behöver hjälp. Det är genom framgångsrika, välmående företag de resurser skapas som gör det möjligt för oss att möta framtidsutmaningarna. Det kräver en näringspolitik som skapar fler jobb i växande företag. Vänsterns skattehöjarpolitik kommer inte leda till detta, tvärtom. I ett politiskt klimat där valfrihet ses som ett problem, tillväxten som ett hot och flyende människor som fiender, behövs de kristdemokratiska värderingarna mer än någonsin. Sverige behöver både frihet och omtanke, både trygga familjer och växande företag.
Vi säger: itiken • Familjesäkra pol • Nej till kvotering företagande • Främja kvinnors gsanställningsform • Inför en ny lärlin s sjuklönekostnader • Minska företagen n T- och ROT-avdrage U R la ck ve ut h oc a • Värn , varavgifter för unga gi ts be ar a d öj h ll ti • Nej höjd skatt på arbete h oc s om gm n ra au höjd rest g till energi • Säkra stabil tillgån
A N N O N S
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
14
M ÖJLIG HETER
UTVECKLING
» Korta och kostnadseffektiva
överfarter ger möjligheter för utveckling. Här befinner vi oss än så länge bara i början av en positiv utveckling. Thomas Peters
Samverkan och klusterbildningar ökar tillväxttakten Karlskrona befinner sig just nu i en positiv spiral som kännetecknas av en stark framtidstro, entreprenörsanda och vilja att skapa tillväxt. TEXT ANNIKA WIHLBORG
För 20 år sedan tog mobiltelefonoperatören Europolitan, som grundades i Karlskrona, initiativet till den framgångsrika klusterbildningen Telecom City. I dag består nätverket av femtiotal medlemsföretag och partners, däribland Telenor, Ericsson, Blekinge Tekniska Högskola och Karlskrona kommun. Under samlingsbegreppet ”Internet of things” utvecklar företagen framtidens mobila produkter och tjänster. Här finns bland annat ett ICT-nätverk där IT- och telekomföretag utbyter erfarenheter och samarbetar över gränserna.
Högteknologisk science park – Under hösten inleddes arbetet med att utveckla Telecom City till en science park, en kreativ mötesplats med fokus på nationell och internationell tillväxt. Tanken är att växla upp och bredda framgångskonceptet till ett större sammanhang som involverar företag i många olika branscher och aktörer från flera delar av samhället. Bland de fokusområden som redan utkristalliserats för science parken finns telekom, hållbar utveckling, produktutveckling, teknik och hälsa samt maritim utveckling, säger Thomas Peters, näringslivschef i Karlskrona kommun. Målsättningen är att skapa en miljö där aktörer från offentlig sektor, akademi och näringslivet kan mötas. Tanken är att den nya science parken ska bidra med professionell rådgivning, hjälp med affärsutveckling och en intressant mix av erfarenheter till företag från olika branscher. Målet är att på sikt skapa en dynamisk
mötesplats för triple helix-samarbeten med utrymme för korsbefruktningar i skärningspunkten mellan dessa tre sektorer. Karlskronas position som ett högteknologiskt centrum förstärks av Blekinge Tekniska Högskola (BTH), som varje år utexaminerar drygt 1 000 studenter från tekniska utbildningar. BTH bidrar till tillväxten och är en bidragande orsak till att många företag väljer att förlägga sin tekniska utveckling i Karlskrona.
Växande besöksnäring och livaktig hamn Turismen är ytterligare en expansiv näringsgren i kommunen. Besöksnäringen växer stadigt, med många resenärer från Polen, Tyskland och Danmark. Stena Lines färjor transporterar varje år 400 000 personer till Karlskrona. Kommunens besöksnäring omsätter för närvarande drygt 800 miljoner kronor. I stadens hamn är aktivitetsnivån hög, utöver pas-
sagerartrafiken hanteras där drygt 100 000 fraktcontainrar per år. – Det här innebär en unik möjlighet för affärer internationellt. Korta och kostnadseffektiva överfarter ger möjligheter för utveckling. Här befinner vi oss än så länge bara i början av en positiv utveckling, säger Peters. Karlskronas näringsliv karakteriseras av gräns- och branschöverskridande samarbeten. Här finns ett flertal företagarorganisationer, däribland Företagarna, Industrigruppen och Karlskrona företags- och hantverksförening, som skapar dynamiska mötesplatser och förutsättningar för nya affärsmöjligheter. Även om många faktorer samspelar och utvecklas i rätt riktning står kommunen förstås ändå inför vissa utmaningar. – Våra två viktigaste utmaningar handlar om att säkerställa att de infrastrukturinvesteringar som regionen behöver verkligen genomförs. För att hantera ytterligare tillväxt krävs och att vi får ta del av
Hos KFS är jag trygg som arbetsgivare. Foto: Andreas Eklund
Som medlem i kfs får vi alltid det arbetsgivarstöd vi behöver. Med snabb återkoppling, branschanpassade avtal, tillgängliga förhandlare och kostnadsfria utbildningar hjälper de oss i vår vardag.
Arbetsgivarorganisationen för samhällsnyttiga företag
Välkommen du också!
Klarabergsviadukten 70, C 8 tr. 111 64 Stockholm Tel: 08-556 009 50. info@kfs.net www.kfs.net
CHRISTIAN SCHWARTZ VD Mölndal Energi AB
infrastruktursatsningar som görs på det svenska vägnätet. Ytterligare en utmaning är att trygga kompetensförsörjningen till kommunens företag, bland annat genom att skapa tillräckligt attraktiva förutsättningar för att nyutexaminerade från BTH ska välja att etablera sig och söka jobb i vår region, säger Peters.
Smart fakta Karlskrona Business Week – premiär 3:e oktober.
Ett evenemang med många av de krafter som tillsammans gör kommunen till en livskraftig och mångfacetterad näringslivskommun. Studiebesök, inspirationsföreläsningar, seminarier och guldkornen bland framtidens innovativa telekomtjänster.
Läge: Laholm
Stockholm
Oslo
Sveriges bästa skolkommun igen! 2012 och 2014.
Läge: Laholm
Dessutom: En boendekommun med bästa möjliga livskvalité för dig. Ett företagsklimat i toppklass. Högsta kreditvärdering av Standard & Poor’s. Underbar natur. Bild på Linda och Åsa
Köpenhamn
Svenskt Näringsliv:
Och mycket mer! Evenemangen och kreativiteten lyfter Falun I februari riktas världens blickar mot Falun när staden återigen är värd för skid-VM. Det betyder upp emot 200 000 besökare och flera miljoner tv-tittare. – Evenemangen är bra för Falun, både för näringslivet och för Faluborna, konstaterar Åsa Hedin, kommunikationschef. Kreativ plats Tillsammans med systerstaden Borlänge (tolv minuter bort) arbetar Falun för att utveckla den kreativa branschen med fokus på musik, film och spel. – Dels för att skapa nya affärer och jobb, dels för att göra regionen till en ännu mer attraktiv plats. Jag kan lova att det redan idag är roligt att leva, bo och verka i regionen. Nu gör vi det ännu bättre, säger Linda Norén, näringslivschef. I Falun finns ett flertal företag som utvecklar inno-
vativa tjänster och produkter, bland dem Tension Graphics som utvecklar dataspel. Här finns också dataspelsutbildningen Playground Squad där eleverna får jobberbjudanden från internationella spelföretag redan under pågående utbildning. – Nu jobbar vi för fler nyetableringar inom dataspelsbranschen i Falun, bland annat tillsammans med Manchester i England. Klart är att den kreativa kompetensen finns här i Falun, säger näringslivschefen
Vellinge.se
VM-limpa och logga från Sara E
Malmö
Berlin
Bild med VM-koppling. Skidbild.
Falun satsar offensivt – just nu pågår många bygg- och utvecklingsprojekt i staden. Ett nytt resecentrum, en uppdatering av nationalarenan Lugnet och flera nya bostäder är bara några exempel. – Det rör på sig, ur mer än en aspekt. Skid-VM 2015 och andra evenemang fungerar i flera fall som katalysator, men vi har även parallella spår, som utvecklingen av stadskärnan och satsningen på kreativa näringar, säger Åsa Hedin.
Göteborg
Det är faktiskt så bra som det låter, ja till och med bättre. Det geografiska läget med E6 runt knuten och endast fyra mil från E4 samt två flygplatser (Halmstad & Ängelholm) inom 25 minuters räckhåll är svårslaget. Och självklart kan du använda dig av järnvägen. Laholm ligger i ett expansivt område där kontinenten alltid känns nära. Här finns en mängd intressanta och attraktiva företag som tillsammans skapar ett gott och positivt företagsklimat; ett av Sveriges bästa enligt Svenskt Näringsliv. Den långa traditionen av företagande har satt en naturlig
Ett av Sveriges bästa företagsklimat prägel på det politiska klimatet som gynnar affärsidéer och företagsutveckling. Sist men inte minst - det är lätt att trivas i Laholm. Här finner du en stad med anor, Sveriges längsta sandstrand, böljande bokskog och skidsystemet Vallåsen till vintern. Alla dessa förutsättningar gör Laholm till en naturlig etableringsort för mindre och medelstora företag - ett perfekt läge helt enkelt. Varmt välkommen till Laholm! - en av Sveriges mest spännande företagarkommuner
Laholms kommun, Näringslivsenheten Telefon: 0430-150 00 www.laholm.se/lagelaholm
FOTO: ULF PALM
Åsa Hedin och Linda Norén besöker en företagarfrukost.
FOTO: ULF PALM
Skid-VM 2015 – ett av flera evenemang som utvecklar Falun.
Evenemangen och kreativiteten lyfter Falun I februari riktas världens blickar mot Falun när staden återigen är värd för skid-VM. Det betyder upp emot 200 000 besökare och mer än 500 miljoner tv-tittare. ”Evenemangen är bra för Falun, både för näringslivet och för Faluborna”, konstaterar Åsa Hedin, kommunikationschef. Falun satsar offensivt – just nu pågår många bygg- och utvecklingsprojekt i staden. Ett nytt resecentrum, en uppdatering av nationalarenan Lugnet och flera nya bostäder är bara några exempel. – Det rör på sig, ur mer än en aspekt. Skid-VM 2015 och andra evenemang fungerar i flera fall som katalysator, men vi har även parallella spår, som utvecklingen av stadskärnan och satsningen på kreativa näringar, säger Åsa Hedin.
Kreativ plats Tillsammans med systerstaden Borlänge (tolv minuter bort) arbetar Falun för att utveckla den kreativa branschen med fokus på musik, film och spel. – Dels för att skapa nya affärer och jobb, dels för att göra regionen till en ännu mer attraktiv plats. Jag kan lova att det redan idag är roligt att leva, bo och verka i regionen. Nu gör vi det ännu bättre, säger Linda Norén, näringslivschef. I Falun finns ett flertal företag som utvecklar innova-
tiva tjänster och produkter, bland dem Tension Graphics som utvecklar dataspel. Här finns också dataspelsutbildningen Playground Squad där eleverna får jobberbjudanden från internationella spelföretag redan under pågående utbildning. – Nu jobbar vi för fler nyetableringar inom dataspelsbranschen i Falun, bland annat tillsammans med Manchester i England. Klart är att den kreativa kompetensen finns här i Falun, säger Linda Norén.
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
16
AKTUELLT
VÅRD & OMSORG
» Vi har fått ut mer av
skattemedlen genom en bättre koll på hur kostnader är kopplade till kvalitet och vad kommunala funktioner rimligen bör kosta. Björn Eklundh
Valfrihet gav Upplands Väsby bättre koll på kostnader Tydliga kvalitetsmål, inte lägsta kostnad, är det viktigaste för Upplands Väsby när medborgare ges möjlighet att välja kommunal service från olika utförare. Och Väsbyborna röstar med fötterna. TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN FOTO UPPLANDS VÄSBY KOMMUN
Det finns många exempel på kommuner som valt att låta konkurrensutsätta kommunal service som till exempel hemtjänst och äldreomsorg. Nacka och Täby är kommuner med lång erfarenhet av privata aktörer inom verksamhet som traditionellt enbart skötts i kommunal regi. En annan kommun i samma region är Upplands Väsby. – För oss är valfrihet det primära. För att man ska kunna välja måste det finnas mer än en aktör. Jag gillar egentligen inte ordet konkurrensut-
sätta, eftersom det så ofta associeras med prispress. När vi öppnar upp för privata aktörer är kvalitet viktigare än pris. Det finns både bra och dåliga utförare. Det fick vi i kommunen själva känna av när Väsbyborna röstade med fötterna och vi fick lägga ned vår egna kommunala hemtjänst, säger kommunstyrelsens ordförande, PerErik Kanström, och tillägger att en god relation till utföraren är a och o. – Oavsett vem som är utföraren bottnar allt i att man som beställare måste vara tydlig med vilka resultat man vill uppnå, vad man förväntar sig och hur man avser att utvärdera utföraren. Det måste finnas en genomtänkt systematik i hur man utvärderar och inte enstaka mätpunkter. Det är bara det du mäter som du kan vara säker på blir gjort. driver en del tidigare kommunalanställda egna företag som ansvarar för vissa delar av kommunal service. – Valet 2006 var avknoppling ett fint ord som användes av de flesta I UPPLANDS VÄSBY
»För oss är valfrihet
det primära. Per-Erik Kanström
partierna. Vi har i dag fem till sex ägarledda företag av före detta kommunanställda. Vi såg och ser det som ett led i att uppmuntra och öka småföretagandet inom kommunen. Dessa företag omsätter vardera cirka 35 till 90 miljoner kronor, så de är egentligen inte så små. Verksamheten bedrivs i egna eller kommunägda lokaler, säger
kommundirektören Björn Eklundh. Det är peng-systemet som tillämpas för till exempel äldreomsorg och skola som möjliggör att kommunen inte behöver upphandla enligt lagen om offentlig upphandling (LOU). Det förenklar för privata initiativ. Brukaren väljer om denne vill nyttja kommunala eller privata utförare. Per-Erik Kanström menar att man även noga följer de utförande företagens ekonomi. Kvaliteten får inte bli lidande av att en ledning missköter verksamheten. – Vi är övertygade om att om man ska kunna utveckla en verksamhet så måste man gå med vinst. För oss är det en varningsklocka om ett företag inte går med vinst och hamnar på obestånd. ägarstrukturen. – Vi har inga utförare vars ägare är registrerade på Cayman-öarna, säger Kanström. Björn Eklundh sammanfattar kommunens erfarenheter av på detta sätt att tillämpa valfrihet i kommunala tjänster.
LIKA VIKTIGT ÄR
www.pwc.se
Det räcker inte med 3 år Hur står det till med långsiktigheten? Överst på styrelsens och nämndernas dagordning borde ligga ekonomiska kalkyler och scenarier som sträcker sig långt fram i tiden men också konsekvens- och riskanalyser med koppling till de utmaningar omvärlden förser oss med. 70 % av Sveriges kommuner har dessvärre inte mer långsiktighet än vad lagen kräver, det vill säga 3 år. Men hur den kommunalekonomiska kalkylen ser ut för framtiden är en berättigad fråga, inte minst från kommunmedborgarna. Vi kan hjälpa er att göra kalkyler för olika alternativa scenarier och handlingsalternativ på 10–15 års sikt. Välkommen att kontakta oss. Kontakt: Susanna Collijn, 010-212 48 37, susanna.collijn@se.pwc.com
– Vi märker att vi fått mer ut av skattemedlen genom en bättre koll på hur kostnader är kopplade till kvalitet och vad kommunala funktioner rimligen bör kosta. En tydlIg spin-off han tycker sig se är att det har gjort kommunen mer effektiva i sin egen verksamhet. – Faktum är att vi rankas som en av de mest kostnadseffektiva kommunerna i landet, vilket vi förstås är stolta över. I slutändan handlar det ju om att skattebetalarnas pengar ska förvaltas på ett ansvarsfullt sätt och frigöras till viktiga saker som till exempel utbildning och barnomsorg, avslutar Björn Eklundh.
Smart fakta Vårdpengen gör det möjligt att som enskild medborgare välja alltifrån vårdcentral till äldreboende – offentlig eller privat. Vårdpengen är knuten till den enskilde medborgaren.
ANNONS
HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA
ANNONS
18
KRÖNIKA
»Att möta dessa utmaningar i den kommunala
Framgångsrika kommuner vågar förnya för framtiden
TEXT KATRIEN VANHAVERBEKE, MANAGER, ARENA FÖR TILLVÄXT
Den 20 augusti utsågs Sundbybergs stad till Årets Tillväxtkommun 2014, ett pris som Arena för tillväxt har delat ut i 17 år, tillsammans med Sweco. Sundbyberg utmärker sig genom att lyckas kombinera Sveriges kraftigaste befolkningstillväxt och högsta bostadsbyggande med en närhet till medborgare och näringsliv. Det är en sak att vara en del av Sveriges tillväxtmotor Storstockholm, det är en annan sak att som kommun hänga med, och med en långsiktig och hållbar kommunal planering bygga ut bostäder, skolor och andra delar av den kommunala servicen i samma takt. Den kommunala sektorn är det lokala samhällets ryggrad och ansvarar för många samhällsviktiga funktioner där vi bor. Det breda kommunala ansvaret för samhällservicen är världsunik och välfungerande. Samtidigt står många kommuner inför stora utmaningar, kopplat till demografisk utveckling, ekonomisk hushållning och kompetensförsörjning, men också ökade krav på kundorientering och höga förväntningar på service och öppenhet från medborgarna. Det skapar ett ständigt behov av förbättring och effektivisering av samhällsorganisationen, sam-
tidigt som konkurrensen hårdnar. Kommunerna behöver uppfattas som attraktiv och konkurrenskraftig av sina medborgare. Att möta dessa utmaningar i den kommunala sektorn, och omvandla dem till möjligheter ställer höga krav på ledarskapet. Det krävs mod och nya sätt att tänka, och en förmåga att se på den kommunala verksamheten utifrån medborgarnas och näringslivets perspektiv. Det krävs också öppenhet och samverkan över traditionella gränser, inte minst med näringslivet, men också inom förvaltningen, inom politiken, och kommuner emellan. Tillbaka till priset Årets Tillväxtkommun. Syftet med utmärkelsen är att synliggöra kommuner som aktivt skapar förutsättningar för tillväxt, och att låta dem vara en förebild och inspirationskälla för andra kommuner som vill utveckla i samma riktning. Samtliga vinnarkommuner utmärker sig som starka tillväxtcentra med en hållbar och konkurrenskraftig utveckling. Hur når man dit? Gemensamt för vinnarkommunerna är att de präglas av en utvecklingsvilja, ett bra ledarskap, ett bra samarbetsklimat och en stark handlingskraft. En annan röd tråd är ”ordning och reda” – det vill säga en tydlig ansvarsfördelning, tydliga planer och strategier, en tydlig kommunikation och en regelbunden uppföljning. Med valet framför dörren får kommunernas politiska ledning snart ett kvitto på hur man har lyckats under senaste mandatperioden. Hösten efter valet blir också en nystart och en ny möjlighet för kommunerna att tänka nytt och våga förändra.
Lunchpromenad Det finns de som undrar varför vi mår så bra i Arjeplog. Som tycker att det är lite konstigt att vi ofta kan ses med ett småleende på läpparna. Svaret är enkelt. För att vi trivs. För att vi har Sveriges största fjällnära skärgård alldeles runt knuten. Faktiskt så nära inpå att vi till och med hinner med att njuta av den under lunchrasten. www.arjeplog.se
FAVÖR I Foto: Johan Fjellström
Bra ledarskap, nytänkande, långsiktig planering, samarbetsförmåga och handlingskraft – framgångsfaktorer för ett lyckat kommunalt utvecklingsarbete.
sektorn, och omvandla dem till möjligheter ställer höga krav på ledarskapet.
Hjälp oss att hålla Sverige rent Skräp skadar, skräp kostar pengar och skräp skapar otrygghet. Helt i onödan. Hjälp oss i kampen mot nedskräpningen genom att lämna ett bidrag på vårt 90-konto, PlusGiro 90 02 81-7 Mer om oss och vårt arbete hittar du på www.hsr.se
Behöver inte kosta mer än en latte om dagen* När teknik och människa fungerar tillsammans – Affärssystemet som är enkelt, flexibelt och förändringsbart
* Läs mer på unit4agresso.se/kopguiden