Framgångsrika kommuner

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

FRAMGÅNGSRIKA KOMMUNER MED TILLVÄXT I SIKTE

FEBRUARI 2014

Varumärke

– bli en attraktiv kommun

Uppdragsutbildning

– så tillgodoses kompetensbehoven

Affärsdriven energioptimering – nå era klimatmål

Elisabeth Svantesson – viktig kompetensöverföring

Lyckas med upphandlingarna – guide för kommuner

www.vitalis.nu

Nödvänding framtidssatsning – digital samverkan

Trygghetsboende

– ökar social samvaro

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

2

LEDARE

Vad vill du ha av din kommun? ”Så inreder du ditt drömhem” är en vanlig rubrik i inredningstidningarna.

Och sedan brukar lite olika varianter beskrivas: Vitt och fräscht, lantligt och rustikt eller retro.

Ja, några av er känner säkert igen er.

Hur ser då en drömkommun ut? Jag reser mycket och träffar varje vecka Kommunals medlemmar runt om i Sverige. Jag har bott i åtta kommuner – det är rätt mycket – och jag möter ständigt kommunföreträdare och politiker. Jag har själv varit kommunalråd innan jag blev facklig ledare.

Så jag har en rätt bra bild av hur en kommun kan se ut. olika bilder av vad en bra kommun är. Det beror på i vilken ålder vi är, eller vad vi jobbar med. Har man småbarn kanske det viktigaste är barnomsorgen, är man pensionär har man ett annat fokus, och ”mitt i livet” kanske det viktigaste är ett brett kulturutbud eller en simhall.

Vad kommunerna gör är till rätt stor del reglerat i lag, men ändå kan mixen se ganska olika ut. Det jag vill lyfta fram är det dubbla uppdrag som stora delar av den kommunala verksamheten har:

NATURLIGTVIS HAR VI

LÄS MER OM...

10 digt och viktigt för egenmakten att äldre får omsorg och vård professionellt utförd. Men det är också bra för att du och jag ska kunna jobba mycket, och inte behöva gå ned i arbetstid för att ta hand om våra gamla föräldrar. att antalet platser på äldreboenden minskat och inte kompenserats av hemtjänstens utbyggnad har anhörigomsorgen ökat dramatiskt i Sverige. Undersökningar visar att runt 100 000 personer har slutat arbeta eller gått ned i arbetstid för att vårda nära anhörig. Och det är främst kvinnor som gör det. Äldreomsorgen, liksom barnomsorgen, är också viktig för att uppnå de jämlikhets- och jämställdhetsambitioner som vi har i Sverige.

Bara om det finns utbyggda och väl fungerande omsorgstjänster kan både kvinnor och män arbeta under hela arbetslivet.

I SAMBAND MED

bara med tanke på omsorgen om de äldre och barnen som jag är orolig för dagens brister.

Nej, jag är också orolig över att kommuninvånare tvingas att jobba mindre.

Barnomsorgen och äldreomsorgen skapar förutsättningar för en god samhällsekonomi med skatteintäkter och tillväxt. Minskar tillgången till dessa välfärdstjänster minskar kvinnors arbetsutbud.

Om vi ska klara denna utmaning

SÅ DET ÄR INTE

för att det är bra för barnen – de har roligt och de utvecklas. Men vi har också barnomsorg för att barnen ska erbjudas omsorg när deras föräldrar jobbar eller studerar. Vi brukar säga att barnomsorgen är en del av den sociala infrastrukturen.

VI HAR BARNOMSORG

Annelie Nordström Förbundsordförande Kommunal

har också äldreomsorgen. Det är bra, nödvän-

ETT DUBBELT UPPDRAG

16

så måste vi kunna rekrytera personal till välfärdstjänsterna. Då duger inte de arbetsvillkor som erbjuds i dag; Att en undersköterska eller barnskötare tjänar cirka 3 000 kronor mindre i månaden än en bilmekaniker, om hon jobbar heltid, vilket hon i allmänhet inte gör. medlemmar har deltidsjobb. Och i äldreomsorgen har många delade turer, det vill säga håltimmar utan betalning mitt på dagen.

Osäkra anställningsvillkor är ett signum och 30 procent inom kommunsektorn har en visstidsanställning.

Kvaliteten i omsorgen och de anställdas löne- och arbetsvillkor berättar mycket om den tid vi lever i. Men kom ihåg att detta faktiskt är fullt möjligt att ändra på! Det handlar inte om några naturlagar, utan om politiska beslut och prioriteringar.

HÄLFTEN AV KOMMUNALS

I MIN DRÖMKOMMUN får man plats på äldreboende när man själv känner att det är dags, och förskolorna håller öppet när föräldrarna arbetar oavsett tid på dygnet. De anställda har fasta jobb på heltid. Delade turer förekommer inte, bemanningen är god och de anställda har en bra lön.

Min drömkommun har som slogan: ”För dig som vill gå till jobbet i lugn och ro och göra en bra arbetsinsats”.

04 Trygghetsboende – bryter isoleringen 05 Attraktiv kommun – viktiga faktorer 06 Miljö – affärsdriven energioptimering 08 It-system – effektiv verksamhet 10 Profilintervju – Elisabeth Svantesson 12 Offentlig upphandling – guide för kommuner 14 Uppdragsutbildning – behåll kompetensen 16 Offentlig sektor – locka unga 18 Krönika

FRAMGÅNGSRIKA KOMMUNER

DETTA ÄR SMART MEDIA

Projektledare: Alexandra Kalling, alexandra.kalling@smartmediapublishing.com Produktionsledare: Daniel Sivertsson, daniel.sivertsson@smartmediapublishing.com Affärsutvecklare: Marcus Carloni, marcus.carloni@smartmediapublishing.com Text: Annika Wihlborg, Emma Csanady Omslagsbild: Jann Lipka Redaktionschef: Ruxandra Bocaciu Grafisk formgivning: Smart Media Publishing AB Layout och repro: Martin Isaksson Distribution: Dagens industri, februari 2014 Tryck: BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, Daily Print, Umeå Smart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email redaktion@smartmediapublishing.com · www.smartmediapublishing.com

Smart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl sammansatta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grundläggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande tidningens hela spridningsområde och selekterar automatiskt ut den målgrupp som är i marknad för företagets produkter och tjänster.

Följ oss:

ANNONS

Foto: Christina van Dyck

Vellinge kommun förbättrar driftsnettot och minskar miljöpåverkan genom att energieffektivisera sitt fastighetsbestånd Vellinge kommun i södra Sverige har 33 500 invånare och en total byggnadsyta på 120 000 kvadratmeter. Siemens har hjälpt kommunens fastighetsbolag Vellingebostäder att energieffektivisera och miljöanpassa sitt befintliga fastighetsbestånd, vilket bland annat resulterat i kostnadsbesparingar, minimerad miljöpåverkan, förbättrad fastighetskomfort och det prestigefyllda priset European Energy Service Award.

2006 formulerade Vellinge kommun ett ambitiöst klimatmål; att minska kommunens energiförbrukning med 30 procent. Detta kan leda till besparingar på 10 miljoner kronor per år. Vellingebostäder valde att inleda ett samarbete med Siemens, som började med att analysera energioptimeringsmöjligheterna i kommunens fastighetsbestånd, som bland annat består av förskolor, äldreboende och badhus.

Resultatet? Det högt ställda energibesparingsmålet har till och med överträffats, äldre uppvärmningsutrustning har ersatts av moderna tekniska lösningar och Siemens fjärrövervakning av energisystemen möjliggör snabb avhjälpning om driftsproblem skulle uppstå.

Förbättrat driftsnetto, ökad fastighetskomfort och minimerad miljöpåverkan – I flera etapper arbetar vi oss systematiskt igenom hela kommunens fastighetsbestånd. Vi inledde med skolor, äldreboenden och andra lokaler för kommunal verksamhet. Nu håller vi på att genomföra samma process i våra bostadsfastigheter och det kommersiella fastighetsbeståndet i vårt systerbolag Vellinge Exploaterings AB, säger Anders Rahdevi,

ENERGIPROJEKTEN I VELLINGE Energianvändning har sänkts med 30% Besparingar på 11 000 mWh Minskning av koldioxidutsläpp 3 500 ton/år Garanterade besparingar ca 1 miljon EURO/år Se film: http://www.youtube.com/watch?v=buHViiby4Cw

fastighetschef på Vellingebostäder.

Sedan satsningen på att energieffektivisering inleddes har Vellingebostäder förbättrat sitt driftsnetto, ökat komforten i fastigheterna och minimerat miljöpåverkan genom att optimera sin energianvändning. 2012 tilldelades energibesparingsprojektet det prestigefyllda priset European Energy Service Award.

Lokal närvaro, öppen dialog och stort engagemang – Flera faktorer bidrar till att samarbetet fungerar så bra och att vi betraktar Siemens som en mycket professionell samarbetspartner; deras lokala närvaro i vår region, en öppen dialog och ett stort engagemang. Siemens är en pålitlig och kompetent samarbetspartner, vilket bidragit till att vi nu är inne på femte etappen av vårt energieffektiviseringssamarbete. En framgångsfaktor för oss är att vi vågade ta ett samlat grepp om hela vårt fastighetsbestånd snarare än att inleda med en mindre försöksverksamhet, säger Anders Rahdevi.

Vellingebostäders nuvarande målsättning är att energioptimeringen ska generera minst sju procents direktavkastning. I december 2014 räknar man med att kommunens samlade fastighetsbestånd har genomgått en energieffektivisering.

– För att uppnå optimal energianvändning och affärsnytta är det viktigt att arbeta långsiktigt.

Vellingebostäders engagemang och vårt ömsesidiga förtroende har bidragit till att vi har uppnått ett nära partnerskap med fantastiska resultat, säger Johan Granton, regionchef för Södra Sverige på Siemens inom divisionen Building Technologies.

Siemens tillämpar energi performance contracting, som innebär att investeringen finansieras med hjälp av den framtida energibesparingen. Finansieringsmodellen innebär att även kommuner som saknar resurser till en omfattande initial investering kan genomföra energieffektiviseringsprojekt.

Kommuners självklara hållbarhetspartner Vare sig det gäller satsningar på energieffektivisering av byggnader, förnybar el eller elektrifierad trafik är Siemens en teknologipartner som ligger steget före. Siemens utvecklar till exempel just nu framtidens laddningslösningar för elbussar i samarbete med Volvo.

Kommuner som vågar satsa på tekniken är en avgörande faktor för att den så småningom ska kunna få ett brett genomslag och kunna göra verklig skillnad i omställningen från fossila till förnyelsebara drivmedel. Hittills har Stockholms stad och Göteborgs stad valt att delta i Siemens och Volvos elbussprojekt, men fler kommuner välkomnas förstås, säger Tina Karlberg, City Account Manager på Siemens.

– Fastighetssektorn står för 40 procent av Sveriges totala energiförbrukning. Det är därför angeläget för kommuner att optimera energiförbrukningen i sitt befintliga fastighetsbestånd. Många kommuner har redan tagit ett helhetsgrepp om frågan, men mycket återstår att göra.

– Vår ambition är att vara kommunernas självklara samarbetspartner i tekniksatsningar som bidrar till att skapa framtidens hållbara kommun och stad, exempelvis utbyggnad av spårvagnsnät och smarta elnät. Vi erbjuder även lösningar som kan bidra till att styra trafikflöden i stadsmiljö genom att ge företräde till kollektivtrafik och utryckningsfordon, säger Tina Karlberg.

Johan Granton

Tina Karlberg

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

4

AKTUELLT

TRYGGHETSBOENDE

I dagens samhälle är det många seniorer som känner sig isolerade, något som trygghetsboenden syftar till att motverka.

Bryt isoleringen med trygghetsboende Att äldre personer som bor kvar hemma känner sig isolerade och ensamma har länge varit ett uppmärksammat problem.

En av lösningarna på problemet är den relativt nya boendeformen trygghetsboende.

TEXT EMMA CSANADY

Kostnaden för äldreomsorgen i Sverige är cirka 80 miljarder kronor per år, vilket motsvarar cirka en femtedel av kommunernas utgifter. De höga kostnaderna och debatterna om den allt sämre kvaliteten på vården på äldreboenden och hemtjänst har gjort det tydligt att samhället behöver nya alternativa boendeformer som både tillfredsställer seniorernas behov och samtidigt är kostnadseffektiva. År 2008 myntades en ny term och således en ny boendeform – trygghetsboende. Boendeformen vänder sig till äldre personer som inte behöver den vård som erbjuds på äldreboenden och som snarare söker en bättre social tillvaro än vad de har i sina nuvarande hem. Till

skillnad från vanliga äldreboenden ingår inte måltider, omvårdnad eller sjukvård och det krävs inte heller ett biståndsbeslut för att bo i ett trygghetsboende. Man hyr eller köper sitt boende precis som en vanlig lägenhet, och det enda gemensamma kravet är åldersgränsen på 70 år.

Boendeformen är privat och därmed kan respektive hyresvärd ställa andra krav i fråga om inkomst.

SATSNINGEN PÅ TRYGGHETSBOENDEN

inleddes 2009 då regeringen beslutade att ett investeringsstöd på 500 miljoner kronor per år, från 2009 till 2012, skulle finnas tillgängligt att söka för kommuner som ville satsa på trygghetsboenden. På grund av att intresset från början var svalt men sedan ökade för varje år, beslutade regeringen 2011 att förlänga stödet till och med 2014.

Under de senaste åren har flera serviceboenden omvandlats till trygghetsboenden och flera aktörer satsar på att bygga nya. Trots att det inte erbjuds några omvårdnadstjänster finns det högra krav på att lägenheterna ska vara funktionellt utformade och handikappanpassade, att

»Här ska

personer kunna fortsätta utvecklas och skapa nya relationer.

det ska finnas gemensamma sällskapsutrymmen och en husvärd tillgänglig på utsatta tider. Tanken är att de boende ska kunna bo kvar länge i sina bostäder även om vårdbehovet ökar, eller vid funktionsnedsättning. flera fördelar. En undersökning från riksdagen visar att sannolikheten att personer som bor i trygghetsboenden eller under liknande boendeformer löper hälften så stor risk att förflyttas till ett särskilt boende med heldygnsomsorg. Med andra ord mår personer som lever i denna typ av boende i regel bättre, något som i sin tur är ekonomiskt gynnsamt för kommunerna.

Dessutom underlättar boendeformen för hemtjänsten som då kan ha flera vårdtagare i en och samma byggnad och inte behöva lägga lika mycket tid på att ta sig mellan olika personer – tid som i stället kan läggas på vårdtagarna.

Barn- och äldreminister Maria Larsson uttalar sig positivt om boendeformen på regeringens hemsida:– Grundvalarna för regeringens äldrepolitik är att valfriheten, värdigheten och tryggheten för äldre BOENDEFORMEN HAR

personer behöver öka. I det ligger att möjligheten att bestämma och styra över sitt eget liv också måste finnas för äldre personer. Då krävs också olika boendelösningar.

GRUNDSTOMMEN I BOENDEFORMEN är social samvaro, därför finns det ett uttryckligt krav på gemensamma utrymmen och i viss mån aktiviteter. Boendeformen syftar till att överbrygga det glapp som finns mellan vanligt boende och särskilt boende. I dagens samhälle är det många seniorer som känner sig isolerade och det syftar trygghetsboenden till att motverka – här ska personer kunna fortsätta utvecklas och skapa nya relationer.

Smart fakta De boende ska ha tillgång till gemensamma utrymmen.

Boendet ska ha en värd som finns tillgänglig på utsatta tider.

Alla utrymmen samt lägenheter ska vara handikappanpassad.

En nationell allmännytta - en långsiktig partner till tillväxtkommuner Vi är en långsiktig hyresvärd som förvaltar och utvecklar vårt befintliga bestånd för framtiden.

Vi bygger nytt för morgondagens behov och vi tror på att växa tillsammans med kommunerna.

Men vi nöjer oss inte med det.

Vi tror på att ge unga möjligheter för att kunna påverka sin framtid. Därför erbjuder vi ungdomarna som bor hos oss att söka sommarjobb i sina egna områden.

Vi samarbetar även med Mentor Sverige och Jobblotsen Sverige. Vi satsar på lokala samarbeten i våra bostadsområden runt om i landet. Allt för att skapa ett bra boende för våra hyresgäster.

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

5

PROFILERING

Kommunernas varumärkesarbete har professionaliserats Ett aktivt varumärkes- och profileringsarbete är numera en självklarhet för de allra flesta kommuner. Varje kommun står inför sina egna utmaningar i det långsiktiga varumärkesarbetet, som ofta inkluderar varumärket gentemot såväl medarbetare som omgivningen.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Svenska kommuners varumärkesarbete har professionaliserats och utvecklats mycket de senaste åren.

För tjugo år sedan bedrev endast ett fåtal svenska kommuner ett aktivt varumärkesarbete, i dag är det i princip en självklarhet.

– Profileringsarbetet har blivit mer strategiskt och utvecklats från att i huvudsak handla om broschyrer och slogans till att omfatta hela den kommunala verksamheten, där den externa marknadsföringen utgör en komponent. Varumärkesfrågan har fått en framskjuten plats på kommunernas agendor och har växt från en kommunikationsfråga till en ledningsfråga, säger Josefina Syssner, föreståndare för Centrum för kommunstrategiska studier (CKS) vid Linköpings universitet.

Varumärkesarbetet – en del av en större satsning Josefina Syssner exemplifierar genom att nämna kommuners marknadsföring gentemot besöksnäringen.

Tidigare nöjde sig många kommuner med att förmedla information om vad kommunen hade att erbjuda i form av sevärdheter och boendemöj-

NY T SMAR T TJÄNS

» Kommuners profilering är ett

realtivt komplicerat område.

Josefina Syssner

ligheter via broschyrer eller hemsidor. I dag samverkar många kommuner istället med privata och offentliga aktörer, tillsammans paketerar man helhetsupplevelser som kan attrahera presumtiva turister. Turistinformationen har utvecklats till att handla mer om destinationsutveckling, där kommunikationsarbetet är en del av en större insats.

Ett stort antal faktorer bidrar till en kommuns attraktivitet, däribland infrastruktur och möjligheten till effektiva transporter, vilket förstås inkluderar kollektivtrafik. Eftersom arbetsmarknaden utvecklats mot en ökad rörlighet på senare år har kraven på flera intressanta karriärmöjligheter på pendlingsavstånd ökat. En god ekonomisk hushållning, transparenta kommunala beslutsprocesser och en god kommunal service kan också göra att en kommun uppfattas som mer attraktiv av dess invånare.

Öka attraktiviteten i kommunens baserbjudande – Kommuner som vill lägga grunden till ett trovärdigt och långsiktigt hållbart varumärkesarbete bör utgå från sina verkliga styrkor, och ifrån det man faktiskt kan bidra med som kommun. Det kommunala ”baserbjudandet” skola, vård och omsorg är viktiga pusselbitar i en kommuns attraktivitet. Man bör också formulera mål och visioner som är rimliga

i relation till kommunens förutsättningar, säger Josefina Syssner.

Kommuner vars befolkning krymper år efter år, är knappast trovärdiga när de med hjälp av kampanjer och varumärkesarbete strävar efter att vända den negativa befolkningsutvecklingen. Istället gör de klokt i att fokusera på att hitta nya, innovativa sätt att erbjuda kommunal service med hög kvalitet, trots vikande befolkningsunderlag, enligt Josefina Syssner.

Engagera medborgarna i varumärkesplattformen Ett framgångsrikt kommunalt varumärkesarbete är, enligt Josefina Syssner, ordentligt politiskt förankrat och involverar medarbetarna i framtagandet och modifieringen av varumärkesplattformen. Varumärkesarbetet bör vara kopplat till kommunens övergripande framtidsvision och får gärna utvecklas i samråd med medborgarna. De värderingar man vill att omgivningen ska associera med kommunen kan dessutom behöva revideras med jämna mellanrum, i takt med att kommunen utvecklas.

– Kommuners profilering är ett relativt komplicerat område, inte minst eftersom kommunens verksamhet är mångfacetterad och vänder sig till många olika målgrupper. Det kan vara klokt att arbeta med två varumärken med många gemensamma nämnare, ett internt,

som i första hand vänder sig till kommunens medarbetare och ett externt som vänder sig till omgivningen, säger Josefina Syssner.

Utgå från verkligheten och förmedla en vision En utmaning för kommuner som präglas av ett vikande befolkningsunderlag är att profilera sig med hjälp av värden som inte är enbart knutna till tillväxt i demografisk och ekonomisk bemärkelse. Globala urbaniseringstrender är inte lätta att tackla, Josefina Syssner menar att dessa kommuner istället bör sträva efter att profilera sig med hjälp av andra värden som känns substantiella och realistiska.

– Det är viktigt att kommunens profileringsarbete utgår från verkligheten och samtidigt definierar ett framtidsmål. För att medborgarna ska ta till sig den varumärkesplattform som kommunen definierar krävs att man förmedlar bilder av kommunen som bottnar i verkligheten. När jag har studerat kommuners marknadsföringsmaterial har jag exempelvis noterat att många väljer att framhäva kommunens urbana miljöer, även om den består av så mycket mer än en stadskärna, säger Josefina Syssner.

Smart fakta Centrum för Kommunstrategiska Studiers övergripande uppgift är att bredda och fördjupa den kommunstrategiska kunskapsbildningen, till stöd för en långsiktigt hållbar samhällsutveckling. Visionen är att CKS ska utgöra ett nationellt kraftcentrum för strategisk kommunforskning.

VI HJÄLPER DIG ATT JÄMFÖRA FACTORINGBOLAG OCH VÄLJA RÄTT AVTAL

www.fakturum.se FAKTURAKÖP | FAKTURABELÅNING | FACTORING

FRA MT ID

Ny vetenskapsby i Lund I Lund planeras det europeiska forskningscentret ESS och MAX IV. I anslutning till ESS planerar Science Village Scandinavia, ett bolag som samägs av Region Skåne, Lunds kommun och Lunds universitet att utveckla en ny ”vetenskapsby” på 17 000 kvadratmeter.Byggstarten av Science Village Scandinavia planeras till 2015. Det gröna tänket är ett återkommande tema i detaljplanen, visionen är att forskarbyn ska bli en demonstrationsplats för ny energi-, bygg- och miljöteknik.

Parallellt med uppbyggnaden av ESS och MAX IV-laboratoriet, ska Science Village Scandinavia utvecklas till en forskarby, där forskningsinstitut, företag, laboratorier, universitetsfilialer, forskarbostäder och service ska etableras. ESS och MAX IV placerar Sverige och Lund på den globala kartan inom material- och nanoforskning och attraherar forskare och näringsliv från hela världen.

Ambitionen är att attrahera forskningsaktörer från många länder och att bygga en internationell forskningsby. Bland annat planeras ett Science Centre, ett Business Centre och besökscentret Expo.

Omkring 8 000 forskare från hela världen förväntas besöka Science Village Scandinavia varje år. Science Village Scandinavia, blir en dynamisk mötesplats där innovationer förädlas, kommersialiseras och skapar nya jobb.

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

6

FOKUS

MILJÖ

» De tekniska

lösningarna, kompetensen och de goda exemplen finns där.

Peter Hallberg

För att energieffektiviseringen ska bli långsiktigt effektiv är det avgörande att kontinuerligt följa upp fastighetens energianvändning.

Minskad energianvändning i fastigheter Fastigheter står för 40 procent av den globala energianvändningen.

2020 ska energianvändningen ha minskats med 20 procent och till 2050 ska Sveriges totala energianvändning ha halverats.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Energieffektiviseringen ska åstadkommas samtidigt som affärsmålen ska uppnås. Om svenska kommuner ska nå de ambitiösa klimatmålen är det dags att skruva upp takten på fastigheternas energieffektiviseringsåtgärder. Merparten av Sveriges 290 kommuner har ett fastighetsbestånd som till stora delar består av fastigheter med äldre tekniska system för styrning av värme, ventilation och kyla och är i behov av uppgradering. energibesparingspotentialen finns i de befintliga fastigheterna, som kan minska sin

DEN STÖRSTA

energianvändning med uppemot 30 procent genom att förses med moderna lösningar för uppvärmning, ventilation och varmvatten.

Möjligheten till besparing bottnar i en minutiös fastighetsinventering som kartlägger var de största energieffektiviseringsbehoven finns. Att satsa på hållbarhet leder inte bara till att minska energianvändningen, utan också till stora kostnadsbesparingar.

– De tekniska lösningarna, kompetensen och de goda exemplen finns där. Nu är det upp till Sveriges kommuner att visa tilltro till den affärsdrivna energioptimeringen där energi- och driftsbesparingarna i sig betalar för investeringarna, säger Peter Hallberg, chef för Siemens Building Technologies region Norra Europa. affärsdriven energioptimering består av tre viktiga ingredienser; effektiva och moderna energisystem, välutbildad driftspersonal och en ständigt pågående dialog med användarna av fastigheterna, exempelvis lärare och

FRAMGÅNGSRECEPTET BAKOM

elever i skolan, boende och personal på äldreboende eller besökare och medarbetare i kommunens sim-och idrottshallar. Kommuner som nöjer sig med att enbart installera modern och energieffektiv teknik går miste om den så viktiga beteendeförändringen hos användarna, som utgör en viktig pusselbit om verksamheten ska kunna nå sina långsiktiga energibesparingsmål.

– När installationen av den moderna och energibesparande tekniken väl är genomförd gäller det att inte luta sig tillbaka. För att energieffektiviseringen ska bli långsiktigt effektiv är det avgörande att kontinuerligt mäta och följa upp fastigheternas energianvändning.

Då kan de tekniska systemen justeras efterhand parallellt med att dialogen gentemot de människor som använder fastigheten fortgår, säger Peter Hallberg. gynna miljön krävs fastigheter som både byggs och förvaltas på ett miljövänligt sätt. På senare tid har flera miljömärkningar

FÖR ATT VERKLIGEN

som utvärderar miljöpåverkan under fastighetens totala livscykel lanserats.

– Den ökade användningen av 3D-modellering gör det enklare att på sikt genomföra flera miljöanalyser simultant på en och samma fastighet.

Det ökar såväl möjligheterna till successivt bättre miljöanalyser som att miljömärkningarna kan fortleva och integreras bättre i bygg- och förvaltningsprocesser, säger Tove Malmqvist, forskningsledare på avdelningen för miljöstrategisk analys på KTH.

Smart fakta Affärsdriven energioptimering baseras ofta på Performance Contracting, som innebär att kommunerna inte behöver göra någon omfattande initial investering när de väljer att energieffektivisera sina fastigheter. Framtida besparingar av drifts- och energikostnaden används istället för att finansiera energieffektiviseringen.

Kommuner lanserar nytt miljöinitiativ Åtta kommuner på Södertörn går nu ihop och samordnar transporten av varor till kommunernas verksamheter.

Det innebär en gemensam satsning med färre transporter och större andel förnybara drivmedel – och kommunerna tar därmed ett regionalt ledarskap inom Stockholms län. Kraftfulla åtgärder är en förutsättning för en hållbar samhällsutveckling.

– I dagsläget planerar och genomför samtliga kommuner i nätverket sina egna transporter till de kommunala verksamheterna. Det rör sig bland annat om transporter av livsmedel till skolor och äldreboenden. Genom att satsa på samordnad varudistribution spar vi tid, resurser och gynnar dessutom miljön, säger Lennart Kalderén, kommunstyrelsens ordförande i Salems kommun och ordförande i Södertörnskommunernas samarbetskommitté.

Under våren genomförs en gemensam upphandling och senare i år räknar Södertörnskommunerna med att vara igång.

– Samarbetet mellan Södertörnskommunerna är ett bra exempel hur det kan fungera över de politiska blockgränserna.

Det är en bra utgångspunkt för fortsatt miljöarbete. Samordningen minskar regionens koldioxidutsläpp, skärper konkurrensen mellan olika logistikaktörer och minskar antal transporter till exempelvis våra skolor, säger Lennart Kalderén.

ETT SAMARBETE MELLAN MYRORNA OCH RAGN-SELLS

DET SKA VARA LÄTT ATT GÖRA RÄTT. Din gåva...

...via Ragn-Sells...

...till Myrorna

Varje år kastas 70 000 ton kläder och annan textil i svenskarnas soppåsar. En siffra som Myrorna och Ragn-Sells vill sänka avsevärt. Därför startar vi nu ett samarbete där vi erbjuder fastighetsnära insamling av textilier till fastighetsägare, samfälligheter och bostadsrättsföreningar.

I samarbetet samlar Ragn-Sells in de gåvor som skänks till Myrorna.

26 kommuner, fem regioner och näringslivet i samverkan

Sveriges viktigaste järnväg måste bli bättre!

Läs mer om vårt nya förslag på hemsidan!

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

8

FOKUS

DATA/IT

Digital samverkan – nödvändig framtidssatsning Svenska kommuner och dess medborgare har mycket att vinna på att samordna IT-driften i form av gemensamma upphandlingar, systemlösningar och centrala lösningar som kan generera skalfördelar.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Kommunernas it-struktur behöver byggas upp kring avgörande händelser och beslut i medborgarnas liv, exempelvis när de får barn, startar och driver företag eller söker arbete.

Det är avgörande att it-strukturen utgår från den här typen av medborgarbehov snarare än interna administrativa rutiner, säger Lennart Jonasson, it-konsult, tidigare chef för CeSam och en av de sakkunniga bakom utredningen ”Förutsättningar för digital samverkan”.

Stora effektiviseringsmöjligheter – Såväl medborgare som företag och kommunerna själva vinner på att samordna it-driften med hjälp av gemensamma upphandlingar, centraliserade serverhallar och liknande.

En företagare som är verksam i flera kommuner har stora fördelar i att dessa kommuner har en enhetlig it-struktur, exempelvis vad gäller tillståndshantering. För många små kommuner är det dessutom en fråga om resurser och kompetens. Det är ett viktigt argument för en utökad digital samverkan mellan kommunerna och it-kluster på länsnivå, säger Lennart Jonasson.

Utredningen ifrågasätter värdet av att varje kommun har egna itsystem, exempelvis ekonomisystem och journalsystem. Avsaknaden av centraliserade it-lösningar beror delvis på kommunernas långtgående självbestämmandemöjligheter, som förstås är positiva ur ett demokratiperspektiv, men mindre gynnsamma utifrån ett it-perspektiv.

– Under 2012 reste jag runt och diskuterade behovet av ökad it-samverkan mellan kommunerna.

Sveriges kommuner, ofta större än i staten. Med bakgrund av det behovet driver forskaren Johannes Helfrich projektet ”Öppna sociala e-tjänster” som syftar till att skapa ett öppet och leverantörsoberoende it-system för kommunernas socialtjänster. Johannes Helfrich menar att medan den statliga sektorn har lagt resurser på att bygga en effektiv it-infrastruktur ligger många kommuner en bra bit efter.

– Många kommuner använder gammal teknik, de bör sträva efter att nå samma nivå som staten i samband med att nya system köps in och implementeras. I dagsläget är den manuella hanteringen alltför omfattande i många svenska kommuner, exempelvis när en handskriven ansökan behöver skrivas om och läggas in i ett datorsystem, säger Johannes Helfrich.

»Såväl medbor-

gare som företag och kommuner vinner på att samordna itdriften med hjälp av gemensamma upphandlingar och centraliserade serverhallar.

Lennart Jonasson

Jag träffade inte en enda kommunanställd som inte insåg värdet och nyttan av ökad samverkan. Däremot är steget från tanke till handling ibland långt. För att den digitala samverkan verkligen ska bli av krävs en politisk samsyn och en drivkraft som tar avstamp i kommunledningen, säger Lennart Jonasson.

Gemensam e-arkiveringsupphandling första steget För närvarande pågår en nationell upphandling av e-arkivering för såväl kommuner, landsting och regioner. Lennart Jonasson hoppas få se betydligt fler regionala och nationella gemensamma upphandlingar framöver och efterlyser en taktisk kommunal it-agenda, som gör det lättare att överföra information från kommuner till medborgare.

– För att möjliggöra en ökad it-samordning i svenska kommuner krävs systemlösningar vars gränssnitt enkelt kan integreras, en semantisk samsyn, alltså att kommunerna använder en gemensam vokabulär samt en anpassad lagstiftning som skapar förutsättningar för ett nationellt samlat grepp om den kommunala it-infra-

strukturen, säger Lennart Jonasson.

Värmlandskommuner bakom gemensam satsning Karlstad kommun utsågs till Sveriges it-kommun 2013. Priset delas ut till den kommun som lyckats bäst med att använda it och ta vara på digitaliseringens möjligheter för att utveckla kommunen. Enligt motiveringen har Karlstad bland annat ”lagt grunden för en bred samverkan i hela länet, som bygger samhället och samtidigt sänker kostnaderna och ökar effektiviteten”.

– 2010 bildade vi en gemensam it-nämnd tillsammans med femton andra Värmlandskommuner av varierande storlek. Vi bedriver bland annat projektet ”Ett gemensamt e-samhälle i Värmland”, som skyndar på vår utveckling av kostnadseffektiva e-tjänster, säger Inge Hansson, it-chef i Karlstads kommun.

Stärkt samverkan och ökad outsourcing En undersökning från it-bolaget Tieto tyder på att outsourcingen och samverkan med andra kommuner kommer att öka framöver.

De faktorer som i första hand bidrar

till en ökad outsourcing-efterfrågan är skärpta krav på tillgänglighet, flexibilitet och kostnadseffektivitet.

Enligt Tietos undersökning, där man bett 268 it-chefer ange vilka faktorer som driver deras outsourcing-beslut, skiljer sig drivkrafterna åt mellan offentliga och privata organisationer. I offentlig sektor är kostnadseffektivitet den främsta faktorn bakom oursourcing-trenden, medan näringslivet i första hand väljer att outsourca för att i större utsträckning kunna fokusera på företagets kärnverksamhet.

Enligt Tietos undersökning har endast 37 procent av aktörerna i den offentliga sektorn en tydlig outsourcing-strategi, trots att drygt 70 procent av organisationerna outsourcar i någon form. Ulf Nygren, som är chef för den offentliga sektorns outsourcing-verksamhet på Tieto, menar att en ökad samverkan mellan kommuner, exempelvis i form av gemensamma bolag och samarbetsorganisationer, kan leda till en ökad andel outsourcing.

Leverantörsoberoende it-system för kommunernas socialtjänster Behovet av e-tjänster är stort i

Bristfällig kännedom om kommunala e-tjänster – Ytterligare ett forskningsprojekt, vid Luleå universitet, ”Kundfokus för ökad användning av kommunala e-tjänster”, visar att många kommuninvånare har en bristfällig kunskap om de e-tjänster som erbjuds i deras hemkommun. När forskningsprojektet undersökte hur många kommuninvånare som kände till kommunens e-tjänster visade det sig att så många som två av tre inte känner till vilka e-tjänster som erbjuds, som ofta framtagits med den kommunala verksamhetens behov i fokus, snarare än användarnas beteende och preferenser. Forskningsprojektet, som bland annat visar på utökat kundfokus när kommuner utvecklar sina e-tjänster, är treårigt och genomförs bland annat i samarbete med Stockholms stad och Malmö stad.

Smart fakta Eftersom Sveriges 290 kommuner till stor del har samma grundläggande uppdrag, nämligen att erbjuda vård, skola och omsorg av god kvalitet, är potentialen till samverkan på IT-området mycket stor.

Hela världen inom räckhåll

DESTINATION: STHLM LEVERANSTID: KL. 16.53 ID: 65445538412

Vi når alla nordiska huvudstäder med över natten-leveranser och sena ”cut off”-tider.

Mats Karlsson, VD Staples Sweden AB 2008 valde Staples att lägga sitt centrallager i Växjö.

Det handlar egentligen inte om standarder för metadata, arkivredovisning och lagringsmedia.

Det handlar om att bevara värdefull information.

IMAGE PROVIDED BY: LADY, THAT’S MY SKULL

Sätt din verksamhet i centrum

Växjö har en tusenårig tradition som logistiknav. Men vi lever knappast på gamla meriter. Växjö har bland de mest fördelaktiga avgångstiderna i landet.

Hit söker sig e-handelsföretagen för att kunna ta emot senare beställningar och klara leverans dagen därpå. Läget mitt i södra Sverige innebär närhet till fler människor och större marknader, både i Sverige och övriga Europa.

Bra logistikläge kräver dock mer än en väl utvecklad och hållbar infrastruktur.

God kompetensförsörjning, tillgång till lokaler och en unik etableringsservice är andra fördelar som gör Växjö till ett starkt framtidsnav.

Skaffa dig ett bättre logistikläge nu.

Läs mer på www.vaxjo.se/logistik

Compliance Portal

– nästa generations GRC-verktyg för säkerhetsstyrning Cybercom Compliance Portal stödjer innovativa processer inom kravuppfyllnad genom interaktiv kravhantering och visar status på verksamhetens säkerhet i realtid – ett modernt verktyg för Governance, Risk and Compliance. För mer info, kontakta Mikael Sundberg, mikael.sundberg@cybercom.com, 070–575 39 05.

cybercom.com

www.complianceportal.se

”Cybercoms metod innebär stora besparingar för SL eftersom vi hela tiden strävar efter att upprätthålla en tillfredsställande säkerhetsnivå, varken mer eller mindre. Den synlighet för vår säkerhetsstatus som Compliance Portal erbjuder är ett bevis på det.”

Torsten Regenholz, informations- och it-säkerhetschef, Stockholms Läns Landsting, Trafikförvaltningen.

Cybercom 251x183.indd 1

2013-12-03 16.19

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

10

P ROFILINTER V J U

ELISABETH SVANTESSON

Arbetsmarknadsministern satsar på samverkan Elisabeth Svantesson har ett stort engagemang för att förkorta steget till ett arbete för de grupper som befinner sig allra längst från arbetslivet, exempelvis ungdomar, funktionshindrade och långtidsarbetslösa.

TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO REGERINGSKANSLIET

Sedan januari 2014 kan arbetsgivare anställa ungdomar upp till 24 år genom YA-jobb (yrkesintroduktionsanställningar), en ny väg för unga in på arbetsmarknaden. Satsningen ska stärka kopplingen mellan utbildning och arbete, och ger arbetsgivare som anställer en ungdom möjlighet till subventionerade arbetsgivaravgifter.

Kombinationen utbildning, handledning och praktisk arbetslivserfarenhet kan bland annat bidra till att få fler ungdomar att skapa sig en egen bild av kommunala yrken inom bland annat barn- och äldreomsorg.

– YA-jobben ger ungdomar möjligheten att lära sig sitt framtida yrke ute på en arbetsplats. Det kan exempelvis röra sig om ungdomar som anställs i äldreomsorgen. De får en möjlighet att varva praktiskt arbete med grundläggande omvårdnadskurser. Ett sådant exempel kan vi se i Ljungby i Småland, en av de kommuner som var först ut med att satsa på YA-jobb. Satsningarna runtom i landet varierar utifrån behov och lokala förutsättningar, säger Elisabeth Svantesson.

Systematiska kompetensöverföringssatsningar En fråga som Elisabeth Svantesson driver är att underlätta och skapa

» Satsningarna runt-

om i landet varierar utifrån behov och lokala förutsättningar. bättre förutsättningar för yrkesverksamma som vill sadla om och byta yrkesbana. Hon betraktar det som en naturlig del av anpassningen som krävs för att det svenska arbetslivet ska klara av den demografiska omställning hela samhället står inför.

– I de trepartssamtal som genomförts när vi planerade hur YA-jobben skulle utformas diskuterade parterna även frågor som kompetensöverföring och kompetensförsörjning. De kommande åren blir det allt viktigare för arbetsgivare, inte minst kommuner, att arbeta strukturerat och långsiktigt med att identifiera sätt att överföra kompetens från äldre till yngre medarbetare. Här kan mindre kommuner behöva slå ihop sina resurser och satsa på samverkan, säger Elisabeth Svantesson.

Ytterligare en avgörande fråga för att kommuner och andra arbetsgivare ska kunna trygga sin framtida

kompetensförsörjning är att skapa incitament för fler att fortsätta arbeta även efter 65 år. Elisabeth Svantesson menar att det delvis är en arbetsmiljöfråga för att fler ska orka arbeta såväl till, som efter 65 år. De senaste åren har dock andelen yrkesverksamma över 65 ökat, vilket bland annat kan antas vara en konsekvens av det extra jobbskatteavdraget som införts för denna åldersgrupp. Det bidrar till att skapa incitament för 65-plussare att fortsätta vara yrkesverksamma.

Översyn av Arbetsförmedlingens verksamhet En fråga som tidvis debatterats är behovet av obligatorisk ”karriärkunskap” i skolan. Somliga anser att ungas tillträde till arbetsmarknaden skulle kunna underlättas om karriärkunskap blev ett obligatoriskt inslag i läroplanen. Elisabeth Svantesson är inte odelat positivt inställd till förslaget.

– Ansvaret för att få ut fler unga i jobb och attrahera unga människor till olika branscher ligger åtminstone delvis på arbetsgivarna själva, som behöver informera och kommunicera information om sina branscher direkt till ungdomar, säger hon.

Hon är tydlig med att Arbetsförmedlingens metoder och tillvägagångssätt delvis behöver förändras.

Arjeplog – årets kommun!

Arjeplog är stort och litet på samma gång! Vi har knappt 3000 invånare som kan dela på hela 8 727 sjöar och en yta stor som Skåne och Blekinge tillsammans. Det gör vår kommun till en unik plats att bo på, men också till en intressant arbetsgivare.

Vi ligger i mellersta Lappland och i Norrbottens län. Vår centralort Arjeplog är belägen mellan Sveriges djupaste insjö Hornavan och sjön Uddjaur i Skellefteälvens avrinningsområde.

– Det är svårt och viktigt att förvalta en liten kommun, !"#$%&'((&)(#*$%#+&,(-.//01&23445(67$89&'//&4$1&!4:&%$!5%!$%&;%3156$%0&<"=8"%1&,&<"%=1!2=0!!+&1$/&2%"<$%&2<0=,>6$%01& personal och att vi hittar rätt sätt att arbeta på. Att vi är på rätt väg har vi fått många bevis på av våra nöjda medborgare, men också genom utmärkelserna; ”Årets kommun 2013” av Riksorganisationen Hela Sverige ska leva och ”Här är det *"!/&0//&*3&?@ABC&,&20/$#3%,(&C0//&<0%0&"=1%$C&0<&(.7$/!40#0sinet Fokus. !""#$%&'(#)*""(+ från Arjeplog för att utbilda sig är inget

Ann egentligen beklagar.

D&E$/&"%&*%0&0//&5(#0&-.//0%+&5/*,=10%&!,#&367&8:%&0(1%0& erfarenheter. Sedan är det upp till oss att vara så attraktiva att de kommer tillbaka. Vi behöver välutbildad personal, både till kommunledningen och i verksamheter som vård och skola, och hos oss kan den med utbildning eller erfarenhet få riktigt utmanande tjänster. Och en fjällnära skärgård att bo i. Även om vi 70%&$(&!/3%&#$3#%0>!2&./0&2344$%&15&!34& väljer Arjeplog normalt att ha nära till jobbet. Du kan räkna med fem minuter från bostad till jobb – tio om du ska hämta eller lämna på dagis. Boendet och maten är billigt här är och vattnet är så rent att du kan dricka direkt ur vilken sjö som helst i hela kommunen.

För dig som gillar friluftsliv, gå på tur med skidorna eller åka skridskor på någon av våra många sjöar eller är intres!$%01&0<&F02/&367&>!2$&20(&<,&$%*F510&$//&$=13%013&367&15& behöver inte trängas!

För dig som inte känner oss så bra kan det också vara intressant att veta att Arjeplog enligt Svenskt näringslivs under-

A NNONS

sökning hör till de mest företagsvänliga kommunerna i Norrbottens län.

Kommunalrådet Britta Flinkfeldt-Jansson (S) är särskilt !/3=/&G<$%&1$&7G#0&*$/.#$(&,(34&34%:1$(0&CH3=,/,2$%!&367& /F"(!/$4"(!&0//,/.1$%C&367&CI$%<,6$&367&,(83%40/,3(&/,==& företag”.

D&E$/&7"%&"%&<,2/,#0&8%:#3%&!34&<,&="##$%&4.62$/&2%08/&;:& och det är därför kul att få ett kvitto på att vi är på rätt väg.

Men jag är inte nöjd – vi måste bli ännu bättre om vi både !20&25((0&0//%07$%0&(.//&8G%$/0#0(1$&367&*$7:==0&*%0&%$=0/,3ner till våra entreprenörer.

Mer info&34&'%F$;=3#&>((!&;:&www.arjeplog.se

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

11

ELISABETH SVANTESSON

PRO FILINT ERV JU

» Ansvaret för att få ut fler unga i jobb och attrahera unga människor till olika branscher ligger åtminstone delvis på arbetsgivarna själva.

I höstas aviserade regeringen en bred översyn av Arbetsförmedlingens samlade verksamhet. Arbetsförmedlingen är en av Sveriges största myndigheter och översynen ska bland annat utmynna i konkreta förslag kring hur Arbetsförmedlingens insatser kan effektiviseras. Elisabeth Svantesson menar att myndigheten bör fungera som en brygga till arbetslivet för individer som varit arbetslösa en längre tid. Hon anser bland annat att arbetsförmedlare bör vara ute mer och träffa arbetsgivare och på andra sätt fördjupa kontakten med arbetsgivare. Det kan öka förståelsen för hur arbetsgivarnas behov ser ut och vad Arbetsförmedlingen kan göra för att optimera matchningen mellan jobbsökare och arbetsgivare.

Drivs av att ge fler ett jobb att gå till För Elisabeth Svantesson, som bland annat forskat i arbetslivsfrågor, är den främsta drivkraften och motivationen på positionen som arbetsmarknadsminister möjligheten att bidra till att fler människor i Sverige får ett jobb att gå till. Regeringen fokuserar merparten av sina insatser och resurser på ungdomar och långtidsarbetslösa, de grupper som för närvarande befinner sig längst bort från arbetsmarknaden. Hennes

Dags att växa?

I Söderhamn hittar du lediga lokaler som !"# $%&# '()%# *+# ,-.# /&&0# 12*$%# 3145-4# %'# 364-.%700.6!#%..#'()%#5-!+#85#!"#!(4-51.#9%4# '")*.#34:&#!*..#364-.%7#9%4#'*#0;-$"2%&.-4#015# '*22#364'(4'%<# # ###===+01!-49%5&+0-

Sveriges bästa boende- och företagarkommun

politiska vision är att jobben ska komma fler individer till gagn, och att trösklarna in till arbetsmarknaden sänks för grupper som exempelvis har nedsatt arbetsförmåga till följd av någon form av funktionshinder.

– Regeringen kan bidra med insatser som gör individen rustad för arbete. Men för att fler ska komma ut i arbete krävs en öppen och tolerant attityd från arbetsgivare som gör dem villiga att ge en individ som exempelvis varit långtidsarbetslös en chans att återvända, komma in i ett sammanhang och återfå sitt fotfäste på arbetsmarknaden. Det är också av stor vikt att informationen om de anställningsstöd vi kan erbjuda arbetsgivare verkligen når fram till mottagaren.

Smart fakta Ålder: 46 år Yrke: Arbetsmarknadsminister Bakgrund: Är utbildad nationalekonom och var doktorand i nationalekonomi vid Örebro universitet innan hon blev invald till riksdagen. Tog en ekonomie licentiatexamen 2013 och är sedan hösten 2013 arbetsmarknadsminister.

För sjätte året i rad placerade sig Solna 2013 i topp i Svenskt Näringslivs ranking över landets främsta företagarkommuner. Några av kommunens framgångsfaktorer är arbetet med att kontinuerligt utveckla företagarservicen, exempelvis genom att utveckla stadens infrastruktur, konkurrensutsätta upphandlingen av varor och tjänster samt erbjuda nyföretagarrådgivning.

I nyhetsmagasinet Fokus årliga ranking över landets samtliga 290 kommuner korades Solna Stad till Sveriges bästa boendekommun, en rejäl klättring från plats tjugotvå i föregående års ranking. Fokus rankar landets kommuner utifrån fyra kategorier; Att vara ung, Att vara gammal, Att ha familj och Att arbeta.

Kommunen satsar mycket på att utveckla Solna stad till en attraktiv etableringsort för stora som små företag.

En stark politisk samsyn som genomsyras av en vilja att erbjuda bästa möjliga service till företagen har gett goda resultat för Solna Stad, åtminstone i Svenskt Näringslivs ranking.

– Tillgänglighet, lyhördhet och förståelse för företagen är en röd tråd i vår kontakt med företagare. Jag lägger själv en dag i veckan på att besöka kommunens företag, säger Pehr Granfalk, kommunstyrelsens ordförande i Solna.

Hos oss är du trygg som arbetsgivare. kfs uppgift är att genom professionalism, medlemsnära support och förtroendefull samverkan vara den självklara arbetsgivarorganisationen för samhällsnyttiga företag.

Vårt medlemsfokus är din trygghet.

Välkommen du också!

Monica Ericsson, VD

Arbetsgivareorganisationen för samhällsnyttiga företag Klarabergsviadukten 70 C, 8 tr. 111 64 Stockholm Tel: 08-556 009 50. info@kfs.net www.kfs.net

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

12

G UIDE

OFFENTLIG UPPHANDLING

Lyckas med upphandlingarna

Pehr Helsing Upphandlingschef, Kungsbacka kommun

Hur lyckas man med upphandlingar?

– Först och främst måste man som upphandlare kommunicera med verksamheten för att få en tydlig kravspecifikation, eller funktionsspecifikation, dessutom måste upphandlaren ha bra koll på marknaden så att man vet hur marknaden och konkurrensen ser ut.

Vägen till lyckade upphandlingar Politiker, tjänstemän och experter uttalar sig var och varannan dag om huruvida regelverket kring LOU bör lättas upp. Men många offentliga organ visar i stället hur man lyckas.

TEXT EMMA CSANADY

Den sammantagna siffran för offentliga upphandlingar uppgår till cirka 500 miljarder varje år i Sverige, och under 2011 gällde drygt hälften av det upphandlingar över tröskelvärdet. Syftet med lagen är att upphandlande myndigheter på bästa sätt ska kunna använda de offentliga medlen genom att utnyttja konkurrensen på marknaden. Dessutom ska regelverket ge leverantörerna möjlighet att konkurrera om ett uppdrag på lika villkor.

Enligt en rapport från riksdagen har man till stor del lyckats med målsättningen, men rapporten visar samtidigt att vinsterna skulle kunna vara betydligt högre om upphandlingarna sågs i ett mer strategiskt perspektiv.

Svenskt Näringsliv lyfter fram två kommuner som goda exempel på hur man annonserar offentliga upphandlingar och kommunicerar med företag, Kungsbacka och Järfälla. är upphandlingschefen Kerstin Svensson entusiastisk inför arbetet med offentliga upphandlingar, och i Järfälla kommun är kommunikation nyckeln till framgång.

– Att ha en dialog är A och O. Vi måste ha en dialog med marknaden för att veta vad de kan leverera och samtidigt måste vi som upphandlare kommunicera med verksamheterna så att vi verkligen upphandlar det som de behöver.

I Järfälla jobbar man proaktivt med att ha en öppen dialog med marknaden med hjälp av RFI (ReI JÄRFÄLLA KOMMUN

quest For Information). Målet med RFI är att få information om möjliga lösningar inom ett eller flera områden för att sedan kunna lägga fram ett komplett förfrågningsunderlag.

– Vi går ut och ställer frågor till aktörer och bjuder in dem så att de har en chans att säga vad de tycker att vi borde tänka på, och vad som är viktigt för dem vid en upphandling.

KERSTIN SVENSSON UTTRYCKER

ingen önskan om att lätta upp regelverket kring LOU (lagen om offentlig upphandling), men hon påpekar däremot att hon har märkt att många leverantörer saknar kunskap om lagen vilket resulterar i att leverantörerna inte har full förståelse för sina skyldigheter och rättigheter.

Järfällas upphandlingscontroller Maria Persson berättar om hur de har börjat arbeta alltmer med uppstartsmöten.

– Vi går igenom med leverantören om vad vi förväntar oss av dem och hur vi följer upp arbetet. Leverantörerna tycker att det är väldigt positivt, och de menar att det är något de saknar hos andra kommuner. Det blir så mycket lättare att ha en fortsatt kontakt och inleda en dialog om något skulle inträffa om man börjar med att ses.

Nyckeln till upphandlingsframgång i Kungsbacka kommun bygger på en stark organisation för upphandlingar, något upphandlingschefen Pehr Helsing själv tycker att kommunen har lyckats bra med.

– Vi på upphandlingsavdelningen tar hand om samtliga upphandlingar i kommunen. Vi har bra uppföljning på våra avtal och jobbar mycket med processkartläggning så att vi alla har en gemensam syn på hur upphandlingar ska gå till. lägger man även mycket energi på att beställningsprocesserna efter en upphandI KUNGSBACKA KOMMUN

ling har slutförts ska fungera så smidigt som möjligt. Kommunen arbetar med ett e-handelsystem där alla beställningar görs, där det ska vara enkelt för medarbetare att lägga beställningar och smidigt för leverantörerna att fakturera. ligger mycket just på att det ska vara enkelt och tydligt, både för beställare, anbudsgivare och upphandlare.

– Vi utformar alla upphandlingar så att det ska vara så tydligt och enkelt som möjligt för anbudsgivare att hitta den information de söker, det ska vara lätt att svara på ett anbud.

Kungsbacka kommun anordnar även utbildningsdagar för företag på ämnet varje höst.

– Vi berättar hur vi jobbar, hur vi tänker och hur upphandlingsprocessen ser ut från vår sida, och det har blivit väldigt uppskattat. Vi går dessutom igenom teoretiska aspekter som lagstiftning och kommunala regler.

Pehr Helsing har arbetat med offentliga upphandlingar sedan 1970-talet och ser därmed andra goda aspekter med LOU än vad många andra gör.

– Lagen har satt upphandlingar på kartan, den har lyft fram frågan om upphandlingar som något viktigt och inget man gör med vänsterhanden, en upphandling kräver en specialist.

PEHR HELSINGS TONVIKT

erfarenhet är det många företag som tycker att LOU är svårbegriplig men det finns många som anstränger sig för att förstå sina skyldigheter och rättigheter, därför vill kommunen underlätta så mycket som möjligt för företagen. En problematisk aspekt av lagen är mängden överprövningar de upphandlande organisationerna får in vilket kan försena en upphandling flera månader, något som han menar kan ha att göra med det omfattande regelverket.

ENLIGT PEHR HELSINGS

upphandling är kommunikation och en god dialog framhåller han. Upphandlingsavdelningen arbetar aktivt med att hålla sig uppdaterade om vad verksamheterna behöver.

– Det viktiga är att vi på upphandlingsavdelningen vet vad respektive verksamhet vill ha, därför har vi referensgrupper ute i verksamheterna som vi tar hjälp av vid varje upphandling. Vi har även ambassadörer ute i verksamheterna som vi handleder, de är våra ögon och öron. Jag brukar säga att vi är ramen men det är upp till verksamheten att skapa bilden.

VÄGEN TILL EN LYCKAD

menar han att en av de viktigaste punkterna är att läsa igenom förfrågningsunderlaget så snart som möjligt så att det finns tid till frågor. Kommunen har som skyldighet att svara på alla frågor.

Men enligt LOU får inte ett förfrågningsunderlag modifieras under de sista sex dagarna, därför vill kommunen få in frågor så tidigt som möjligt.

– Det är många anbudsgivare som väntar med att sätta sig in i underlaget till sista veckan och då finns det helt enkelt inte tid till frågor.

Dessutom är frågor ett utmärkt tillfälle för oss att lära oss. Företagen känner ju sin marknad mycket bättre än vad vi gör och då har de en chans att uppmärksamma oss på något som vi kanske har förbisett.

Vad ska man som annonsör tänka på i första hand?

– Förfrågningsunderlaget måste vara tydligt och det ska klart framgå vad som gäller. Som upphandlare ska man hjälpa anbudsgivarna, de ska lätt kunna ta reda på huruvida de har fyllt i och godkänt allt korrekt.

Vad ska man som anbudsgivare tänka på i första hand?

– Den viktigaste uppmaningen till företag är att titta igenom underlaget ordentligt så fort som möjligt så att eventuella frågor hinner besvaras innan tidsfristen löper ut.

SOM ANBUDSGIVARE

Smart fakta 2012 överklagades 7 procent av alla upphandlingar.

2012 annonserade 1 249 olika myndigheter offentliga upphandlingar.

Antalet upphandlingar ökade med 3 procent jämfört med 2011.

Kerstin Svensson Upphandlingschef, Järfälla kommun

Vad är viktigt att tänka på vid upphandlingar?

– Det viktigaste är att ha en dialog med marknaden så att vi vet vad de kan leverera och med verksamheterna vi upphandlar för.

Har du något tips till annonsören?

– Att man tar fram ett attraktivt och lockande förfrågningsunderlag för leverantörerna som samtidigt är tydligt.

Vad ska anbudsgivaren tänka på i första hand?

– Läsa förfrågningsunderlaget noggrant och alltid ta en dialog med den upphandlande myndigheten eller kommunen om det är något som är oklart. Och ställ frågor, det finns aldrig några dumma frågor.

Hjälp oss att hålla Sverige rent Skräp skadar, skräp kostar pengar och skräp skapar otrygghet.

Helt i onödan. Hjälp oss i kampen mot nedskräpningen genom att lämna ett bidrag på vårt 90-konto, PlusGiro 90 02 81-7 Mer om oss och vårt arbete hittar du på www.hsr.se

AffärsConcept hjälper köpare inom offentlig sektor att genomföra lyckade affärer HUR HURKAN KANVI VIHJÄLPA HJÄLPADIG DIGOCH OCHDIN DINORGANISATION? ORGANISATION?

AffärsConcept AffärsConceptär ärSveriges Sverigesledande ledandekonsultbolag konsultbolag inom inomoffentlig offentligupphandling. upphandling.

Verksamheten Verksamhetenbestår bestårav avfyra fyrainriktningar: inriktningar:

VI LISTAR DE ENERGISMARTASTE PRODUKTERNA

Upphandling Upphandling --vivierbjuder erbjuderstöd stödoch ochhjälp hjälpiialla allaskeden skedenav aven enupphandlingsprocess. upphandlingsprocess.

Varje Varjeår årutför utförvivifler flerän än400 400konsultuppdrag konsultuppdraginom inomolika olikaområden. områden.

Utbildning Utbildning --vivihar hargrundgrund-&&fördjupningsutbildningar fördjupningsutbildningarinom inomoffentlig offentlig upphandling, upphandling,såväl såvälsom somDiplomDiplom-och ochCertifieringsutbildningar.

Certifieringsutbildningar.ViVi genomför genomförfler flerän än150 150utbildningsdagar utbildningsdagarvarje varjeår. år.

De flesta av oss använder en massa el helt i onödan. Det innebär inte bara att vi får en dyrare räkning i slutet av månaden. Det innebär också att vi slösar med jordens resurser.

Utredning Utredning --vivihjälper hjälpertill tillvid vidrättsutredningar rättsutredningaroch ochmarknadsanalyser marknadsanalysermed med anknytning anknytningtill tilloffentlig offentligupphandling. upphandling.

Därför går vi hela tiden igenom marknaden och listar de energisnålaste produkterna som går att köpa.

Uppföljning Uppföljning --vivierbjuder erbjuderstöd stödvid vidförvaltning förvaltningav avupphandlade upphandladeavtal. avtal.

Nu kan du till exempel ta reda på vilken tv som drar minst el. Eller kolla upp vilken torktumlare som är energisnålast när det blivit dags att byta ut din gamla.

Gå in på www.toptensverige.se Där kan du se vilka vi rekommenderar.

I N T E L L I G E N T E U R O P E

E N E R G Y

AffärsConcept AffärsConceptär ärett ettSKL-ägt SKL-ägtkonsultföretag, konsultföretag,sedan sedanstarten starten1995 1995har harvivihjälpt hjälpt köpare köpareinom inomoffentlig offentligsektor sektoratt attgenomföra genomföralyckade lyckadeaffärer. affärer.Vi Viär ärett ett30-tal 30-tal upphandlingskonsulter upphandlingskonsultermed medkontor kontoriiStockholm, Stockholm,Göteborg Göteborgoch ochMalmö.

Malmö.Vi Vi åtar åtaross ossendast endastuppdrag uppdragsom somär ärtill tillfördel fördelför förmyndigheter, myndigheter,organisationer organisationeroch och företag företagsom somomfattas omfattasav avupphandlingslagstiftningen. upphandlingslagstiftningen.

För Förmer merinfo infoom omoss ossgå gåin inpå påwww.affarsconcept.se www.affarsconcept.se

SNF_TopTen2013_Annons.indd 2

2013-05-29 11:12

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

14

FOKUS

UPPDRAGSUTBILDNING

»Många kom-

muner präglas av ett omfattande generationsskifte.

Caroline Olsson

– Karakteriserande för uppdragsutbildningar är att de i allmänhet kräver ett aktivt deltagande och en prestation från deltagaren, säger Susanne Norrman.

Strategisk kompetensförsörjning – ett prioriterat framtidsområde Många kommuner står inför ett utbrett generationsskifte.

Kompetensutvecklingsbehoven måste tillgodoses, och en fråga man ställer sig är hur kommuner kan överföra kompetensen från befintliga medarbetare till nyanställda.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

De långsiktiga och strategiska kompetensbehoven i Sveriges 290 kommuner karakteriseras av en omfattande variation.

Tillväxtkommuner med hög inflyttning har ofta behov av att bygga ut barnomsorgen och skolan, medan utflyttningskommuner med en växande åldrande befolkning i stället har behov av att säkra upp kompetensförsörjningen på vårdoch omsorgsområdet.

– Nationella och övergripande demografiska förändringar är förmodligen den mest avgörande faktorn för kommunernas framtida kompetensförsörjning. Många

kommuner präglas av ett omfattande generationsskifte och en stadigt växande åldrande befolkning med höga omsorgskrav, säger Caroline Olsson, tillförordnad sektionschef på Sveriges Kommuner och Landstings, SKL, arbetsgivarpolitiska avdelning.

Strategiska kompetensförsörjningsplaner hjälper kommunerna att förutse framtida rekryteringsbehov. Kommunernas sätt att tackla kompetensförsörjningsutmaningar varierar, men att arbeta parallellt på två fronter och fokusera på såväl nyrekrytering som att stärka och utveckla den befintliga personalens kompetens framstår allt mer som en nödvändighet för kommunernas fortsatta överlevnad.

»Uppdrags-

utbildningar representerar hela universitetets bredd.

Susanne Norrman

Det finns många goda exempel på strategiskt kompetensförsörjningsarbete i svenska kommuner. Detta bland annat i Göteborgs stad som utvecklat den internationellt uppmärksammade kompetensmodellen, som syftar till att utveckla rätt färdigheter för kommunens äldreomsorg.

De kommande tio åren läggs grunden för att klara den kraftiga ökning av äldre över 85 år som kommer att ske efter 2020.

Det förutsätter nytänkande, innovationer och utnyttjande av ny teknik. I många kommuner och landsting pågår ett omfattande utvecklingsarbete för att åstadkomma en effektivare omsorgsverksamhet.

Uppdragsutbildningar som vilar på vetenskaplig grund – Organisationer som bygger upp långsiktiga samarbeten med universitet upplever ofta att samarbetet har många synergieffekter. Karakteriserande för uppdragsutbildningar är att de i allmänhet kräver ett aktivt deltagande och en prestation från deltagaren. Deltagarens erfarenheter används i undervisning och på så sätt blir utbildningen direkt tillämplig i kundernas

Göteborgs stad analyserar rekryteringsbehov med kompetensmodellen Cirka 290 000 medarbetare i kommuner och landsting når pensionsålder mellan 2010 och 2019. Det bidrar förstås till kommunernas rekryteringsbehov.

Många arbetar också med systematisk kompetensväxling. Satsningar på att vidareutveckla befintlig personal förekommer också i många kommuner.

verksamhet, säger Susanne Norrman, chef för avdelningen för uppdragsutbildning på Lunds universitet.

Uppdragsutbildningar vilar på en vetenskaplig grund, vilket talar för en god utbildningskvalitet. Uppdragsutbildningar kan ofta täcka in såväl organisationens dagsaktuella som framtida behov, vilket gör dem till en långsiktigt god investering, – Ett område som efterfrågas just nu är utbildningar med fokus på hållbarhetsperspektiv. På dessa utbildningar integreras ofta forskare från flera fakulteter.

Uppdragsutbildningar representerar hela universitetets bredd och kan erbjuda ett närmast oändligt antal utbildningsupplägg, säger Susanne Norrman.

Smart fakta SKL bedriver satsningen ”Sveriges viktigaste jobb”, som syftar till att öka kunskapen om de kommunala yrkena och nyansera bilden av kommuner och landsting som arbetsgivare.

Vidareutveckla din verksamhet.

Lyssna och lär av framgångsrika praktikfall och experter.

KONFERENSER OCH KURSER 2014

• • • •

Strategisk IT i kommun 2014, 7-8 maj Etablering av nyanlända, 8-9 maj Ekonom i socialförvaltningen Fokus: nyckeltal, 10-11 juni Miljöutveckling i kommun, 26-27 augusti

• • • •

Chefsdagarna Personlig assistans, 9-10 september Avancerad internprissättning i kommun, 14-15 oktober Lean samhällsbyggnad steg 2, 21-22 oktober Rehabilitering av äldre, 11-12 november

Se www.conductive.se för fler konferenser

eMM[M8

./*&'#/'+$U$Q',5#-*&+($+,@$ Q/'$)#7-"*+-+6$?A<$Q?'(>+-+6 !""#$%$&'$(#)*&+#&'$*',($#-""$./*&'#/'+0$1,',$23$

#.&*'+1##@$7/(.''#,#./&$/3B$"##$,0$4+.5.&,(0)+-"&'$

4"&5-+6(7&'6($8,52)($(#)*&','$9:$;;;$</6=

B14#"&:

(>?"&&"&@&'$5&*-A-+B$#&>+->$?A<$<)5,+-?',0$

<$V/(.'>+4"#@$'1+'4.(#$.$'#/+'#,-"&@$B,&-(,+$5><

C+$6'D+(/@&'(>'-*,+*&$5/#&(2",#($-$&+$&E=

34"#$/5$7'>4/(/*.$/3B$'/3.,(,$.&#"*+,#./&'=+)*/+$

2,+(-@$>)+(>,2('&6-?+$5-##$-$<)@)*(#,*(?5=

')$A,*$#+/+$,##$B9*'4/(,&$/3B$3,572'"#$B1+$5"-$

'3*&#0$FD'$G$++($./*&'#/'+($</6(>?",B$HIFB$

',5B1(('0"#"&'4,7$/3B$B25,&./+,$6(.+$"&$=,&#,'#.'4$

H,'?"-+(>,$J+(#-#)#&#$?A<$K'>&(</6(>?"?'0$

*+1&'90"+'4+.-,&-"$59#"'7(,#'@$'1*"+$M.('$H4"-,B(:

LD(#,$3'$>?55&'$M?"-(</6(>?",+$?A<$(+,'#$ ?A>(3$N/*,$H?'(&#($(O)>(>/#&'(>&)#7-"*+-+60

.>?",+$Q/'$I&>+->$?A<$FD"(,$1+$CQ?O'$3"&#+,(< 72&4#$=9+$3.0.(<$/3B$B9*'4/(".&*"&A9+'2#6.(-&.&*"&$

!"#$%$&&'$"&$()&*$#+,-.#./&$,0$"##$01($

/3B$B,+$'.&$0"+4',5B"#$.&/5$-"#$#01+0"#"&'4,7(.<

2#0"34(,#$',5,+6"#"$5"((,&$-"$)##,$4/552&"+&,$

*,$/5+)-"#$5"((,&$#"4&.4$/3B$5"-.3.&$.$0.-$6"<

7)$89-"+#9+&:$;/42'$(.**"+$7)$,##$'4,7,$"&$,##+,4<

51+4"('":$Q.(($WKIX$'4,$0"+4',5B"#"&$B"(#$4/&<

#.0$2#0"34(.&*$,0$-"$=>+,$+"*./&,(,$'#,-'41+&/+&,$

3"&#+"+,'$#.(($;("5.&*'6"+*:

?,&.&*"$3"&#+25@$89-"+#1(A"@$;("5.&*'6"+*$/3B$ C2&*"&'$C2+0,D841+B/(5"&:

G$S$;("5.&*'6"+*$4/55"+$0.$,##$=)$"##$&>6>**#$ B2'$5"-$&>.&497#$5/-"+&$2#+2'#&.&*$/3B$(.**,$ ,((-"("'$0.-$"&#+Y&$#.(($'A24B2'"#@$'1*"+$'4/(,&'$

1?#>P'>,($>?55)+(#P'&"(&?'*Q/',+*&$C,#,< +.&,$E"+**+"&$4,((,+$',5,+6"#"#$90"+$4/552&<

3B"=$?,&'$?"6"+#: G$R"-$&1+B"#"&$#.(($C,+/(.&'4,$S&'#.#2#"#'$.&'#.<

*+1&'"+&,$F"##$5"+01+-"$'/5$-+.0"+$2#0"34(.&*"&$

#2#./&"+$/3B$C,+/(.&'4,$Z&.0"+'.#"#''A24B2'"#$.$

=+,5)#F$/3B$=+,5B)(("+$E/#4>+4,'$5)&*=,(-:

?2--.&*"$=)+$0.$"&$5>34"#$6+,$.&=+,'#+24#2+$=9+$0)+$

G$E/#4>+4,$1+$80"+.*"'$5"'#$.&#"+&,#./&"((,$

2#6.(-&.&*$/3B$=/+'4&.&*:

4/552&@$7)7"4,+$B/&:$H+=,+"&B"#"&$/3B$4/5< 7"#"&'"&$6(,&-$2&*"=1+$IJK$/(.4,$&,#./&,(.#"#"+$ B,+$'#/+,$59A(.*B"#"+$2+$#.((01L#7"+'7"4#.0$=9+$B"(,$ 8#/34B/(5'+"*./&"&: !,&."($!+/&A,4$M/+-N0.'#@$4/552&'#>+"('"&'$ /+-=9+,&-"$.$?2--.&*"@$.&'#155"+O G$!"#$1+$*"&/5$',5,+6"#"$0.$6(.+$"&$'#,+4$+9'#$ /3B$4,&$=)$*"&/5'(,*$=9+$0)+,$=+)*/+@$'1*"+$B,&:$ P.$1+$"&$2&-"+'4,##,-$-"($,0$+"*./&"&$5"-$5>34"#$ 5,+4$5"-$,##+,4#.0,$(1*"&$,##$"+6A2-,$=9+$6)-"$ 6/'#1-"+@$4/&#/+$/3B$&1+.&*'(.0: .#,'>,$?A<$@D">D+*,$=9+"#,*$'/5$',#',+$7)$ =/+'4&.&*$/3B$2#0"34(.&*$1+$"#,6("+,-"$.$+"*./&"&$

H,'?"-+(>,$J+(#-#)#&#$B,+$"&$/5=,##,&-"$0"+4<

/3B$-"#$%$&&'$*/-,$2#6.(-&.&*'59A(.*B"#"+$7)$2&.<

',5B"#$.&/5$"##$6+"##$5"-.3.&'4#$=1(#$.$?2--.&*":$

0"+'.#"#'<$/3B$B9*'4/("&.0):

[5'1##&.&*"&$1+$&1+5,+"$I@J$5.(A,+-"+$4+/&/+$/3B$ &>,$0"+4',5B"#"+$=9+01&#,'$4/55,$#.((: \2'#$&2$7(,&"+,'$=9+$"&$B"(#$&>$6>**&,-$7)$IJ$

5,&$#.(($"L"57"($F;("5.&*'6"+*$'/5$"##$&,#./&"((#$

KKK$40,-+,#5"#"+$,((-"("'$01**$.$01**$5"-$C,+/<

&,0$.&/5$2#6.(-&.&*$.$"&$,##+,4#.0$/3B$01+(-'("<

(.&'4,$Z&.0"+'.#"#''A24B2'"#$.$?2--.&*":$!"#$&>,$

-,&-"$=/+'4&.&*'5.(A9F:$?1+$(.**"+$+"-,&$.$-,*$

B2'"#$6"+14&,'$'#)$4(,+#$WKI]:

89-"+#9+&'$B9*'4/(,@$CQ?@$CS$/3B$T$"+,$U+4"'B9*< '4/("<2#6.(-&.&*,+:

G$P.$4/55"+$,##$=)$"##$B"(#$&>##$=/+'4&.&*< '(,6/+,#/+.25@$'1*"+$.&=+,'#+24#2+-.+"4#9+$^2&"$ ;+,&''/&:$!)$=)+$0.$(,6/+,#/+."+$5"-$&>,$977&,$ >#/+$'/5$'4,7,+$0"+4(.*,$59#"'7(,#'"+$=9+$-"&$&>,$ =/+'4&.&*"&: G$P)+$7(,3"+.&*$.&#.(($'A24B2'"#$*9+$/34')$,##$-"&$ "L7"+.5"&#"((,$F7+/0+9+'F<=/+'4&.&*"&$4/55"+$,##$ ,+6"#,$&1+,$-"&$4(.&.'4,: G$!"#$B1+$6(.+$"&$B10'#)&*$=9+$B"(,$0"+4',5< B"#"&@$'1*"+$^2&"$;+,&''/&$/3B$=)+$5"-B)(($,0$

4 V I VS $F ! L . $ ! W R

/3B$CQ?$/3B$R1(,+-,("&'$B9*'4/(,$.$89-"+#1(A"$'"+$

4 V I VS $F C L N J H$ M CC W

;9+2#/5$2#6.(-&.&*'59A(.*B"#"+$.$?,&.&*"$

• _##,$4/552&"+$E/#4>+4,@$M>40,+&@$ M>&1'B,5&@$?,&.&*"@$?2--.&*"@$8,("5@$ 89-"+#1(A"$/3B$Q>+"'9$6.(-,+$#.((',55,&'$ '9-+,$-"("&$,0$8#/34B/(5'$(1&: • ?1+$6/+$',55,&(,*#$&1+5,+"$`XK$KKK$ .&0)&,+"$a2&*"=1+$'/5$b9#"6/+*c$0.(4"#$ .&&"61+$,##$89-"+#9+&$6"=/(4&.&*'51'< '.*#$1+$'#9++"$1&$-"$T$"'#,$'0"&'4,$(1&: • !"$=>+,$+"*./&,(,$'#,-'41+&/+&,$ '9-"+$/5$8#/34B/(5$1+$C2&*"&'$C2+< 0,<841+B/(5"&@$?,&.&*"$d@$;("5.&*'< 6"+*$/3B$89-"+#1(A":

Nils Ekedahl

Katarina Berggren

R,##.$81((6"+*@$7+"="4#$=9+$.&'#.#2#./&"&$=9+$(,6/+,< G$!"&$B1+$',#'&.&*"&$.$?2--.&*"$1+$"&$5>34"#$ J$O,+),'-$+D(#,$3'$#,+$89-"+#9+&'$B9*'4/(,$90"+$

0.4#.*$-"($.$B"(,$C,+/(.&'4,$S&'#.#2#"#'$0"+4',5B"#@$

7/(.'2#6.(-&.&*"&$=+)&$V/(.'B9*'4/(,&$.$8/(&,:$P,("#$

'1*"+$B,&:$H&$/"+B9+#$,##+,4#.0$5,*&"#$=9+$.&#"+<

=9(($7)$89-"+#9+&'$B9*'4/(,$"=#"+'/5$-"$F7+"'"&<

&,#./&"((,$=/+'4,+"$/3B$.&#"$5.&'#$=9+$=9+"#,*$'/5$

#"+,#$-"&$61'#,$B"(B"#'(9'&.&*"&F$"&(.*#$+"4#/+&$

'>''(,+$5"-$6./#"4&.4@$-.,*/&/'#.4$/3B$(14"5"-"(:

0.-$V/(.'B9*'4/(,&: G$P.$B,+$"##$5>34"#$=9+5)&(.*#$(1*"$.$;("5<

R,##.$81((6"+*$4,((,+$/5+)-"#$=9+$8#/34B/(5'$ 89-+,$E./#"3B$P,((">:

.&*'6"+*$5"-$"##$'#/+#$3,572'$/3B$&1+,$#.(($6)-"$ CQ?$/3B$CS@$'1*"+$M.('$H4"-,B(@$7+/+"4#/+$0.-$

R&'$-+Q?S$

89-"+#9+&'$B9*'4/(,:$?1+$(.**"+$/34')$89-"+#9+&'$

TTT0(?*&'#?'+(>?55)+&'+,0(&

4 V I VS $ .I ! 4 4 ! L$ W ! N .. VL

#/+."5"-.3.&$.$?2--.&*":

Hans Herbert

Daniel Dronjak

A N N O N S

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

16

FRAMTID

KOMPETENS

Brist på unga i offentlig sektor – attrahera kompetens Bristen på unga som söker sig till den offentliga sektorn börjar bli akut.

Politiker och tjänstemän är överens om att arbetena inom sektorn måste bli mer attraktiva, frågan är bara hur.

TEXT EMMA CSANADY

Fram till 2020 måste den offentliga sektorn rekrytera över 400 000 nya medarbetare vilket är en stor utmaning då många unga har en negativ eller felaktig bild av den offentliga sektorn som arbetsplats. Enligt en rapport från Sveriges kommuner och landsting, SKL, är många unga positiva till att arbeta inom den offentliga sektorn men att de tvekar på grund av den dåliga löneutvecklingen och bristen på karriärmöjligheter, något som Sveriges kommuner och landsting vill ändra på.

Många har bilden av att det är

!""#"$%&'(()*+,-%./0,01.2'"33444.

låga ingångslöner som råder i den offentliga sektorn, något som bygger på en missuppfattning. Tidigare i år uttalade sig Håkan Sörman, vd för SKL, i DN om ämnet och han påpekade att ingångslönerna inte alls är särskilt låga utan att problemet snarare ligger i den dåliga löneutvecklingen, något SKL har för avsikt att ändra på genom att implementera en större lönespridning och individuella löner. Bristen på karriärutvecklingsmöjligheter vill SKL lösa med exempelvis experttjänster, tranieeplatser och utvecklingsledare. en kommunikationskampanj med målet att sprida information om kommuner och landsting och de arbetena som finns inom välfärdssektorn. Marit Hesse från SKL uttalade sig i ett debattinlägg om hur man kan locka unga till sektorn i Göteborgsposten.

– Ett sätt kan vara att få studenter att göra sina examensjobb i den offentliga sektorn. Ett annat sätt är att använda sig av sociala medier, vilket Stockholms läns landsting gjorde när man SKL STARTADE 2011

» Ett sätt kan vara att

få studenter att göra sina examensjobb i den offentliga sektorn.

Marit Hesse

ville rekrytera sommarjobbare mellan 16 och 18 år via en Facebook-kampanj.

Tack vare Facebook-kampanjen lyckades landstinget förbättra sin kommunikation och nå ut till nya grupper vilket resulterade i att cirka 7 000 ungdomar sökte 800 platser inom vården.

Enligt en undersökning från fackförbundet SKTF hamnade ”hög lön” sist när studenter och unga med arbete i den offentliga sektorn fick ranka vad de associerar med att arbeta inom kommun eller landsting.

Endast en procent av gruppen med närmare 4 000 studenter associerade hög lön med arbeta inom den

offentliga sektorn, och endast fem procent associerade det med goda karriärmöjligheter. I gruppen med unga yrkesverksamma kom båda påståendena också sist med två respektive tre procent. ranka det som är viktigast för dem när det kommer till att välja arbetsgivare hamnade ”intressanta arbetsuppgifter”, ”bra arbetskamrater” och ”personlig utveckling” högst upp.

Men det är inte vad de förväntar sig av den offentliga sektorn som arbetsgivare. Det studenterna tror att den offentliga sektorn kan erbjuda är främst en trygg anställningsform och en bra balans mellan arbetsliv och privatliv, och inte de egenskaper som studenterna rankar högst.

De unga yrkesverksamma fick frågan ”Vad associerar du med din nuvarande arbetsgivare?” och då hamnade alternativen ”intressanta arbetsuppgifter” och ”bra arbetskamrater” högst upp, två av de egenskaperna som studentgruppen NÄR STUDENTERNA FICK

.50675870044458251

värderade högst. Alarmerande nog hamnade alternativen ”goda karriärmöjligheter” och ”hög lön” längst ned i gruppen med yrkesverksamma.

SKTF drar slutsatsen att den offentliga sektorn i stor utsträckning kan erbjuda sådana arbetsplatser som dagens studenter eftersöker, men att frågorna om löneutveckling och karriärutveckling måste bemötas och åtgärdas. Vidare drar de slutsatsen att studenterna inte har en riktig bild av hur de offentliga arbetsplatserna ser ut och att detta måste kommuniceras och marknadsföras mot de som är på väg ut i arbetslivet.

Smart fakta Fram till 2025 kommer 44 procent av anställda i offentlig sektor sluta.

Avgångarna genererar ett underskott på 180 000 personer.

Med nuvarande tillväxt sker ett tillskott på 465 000 personer.

VÄLKOMNA EN NY KRAFT. Behöver ni fylla en lucka eller är det dags att utöka personalstyrkan? Satsa på att göra er kommun till en av Sveriges bästa? Oavsett vilka anledningar ni har, kan vi på Centric hjälpa er med smarta, snabba och kostnadseffektiva bemanningslösningar inom IT, Finance och Administration.

Välkomna en ny kraft till er kommun. Välkomna till Centric.

STOCKHOLM | GÖTEBORG | MALMÖ IT & FINANCE | PARTNER NETWORK | CARE | SOFTWARE SOLUTIONS

WWW.CENTRIC.EU

Centric 252x176 DI Ny Kraft.indd 1

2014-02-24 14:09

Läge: Laholm Stockholm

Oslo

Göteborg

Läge: Laholm

Malmö Köpenhamn

Berlin

“Ett av Sveriges bästa företagsklimat Svenskt Näringsliv Det är faktiskt så bra som det låter, ja till och med bättre. Det geografiska läget med E6 runt knuten och endast fyra mil från E4 samt två flygplatser (Halmstad & Ängelholm) inom 25 minuters räckhåll är svårslaget. Och självklart kan du använda dig av järnvägen. Laholm ligger i ett expansivt område där kontinenten alltid känns nära. Här finns en mängd intressanta och attraktiva företag som tillsammans skapar ett gott och positivt företagsklimat; ett av Sveriges bästa enligt Svenskt Näringsliv.

Den långa traditionen av företagande har satt en naturlig prägel på det politiska klimatet som gynnar affärsidéer och företagsutveckling. Sist men inte minst - det är lätt att trivas i Laholm.

Här finner du en stad med anor, Sveriges längsta sandstrand, böljande bokskog och skidsystemet Vallåsen till vintern. Alla dessa förutsättningar gör Laholm till en naturlig etableringsort för mindre och medelstora företag - ett perfekt läge helt enkelt.

Varmt välkommen till Laholm!

- en av Sveriges mest spännande företagarkommuner

Laholms kommun Näringslivsenheten Telefon: 0430­150 00 www.laholm.se/lagelaholm

ANNONS

HELA DENNA BILAGA ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

ANNONS

18

KRÖNIKA

Alla behövs i arbetet med framtidens stad Urbaniseringen ökar, städerna segregeras och klimatförändringarna hotar miljön. Men allt är inte nattsvart. Tillsammans har vi möjlighet att skapa framtidens hållbara städer.

TEXT BJÖRN BARR, WEBBREDAKTÖR PÅ HÅLLBARSTAD.SE

»Förutfattade meningar och gamla schismer

måste ge vika för nytänkande och samarbete.

tiden är i fokus.

En sak är säker, om framtidens städer ska fungera och vara livskraftiga krävs det krafttag från både politiker, företag, organisationer och privatpersoner. Förutfattade meningar och gamla schismer måste ge vika för nytänkande och samarbete.

Men det får inte stanna vid tomma ord. Idéerna måste konkretiseras också.

FOTO ALEXANDER DONKA

fler i arbetet med framtidens stad så kan vi skapa mer rättvisa. Fler röster i debatten ökar också trycket på beslutsfattarna att faktiskt agera.

Det kan handla om nytänkande arkitekter som vågar rita gröna och energisnåla hus – på tvärs med vad byggföretagen egentligen hade tänkt sig. Eller eldsjälar som planterar grönsaker på övergivna industritomter för att öka den biologiska mångfalden.

Kanske sitter en privatperson i Boden, Tomelilla eller Partille med världens bästa skiss på framtidens flerfamiljshus utan att veta hur man går vidare.

GENOM ATT INKLUDERA

Förändringens vindar drar över Sverige. Landets städer håller på att stöpas om i grunden. De senaste åren har inflyttningen till de största kommunerna ökat kraftigt, nu är vi det land i EU där urbaniseringen går snabbast. Bara Stockholmsregionen växte med omkring 40 000 nya invånare i fjol.

SAMTIDIGT URHOLKAS glesbygden.

I nära hälften av Sveriges 290 kommuner sjönk invånarantalet under 2011. Den demografiska och socioekonomiska kartan ritas med andra ord om i snabb takt.

Det skapar motsättningar och resursbrist – men innebär också stora möjligheter för framtidens städer.

Frågan är hur vi ska lyckas möta de kommande utmaningarna?

Kanske krävs det att vi börjar bygga tätare i storstäderna, eller så måste vi motverka bostadsbristen med nya lägenheter i förorten. Behövs det ett nytt miljonprogram, och ska vi räkna med ännu längre pendlingstider till jobbet?

I grund och botten handlar det om rättvisa. En hållbar stad är också en rättvis stad. Det är en stad som tar hänsyn till alla sina invånare. En stad som arbetar för både dina och mina behov, där det allmännas bästa hela

RUNT OM I LANDET finns tusentals människor, företag och organisationer som vill göra sin röst hörd i arbetet med framtidens hållbara städer. En del är säkert förbannande.

Andra mer hoppfulla. Men det är bara tillsammans som vi kan skapa verklig förändring.

Därför vill vi på Arkitektur- och designcentrum involvera ännu fler i arbetet för en hållbar stad genom att släppa fram nya idéer, alternativa lösningar och visioner om en grön framtid.

Vårt forum är öppet för alla – förhoppningsvis vill just du vara med och hjälpa till. Men skynda på, snart är framtiden redan förbi.

Bästa läget! . . . . tomt . i centrum . vid pendelstation närmast Arlanda get!Byggklar

Vi väljer resurssnåla och miljöriktiga lösningar Handel Kontor Bostäder

Handel

Kontor

Bostäder

ntrum vidTomter pendelstation närmast Arlanda vid pendelstation

Arlanda 7 minuter.

Uppsala 9 minuter.

Stockholm C 30 minuter.

ontor

.

www.knivsta.se

www.knivsta.se PB teknik är ett ackrediterat kontrollorgan för energideklarationer med certifierad energiexpertsbehörighet ”Kvalificerad för komplexa byggnader”. PB teknik har projekterat Mark Vatten Miljöcentrum i Ultuna där byggnaderna har certifierats med miljöklass Silver samt Guld i energi, vilket inneburit en stor utmaning pga byggnadens energikrävande labbmiljö.

Boka in oss under våren för en offert.

Bostäder

närmast Arlanda

www.knivsta.se

PB teknik AB Vretenvägen 2, SE-171 54 Solna, Sweden, Tel. +46 (0)8 564 859 50, Fax. +46 (0)8 564 859 60, E-post: pbt@pbt.se

www.pbt.se

ANNONS

Samverkan – nyckeln till framgång i hållbar stadsutveckling Innovationer inom stadsplaneringen är en nödvändighet för att kunna möta de framtida utmaningar som städer ställs inför inom klimat- och resurshushållningsområdet. Inom projektet Urban Transition arbetar Malmö stad gränsöverskridande med andra aktörer i Öresundsregionen med att utveckla innovativa metoder och verktyg för hållbar stadsutveckling.

Malmö stad är en stor markägare och har därmed möjlighet att vara drivande vad gäller att utveckla det hållbara byggandet i staden. Det som byggs på kommunal mark i Malmö följer Miljöbyggprogram SYD som innehåller en rad konkreta åtgärder för ett hållbart byggande. Malmö stad har även en nära dialog med byggherrarna kallad Byggherredialogen, har byggherrarna fått en gemensam kunskapsbas och gemensamma referenser gällande hållbart stadsbyggande.

Byggherredialog leder till bättre resultat För att en Byggherredialog ska kunna genomföras krävs en grupp byggherrar i ett avgränsat projektområde. Vinsterna med dialogen är att ambitionsnivån hos byggherrarna har höjts, samarbetet mellan byggherrarna ökat och projektområdena har blivit bättre i sin helhet.

Erfarenheterna av att använda sig av Byggherredialogen är många och goda. Inom Urban Transition Öresund samlas nu alla dessa erfarenheter i en manual så att andra också kan ta del av de fördelar som metoden bidraget med, för både byggherrar och kommun.

Urban Transition Öresund är ett brädspel, Urban Transition Game. Brädspelet tillåter olika aktörer att få en helhetssyn på stadsutveckling genom en neutral plattform.

Genom att förstå både ekonomiska, sociala och ekologiska faktorer som påverkar hållbar stadsutveckling kan medspelarna få nya perspektiv och hitta gemensamma prioriteringar. Urban Transition Game är ett verktyg som kan bidra till att maximera befintliga kompetenser och utveckla nya innovativa lösningar. Brädspelet har bland annat använts i styrgrupper och projektgrupper inom Malmö stad.

För att en urban omställningsprocess ska bli framgångsrik och hållbar krävs erfarenhetsutbyte och utveckling av former för samarbete mellan olika aktörer, intressenter och expertis. Styrkan i projektet Urban Transition Öresund är att projektet fungerar som en plattform för samtal, debatt och problemlösning på hållbar stadsutveckling. I projektet delas god praxis, att övervinnandet av hinder samt att utveckla nya lösningar för att nå gemensamma mål. Förmågan hos olika aktörer för att möta gemensamma utmaningar genom samarbete är centralt för att bygga världsklassiga hållbara och attraktiva städer.

Mer information om projektet finns på projekthemsidan www.urban-transition.org.

Fakta om Urban Transition Öresund Urban Transition Öresund utvecklar gränsöverskridande och sektorsövergripande metoder och verktyg för hållbar stadsutveckling inom tre olika teman; hållbara planeringsprocesser, riktlinjer för hållbart byggande och hållbar finansiering. De metoder och verktyg utvecklas och testas i utvecklingsområden och fallstudier i Öresundsregionen. Projektet delfinansieras av Europeiska Unionens regionala utvecklingsfond via programmet Interreg IV A Öresund. Urban Transition Öresund startade hösten 2011 och pågår fram till september 2014.

Innovativa lösningar genom spelmetod Ett annat verktyg som har utvecklats inom projektet

Idag lever mer än 50 % av jordens befolkning i städer.

Redan år 2050 beräknas det vara 70 %. Det ställer stora krav på planering av bland annat byggnader, infrastruktur och den sociala miljön – och att allt sker på ett långsiktigt hållbart sätt.

Designing Future Cities handlar om att ta ett helhetsgrepp på framtida städer – vi vill bidra till att göra dem hållbara, attraktiva och konkurrenskraftiga.

DESIGNING FUTURE CITIES SUSTAINABLE | ATTRACTIVE | COMPETITIVE

CLIMATE ADAPTATION | BECCA McCHAREN, CHROMAT GARMENTS, USA

Se hur 7 designers hjälpt oss tolka 9 viktiga teman på www.wspgroup.se/futurecities, och beställ vår broschyr.

NG DESIGNI CITIES FUTURE

UNITED

BY OUR DIFFERENCE

9 CRITICAL

ISSUES –

A UNIQUE

TION INTERPRETA

WWW.W

SPGROU

P.COM/FU

TURECIT

IES | 1

JÄMFÖR OCH SÄLJ DINA FAKTUROR TILL DEN SOM BETALAR MEST Du får upp till fem erbjudanden från ledande finansbolag per förfrågan.

Tjänsten är kostnadsfri! Vi hjälper dig jämföra priser och få bättre och snabbare betalt på fakturum.se - eller kontakta oss på 08-12 13 16 00.

All information vi tar in hanteras konfidentiellt och kommer inte att lämnas ut eller delges tredje part utan ert medgivande.

www.fakturum.se FAKTURAKÖP | FAKTURABELÅNING | FACTORING