Framgångsrika kommuner

annons

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

framgångsrika kommuner med fokus på tillväxt

FEBRUARI 2013

Viktiga faktorer

– så väljer barnfamiljer

Miljövänliga lösningar

– människan i centrum

Logistiknätet

– Sveriges bästa lägen

Annelie Nordström

– vi är trötta på alla löften

Outsourcingprojekt

Infrastrukturinvesteringar

Kompetensutveckling

– så lyckas man

– debatt om praktisk relevans

– framtida behov

Bästa läget!

. . .

Handel

Kontor

Bostäder

Byggklar tomt i centrum vid pendelstation närmast Arlanda

www.knivsta.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

2

ledare

Samarbete skapar möjligheter – inte minst i kristid Under hösten har vi kunnat följa varselökningarna och utflyttning av produktion. Volvo i Säffle, Holmens i Hallstavik och Stiga i Tranås är några exempel på företag som gjort kraftiga förändringar i produktionen. För befolkningen, företagen och den politiska ledningen i dessa kommuner innebär det stora utmaningar.

Jan Oldebring, ordförande Arena för Tillväxt, etableringsdirektör, ICA Sverige AB

På många håll i landet kommer det att bli en prövning av de lokala och regionala aktörernas förmåga att samverka för att hitta konstruktiva lösningar. Erfarenheterna från orter som drabbats av liknande händelser är att krisen kan vändas till en kraft som kan mobilisera människor att tänka i nya banor och se nya lösningar och möjligheter. Men det kräver samarbetsanda, uthållighet och tydlig rollfördelning. stora framtidsutmaningarna för hela samhället är att kunna lösa försörjningen av arbetskraft med rätt kompetens. Denna fråga står inte högst upp på dagordningen nu, men kommer vi inte att kunna lösa detta på ett bra sätt är risken stor att det blir löneglidning och företag förlägger verksamhet utanför landet.

Enligt Arbetsförmedlingen kommer det i endast 28 av landets 290 kommuner vara fler som träder in på arbetsmarknaden än vad som lämnar den fram till 2025. Risken är nu att allt fokus blir på hur vi konjunkturellt ska hantera den höga arbetslösheten, och att vi missar den strukturella demografiska förändringen. Här krävs bland annat ett välfungerande utbildningssystem på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå för unga.

Det är inte acceptabelt att nästan en av fyra unga lämnar gymnasiet utan fullständiga betyg.

Kopplingen mellan utbildning

En av de

och arbetsmarknad behöver stärkas för att ge ungdomar möjlighet till det första så viktiga fotfästet på arbetsmarknaden och som kan underlätta för arbetsmarknaden att få tag på rätt kompetens. Arena för Tillväxt vill här uppmana: Arbetsmarknaden att engagera er så att ni lokalt blir en naturlig del i skolans arbete för att rusta eleverna inför inträdet på arbetsmarknaden.

» Kopplingen

mellan utbildning och arbetsmarknad behöver stärkas.

att öppna er och bjuda in företrädare för den lokala arbetsmarknaden så att broar byggs mellan skola och arbetsmarknad. Skolan kan på sikt ses som en integrerad del av arbetsmarknaden där kompetensen står i fokus, det vill säga förmågan att utföra uppgifter genom att tillämpa kunskaper och färdigheter.

Skolan

de som etablerat sig på arbetsmarknaden men blivit av med arbetet behöver kraftfulla utbildningsinsatser sättas in. Det vore på sin plats med en mer nyanserad Men också för

läs mer om...

diskussion om hur arbetskrafts- och kompetensförsörjningen kan lösas genom arbetskraftsinvandring.

Detta är grundtanken bakom Arena för tillväxt (ett samarbete mellan Swedbank, ICA och Sveriges Kommuner och Landsting); att knyta samman företrädare från privat och offentlig sektor för att gemensamt utforma strategier för hur man i kommunerna ska vara konkurrenskraftiga och attraktiva.

För att premiera tillväxt- och utvecklingsarbete bland landets kommuner delar Arena för Tillväxt och Sweco Eurofutures ut utmärkelsen Årets Tillväxtkommun. För att bli Årets Tillväxtkommun krävs det resultat i form av sysselsättnings- och befolkningsutveckling och utveckling av skattekraften, men det krävs också att kommunen uppvisar ett gott politiskt ledarskap och god samarbetsförmåga med andra aktörer.

Tre avslutande

medskick från

Arena för tillväxt: • Främja samarbete och gemensam riktning; kommun-region-näringsliv-civilsamhälle (lokal mobilisering med omvärldsperspektiv) • Satsa på skolan och kopplingen skola-arbetsmarknad (fullständiga betyg, kompetensförsörjning) • Investera i kommunens och regionens attraktionskraft (boende, besökare, företagare)

08

10

04 Barnvänliga kommuner – viktiga faktorer 05 Outsourcing – lyckade projekt 06 Logistik – Sveriges bästa lägen 08 Infrastruktur – övergripande mål 10 Profilintervju Annelie Nordström 12 Framgångsrikt miljöarbete – miljöprofilområden 14 Näringslivsklimat – mjuka värden 16 Kompetensutveckling – långsiktiga behov 18 Krönika

framgångsrika kommuner

Detta är Smart Media

Projektledare: Veronika Tynnerman, veronika.tynnerman@smartmediapublishing.com Produktionsledare: Daniel Sivertsson, daniel.sivertsson@smartmediapublishing.com Affärsutvecklare: Marcus Carloni, marcus.carloni@smartmediapublishing.com Text: Moa Långbergs, Fredrik Dhejne, Jens Trulsson Omslagsbild: Fredrik Sandin Carlson Grafisk formgivning: Smart Media Publishing AB Layout och repro: Ivar Bigestans Distribution: Dagens industri, februari 2013 Tryck: BOLD/DNEX Tryckeri, Akalla, V-TAB, Landvetter, MittMediaPrint, Örnsköldsvik Smart Media Publishing Sverige AB, Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-660 84 39 · Email redaktion@smartmediapublishing.com · www.smartmediapublishing.com

Smart Media utvecklar, producerar och finansierar temabilagor som distribueras via välrenommerade dagstidningar. Varje temabilaga skapas av väl samman­satta redaktionsteam. Och den grafiska produktionen görs av kreativa formgivare med känsla för modern tidskriftsproduktion. Starkt ämnesfokus är vår grund­ läggande idé. Genom exponering i våra temabilagor når våra kunder den bärande ­tidningens hela spridningsområde och selekterar automatiskt ut den målgrupp som är i marknad för före­ tagets produkter och tjänster.

Allt är möjligt i Sunne

I rätt omgivning är allt möjligt – i Sunne|Värmland finns en entreprenörsanda som sprider sig och märks. Här råder Värmlands bästa företagsklimat enligt företagarna själva. Tre av Sunneföretagen toppar Almis tillväxtliga i Värmland.

Selma Spa+ i Sunne är framröstat som årets favorit-spa 2012, enligt en resekartläggning gjord av Resia. Ski Sunne, med nio nedfarter, ligger på topp-fem-favoritlistan för barnfamiljer som gillar skidåkning.

Till Sunne kommer mer än hälften av Värmlands alla konferensgäster.

Här finns drygt 1000 hotellbäddar.

Maria Erikssons skrädmjölsknäcke är ett innovativt bakhantverk på skrädmjöl som prisbelönats. Selma Lagerlöf, vår världsberömda författare,

Följ oss:

drev eget havrerosteri hemma på Mårbacka så traditionen med skrädmjölet är lång.

Västanå teater för vidare Selmas berättartradition i sin Berättarlada.

Dit hittar teaterpublik från hela landet för deras nyskapande uppsättningar. Över hela Sunnebygden byggs bredbandet ut. Vår minsta by, Ransbysäter, stoltserar idag med världens snabbaste bredband! Årets roligaste komiker, 2012, Kristoffer Appelquist, är Sunnebo.

– Här finns en kultur där folk gillar när det går bra för andra. Det tilltalar mig verkligen, säger Kristoffer.

Det finns en tydlig kreativ Sunneanda som smittar av sig. Välkommen att bli Välkommen till Sunne! Vi berättar gärna mer om vår entreprenörsanda där vi hjälper varandra framåt. Kontakta Anna Blomquist, tillväxtstrateg på Sunne en del av den! kommun, 076-128 45 50, anna.blomquist@sunne.se, www.sunne.se

tillvaxten.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

4

överblick

barnvänliga kommuner

» Många kommuner

har fortsatt det arbete som påbörjades inom projektet och driver det nu självständigt trots att det statliga stödet är slut.

Elsa Rudsby Strandberg

Viktiga faktorer vid val av boendekommun är bra barnomsorg och skolor, möjligheter till attraktivt boende och närhet till natur och service.

Viktiga faktorer hos barnfamiljer För barnfamiljer är vissa faktorer viktigare än andra vid valet av kommun. Trygga miljöer för barnen att växa upp i och möjlighet till fritidsaktiviteter är något som har visat sig betyda mycket. text Moa Långbergs

Att få barn är för de flesta en omvälvande period i livet. Gamla prioriteringar omvärderas, och kanske förändras även synen på boendet. Många väljer att flytta till sitt första hus, vissa flyttar ut från innerstaden som känns för stökig eller till och med byter kommun. Då spelar nya faktorer som barnomsorg, fritidsaktiviteter och trygghet plötsligt en betydligt större roll än vad de tidigare gjort vid valet av boendekommun.

Kommunens perspektiv

Ur ett ekonomiskt perspektiv ger fler barn inom en kommun högre kostnader samtidigt som det även ger högre

intäkter från skatter och det kommunala ­utjämningssystemet.

– För kommuner med en minskande befolkning är det viktigt att attrahera barnfamiljer då färre invånare annars måste bära de kommunala baskostnaderna för exempelvis politik, administration, infrastruktur och lokaler, säger Derk de Beer på Sveriges Kommuner och Landsting.

För att motverka den här trenden brukar man försöka jobba särskilt med områdena arbetsmarknad, näringsliv och attraktiva boendemiljöer berättar Derk de Beer.

På lång sikt är det givetvis viktigt att ha invånare av olika åldrar inom kommunen.

En mix av människor inom olika stadier i livet skapar en mer balanserad ekonomisk situation och garanterar också återväxten av framtida generationers bidragande invånare i kommunen.

»Att hus­

priserna inte är alltför höga är en faktor som självklart väger in.

arna förändras. När barnen börjar komma upp i åldrarna blir utbudet av fritidsaktiviteter allt viktigare i kommunen, och att man har möjlighet att självständigt ta sig runt så att inte föräldrarna behöver skjutsa barnen överallt. Skolbussar och andra offentliga transportmedel blir då allt viktigare så att familjen känner sig rörlig och förbunden med samhället runt omkring.

I ett projekt som startade 2010 där Statens folkhälsoinstitut samarbetar med Trafikverket och Boverket har barn själva fått vara med och tycka till om samhällsplaneringen i den ort där de bor. Det har visat sig att det i många städer finns områden som kan gå helt obemärkta förbi de vuxna, medan de för barnen är viktiga platser. Så införliva barnen i valet av bostadsort, det är mycket möjligt att de har input till situationen som är både oväntad och värdefull för er.

Betydelsefulla faktorer

Bra barnomsorg och skolor, möjligheter till attraktivt boende och närhet till natur och service kan spela stor vikt vid valet.

Att huspriserna inte är alltför höga är en faktor som självklart väger in. Beroende på hur gamla barnen är kan prioritering-

Nationell strategi till stöd för föräldrar

Något som många föräldrar missar är att det ute i kommunerna finns mycket stöd riktat till just föräldrar. Stödet gäller allt från skapandet av mötesplatser för diskus-

sioner föräldrar emellan till specialiststöd i mer komplicerade fall. Elsa Rudsby Strandberg på Statens folkhälsoinstitut har jobbat i flera regeringsuppdrag med syftet att främja barns och ungdomars psykiska och fysiska hälsa genom att alla föräldrar erbjuds möjlighet till stöd och hjälp i föräldraskapet. Projektkommunerna har fått medel att samarbeta med universiteten ute i landet för att utveckla olika former av stöd till föräldrar och sedan utvärdera resultatet.

– Det vi sett är att många kommuner har fortsatt det arbete som påbörjades inom projektet och driver det nu självständigt trots att det statliga stödet är slut.

Behovet av stöd till föräldrar har alltså visat sig vara betydelsefullt och hjälpen uppskattad ute i kommunerna, säger Elsa Rudsby Strandberg.

Smart fakta Att jobba aktivt med olika sorters föräldrastöd i kommunerna underlättar för alla föräldrar, inte bara de som upplever sig ha något problem.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

5

outsourcing

fo k us

Att lyckas med sin outsourcing Att outsourca delar av den kommunala verksamheten är en företeelse som ökat. Men för att lyckas krävs att man är medveten om fallgropar och har en tydlig vision av vad man är ute efter. text Moa Långbergs

Det finns många olika skäl till att man väljer att outsourca delar av den kommunala verksamheten. På senare år har politiska beslut och rationaliseringar ökat outsourcingen inom områden som tidigare traditionellt skötts av det offentliga. Oavsett hur mycket kommunen väljer att outsourca och vilka typer av tjänster det är så är det viktigt att skapa ett engagemang och en intern kunskap om den nya situationen som växer fram. Då får man bäst möjligheter att hantera outsourcingen på ett givande sätt för alla parter.

– För att outsourcingen ska vara framgångsrik behöver man vara klar över varför man väljer att genomföra den. Att kunna definiera och ställa relevanta krav är en av förutsättningarna och försök även att definiera vad som är god kvalitet i det aktuella fallet och hur det ska mätas, säger Lena Svensson på Sveriges Kommuner och Landsting, SKL. att outsourca är städning, bygg- och projektledning samt bemanning och vikarietjänster.

– Outsourcingens omfattning har ökat de senaste åren och nya branscher har tillkommit. Reception- och växeltjänster samt fastighetsskötsel är sådant som tidigare ofta sköttes av kommunen själv, säger Christer

Vanliga områden

Ekelund på ISS, ett internationellt serviceföretag med mycket verksamhet i de nordiska länderna.

Tydliga upphandlingar och krav

För att outsourcingen ska bli lyckad krävs att den redan i upphandlingsstadiet är noggrant genomtänkt och tydligt formulerad. Det är viktigt att kommunen besitter rätt kompetens så att man har möjlighet att definiera och ställa relevanta krav direkt i upphandlingen.

– Glöm inte bort att följa upp de krav som ni ställt i upphandlingen.

Resultaten i verksamheten måste kunna återkopplas till de som har beställt samt de som använder tjänsterna, säger Lena Svensson på SKL. på kommunen påverkar hur och varför man väljer att outsourca verksamhet finns i dag inga belägg för. Däremot påverkas synen på upphandlingar och hur man genomför dem av den erfarenhet man har sedan tidigare, politisk inriktning i kommunen och vilken

Att storleken

» Att kunna

definiera och ställa relevanta krav är en av förutsättningarna.

Lena Svensson

kompetens man har på plats internt eller har möjlighet att anställa.

– Min uppfattning är att stora kommuner många gånger är tydligare och mer professionella i sina kravställningar medan de mindre kommunerna gärna vill ha en lokal förankring med lokala inköp och företag, säger Christer Ekelund. påpekar att de stora kommunerna har en annan möjlighet att organisera sig samt rekrytera personal med olika bakgrund och kompetens, och skaffar sig därmed ett annat förhandlingsläge än vad de

Lena Svensson

» Outsourcingens omfattning har ökat de senaste åren och nya branscher har tillkommit.

Christer Ekelund

Lär dig upptäcka dolda hinder och ta rätt beslut vid offentlig upphandling

små har möjligheter till.

När man väljer att outsourca en verksamhet kräver det också att man internt går från en utförarorganisation till en beställarorganisation. Det kräver en annan typ av styrning och uppföljning än vad man tidigare haft och även att informationen om den nya organisationen sprids till de kunder som berörs ute i kommunen.

– Om man missar att informera berörda kunder och dessa upplever att servicen förändrats kan det bli klagomål trots att man kanske egentligen följer avtalet, säger Christer Ekelund.

Singeltjänstupphandlingar vanliga

I Sverige är det vanligt att varje enskild tjänst upphandlas var för sig i så kallade singeltjänstupphandlingar.

Alternativet till det är att baka ihop ett paket av tjänster i en och samma upphandling, vilket är en vanligare modell på många utländska marknader. Konceptet beskrivs ibland som Facility Management. Båda modellerna har givetvis sina för- och nackdelar, och i slutändan beror det kanske mycket på den interna organisationen och kompetenser gällande vad man väljer att satsa på. För upphandlingar av flera tjänster samtidigt är det viktigt att man har kontroll på de olika delområdena och även kan vara tydlig i kraven gentemot de tilltänkta företagen.

Smart fakta Facility Management innebär att man samordnar olika tjänster och har en enskild ledning för dessa områden. Fördelen är en utökad flexibilitet för beställarorganisationen.

Mobilitet och molntjänster skapar nya riskbilder It-system som läggs i molnet och görs åtkomliga via rörliga plattformar (mobiler, surfplattor) och outsourcing av it-drift är två exempel på trender som i dag påverkar nästan alla samhällsaktörer, konstaterar Myndigheten för samhällsskydd och beredskap, MSB, i en ny rapport: ”Trendrapport – samhällets informationssäkerhet 2012”.

– När verksamheter förändras påverkas även riskerna. De itmiljöer vi ser i dag präglas bland annat av koncentration till allt större datahallar, höggradig mobilitet bland användarna och utbredd användning av sociala medier. Det här leder förstås också till nya sårbarheter, bland annat ur ett driftsäkerhetsperspektiv och med avseende på skyddet av den personliga integriteten. Dessutom är risken för omfattande dataförluster inte långt borta. I många fall finns den information som hanteras i våra it-system inte ens tillgänglig på papper längre, säger Richard Oehme, chef för enheten för samhällets informationssäkerhet vid MSB. Nya sårbarheter börjar också visa sig i de tekniska system vi är omgivna av, exempelvis i kraftverk eller trafiksignalsystem. Tidigare utgjorde dessa isolerade öar, men i dag börjar alltfler sådana system kopplas ihop med varandra och med andra system som i sin tur är kopplade till internet.

Fördjupa dina kunskaper och synliggör de olika stegen i upphandlingsprocessen som leder till världsklassade inköp och bli en internationellt Certifierad Upphandlare.

Silf ger dig insikten och verktygen som effektiviserar processen ur ett affärsmässigt perspektiv. Utbildningen vänder sig till dig som är beställare eller leverantör i offentliga upphandlingar.

Silf är norra Europas ledande utbildningsföretag inom inköp, logistik, förhandling och juridik. Gå en enstaka kurs eller en hel utbildning.

Läs mer på www.silf.se eller ring på 08-752 16 80 Utbildningen följer IFPSM:s internationella riktlinjer och standards. Silf har omsatt kunskap till lönsamhet sedan 1956.

Väx med oss!

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

6

FOKUS

LO GISTIKLÄGE

» Generellt gäller

att Sveriges kommuner anser att infrastruktur är oerhört angeläget och intresset för frågor kring detta är jättestort.

Gunilla Glasare

Stor-Göteborg har Sveriges bästa logistikläge med Nordens största hamn, en i övrigt god infrastruktur och många logistikföretag.

Viktiga logistiklägen Rankingen Sveriges bästa logistiklägen är en sammanvägning av faktorer som infrastruktur, logistiketableringar, demografiskt läge och logistikanknutna utbildningar. I tidningen Intelligent logistiks årliga ranking fortsätter StorGöteborg att toppa listan. text Fredrik Dhejne

Stor-Göteborgs förstaplats grundas på tillgången till Nordens största hamn och en i övrigt god infrastruktur, många logistikföretag, spetsutbildningar och forskning inom logistik vid Chalmers och Handelshögskolan.

Norra delen av Stockholmsområdet med Arlandaregionen kommer på femte plats. Brister i framkomligheten hämmar Storstockholm som logistikläge.

Södra delen av länet kommer

först på tionde plats men väntas få ett betydligt bättre logistiskläge när flera stora infrastrukturprojekt bli klara.

Södra Storstockholm har fördelar med stort befolkningsunderlag och god infrastruktur. När Norviks containerhamn i Nynäshamn står färdig samt Citytunneln för pendeltågen och Förbifart Stockholm, växer södra länshalvans betydelse som logistikläge och även övriga attraktionskraft. sjua på listan med ny utbyggd kombiterminal och landets största inlandshamn med containerhantering.

– Västerås är en stark aktör sedan vi fått en del saker på plats. De sista två åren har vi satsat mer medvetet på att bli ett center för alla godstransportslag, säger stadens näringslivsdirektör Conny Petrén.

I samband med Aseas uppgång i ABB förstärkte ett antal företag med starka internationella varumärken sin närvaro i Västerås.

– Det jobbar fler i de här företagen tillsammans än i gamla Asea,

med tyngdpunkten på högteknologi snarare än volymproduktion. Vi har Automation Center, Robotdalen, kraft och energi, tågteknikkluster med mera. Dessutom har Ica sitt centrallager här som ska vidareutvecklas.

Ett truckstopp är under uppbyggnad med service och säkerhet för långtradare och deras förare. Fler satsningar på hamnen kommer att genomföras och samarbetet med kombiterminalen, säger Conny Petrén.

Västerås/Köping är

miljöprövningen för hamnen Norvik i Nynäshamn närmar sig nu slutet och kommunens planeringschef Bertil Lindberg hoppas på byggstart i slutet av 2013.

– Själva hamnen ger inte så många arbetstillfällen. Men i anslutning till hamnen kommer NCC att bygga en logistik- och företagspark.

Det är där vi räknar med att jobben kommer, säger han.

Den komplicerade

är Förbifart Stockholm och utbyggnaden av Södertörnsleden genom Haninge

För Nynäshamn

och Huddinge ner mot E4:an mycket viktiga.

– Trillar de här bitarna på plats plus dubbelspår på Nynäsbanan hela sträckan från Stockholm, blir vi mycket mer intressanta både som bostadsort och för företagsetableringar, betonar Bertil Lindberg.

– Generellt gäller att Sveriges kommuner anser att infrastruktur är oerhört angeläget och intresset för frågor kring detta är jättestort, säger Gunilla Glasare, chef för avdelningen för tillväxt och samhällsbyggnad vid Sveriges kommuner och landsting.

– Vi har också under senare år haft en intensiv diskussion om medfinansiering och om hur statens pengar till vägar och järnvägar ska användas. Kommuner och landsting är i dag mycket mer engagerade i statens infrastruktursatsningar än tidigare och det finns en motvillig vilja att vara med och betala även om det egentligen är statens ansvar när det gäller de statliga väg- och järnvägsnäten, säger hon.

Tullager sparar pengar För företag som både säljer till länder inom och utanför EU kan det finnas stora vinster med att använda en smart lösning för tullager. Normalt måste man nämligen tulla varor vid gränsen och betala tull och moms i samband med inleverans till sitt eget lager.

– Problemet med detta är att man binder kapital i sitt lager, vilket påverkar likviditeten negativt, säger Mikael Olsén på DAMCO. För att undvika detta finns det i dag tjänster där kunden kan lägga godset på tullager, i sitt eget befintliga fysiska lager, och utnyttja tjänsteleverantörens tillstånd hos Tullverket.

– Finessen med detta är att godset kan ligga oförtullat på kundens befintliga lager. Såväl moms som tullavgifter betalas först när varorna lämnar lagret.

Det vill säga man slipper även binda pengar i form av moms på osålda varor.

Om tjänsteleverantören har TQN-tillstånd kan denne anmäla godset för förtullning samtidigt som det lämnar lagret.

– Den stora fördelen med denna lösning – som sköts automatiskt inifrån affärssystemet – är att den som säljer godset endast behöver förtulla de varor som levereras ut från lagret. All pappersexercis sköts av tjänsteleverantören, avslutar Mikael Olsén.

Läge för logistik Sveriges mest växande handel sker österut och kommer att göra så i många år framöver. Karlshamn är idag den ledande hamnen för ro-ro godshanteringen från Sverige mot Baltikum och vidare österut.

Blekinge utvecklar smart och miljöinriktad kompetens inom transport och logistik samt erbjuder stora etableringsmöjligheter i anslutning till hamn, järnväg, väg, flyg och industri. Vill du veta mer?

Kontakta Anders Wiberg, Karlshamns Hamn, 0454-30 50 00.

Stockholm Göteborg Olofström Ronneby

Köpenhamn

KARLSHAMN

Ryssland

Asien

Denna långsiktiga satsning sker i samarbete med: Karlshamns kommun, Olofströms kommun, Ronneby kommun samt Karlshamns Hamn AB.

Svarta havet

www.vti.se

Ett nytt transportnav växer fram i Sundsvall Sundsvall Logistikpark är en satsning på tillväxt och miljö. Vi bygger ut Sundsvalls Hamn med en containerhamn, kombiterminal i hamnen och ytor för etablering av logistikverksamhet.

Redan idag finns järnvägsanslutning till Sundsvalls Hamn, som är en av Sveriges största skogsindustrihamnar. Dessutom går regelbundna sjötransporter till Rotterdam, Lübeck och London.

I Sundsvall Logistikpark har vi berett plats och möjlighet för lagring av ”flytande naturgas” (LNG), ett reservbränsle till biogas. LNG-terminalen får en strategisk plats då den blir knuten till tre transportslag; fartyg, tåg och lastbil.

Etableringsytor i direkt anslutning till dessa tre transportslag och nära till flyget, skapar nya spännande affärsmöjligheter. Dessutom ligger Sveriges näst största handelsområde, Birsta, och Sundsvalls stenstad med Norrlands största citygalleria, ett stenkast från logistikparken.

Vill du vara med? Välkommen att kontakta oss! www.sundsvalllogistikpark.se

Statens väg- och transportforskningsinstitut VTI är ett oberoende och internationellt framstående forskningsinstitut inom transportsektorn. Huvuduppgiften är att bedriva forskning och utveckling kring infrastruktur, trafik och transporter.

Verksamheten omfattar samtliga transportslag.

VTI utför forskning på uppdrag i en tvärvetenskaplig organisation.

Institutet arbetar också med utredning och rådgivning och utför olika typer av tjänster inom mätning och provning. På institutet finns flera tekniskt avancerade forskningsutrustningar och körsimulatorer i världsklass. Dessutom finns ett laboratorium för vägmaterial och ett krocksäkerhetslaboratorium.

VTI har omkring 200 medarbetare och huvudkontoret finns i Linköping. VTI har även kontor i Stockholm, Göteborg och Borlänge.

www.sundsvalllogistikpark.se

www.sundsvallshamn.se

MÄSSA OCH KONFERENS

VÅR MÖTESPLATS – DIN MÖJLIGHET! SVENSKA MÄSSAN, GÖTEBORG 29–30 MAJ 2013 På Nordens största renodlade logistikmässa med konferens möts hela branschen och skapar de rätta kontakterna – alla viktiga aktörer finns på plats som utställare eller besökare!

Läs mer på www.logistik.to

OFFICIELL PARTNER

OFFICIELL MEDIAPARTNER

MEDIAPARTNER

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

8

aktuellt

infrastruktur

Citybanan räknas som ett miljöprojekt och därför ser man till att dämpa buller, använda syntetisk diesel och återanvända alla utsprängda bergsmassor.

Infrastruktur – förverkligar samhället Hur, var och när man ska bygga råder det alltid delade meningar om men när spadtaget faktiskt tagits räknar man med bra avkastning. I Sverige pågår just nu ett flertal stora infrastrukturprojekt som ska hjälpa oss att rulla in framtiden. text JENS TRULSSON

Infrastruktur är ett begrepp som har en väldigt pampig innebörd och som egentligen innefattar den mesta formen av kommunikation mellan människor, vare sig det gäller båt, bil, avlopp eller tele. När satsningar görs kostar de ofta därefter, ofta multum.

På de flesta ställen i Sverige byggs det för fulla muggar men trots det ligger infrastruktursatsningarna i Sverige på en rekordlåg nivå jämfört med hur det såg ut för 40 år sedan.

Då låg investeringsnivån i snitt på 5,4 procent av BNP under 1970-talet, enligt en artikel i Svenska Dagbladet Näringsliv. Under 2000-talet kom nivån ner på 2,9 procent.

Martin Flodén, professor i nationalekonomi vid Stockholms universitet och ledamot i SNS Konjunkturråd, sade i samma artikel i Svenska Dagbladet Näringsliv att regeringen helt enkelt har ”för svaga incitament för att göra de långsiktiga satsningarna”. professor i transportekonomi vid VTI, skrev i en debattartikel i Göteborgsposten september 2012 att många infrastruktursatsningar är samhällsekonomiskt olönsamma. Till exempel framhåller han Västlänken i Göteborg som en satsning som främst kommit till för att politikerna ska kunna plocka poäng. Enligt Jan-Eric Nilsson tillbringar Trafikverket mycket tid med att ”identifiera projekt som ger stor

Jan-Eric Nilsson,

spår där pendeltågstrafiken alltid prioriteras. När Citybanan, som är ett renodlat pendeltågsspår, öppnas beräknas tågtrafikens kapacitet på spåren genom Stockholm kunna fördubblas.

Citybanan räknas som ett miljöprojekt och därför ser man till att dämpa buller, använda syntetisk diesel och återanvända alla utsprängda bergsmassor. Den sex kilometer långa tunneln går under Stockholm från norr till söder och får nya pendeltågsstationer vid Odenplan och T-centralen.

»De övergripande

eko­logiska målen är en klimat­anpassad och fossilbränslefri stadsdel 2030.­

valt att poängtera att snittet för satsningar på väg och järnväg har ökat under de senaste åren där järnvägar har fått betydligt mycket mer pengar att röra sig med än vägar. Gällande investeringarna på infrastruktur skriver regeringen: ”De offentliga investeringarna i Sverige är inte låga jämfört med andra jämförbara länder. Även om investeringsvolymen nu är betydligt lägre än runt 1970 ligger Sverige väl till i förhållande till övriga nordiska länder och även jämfört med exempelvis USA och euroområdet. Sverige har dock tappat kontinuerligt i ranking i förhållande till andra OECD-länder sett till investeringarnas genomsnittliga nivå de senaste tre årtiondena”.

Därför meddelade också regeringen i somras att man kommer att investera ännu mer i infrastruktur framöver. Men Martin Flodén säger till Svenska Dagbladet Näringsliv att ”det återstår att se om man kommer göra det i praktiken”.

Regeringen har

nytta i förhållandena till byggkostnaderna” men att politikerna i ”slutet av planeringsprocessen” beslutar om projekt som inte är ”samhällsekonomiskt motiverade”.

Men det finns så klart infrastrukturprojekt som är både motiverade och kommer ge lönsamhet i framtiden. Då får man tänka på att det både rör sig om ekonomisk som social lönsamhet. I en stad som Stockholm där bostadsbristen anses vara akut välkomnas varje ny byggnation med öppna armar, utom möjligtvis av dem som bor precis bredvid byggarbetsplatsen.

Redan år 2024 beräknas Stockholm vara en miljonstad och i Norra Djurgårdsstaden i Stockholm planeras 12 000 nya bostäder och 35 000 arbetsplatser. Enligt Stockholms stad sker utvecklingen till stor del på områden som tidigare använts för gasproduktion och andra industriverksamheter.

av Norra Djurgårdsstaden tar även Stockholm ett stort miljökliv eftersom området ska vara miljöprofilerat och de övergripande ekologiska målen är en

Med byggandet

klimatanpassad och fossilbränslefri stadsdel 2030. Utsläppen per person ska understiga 1,5 ton till år 2020.

Som en del i Norra Djurgårdsstaden bygger man även Norra länken som ska lösa flera trafikproblem genom att leda trafiken i tunnlar och på så vis avlasta stadsmiljön. Norra länken är ett av Sveriges största byggnadsprojekt och blir totalt fem kilometer lång. Huvuddelen av länken kommer att gå i tunnlar och enligt Stockholms stad innebär den en ”ökad säkerhet och en bättre miljö för boende, gående och cyklister i området”. Dessutom leder man bort trafik som gör att man bättre kan utnyttja området kring Roslagstull för att exploatera för nya bostäder. En hel kilometer av nuvarande E4 kommer att täckas över för att ge plats åt bostäder i en helt ny stadsdel mellan Solna och Stockholm vid namn Hagastaden.

Björn Hasselgren är transportforskare vid KTH och tidigare chef för Banverket. I en artikel i Svenska Dagbladet Näringsliv sade han att det finns ”två sidor inom forskningen kring infrastrukturinvesteringar” där den ena tycker man ska fortsätta med anslagsfinansiering (som vi har

i dag). Den andra, mer EU-vänliga sidan är ”intäkter från betalande kunder och investeringar”. Men det gäller att vara försiktig så man inte satsar skattebetalarnas pengar för privata intressen. Som exempel använder han Arlandabanan som var dyr att bygga och det privata bolaget som driver linjen tjänar grova pengar. man pengar på att muddra Holmuddsrännan i hamnen till tio meters fritt djup för att kunna ta emot ännu större fartyg samt att anlägga en produktkaj för flytande bulk. Hamnen anses vara av riksintresse för svensk sjöfart och viktig för export och import på ostkusten och är faktiskt Sveriges tredje största containerhamn. Mycket trä och stål lämnar Gävle hamn och kaffe och olja kommer in denna vägen. 500 miljoner kronor satsas och man beräknar få 400 000 nya kvadratmetrar att bygga på i hamnområdet. Det är muddermassorna som blandas med flygaska och cement som bildar de nya ytorna. Åter i Stockholm är det dags att klara av Citybanan som ska avlasta flaskhalsen i tågtrafiken – som är Centralbron som begränsas av två

I Gävle satsar

Smart fakta Trafikverket ska förenkla för resenärer, trafikanter och operatörer, stödja utvecklingen i Sveriges regioner och samtidigt ge mer för varje satsad skattekrona. Målet är ett tillgängligt och säkert transportsystem som tar hänsyn till miljö och hälsa.

Laholm – alltid rätt läge!

OSLO

Det är inte storleken på kommun som avgör hur bra företagsklimatet är.

Det är samarbetet, atmosfären och möjligheterna. Läget, kort och gott.

STOCKHOLM

Rätt läge - E6 går rakt igenom Laholms kommun och Halland i sydlig/

nordlig riktning, E4 passerar endast fyra mil österut. Du har två flygplatser inom 20-25 minuters räckhåll (Ängelholm och Halmstad), och självklart kan du använda dig av järnvägen. Vi finns i ett expansivt område, nära kontinenten.

GÖTEBORG

Gott läge - Det finns en mängd intressanta och attraktiva företag i Laholm som tillsammans skapar ett gott och positivt företagsklimat; ett av Sveriges bästa, enligt Svenskt Näringsliv. De här förutsättningarna gör Laholm till en naturlig etableringsort för mindre och medelstora företag.

LAHOLM KÖPENHAMN

Laholm är -

ett perfekt område för dig som vill etablera ditt företag i ett läge där det finns goda förutsättningar att utvecklas och växa. Den långa traditionen av företagande har präglat det politiska klimatet att vara gynnsamt för utvecklande av företag och affärsidéer.

MALMÖ

Vi hälsar dig varmt välkommen till Laholm – en av Sveriges mest spännande företagarkommuner BERLIN

Vill du veta mer om läget. Kontakta Laholms kommun tfn 0430-150 00

www.laholm.se/lagelaholm

Det moderna Tyresö växer fram!

En levande stadsdel med bostadskvarter, gröna innergårdar, affärer, företag och ett sprudlande kulturliv. Så är det tänkt att Tyresö centrum ska utvecklas de närmaste åren.

TyrESö vIEw

TyrESö pArk

n Behovet av nya bostäder är stort i Tyresö. Vi är rädda om vår gröna karaktär med närhet till skog, sjöar och hav, och vill därför förtäta i redan befintliga bostadsområden.

I Tyresö centrum finns planer på att bygga stadsliknande kvarter med en spännande, modern arkitektur. Här får de boende tillgång till all tänkbar service och bra kommunikationer. Och ändå så nära skärgården och vår fantastiska natur. Parkeringarna ska ner under jord för att ge plats till gröna innergårdar och lokalgator för att förstärka småstadskänslan.

Hit ska också Tyresöborna och andra kunna komma för att träna, shoppa, leka, gå på bio, ta en fika och träffa vänner.

kv. järNET SkogShöjDEN

Ett höghus och en stadspark håller redan nu på att uppföras.

Sedan kommer Tyresös nya centrum att utvecklas etappvis med klimatsmarta bostäder i varierade upplåtelseformer.

Nyfiken på nya Tyresö? tyreso.se/nyabostader

STADS- och lEkpArk

Antal nya bostäder i Tyresö centrum (byggår inom parentes) Kv Järnet: Siklöjevägen 2: Tyresö View: Skogshöjden: Njupkärrsvägen: Hasselbacken:

200 (2012-2015) 70 (2012-2013) 120 (2012-2014) 200 (2013-2017) 40 (2014-2016) 200 (2014-2018)

Dalgränd: Bäverbäcken: Kv Järnet 7: Siklöjevägen 3: Övriga centrum: Övriga Tyresö:

150 (2015-2017) 200 (2015-2017) 100 (2016-2018) 50 (2016-2018) 350 (2014-2021) cirka 1000 inom 8 år

I Tyresö, bara 20 minuter från centrala Stockholm, pågår många nya, spännande bostadsprojekt i centrumnära lägen. Den nya stadsparken kommer att bli en oas och samlingsplats för Tyresöbor och besökare.

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

10

P ROFILINTERVJ U

Vårdföretagens vinster är inte problemet – utan resursbristen Det har varit alldeles för mycket fokus på frågan om vård­ företagens vinster och alldeles för lite på politikernas ansvars­ tagande. Det säger Annelie Nordström, ordförande för fackförbundet Kommunal. text Fredrik Dhejne foto Fredrik Sandin Carlson

Kommunal är Sveriges största fackförbund med över 500 000 medlemmar. De flesta jobbar i kommuner och landsting, men andelen i privata företag ökar. Ordförande sedan 2010 är Annelie Nordström.

Lågkonjunkturen försämrar nu kommunernas ekonomi och Annelie Nordström menar att regeringen för länge sedan borde ha ökat stödet till kommunerna. Samtidigt vill många av Kommunals medlemmar jobba heltid, förbundet kräver lagstiftning nu.

– Vi är trötta på alla löften, det blir inga förändringar. Därför bör vi lagstifta och vi kan börja i de skattefinansierade sektorerna, till exempel i äldreomsorgen. Där bör normen vara heltid. De som vill jobba deltid ska kunna återgå till heltid när de själva vill. Många säger att vi måste ha deltider. Jag har sett många goda exempel där arbetsorganisationen ändrats så att man kommit åt detta. Men det finns så många traditioner inom omsorgen. Kommunerna behöver tänka om och tänka nytt. Vi åstadkommer mycket högre kontinuitet och bättre kvalitet med fler heltidsanställda.

Organisationsformen – privat eller offentligt – är inte det viktiga.

– Medlemmarna har det lika tungt oavsett om arbetsgivaren är privat eller kommunal. Det är

lika dåligt ledarskap och lika glest bemannat. Huvudbekymret är inte vinster utan att det fattas tid och resurser i äldreomsorgen. Det har varit alldeles för mycket fokus på vinstfrågan och alldeles för lite på politikernas ansvarstagande.

» Vi ska inte ha

sämre demensvård när det är lågkonjunktur.

Det här handlar väl om upphandlingarna?

– Ja, men vad är kvalitet? I äldreomsorgen är det framför allt tid, det vill säga resurser. Den viktigaste kvalitetsparametern är kompetens och bemanning. Vi behöver mer utveckling av upphandling av tjänster men vi ska inte ha alltför höga förväntningar på att det går att göra väldigt bra upphandlingsunderlag.

Dessa måste kompletteras med erfarenhet och med dialog och fler mjukfaktorer. Det är ju i mötet mellan personalen och de vårdbehövande som kvaliteten uppstår. Därför måste vi uppvärdera dem som arbetar i den

här branschen och se vilka kvalitetskrav vi ska ställa på medarbetarna, och det är inga lätta saker. Vi behöver säkert mer systematik, men vi ska ha lagom stora förväntningar på kvalitetssystem.

Hur får vi ordning på dåligt fungerande skolor och vårdinrättningar?

– Det finns inte en ratt att vrida på utan flera olika. Vi borde uppvärdera den lokala politiken och lägga ansvaret på politikerna. Sedan måste vi medborgare engagera oss i hur våra skattepengar används. Dessutom borde medierna ställa regeringen till ansvar för det moras som uppstått sedan vi fått in så många olika aktörer.

Om alla kommuner gjorde som de som fungerar bäst, benchmarking, skulle vi kunna spara mycket stora belopp, kommentar?

– Det finns en del system för kvalitetsindikatorer. Men SKL upptäckte för några år sedan att vi visste allting om kvaliteten och kostnaden för våra gräsytor, men vi hade ingen aning om hur vi använder pengarna i äldreomsorgen. Det är klart att vi behöver utveckla benchmarking när det gäller detta. Men i välfärdstjänsterna är det inte låga kostnader som är målet utan en bra verksamhet. Det handlar mer om att utveckla hur vi

Kommunal vill nu ha lagstiftning om heltider i främst den skattefinansierade med fler heltidsanställda, betonar Annelie Nordström.

Vi kallar det kundskap.

En av anledningarna till att PEAK har gått från noll till närmare 250 anställda på fem år är att vi lägger tid på att lära känna våra kunder. Genom att verkligen sätta oss in i deras verksamhet och behov, kan vi sedan handplocka konsulter med exakt rätt kvalifikationer för varje uppdrag. Vi kallar denna kunskap för Kundskap och det är det som ger dig som kund en ovanligt smart, smidig och kostnadseffektiv bemanningslösning.

PEAK – Better is always possible

Stockholm | Göteborg | Malmö www.peak-bemanning.se

PEAK_DI_Kommuner.indd 2

2013-01-18 15.43

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

11

pro filint erv ju 2 frågor...

» Medfinansiering innebär att man går

före i kön och det drabbar främst de mindre kommunerna.

ska göra detta.

Annelie Nordström framhåller att vi måste säkerställa att välfärdstjänsterna kan fungera tillräckligt bra.

Därför behöver vi se över finansieringen, bland annat det kommunala utjämningssystemet och statens roll.

– Staten behöver ta mer ansvar för att dämpa konjunktursvängningarna.

Vi ska inte ha sämre demensvård när det är lågkonjunktur.

Vårdkvaliteten påverkas också av personalens kompetens och vidareutbildning?

– Det är en väldigt viktig fråga på många olika plan. Tyvärr väljer för få utbildningar inriktade mot välfärdsjobben, därav den stora bristen på utbildad arbetskraft inom sektorn.

Kommunerna behöver också fundera på hur de tar tillvara på sina medarbetare och kompetensutvecklar dem.

Vi behöver också större rörlighet.

Det är inte säkert att man ska jobba hela arbetslivet i omsorgssektorn, det kan vara bra att växla spår eftersom det är ett så tungt arbete. Därför är jag mycket kritisk till att man dragit ned anslagen till den kommunala vuxenutbildningen så starkt.

äldrevården. Vi åstadkommer mycket högre kontinuitet och bättre kvalitet

Många kommuner satsar på stöd till näringslivet, sport- och turistanläggningar med mera, borde de inte koncentrera sig på sin kärnverksamhet först?

– Det ligger en del sanning i denna kritik. Jag uppfattar ändå att kommunalpolitikerna har goda avsikter när de satsar för att få fram fler jobb och nya företagsetableringar.

Här kan man också fråga sig vad staten kan göra. Staten har verkligen

taggat ned när det gäller närings- och arbetsmarknadspolitik. Men de högst prioriterade verksamheterna måste vara de som lagen stadgar och då är det vård, skola och omsorg.

Hur ser du på kommunal medfinansiering för infrastrukturen?

– Jag tycker att staten släppt sitt ansvar. Medfinansiering innebär att man går före i kön och det drabbar främst de mindre kommunerna.

Dessutom prioriteras inte de satsningar som bäst behövs utan de som får bäst finansiering. Är det bra med kommunala bolag och interndebiteringar. Blir det inte bara en rundgång med pengar?

– Den tilltagande bolagiseringen är en anpassning till lagstiftningen.

Då får vi nog ändra lagarna om vi vill gå ifrån bolagiseringar. Men jag tycker att skattepengar ska användas med full öppenhet. Mer raka rör!

Smart fakta • Född och uppvuxen i Halmstad, har även varit bosatt i ­Vilhelmina och Borlänge.

• Har tidigare jobbat som barnskötare, ombudsman, ­personalchef och enhetschef samt haft politiska uppdrag.

• Är sambo med Börje och har sonen Jens.

• Bor nu i hyreslägenhet i Stockholm.

• På fritiden vilar hon och leker med tygbitar.

Två frågor till Carl Helgesson, tillväxtstrateg.

Varför är Värnamo så bra på tillväxt?

– Därför att vi sedan några år tillbaka satsar oerhört offensivt på tillväxt, säger tillväxtstrateg Carl Helgesson.

För två sedan bestämde sig Värnamos politiker att kommunen ska tillhöra gruppen av växande kommuner.

– Vi ska jobba för att få hit fler invånare, företag och öka skattekraften.

Värnamo satsar nu offensivt och strategiskt med nio insatsområden (till exempel etableringar, attraktivitet och tolerans) där strategin är kopplad till konkreta tillväxtmål.

– Vi har många tillverkande företag men vi bedömer att industrins sysselsättning på sikt minskar. Samtidigt blir företagen mer avancerade och kräver mer kompetent personal. Vi vill därför locka hit fler högre utbildade personer till företagen och samtidigt attrahera den kreativa klassen för att skapa nya näringar.

En konkret del av tillväxtsatsningen är renoveringen av den gamla gummifabriken.

– Där ska vi etablera ett center för näringsliv, kunskap och kultur. Här kommer vi att ha campus, företag och kulturinstitutioner. Vi tror starkt på en samverkan mellan företag, högskolan och kulturen för att utveckla nya tjänster och företag.

Vad skiljer er från andra kommuner i länet?

– Att vi satsar så strategiskt och tydligt på tillväxtfrågorna.

Vi angriper tillväxtutmaningarna från flera perspektiv, betonar Carl Helgesson.

ANNONS

Upplands-Bro – en lysande företagskommun I Upplands-Bro kommun satsar man stort på företagarna. Något som också bidrar till att ungdomar får in en fot på arbetsmarknaden.

– Det viktigaste för oss när vi lägger upp vår politik är att lyssna på företagarna och ta till oss deras åsikter, säger Irène Seth, kommunstyrelsens ordförande (M).

Företagarna har fått en kanal in i kommunen genom att man för två år sedan tillsatte en näringslivschef, Mathias Forsberg.

– Vi har gjort konkreta förbättringar, startat ett näringslivsråd och aktiverat många mötesplatser där företagare, politiker och tjänstemän kan träffas och få kontakt med rätt person på en gång, berättar han.

För ett år sedan startades också

ett kundcenter, där kommunens medborgare snabbt ska kunna få hjälp med sina ärenden. I kundcentret arbetar personer rekryterade direkt från förvaltningen, vilket gör att den som ringer möts av kunskap i första ledet.

– Vi månar också om miljön. Vår satsning på e-tjänster innebär inte bara en ökad tillgänglighet utan har också minskat vår pappersförbrukning, säger Christina Brofalk, biträdande kommunalråd (C).

Upplands-Bro kommun satsar på ännu fler företagare, framförallt kvinnor. Tack vare LOV, den nya lagen om valfrihet, öppnas nya dörrar till företagande eftersom kommunen kan lägga ut till exempel hemtjänst på privata entreprenörer.

Redan i skolorna lärs företagsamhet ut, i syfte att skapa en god självkänsla hos eleverna. De lär sig tidigt att tänka i entreprenöriella banor, kommer i

kontakt med företag och blir attraktiva på arbetsmarknaden. Varje år satsar Upplands-Bro kommun på feriejobb och praktikplatser vilket leder många ungdomar ut i arbetslivet. För att ytterligare underlätta samarbetet mellan skola och näringsliv planeras en digital mötesplats på nätet. Där ska företagare och skolor kunna annonsera om sommarjobb och praktikplatser.

Fokus på att skapa arbetstillfällen och den öppna relationen till ortens entreprenörer gör Upplands-Bro till en lysande kommun för företagsamheten.

www.upplands-bro.se | 08-581 690 00 | kommun@upplands-bro.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

12

miljö & hållbarhet Foto: Tengbom Arkitekter

ins piration

» Noggrann

sopsortering utgör grunden i att kunna hantera stora mängder avfall.

Christina Salmhofer

En viktig del i att minska sin miljöpåverkan är att kunna visualisera sin energiförbrukning, vilket kommer att vara möjligt för boende i Norra Djurgårsstaden.

Med människan i centrum Att satsa på miljövänliga lösningar redan i planerings- och byggstadiet av ett nytt bostadsområde underlättar långsiktigt framgångsrikt miljöarbete. text Moa Långbergs

I östra Stockholm växer den nya miljöstadsdelen Norra Djurgårdsstaden fram. Området ska, när det är helt färdigställt år 2030, innehålla 12 000 nya bostäder och 35 000 nya arbetsplatser. Inflyttning sker dock i etapper och redan i oktober i år kunde de första förväntansfulla bofasta flytta in i sina nya lägenheter. Vad som väntar dem är en stadsdel där grönområden prioriterats framför bilar, smarta energilösningar implementerats i husen och där en medvetenhet om hur varje val påverkar miljön sakta men säkert, kommer att växa fram hos alla som vistas regelbundet i området. miljöplaneringen har varit en viktig del av projektet då Stockholms stad beslutat att man vill satsa på att skapa ett antal olika så kallade miljöprofilområden.

Norra Djurgårdsstaden är ett av dessa områden och man har därför försökt skapa en miljöplan av absolut världsklass. Dedikerade fokusgrupper med specialister från olika delar av Stockholms stad har ansvarat för att ta fram kravställningar och att hela tiden hålla en internationell utblick för att dra lärdomar från andra projekt med miljöfokus runt om i världen. Målbilden är att hela tiden sträva efter att uppnå ekologisk, social och ekonomisk hållbarhet.

Den proaktiva

Transporter

Att minska det totala antalet transporter som görs till, från och inom ett område är en komplex uppgift och

involverar ett flertal olika intressenter.

Norra Djurgårdsstadens miljösamordnare Christina Salmhofer har jobbat i nära samarbete med alla inblandade parter. När det kommer till transporter har arbetet handlat mycket om att utforma möjligheter för de boende att undvika bilen som det primära transportmedlet så långt som möjligt. I stället kommer det att finnas minst 2,2 cykelparkeringsplatser per lägenhet i varje bostadshus.

Elbilar kommer att kunna laddas på ett flertal ställen i området och allmänna transportmedel kommer att vara väl utbyggda.

– Det har varit mycket viktigt för oss att minimera antalet bilar som rör sig i området och jag tror att det kommer att märkas väldigt tydligt för de som vistas där. Förutom att det kommer att minska bullerproblematiken så kommer det även att kännas som en säkrare miljö att vistas i. Prioriteringen ger också plats till många grönområden, där har vi varit tuffa och verkligen sett till att inte tumma på de här viktiga ytorna, säger Christina Salmhofer.

Avancerad avfallshantering

Att hantera allt det avfall som produceras av 12 000 hushåll och 35 000 arbetsplatser och låta det bidra till något positivt i stället för att bara försöka göra sig av med det är en utmaning. Närheten till Östersjön och dess problematik med övergödning gör att det blir viktigt att i så stor utsträckning som möjligt minska mängden näringsämnen som slutligen hamnar där.

– Noggrann sopsortering utgör grunden i att kunna hantera stora mängder avfall. Lägenheterna kommer att vara utrustade med hushållskvarnar och sopsug i tre olika delar, så att soporna sorteras redan från början. Utöver vinsterna som kommer av själva sorteringen så minskar användandet av sopsugen

även transportbehovet som uppkommer i samband med avfallshanteringen, säger Christina Salmhofer.

Energivinster med gröna hus

För att skapa ett levande område har projektet Norra Djurgårdsstaden satsat på en blandad bebyggelse. Tanken är att undvika renodlade områden med bara kontor eller bostadshus och i stället mixa så att stadsbilden i slutändan blir mer dynamisk och levande.

»Tanken är att

undvika renodlade områden med bara kontor eller bostadshus och i stället mixa.

Energieffektiva byggnader förbrukar mindre energi och alstrar även egen energi som kan lagras och användas under perioder då ingen energi produceras av husen.

– Byggherrarna har använt sig av solceller och solpaneler till husens energibehov. Man har också installerat snålspolande armatur och annan avancerad miljöteknik i lägenheterna som minskar energiåtgången, säger Christina Salmhofer.

En viktig del av projektet är att synliggöra den energi som boende och arbetande i området förbrukar i vardagen. Genom att man kan följa sin egen förbrukning av exempelvis vatten och el så blir det lättare att se var man kan spara och vilka saker som kanske drar lite extra energi.

– Hur man kommer att kunna

följa sin miljöpåverkan kommer att variera från hus till hus men gemensamt är att man på något sätt kommer att visualisera det hela. Det kan vara genom en app i telefonen eller kanske via en display i lägenheten, säger Christina Salmhofer.

Samverkan och återkoppling

– Att alla inblandade aktörer samverkar och för dialog är nyckeln till framgång. Självklart har man olika synvinklar och lösningar på problem och man kommer inte alltid överens, berättar Christina Salmhofer.

Hon berättar även att återkoppling i kravställandet är oerhört viktigt.

Att kontinuerligt följa upp och föra en dialog om huruvida de krav som stadens miljöplanerare ställer på byggherrar och andra intressenter är bra och fungerar eller inte, det är avgörande för om projektet blir lyckat på lång sikt. projektet Norra Djurgårdsstaden något som hela staden kan dra nytta av. Genom att dra lärdomar av de erfarenheter som man skaffar sig nu kan framtida byggprojekt bli ännu mer miljövänliga.

– Norra Djurgårdsstaden kommer att bli ett gott exempel på hur man kan kombinera lönsamhet och samtidigt uppnå bra miljöprestanda i ett stort komplext byggprojekt, säger Christina Salmhofer.

För Stockholm är

Smart fakta Norra Djurgårdsstaden är i dag ett av 18 globala projekt som samarbetar inom ramen för Clinton Climate Initiative, och ett av tre miljöprofilområden i Stockholm. De andra två är miljonprogramområdena samt Västra Liljeholmen.

2013 gyllene år för grön bilism 2012 slogs nya miljöbilsrekord 126 703 nya miljöbilar och 2013 kan också bli bra, förutspår organisationen Gröna Bilister.

Skälen till det är ny miljöbilsdefinition, nya förmånsbilsregler, högre andel biobränslen, försäljningsrekord för elbilar och laddhybrider och en tillbakagång för dieseln. Dessutom bilpoolsboom och minskade körsträckor.

– 2012 var sista året med en förlegad miljöbilsdefinition. Nu börjar vi på ny kula, med en skärpt miljöbilsdefinition, kommande krav på en viss andel biobränslen i fossila drivmedel och ett utredningsarbete för en fossilbränslefri fordonsflotta.

När vi år 2030 blickar bakåt kan 2013 vara året då vi på allvar började omställningen, säger Gröna Bilisters ordförande Jakob Lagercrantz.

Gröna Bilister är skarpt kritiska till att miljöbilsdefinitionen låter bilar släppa ut mer ju tyngre de är och saknar säkerhetskrav, är mycket oroade att kommande kvotplikt slår ut de bästa biobränslena och saknar regler för förmånsbilar efter kommande årsskiftet.

För 2013 förutspår Gröna Bilister en miljöbilsandel på 12 procent av totalt 250 000 bilar, det vill säga 30 000 miljöbilar.

Regeringens förslag 2013 I regeringens förslag till ny miljöbilsdefinition styrs utsläppsnivån även av fordonets vikt.

Lättare bilar får lägre gräns och tyngre bilar högre.

Regeringen utgår från att en bil av genomsnittlig europeisk tjänstevikt får släppa ut högst 95 gram koldioxid per kilometer för att betecknas som miljöbil.

Miljöbilar som går på etanol eller fordonsgas får speciella regler ytterligare en tid. Enligt förslaget får dessa bilar från 2013 släppa ut högst 150 gram koldioxid per kilometer. Detta speglar att koldioxidsläppen från dessa bilar är av förnybart ursprung.

Den nya definitionen föreslås träda i kraft för alla personbilar registrerade från 1 januari 2013.

Projektering VVS och energi för skolor, isbanor och simhallar Vi är en energimedveten projekteringsbyrå och ett av Sveriges ledande konsultföretag med inriktning på VVS projektering, utredningar, kalkyler och besiktningar.

Vi har speciellt fokus på energieffektiva lösningar för skolor, ishallar och badhus.

Boka in oss för att diskutera en offert och hur vi kan optimera de tekniska lösningarna.

Är du intresserad eller har frågor, kontakta Torbjörn Lång eller Patrik Bergström tfn 08-56485950 eller mail pbt@pbt.se

www.pbt.se

Behörighetsstyrd åtkomst till sopinkastet med RFID.

Hygieniskt. Beröringsfria luckor som öppnar automatiskt.

Envac installerar sopsugssystemet i Norra Djurgårdsstaden

Automatisk tömning.

Sopinkast som aldrig blir överfulla.

Slutna system motverkar avfallslukter, skadedjur och brand.

Transport till terminalen sker under mark vilket reducerar antalet tunga transporter i området.

Insamlingssystemet minskar mängden transporter och ger också en bättre arbets- och boendemiljö

Envac Scandinavia AB, Stockholm 08-775 32 00, Göteborg 031-65 83 50, Malmö 040-26 63 25 E-mail: info@envac.se - www.envac.se -

Hållbar stadsplanering med Logiwaste sopsug. Ett smartare sätt att transportera och hantera avfall.

En sopsugsanläggning från Logiwaste tar mindre plats, ger förbättrad hygien, ökar trivseln och kräver färre tunga transporter i närområdet än traditionell avfallshantering. Läs mer om vad Logiwaste kan göra för er närmiljö med sopsug och ett smartare sätt att hantera avfallet på www.logiwaste.se.

Logiwaste AB, Stora Wäsby, 194 37 Upplands Väsby. Tel 08-736 00 96. www.logiwaste.se

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

14

fokus

företagsklimat

» Om man vill ha

med näringslivet är det viktigt att förklara den tydliga vinningen för företagen.

Jan Persson

Med ökade inkomster för kommunen ökar också möjligheterna att ge tillbaka till invånarna, vilket skapar en god cirkel av nöjda invånare och ytterligare tillväxt.

Kommuner och näringsliv går hand i hand Ett bra näringslivsklimat är grundläggande för en välmående kommun, och en välskött kommun attraherar nya företag. Ett ömsesidigt beroende som kommer till sin rätt i välutvecklade samarbeten. text Moa Långbergs

Att skapa goda samarbeten mellan det offentliga och näringslivet och ett generellt gott företagsklimat är ett viktigt första steg på vägen till att bli en framgångsrik kommun. Genom att företag startas eller flyttar in och expanderar skapas underlag för nya jobb som ger skatteintäkter. Med ökade inkomster för kommunen ökar också möjligheterna att ge tillbaka till invånarna, vilket skapar en god cirkel av nöjda invånare och ytterligare tillväxt.

Vad är ett bra samarbete?

Det är inte helt enkelt att utvärdera och mäta hur väl kommun och näringsliv samverkar. Vilka värden och faktorer ska

man fokusera på och hur förhåller man sig till förändringar i miljön som ingen av parterna kan påverka?

– Ett vanligt problem som uppstår är att det offentliga ibland initierar stöd eller satsningar som inte är efterfrågade av näringslivet. Om man vill ha med näringslivet är det viktigt att förklara den tydliga vinningen för företagen, säger Jan Persson senioranalytiker på konsultfirman Oxford Research, som specialiserar sig på samhällspolitiska analyser, utvärderingar och strategier.

På Sveriges Kommuner och Landsting, SKL, genomför man vartannat år servicemätningen Insikt där man utvärderar hur kommunernas myndighetsutövning uppfattas av företag. En av dem som arbetat med undersökningen är Fredrik Berglund.

– Det är väldigt mycket som påverkar en kommuns företagsklimat, många delar kan inte eller är mycket svåra för en kommun att påverka. Det handlar bland annat om kommunens geografiska läge, närhet till större städer och infrastruktur med mera. Det vi mäter i Insikt är kommunens

»Många

delar kan inte eller är mycket svåra för en kom­ mun att påverka.

Fredrik Berglund

myndighetsutövning och hur den utförs.

Det här är delar som har stor betydelse för företagens förutsättningar att bedriva sin verksamhet och det är någonting som kommunen direkt kan göra någonting åt, säger Fredrik Berglund.

Prioriterade områden

God samverkan är viktigt rent generellt för kommunerna, men inom vissa ­områden är samarbete extra prioriterat.

– Tjänstesektorn är ett sådant område som det skett mycket privatiseringar inom. Barnomsorg, vårdinrättningar och skolor som tidigare drevs av kommunen har nu tagits över av privata bolag. Då blir ett närmare samarbete nödvändigt för att kunna samordna alla delar inom förvaltningen, säger Fredrik Berglund.

Jan Persson framhåller att även arbetsmarknadsområdet bör prioriteras då den privata sektorn är en större arbetsgivare än den offentliga och dessutom växer år för år.

– I många av de projekt vi utvärderar glömmer det offentliga ibland bort att näringslivet är en viktig komponent för att få verkan i arbetsmarknadsprojekt.

Mjuka värden

En faktor som har visat sig spela en stor roll för ett gott näringslivsklimat i SKL:s Insikt-rapport är de mjuka värdena.

Kommuner som är framgångsrika i sin rekrytering, vidareutbildning och personalutveckling har en stor fördel. En organisation som mår bra och fungerar internt blir också bättre på att hantera de externa kontakterna med näringslivet.

Förra året arrangerade SKL seminariet Räkna, räkna, ranka, där ett 70-tal tjänstemän och politiker deltog under dagen som hade företagsklimatrankningar som tema.

Bo Wictorin, analytiker Eskilstuna kommun, gjorde utifrån frågeställningarna ”Vilken betydelse har de strukturella förutsättningarna, och hur kan vi påverka företagsklimatet?” en presentation vilka faktorer som har relevans för var människor och företag etablerar sig. Enligt Bo krävs det att en kommun ligger i en lokal arbetsmarknadsregion med minst 100 000 personer för att kommunen ska växa.

Tillgång till bra infrastruktur och lönenivå är andra saker som påverkar en plats möjlighet till utveckling.

Är du trygg som arbetsgivare? kfs uppgift är att genom professionalism, medlemsnära support och förtroendefull samverkan vara den självklara arbetsgivarorganisationen för samhällsnära företag. Vårt medlemsfokus är din trygghet.

Arbetsgivareorganisationen för samhällsnära företag

Klarabergsviadukten 70, C 8. 107 24 Stockholm Tel: 08-556 009 50. www.kfs.net

Utveckling

och bra liv som drivkraft

bildreklam.se

Välkommen till oss. www.vasteras.se

7 500 företag | 35 min till stockholm | 57 308 inVånare nära till beslutsfattare och möjligheten att påVerka

h e j f ö r e tag a r e , Va d g ö r d u e f t e r j o b b e t ?

Närheten till fritid och kvalitetstid är ofta det som lockar med Gotland. Unna dig att återuppta ett gammalt intresse eller testa något nytt. Här finns något för alla smaker.

Näringsliv & Etablering hjälper dig och ditt företag att flytta till Gotland. www.gotland.com

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

16

överblick

kompetensutveckling

» Under ­perioden

2010 till 2019 kommer vi att re­ krytera 420 000 nya medarbetare – de allra flesta med en högskole­ utbildning.

Zenita Cider

– Välfärdssektorn ställer stora krav på medarbetarnas kompetens. Därför krävs kompetensutveckling och den sker främst genom arbetsplatslärande och vardagslärande, säger Zenita Cider på SKL.

Framtida behov viktig vägvisare Kommuner och landsting satsar årligen stora resurser på kompetensutveckling för sina medarbetare. Samtidigt måste kommunerna bli bättre på att se till att högskolornas och universitetens utbildningar svarar mot kommunernas långsiktiga behov. Det säger Zenita Cider på Sveriges Kommuner och landsting, SKL. text Fredrik Dhejne

– Under perioden 2010 till 2019 kommer vi att rekrytera 420 000 nya medarbetare – de allra flesta med en högskoleutbildning.

Det är därför oerhört viktigt att de utbildningar som ska förse välfärdsområdet med arbetskraft, anpassas till det framtida behovet av välfärdstjänster. Detta gäller inte minst högskolornas utbildningar, säger Zenita Cider, handläggare på avdelningen för arbetsgivarpolitik vid SKL. Det är flera aktörer som ansvarar för att utbildningssystemet ska möta välfärds-

sektorns kompetensbehov.

– Det här är ett arbete som framför allt bör bedrivas på den lokala och regionala nivån. Det finns exempel som visar att det kan fungera riktigt bra – men generellt sett måste vi tillsammans med utbildarna bli mycket bättre på att säkerställa att utbildningarna svarar upp mot de framtida behov som vi kan se redan i dag, säger Zenita Cider. ställs stora krav på medarbetarnas kompetens.

– En förutsättning för att våra personalintensiva verksamheter ska kunna utvecklas är att medarbetarna utvecklas.

Det sker till stor del genom det som kallas för arbetsplatslärande och vardagslärande.

Zenita Cider säger att ny kompetens också måste tillföras ”utifrån” och att det finns en tydlig koppling till aktuella rön och forskning.

– Vi har redan i dag ett visst samarbete med högskolor i dessa frågor, kanske framför allt när det gäller vidareutbildning och uppdragsutbildningar men samarbetet behöver utvecklas mer för att klara de framtida utmaningarna.

Hon lyfter fram två exempel på sam-

Inom välfärdssektorn

»Sam­

arbetet behöver utvecklas mer för att klara de fram­ tida utma­ ningarna.

Zenita Cider

verkan mellan utbildningsanordnare och kommuner: Regionalt utvecklingscentrum, RUC och Vård- och omsorgscollege, VO-College.

RUC är ett formaliserat nätverk mellan universitetet och kommunerna i en region, för att i en gemensam verksamhet förbättra och fördjupa arbetet med skolutveckling, lärarutbildning och forskning.

Varje lärosäte med lärarutbildning har ett regionalt utvecklingscentrum.

VO-College är en samverkansform på regional och lokal nivå mellan utbildningsanordnare, arbetsgivare och facken inom vård och omsorg. Det är en satsning både på ungdoms- och vuxenutbildning i samverkan med arbetslivet. VO-College vänder sig till ungdomar och vuxna som vill ha ett arbete inom vård och omsorg.

En annan del i college är kompetensutveckling för redan anställd personal.

Regeringens satsning med Omvårdnadslyftet har på många platser arrangerats och genomförts genom samverkan i lokalt och regionalt college. regionala VO-College.

De kan bildas av minst tre kommuner och ett landsting eller region. Uppdraget

Det finns även

för ett regionalt college är bland annat att inventera kompetensbehov inom vård och omsorg, omvärldsbevaka och skapa samordningsvinster. Det regionala colleget har också det övergripande ansvaret för kvalitetsuppföljning av de lokala college som ingår.

Under de regionala VO-College kan man bilda lokala VO-College. Dessa bygger sin verksamhet kring Vård- och omsorgsprogrammet.

Den kvalitet i utbildningen som VO-College garanterar, innebär att den studerande får en utbildning med bra utbildning ute på arbetsplatser (APL) med utbildade handledare samt stora möjligheter till anställning direkt efter utbildningen.

VO-College finns i 16 regioner. Fler är på gång. Just nu finns det nästan 60 lokala college.

– Den som genomgått sin utbildning inom ett VO-College och har godkända betyg får ett diplom vid examen som värdesätts av arbetsgivarna vid rekrytering. Diplomet kan ses som en garanti på att man är anställningsbar inom vård och omsorg, framhåller Zenita Cider.

www.uu.se/uppdragsutbildning

Visste du att Uppsala universitet varje år kompetensutvecklar över 4000 yrkesverksamma genom köpta utbildningar?

Gör som flera myndigheter, företag och organisationer – beställ skräddarsydda utbildningar av oss!

AVDELNINGEN FÖR

uppdragsutbildning DIVISION FOR Contract Education

Kenth Kronwall

”Vi matchar utbildningar efter företagens faktiska behov” Örebro har på 100 år förvandlats från en småstad till Sveriges sjunde största kommun med cirka 140 000 invånare. Staden växer med cirka 1 500 personer per år, vilket är ett av de högsta tillväxttalen i landet. Örebro kommun har bestämt sig för att vara riktigt bra på strategisk kompetensförsörjning till näringslivet. En utmaning som kräver en tydlig inriktning och ett gemensamt synsätt för att lyckas. En av aktörerna som fått i uppdrag att utveckla arbetet med Örebros satsning på detta är CityAkademin – Örebros lärcentra.

Enligt Kenth Kronwall, Chef för Vuxenutbildningen i Örebro Kommun, kräver en allt snabbare utveckling i vår omvärld ett gott klimat för näringslivet vad gäller möjlighet till innovation och förnyelse.

– Det är en grundförutsättning för att befintliga företag ska frodas och att nya företag skapas, konstaterar han.

CityAkademin har som en av sina uppgifter att tillgodose de lokala och regionala behoven av kompetens - utveckling och försörjning i samverkan med näringslivet, de övriga kommunerna i regionen och myndigheter.

– För att lyckas med detta arbete krävs en bra dialog med det enskilda företaget och i Örebro län finns sju utbildningsmäklare som samverkar regionalt. Deras huvuduppgift är att besöka företagen och

hantera de behov som framkommer, berättar Kenth Kronwall.

– Målsättningen är att det ska finnas ett utbildningsutbud som motsvarar det företagen faktiskt efterfrågar, för att underlätta en god kompetensförsörjning på kort och längre sikt, men också att företaget får möjlighet att kompetensutveckla sina medarbetare så att man har den kompetens som behövs för att fortsätta växa.

samma aktiviteter i form av seminarier, workshops, resor mm. ”Mitt mål och min vision är att Katrinelund Gästgiveri & Sjökrog ska vara det bästa gästgiveriet i Sverige 2017. Vi har en lång väg kvar, det vet jag, men det här projektet och den här pusselbiten ger oss chansen att pusslet skall vara klart då. Stort tack”.

Roger Hjälm, verksamhetsansvarig

PROJEKT FÖR ÖKAD FRAMGÅNG

Ett exempel på vad som finns i verktygslådan är kompetensutvecklingsprojekt med finansiering från Europeiska Socialfonden/ESF. – Vi på Cityakademin har lång erfarenhet av att driva större ESF-projekt med flera deltagande företag och har haft förmånen att jobba med utbildningsinsatser i ca 240 företag, i blandade branscher och storlekar. Cityakademin är projektägare för all administration och coachar företaget/företagaren hela vägen i planering och upphandling av utbildningsinsatser, före, under och efter projektets genomförande.

TVÅ AV DE PROJEKT SOM RULLAR JUST NU ÄR:

Besöksnäringen i Örebro län - ett ESF-projekt för 74 företag med ca 600 deltagare, verksamma inom besöksnäringen i länet; hotell/boenden, restauranger, butiker, eventföretag, trädgårdar, sport- och fritidsanläggningar och konferens-anläggningar. Syftet med projektet är att skapa möjligheter till ökad samverkan i länet och utbildning på individnivå, vilket görs genom utbildningsinsatser på företagen samt gemen-

Kompetenslyft för underleverantörer - ett projekt där 27 företag i Örebroregionen medverkar. Totalt är det ca 800 medarbetare på små och mellanstora företag. Flertalet är underleverantörer inom teknisk tillverkningsindustri. Projektet verkar för att utveckla kompetensen strategiskt inom företagen och höja medarbetarnas anställningsbarhet. Hittills har 600 medarbetare och chefer utbildats inom Lean, produktionsstödsystem, ritningsläsning, CAD/CAM, CNC-maskiner mm. ”Genom projektet har vi ytterligare kunnat bredda kompetensen inom företaget för att som marknadsledande inom mätteknik driva vår kvalitetsutveckling. Tack vare CityAkademin som projektägare har vår administration i kompetensutvecklingsprojektet förenklats, vilket var viktigt för att kunna genomföra utbildningarna”.

Tomas Moqvist, VD Teltek För mer info se www.youtube.com/cityakademin

a n n o n s

hela denna bilaga är en annons från smart media

annons

18

krönika

Mycket positivt på gång Har ni märkt hur mycket positivt som händer inom den svenska äldreomsorgen? Krisrubrikerna ger ju inte alltid den hela bilden. text Håkan Sörman, vd Sveriges Kommuner och Landsting

Om man ser sig omkring är det inte svårt att upptäcka att kommuner, äldreboenden, hemtjänst och landsting ständigt hittar nya former att förbättra och utveckla omsorgen och vården. De äldre blir delaktiga i sin egen vård och omsorg. Och de som är friska får stöd för att fortsätta att hålla sig friska. Ju mer man kan och förstår, desto bättre kan man ta hand om sig själv och sina krämpor. mätningen från Svenskt kvalitetsindex får äldrevården det högsta betyget någonsin, ungefär 70 på en 100-gradig skala.

Det här är frågor som landets kommuner och landsting har arbetat

I den senaste

» Som en bonus får

med länge, men som blir allt viktigare för varje dag.

Vi kan glädja oss åt att allt fler är aktiva och friska högre upp i åren.

Men när vi väl behöver hjälp och omsorg ska vi få den, på ett sätt som passar var och en, oavsett om vi bor kvar hemma eller i någon form av omsorgsboende.

Det är en stor utmaning att möta de behov som kan skönjas i framtiden. Men samtidigt – kan man tänka sig något mer positivt än att allt fler får möjlighet att leva aktiva och fullvärdiga liv även i hög ålder?

Kommunerna och landstingen erbjuder många goda exempel. I Gnesta, till exempel, samarbetar vårdcentralen med kommunen i en strävan att hitta orsaken till att vissa äldre ofta återvänder och blir inlagda på sjukhus. I Sala lyckas man, bland annat genom att koncentrera sig på samarbete i stället för organisation, minska förskrivningen av olämpliga läkemedel. I Solna tar man nytta av de nationella kvalitetsregistren

vi dessutom en ökad effektivitet och en bättre användning av gemensamma skattemedel. och kan där identifiera riskerna för de äldre att drabbas av fallolyckor, trycksår eller undernäring. Motsvarande arbete pågår överallt i landet.

Och det går snabbt framåt. positiva utvecklingen samman med satsningen ”Bättre liv för sjuka äldre”, som bland annat syftar till att förbereda kommuner och landsting på att framtidens äldre behöver en ny vård och omsorg. Satsningen bygger på en överenskommelse mellan SKL och regeringen,

Delvis hör den

och resurserna kommer till direkt nytta i kommunernas och vårdens utvecklingsarbete.

Det är så vi vill att det ska vara.

Det är också orsaken till att SKL motsätter sig den byråkratisering som Socialstyrelsen nu försöker att genomföra genom sina nya föreskrifter för demensvården. I praktiken innebär kraven att hundratals miljoner kronor måste läggas på ren administration och formella beslutsprocesser. Socialstyrelsen vill till exempel att en politisk nämnd ska

fatta beslut, vilket innebär en gång per månad i normalfallet. Men det fungerar inte. De gamla behöver ofta en ny bedömning varje dag. är mer konstruktivt – att resurserna används där de gör mest nytta, tillsammans med en engagerad och kompetent personal.

Och jag tror egentligen att även Socialstyrelsen håller med om det. Därför – upp till bevis!

Framtidens äldrevård handlar alltså om mycket mer än att bygga och bemanna äldreboenden. Det är inte på något sätt någon oviktig fråga. Men livskvaliteten påverkas även av många andra saker. Vi måste därför också koncentrera oss på mer individnära värden som hjälp, stöd, omsorg, trivsel, samarbete och mycket annat. Viktigast av allt är att en hög kvalitet i vård och omsorg leder till att de äldre kan hålla sig friskare. Som en bonus får vi dessutom en ökad effektivitet och en bättre användning av gemensamma skattemedel.

Vårt alternativ

Din nya utsikt

Landskrona stad utvecklar Norra Borstahusen Borstahusen och dess omgivningar har ett fantastiskt havsnära läge och närhet till de andra städerna i Öresundsregionen. Här ska vi skapa en ny unik stadsdel med miljöanpassning och god arkitektur som ledord – ett regionalt attraktivt boende!

landskrona.se

Vi vill ge dig en möjlighet att landa mjukare om du blir arbetslös.

Vi vet att det är tufft att helt plötsligt stå utan jobb och inkomst. I det läget vill vi att din inkomst är tryggad tills du får en ny anställning. Försäkra din inkomst genom att bli medlem hos oss.

Vi vänder oss till dig som leder, utvecklar eller administrerar Sveriges välfärd. Du hittar mer information på vår hemsida.

Du är väl försäkrad?

Jobba & lev i

ÖRNSKÖLDSVIK MÄNNISKORNA, näringslivet och samarbetet. På bred front, men med ett fokus: Ett bra liv.

DEN STORA EXPORTKONCERNEN eller det lilla familjeföretaget. Omsorg eller högteknologi. Här finns framtidsjobben och karriärmöjligheterna. För alla smakriktningar.

MED BOTNIABANAN minskar avståndet och möjligheterna ökar- större och mer varierad arbetsmarknad, pendlingsmöjligheter, större nöjes- och fritidsutbud.

Fler valmöjligheter på närmare avstånd.

HAVSNÄRA, CENTRALT ELLER UTE PÅ LANDET. Möjligheterna är många och miljöerna är makalösa. Vi hälsar dig välkommen i all enkelhet.

STAD OCH BYGD I BALANS En dynamisk stad är inte möjlig utan en levande landsbygd och det är balansen där emellan som skapar förutsättningar för tillväxt.

www.ornskoldsvik.se Tel 0660 - 880 00

åkestam.holst

Inom Europa kan du lägga ett tungt ansvar på våra axlar. Upp till ett ton för att vara exakt.

Har du ett distributionsbehov har vi en lösning. Med flera hundra års erfarenhet, Nordens bästa täckning och ett rikt tjänsteutbud tar vi dig tryggt in i framtiden.

Hela vägen.