Fokus Framtidsregioner 180117

FOKUS A N N O N S

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FRAMTIDSREGIONER TILLVÄXT OCH HÅLLBARHET

JANUARI 2018

ANDERS EKSTEDT Bättre kommuner och regioner. Sidan 22

LEDAREN

Ardalan Shekarabi om utveckling och samverkan. Sidan 2

ANNONS

KOMMUNER

Ranking av företagsklimat.

Sidan 8

DET ÄR LÄTT ATT RÄKNA UT ATT BARNEN BLIR FLER. MODULER FÖR UTHYRNING

Här bor framtiden På gång i Sveriges kommuner

Arlandaregionen

Högt flygande visioner för Stockholm

Profilen

MIKAEL DAMBERG ”Besöksnäringen växer i hela landet”

Specialister inom teknikområdet VVS

Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång, 08-564 859 52, e-mail, torbjorn.lang@pbt.se

Vi hjälper er med systemlösningar, projektering, energieffektivisering, OVK, täthetsprovning, termografering, radonmätning mm.

Boka in oss under vintern för en offert.

PB teknik AB Vretenvägen 2, 171 54 Solna Tel. +46 (0)8 564 859 50, Fax. +46 (0)8 564 859 60, mail: pbt@pbt.se

www.pbt.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledare Ardalan Shekarabi

FOKUSXXXXX.SE

Utveckling, effektivitet och samverkan i det moderna Sverige

V

FOTO: KRISTIAN POHL

En ökad samverkan är mycket positivt för att säkra välfärden och det är därför viktigt att landstingen utvecklar sin samverkan.

Civilminister Ardalan Shekarabi, Statsråd Finansdepartementet; Finansdepartementet

i har en samhällsmodell som bygger på lokalt och regionalt politiskt ansvarstagande och en förmåga att hantera viktiga samhällsproblem. Den kommunala självstyrelsen har tjänat oss väl. Det är ett effektivt sätt att bedriva offentlig verksamhet på. Samtidigt är Sverige en enhetsstat, och utmaningarna som kommer av samhällsutvecklingen är gemensamma för staten, kommuner och landsting och bör hanteras gemensamt utifrån våra olika roller och ansvar.

Samhällsutvecklingen innebär att kommuner och landsting hanterar en mängd olika utmaningar.

Det handlar bl.a. om en förändrad demografi, urbanisering, en förändrad näringslivsstruktur, växande arbetsmarknadsregioner, klimatförändringar och medborgarnas växande anspråk på valfrihet och service. Detta kräver och kommer att kräva stora gemensamma insatser av många olika aktörer i samhället.

Regionfrågan och ökad samverkan Det blev ingen sammanläggning av län och landsting vilket innebär att vi sitter kvar med ett strukturellt problem med alltför små landsting och länsstyrelser med kapacitetsproblem och stora skillnader mellan dem när det gäller att hantera aktuella och kommande utmaningar.

Landstingen har stora utmaningar att hantera t.ex. vad gäller svårig-

heter att rekrytera personal, en allt äldre befolkning och en stark urbanisering. Samtidigt går den tekniska och medicinska utvecklingen snabbt och kraven på att utnyttja dessa möjligheter är starka. Flera landsting har inte idag tillräcklig kapacitet att hantera sin situation och får därför svårt att klara av sina uppgifter. Detta kommer ofrånkomligen innebära ett ökat behov av koncentration av verksamheter och ett betydligt större behov av samverkan.

En ökad samverkan är mycket positivt för att säkra välfärden och det är därför viktigt att landstingen utvecklar sin samverkan. Medborgarna ska känna trygghet i att de ansvariga tar till vara de möjligheter som finns för att upprätthålla en god service i hela landet.

Kommunernas kapacitet En väsentlig del i utvecklingen av hela landet är kommunernas möjligheter att hantera sina uppgifter och utmaningar samt bidra till en positiv utveckling både lokalt och regionalt.

I Sverige är kraven, med all rätt, på kapacitet i kommuner och landsting högt ställda. Vi ser att kommunerna tar ett stort ansvar för att hantera sitt viktiga uppdrag. Vi har också stor tillit till kommunernas och landstingens förmåga att hantera utvecklingen. Men vi ser också att situationen redan idag är pressad för många kommuner och att uppdraget inte kommer att bli enklare framöver.

FOKUS FRAMTIDSREGIONER Projektledare ´ Ekström Linnea linnea.ekstrom@smartmediaagency.se Vd Fredrik Lagergren Redaktionschef Anna Calleberg

ANNONS

Styrning En annan väsentlig faktor är att statens styrning utformas så att enskilda kommuner och landsting ges goda förutsättningar att tillhandahålla ett likvärdigt serviceutbud med god kvalitet. Genom en mer effektiv styrning ökar kommunernas och landstingens utrymme att hantera sin situation.

Därför är det viktigt att styrningen på bästa möjliga sätt tar tillvara all den kompetens som de professionella ute i våra verksamheter har. Vi måste ha en styrning som utgår från det kvalitativa mötet mellan läkare och patient, lärare och elev samt socialsekreterare och barn. Vi måste ställa oss frågan vad det är som främjar kvaliteten i dessa möten och vad det finns i styrningen som har negativ effekt.

Tillitsreformen är regeringens stora initiativ inom det förvaltningspolitiska området och syftar till att på ett bättre sätt få en balans mellan behovet av kontroll och förtroendet för medarbetarnas kunskap och erfarenheter. Regeringen har satt i gång ett arbete för att utveckla en mer tillitsbaserad styrning i offentlig sektor. Det handlar om åtgärder som främjar helhetssyn, verksamhetsutveckling utifrån verksamhetsnära kompetens, minskad detaljstyrning och bättre förutsättningar för verksamheters medarbetare att få tid till kärnverksamheten. n

Läs mer om...

14 6 04 På gång i Sveriges kommuner 06 Varbergs visioner 08 Kommunranking 10 Arlandaregionen 12 Profilen Mikael Damberg 14 Magiska Gotland 18 Kompetensutveckling 20 Sverigeförhandlingen 22 Krönika Anders Ekstedt

Trevlig läsning! ´ Ekström Linnea Projektledare

DETTA ÄR SMART MEDIA

Text Caroline Ford, Anders Edström Frejman, Alexandra Ekström Madrid Omslagsbild Kristian Pohl/Regeringskansliet Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB Layout och repro Jenny Levallius

Distribution Svenska Dagbladet, januari 2018 Tryck V-TAB Södertälje

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt.

Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-408 08 613 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

I Flen är det lätt att bo, verka och leva Med hjärtat på rätt ställe kan alla göra skillnad! Så lyder mottot som sammanfattar kommunen Flen och dess invånare. Här har man nära till varandra och delar gärna med sig. Sörmlands goda hjärta genomsyrar allt.

Flen lockar såväl företag som privatpersoner med det som Stockholmskommunerna inte kan. Infrastruktur och vacker, rofylld natur med mängder av sjöar inpå knuten. Utan köer, stress och storskalighet, men med sjöar och konferensgårdar och rentav kungliga preferenser. Allt i bästa Landet Lagom-anda.

– Vår största styrka är naturen. Den kostar inget! Så lät en av många stolta röster från invånare i Flen i den medborgardialog som genomfördes för att ta fram kommunens nya värdegrund. Korta och nära beslutsvägar

kännetecknar Flen, vars invånare välkomnar alla till sin hembygd.

– Just nu planerar vi att bygga nya bostäder i stadskärnan med närhet till stationen. Vi ser också hur allt fler företag etablerar sig runtikring oss, berättar Björn Rabenius, chef för samhällsbyggnadsförvaltningen i Flens kommun.

Här finns tvärförbindelser av tåglinjer med Katrineholm åt ena hållet, Västerås och slutligen Stockholm i norr åt det andra.

Fast utan buller och långt ifrån storstadsstress, på praktiskt pendelnära avstånd.

Vår största styrka är naturen.

Den kostar inget!

Björn Rabenius.

www.flen.se

VAR FINNS PENGARNA FÖR DEN SVENSKA INFRASTRUKTUREN?

BYGGSTART SVERIGE NATIONELL KONFERENS OM HÖGHASTIGHETSJÄRNVÄGENS FINANSIERING

Höghastighetsjärnvägen är mer än den största nationella infrastrukturinvesteringen sedan 1860 – den är ett samhällsbyggnadsprojekt. Men hur ska den finansieras?

Välkommen till en konferens om svensk samhällsplanerings mest brännande fråga.

2 FEBRUARI

CLARION HOTEL & CONGRESS MALMÖ LIVE

MER INFO OCH ANMÄLAN PÅ:

byggstartsverige.se

#byggstartsverige

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

4 Framtid På gång i Sveriges kommuner

FOKUSXXXXX.SE

Framtiden bor i dessa kommuner På flera håll i Sverige präglas kommuner av stora framtidsvisioner för att öka tillväxt hos företag och bland invånare.

Övertorneå.

3

3. ÖVERTORNEÅ Unik natur och kultur

Flen.

1. FLEN

I hjärtat av Södermanland Mitt i den sörmländska naturen med närhet till hela Mälardalsregionen norrut och bland annat Norrköping söderut ligger Flen.

Strategiskt placerat med närhet till flera stora arbetsplatser erbjuder Flens kommun en möjlighet att bo stort, bekvämt och naturnära med bra pendlingsmöjligheter. Förutom närhet till arbetsplatser i andra kommuner finns också viktiga arbetsgivare inom kommunen så som Volvo och GB:s glassfabrik.

– Intresset för Flen har ökat de senaste åren. Den strategiska placeringen har gjort att fler söker sig till kommunen, säger Björn Rabenius, chef för Samhällsbyggnadsförvaltningen i Flens kommun.

Flen erbjuder ett varierat landskap med bruksorter, sjöar, lantbruk och vackra slott om vartannat. Det finns starka traditioner och föreningslivet blomstrar. I Flen finns förutsättningarna för ett framgångsrikt företagande och ett bekvämt liv.

Övertorneå har som vision att vara en ledande destinationen för att uppleva arktisk livsstil. Som Sveriges första ekokommun finns ett starkt fokus på hållbarhet. Närheten till Finland i kombination med den tornedalska kulturen har lett till ett rikt näringsliv. Dessutom satsar Övertorneå offensivt på att utveckla besöksnäringen.

Besökarna kommer för att uppleva kommunens unika natur och kultur. Här kan man kliva över polcirkeln som går rakt igenom byn Juoksengi, se midnattssolen på sommaren, uppleva gnistrande norrsken och i Torneälven hittar man världens bästa laxfiske. Fler och fler söker sig till den tornedalska kulturen, maten och gästfriheten. Här är det billigt att bo – vi har norra Norrlands lägsta kommunalskatt.

7

2. VARBERG

Västkustens kreativa mittpunkt

Varberg.

4

Varbergs kommun har flera viktiga förutsättningar för ett starkt företagande och entreprenörskap. De stora industrierna såsom exempelvis Ringhals och Derome har gjort att kommunen står stadigt genom konjunktursvängningar. Dessutom har man valt att bevara och gynna butiksverksamheten inne i centrum.

Det har skapat en levande stadsmiljö med många lönsamma butikskoncept, vilket också lett till mindre bilåkande för invånarna. Kommunen är en

sommarstad med gott renommé.

Befolkningen fördubblas nästan under sommarhalvåret. Den strategiska placeringen i närheten av Göteborg, den unika spa-näringen och de historiska byggnaderna drar många.

Under 2019 tas det första spadtaget i bygget av Varbergstunneln som ger dubbelspår på Västkustbanan som läggs i tunnel under stadskärnan. I samband med det byggs även 2 500 nya bostäder i Västerport – det nya området runt nya stationen.

1

2

6

5

LÅGA BULLERSKÄRMAR SKYMMER INTE SIKTEN!

SOUND BLOCK

KOSTNADSEFFEKTIV MONTERING

SE RE

FEREN

SSTRÄ CKOR P Å ZBLO CNO RDEN .SE

SOUND BLOCK

UNDERHÅLLSFRI ABSORBENT

EFFEKTIV BULLERDÄMPNING

Spårnära låga skärmar används sedan mitten av nittiotalet på många platser i Sverige. Fördelarna med låga skärmar är att bullret kan dämpas utan att samhället påverkas av barriäreffekter samt att låga skärmar är mycket kostnadseffektiva i jämförelse med andra alternativ.

Vår skärm Soundblock, har en mycket innovativ och effektiv absorbent av Vitrumit.

WWW.ZBLOCNORDEN.SE

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSXXXXXX.SE

ANNONS

På gång i Sveriges kommuner Framtid 5 6. LANDSKRONA

Katrineholm.

Mitt i Greater Copenhagen Landskronas attraktiva läge i Öresundsregionen innebär stora möjligheter för såväl befintligt näringsliv som för nyetableringar. Staden ligger mitt i Greater Copenhagen med närhet till storstäder som Köpenhamn, Malmö, Lund och Helsingborg. Greater Copenhagen har 4 miljoner invånare och är Skandinaviens största rekryteringsbas av hög kompetens.

Regionen blir ett nytt nav för innovation, företagande och turism i norra Europa. Samarbe-

tet skapar nya arbetstillfällen både direkt i kommunen och på pendlingsavstånd.

Just nu byggs och planeras det för 2 500 – 3 000 nya bostäder i Landskrona. Här finns både bostäder med havsnära läge och mitt i den historiska stadskärnan. Områden som tidigare präglats av utanförskap ska rustas upp och integreras med fler bostäder och idrottsplatser.

I Landskrona hittar alla ett attraktivt boende nära universitet, flygplatser och havet.

Landskrona.

4. KATRINEHOLM Läge för liv och lust

BILDER: KREERA SAMHÄLLSBYGGNAD

Katrineholm är en modern och kaxig tillväxtkommun i Stockholms absoluta närhet.

Läget är rätt och ett av landets bästa sett till strategiska logistikmöjligheter. Katrineholms Logistikcentrum är en nod i landets tillväxtcentrum. Kombiterminalen möjliggör kombinationer av olika transportslag till ekonomiskt och miljömässigt hållbara transportlösningar, både nationellt och internationellt.

I Katrineholm är lust en drivande kraft

för liv, lärande och företagsamhet. Staden växer och bygger nya bostäder för att kunna växa ännu mer. Katrineholm har utmärkta pendlingsmöjligheter i alla väderstreck och de ska bli ännu bättre. Många framstående företagare, organisationer och myndigheter har valt att driva verksamhet i Katrineholm.

Näringslivsklimatet är rankat bland de 50 bästa och nu satsas det ytterligare för att nå toppklass.

7. UPPLANDS VÄSBY Växer för framtiden

Hässleholm.

Flera nya byggprojekt pågår och planeras i kommunen. Bland annat byggs just nu Väsby Entré vid stationen och Fyrklövern söder om Väsby centrum. Stationsområdet Väsby Entrés utformning gör det smidigt att resa och byta mellan cykel, bil, buss och pendeltåg. Här planeras fler än 1 000 nya bostäder i flerfamiljshus samt lokaler för butiker och kontor. Härifrån tar man sig enkelt vidare till knutpunkter som Stockholm, Uppsala och Arlanda.

Hässleholm.

5. HÄSSLEHOLM

Stadsdelen Fyrklövern byggs som en modern småstad genom att förtäta med varierad bebyggelse av flera byggherrar.

Vår vision är att växa snabbt och hållbart vilket vi lyckats med genom att utmana byggherrarna. Ju mer energieffektiva, gröna och vackra planer ju högre rabatt får de på marken, säger Mathias Bohman (S) kommunstyrelsens ordförande.

– Vi är en attraktiv kommun och med de nya planerna ska vi höja gestaltningen ytterligare! Just nu letar vi samarbeten med arkitekter och byggherrar som vill utveckla Hässleholm tillsammans med oss, säger Gertrud Richter, planchef på kommunen.

Hässleholm är en ung och urban stad som inte tummar på hållbarhet och grönområden.

Här kan man bo nära natur och sjöar och samtidigt ha nära till hela Europa med tåg.

bredband bredband tilltill flerfler

är det som driver oss att fortsätta bygga Västerbotten är det som driver oss att fortsätta bygga Västerbotten digitalt för våra medborgare och företag. digitalt för våra medborgare och företag.

Ditt nät Stadens nät Ditt nät Stadens nät

utan mellanhänder utan mellanhänder

erbjuder Region Västerbottens 15 Stadsnät access och erbjuder Region Västerbottens 15 Stadsnät access och transporter i det regionala nätet via AC-Net till ditt företag. transporter i det regionala nätet via AC-Net till ditt företag.

Säkert och tryggt Säkert och tryggt

Vi finns på plats och erbjuder ett redundant nät så ditt företag kan Vi finns på plats och erbjuder ett redundant nät så ditt företag kan

expandera i Västerbotten expandera i Västerbotten

Fyrklövern.

Väsby Entré.

www.ac-net.se www.ac-net.se

SWECO

Den nya stambanan kommer att bidra till utvecklingen i hela Skåne, framförallt vid stationsorterna. Hässleholm blir en ännu viktigare nationell knutpunkt vilket kommer att innebära en stark utveckling kommande åren, redan nu 400 nya arbetstillfällen och fler ska det bli. I samband med de nya perrongerna för höghastighetståg ska stationsområdet byggas ut till ett ännu effektivare resecentrum. I hela kommunen planeras för 4 000 nya bostäder.

FUNKIA

Blir stationsort på nya stambanan

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

6 Fokus Varbergs visioner ILLUSTRATION: MADE-UP.

FOKUSXXXXX.SE

Varbergs nya kajstråk.

Genomtänkt kommunvision surfar på framgångsvågor Ibland är det bra att vara sen i starten. Då lär man sig av andras misstag, man ser vad som fungerar och man kan få epitet som Sveriges Kalifornien eller utmärkelser som bästa småstad att bo i.

TEXT CAROLINE FORD

Kanske började det redan under ”La Belle Epoque”? Under sent 1800-tal växte Varberg fram som kurort med sina kall- och varmbad, societetshus, park och strand i en enda skön blandning av välbefinnande. Grunden lades för den goda staden och har sedan dess lockat kurgäster, följt av sko- och cykeltillverkare, samt surfare från när och fjärran som satt ytterligare prägel på kuststaden.

– I en lite mindre stad som växer har man nära till politiken och dess beslutsvägar. Det tycker jag märks i näringslivet i Varberg, som bygger på ett unikt nätverkande, berättar Jan Malmgren, Samhällsutvecklingsdirektör i Varbergs kommun. Själv är han inflyttad, med familj från Örebro, och har sedan några år tillbaka helt anammat den sköna livsstilen.

Tack vare engagerade invånare, en

samstämmig kommunledning och ett kreativt näringsliv är man nu även beredd att möta den nyligen ökade befolkningstillväxten. Varbergs strävan att erbjuda en hållbar livsstil har för fjärde året i rad fyra år fått nationella utmärkelser som bevisar att man är på rätt väg. ”BästAttBo”, ”Most liveable city”, och nu senast ”Årets gröna kommun” av LRF där den sistnämnda får ses som en riktig fjäder i hatten där många andra kommuner och byggherrar tveklöst exploaterar värdefull åkermark. I Varberg tänker man annorlunda.

En förklaring av flera till framgångssagan, är det faktum att man arbetar med att ta tillvara den fulla potentialen av det geografiska läget mellan två av de snabbast växande regionerna i Skandinavien; StorKöpenhamn och Göteborg. Bland annat genom infrastrukturen som finns i Västkustbanan och som ska byggas på med dubbelspår genom tunnel under Varbergs tätort. För att dra nytta av det nya stationsläget flyttar man även ut sin hamn något, så att den nya stadsdelen Västerport kan växa fram och låta den gamla stadskärnan få havskontakt igen. Året om, i ur och skur, flaneras det längs Varbergs strandpromenad.

Ingen vill ha totalt bilberoende så vi säger nej tack till stora externa shoppingcenter.

Jan Malmgren.

Stadens stolthet med fästning, pir och utbyggda gångstråk som för tankarna till den engelska sydkusten och dess kanske lika vädertåliga invånare. Men de som syns mest och härdar ut bäst är nog surfarna som guppar på vågorna, med kites eller segel, obligatoriska våt- eller torrdräkter även mitt i vintern. Ett färgstarkt inslag såväl vid havet som i samhället då deras kreativt och likriktningstrots banar väg för ett lite osvenskt leverne. Inte för inte har de dragit igång den välbesökta festiva-

len ”Hallifornia” i juli månad, vilket under 2017 fick priset ”Placebrander of the Year”.

Det är det tajta nätverket som vävts och inspirerats av fritänkande och livsnjutande kreatörer som syns och känns överallt. Småföretagandet med många och unika koncept genomsyrar stadskärnan från 1600-talet och liknar den i Visby, med ett tätt gatmönster. Fullt av små butiker, och utan tomma outhyrda lokaler, ej heller några perifera stora shoppingcenter vid motorvägen som slår ut

egenföretagandet, och så mycket som 90% av staden nås med cykel.

– Ingen vill ha totalt bilberoende så vi säger nej tack till stora externa shoppingcenter, förklarar Jan Malmgren. Nya bostäder byggs inifrån och ut, lite i taget, och förtätar staden snarare än sprider ut. Den konsekventa inriktningen att bevara handeln i stadskärnan är återigen resultatet av mångårig politisk enighet, och under 2016 fick vi priset som Årets stadskärna.

Den nya stadsdelen Västerport är liksom de andra byggprojekten föremål för dialog, varför man i februari anordnar ett event för att skapa framtidens Varberg, kallat ”Varberg Sessions”. Ett forum där arkitekter, byggherrar och invånare möts under lika udda former som de är självklara, i en liten stad där vågorna alltid rullar in från havet i väst.

Smart Fakta Enligt tidningen Vogue är ”Surf and Spa in Varberg; Sweden's best kept secret”.

Enligt statistiken har Varberg idag 62 730 invånare, en ökning med 862 pers från 2016.

Sollentuna satsar på nya hållbara stadsdelen Väsjön Just nu bygger Sollentuna för att ta emot drygt 1 000 nya invånare varje år. Ett av de allra tydligaste exemplen på Sollentunas stadsutvecklingsstrategi är den nya stadsdelen Väsjön i kommunens nordöstra del. I kilen mellan två naturreservat och sjön Väsjön växer en ny spännande stadsdel fram med drygt 4 000 nya bostäder.

I Väsjön vill Sollentuna kommun erbjuda en varierad och inkluderande boendemiljö för ett aktivt liv. Bostäderna får olika upplåtelseformer och de boende får nära till skolor, förskolor, butiker, bra kommunikationer, socialt boende, frilufts- och idrottsanläggningar.

Väsjön blir på många sätt en hållbar stadsdel med fyra fokusområden: livskraftig natur, livsstil och brukande, byggande samt transporter och resor.

Möjligheter för en linbana utreds

Samordnade varutransporter till affärer, restauranger och skolor och genomtänkta lösningar för avfallshämtning är viktiga delar av Väsjöns transportsystem. Byggherrarna ska

även arbeta för att öka andelen resor med hållbara färdmedel. Gång- och cykeltrafik ska prioriteras och kollektivtrafiklösningar, som både är hållbara och innovativa kommer att säkerställa att området blir tillgänglig för alla.

– Det blir både enkelt och hållbart att ta sig till, från och runt i Väsjön. Möjligheten för en linbana mellan Väsjön och Häggviks pendeltågsstation via Edsberg utreds och kan bli det primära kollektiva färdmedlet in och ut ur Väsjön, säger Yussuf Hassen, Sollentuna kommuns projektledare för Väsjön.

Ett viktigt mål i Väsjön är även att tillgängliggöra och utveckla den natur som finns kring Väsjön – Rösjön och Törnskogens naturreservat, sammanlagt drygt 600 hektar.

www.sollentuna.se

www.hermods.se

Kompetensuveckla dina medarbetare!

Vi erbjuder dina medarbetare möjligheten att kombinera utbildning med arbete.

Sveriges största aktör inom vuxenutbildning Erbjuder fler än 100 kurser och yrkesprogram Erbjuder kompletta yrkesutbildningar inom bristyrken Behöriga lärare med erfarenhet från branschen Skräddarsyr efter önskemål

Era medarbetare kan erhålla betyg och examen när de genomför våra kurser och utbildningar.

För mer information och anmälan: www.hermods.se/foretagsutbildning eller 031–757 93 31

Vårens utbildningar inom offentlig upphandling Vi på Colligio är stolta över att kunna erbjuda några av marknadens mest kompletta och uppskattade utbildningar inom offentlig upphandling.

Colligio har genom åren diplomerat cirka 1 000 upphandlare vilket gett oss stor erfarenhet kring vilka utbildningsinsatser som efterfrågas.

bästa sätt. Vi erbjuder dig värdefulla praktiska och verklighetsbaserade exempel inom offentlig upphandling.

i någon av Colligios utbildningar får du ta del av spetskompetens och erfarenheter från Colligios egna experter samt externa föreläsare.

Du ges en uppdaterad och komplett utbildning för att kunna genomföra dina upphandlingar på

läs mer om våra utbildningar och anmäl dig på www.colligio.se/utbildning. Du är även välkommen att kontakta vår utbildningssamordnare Lotta Berglund – telefon 023-661 66 17 eller mail lotta.berglund@colligio.se.

som deltagare

aktuella utbildningar under våren i stockholm och göteborg

Diplomerad Upphandlare – 3x3 dagar Grundutbildning offentlig upphandling – 3 dagar Grundutbildning offentlig upphandling – 1 dag Byggentreprenad (endast Göteborg) – 1 dag

OM COLLIGIO Colligio AB är en ledande konsult och samarbetspartner inom upphandling till offentlig sektor. Med över 400 genomförda upphandlingsuppdrag under 2017 har vi idag en position som ett av de tre största konsultbolagen som upphandlar för offentlig sektor. Colligio erbjuder tjänster som Upphandlingsstöd, Utbildning, Samordnad upphandling, Upphandlingsjuridiskt stöd samt Avropsstöd.

FALUN | GÖTEBORG | JÖNKÖPING | NORRKÖPING | STOCKHOLM

023-661 66 10 | info@colligio.se | www.colligio.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

8 Överblick Kommunranking

ANNONS

FOKUSXXXXX.SE

Johan Lembke.

MBA-utbildningen vid Stockholms Universitet ger helhetssynen Kan du ge 5 goda skäl till varför offentliganställda vid expansiva kommuner borde gå en MBA-utbildning? ▶ Därför att deltagarna får en djupare förståelse och ett bredare perspektiv när det gäller att utveckla och stärka såväl vinstdrivande företag som offentliga verksamheter samt får ytterligare en kvittens på de kunskaper de redan skaffat sig i livet. ▶ Arbetsgivaren får ett tillskott av kunskaper och insikter, både under och efter utbildningen, vilket främjar organisationens effektivitet, professionalitet och konkurrenskraft. ▶ Arbetsgivaren får en mognare person som i än högre utsträckning kan bidra till beslut och utveckling av verksamheten, är mer kunnig om helheten och på ett bredare sätt kan bedöma konsekvenser av olika beslut och ta ställning till långsiktiga förändringar. ▶ Att satsa på kompetensutveckling för medarbetare är ett sätt att öka lojaliteten. Arbetsgivarvarumärket gynnas av att organisationen ger stöd och satsar på människor, vilket blir allt viktigare för att behålla, locka och utveckla nyckelpersoner. ▶ Deltagarna – och indirekt därmed arbetsgivare – får ett utökat professionellt nätverk med erfarna människor som leder till ett givande erfarenhetsutbyte under lång tid.

Johan Lembke, Fil Dr och Operativ Chef och Utbildare vid Executive MBA-programmet Stockholms Business School vid Stockholms Universitet.

I Svenskt Näringslivs senaste mätning av företagsklimatet i Sverige får kommunerna högre betyg än förra året medan nationen som helhet backar. Flera faktorer avgör en kommuns placering men kommuner som beslutat om aktiva åtgärder för ett förbättrat klimat får generellt högre resultat.

TEXT ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID

Svenskt Näringsliv har mätt och rankat företagsklimatet i Sveriges kommuner varje år de senaste 20 åren. Till grund för årets ranking ligger enkätsvar från drygt 31 300 företagare runt om i landet och ett antal statistikfaktorer, till exempel nyföretagsamhet och nivån på kommunalskatten. Med ett bra företagsklimat blir det lättare att starta och utveckla framgångsrika företag. Vilket i sin tur leder till att fler människor kan erbjudas arbete, skatteintäkterna ökar och skapar därmed förutsättningar för bättre välfärd i kommunerna.

Enligt undersökningen har var femte företagare någon gång övervägt att flytta till en kommun med ett bättre företagsklimat. I några kommuner var det så många som fyra av tio som övervägt att byta kommun. Företagen agerar efter förutsättningarna på marknaden och om det är lönsamt att flytta är många beredda att göra det. Att förlora ett nyckelföretag skulle dock vara förödande för en del kommuner vilket gör det extra viktigt att gynna företagsklimatet.

Bilden av det lokala företags­ klimatet skiljer sig ofta stort mellan kommunpolitiker och företagare.

Politikerna ser ger oftare en ljusare bild medan företagarna ser fler ut-

maningar. I endast fyra kommuner – Älmhult, Nynäshamn, Gullspång och Dorotea – gav företagen ett högre sammanfattande omdöme än politikerna.

Genom att skapa en gemensam verklighetsbeskrivning och därifrån komma överens om vilka åtgärder som bör prioriteras och hur målen ska formuleras, förbättras förutsättningarna för att lyckas. Ett bra exempel i årets ranking är Älvdalens kommun som klättrar hela 96 placeringar från plats 204 till 108. En anledning till glesbyggdskommunens kraftiga höjning är att näringslivskontoret har jobbat mycket med sin tillgänglighet.

Dessutom har de varit angelägna om att sprida bilden av en aktiv företagarkommun som är i stort behov av inflyttad arbetskraft.

Prispallen i 2017 års ranking av det lokala företagsklimatet är oförändrad jämfört med fjolårets mätning. Solna stad är för tionde året i rad den kommunen i Sverige där det är bäst att starta och driva företag. Solna följs i rankingen av två andra kommuner i Stockholms län: Sollentuna och Nacka. Härryda kommun i Västra Götalands län går upp 20 placeringar till plats 4, vilket är den bästa rankingplaceringen någonsin för kommunen.

Vi måste skapa bra förutsättningar

Vi måste skapa bra förutsättningar för att våra företag ska kunna verka och utvecklas här. Det är viktigt för att välfärden ska fungera.

Fredrik Olsson

www.irf.se

FOTO: CANDY1812/ADOBE STOCK

Årets ranking av företagsklimatet – så gick det för kommunerna

för att våra företag ska kunna verka och utvecklas här. Det är viktigt för att välfärden ska fungera. Det har vi gjort genom att visa i både ord och handling att det här är en viktig fråga för oss, säger Fredrik Olsson, näringslivschef på Härryda kommun.

Företagens förtroende för oss är jätteviktigt. Vi har tillsatt en grupp som jobbar tillsammans med företagen för att förenkla och förbättra.

Hela Göteborgsregionen växer snabbt och vi har också ett nära samarbete med de övriga tolv kommunerna i regionen, fortsätter han.

Härryda kommun tog ett stort kliv från en redan okej placering till topp fem, ingen annan kommun av de i toppen gjorde en sådan utveckling. Han menar att den nya placeringen är ett kvitto på att de är på rätt väg men det alltid behövs fler aktiva åtgärder.

Målet måste vara att bli bäst för att hela tiden fortsätta att arbeta med förbättringen av företagsklimatet i kommunen. Det är farligt att nöja sig, då tappar man snabbt fart, säger han.

En av de aktiva åtgärder som kommunen beslutat är att tillsätta en så kallad företagslots. Den personen kommer att vara företagens första kontakt in i kommunen. Tjänsten skapar större närhet mellan näringslivet och kommunen och skapar bättre förutsättningar för att hålla de servicegarantier som kommunen satt upp gentemot näringslivet. Det nära samarbetet skapar trygghet och gemensamma mål.

Vi jobbar redan mycket med att besöka företagen, vi måste höra hur det går och vad kan vi göra för att hjälpa till. Till exempel är kollektivtrafikfrågan jätteviktig, företagens anställda måste kunna ta sig till och från sitt arbete dygnet runt, säger Fredrik Olsson.

I senaste enkätundersökningen ökade helhetsbetyget för företagsklimatet i hemkommunen från 3,3 till 3,4 på en sexgradig skala. Samtidigt som antalet kommuner som fick höga betyg blev rekordmånga minskade antalet kommuner som fick underkänt (under 3,0) från 60 stycken 2016 till

46 stycken. Men trots det positiva resultatet på kommunal nivå sjönk det sammanfattande omdömet för Sverige på nationell nivå för sjätte året i rad till 3,2.

Trots den positiva trenden bland kommunerna är det flera av storstadskommunerna som får sämre betyg i årets ranking. Det är oroväckande. I många regioner är det storstäderna som driver på den ekonomiska utvecklingen. Dessa företag har ofta underleverantörer i övriga kommuner i länet som därmed också blir beroende av storstädernas företagsklimat.

De mindre företagen ger generellt lägre betyg jämfört med de stora företagen. Det kan bero på att ett större företag ofta har mer resurser att lägga på exempelvis implementering av nya regler jämfört med i ett litet företag. Eftersom endast 0,1 procent av alla företag i Sverige är stora företag är det viktigt att regler och bestämmelser utformas på ett sätt som gör att regelbördan inte blir oproportionerligt stor för ett litet företag. Dessutom behöver det befintliga regelverket kontinuerligt ses över och förenklas för att gynna företagsklimatet.

Topp 10

Botten 10

1. Solna 2. Sollentuna

281. Skinnskatteberg

3. Nacka

282. Sollefteå

4. Härryda

283. Haparanda

5. Danderyd

284. Lysekil

6. Kävlinge

285. Nora

7. Höganäs

286. Fagersta

8. Staffanstorp

287. Eda

9. Trosa

288. Kalix

10. Vårgårda

289. Norberg 290. Pajala

Smart Fakta Företagsklimat Svenskt Näringslivs definition är: Summan av de institutioner, attityder, regler och kunskaper som möter företagaren i vardagen.

Forskning och utbildning: !"rymdfysik !"rymdteknik !"atmosfärfysik Kiruna, Umeå, Uppsala, Lund

VARBERG VÄXER GENOM KREATIVITET

Varbergs kommun är en av de mest attraktiva och expansiva kommunerna i Västsverige. Här kommer Västkustbanan att läggas i tunnel, hamnen att flyttas och den nya stadsdelen Västerport att byggas.

Detta är bara några av många spännande projekt som pågår. Blir du nyfiken? Här finns en skön och kreativ plats för dig också. Välkommen!

ILLUSTRATION: MADE-UP

varberg.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

10 Aktuellt Arlandaregionen

FOKUSXXXXX.SE

Sigtuna.

Högt flygande visioner för Stockholm Stockholm växer ur sina kläder och byter till nya, snabbt och nyfiket som en tonåring. Många vill följa trenden, få har förutsättningarna. Arlandaregionen är undantaget.

TEXT CAROLINE FORD

Vi ställer allt högre krav på vår livssituation. Närhet och smidiga förbindelser till och från arbetet.

Boende i bullerfri, naturnära miljö med rekreationsområden. Närodlat och kortfärdade livsmedel. Kvalitativ skolgång för våra barn. Säkra och trevliga områden av småstadsstorlek och bra kulturutbud. Miljövänlig helhet. Listan blir så lång och rentav orealistisk att kriterierna inte ens finns och kommunerna tvingas bygga nytt i flera bemärkelser. Cirklarna runt huvudstaden fylls gradvis av alltmer sammanväxta förorter i takt med att Stockholm växer. Men

LEV GOTT I

allt mindre ytor finns kvar med plats för såväl nybyggen som ”orörda” landskap och en därtill existerande infrastruktur.

Knivsta, Vallentuna, Sigtuna och Upplands Väsby har bland annat gemensamt att de fortfarande har kvar såväl lantliga miljöer som genuin bebyggelse med väl fungerande infrastruktur, om än i lite olika tappning.

Vidsträckta åkermarker och skogar och sjöar hittar man i samtliga kommuner, medan den enda verkliga genuina småstadskärnan i regionen återfinns i Sigtuna, dit man pendlar i nästan lika hög grad som till Stockholm. En annan likhet är att de alla har gott om kommunägd mark, vilket i sin tur skapar goda förutsättningar för högkvalitativ stadsbyggnation utan alltför höga totalkostnader för nya bostäder. 2014 gick Sigtuna, Knivsta, Vallentuna och Upplands Väsby kommun ihop med Stockholm Arlanda Airport för en gemensam och detaljerad aktionsplan i syfte att tillsammans utveckla regionen.

Enligt samhällsutvecklingsnämnden ska ”planeringen främja en funktionsblandning av bostäder och verksamheter i byggnader och områden samt skapa en bra balans mellan bostäder, arbete och service”.

Kravet på ”stationsnära” byggnation för ett nyetablerande näringsliv är lättuppfyllt med den redan existerande infrastrukturen som finns i Arlandaregionen och som bara kan göras bättre. Hållbarhet och en väl fungerande infrastruktur och trafik är andra nyckelord och fundament i den gemensamma visionen.

Med Stockholm i rollen som mål och destination i söder och Uppsala i norr ska Arlanda fungera som spindeln i nätet, och det med den förpliktigande benämningen ”Navet i Skandinavien”. Målet är såklart att öka flygtrafiken främst internationellt, men inte på bekostnad av miljön. Visserligen kommer det att bli fler flygplan, men antalet starter och landningar kommer enligt Swedavia att öka mindre än antalet resenärer.

Cirklarna runt huvudstaden fylls gradvis av alltmer sammanväxta förorter i takt med att Stockholm växer.

Detta beror delvis på att flygbolagen blir allt bättre på att fylla flygplanen, dels på att trenden går mot att sätta in större flygplan som tar fler passagerare istället för fler avgångar.

Den nya generationen flygplan är dessutom tystare och mer bränsleeffektivare än äldre flygplan, vilket bidrar till att hålla nere buller- och utsläppsökningar. Andra exempel på skärpta miljökrav är flygplatsbyggnaderna som påbjuds vara byggda av godkända material, dels att uppvärmningen ska ske med hjälp av fjärrvärme skapad av biobränsle.

Stockholms internationella ambitioner ställer krav på bra kommunikationer inte bara in till landet utan även vidare i såväl nord-sydlig som ost-västlig riktning. Rent konkret

Övertorneå kommun är förvaltningsområde för finska och meänkieli, med både förskola och äldreomsorg på båda språken. Utbildning Nord, nordiskt utbildningscenter erbjuder flera helt unika samnordiska arbetsmarknadsutbildningar och tar årligen emot ett stort antal elever från Finland, Norge och Sverige. Övertorneå utmärker sig bland andra glesbygdskommuner genom ett bredbandsnät där ca 70 % av hushållen har möjlighet att ansluta till fibernätet.

Det geografiska läget är gynnsamt, från centralorten är det cirka en km till Finland. Du når norra Finlands största stad Rovaniemi på en timme och Haparanda-Tornio på

så talar man om att länka från de befintliga pendeltågslinjerna med förgreningar i alla väderstreck. Ostkustbanan förbättras alltså liksom Roslagsbanan där man förnyar gamla nedlagda stopp och sträckningar. I förlängningen är det även prospekterat höghastighetståg från Stockholm till Arlanda. Allt för att locka såväl forskare som spetskompetenta yrkesutövare från hela världen; för en dag eller två, förhoppningsvis även längre, för att bli urbana invånare med stationsnära arbeten och en fot i myllan norr om storstaden.

Smart Fakta 22 000 nya bostäder år 2030.

under en timme. Norr om polcirkeln, 4 kilometer norr om centralorten, i Svanstein finns det 22,5 km skidbackar. Startar du tidigt hinner du en dagstur till finska skidområdet Levi-Ylläs.

Att bo och leva i Övertorneå är förknippat med livskvalitet, korta avstånd till serviceinrättningar, hög rankning av skolans kvalitet och en gränslös närhet till Finland.

Den vackra och unika naturen som tydligt byter skepnad med våra fyra årstider, innebär ett stort utbud av friluftsliv och utomhusaktiviteter.

Vi erbjuder milsvid vacker natur och vildmark, Torneälven, midnattssol och norrsken.

ÖVERTORNEÅ POLCIRKELN TORNEDALEN MEÄNKIELI FINSKA

Eskilstuna – nytt nav för e-handel När marken blir dyrare i storstadsregionerna och bostadsbyggandet prioriteras kan närliggande kommuner erbjuda kostnadseffektiva alternativ. Eskilstuna har med rätt tajming och strategisk placering snabbt etablerat sig som ett starkt alternativ för logistik och distribution.

2016 startades det kommunala bolaget Eskilstuna Logistik och Etablering AB. Under en längre tid hade man arbetat fram en strategi för distribution- och logistikverksamhet i området. Bolaget ger möjligheter till företagsetableringar i en tillväxtregion med tillgång till en välutvecklad infrastruktur. De erbjuder hållbara logistiklösningar i Eskilstuna Logistikpark och via Eskilstuna Kombiterminal.

Logistikparken är bland annat byggd för att erbjuda effektiva och hållbara lösningar åt moderna e-handelsbolag. Leveranstid med hög precision och kostnadseffektivitet

David Hofmann, VD Eskilstuna Logistik.

är ett par av e-handelns viktigaste konkurrensmedel. Med strategisk placering i Stockholm-Mälardalen erbjuder Eskilstuna Logistikpark ett riktigt bra etableringsalternativ. Inom en timmes radie nås 3,5 miljoner människor från Eskilstuna.

I anslutning till parken finns bra utvecklad infrastruktur med ett indraget stickspår samt direktaccess till E20.

De växande e-handelsbolagen Sportamore och KitchenTime flyttade in i parken i somras vilket bland annat har resulterat i ungefär 100 nya arbetstillfällen.

David Hofmann som är VD på Eskilstuna Logistik och Etablering AB är nöjd med resultaten hittills.

Med strategisk placering i StockholmMälardalen erbjuder Eskilstuna Logistikpark ett riktigt bra etableringsalternativ.

Det är mycket glädjande att båda företagen lyckats bra med sina rekryteringar och att verksamheterna snurrar på och utvecklas.

Sportamore hade tidigare sitt lager i Stockholm men valde att flytta till Eskilstuna. Bland annat för att deras verksamhet växte och lokalhyrorna är

dyrare i Stockholm men också på grund av tillgången på personal. I Eskilstuna är det enklare att finna lojala medarbetare.

Eskilstuna kommun och näringslivet arbetar tätt för att säkerställa och utveckla kompetensen i kommunen för att matcha företagarnas behov. Tillsammans skapar de nya utbildningar för de nya behoven och dessutom skräddarsys utbildningar för nyanlända. I en satsning för ökad sysselsättning och integration har man skapat ett snabbspår till lagerarbeten.

2017 har var varit ett riktigt bra etableringsår och nu är fokus att dra nytta av denna medvind och att fortsätta arbetet

NÄRA Mitt i superregionen StockholmUppsala har du nära till världen, nära till Stockholm City, och nära till Uppsala. www.sigtuna.se

a kk a

Att verka och bo i en kommun med ett unikt geografiskt läge

ot

o:

Ka

ri K

oh v

#Arlandakommunen F

med att fylla på vår pipeline med nya företag samt att utveckla mer mark över tid, säger David Hofmann.

Jag är övertygad om att vi satt Eskilstuna på kartan som en riktigt het etableringsort, säger han.

www.eskilstunalogistik.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

12 Profilen Mikael Damberg

FOKUSXXXXX.SE

Innovation är Sveriges framtid Sveriges välstånd är byggt på innovation. Här finns också vår framtid, menar närings- och innovationsminister Mikael Damberg.

TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN FOTO JUKKA LAMMINLUOTO, GKN.

D

et går bra för Sverige, menar Närings och innovationsminister Mikael Damberg.

Sverige har en enormt stark ekonomi just nu. En reell jobbmotor som skapar 150 000 nya jobb i år och under nästa år.

Med tre procents tillväxt, stark export och mycket investeringar, mår Sverige bra ekonomiskt. Utgångsläget är bra just ur det perspektivet.

– Det finns ett stort självförtroende i svensk industri som skapar jobb. Jag brukar säga att Sverige går som en Volvo just nu, men vi har samtidigt stora utmaningar i form av hård internationell konkurrens.

Integration är ett annat jätteviktigt område. Att få de grupper som idag står längre bort från arbetsmarknaden in i riktiga jobb.

Något som gläder ministern är att 80 procent av de 150 000 nya jobben ser ut att gå till utlandsfödda svenskar. En grupp som traditionellt haft betydligt svårare att komma in på arbetsmarknaden. Ett land där folket har arbete mår helt enkelt bättre.

Ett annat glädjeämne är utländska direktinvesteringar i Sverige.

– Jag tänker på de investeringar som Mälardalen dragit till sig bara under de senaste åren. Amazon webserivces som bygger datacenter i Katrineholm, Västerås och Eskilstuna. Northvolt bygger den nya utvecklingslinan för Europas största

Besöksnäringen ser ut att växa så det knakar i hela landet. batterifabrik i Västerås och satsar även i Skellefteå. Även det faktum att exempelvis Stiga valt att hämta hem produktion från Kina till Eskilstuna och Rockwoll som öppnar en ny fabrik i samma stad är två hälsotecken, menar Mikael Damberg.

– Det är inte bara Mälardalen som går bra. Besöksnäringen ser ut att växa så det knakar. Handel, hotell, restaurang, resebranschen och resor skapade 11 000 nya jobb runt om i Sverige förra året. Det är framförallt de internationella besökarna som skapar de här nya jobben även i mindre företag.

Han berättar att man från regeringens sida gått in och ökat basanslagen för delstatliga företaget Visit Sweden med 50 procent med syfte att marknadsföra Sverige utomlands för att attrahera fler internationella turister.

På västkusten är Volvo en modern framgångssaga efter kinesiska Geelys köp för ett antal år sedan.

Och ytterligare ett bra exempel på företag som plöjer ned pengar i Sverige.

– Förutom miljardinvesteringar i Sverige, treskift i fabriken på Hisingen och ständigt nya försäljningsrekord så har ägaren valt att investera i ett eget stort forskningscenter i FoU i Göteborg.

Att attrahera forskning till anläggningar på svensk mark är en annan nyckel, menar Mikael Damberg. En förebild i detta hänseende är Israel som lyckats attrahera mängder av internationella storföretag att etablera FoU-anläggningar inom landets gränser.

– Ett viktigt steg som EU- och handelsminister Ann Linde gjort är att inrätta en innovationsscout på plats i Tel Aviv. Vi prövar detta eftersom vi vet att det händer mycket i landet inom många områden.

Sverige är liksom exempelvis Israel duktiga på att få fram startups.

Tjänsten syftar till att utgöra en länk till svenska företag och institutioner som söker samarbeten, finansiering eller nya idéer med israeliska dito och innovationsmiljöer.

Initiativet är ett i raden av samarbeten som Sverige söker med andra länder. Till exempel djupare innovationspartnerskap, nu senast med Frankrike inom digitalisering och ”gröna” innovationer. Tidigare gjordes ett liknande med Tyskland.

I båda fallen har de skett på absolut högsta politiska nivå mellan statsministern och Angela Merkel respektive

Region Västmanland gör en unik satsning på forskning inom psykisk ohälsa

Kent Nilsson.

Centrum för klinisk forskning Västerås ligger i framkant på flera forskningsområden inom hälso- och sjukvård. Forskningsverksamheten drivs sedan 1999 tillsammans med Uppsala Universitet. Här bedrivs spjutspetsforskning och kunskapsdriven vård som fått mycket framgångsrika resultat. Bland annat är överlevnaden för patienter med cancer i tjocktarm och ändtarm, så kallad kolorektal cancer, högst här i hela världen.

Forskningsklinikens framgång beror på flera faktorer, en av de viktigaste är att den ligger just i Västerås.

I Västmanland bor en liten, väl representativ befolkning och det finns bara ett centralt sjukhus. Det innebär stora möjligheter att involvera alla patienter i forskningsprojekten samtidigt som läkarna kan följa upp noga, säger Kent Nilsson,

professor och föreståndare för CKF Västerås.

Det läggs såklart stora resurser cancerforskning men det drabbar oftast personer i medelåldern och äldre. Unga däremot drabbas i större utsträckning av missbruk och psykisk ohälsa i olika kombinationer. Därför har politikerna i Region Västmanland avsatt medel till CKF i Västerås för att ta ett grepp om den svajande psykiska hälsan.

Vi ska satsa stort på forskning inom psykisk ohälsa, och rekrytera fler forskare. Vi behöver ny kunskap och nya metoder för att komma åt detta gigantiska problem som drabbar våra unga, säger Kent Nilsson.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSXXXXX.SE

ANNONS

Mikael Damberg Profilen 13

Allt som man idag kan göra av olja kan man snart framställa från våra skogsråvaror.

med Emmanuel Macron.

– Vi försöker välja internationella miljöer som vi bedömer är viktiga för Sverige att bygga innovationspartnerskap med. Vi kallar det för ”innovation diplomacy” för att koppla upp oss mot innovativa platser runt om i världen.

En övergripande strategi kan sägas vara att skapa testbäddar i Sverige för ny teknik. Ett av målen är att skapa en kritisk massa för att attrahera forskning på svensk mark.

Ett exempel han nämner är den stora satsning som regeringen gör för innovation inom eldrivna fordon tillsammans med bland annat Volvo Cars, Scania, Volvo AB och Trollhättanbaserade elbilstillverkaren Nevs.

– Här går staten in med lika mycket pengar som näringslivet.

Och Damberg fortsätter, – Svenska företag är duktiga inom många områden, till exempel hållbara städer i ett mycket brett perspektiv och vi är pionjärer inom 5G med den uppkopplade staden. Och Boliden som testar 5G för ökad säkerhet och för fjärrstyrning av fordon under jord.

Ministern tror att det även fortsättningsvis har en tillväxtpotential kopplad till energi.

– Sverige har ett av de mest gröna energisystemen i världen. Vi har mycket driftsäker elproduktion, men även låga energipriser. Så ska man bygga batterifabriker, datacenter eller produktion så är Sverige väldigt attraktivt för denna typ av tunga investeringar.

Google har köpt ett enormt skogsområde utanför Avesta – tre gånger ytan av Facebooks anläggning i Luleå. Platsen är sannolikt vald med omsorg då den har en större kraftledningsstäckning som närmsta granne.

– Jag tror inte Google tänker börja bedriva skogsbruk i Sverige.

Självklart finns det intresse för att etablera någon större anläggning i regionen.

Datacenter och IT i all ära, men

man får inte glömma bort att den svenska skogsindustrin är den största nettoexportören för Sverige. Och den internationella efterfrågan på inte minst massa för skogsråvara till hygien- och förpackningsprodukter växer med ett par procent varje år.

Här har svenska skogsindustrin gjort och gör mycket stora investeringar. Till exempel i Värmland och Norrland i form av uppskalning av massaproduktion och helt nya pappersmaskiner.

– Jobben som skapas i den här branschen är otroligt viktiga och finns över stora delar av vårt land.

Både Sverige och Finland är två stora skogsnationer. Det forskas mycket inom akademi och industri i båda länderna. Här hoppas ministern på ett ännu större samarbete mellan spelare i de två länderna.

– Det pågår arbeten för att Sverige och Finland ska samarbeta mer runt innovation kring skogsprodukter.

Skogsforskning och utveckling av processteknik har nämligen gått snabbt framåt. Redan idag finns det exempel på ökad iblandning av skogsråvara i drivmedel som går att köpa på våra mackar.

– Allt som man idag kan göra av olja kan man snart framställa från våra skogsråvaror, till exempel drivmedel. Att ersätta fossila råvaror med produkter från våra skogar är en otroligt spännande utveckling. n

Smart Fakta Lars Mikael Damberg, 46, är närings- och innovationsminister sedan oktober 2014 och riksdagsledamot för Stockholms län sedan riksdagsvalet 2002.

Han var Socialdemokraternas gruppledare i riksdagen från 2012 till 2014 och förbundsordförande för Sveriges socialdemokratiska ungdomsförbund (SSU) från 1999 till 2003.

Magnus Wiberg.

Expandera med kraften i Väster­botten Det regionala nätet i Västerbotten är inte helt olikt västerbottningarna själva – det har gott om kraft, tål kyla och är väldigt jordnära. På ett säkert och tryggt sätt, utan mellanhänder, möjliggör Stadsnäten för medborgare och företag att leva och arbeta i Västerbotten.

Möjligheterna för IT-företag att etablera sig i Västerbotten är stora.

Kraften från vatten och vind och levereras tryggt via energibolagen Umeå Energi och Skellefteå Kraft.

Kylan är en naturlig del av regionen och vintersporterna är lockande för många och för att fler ska stanna länge i sina fjällstugor och hemställen erbjuds fast bredband.

– Vi finns redan på plats och kan erbjuda många lokaliseringar för allt från serverplats till datahallar i Västerbotten utifrån dina krav. Tillsammans med Stadsnäten i Västerbotten och det regionala nätet AC-Net kan vi erbjuda ditt företag ett enklare sätt att expandera i Västerbotten, säger Magnus Wiberg, VD, AC-Net. Under 2019 blir regionkommunen ett faktum och samarbetet mellan de offentliga aktörerna i regionen kommer stärkas ytterligare. Detta kommer gynna företagare, medborgare och samhället i Västerbotten genom ökad digitalisering. Västerbotten står inte stilla utan försätter utveckla sitt samarbete för regionens bästa.

– Västerbotten är en plats för expansion både för företag, men framförallt för dig som söker mer frihet!

Möt företagarna i Gnosjöregionen på Affärsracet Den 30-31 maj 2018 är du välkommen till Affärsracet på Scandinavian Raceway i Anderstorp. Affärsracet är en mässa och mötesplats, som skapar en plattform för Gnosjöregionens näringsliv att synas och visa upp variationen av tjänster och produkter som finns i regionen. För femte gången samlas utställare från olika branscher, i olika storlekar och med olika ändamål i syfte att skapa kontakter, upptäcka nya möjligheter och göra affärer.

FAKTA I Sveriges mest industritäta region, startade Gnosjöregionens fyra kommuner Gislaved, Gnosjö, Värnamo och Vaggeryd ihop med näringslivsbolagen i respektive kommun, ett gemensamt bolag Business Gnosjöregion AB. Tillsammans arbetar de för att gynna utvecklingen och företagsamheten i regionen via samarbeten och projekt. Affärsracet är ett av dem.

– Det som är unikt för vår region är vad som kallas Gnosjöandan. Vi är ett starkt småföretagsområde som kännetecknas av företagsamhet och bredd, säger Micael Ragnar, projektledare för Affärsracet.

Missa inte World Business Tour, där regionala, framgångsrika exportföretag berättar om sin väg utanför Sverige.

På plats är också ambassader och företagsfrämjande organisationer som kan vara ett bra stöd under resan. Dessutom anordnas Gnosjöregionens Riksdag där samtliga riksdagspartier och partiledare är inbjudna att diskutera näringslivspolitiska frågor ur ett Gnosjöregionen perspektiv.

Gnosjöregionen har 12.000 företag och omsätter cirka Micael Ragnar.

70 miljarder kronor.

Läs mer på www.affarsracet.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 Inspiration Magiska Gotland

ANNONS

FOTO: EMMA JÖNSSON

FOKUSXXXXX.SE

FOTO: PETER DAUN

Delar av Pickit-teamet på kontoret i Visby.

Region Gotland ska nu rekrytera 25 arkitekter, ingenjörer och projektledare. Läs mer på www.gotland.se/stadsutveckling

Den planerade ”Skogsvägen” genom Visborgsområdet. Illustration: Almqvist & Almqvist Arkitekter AB.

Magisk ö som lockar året runt På Gotland är arbetslösheten så låg att man skriker efter arbetskraft. Det är nu eller aldrig man ska flytta ut i Östersjön.

TEXT CAROLINE FORD

Att stockholmarna söker sig bort från storstadsbruset i allt större utsträckning är ingen nyhet. Ej heller att de gärna slår sig ner på sina sommarställen om de kan. Förut var det Österlen, sedan var det Skärgården nu drar det än längre österut. Det talas fortfarande om billiga stenhusprojekt för händiga med romantiska drömmar om ett liv på landet och det på vackra, kalkstensvita eller sandgula Gotland. Men den som snarare söker bra stadsliv utan buller och trängsel och ett gynnsamt småföretagande är Visby det tveklösa alternativet. Här satsas det på nya bostäder och faciliteter, till och med

arbetstillfällen som heter duga för pionjärer.

– Det har i perioder varit svårt att få jobb på Gotland. Ännu svårare för barnfamiljer där båda söker arbete men nu har förutsättningarna ändrats. Christian Hegardt, stadsarkitekt på Region Gotland berättar om den lägsta arbetslösheten i Sverige och alla nya, väntande arbetstillfällen för alla inom byggnation, stadsutveckling, vård och administration.

Statliga verk och institutioner som PRV, Svenska Spel, Försäkringskassan liksom Försvarets nyinrättade regemente finns redan på plats. Nu behövs det fyllas på.

Vi behöver rekrytera! Christian Hegardt fortsätter med de långtgående visionerna för Gotland. Stora expansionsplaner som nu detaljplaneras i Visby, det gamla regementområdet Visborg, förtätning kring den gamla Hansestaden och stora privata satsningar på landsbygden. Trycket på Visby är stort för

servicefunktioner med allt från nya parkeringslösningar till studentbostäder. Uppsala Universitets Campus Gotland ökar i popularitet och ITklustren förstärks liksom konferenser och arrangemang året runt.

Småföretagarandan i sig är en god gotländsk tradition, precis som jordbrukande, konstnärlig design och starka nätverk. Numera uppdaterade och integrerade även ur ett internationellt perspektiv med sin närapå totaltäckande fiberanslutning över ön. I november fick man utmärkelsen ”EU Broadband Awards” i Bryssel.

Det bästa exemplet på det nya kreativa Gotland är nog startupen Pickit vars affärsidé såväl uppskattats som värderats och investerats i - av självaste Microsoft. En bildtjänst för vanliga dödliga utan professionell bildhanteringsvana som integreras i Word och Powerpoint. På kontoret inne i gamla Visby sitter idag ett trettiotal anställda och snart blir det fler.

– Det som är så coolt här är att vi

inte störs av andras framgångar som man gör i Stockholm. Så uttrycker Henrik Bergqvist företagarandan på Gotland. 2013 grundade han tillsammans med Mathias Björkholm företaget Pickit som sedan växt stort i många bemärkelser.

– Vi som bor här hjälper varandra och delar det vi har gemensamt, konstaterar Henrik Bergqvist. Bara på det egna företaget med tiotalet olika nationaliteter, hittar man lösningar för inflyttade och nyanställda som vill ta med sin respektive.

Henrik är fast boende gotlänning sedan drygt 10 år tillbaka. Familjen stortrivs och Henrik kan bara komma på fördelar för både arbetsoch familjeliv i Visby, där allt finns nära för att få vardagen att fungera.

– Det här är en liten skatt, avslöjar Henrik Bergqvist. En stad som charmerar och förför besökande kolleger, vare sig de kommer från New York, Seattle eller San Francisco. Microsoftkollegerna svimmar av förvåning trots

att han själv jämt talar om Gotland.

Han jämför Visbys krogliv med det på Söder i Stockholm och lägger i nästa andetag till de kulturella eventen som bara ökar på ön.

När semesterfirarna åker hem stängs allt ner och melankolin tar över. Så ser bilden ut av riktigt stora turistdestinationer. För oss som vet, har bott eller bor på en plats som Gotland, vet att det inte kan vara mer fel. När semestern är slut och skolorna har börjat är den bästa tiden på året. Havet och stränderna töms och man får hela härligheten för sig själv.

På krogarna inne i Visby fortsätter sorlet – men utan köer utanför.

Smart Fakta Det tar 40 minuter med flyg från Stockholm till Visby. 3 timmar med båt 100 km från fastlandet.

Gotland har 58 000 invånare och vill få fler.

Fria arbetskläder – en självklarhet Genom nya regelverk från Socialstyrelsen och egna ambitionshöjningar väljer kommuner i allt större utsträckning att erbjuda fria arbetskläder till sina medarbetare inom bland annat äldrevård, hemtjänst och förskola. Det är bland annat en fråga om hygien, identifikation och rättvisa.

Den svenska tvätt- och textilservicesektorn står redo att hjälpa till.

Vi gillar upphandling, konkurrens och mångfald. Vi är en bransch som anställer många unga, många utan färdig utbildning och många som är utlandsfödda. Vi ser vår mångfald som en styrka och våra medarbetare som vår största tillgång. I Sverige arbetar ca 5 000 medarbetare i olika tvätteriföretag. Tjänsterna utförs åt industri, hotell- och restaurangnäring, personal- patient-, bädd- och operationstextilier till vård och omsorg samt

tvätt- och textilhantering av konsumenttvätt. Vår näring har ett högt socialt ansvarstagande. Vi är en viktig instegsbransch. Genom att se till att textilier håller sig hela och rena länge, skyddar vi både människa och miljö. Vi bidrar till att näringsliv och offentlig verksamhet fungerar.

SVERIGES TVÄTTERIFÖRBUND

Affärsresevärlden styrs av globala trender Tempot i affärsvärlden ökar stadigt, vilket ökar behovet av att möta sina affärspartners ansikte mot ansikte.

Videokonferenser kan aldrig helt ersätta fysiska möten när det kommer till att etablera och bibehålla förtroendet mellan affärspartners.

Samtidigt kan antalet långväga affärsresor minska framöver, inte minst med tanke på den ökade regionaliseringen i världen. Det innebär att tullar som ska främja inhemsk produktion kan hämma det lång­ väga affärsutbytet.

– Många har länge förutspått att traditionella företagsresor ska ersättas av videokonferenser, eller åtminstone att videokonferenser ska bli den dominerande mötesformen i framtiden. Utifrån mitt perspektiv som flitig affärsresenär så avspeglar sig väldigt lite av den här trenden i verkligheten. Trenden verkar snarare peka mot att antalet affärsresor är konstant eller ökar på de allra flesta företag, säger Karl Bohlin, vd för den globala affärssystemsleverantören HansaWorld.

Hans erfarenhet är att det fortfarande är mycket viktigt för de allra flesta människor att mötas ansikte mot ansikte, det är ett faktum trots att videokonferenstekniken funnits tillgänglig i drygt tjugo års tid vid det här laget. Några trender som påverkar utvecklingen är att antalet människor som många behöver träffa för att göra affärer ökar samt att affärstakten generellt sett har ökat.

Det förtroende, eller brist på förtroende, som man etablerar genom att mötas fysiskt och kunna läsa av motpartens minspel och ansiktsrörelser går inte att ersätta med videokonferenser.

– Det förtroende, eller brist på förtroende, som man etablerar genom att mötas fysiskt och kunna läsa av motpartens minspel och ansiktsrörelser går inte att ersätta med videokonferenser, åtminstone inte i ett initialt skede av en ny affärskontakt, säger Karl Bohlin.

Ökad produktion i europeiska länder

En global trend som med stor sannolikhet är på ingång är den internationella regionalisering i handelspolitiken som framförallt

FOTO: WATCHERFOX/ADOBE STOCK

TEXT SARA PALMQUIST

drivs på av Donald Trump. Regionaliseringen innebär att enskilda länder eller världsdelar instiftar tullar på de utländska varor som importeras till landet. Syftet är att främja den inhemska eller regionala produktionen. En konsekvens av den här politiken blir förmodligen att färre svenska företag väljer att göra affärer med eller förlägga sin produktion i asiatiska länder.

Istället väljer man att i första hand förlägga produktionen till europeiska länder.

En effekt av detta blir förstås att de långväga affärsresorna till Asien blir färre till förmån för ett ökat resande inom Europa. Ytterligare en faktor som driver på utvecklingen är att många kunder vill kunna beställa och få sina varor levererade med kortare ledtider. Om varorna ska produceras och skeppas från Asien kan det ta veckor och ibland månader innan de når kunden i Sverige. Om varorna istället produceras i ett europeiskt land så minskar leveranstiden avsevärt.

Ökad efterfrågan på teambyggande aktiviteter

– Produktionskostnaderna i Europa har överlag minskat, som en effekt av den ökade automationen. Det bidrar till att allt fler svenska företag som tidigare haft produktion i Asien väljer att ta hem produktionen till Europa istället. Det här rör sig om en långsiktig process, det tar förstås tid för tillverkande företag att hitta nya tillverkningspartners i Europa, men de kommande åren tror jag definitivt att affärsresandet till Asien kommer att mins-

ka, säger Karl Bohlin.

Han tror även på en ökad efterfrågan på teambyggande aktiviteter. Att samla gruppen och åka iväg tillsammans för att kunna umgås, lära känna varandra och stärka sammanhållningen i en ny miljö utanför det vardagliga sammanhanget blir allt viktigare.

Allt fler grupper åker iväg på camps

– Fler företag inser vikten av att verkligen investera i sina team för att de ska bli starka och effektiva. Att bygga team på arbetsplatsen, i ett sammanhang där alla har fullt upp och störningsmomenten är många, fungerar sällan särskilt bra. Det är därför ofta en nödvändig investering att gruppen får komma till en ny miljö där distraktionerna är färre och där det verkligen finns tid för gruppmedlemmarna att lära känna varandra, säger Karl Bohlin.

Han ser ytterligare en trend i att arrangera ”Camps”, vilket innebär att ett antal medarbetare som ingår i en projektgrupp eller arbetar med en specifik tankekrävande verksamhet kan åka iväg tillsammans till exempelvis en herrgård för att kunna jobba ostört och fokuserat tillsammans. Det kan exempelvis röra sig om projektgrupper, medarbetare som ska ägna sig åt affärsutveckling eller någon annan tankekrävande intellektuell verksamhet som kräver koncentration. Den typen av uppgifter löser gruppen ofta mer effektivt när de får lämna kontoret och åka iväg till en bekväm och inspirerande miljö.

Karl Bohlin.

Karl Bohlin tror att camps är ett fenomen som helt klart kommer att öka framöver.

Självkörande taxibilar blir vanligare För affärsresenärer handlar resandet mycket om en jakt på tid, att ständigt sträva efter att resa så smidigt och effektivt som möjligt. Det får förstås effekter på vilka transportmedel man väljer.

– Självkörande bilar är en teknik som finns tillgänglig redan idag, men när den har mognat lite och antalet självkörande taxibilar blir fler så är jag säker på att allt fler affärsresenärer kommer att välja att ta en självkörande taxi till sina möten, oavsett om de är i samma stad eller längre bort. Självkörande bilar gör att passageraren kan jobba effektivt eller välja att koppla av under resans gång. Samtidigt reser de bekvämt från dörr till dörr utan att behöva tänka på att boka tågbiljett, tanka eller parkera, säger Karl Bohlin.

www.hansaworld.com

Vüra barn har inte upplevt en värld utan internet.

Tillsammans utvecklar vi skolan mot en digital värld.

Dagstidning_Hel_251x372mm_ID2018.indd 2

2018-01-11 11:41

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

18 Möjligheter Kompetensutveckling

ANNONS

FOKUSXXXXX.SE

FOTO: CONTRASTWERKSTATT/ADOBE STOCK

Förbered för framtiden med rätt kompetensutveckling i offentlig sektor För att hänga med i samhällsutvecklingen krävs ständigt förändringsarbete i offentlig sektor. Den tekniska utvecklingen, klimatpåverkan och demografiska förändring ställer krav på aktuell kunskap och bred kompetens i organisationerna. Det är viktigt att arbeta med kompetensutveckling kontinuerligt – inte minst inom offentlig sektor.

TEXT ALEXANDRA EKSTRÖM MADRID

Stiftelsen för strategisk forskning beräknar att 53 procent av alla tjänster som finns idag kommer att ha automatiserats eller ersatts av digital teknik om 20 år. Det kommer dock inte leda till att fler står utanför arbetsmarknaden, menar de, utan det kommer snarare att innebära att nya typer av tjänster kommer att behövas. Man räknar dessutom med att det är fler nya typer av jobb som tillkommer än gamla som försvinner.

Digitalisering och teknisk utveckling är bara ett av de områden som visar att kontinuerlig kompetensutveckling är viktigt för framtiden.

Digitaliseringen av offentlig sektor är dock komplicerad, det är många olika lagar och regler att förhålla sig till. Men det finns stora möjligheter att skapa ökad medborgarnytta och effektivare arbetssätt.

I Sverige har man länge legat efter i den digitala utvecklingen men de senaste åren har politiker och beslutsfattare börjat se behovet av en snabbare utveckling och effektivisering inom just offentlig sektor.

– Just nu är det tydligt att det behövs fler yrkesutövare med rätt kompetens inom offentlig sektor, det är kompetensbrist på många

håll. Många arbetsgivare pratar om kompetensutveckling för den befintliga personalen men det är få som faktiskt tar ansvar, säger Mathias Skalmstad, verksamhetschef för privat- och företagsutbildning på Hermods.

I Statskontorets rapport, Den offentliga sektorn i korthet 2017, får myndigheterna i Sverige generellt höga betyg från medborgarna. Man har alltså generellt högt förtroende för den statliga förvaltningen. Men, mätningarna kring de kommunala verksamheterna visar däremot att antalet nöjda med skola, vård och omsorg har minskat över tid.

– De kommunala ansvarsområ-

dena är några av de områden med störst kompetensbrist. Vi märker av att många arbetsgivare har svårt att hitta utbildad personal inom vård, äldreomsorg, barnomsorg och skola. Dessutom står vi inför på stora pensionsavgångar framöver, säger Mathias Skalmstad.

En del av kompetensbristen går att lösa med nyrekrytering, framförallt i storstäder och på populära arbetsplatser men det räcker inte.

Arbetsgivarna behöver bli bättre på att satsa på kompetensutveckling hos den befintliga personalen.

Problemet är ofta att organisationerna har svårt att avvara sina anställda för utbildning under längre

perioder. Det finns dock smarta alternativ.

– Att utbilda sig till exempelvis undersköterska eller barnskötare motsvarar ca 1,5 års heltidsstudier inom den kommunala vuxenutbildningen. Många arbetsgivare tvingas anlita outbildad personal för att det ska gå ihop. Vi har därför skapat skräddarsydda utbildningar för de som redan jobbar inom äldre- eller barnomsorg. Utbildningarna är anpassade för att kunna kombineras med arbetet och det uppnås genom distansstudier via webbinarier och vår lärplattform, berättar Mathias Skalmstad. På så sätt är det möjligt att bli färdigutbildad på bara

Sverige behöver bli bättre på att hitta lösningar för att kunna kombinera arbete och utbildning istället för att tvinga den enskilde att välja antingen eller.

Mathias Skalmstad

6 månader.

Att utbilda personalen är bra för arbetsgivare av flera anledningar.

Man säkerställer kompetensen och dessutom höjer man kvaliteten i sin verksamhet. Det är dessutom fördelaktigt för den anställda då man som outbildad oftast inte får en tillsvidareanställning utan får jobba under mer osäkra anställningsformer.

– Många av våra deltagare får tillsvidareanställning direkt efter avslutad utbildning, säger Mathias Skalmstad.

Kompetensbristen i kommunerna är också en möjlighet till minskad arbetslöshet och ett effektivare integrationsarbete.

– Idag står ca 360 000 utan jobb i Sverige, många av dem är utlandsfödda. Samtidigt har vi en stor brist på utbildad personal inom offentlig sektor. Sverige behöver bli bättre på att hitta lösningar för att kunna kombinera arbete och utbildning istället för att tvinga den enskilde att välja antingen eller. Det är avgörande för att vi ska lyckas med utmaningen med såväl integration som kompetensförsörjning framöver, säger Mathias Skalmstad.

Nå toppen inom inköp och logistik Läs en grundutbildning, en enstaka kurs eller ett helt certifieringsprogram på Silf Silfs utbildningar innehåller allt du behöver för framgångsrikt logistik- och inköpsarbete – oavsett om du arbetar operativt, taktiskt eller strategiskt.

Utbildningarna är internationellt gångbara och finns anpassade för både privat och offentlig sektor.

Silfs pedagogik grundar sig på tillämpad teori som du direkt omvandlar till praktisk handling i den egna organisationen.

Nyfiken på dessa?

Hör av dig så skickar vi ett ex!

Kontakta oss: silfonline@silf.se 08-752 16 80 www.silf.se

Silf_250x120_1709.indd 1

2018-01-11 15:51

ĞƩĂ ćƌ ĞŶ ĂŶŶŽŶƐ ĨƌĊŶ ^ƚŽĐŬŚŽůŵƐ ƵŶŝǀĞƌƐŝƚĞƚ

hƚďŝůĚŶŝŶŐĞŶ Ɵůů ƐƉĞĐŝĂůƉĞĚĂŐŽŐ ƂƉƉŶĂĚĞ ŶLJĂ ŬĂƌƌŝćƌǀćŐĂƌ &KdK͗ E/^/^D '/>Ksͬ K ^dK <

^ũƵ Ċƌ ĞŌĞƌ ůćƌĂƌĞdžĂŵĞŶ ǀĂůĚĞ ŵĞůŝĞ ƌŝƚƐĞ ĂƩ ŬŽŵďŝŶĞƌĂ ƐŝƩ ůćƌĂƌũŽďď ŵĞĚ ŚĂůǀƟĚƐƐƚƵĚŝĞƌ ƉĊ ^ƉĞĐŝĂůƉĞĚĂŐŽŐƌŽŐƌĂŵŵĞƚ ǀŝĚ ^ƚŽĐŬŚŽůŵƐ ƵŶŝǀĞƌƐŝƚĞƚ͘ hƚďŝůĚͲ ŶŝŶŐĞŶ ŐĂǀ ŚĞŶŶĞ ĚĞŶ ĨŽƌŵĞůůĂ ŬŽŵƉĞƚĞŶƐĞŶ ĂƩ ĂƌďĞƚĂ ƐŽŵ ƐƉĞĐŝĂůƉĞĚĂŐŽŐ ƉĊ ƐŬŽůͲ ŽĐŚ ŬŽŵŵƵŶƂǀĞƌŐƌŝƉĂŶĚĞ ĂƌĞŶŽƌ͘ Behov av formell kompetens

När Emelie tidigare hade arbetat som lärare i en särskild undervisningsgrupp QV\MV[QÅMZILM[ LQ[S][[QWVMV SZQVO TMOQ\QUItion för lärare. Hon insåg att hon behövde [SI‫ٺ‬I [QO NWZUMTT SWUXM\MV[ N Z I\\ S]VVI fortsätta arbetet för elever i behov av särskilt stöd. I tre års tid varvade hon arbete med specialpedagogstudier på halvtid.

Redan vid programstart upplevde Emelie Britse att utbildningen gav henne ett vetenskapligt förankrat ramverk med ord och begrepp på det hon tidigt själv satt ord på – hur skolan bör och ska förhålla sig till lärande och utveckling generellt och MTM^MZ Q JMPW^ I^ [qZ[SQT\ [\ L [XMKQÅS\ – 2007 var Specialpedagogutbildningen på avancerad nivå vid Stockholms universitet helt ny. Jag sökte och kom in på programmet samma år, säger Emelie Britse.

Fördjupande utbildning

Hon påbörjade utbildningen med en lärarexamen i ryggen och med en personlig övertygelse om hur skolan skulle hantera sitt uppdrag att utbilda framtidens medborgare.

– Tre år senare tog jag min vetenskapligt förankrade yrkesexamen som specialpedagog. Genom specialpedagogutbildningen adderade jag en fördjupad professionell ansats till min personliga övertygelse, säger Emelie Britse.

Ett par år efter att Emelie Britse avlagt examen från Specialpedagogprogrammet valde hon att gå mastersprogrammet, som ytterligare fördjupade kompetensen kring hur den specialpedagogiska disciplinen kan bidra till allmändidaktisk skolutveckling.

Mastersprogrammet som dessutom är forskningsförberedande stärkte Emelie Britses teoretiska kompetens kring begreppet specialpedagogik och den specialpedagogiska professionen. Nu arbetar hon som

'ĞŶŽŵ ƐƉĞĐŝĂůƉĞĚĂŐŽŐƵƚďŝůĚŶŝŶŐĞŶ ĂĚĚĞƌĂĚĞ ũĂŐ ĞŶ ĨƂƌĚũƵƉĂĚ ƉƌŽĨĞƐƐŝŽŶĞůů ĂŶƐĂƚƐ Ɵůů ŵŝŶ ƉĞƌƐŽŶůŝŐĂ ƂǀĞƌƚLJŐĞůƐĞ͘ utvecklingsledare på enheten för skolutveckling i Täby kommun.

– När jag tog examen från Specialpedagogprogrammet hade jag fortfarande ett intresse av att fördjupa min analytiska och problematiserande kompetens. Mastersprogrammet gav mig bland annat ett mer forskningsbaserat arbetssätt och ett fördjupat vetenskapligt förhållningssätt till området specialpedagogik, säger Emelie Britse.

Framtiden som specialpedagog Redan när hon påbörjade Specialpedagogprogrammet kände hon att hon ville jobba med skolutveckling och specialpedagogik på en mer övergripande nivå.

Utbildningen gav henne en bred bas som öppnade upp många nya karriärvägar.

– Sedan jag tog examen har jag bland annat arbetat som utredande specialpedagog och biträdande rektor med

samordningsansvar för elevhälsofrågor. min nuvarande arbetsgivare, Täby kommun, tillskriver min specialpedagogiska kompetens ett så högt värde att jag som utvecklingsledare, tillsammans med kommunens utbildningsledning, alla rektorer och pedagoger, får vara med och bidra till en mer tillgänglig lärmiljö för alla elever i våra kommunala verksamheter. Det trivs jag med, säger Emelie Britse.

Hon är överlag mycket nöjd med utbildningen, som gav henne en mångfacetterad verktygslåda och specialpedagogisk kompetens att arbeta såväl på individnivå som på övergripande nivå, som skolledare eller skolutvecklare.

– För lärare som vill bli skolledare kan Specialpedagogprogrammet ge en mycket bra bas. Utexaminerade specialpedagoger är eftertraktade både som biträdande rektorer och rektorer. För mig är det istället mer

FAKTA WĊ ^ƚŽĐŬŚŽůŵƐ ƵŶŝǀĞƌƐŝƚĞƚ ĮŶŶƐ ƚǀĊ ƉĊďLJŐŐŶĂĚƐƉƌŽŐƌĂŵ ƉĊ ĂǀĂŶĐĞƌĂĚ ŶŝǀĊ ĨƂƌ ůćƌĂƌĞ ŵĞĚ ůćƌĂƌĞdžĂŵĞŶ ƐŽŵ ǀŝůů ƵƚǀĞĐŬůĂƐ ŝ ƐŝŶ LJƌŬĞƐƌŽůů ŽĐŚ ĨŽŬƵƐĞƌĂ ƉĊ ƐƉĞĐŝĂůƉĞĚĂŐŽŐŝŬ ĨƂƌ ĞůĞǀĞƌ ŝ ďĞŚŽǀ Ăǀ ƐćƌƐŬŝůƚ ƐƚƂĚ͕ ^ƉĞĐŝĂůůćƌĂƌƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚ ŽĐŚ ^ƉĞĐŝĂůƉĞĚĂŐŽŐƉƌŽŐƌĂŵŵĞƚ͘ ĊĚĂ ƵƚďŝůĚŶŝŶŐĂƌŶĂ ďĞƐƚĊƌ Ăǀ ƚŽƚĂůƚ ϵϬ ŚƂŐƐŬŽůĞƉŽćŶŐ ŽĐŚ ŬĂŶ ůćƐĂƐ ƉĊ ŚĞůƟĚ ĞůůĞƌ ŚĂůǀƟĚ͕ ǀŝůŬĞƚ ŝŶŶĞďćƌ ĂƩ ĚĞ ŬĂŶ ŬŽŵďŝŶĞƌĂƐ ŵĞĚ ĚĞůƟĚƐĂƌďĞƚĞ ƐŽŵ ůćƌĂƌĞ͘ ^ƉĞĐŝĂůůćƌĂƌƵƚďŝůĚŶŝŶŐĞŶ ŐĞƐ ŵĞĚ ƐƉĞĐŝĂůŝƐĞƌŝŶŐĂƌ ŵŽƚ ƐƉƌĊŬͲ͕ ƐŬƌŝǀͲ ŽĐŚ ůćƐƵƚǀĞĐŬůŝŶŐ͕ ŵĂƚĞŵĂƟŬƵƚǀĞĐŬůŝŶŐ͕ ĚƂǀŚĞƚ ĞůůĞƌ ŚƂƌƐĞůƐŬĂĚĂ͕ ƵƚǀĞĐŬůŝŶŐƐƐƚƂƌŶŝŶŐ ŽĐŚ ƐLJŶƐŬĂĚĂ͘ hƚďŝůĚŶŝŶŐĂƌŶĂ ƌŝŬƚĂƌ ƐŝŐ Ɵůů ůćƌĂƌĞ ƐŽŵ ǀŝůů ĨƂƌĚũƵƉĂ ŽĐŚ ƐƉĞƚƐĂ ƐŝŶ ƉĞĚĂŐŽŐŝƐŬĂ ŽĐŚ ĚŝĚĂŬƟƐŬĂ ŬŽŵƉĞƚĞŶƐ ŽĐŚ ǀŝůů ĂƌďĞƚĂ ŵĞĚ ƐƉĞĐŝĂůƉĞĚĂŐŽŐŝƐŬĂ ĨƌĊŐŽƌ͘

ǁǁǁ͘ƐƉĞĐƉĞĚ͘ƐƵ͘ƐĞͬ

ŵĞůŝĞ ƌŝƚƐĞ͘

intressant att arbeta med skolutveckling, jag ville se hur långt jag kunde komma i min karriärutveckling med hjälp av min kompetens som sakkunnig inom specialpedagogik.

Om jag vill utvecklas ytterligare i framtiden skulle jag exempelvis kunna arbeta med skolutvecklingsfrågor på regional eller nationell nivå, på Skolverket eller någon annan myndighet, säger Emelie Britse.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

20 Aktuellt Sverigeförhandlingen

ANNONS

FOTO: PHAITOON/ADOBE STOCK

FOKUSXXXXX.SE

Snabbtåg knyter samman Sverige Höghastighetsjärnvägen som nybyggs är av nationellt intresse för det växande Sverige.

TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN

Den planerade höghastighetsjärnvägen, som ska knyta samman Sveriges tre största städer via bland annat Jönköping, är ett gigantiskt infrastrukturprojekt och det första riktigt stora järnvägsprojektet på flera decennier.

Grundtanken och syftet med höghastighetsjärnvägen, som kommer att ha en marschhastighet på 320 km/h, är att dels bygga en helt ny nationell infrastruktur för persontransporter med hög kapacitet och dels att avlasta befintliga järnvägssträckningar från persontransporter.

Det är alltid de långsammaste tågen som sätter ribban för kapaciteten i ett spårsystem. Genom att i större utsträckning låta persontransporter ske på höghastighetsjärnväg skapas samtidigt möjlighet till ökad godstrafik på tåg. Dessutom ökas den totala kapaciteten för tågtransporter i Sverige.

Fler spår genom Sverige ger också större möjligheter att komma ut på rälsen och göra underhåll, reparera samt göra omledning av trafik när det sker olyckor eller andra störningar.

Snabba och tillförlitliga persontransporter gör även att den geografiska storleken på regioner inom vilka man kan arbetspendla ökar högst väsentligt. Regioner en bit utanför de tre storstadsregionerna, men längs höghastighetsbanan, kommer sanno-

Det är allmänt känt att tillgång på effektiva persontransporter är en katalysator och möjliggörare för bostadsbyggande. likt vara stora vinnare när spårsystemet beräknas vara klart runt år 2035.

Det är allmänt känt att tillgång på effektiva persontransporter är en katalysator och möjliggörare för bostadsbyggande. En förhoppning med projektet är därför att det ska öka till-

gängligheten till våra tre största städer och stimulera bostadsbyggandet både här, men även ganska långt utanför.

En annan förhoppning som finns på höghastighetsbana är att tillgängligheten på kvalificerad arbetskraft ska öka för näringslivet. En arbetsmarknad med stor möjlighet till rörlighet och pendling är gynnsamt för ekonomisk tillväxt.

Då byggandet av höghastighetsbanan är av nationellt intresse så skapade alliansregeringen år 2014 en kommitté som idag har namnet Sverigeförhandlingen. Mycket förenklat så handlar det om att förhandla med berörda regioner, kommuner och andra lokala aktörer om sträckning och medfinansiering. Det handlar om att maximera nytta i form av bostadsbyggande, restider och ökad kollektivtrafik.

Och det händer saker. I slutet av 2017 hade Sverigeförhandlingen kommit fram till skriftliga överenskommelser med samtliga kommuner som kommer att ha stationer med höghastighetsbana samt överenskommelser om kollektivsatsningar i storstäderna.

Hösten 2017 påbörjades förberedelser för byggandet av Ostlänken. Denna del av höghastighetsjärnvägen som kommer att binda samma samman Järna, sydväst om Stockholm, med Linköping kommer att gå via Vagnhärad, Nyköping, Skavsta flygplats och Norrköping.

Smart Fakta Höghastighetståg har funnits i decennier på kontinenten. I höstas sattes spaden i jorden för att börja bygga Ostlänken som är en del av den nya järnvägen.

Samlad styrka Plåt & Ventföretagens medlemmar är företag professionella inom: • Byggnadsplåt – tak och fasad • Ventilation • Stål- och lättbyggnadsteknik

På vår hemsida hittar du rätt företag för ditt byggprojekt! www.pvforetagen.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

22 Krönika Anders Ekstedt

ANNONS

FOKUSXXXXX.SE

Ju fler aktörer som samlas nära varandra, desto större blir potentialen för att dra nytta av varandras kunskaper, kapital, kunder eller nätverk.

Så kan kommuner och regioner bli bättre ANDERS EKSTEDT, VD, SVENSK KOMMUNRATING

Vad innebär nu detta? Är inte regionerna viktiga? Tvärtom! Det verkar som att ju mer global och internationaliserad världsekonomin blir, desto viktigare blir regionerna i världen och i Sverige för att driva den tekniska utvecklingen, effektivisera informationstekniken och ombesörja billigare och effektivare transporter.

Tillväxt drivs ju i grunden av ett regionalt system bestående av olika typer av infrastruktur för kommunikation, kunskapsuppbyggnad, transporter, innovationer, entreprenörskap och företagande.

I varje region finns det ju också ett antal kommuner. Jag märker när jag är runt i Sverige och träffar kommunledningar, att det operativa arbetet står högst på dagordningen i många kommuner. Man tycker sig helt enkelt inte ha tid med strategisk planering grundad i kunskap om nuläget i den egna kommunen. Det gör ju också att det blir svårare för en sådan kommun att kunna bidra i ett regionalt samarbete för att öka sysselsättningen, höja utbildnings-

nivån, hantera befolkningsutvecklingen och kunna garantera stabila eller ökande förvärvsinkomster i regionen.

Jag blir också förvånad över att många kommuner har en ”vänort” någonstans i världen, men inte en ”vänkommun” i Sverige som man kan träffa regelbundet och lära sig av varandras misstag och framgångar!

Det finns ju oftast någon annan som har hittat lösningen på ett problem som en kommun kan ha, och ibland får man själv uppleva glädjen i att kunna vara till hjälp.

Två viktiga faktorer i den globala konkurrensen är storlek och täthet.

Ju fler aktörer som samlas nära varandra, desto större blir potentialen för att dra nytta av varandras kunskaper, kapital, kunder eller nätverk.

Vi har därför startat någonting som vi kallar ”Sveriges bästa kommuner” (www.sverigesbastakommuner.se), och tanken med satsningen är att vi vill hjälpa alla, kommun för kommun och region för region, att kunna identifiera och lyfta fram sina styrkor och möjligheter. Vi vill också ge alla en möjlighet till benchmarking och inspiration för att kunna ta rätt beslut för framtiden.

Om man nu från regeringens sida inte har kunnat forcera fram en administrativ förändring av regionindelningen, så är jag övertygad om att ett effektivt regionsamarbete istället, med rätt hjälp och progressiva kommunledningar, kommer att komma ”underifrån”. n

Västerås.

Satsa på framtiden!

GU Ventures har 60 innovativa startups till vilka vi söker entreprenörer, anställda, styrelseledamöter, investerare, kunder och samarbetspartners.

Vi har i 23 år utvecklat och finansierat innovativa idéer med koppling till Göteborgs universitet. Det har vi gjort tillsammans med företagens grundare, entreprenörer, anställda, styrelseledamöter, investerare, kunder och samarbetspartners. Nu söker vi fler av er!

Att satsa på nya innovativa idéer är förknippat med hög risk och det tar tid att bygga upp framgångsrika och hållbara företag, men det är värt det, såväl

ekonomiskt som för samhället. Många av företagen förbättrar våra liv och vår vardag genom att tillhandahålla bättre, mer effektiva och miljövänliga lösningar, behandla och förebygga sjukdomar, ge förnyelsebar energi, bättre livsmedel, osv.

Det hade aldrig hänt om vi inte hade haft dedikerade och kompetenta människor som gjorde sitt yttersta för att få det att hända, samt kapital. Vår ambition är att bygga fler tillväxtföretag.

Vill du vara med och satsa med oss på nästa framgångssaga?

Är du intresserad av att satsa med oss för att bygga upp företagen, kontakta oss på: information@ventures.gu.se och på telefon 031-786 5153. Läs mer på: www.guventures.com och följ oss på sociala medier.

-

Utvecklingsprojekt bedrivs med stöd av EU och Västra Götaland för sociala innovationer och hållbarhet, samt kvalitetsutveckling av inkubatorstödet.

Från vänster: Sten R. Sörensen, vd Cereno Scientific, Klementina Österberg, vd GU Ventures, samt Erik Gatenholm, vd och grundare Cellink. Foto: Ingela Vågsund.

FOTO: POWNIBE/ADOBE STOCK

D

en tidigare föreslagna regionindelningen i Sverige har nu bromsats, och regeringen verkar ha gett upp tankarna på att forcera fram en bildning av stor­regioner i Sverige. Det blev helt enkelt inte så lätt att genomföra den största administrativa indelningen av Sverige sedan 1634 års regeringsform, och förslaget har dessutom saknat det folkliga stöd som behövs för en reform av den här storleken.

Illustration: Sara Granér

En Café au läckande kemikalier, tack.

Bara i Sverige dricker vi 1000 koppar per person och år. Det gör oss till ett av världens mest kaffedrickande folk. Men för att odla våra kaffebönor sprutas ofta stora mängder kemiska bekämpningsmedel på odlingarna. Även runt omkring kaffe­ plantagerna kan natur, djur och människor drabbas hårt.

Lägg dessutom till usla arbetsförhållanden så får ditt kaffe en riktigt dålig eftersmak.

Det här är allvarligt. Så ska du göra en sak ­ kom ihåg ordet ekologisk nästa gång du köper kaffe! Byt till eko i kaffehyllan och istället för att beställa en café latte säger du en ekologisk café latte, tack.

Caféer och restauranger säljer kaffe i många olika varianter men missar ofta eko och tyvärr väljer bara 7 av 100 ekokaffe i mataffären, det vill vi ändra på!

Gillar du också ekologiskt? Bli medlem i Naturskyddsföreningen. Vi pushar politiker och fixar ekoboom i butikerna ­ tillsammans har vi kraft att förändra!

SMS:a medlem till 72900 eller gå in på naturskyddsföreningen.se/medlem.

Ett medlemskap kostar 24 kr/mån.

Unik chans att utveckla Visby! Är du en av de 25 ingenjörer, arkitekter och projektledare som behövs för att planera, utveckla och förnya en helt ny stadsdel i Visby?

Vi ska bygga upp och utveckla en helt ny stadsdel i Visby för arbete, boende och fritid med ekologiska förtecken – Visborg! Centrumområdet Öster i Visby ska bli ännu mer attraktivt och spännande och vi ska göra Visby hamn till något unikt. Vill du vara med på denna utvecklingsresa? Läs mer på:

www.gotland.se/stadsutveckling

Foto: Gunnar Britse

Välkommen till vår ö och Region Gotland!

Region Gotland Telefon 0498-26 90 00 Webbplats www.gotland.se/stadsutveckling facebook.com/regiongotland