Skip to main content

Fokus studera 16-03-01

Page 1

A N N O N S

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

FOKUS STUDERA

DEN KOMPLETTA STUDIEGUIDEN

MARS 2016

Utbilda dig till ingenjör sidan 6

ANNONS

Arbetssäkra utbildningar sidan 8

Garanterat jobb inom vården sidan 17

Vad vill du bli? Utbildningsval, sidan 4

Fler karriärvägar för lärare

P

Aktuellt, sidan 14

R

EM

IUM

Profilintervju

R

GUSTAV FRIDOLIN ”Vi ska ha en likvärdig skola

PARTNE

där alla får samma chanser” Läs intervjun i mobilen!

FOKUSSTUDERA.SE Vill du jobba på sjön och ändå vara på hemmaplan? Då är skärgårdstrafiken något för dig!

Vill du jobba i skärgården?

YH-Skärgårdskapten (400p) är en tvåårig yrkeshögskoleutbildningen för dig som vill satsa på en karriär inom skärgårdstrafiken. Efter avslutad och godkänd utbildning erhåller du Fartygsbefälsexamen klass VII och 12 månaders sjötid. Titta in på vår hemsida sjoutbildning.se för mer info.

Annons GP 252x40.indd 1

Marina Läroverket Stocksunds hamn 182 78 Stocksund Tel: 08-85 32 00 info@klartskepp.se www.sjoutbildning.se

3/20/2014 5:40:57 PM


HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

2

LEDAREN U LF M E LI N

FOKUSSTUDERA.SE

Läs ledaren i mobilen!

Trevlig läsning!

FOKUSSTUDERA.SE

Ceren Erdal Projektledare

Sverige behöver fler akademiker arbetsgivarna där med att behöva anställa bland annat fler högskoleoch civilingenjörer i byggnadsteknik samt civilingenjörer i elektronik, datateknik och automation. Detta är ett axplock av utbild­ ningstips, men det är bara prognoser – hur det verkligen blir i framtiden vet vi väldigt lite om. Det viktiga tycker jag är att välja det man brinner för. Gå gärna in på webbplatsen Stu­ dera.nu och kolla vilka möjligheter som finns under ”Jämför utbildning”. att börja läsa på högskolenivå, för de flesta är det en av livets verkliga milstolpar. Även om det kan bli stressigt och motigt många gånger, så kommer studietiden att ge dig många goda erfarenheter, vänner och minnen. Med en godkänd examen i bagaget har du fått ett kvitto på din förmåga, du ökar dina möjligheter att skaffa ett intressant yrke och skaffar dig en bra grund för fortsatt personlig utveck­ ling. Det skulle dessutom glädja mig personligen, eftersom UniversitetsVISST ÄR DET STORT

PREMIUM PARTNER:

Projektledare Ceren Erdal ceren.erdal@smartmediaagency.se Vd Fredrik Lagergren Redaktionschef

och högskolerådet, UHR, har som mål att främja utbildning, utbyte och utveckling för alla som vill vidare. Sverige kommer att behöva fler välutbildade medborgare när vi möter nya utmaningar i vår globali­ serade värld där målen och kraven hela tiden förändras. När det gäller akademiker så har UHR två vägar för att möta den svenska arbetsmark­ nadens behov. ger största tillskottet av blivande akademiker är den ge­ mensamma antagningen till svenska universitet och högskolor som UHR sköter via Antagning.se. Förra året tog denna anmälningstjänst emot totalt 830 000 anmälningar till hög­ skolestudier och av dessa blev 459 000 studenter antagna. Statistiken visar att intresset för högskolestudier är mycket stort och det har ökat stadigt de senaste nio åren. Men UHR hjälper även svenska arbetsgivare att upptäcka en alltför ofta bortglömd tillgång – nyanlända och nysvenskar med utländsk aka­ DEN VÄG SOM

demisk examen. Förra året utfärdade UHR:s bedömningsavdelning nära 6 400 utlåtanden till personer med utländsk högskoleutbildning. Det gav svensk arbetsmarknad ett tillskott av nya akademiker i nivå med det läro­ säte som utfärdade flest examina det senaste läsåret – Lunds universitet. Om du eller någon nära dig behöver hjälp med att gå igenom framtidsplanerna så är hjälpen inte långt borta. Det är bara att kontakta närmaste studie- och yrkesvägledare. FOTO BJÖRN DALIN

D

et är inte ovanligt att unga människor eller deras för­ äldrar frågar mig eller mina medarbetare vilken högskoleutbild­ ning som är den bästa eller vilket universitet man bör söka till. Vad ska man välja för att få ett bra arbete efter examen? Det går inte att ge några generella svar, men det finns prognoser som ger viss vägledning till alla som funderar på att söka till högskolan. Sveriges akademikers centralorganisation, Saco, pekade i november ut tre utbildningar som så kallade säkra kort på arbets­ marknaden år 2020: arkitekt, matema­ tiker och lärare. Även arbetsterapeut, biomedicinsk analytiker och data­ vetare fanns med bland de tjugotalet utbildningar som Saco anser har störst chanser att leda till anställning. Statistiska centralbyrån, SCB, spådde i december i Arbetskrafts­ barometern att sjuksköterskor och lärare kan se fram mot en förbättrad arbetsmarknad år 2018. Även inom teknikområdet ser det ljusare ut de närmaste åren. Enligt SCB räknar

FOKUS STUDERA

Ulf Melin, generaldirektör för Universitets- och högskolerådet

Cindy Ahrnewald Text Håkan Söderberg, Louise Harvig Olsmar Omslagsbild Kristian Pohl Regeringskansliet Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB Layout och repro Johan Umenius Distribution Aftonbladet, mars 2016 Tryck V-TAB Södertälje Webb www.fokusstudera.se Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediaagency.se www.smartmediapublishing.com

DETTA ÄR SMART MEDIA Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Med 43 000 medlemmar är Civilekonomerna Sveriges största nätverk för ekonomer och den självklara partnern genom hela karriären. Vi arbetar för att stärka våra medlemmar i viktiga frågor som lön, balans i livet, kompetensutveckling och jämställdhet. Medlemskapet är helt kostnadsfritt för studenter under hela studietiden. Besök www.civilekonomerna.se för att läsa mer och bli medlem.

LÄS MER OM... 04 Guide Utbildningsval 06 Fördjupning Ingenjörer 08 Fördjupning Yrkeshögskolan 1 1 Profilen Gustav Fridolin 14 Aktuellt Lärare som yrke 17 Fördjupning Vårdutbildning 20 Studentpanelen 22 Krönikan Thomas Persson

08

14

20

SLU Alnarp

Hortonom Växtbiolog för hållbar odling och utveckling

ALLT BÖRJAR MED ETT FRÖ

Ansök före den 15 april på antagning.se

– resten är upp till dig.

Botanik • Växtskydd • Bioteknik • Förädling Växtfysiologi • Kvalitet

Mer info & kontakt: www.slu.se/hortonom Facebook.com/sluhortonom Instagram @sluhortonom


Varför välja mellan miljoner i stipendier eller civilingenjörstiteln när du kan få båda? Läs mer på materialdesign.se


HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

4

GUIDE UTB I L DNI NGS VA L

FOKUSSTUDERA.SE

Hjärta, hjärna, fötter Tre ingredienser ingår i det recept som behövs för att du ska kunna göra ett bra val till högskolan. Ingmar Andersson är studievägledare och konsult och en frek­ vent anlitad föreläsare kring utbildningsval. – Vissa fokuserar för mycket på arbetsmarknaden och den logisk­a hjärnan. Jag tror att en bra balans mellan hjärna, hjärta och fötter ger det bästa valet, säger han. TEXT HÅKAN SÖDERBERG ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK

Universitet, högskola eller yrkeshög­ skola? Eller kanske något helt annat. Snart ska ansökningarna till högre studier vara ifyllda och en ny generation står inför ett av livets viktiga val: Vad vill jag bli? Örnsköldsvik i Ångermanland är Ingmar Anderssons hemort och där arbetar han som studie- och yrkes­ vägledare. Han har skrivit boken Konsten att välja utbildning – inåt, utåt och framåt, och han anlitas ofta som föreläsare över hela landet bland annat på uppdrag av akademikerför­ bundet Saco. Att tänka inåt och utåt är en stor del av hans budskap och påpekar att man ska använda både hjärna och hjärta. Men också föt­ terna. Hur hänger det här ihop? Ingmar Andersson förklarar: Hjärnan. Ta reda på vad som er­ bjuds, inte bara det du kanske tänker på i första hand. Jag tycker Chalmers hade en bra slogan en gång i tiden. Den var något i stil med: ”Välj det du aldrig drömt om”. Med databaser och olika webbsidor kan du lätt få veta vilka möjligheter som finns.

Hjärtat. De mjuka värdena. Vad är jag bra på? Vad drömmer jag om? Har du bara fokus på arbetsmark­ naden så kan det gå snett. Den som inte trivs kommer inte heller att bli bra på jobbet. Fötterna . Min pojke kom hem med vad han tyckte var en fantas­ tisk tröja. ”Vilken tur jag hade. Det var rena slumpen”, sa han. Men jag menade att det inte alls var någon slump. Han gick in affären, han hade en viss förväntan, han hade med sig pengar och på många sätt förberett sig för att möta slumpen. Om du går på ett så kallat öppet hus så utsätter dig för slumpen. Använd slumpen brukar jag säga. Säg att du går på ett möte och blir vald till ordförande. Du kanske märker att folk lyssnar på dig och litar på dig. Då kan du ha upptäckt något som kan påverka ditt val. Använd slumpen.

Vad är ett framtidsjobb? Ingmar Andersson tycker att det ibland läggs för mycket fokus på arbetsmarknaden. Vem är det egent­

ligen som siar om framtiden och vad står det för? Det finns anledning att vara skeptisk. – Brist på lärare talas det om. Men vad beror det på? Kan det vara dåliga arbetsförhållanden, dåliga arbetstider eller kanske dåliga löner som har gjort att många inte vill bli lärare. Det sägs att man skriker efter svetsare men jag var på en sam­ mankomst för några veckor där en person sa att han hade sökt minst 20 jobb som svetsare men inte fått jobb någonstans. Han var svart och heter Mohammed. Vad är ett framtidsjobb och vad står det för kan man undra?

Många valmöjligheter På universitet och högskolor kan den som går ut gymnasiet välja mellan cirka 2 000 program samt mellan 700 utbildningar på yrkeshögskolan. Men det finns också väldigt mycket som ligger utanför högskolesfären – folkhögskolor, komvuxutbildningar, företag, myndigheter och exempelvis försvaret driver utbildningar i egen regi.

ANNONS

Sjukvårdens problemlösare Det pratas allt mer om farmaceuter i samhället. Men vilken roll spelar de i sjukvården och vad betyder de för patientsäkerheten? TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO IDA RENSTRÖM

– Som farmaceut, det vill säga apotekare eller receptarie, arbetar du med att informera om läkemedel och skapa rutiner för hur de ska användas och hanteras på ett säkert sätt, men även med att behandlingen blir effe ktiv och säker för en enskild patient. Ur ett patientsäkerhetsperspektiv är detta av högsta vikt, exempelvis när det kommer till grupperna barn och äldre då läkemedel idag till största delen testas på yngre vuxna. Maria Swartling är apotekare och undervisar inom klinisk

farmaci på Uppsala universitet. – Det finns redan initialt en kunskapslucka och större behov av att göra en individuell bedömning för de patientgrupper som inte motsvaras av normen, även inom respektive patientgrupp. En åldrande kropp har exempelvis inte samma sammansättning och funktion som en ung vuxen och då agerar läkemedlet annorlunda. Och du kan inte dosera på samma sätt till en prematur som till en femtonåring. För barn och äldre måste man ofta lösa läkemedelsproblem på individnivå och tänka bort från FASS och normen. Den typen av problemlösning och rådgivning arbetar många apotekare med. En annan viktig del i patientsäkerhetsarbetet är att kvalitetssäkra övergången mellan olika vårdformer, där det finns en ökad risk för att fel uppstår.

För barn och äldre måste man oſta lösa läkemedelsproblem på individnivå och tänka bort från FASS och normen. – Ett kritiskt läge uppstår när patienten byter vårdinstans då det finns en risk att information om läkemedel inte följer med. Det gäller både när man läggs in på sjukhuset och när man åker därifrån. Idag arbetar receptarier och apotekare med att säkerställa att informationen överförs korrekt och att patienten är välinformerad om sina läkemedel.

Ett framtidsyrke Internationellt så är klinisk farmaci en utbredd verksamhet som är långt framskriden och inte sällan

UTBILDNINGAR Utbildningar för dig som är intresserad av att arbeta som apotekare eller receptarie i vården: Apotekarprogrammet, 5 år (300 hp)

Maria Swartling, universitetsadjunkt, Uppsala universitet

finns det en farmaceut för varje sjukhusavdelning. I Sverige har vi inte kommit lika långt, men allt fler landsting inser fördelen med den här typen av rådgivning och att det är en bra resurs att investera i – framförallt när det kommer till den patientnära vården. – Jag tror att det i framtiden kommer att öppna upp för många nya intressanta positioner för apotekare såväl som receptarier inom vården, som till exempel specialiserade kliniktjänster med avancerad rådgivning inom ett visst område.

Receptarieprogrammet, 3 år (180 hp) Masterprogrammet i läkemedelsanvändning, 2 år (120 hp) Magisterprogrammet i klinisk farmaci, 1 år (60 hp) Läs mer på www.uu.se/utbildning


HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA FOKUSSTUDERA.SE

G UI DE UTBI L DNI NG S VAL

5

Hallå där …

– Sammantaget tror jag att det finns ungefär 12 000 alternativ att välja på. Det är omöjligt för hjärnan att han­ tera och då måste du börja sortera. Många väljer breda utbildningar inom exempelvis beteendevetenskap eller samhällskunskap. – När man väljer till gymnasiet då rekommenderas många att välja något brett för att kunna ha kvar så många alternativ som möjligt för hö­ gre studier. Men nu är det nog dags att bestämma sig – brett eller smalt. Väljer du en bred linje i den högre utbildningen så väljer du också bort många möjligheter, säger Ingmar Andersson.

Granska dina alternativ Universiteten har längre program och yrkeshögskolorna mer yrkes­ inriktade program. Men även hög­ skolorna har yrkesinriktade program som till exempel de ekonomiutbild­ ningar som finns på både högskolan och YH. Det finns ett särskilt dilemma i valet till högskolan. Det är det faktum att många ångrar sina val. Ibland handlar det om psykologiska aspekter. – Jag tänkte på det där härom­ dagen när jag vara med två andra för att äta lunch. Jag tog en pastarätt och de andra två tog pizza. Oj, vad jag ångrade mig när jag såg deras pizzor. I valet av utbildning hamnar många just i den där situationen när du måste välja bort något som när valet väl är gjort plötsligt framstår som lite bättre. I det sammanhanget har Ingmar Andersson ett konkret tips: Välj tidigt. Webanmälan på antagning.se öppnas den 15 mars och stängs den 15 april.

VILL DU VARA MED OCH LÖSA DAGENS OCH FRAMTIDENS MILJÖPROBLEM?

– Lägg in ditt val redan första dagen. Då har du en månad att ångra dig på. Det är otroligt hur vi väntar till sista stund innan vi bestämmer oss. År 2014 året kraschade antagning. se klockan 22.00 den sista dagen och man tvingade förlänga tiden med ett dygn. Det dygnet kom det in 20 000 anmälningar. Varför vänta när det är så mycket bättre att ge sig själv chansen att ångra sig? Ingmar Andersson anser också att yrkeshögskolorna på något sätt bör tänka om kring sina antagningar. – I år kom det 400 nya utbild­ ningar i januari och då är det knappt om tid. De byter ut 50 procent av sina utbildningar varje år. Yrkes­ högskolorna ska ju anpassa sina utbildningar till arbetsmarknaden, men det bli inte bra när tiden blir för knapp och när utbildningar byts ut så snabbt att de som går andra året på en linje drabbas av att en utbildning läggs ned.

Smart fakta Högskolan i Sverige är en gemensam benämning för universitet och högskolor, både statliga och enskilda. På antagning.se hittar du alla deras utbildningar. Den som söker direkt från gymnasiet kan välja mellan 2 000 program och 6 800 kurser. Yrkeshögskolan är en betydligt mindre organisation. Hösten 2016 planeras 710 olika utbild­ ningar. Alla finns listade på yrkeshogskolan.se.

I dag jobbar de flesta av våra tidigare studenter med just detta. Vi vet därför att vårt naturvetenskapliga miljövetar­ program ger denna möjlighet. Jobben finns inom såväl företag som i kommunal och statlig förvaltning. I programmet får du lära dig att förstå, mäta, analysera och åtgärda lokala och globala miljöproblem. Du kombinerar studier i miljövetenskap med kemi, biologi eller geovetenskap. Samhällets hantering av miljöproblem­ en är också en viktig del. Därför får du både bredd och specialisering, vilket förbereder dig för utmaningar i arbetslivet. Efter en kandidatexamen i miljövetenskap med na­ turvetenskaplig inriktning kan du jobba eller studera vidare inom något av våra masterprogram inom Ekotoxikologi, Miljö­ och hälsoskydd, Atmosfär, klimat och ekosystem eller Miljövetenskap med naturvetenskaplig inriktning. För programstart hösten 2016 söker du på www.antagning.se senast 15 april.

NATURVETENSKAPLIGA FAKULTETEN

Vill du veta mer? Kontakta vår studievägledare: environmentalscience@bioenv.gu.se, 031­786 2705 http://science.gu.se/utbildning/miljovetenskap

… Malin Nordin som läser till Energisystemingenjör vid Högskolan i Gävle. TEXT REDAKTIONEN

Vid Högskolan i Gävle kan du vid fyra ingenjörsprogram kombinera studier med en anställning. Malin Nordin läser till Energisystemingenjör och har sina arbetsperioder på ÅF.

■ Vad tycker du om

Co-op som studieform? – Jag tycker att studieformen är super! En av fördelarna är att jag får se vad branschen handlar om löpande under min utbildning och kan på så vis få en ökad förståelse och inblick i branschen. Jag får se hur mitt framtida arbete kan fungera och jag knyter nyttiga kontakter.

■ Hur har studieformen varit

dig till nytta och hur har det märkts i utbildningen? – När jag sen är nyexaminerad är jag inte enbart teoretisk i mina kunskaper, utan jag har en viss arbetserfarenhet inom mitt område. Under utbildningens gång blir jag motiverad att lägga det lilla extra i tid och kraft på studierna, tack vare att jag under Co-op-periodern­a ser hur jag har nytta av det jag läser. Jag får även mer förståelse för det jag läser då jag kan knyta det till mina erfarenheter på Co-op-platsen.

■ Vad vill du göra

efter utbildningen? – Jag har tidigare tyckt att energieffektivisering känns spännande och det är just det som jag fått prova på min Co-op-plats på ÅF. Det är nu även klart att jag kommer börja där i slutet av sommaren. Co-op-modellen har därmed verkligen gett utdelning!


HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

6

FÖRDJUPN I NG I N GE N J ÖRE R

FOKUSSTUDERA.SE

Aktuellt

På Braheskolans Folkhögskola på Visingsö förenar Linnea Nordberg studier i engelska med att bo på internat. TEXT REDAKTIONEN

Braheskolan har tre inriktningar på den utbildning Linnea Nordberg läser. Eleverna kan välja mellan att kombinera engelska, drama eller konst. För den som vill lära sig något nytt och samtidigt bo tillsammans med nya kompisar är detta ett perfekt sätt att utvecklas.

Fördjupar språkkunskaperna utomlands Linnea Nordberg, som enbart valde engelska som inriktning, läser dubbelt så mycket engelska än om hon hade läst en kombination. I utbildningen ingår också att vara tio veckor i Brighton där de kommer att fördjupa språkinlärningen i kombination med att möta en ny kultur. – Jag ser utbildningen på folkhögskola som att ge mig tid att bli säkrare som person och få tid att utvecklas som person. Utbildningarna tar emot 45 elever totalt, studerande som fördelas ut på olika hus. Enligt Linnea är det både roligt och utvecklande att bo med kompisar. Tillsammans gör de utflykter samt tar del av det stora fritidsutbud som finns på Visingsö. – Här finns många möjligheter att vara kreativ och många går på yoga eller tränar en bollsport på fritiden, avslutar Linnea Nordberg.

En kvalificerad utbildning som kräver personligt engagemang. Och som så gott som alltid leder till jobb. Det handlar om att bli ingenjör. – Det är en krävande utbildning men den ger väldigt mycket tillbaka, säger Peter Larsson, samhällspolitisk direktör på Sveriges ingenjörer. TEXT HÅKAN SÖDERBERG FOTO PERNILLA PETTERSSON

Det finns en schablonbild av ingen­ jören; någon som kanske är lite tråkig och tekniknördig. Eller som Svenskt näringslivs vice vd Caroline af Ugglas uttryckte saken i en inter­ vju i Nordens tidning: ”Kanske är det inte så konstigt när till och med trafikskyltarna visar en trist fabrik som spyr ut rök. Det är ju inte så det ser ut i industrin idag”. Den bilden av ingenjören stäm­ mer inte på något plan. – Det finns många intressanta områden som är berikande på alla möjliga olika sätt. Miljöengagemang är exempelvis ett bra ingångsvärde i yrket. Det finns hållbarhetsaspekter i det mesta, säger Peter Larsson. Man brukar också få höra att en stor ingenjörsbrist snart är en realitet, att det råder brist på 50 000 ingenjörer och att intresset för att utbilda sig till ingenjör fortsätter att sjunka. Det stämmer inte heller. I själva verket har söktrycket till utbildningarna ökat kraftigt de senaste åren och tillgången och efterfrågan på civil- och högskole­ ingenjörer följs åt. Ingenjörsutbild­ ningen i Sverige håller dessutom hög klass och för den som är intresserad så finns det många valmöjligheter enligt Peter Larsson. – Alla svenska lärosäten har hög

kvalitet på sina utbildningar, det är ingen tvekan om det. Sveriges Ingenjörer tror därmed inte på att öka antalet platser på utbildningarna för att möta den påstådda men ifrågasatta bristen på ingenjörer. Istället vill man förbättra genomströmningen på ingenjörs­ utbildningarna utan att göra avkall på kvaliteten, även om det skulle betyda att antagningen tilläts minska, då genomströmningen idag är alltför låg eftersom många hoppar av utbild­ ningen i förtid.

Förkunskaper, kvalitet och genomströmmning Sedan högskoleingenjörsprogram­ men etablerades i början av nittiota­ let, har endast var tredje studerande tagit examen. Det finns tecken på att fler kommer att examinera, men fortfarande är nivån låg – inte mer än cirka 40 procent av studenterna fullföljer sina sex år långa studier. På civilingenjörsutbildningarna är andel­en examinerade väsentligt högre, dock har andelen som tagit examen på programmet stadigt minskat sedan sekelskiftet. Sveriges ingenjörer önskar nu att fokus riktas mot studenternas förkunskaper, utbildningens kvalitet och ökad genomströmning som

» Alla svenska

lärosäten har hög kvalitet på sina utbildningar, det är ingen tvekan om det. Peter Larsson

innebär att fler förhoppningsvis ska slutföra sina studier. Man vill också motverka att avhoppenpåverkar attraktionskraften. För även om sök­ trycket fortfarande är högt och trots flertalet marknadsföringskampanjer så söker väsentligt färre kvinnor till utbildningarna, även om de långsamt blir fler. Idag sitter mer än dubbelt så många män som kvinnor i bänkarna när terminen startar och enbart en fjärdel av Sveriges ingenjörer är kvinnor. – Det finns kvar att göra. Vi ser också att en del socioekonomiska faktorer spelar roll när det gäller rekrytering till yrket, avslutar Peter Larsson.

Peter Larsson, samhällspolitisk direktör Sveriges ingenjörer

Smart fakta Den som fullföljer sin ingenjörs­ utbildning har i princip en hundraprocentig möjlighet att få jobb. Arbetslösheten bland ingenjö­ rer är mycket låg, i december 2015 motsvarade arbetslöshe­ ten 1,4 procent bland förbun­ dets drygt 113 000 medlemmar (anslutna till arbetslöshets­ kassan).

Vill du vara med och skapa ett hållbart samhälle? Sök till någon av vara utbildningar senast 15 april.

Miljöingenjör?

Miljöingenjör, inriktning VA-teknik (Co-op) 180 hp

Miljöstrateg?

Energisystemingenjör?

Miljöstrateg 180 hp

Energisystemingenjör (Co-op) 180 hp

www.hig.se

”Tid att utveckla­s som person”

Ingenjörsprogrammens verkliga utmaning


Vill du forma framtidens samhälle? Samhällsplanerarprogrammet riktar sig till dig som vill arbeta för en hållbar utveckling, lösa problem, samordna och initiera förändring. Miljöpåverkan, åldrande befolkning, regional obalans, segregering och bostadsbrist är några av utmaningarna. Sök senast 15 april. humangeo.su.se/spp

Kulturgeografiska institutionen

Starta ett helt nytt yrkesliv. Folkuniversitetet har ett av Sveriges största utbud av yrkeshögskoleutbildningar. Flera av dem går att läsa på distans. Hos oss får du kompetens och kontakter som leder till jobb – oavsett var du bor. Arbetsmiljöingenjör Distans, 400 YH-poäng Som arbetsmiljöingenjör ansvarar du för den fysiska och psykosociala arbetsmiljön inom en organisation. Det fi nns en stor efterfrågan på dig som är nyutbildad och arbetsmarknaden ser mycket bra ut på sikt. Avancerad GIS-användare Distans, 200 YH-poäng Geografi ska informationssystem (GIS) är ett datorbaserat system för att samla in, lagra, analysera och presentera geografi ska data. Ofta med hjälp av digitala eller webbaserade kartor. Näringslivet har i dag ett stort behov av dig som har specialkunskaper inom GIS.

u! n k Ansö .se/yh fol

tet rsite e v i kun

Kvalificerad viltförvaltare med fördjupning ekosystemtjänster Distans, 475 YH-poäng Vill du jobba med jakt och naturvård? Då är detta utbildningen för dig! I dag har vi mer vilt i landet än på flera hundra år. Därför blir du attraktiv på framtidens arbetsmarknad, bland annat för landets länsstyrelser, kommuner, skogsföretag och markägare.

Kunskap förändrar.


HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

8

F ÖRDJUPNI NG YRKE S HÖGSK O L A N

FOKUSSTUDERA.SE

Arbetssäkra utbildningar En rapport från Myndigheten för yrkeshögskolan visar att näs­ tan nio av tio får jobb inom ett halvår efter examen. – Det kan skilja sig åt mellan utbildningarna och även vissa regionala skillnader märks, men annars är det så här det ser ut, säger Erika Svanström, biträdande utbildningschef på Myndigheten för högskolan, MYH. TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Myndigheten för yrkeshögskolan, MYH, redovisar varje år rapporten, Studerandes sysselsättning, som baseras på en enkätundersökning bland de som examinerades från en yrkeshögskoleutbildning föregående år. Rapporten innehåller bland annat frågor om hur nöjd studenten är med utbildningen och om hen fått jobb. Nyligen publicerades 2014 års enkät där 11 100 examinerade sva­ rade på enkäten (totalt examinerades 11 500 studenter från yrkeshögskole­ utbildningar under 2014). I rapporten redovisades en rad intressanta fakta. Bland annat att 89 procent av de utexaminerade hade arbete ett år efter examen. Den visar också att sju av tio hade arbete redan innan utbildningen avslutats eller senast inom en månad efter examen. Rapporten visar även att efter examen hade 90 procent av de inrikes födda ett arbete jämfört med 82 procent av de utrikes födda. Närmare sex av tio av de examinerade uppger att de på utbildningen i hög utsträck­ ning eller helt och hållet har fått lära sig vad de behöver för att kunna utföra sitt arbete.

Lättast att få jobb inom hälsa Det skiljer sig en del mellan de 16 olika utbildningsområden som finns inom yrkeshögskolan. Utbild­ ningar inom hälso-och sjukvård gav lättast arbete. Intressant att notera är också att distansutbildningar i

hög grad ger arbete, hela 92 procent av de examinerade har fått arbete. I rapporten konstateras också att fler kvinnor än män hade jobb före ut­ bildningen men att könsskillnaderna jämnades ut efter utbildningen. MYH är den myndighet som ska tillgodose arbetslivets behov av kompetens. Därför ska alla som vill anordna en utbildning vända sig till myndigheten. I fjol sökte 1 421 per­ soner om att få anordna utbildningar och 416 beviljades – två nya rekord­ siffror. Ändå är det bara en tredjedel som får starta utbildningar. – Det betyder inte att de andra utbildningarna är bristfälliga på något sätt. Vi måste bedöma hur konkurrens­situationen ser ut och var det faktiska behovet finns samt hur täckt det är, säger Erika Svanström.

LIA – lärande i arbete En av de faktorer som gör att yr­ keshögskolan har en så bra statistik är LIA, lärande i arbete. LIA ingår som ett krav i flera av kurserna och innebär att en del av utbildningen är förlagd till en arbetsplats. Det handlar om att få omsätta kunskaper i en verklig miljö. – Det är mycket viktigt för yrkes­ högskoleutbildningarna med en stark arbetslivsanknytning och den kopp­ lingen görs redan i utbildningsanord­ narens ansökan som ska tala om hur LIA ska ordnas. Det ska inte vara så

» Det är mycket

viktigt för oss med en stark arbetslivs­ anknytning och den kopplingen görs redan i utbildnings­ anordnarnas ansökningar. Erika Svanström

Erika Svanström, biträdande utbildningschef på Myndigheten för högskolan, MYH

Smart fakta att studenterna går en utbildning för att sedan försöka hitta en arbetsplats. Det kan finnas vissa utbild­ningar som jobbar så men det är inte det vanliga, säger Erika Svanström. Hela 49 procent får anställnin­g hos den arbetsgivare där de praktise­ rat sin LIA. Söktrycket till Yrkeshögskolans kurser har ökat över tid och många utbildningar har många sökande per plats. Allra populärast är lokförare där det finns 13,3 sökande per plats.

LÄS TEOLOGI OCH FILOSOFI I EN SPÄNNANDE INTERNATIONELL MILJÖ! Alla kurser och anmälan finns på www.newman.se

Myndigheten för yrkeshögskolans huvuduppdrag är att ansvara för frågor som rör yrkeshögskolan i Sverige och verka för att utbild­ ningarna tillgodoser arbetslivets behov av kompetens. MYH tittar på arbetsmarknadens behov av utbildningar, beslutar vilka utbildningar som ska ingå i yrkeshögskolan och beviljar statsbidrag till utbildnings­ anordnarna. De kontrollerar och granskar även utbildningarnas kvalite­t och resultat. Utöver detta ansvarar myndigheten för frågor som rör två utbildningsformer som ligger utanför yrkeshögskola­n nämligen konst- och kultur­utbildningar samt tolkutbildningar. Myndigheten utövar tillsyn på de utbildningsformer och utbildningar som ligger inom ansvarsområdet och hanterar även synpunkter och klagomål på utbildningar.


HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA FOKUSSTUDERA.SE

F Ö R D J U PNI NG YRKES HÖG S KOL AN

De populäraste utbildningarna YH (sökande per plats) Lokförare 13,3 Löneadministratör med HR-inriktning 12,0 Djurvårdare, djurklinik 8,7 Apotekstekniker 7,0 Massage och friskvårdsterapeut 6,5 Tandsköterska 6,3 Trafikflygare 5,6 Inköp 5,2 Receptions-, konferens- och Housekeepingansvarig 5,2 Bildbehandlare 5,1

Här finns jobben

• Byggnadsyrken (murare, kranförare, betongarbetare, golvläggare, VVS-montörer) • Kvalificerade industriyrken (maskinreparatör, styr- och reglertekniker ) • Förskollärare • Lärare (ämneslärare) • Yrkeslärare • Högskoleutbildade hälso- och sjukvård (läkare, barnmorskor och vidareutbildade sjuksköterskor) • Undersköterskor inom äldreomsorg

Yrken där kompetens saknas • • • • •

Examinerade civilingenjörer Tekniker på YH nivå som till exempel fastighetstekniker Företagssäljare IT Specialister Bilmekaniker, lastbilsmekaniker

Yrken med hård konkurrens

• Butiksförsäljare • Administrativa yrken på gymnasial nivå • Vissa serviceyrken med kort utbildning, till exempel restaurangbiträden, frisörer • Vissa omsorgsyrken, till exempel barnskötare • Yrken inom kultur • Yrken inom media • Montörer inom industrin • Vissa slag av maskinoperatörer inom industrin Källa: myh.se

AKADEMI BÅSTAD YRKESHÖGSKOLA

YH-UTBILDNING

INTERNATIONELL SOMMELIER

För dig som vill arbeta med dryck på restaurang och trivs med att möta nya människor. Föreläsningar och provningar sammanlänkas med 16 veckors praktik som bygger upp ditt kontaktnät. Över 90% har arbete efter avslutad examen! Utbildningen sträcker sig över ett läsår och är studiemedelsberättigad.

Vi tar dig Vidare in i branschen! Våra utbildningar är framtagna i samarbete med respektive bransch. Kombinationen av teori och praktik ger spetskompetens och gör dig mycket eftertraktad på arbetsmarknaden. Akademi Båstad Yrkeshögskola har idag utbildningar inom Turism, Trädgård, Ledarskap och Vård.

Ansök nu! Kursstart augusti 2016. Läs mer på restaurangakademien.se RESTAURANGAKADEMIEN Rökerigatan 4 Johanneshov 08-788 03 60

www.akademi.bastad.se

Där

möjligheter föds

En skola för vägen till dina drömmar. Här gör du klart gymnasiet, utbildar dig i teater eller lär dig att leda projekt. Wendelsbergs folkhögskola

wendelsberg.se

9


YH-utbildning

Begravningsrådgivare

Din karriär startar på NÄSSJÖAKADEMIN

TEKNISK FÖRSÄLJARE LOKFÖRARE VERKTYGSMAKARE SIGNALTEKNIKER

200 poäng, helfart 1 år Start 5 september i Göteborg | Begravningskunskap | Begravningsadministration | | Juridik | Försäljning & service | Livsåskådning | Psykologi | www.sensus.se/yh | 031-708 39 22

Läs mer och ansök på

www.nassjoakademin.se

Entrén till ditt nya yrke Infoträffar på Xenter: 21 mars, 4 & 14 april

Val som kan förändra ditt liv • 3D-tekniker (3D-print) • Fastighetstekniker • Hisstekniker • Servicetekniker för storkök • IT-säkerhetstekniker • Livesändningsspecialist • Expo-, skylt- och storbildsproducent

www.xenter.se


HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA FOKUSSTUDERA.SE

G U S TAV FRI DOL I N PROFI L EN

”Professionen måste styra mer” I Sverige har skoldebatten på senaste tiden handlat om sjunkande resultat, ökade klyftor och om hur stökigt det är i skolan. Gustav Fridolin, Sveriges utbildningsminister, som i grunden är optimist, tror att det går att vända skutan. – Vi ska ha en likvärdig skola där alla får samma chans. TEXT HÅKAN SÖDERBERG

utfall

STATSVETEnSKApLIGA InSTITUTIonEn

UTBILDA DIG TILL ETT FRAMTIDSYRKE VILL DU joBBA SoM UTREDARE, oMVäRLDSAnALYTIKER ELLER hAnDLäGGARE InoM oFFEnTLIG ELLER pRIVAT VERKSAMhET? hoS oSS FåR DU En UTBILDnInG MED höG KVALITET! Välkommen som student till en av Sveriges ledande statsvetenskapliga institutioner. Europaprogrammet, 180 hp (start H16) Statsvetarprogrammet, 180 hp (start H16 och V17) www.pol.gu.se

11


HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

likheterna i skolsystemet ökar oroväckande snabbt idag konstaterar Gustav Fridolin. Nu vill han att Sverige tar ett större, samlat grepp om utbildningsväsendet och att professionen ges ett större utrymme. En insikt om politiken är inte bara lösningen utan också en del av problemet konstaterar han. Ett tillsättande av Skolkommis­ sionen har varit ett viktigt steg på vägen. Kommissionens uppdrag är att höja den svenska skolans resultat, förbättra kvaliteten på undervis­ ningen samt att öka olika skolors likvärdighet. Ordförande i Skolkommissionen är Anna Ekström, generaldirektören som blivit känd hos svenska folket som finaldeltagare i det populära tv-programmet På spåret tillsam­ mans med Kristdemokraternas förre partiledare Göran Hägglund. Skolkommissionen består för­ utom Anna Ekström av två fackliga ordföranden, Katrin Stjernfeldt Jam­ meh, kommunstyrelsens ordförande i Malmö stad och pedagogikpro­ fessor Jan-Eric Gustafsson samt gymnasieeleven Erik Blom. – Utgångspunkten för kommis­ sionen är att företrädare från både profession och forskning är med. Från professionen har vi med före­ trädare för elevperspektivet, repre­ sentanter för styrningen av skola­n, både kommunala och fristående. Vi vill med det här ge professionen en större plats i utvecklingen av den

framtida skolan. Det behövs ett stort gemensamt ansvarstagande, säger Gustav Fridolin. Skolkommissionen kommer att lämna sin första rapport i maj, en rapport som kommer att följas av konkreta handlingsplaner.

Sjunkande resultat Det är inte helt lätt att vända utvecklin­gen. Skolan har drabbats av flera nedskärningar, de senaste 20-30 åren. Både 90-tals krisen och sedan finanskrisen på 2000-talet har gnagt på skolans resurser. Pisa-resultaten, som är en inter­ nationelll studie som undersöker i vilken grad utbildningssystemet bidrar till att femtonåriga elever är rustade att möta framtiden, har sjun­ kit i Sverige de senaste åren. Senare i år kommer en ny studie och många tror att den negativa utvecklingen fortsätter. Men det finns också de som ifrågasätter Pisa, att testens sätt att mäta kunskap lämnar en del i övrigt att önska. – Hade det enbart handlat om resul­taten från Pisa så hade det funnits anledning att ifrågasätta. Men det har kommit indikationer också från andra håll, det finns mer forskning samt fler utvärderingar som pekar åt samma håll. Det är en utveckling vi måste ta på stort allvar. Det finns alldeles för många barn som inte får med sig de kunskaper de ska ha, säger Gustav Fridolin.

Som den politiker han är tycker han ändå att politiken haft lite för stort inflytande över skolverksamheten. – Skolpolitiken har varit alldeles för kortsiktig. Det har tagits för många stora beslut som sällan varit genom­ tänkta och som har haft mycket lite eller inget stöd alls i forskningen. Ibland har man till och med i forsk­ ningen körts över helt. En del har gjorts för att skapa snygga rubriker kan jag tycka.

Förändrat skolsystem Vissa anger det fria skolvalet och privat­iseringarna som boven i dramat. – Det har varit snabba och stora förändringar i skolsystemet. Mark­ nadiseringen av skolan är en del, kommunaliseringen en annan och de ekonomiska kriserna har självklart inte varit bra. Jag tror att vi lyssnat för lite på professionen. Politiken har styrt för mycket. Vi måste inse att politiken inte bara är lösningen utan också en del av problemet. Fler lärare En ljuspunkt är att söktrycket till lärarutbildningarna nu ökar. – Vi ser en kraftig ökning av intresset att utbilda sig till lärare och det är självklart glädjande, sä­ ger Gustav Fridolin. – En förklaring till det ökade trycket är att frågan lyfts i debatten, en annan förklaring kan vara att vi gör ordentliga satsningar för att lärarlönerna ska kunna höjas.

FOKUSSTUDERA.SE

FOTO FREDRIK HJERLING

O

PROFILEN GU S TA V F RI D O L I N

FOTO FREDRIK HJERLING

12

AlgfArmAre på Arktis! Morgondagens jobb finns inte än, men med kunskap och rätt förmågor formar du din framtid som du vill! Mer info hittar du på: kunskapsgymnasiet.se


HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA FOKUSSTUDERA.SE

G U S TAV FRI DOL I N PROFI L EN

13

Hallå där … Läs intervjun i mobilen! FOKUSSTUDERA.SE

… Isak Skogstad, ordförande i Lärarnas riksförbunds studerandeförening TEXT REDAKTIONEN

■ Enligt en ny undersökning

från Novus så kan nära 1,6 miljoner människor i Sverige tänka sig att bli lärare. Trots detta råder brist på lärare, varför?

FOTO FREDRIK HJERLING

Men löner och ökad debatt är inte hela sanningen om det ökade sök­ trycket. – Jag tror att vågen av att enbart tänka på att berika sig själv är på väg undan, en inställning som har ersatts av en sundare och mer solidarisk syn på livet. Det blir allt viktigare att göra något meningsfyllt snarare än att jaga snabba pengar och fina titlar, säger Gustav Fridolin. Att fler vill bli lärare är en glädjande utveckling. Men en annan viktig del är att få lärarna att stanna kvar i yrket. – Det akuta elevantalet ökar snabbt, något som bland annat beror på den stora flyktingströmmen. An­ strängningar bör därför göras för att locka tillbaka lärare som slutat samt att försöka få de som är pensionerade att stanna kvar längre. Det här är sådant vi faktiskt ser händer nu. Särskilt stor är bristen på lärare i matematik och i de naturvetenskap­ liga ämnena. – Kan vi locka ingenjörer och forskare inom området att också vara lärare? Kanske kan de läsa in en examen under tiden de jobbar. Att få fler vägar in i läraryrket är en väg att gå, säger Gustav Fridolin.

Lyft goda exempel Det finns andra saker att titta på också när det gäller andra utbildningar. Flera högre lärosäten, bland an­ nat Kungliga Tekniska Högskolan,

KTH, har pekat på att Sverige missar många utländska studenter sedan avgifterna infördes. – Jag tycker att det var ett ogenomtänkt förslag när avgifterna infördes. Det är en styrka att ha studente­r från andra länder, inte minst från utvecklingsländerna. Det har haft stor betydelse inte bara för dem själva, utan också för vårt ut­ bildningsväsende. Vi tittar nu på hur vi kan ändra det här, säger Gustaf Fridolin. Utbildningsministern betonar vikten av att lyfta fram goda exempel. – Det finns många goda exempel från enskilda skolor som vi bör ta tillvara på olika sätt. Det finns de som lyckas och då ska vi titta på det. Gustav Fridolin är i grunden op­ timistisk kring skolans framtid men också medveten om att det kan ta tid att vända skutan. – Vårt mål är helt klart att vi ska vända den här utvecklingen men det är svårt att säga hur lång tid det kan ta. Ser vi internationellt på hur lång tid det har tagit när stora förändringa­r gjorts så har det tagit fem-sex år innan det satt sig ute i verksamheten, säger Gustav Fridolin. Han hoppas också kunna vända utvecklingen och få en bredare poli­ tisk debatt. – Det har funnits en lite för stark vilja att söka bråk. Det är dags för ett gemensamt ansvarstagande, avslutar Gustav Fridolin. ■

– Det stämmer att det finns ett stort intresse för att bli lärare. Att man väljer bort yrket är egentligen av exakt samma anledning som varför redan yrkesverksamma lärare lämnar yrket – arbetsmiljön är undermålig och löneutvecklingen är mycket dålig.

■ Hur lockar man fler att

arbeta som lärare? – Det kräver långsiktiga och långtgående reformer för att säkerställa att läraryrket blir ett attraktivt val, samt att löneutvecklingen blir såpass god att de erfarna lärarna väljer att stanna. – Utmaningen ligger hos politikerna. De måste göra långsiktiga gemensamma insatser för lärarna och skolan. De allra bästa skolnationerna kännetecknas av ett riktigt attraktivt läraryrke – läraren är den enskilt viktigaste faktorn för elevernas resultat.

■ Utbildningsdepartementet

beräknar att 90 000 lärare behöver rekryteras inom fem år. Är det möjligt? – Skolverket uppskattar att 50 000 legitimerade lärare inte arbetar i skolan. För att möta behovet som finns inom vissa skolämnen är det av högsta vikt att dessa lärare lockas tillbaka till skolan. – Då är vi tillbaka på ruta ett – det finns inga genvägar! Höj lönerna, minska arbetsbelastningen och förbättra både den fysiska och psykiska arbetsmiljön.

Roligt och ingen jobbångest med IT Mycket roligare än många tror och ingen ångest för att behöva bli arbetslös. Att läsa IT har klara fördelar. Det anser Klaudia Wybraniec, 20, som går andra året på det treåriga kandidatprogrammet Systemvetenskap: IT, människa och organisation vid Göteborgs universitet. Vid sidan av sina egna studier är Klaudia också studentambassadör för sin utbildning. Hon deltar i mässor och andra evenemang. – Jag hade själv svårt att bestämma mig för vad jag skulle välja när jag gick i gymnasiet. Jag mejlade och googlade men fick aldrig riktigt de svar jag ville ha. Nu har jag

» Det är inte svårt

att få jobb efter utbildningen.

svaren och då kan jag göra en insats genom att berätta. IT anses som lite av en ”killgrej” men det avfärdar Klaudia. – Det tycker jag inte. I just det här programmet finns orden människor och organisation med

och det säger en del. Första året på utbildningen är det mycket programmering, men sedan handlar det mer om e-business, styrning av organisationer och sådant. Vi är många tjejer i min klass, säger hon. En ångest slipper du definitivt om du läser IT-relaterade utbildningar. – Det är inte svårt att få jobb efter utbildningen. Behoven är väldigt stora. Jag har kunnat ha extrajobb i den utsträckning jag har velat redan under utbildningen, konstaterar Klaudia Wybraniec.

IT-FAKULTETEN itufak.gu.se Utbildningarna: gu.se/it

ANNONS


HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

14

AKT UELL T LÄ RA RE S OM Y R K E

FOKUSSTUDERA.SE

Fler karriärvägar för lärare Idag finns möjligheter till professionell kompetensutveckling samt vidareutbildningar för lärare på gymnasie- och vuxenutbildningsnivå. TEXT LOUISE HARVIG OLSMAR FOTO SHUTTERSTOCK

Det råder ingen allmän lärarbrist i Sverige just nu, men i vissa ämnen finns svårigheter att rekrytera. Sär­ skilt goda möjligheter att få jobb har förskollärare, lärare i naturvetenskap­ liga ämnen samt lärare i vissa språk på grundskole- och gymnasienivå. Mycket positivt har hänt i läraryrket de senaste åren och det övergripande målet är att undervis­ ningen ska stärkas över tid. Lärarut­ bildningarna ska bli ännu tydligare och i större utsträckning baseras på forskningsresultat och beprövad erfarenhet. Ytterligare ett mål är att teori och praktik ska föras samman liksom att kontakten mellan olika ämnen ska stärkas. Tanken är också att utbildningarna ska erbjuda att arbeta tillsammans för att människor ska kunna ta del av varandras erfarenheter, på ett mer strukturerat sätt.

Professionell kompetensutveckling Karriär- och utvecklingsmöjlighe­ terna är i dagsläget relativt likvärdiga för lärare i gymnasieskolan och vuxenutbildningen. De har möjlig­ het till kontinuerlig och professionell kompetensutveckling samt vidareut­ bildningar i yrket. Syftet är att stärka sig själva i yrkesrollen eller i rollen

som ledare samt att också få möjlig­ het att förnya kunskap i syfte att ut­ veckla skoleleverna i enlighet med de nationella målen. Att utvecklas som lärare kallas för skolutveckling och är också ett sätt att möta elevernas behov av utveckling och likvärdig­ het. För att huvudmän, de som driver förskolor och skolor, ska få möjlighet att utbilda och fortbilda personal kan de söka statsbidrag hos Skolverket. Hos Skolverket finns stöd för skolans utvecklingsarbete. Ett sätt för skolor att utvecklas och hålla en likvärdig nivå på undervisningen.

Fler karriär- och utvecklingsvägar Karriärvägarna inom skolan har blivit fler och det är möjligt att som lärare bli ledare på olika nivåer samt delta i internationella utbytespro­ gram. Det säger Christina Polgren, tidigare lärare i biologi, kemi och geografi på gymnasial nivå och chef för vuxenutbildningsenheten på Skolverket, i artikeln "Många karriär­ spår för lärare i vuxenutbildning och gymnasieskola" på lararkarriär.se. Det innebär också att det inte längre en­ bart går att satsa på en rektorskarriär för att utvecklas karriärmässigt. Inom gymnasieskolan kan lärare exempelvis

finna utvecklingsvägar genom att söka sig till olika typer av gymnasieskolor med varierande inriktning. Mångfalden av skolor har även ökat i takt med att friskolorna blivit fler, vilket har gett fler lärare möjlig­ het att prova på att arbeta på olika typer av skolor.

Förstelärare och lektor – nya karriärvägar Att bli chef är ett intressant karriär­ spår för lärare med ledarskapsam­ bitioner. Lärare som är intresserade

av ledarskap och vill satsa på en rek­ torskarriär kan gå en rektorsutbild­ ning. Förutom rektorsutbildningar och andra karriärtjänster för lärare introducerades har ytterligare två karriärvägar tillkommit: förstelärare och lektor. En förstelärare får ett lönepåslag på omkring 5 000 kronor i månaden, medan en lektor får ett lönepåslag på 10 000 kronor i måna­ den. Lärare som inte blir lektor eller förstelärare kan istället bli ansvariga för skolans APL, teamledare för ett lärarlag eller ämnesansvarig.

Internationella utbyten Ytterligare en utvecklingsväg för lärare kan vara att delta i Erasmus interna­ tionella utbytesprogram. Det är också möjligt för de som vill att under en period göra praktik vid en utländsk skola. För den som vill undervisa vid en utländsk partnerskola med yrkesinriktning i något EU-land är det också möjligt. Källor: skolverket.se, su.se, lararkarriar.se

ANNONS

Globala studier öppnar dörren till en internationell arbetsmarknad För Maya Perez Aronsson blev kandidatprogrammet i globala studier starten på en spännande karriär i den ideella sektorn. Institutionen för globala studier vid Göteborgs universitet erbjuder ett kandidatprogram i globala studier och ett stort utbud av fristående kurser på grundnivå inom bland annat internationella relationer, globala utvecklingsstudier, globala genusstudier, humanekologi och socialantropologi. – Eftersom jag länge varit intresserad av rättvisefrågor samt social och miljömässig hållbarhet var kandidatprogrammet ett självklart val för mig, säger Maya Perez Aronsson. Efter examen år 2011 läste hon

en masterutbildning i mänskliga rättigheter och praktiserade därefter en termin på Sida. Idag är Maya Perez Aronsson regionansvarig på Mattecentrum. – Kandidatutbildningen utgör en intressant kombination av teori och praktik. En praktikperiod ingår, jag valde att praktisera på en ideell organisation i Zimbabwe. Institutionen uppmuntrar även internationella utbytesterminer, jag studerade en termin i Dublin. Utbildningen är bred, vilket öppnar upp många valmöjligheter efter examen, säger hon.

GÖTEBORGS UNIVERSITET GLOBALA STUDIER Kandidatprogrammet i globala studier vid Göteborgs universitet riktar sig till dig som siktar på ett yrkesliv inom verksamheter som arbetar med globala utmaningar inom social, ekonomisk och ekologisk hållbarhet. Du kan även välja att kombinera kurser efter eget intresse och därmed skräddarsy din egen kandidatexamen. Institutionen erbjuder även masterutbildningar i globala studier eller mänskliga rättigheter. globalstudies.gu.se


ANNONS

Läraren som älskar sitt jobb Läraren Jonas Monsén, 38, går till jobbet varje morgon med ett leende på läpparna. – Så är det. Jag är så glad att varje dag få träffa mina fantastiska elever och trevliga kollegor, säger han. Jonas Monsén utexaminerades år 2003 och har varit i yrket i snart 13 år. Idag är han lärare och utvecklingsledare på Fryshusets Gymnasiesärskola i Stockholm. I hans klass går elever med intellektuella funktionsnedsättningar.

Han älskar sitt jobb. – Det är så kreativt, att dagligen få möta barn och ungdomar är en stor ynnest, tycker jag. Varje dag innebär också utmaningar av olika slag och i det tror han att det finns känslor som han delar med många lärare. – När en elev lär sig något den tidigare inte kunnat, när något öppnar sig, den känslan är obeskrivlig.

Eller när man löser en konflikt på ett positivt sätt. Det ger stor tillfredställelse, säger han. Jonas Monsén bestämde sig redan i mellanstadiet för att han ville bli lärare. Faktum är att det var en dålig lärare som fick honom att bestämma sig. – Det var en lärare som behandlade mig illa, han lyfte till och med mig upp mig mot en vägg en gång. Då bestämde jag mig för att bli lärare. Det kändes som mitt sätt att hämnas på något sätt.

Debatt om skolan Det finns en mediadebatt om skolan idag. Ofta ger den en negativ bild.

» När en elev lär sig något den tidigare inte kunnat,

när något öppnar sig, den känslan är obeskrivlig. Det handlar om stök, bråk och sjunkande resultat. – Det negativa har större nyhetsvärde för media, men det ger ingen nyanserad bild av skolan. Jag möter kollegor varje dag som är positiva och glada och berättar om roliga saker som hänt på lektionen. Det är väldigt mycket som fungerar bra i den svenska skolan. Han pekar på att debatten kanske inte alltid präglas av kompetens och kunnande. – Alla har en relation till skolan och tycker då att de också kan tycka till. Men de vet inte alltid så mycket om den. Visst finns det en del problem på sina håll i skolan, konstigt vore annars.

Konsten att bemöta intolerans i klassummet Christer Mattsson om tolerans, rasism och uppkomsten av socialt konstruerade identiteter. Det och många andra fördjupande och inspirerande samtal med lärare och andra experter hittar du i Lärarpodden. Gå in på lärarpodden.se eller prenumerera via Itunes eller Acast.

De senaste åren har Jonas Monsén haft sitt arbete på skolan men samtidigt utbildat sig till speciallärare. – Jag har alltid arbetat i särskolan och varit speciellt intresserade av de som avviker från normen. Vad kan då han ge för råd till de som idag funderar på att utbilda sig till lärare? – Det är bara att köra, det är ett fantastiskt yrke. Ett fritt jobb där du har mycket ansvar samtidigt som du hela tiden utvecklas och lär dig nya saker. Du har ju också många valmöjligheter. Du kan välja att undervisa på lågstadiet eller på gymnasiet, eller det som passar dig bäst, säger Jonas Monsén.

LÄRARFÖRBUNDET Bli medlem i Lärarförbundet redan under studietiden och ta chansen att påverka lärarutbildningen och yrket. Medlemskapet kostar ingenting under studierna och ger dig utöver inflytande i yrket också tillgång till kurser, rabatter och en massa inspiration! SMS:a ”LÄRARE” [mellanslag] förnamn efternamn till 720 80 eller bli medlem på lararforbundet.se/blimedlem Välkommen!

Vill du bli

HÄLSOPEDAGOG? – vi utbildar med inriktning fysisk aktivitet och hälsa Läs studentintervjuer och mer om programmet på gih.se/halsoped

Gymnastik- och idrottshögskolan vid Stockholms Stadion

gih.se


MÄNNISKANS FYSIOLOGI 30 högskolepoäng

En fristående 20-veckors universitetskurs om människokroppens funktioner ges vid Karolinska Institutet under ht 2016. Kursen syftar till att ge en god förståelse om hur kroppens vävnader och organ normalt fungerar och samverkar. Kunskaperna kan sedan användas inom exempelvis vidareutbildning, forskning, sjukvård och näringsliv. Kursen är även mycket lämplig för dig som doktorerar inom biomedicin men saknar medicinsk bakgrund. Kursstart: Övrigt: Innehåll:

29 augusti 2016 Heltid, och studiemedelsberättigad Nervsystemet, hjärta & cirkulation, andningssystemet, magtarmkanalen, njurar & vätskebalans, hormonsystemet, muskel-, tränings- och omgivningsfysiologi mm

Plockat skitsnyggt mönstrade svampar? Ingen gillar obehagliga överraskningar – men med tandvård till fast pris slipper du en av dem.

FRISKTANDVÅRD GER FRIA BESÖK OCH LAGNINGAR FRÅN 50 KR/MÅN.

Ansökan/info: ki.se/utbildning Utbildningskatalog: ki.se/utbildningskatalog Kursansvarig: Jessica Norrbom

Sista anmälan: 15 april 2016 Gilla oss gärna på Facebook: http://www.facebook.com/manniskansfysiologi

folktandvardenstockholm.se

UTBILDA DIG TILL VÅRDADMINISTRATÖR!

SÖK NU!

Vill du arbeta som vårdadministratör inom hälso- och sjukvård, företagshälsovård,veterinärmedicin, läkemedelsindustrin eller forskning? Vill du vara med och utveckla yrkesrollen? Efter vår tvååriga yrkeshögskoleutbildning får du en kvalificerad yrkeshögskoleexamen och ett intressant och viktigt yrke. Efterfrågan är mycket hög efter vårdadministratörer i hela Sverige. De flesta av våra elever har redan fått en anställning under utbildningstiden. Under utbildningens gång knyter du många viktiga arbetslivskontakter och får både de teoretiska och praktiska färdigheterna som krävs inom branschen. Efter avslutad utbildning kan du arbeta med vårddokumentation, diagnoskodning, statistik, systemadministration och mycket mer.

OBLIGATORISKA KURSER:

Hos oss lär du för livet! På Göteborgs folkhögskola kan du läsa in motsvarande gymnasiet och bli behörig till alla högre utbildningar. Du kan också utbilda dig till fritidsledare, personlig assistent eller inom film. www.gbg.fhsk.se

• • • • • • • • • • • • • • •

Obligatoriska kurser Administrativ IT Anatomi och sjukdomslära Arbetspsykologi Diagnoskodning E-Hälsa Ekonomisk planering och uppföljning Engelskt yrkesspråk Examensarbete Hälso- och sjukvårdsadministration Kommunikation och informationsutformning LIA – lärande i arbete Medicinsk terminologi Personal och löner Vårddokumentation

Mer information hittar du på www.centrumvux.se Kontaktuppgifter Centrum Vux Haninge Anne May Ots Hagqvist Utbildningsledare annemay.otshagqvist@haninge.se Samarbetsföretag Astrid Lindgrens barnsjukhus Karolinska Universitetssjukhuset Södersjukhuset AB Danderyds sjukhus AB PRIMA Psykiatri Aleris


HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA FOKUSSTUDERA.SE

F Ö R D J UPNI NG VÅRDUTBI L DNI NG

17 FOTO LINUS HALLGREN

Aktuellt

Vårdutbildning –

garanterar arbete Örjan Ekblom, högskolelektor på GIH

Hälsoprogram ur ett samhälls­ perspektiv Hälsopedagogprogrammet på GIH lockar dig som är intresserad av hälsa. Ur ett samhällsperspektiv förbereds studenterna för att arbeta hälsofrämjande för individer, grupper och organisationer. TEXT REDAKTIONEN

Att på olika sätt hjälpa och vårda andra människor är mångas inriktning i livet. Det finns också en omfångsrik palett av olika vårdutbildningar, där söktrycket är stort till nästan alla. Den som vill kan dessutom få jobb redan under utbildningen eller ibland till och med innan. TEXT HÅKAN SÖDERBERG FOTO SHUTTERSTOCK

Läkare, tandläkare, veterinär, sjuk­ sköterska, naprapat, behandlings­ assistent och så vidare. Listan på jobb inom vård och omsorgssektorn kan göras hur lång som helst och en utbildning inom något av områ­ dena är en av de absolut säkraste framtidsinvesteringarna. Att läsa en akademisk vårdutbildning är i princip en garant för ett jobb. Vårdutbildningsvärlden är stor och varierad. Det finns långa och kor­ ta utbildningar inom universitet och högskola såväl som i Yrkeshögskolans regi och vårdutbildningar finns på så gott som alla lärosäten i Sverige. Läkare, tandläkare och veteri­ närprogrammet hör till de längre utbildningarna, liksom naprapatoch kiropraktikerutbildningarna. Vill du bli exempelvis sjukgymnast eller tandsköterska så finns kortare utbildningar.

Studier på annan ort Idag finns också stora möjligheter att

läsa på distans även inom vårdsek­ torn. Du kan utbilda dig till allt från tandsköterska till behandlingspeda­ gog. Vårdbranschen är i stort behov av utbildad personal vilket ger dig goda chanser till jobb också efter en distansutbildning. På senare år har det också blivit populärt att studera utomlands till exempelvis läkare. Utbildningarna ger dig oftast rätt att arbeta i Sverige efter examen. Du kan välja att ta hjälp av en förmedlare här i Sverige eller ordna din ansökan helt på egen hand. Du ska fortfarande ha bra betyg, men antagningspoängen är inte lika höga som de är i Sverige. Utbildningarna är dock lika tuffa om inte ännu tuffare eftersom undervis­ ningen ofta sker på engelska.

Stor efterfrågan på sjuksköterskor En åldrande befolkning, en grupp som bara blir fler och fler och med en allt längre livslängd, är en av de tydligaste trenderna i samhället.

Det kommer att ställa höga krav på kompetens i medicin och omvård­ nadskunskap. Ett av de yrken som efterfrå­ gas mest de kommande åren är biomedicinska analytiker då det är en yrkeskår som präglas av stora pensionsavgångar inom en snar framtid. Än så länge är söktrycket inte hårt och arbetsgivare står i kö för att anställa. En av de allra hetaste utbildning­ arna är också den till sjuksköterska. Här finns en rad framtidsalternativ. Som sjuksköterska kan man arbeta inom hemsjukvården, akutsjukvår­ den, på ett universitetssjukhus eller på en vårdcentral. Sjuksköterskeutbildningen omfat­ tar 180 högskolepoäng, vilket inne­ bär tre års heltidsstudier vid högskola eller universitet. Utbildningen leder till både en ämnesexamen på kan­ didatnivå inom omvårdnad och en yrkesexamen med legitimation. Efter att man tagit sjuksköterske­

» Vårdutbildnings­ världen är stor och varierad. Det finns långa och korta utbildningar inom universitet och högskola såväl som i Yrkeshögskolans regi.

examen har man möjlighet till vidareutbildning inom olika specialistområden. Exempel på specialist- och vidareutbildningar för sjuksköterskor är barnmorska, in­ tensivvård, vård av äldre, hälso- och Fortsätter på sidan 18

Studera teologi eller mänskliga rättigheter! TEOLOGISKA HÖGSKOLAN STOCKHOLM Sista ansökningsdag 15 april

THS • Åkeshovsvägen 29 • 168 39 Bromma • ths@ths.se • www.ths.se

Gymnastik- och idrottshögskolan, GIH, är en specialiserad högskola med inriktning mot fysisk aktivitet, idrott och hälsa. På skolan finns många utbildningar samt och forskningsinriktningar riktade till dig som vill arbeta för att påverka hur människor kan leva sundare för att må bättre i framtiden. – Hälsopedagogprogrammet vänder sig till dig som vill arbeta med hälsa utifrån ett individperspektiv och med att förankra det i ett organisations- och samhällsperspektiv, säger Örjan Ekblom, högskolelektor på GIH. Vidare berättar han att hälsoprogrammet är både praktiskt och teoretiskt, och förbereder studenterna på att arbeta med att bibehålla god hälsa i samhället i stort. – Ett centralt tema i utbildningen är att lära sig att bygga upp hälsa och flytta fokus från att behandla sjuka, till att behålla hälsa så att individer håller sig "långtidsfriska".

Psykisk ohälsa ökar hos unga Utbildningen behandlar även attityder kring hälsa och om vad det innebär att leva hälsosamt, det vill säga den del i hälsoarbetet som brukar gå under benämningen hälsopromotion. – Vi ser att den psykiska ohälsan hos unga ökar samtidigt som vi ser att unga människors kondition går ner, sannolikt på grund av minskad grad av träning. Som ung är det viktigt att se att den livsstil du som individ har idag påverkar din framtida hälsa. Framför allt försöker vi att öka kunskapen kring fysisk aktivitet i unga år och hur det påverkar den mentala hälsan framåt, avslutar Örjan Ekblom.


HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

18

FÖRDJUP NI NG VÅ RDU TB I L D N I N G Hallå där …

… Michael Andersson, vd Taurus Ekonomiutbildning I princip alla företag behöver anställa eller kontraktera ekonomiska muskler. Som blivande ekonom ligger därmed alla världens branscher för ens fötter. Alla branscher är dock olika, så hur skaffar man sig bästa möjliga förutsättningar? – Grunden är den ganska tråkiga bokföringen, som speglar hur det har gått ekonomiskt för företaget. Oavsett om du framöver vill arbeta som exempelvis controller eller avdelningschef, så är det bra att både kunna och förstå grunderna. – Det fina är sedan att en resultat- och balansräkning mer eller mindre ställs upp likadant i alla företag och branscher.

■ Finns det ett stort behov av

ekonomer idag? – Ja, i alla fall när det kommer till ekonomer som inriktar sig på både ekonomi- och verksamhetsstyrning. Allt fler företag ser ett ökat behov av en ekonom som förstår själva verksamheten och som kan ta fram relevanta underlag som syftar till att öka företagets lönsamhet och förbättra det viktiga kassaflödet. – Därför är det mycket viktigt för ekonomer att tänka i nya banor. Det gäller att inte bara infria ägarnas förväntningar utan lika viktigt är det att infria kundernas och den egna personalens förväntningar. Här har rätt ekonom möjlighet att vara den som håller ihop detta arbete, där både planering, genomförande och uppföljning är viktigt.

sjukvård för barn och ungdom med flera, enligt Studentum.se.

Vad behövs i framtiden? Undersköterskor är en annan grupp i vården som också blivit mer efter­ frågade och här finns en rad olika möjligheter till studier. På heltid eller deltid, på distans eller i klassrum. Efter avslutad utbildning kan du arbeta som undersköterska i äldreboende, demensboende, eller hemtjänsten, även på sjukhus eller sjukhem, vårdare för funktionshin­ drade på gruppbostäder/servicebo­ städer, skötare på psykiatrisk klinik eller med psykiskt funktionshindrade

» En åldrande

FOKUSSTUDERA.SE

A N R A G IN N D IL B T U E T S DE 20 POPULÄRA L A V S D N A H A T S R Ö F R E EFT 1. Juristprogrammet, Stockholms universitet 2. Läkarprogrammet, Karolinska institutet 3. Juristprogrammet, Lunds universitet 4. Ekonomie kandidatprogrammet, Lunds universitet

befolkning, en grupp som bara blir fler och fler och med en allt längre livslängd är en av de tydligaste trenderna i samhället.

5. Socionomprogrammet, Stockholms universitet

personer. På senare tid har en tredje kategori diskuterats: Sjukvårdsbiträden, vilket tidigare var vanligt inom sjukvården. Liberalerna, med partiledaren Jan Björklund i spetsen, har föreslagit att det ska anställas fler sjukvårdsbiträ­ den utan en vårdutbildning. Syftet är att underlätta för annan personal och att öppna upp så att flyktingar lättare ska kunna komma in på arbetsmark­ naden. Förslaget har avvisats av bland andra Vårdförbundet som menar att multiprofessionella team, personcen­ trerad vård och mandat till första lin­ jens chefer, istället är vägen framåt. Att framtiden kräver mer kompe­ tens inte mindre.

13. Läkarprogrammet, Göteborgs universitet

6. Kandidatprogram i företagsekonomi, Stockholms universitet 7. Psykologprogrammet, Stockholms universitet 8. Juristprogrammet, Uppsala universitet 9. Ekonomie kandidat, Uppsala universitet 10. Socionomprogrammet, Göteborgs universitet 11. Psykologprogrammet, Göteborgs universitet 12. Ekonomprogrammet, Högskolan i Gävle 14. Ekonomi, redovisning och analys - distans/nät, Uppsala universitet 15. Psykologprogrammet, Lunds universitet, 16. Juridik: Nätburen kurs i arbetsrätt, Lunds universitet sökande 17. Psykologprogrammet, Uppsala universitet 18. Aktie- och värdepapperskunskap, Linnéuniversitetet 19. Läkarprogrammet, Uppsala universitet

Källa: Universitets- och högskolerådet

Källa: Studentum.se

Läs mer och ansök på www.adelfors.nu Allmän kurs

För dig som inte gått klart grundskolan eller gymnasieskolan. Längd: 1-4 år. Ansök senast 15 maj.

Dataspelsutveckling För dig som har någon form av neuropsykiatrisk funktionsnedsättning. Längd: 1+1 år. Ansök senast 1 juni.

Fritidsledare

NYHET!

För dig som vill jobba med människor. Inriktning: Mångfaldens möjligheter och utmaningar. Längd: 2 år. Ansök senast 15 april.

Besöksadress Kunskapens väg 3, 570 15 Holsbybrunn Telefon 0383 - 57100 E-post info@adelfors.nu Webbplats adelfors.nu

Friskvårdspedagog

För dig som vill jobba som friskvårdspedagog, personlig tränare, massör och hälsoprofilsbedömare. Längd: 1 år. Ansök senast 15 april.


Ansökningsperiod 14 mars – 10 april www.framtidenssamhallsbyggare.se

Ett nytt traineeprogram Vi vill utveckla framtidens samhällsbyggare som kan verka gränsöverskridande mellan olika branscher, företag och offentlig sektor. Vi söker dig som har kommunikationsförmåga, samhällsengagemang, samarbetsförmåga och handlingskraft. • Bli värdebärare för framtidens samhällsbyggande • Få förståelse för olika aktörers roller och affärsmetoder • Utveckla din förmåga som skicklig nätverksbyggare

Värdorganisationer:

Du får en tillsvidareanställning i ett företag eller en organisation i Göteborgsregionen. Under programmets 14 månader gör du breddningsperioder på tre andra arbetsplatser. Vi erbjuder: • Utmanande projektarbete över gränserna • Gedigen utbildning i personlig utveckling • En personlig mentor • Unika karriärmöjligheter som samhällsbyggare

Medverkande arbetsgivare:


HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

20

ST UDENTPA NE LE N

FOKUSSTUDERA.SE

ll jobb som ti e d d le ap sk n te ve ö ilj M miljösamordnare

Praktikperiod inom bb YH-utbildningen gav jo Fyra frågor till Linda Holmgren, som gått en tvåårig YH-utbildning med inriktning mot turism och service på Akademi Båstad. Nu arbetar hon på brand experience byrån Occasion.

Fyra frågor till Viktor Fihlman, som läst en treårig kandidatexamen i miljövetenskap med naturveten­ skaplig inriktning och därefter läste ett tvåårigt mastersprogram med inriktning mot ekotoxikologi vid Göteborgs universitet.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Hur tänkte du när du valde utbildning? – En stor anledning till att jag valde en yrkeshögskoleut­ bildning var de obligatoriska LIA- perioderna. LIA är en förkortning för lärande i arbetslivet och ger studenter en möjlighet att knyta kontakter och stärka sin kompetens på plats ute på företag. Eftersom jag tidigare arbetat inom hotell och restaurang så kändes det naturligt att välja en utbildning med fokus på turism och service. Yt­ terligare en viktig faktor var att utbildningen är väldigt bred och därför öppnar upp för många karriärmöjlig­ heter.

Hur tänkte du när du val de utbildning? – Miljöfrågor har länge varit ett av mina största intressen, så att välja en utbildning med fokus på miljövetenskap kändes självklart för mig. Miljöveten­ skapsprogrammet har en tydlig förankring i framtida karriärmöjligheter samt att utbildningen kombinerar teori och praktik på ett bra sätt. Efter kandidatexamen valde jag att komplettera med en tvåårig mastersutbild­ ning i ekotoxikologi eftersom jag är intresserad av hur kemikalier inverkar på miljön.

Vad är du mest nöjd med i utbildningen? – Samtliga kurshandledare och föreläsare på utbild­ ningen var representanter från näringslivet och hade lång erfarenhet av turism- och servicebranschen. Som yrkesverksamma i branschen kunde de dela med sig av konkreta exempel från arbetslivet vilket var väldigt gi­ vande. Med det kom också ett stort kontaktnät som jag har haft användning för både under min studietid och efter examen. Mest nöjd är jag ändå med min senaste LIA-plats, som ledde fram till mitt nuvarande jobb.

Vad är du mest nöjd med i utbildningen? – Jag gillade verkligen att miljövetenskapsprogrammet gav en översiktlig kompetens inom många olika områden. Jag läste bland annat kemi och biologi, geologi, miljö­ ledningssystem, miljöekonomi och miljörätt. Jag är nöjd med att utbildningen gav mig den kompetens jag behöver för att fungera som en länk mellan naturvetare och andra professioner, exempelvis samhällsvetare eller ekonomer. Vad har du gjort sedan du tog examen? – Direkt efter examen flyttade jag till London för att job­ ba som konsult på ett företag som fokuserar på hållbara textilier. Ett år senare flyttade jag tillbaka till Göteborg och fick jobb som miljösamordnare på Sahlgrenska uni­ versitetssjukhuset. Jag arbetar framförallt med kemikalie­ frågor men också med miljörevision och avfallsfrågor.

Vad har du gjort sedan du tog examen? – Direkt efter examen började jag arbeta på brand experience byrån Occasion. På Occasion planerar vi och genomför företagsevent med utgångpunkt i kundens varumärke. Min roll är att vara produktionsledare på koncept- och strategiavdelningen

Vad har du för tips till de som funderar på att börja studera? – Välj utbildning utifrån vad du är intresserad av och välj en utbildning där du kan fördjupa dig i de ämnen du trivs allra bäst med. Ett tips är att fundera över vilka ämnen du tyckte var mest intressanta på gymnasiet! Eftersom du förmodligen ska plugga i ett antal år och därefter jobba i många år så är det viktigt att du verkli­ gen brinner för det du väljer.

Vad har du för tips till den som funderar på att börja studera? – Mitt tips till dig som funderar på att gå en YHutbildning är att noga fundera igenom var du vill göra LIA-perioderna som ingår i utbildningen. Detta är en fantastiskt bra möjlighet att bredda sitt kontaktnät och få in en fot i branschen. Var ute i god tid och välj dina LIA-företag med stor omsorg!

Vi ger dig mer än (bara) en snabb väg till ny karriär

FÖ R E

E F TE R

Vi ger dig efterfrågad yrkeskunskap till ett framtidsyrke Läs mer på ya.se och följ oss på Facebook @yrkesakademinsverige

TEST Arbetsle

Om et t – två år jobba r jag s om:

dare – Grönyte för valtn Drift- oc ing h fastig hetstek niker 4 Mjukva ru- och systemu tveckla Avance re.NET rad CN C-teknik er Fastigh etsinge njör Specia listunde rsköters med ne ka uropsy kiatriko m petens Sterilte kniker Studieh andled are


Diplomerad controller Utvecklingen går från renodlad ekonomistyrning mot en bredare verksamhetsstyrning, vilket ställer stora krav på bred kompetens.

Studera i Göteborg, bo hos oss. Du får söka studentbostad hos oss om du är mellan 17 och 48 år. Registrera dig så fort du tror att du kommer söka högskoleplats i Göteborg.

Registrera dig nu!

Utbildningen omfattar 5 block på sammanlagt 10 dagar: • Ekonomisk uppföljning och analys • Ekonomiska kalkyler • Styrmodeller • Ekonomiska risker, Företagsvärdering, Presentation del 1 • Presentation del 2, Controllerns roll, Diplomering Utbildningsstart: Stockholm 24 maj | Malmö 13 juni | Göteborg 18 aug Anmälan och läs mer på www.taurusekonomi.se

www.sgsstudentbostader.se

Låt äventyret börja!

Engelska i Brighton? Franska i Aix-en-Provence? Spanska i Barcelona? Tyska i Düsseldorf?

Vilket språk du än väljer så startar våra allmänna kurser med höstterminen på vackra Visingsö, för att sedan fortsätta med vårterminen utomlands. Braheskolans kurser är avgiftsfria och CSN-berättigade, och du får behörighet för högskolestudier.

Start i höst, ansök nu! www.braheskolan.se

Vill du läsa teologi? även på distans! Läs mer om våra utbildningar på www.johannelund.nu


HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

22

KRÖNIKA N TH OM A S PE RS S O N

FOKUSSTUDERA.SE

Läs krönikan i mobilen! FOKUSSTUDERA.SE

Välkommen till Yrkeshögskolan, här väntar arbetsgivaren! I dag finns det endast en utbildningsform vars uppdrag uteslutande är att leverera utbildade medarbetare till arbetslivet – yrkeshögskolan. Det innebär ypperliga möj­ ligheter för dig som blivande yrkeshögskolestuderande! FOTO JOHAN JEPSSON

Man brukar kalla yrkeshögskolan för arbetslivets utbildningsform. Det är nämligen arbetslivets behov av skräddarsydd kompetens som yrkeshögskolan ska säkerställa. Ar­ betslivet måste därför vara engage­ rade i utbildningarna, och inte bara lite då utan hela tiden – före, under och till och med efter utbildningen. Förutsättningarna för att du ska få jobb efter din examen är således stora. Du har ju läst en utbildning som arbetslivet tydligt sagt att de har behov av! Arbetsgivarnas medverkan är alltså obligatorisk – annars startar ingen utbildning. Inom yrkeshögsko­ lan finns det bara utbildningar där det man utbildas till efterfrågas av arbetslivet. Det innebär att när du är klar med din examen är du eftertrak­ tad av anställningssugna arbetsgi­ vare. Inte så tokigt, eller hur? på många sätt som vilken eftergymnasial utbildning som helst. Du har rätt till studiebidrag och lån genom CSN, ut­ bildningarna är oftast avgiftsfria och mellan ett och tre år långa. Men det finns alltså en stor väsentlig skillnad. Det är dina blivande arbetsgivare tillsammans med utbildningsanord­ narnas engagemang som leder din yrkeshögskoleutbildning. Arbetslivet, som sedan ska anställa dig, engage­ rar sig som ledamot i utbildningens YRKESHÖGSKOLAN ÄR

ledningsgrupp, de är med och antar dig till utbildningen, de påverkar kursinnehållet under resans gång, de har det yttersta ansvaret för utbildningens kvalitet, de är aktiva som föreläsare eller handledare på en praktikplats för lärande i arbete, LIA, och slutligen examinerar de dig. Arbetslivets engagemang påverkar utbildningens innehåll, så att du som studerande lär dig rätt – det vill säga det som arbetslivet verkligen har behov av. Men yrkeshögskolan är inte enbart en potentiell framgång för dig – även arbetslivet blir vinnare: För arbetsgivaren innebär yrkeshög­ skolan en ypperlig möjlighet att först av alla får skräddarsydd kompetens – det är du! Vi vet att det här fungerar i prak­ tiken – ungefär hälften av de exa­ minerade yrkeshögskolestuderande får jobb på sina LIA-platser! Många är de arbetsgivare som hör av sig till oss och berättar om vilken förträff­ lig rekryteringsbas yrkeshögskolan innebär för dem. I dag engagerar sig ungefär 6 000 arbetslivsföreträdare i yrkeshögskoleutbildningarnas ledningsgrupper. YH-studeran­ de ut? Jo, medelåldern ligger runt 30, många har redan en yrkeskar­ riär bakom sig, men vill vidare, lära sig nytt och utvecklas. Lika många

kvinnor som män söker sig till YH, men tyvärr väljer man ofta utbild­ ning könsbundet. YH-studerande vet vad de vill och är oftast mycket motiverade. Yrkeshögskolan består av hundra­ tals olika utbildningar som drivs av olika utbildningsanordnare runt om i landet, det finns YH-utbildningar i 147 av Sveriges 290 kommuner! Det är viktigt att du som stude­ rande, som lägger ner av din tid och kanske tar lån, får en bra utbildning. Myndigheten för yrkeshögskolan utövar tillsyn och granskar yrkeshög­ skoleutbildningarnas kvalitet. Låter det här intressant och spännande? Mitt tips är att du går in på yrkeshogskolan.se och kikar på den bredd av utbildningar som finns där. Under 2016 finns det 1 363 yrkeshögskoleutbildningar inom 238 olika yrkesinriktningar runt om i hela Sverige. Kanske är det här du finner ditt framtida yrkesliv. Och den arbetsgivare som anställer dig gör en riktigt bra rekrytering! ■

HUR SER EN TYPISK

Thomas Persson, Generaldirektör för Myndigheten för yrkeshögskolan

utfall

INSTITUTIONEN FÖR GEOVETENSKAPER

Jorden förändras Vi behöver bli fler som undersöker varför Läs på Institutionen för geovetenskaper vid Göteborgs universitet! Aldrig tidigare har samhället varit så medvetet om den utsatta situation som planeten jorden och dess invånare befinner sig i. Smarta idéer krävs för att lösa problem med resurser och klimatförändringar. På institutionen för geovetenskaper kan du plugga program och ta chansen att bli en verklig hjälte för kommande generationer! Som geolog, klimatolog, eller geograf hjälper du oss andra att förstå hur planeten förändras och du söker svar på frågor om vad samhället ska göra för att anpassa sig.

Att läsa geovetenskaper leder dig till yrken som kan förbättra världen Göteborgs universitet, Institutionen för geovetenskaper. 031-786 00 00 (växel) www.gvc.gu.se


Tjänar du som studerar på att vara med i a-kassan? V

et du om att du kan få ersättning från a-kassan när du söker jobb efter din examen? Om du arbetar extra kan det därför vara en bra idé att gå med i a-kassan redan under studietiden.

4 bra saker med a-kassan Det är en försäkring

Självklart ska du försäkra din inkomst på samma sätt som som du försäkrar din bil, ditt hem och din hund.

Krav för att få ersättning

För att kunna få arbetslöshetsersättning måste du ha jobbbat. Du ska ha arbetat minst 80 timmar per månad i sammanlagt sex månader ”Du kan vara med eller mer före arbetsi Akademikernas a-kassa under hela lösheten. – Även kortare anditt arbetsliv.” ställningar som sommarjobb och extrajobb på helger får räknas med, berättar Alexandra Ahlin på Akademikernas a-kassa. – För att ersättningen ska baseras på din lön måste du dessutom ha varit medlem i minst tolv månader i direkt anslutning till arbetslösheten. Om du har varit med kortare tid kan du få ett lägre belopp som bara baseras på din arbetstid, fortsätter hon. Du kan vara med i Akademikernas a-kassa hela ditt arbetsliv.

Arbete före studierna räknas

Alla månader som du har arbetat 80 timmar eller mer räknas med. Har du arbetat mindre än 80 timmar eller inget alls får studierna hoppas över om de avslutats efter att du fyllt 25 år eller om du arbetat heltid i minst 5 måna- ”Dina studier måste der före studierna. Har vara avslutade eller du studerat på deltid avbrutna för att du får studierna inte hopska få ersättning” pas över. – Dina studier måste vara avslutade eller definitivt avbrutna för att du ska ha rätt till ersättning, berättar Alexandra. Därför kan du inte få ersättning under sommarlov eller andra studieuppehåll, förklarar hon.

Du behöver inte byta

Du behöver inte byta akassa om du byter jobb eller startar företag. Du kan vara med i Akademikernas a-kassa under hela ditt arbetsliv.

Det är prisvärt

Vår månadsavgift på 100 kronor är bland de lägsta i branschen. Detta beror på att vi har många medlemmar och få arbetslösa.

Det är solidariskt Du som har 180 högskolepoäng eller studerar just nu kan gå med i Akademikernas a-kassa. Du kan också byta till dem och tillgodräkna dig medlemstiden från din nuvarande a-kassa. Gå med i a-kassan så fort du börjar jobba.

Inte akademiker? Vi hjälper dig att välja rätt a-kassa!

På Akademikernas sajt www.väljaakassa.se svarar du på frågor om vilken utbildning du har och inom vilken bransch du jobbar. Då får du förslag på vilka av de 28 a-kassor som finns i Sverige som passar just dig. – Vem som helst kan bli arbetslös och vi vill att så många som möjligt ska omfattas av det skyddsnät som finns i det svenska samhället, avslutar Alexandra Ahlin.

@akademikernas på Twitter

Du blir säkert aldrig arbetslös, men med din medlemsavgift bidrar du till att de som blir det får ersättning.

Akademikernas a-kassa www.aea.se

facebook.com/akademikernas

aea.se/blimedlem

Vilken a-kassa ska du gå med i? Jämför på www.väljaakassa.se!


Samhällsintresserad? Vill du ha jobb? Förvaltningshögskolans Kandidat- och Masterprogram i offentlig förvalting förbereder för kvalificerat arbete i offentlig tjänst på lokal, regional, statlig och internationell nivå. Utbildningen är meriterande även för jobb i privat och ideell sektor. Bland utbildningens kurser ingår ämnen som statskunskap, ekonomi, ledarskap och juridik. Efter utbildningen kan du få jobb som handläggare, utredare, ekonom, konsult, projektledare eller chef, vilket dessa fem nyligen utexaminerade politices mastrar och kandidater i offentlig förvaltning illustrerar.

Ansök senast 15 april!

Läs mer: www.spa.gu.se

Sara är projektledare och arbetar med forskningsoch utvecklingsfrågor vid FoU i Väst/GR.

Alexander arbetar med utvärdering på Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering (IFAU).

My är managementkonsult på Governo AB, ett privat konsultföretag med fokus på offentlig sektor.

Viktor är praktiksamordnare på Göteborgsregionens kommunalförbund (GR).

Karin är näringspolitisk handläggare på ett partikansli i riksdagen.


Turn static files into dynamic content formats.

Create a flipbook
Fokus studera 16-03-01 by Smart Media Agency AG - Issuu