Fokus Region Stockholm 16-04-14

FOKUS A N N O N S

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

REGION STOCKHOLM DEN HÅLLBARA STADEN

APRIL 2016

”Digitaliseringen är en demokratifråga. Politikerna måste ha en högre målbild” Digital infrastruktur, sidan 12

”Vårt mål är att göra Stockholm till Europas ledande hållbara tillväxtregion” Eurovision Song Contest, sidan 20

ANNONS

Andreas Hatzigeorgiou: ”Vi befinner oss i stormens öga, Stockholm är i centrum” Krönikan, sidan 26

We help brands collect, curate and publish user generated content in order to drive awareness, engagement, and conversions. Social Hubs | Visual Commerce | Shoppable Instagram | Live Events | Hashtag Competitons

Jonatan Söderlund 0737- 62 70 78

getflowbox.com

Stockholms innerstad växer och tar ny form sidan 4

Bostadsprojekt ska ge förutsättningar för att leva miljövänligt sidan 8

Profilintervju

KARIN WANNGÅRD

”Det går bra för Stockholm. Men det går inte bra för alla stockholmare.”

Planeten ska med Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.

På Riksbyggen drivs vi av att utveckla ett mer hållbart samhälle. Det kan handla om allt ifrån att ta hänsyn till ekosystemtjänster till möjlighet att dela resurser och utveckling av parkeringslösningar. Ja, för oss är det viktigt att förstå helheten och ta vårt ansvar för att människor ska må bättre tillsammans. Det är det vi menar när vi säger – Planeten ska med!

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledaren Ingela Lindh

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Läs mer om... Läs ledaren i mobilen! FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

”En historisk möjlighet att skapa ett Stockholm för alla” Den höga byggtakten är en möjlighet att skapa en socialt och långsiktigt hållbar utveckling och att förstärka de kvaliteter i människors livsmiljö som bidrar till ökad livskvalitet. Det skriver Ingela Lindh, biträdande stadsdirektör Stockholms stad och vd Stockholms Stadshus AB. För några månader sedan antog staden en långsiktig vision om ett Stockholm för alla år 2040. Visionen bygger på att Stockholms kraftiga tillväxt ger oss stora möjligheter att bygga en hållbar stad. Jag hoppas att alla som på olika sätt arbetar med Stockholms utveckling ser dessa möjligheter och vill vara med och skapa en stad för alla. Den starka befolkningstillväxten har blivit vardagsmat för oss stockholmare. Vi har fått lära oss att regionen växer med två SL-bussar om dagen. Den tydligaste uppgiften i en växande region är att bygga ikapp bristen på bostäder samtidigt som behoven fortsätter att öka. Förra året nådde vi våra högt ställda mål om att påbörja mer än 5 000 nya bostäder. Nu gäller det att vi fortsätter utveckla effektiva interna processer och ett gott samarbete med branschen. En svårare utmaning är att möta behoven hos de stockholmare som står

04 Överblick Hagastaden och nya Slussen 06 Fördjupning Kommersiella fastigheter

10 Fördjupning Logistik och infrastruktur 12 Aktuellt Digital infrastruktur

långt från bostadsmarknaden och som idag inte kan efterfråga de nyproducerade bostäderna. Rörligheten i det befintliga beståndet har stor betydelse, men vi måste samtidigt söka nya och innovativa lösningar inom nyproduktionen för att möta behoven hos fler stockholmare.

14 Profilen Karin Wanngård

mer inkluderande bostadsmarknad. Den höga byggtakten innebär på många sätt en historisk möjlighet att skapa en socialt hållbar utveckling i enlighet med vår långsiktiga vision. När nu staden förtätas i snabb takt, behöver vi förstärka kopplingar inom och mellan stadens delar. Samtidigt har vi möjlighet att utveckla och förstärka de kvaliteter i människors livsmiljö som förenklar vardagen och bidrar till ökad livskvalitet.

Vi har fått lära oss att regionen växer med två SLbussar om dagen.

Det mest spännande exemplet just nu är Fokus Skärholmen och tankarna på att skapa ett pilotprojekt för ett socialt hållbart stadsbyggande. Det är glädjande att så många byggherrar har visat intresse för att delta. I Skärholmen och omgivande stadsdelar finns naturligtvis stora kvaliteter med närheten till Mälaren, omfattande serviceutbud och en hög regional tillgänglighet som blir ännu högre när Förbifarten byggs. Men för mig är Skärholmstorget den enskilt

Just nu utvecklar stadens kommunala bostadsbolag gemensamt de så kallade Stockholmshusen för att pressa produktionskostnaderna och hålla nere hyresnivåerna. Vi skulle behöva fler sådana verktyg för att bättre tillgodose behoven hos vår växande befolkning och skapa en

Text Annika Wihlborg, Annmarie Palm Omslagsbild Magnus Selander Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB Layout och repro Johan Umenius

16

08 Aktuellt Framtidens bostäder

16 Fördjupning Hållbart resande 18 Aktuellt Idrott och hälsa 20 Aktuellt Eurovision Song Contest 22 Fördjupning Airport City Stockholm 24 Panelen 26 Krönikan Andreas Hatzigeorgiou Ingela Lindh, biträdande stadsdirektör Stockholms stad och vd Stockholms Stadshus AB

Trevlig läsning! Erik Sörgren Projektledare

största kvaliteten med det folkliv och den blandning som finns där. Chansen är stor att ni hittar mig där en fredagseftermiddag, om någon vill prata mer om hur vi tillsammans skapar ett Stockholm för alla. ■

DETTA ÄR SMART MEDIA

FOKUS REGION STOCKHOLM Projektledare Erik Sörgren erik.sorgren@smartmediaagency.se Vd Fredrik Lagergren Redaktionschef Cindy Ahrnewald

06

Distribution Svenska Dagbladet, april 2016 Tryck V-TAB Södertälje Webb www.fokusregionstockholm.se

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

MED TANKE PÅ FRAMTIDEN Vi bedriver ett aktivt miljöarbete i samverkan med kunder, leverantörer och andra intressenter. Både ekonomisk och miljömässig resurseffektivitet är viktigt för att vi ska nå framgång i arbetet. När svenska konsumenter har sagt sitt i Bygmabarometern visar det sig att andelen som är villig att betala mycket mer för närproducerat byggmaterial har ökat. I undersökningen ställs frågor om byggmaterial i relation till faktorer som kvalitet, pris och miljö. God kvalitet och estetik är fortfarande långt viktigare än pris när man väljer virke vilket vi på Bygma tycker är glädjande nyheter. Läs hela pressmeddelandet om Bygmabarometerns resultat på bygma.se

Välkommen till Bygma!

BYGGT AV OMTANKE.

När Åke SuNdvall utvecklar SiNa projekt utgår vi alltid från platsens unika förutsättningar och skapar det hus som ger staden största möjliga värde i form av arkitektur samt social och ekologisk hållbarhet. Detta tror vi är viktigt för att nå vår vision att skapa stadens mest omtyckta områden. Nedan syns tre av våra projekt framtagna utifrån platsens unika förutsättningar!

ESTRAD

ÅKERHOLMEN

MAGELUNGSTERASSEN

Radhus och lägenheter i Vallentuna www.brfestrad.se

Kedjehus i Upplands Väsby www.brfakerholmen.se

Terasslägenheter i Fasta Strand www.magelungsterrassen.se

SvDRegionStockholm2.indd 5

2016-03-30 08:58

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

4 Överblick Hagastaden och nya Slussen

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Aktuellt

Stockholms innerstad växer och tar ny form Per Thyberg, vd Kebony Sverige

Hållbara träslag efterfrågas allt mer Efterfrågan på miljövänliga och hållbara trämaterial ökar. Ett träföretag som är en del av hållbarhetstrenden är Kebony, som har FSC- och PEFCcertifierat sin verksamhet och enbart levererar miljövänlig och ursprungsmärkt trä. TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Vi arbetar enbart med svensk fura och hållbart odlat fura från Nya Zeeland. Vi har valt att enbart erbjuda Svanenmärkta träslag då det är ett hållbart alternativ och eftersom efterfrågan på den här typen av träslag ökar, säger Per Thyberg, vd på Kebony Sverige. Ett sätt att göra trä mer hållbart är att välja bort traditionell koppar­impregnering till förmån för furfurylalkohol, en restprodukt från sockerrörs- och majsodling. Det är en typ av modifiering som förlänger träets livslängd och dessutom gör träet mer motståndskraftigt mot röta. Furfurylalkoholen stannar dessutom i träet en längre period jämfört med koppar­ impregneringen. – Vi har levererat miljövänliga reglar, paneler och trägolv till flera stora och små byggprojekt i Stockholm, däribland det miljömärkta kontorshuset på Sveavägen 44, Mall of Scandinavia, samt till en omfattande skolrenovering i Sundbyberg, säger Per Thyberg.

Mellan Solna och Vasastaden, med Hagaparken som granne, växer den nya stadsdelen Hagastaden fram – en dynamisk kombination av boende, parkområden, handel, forskning och högspecialiserad vård på nya Karolinska sjukhuset. På andra sidan staden byggs Slussen om – Sveriges näst mest trafikerade plats om. – Hagastaden bidrar till att länka ihop Vasastaden och Solna eftersom stadsdelen byggs i ett område som tidigare i huvudsak bestått av vägar och spår, säger Gunilla Wesström. – Nya Slussen fyller en strategiskt viktig roll i en växande region som Stockholm, menar Eva Rosman. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO & ILLUSTRATIONER STOCKHOLMS STAD

Hagastaden ska bidra till att utvidga Stockholms innerstad med bostäder och ett ledande Life Science kluster. Fram till år 2025 byggs 6 000 nya bostäder, där merparten är bostadsrätter. I den nya stadsdelen planeras även Norra Stationsparken, som länkar samman Hagaparken och Karlbergsparken, med bland annat öppna terrasser och ett parktorg med utrymme för lek, torghandel och uteserveringar. – Hittills har ett kontorskvarter byggts klart. De första bostäderna, med inflyttning 2018, har också påbörjats. Hagastaden karakteriseras av en tät kvartersstruktur med relativt höga hus, vilket ger stadsdelen en urban känsla, säger Gunilla Wesström, Stockholms stads projektchef för Hagastaden. Ett antal läkemedelsbolag har redan flyttat till Hagastaden och fler är på väg. De attraheras av den klusterbildning som utgörs av Karolinska institutet, Karolinska sjukhuset och ett stort antal läkemedels- och bioteknikbolag samt den geografiska närheten vilket underlättar samverkan. Tanken är att på sikt skapa

Nordens ledande Life Science kluster. – Hagastaden blir ingen utpräglad miljöstadsdel i samma utsträckning som exempelvis Norra Djurgårdsstaden. Däremot genomsyrar hållbarhetsfrågor förstås planeringen av den nya stadsdelen. Vi installerar sopsug i hela stadsdelen och ger kollektivtrafik- samt gång- och cykeltrafikanter företräde. Vi installerar även lösningar som ska tillvarata dagvattnet som samlas i stadsdelen. Många byggherrar väljer även att miljöcertifiera sina kvarter, säger Gunilla Wesström och fortsätter: – En viktig förutsättning för att Stockholms stads och Solna kommuns gemensamma vision för Hagastaden ska kunna förverkligas är den överdäckning som gjorts av E4/ E20 och Värtabanan. Ovanpå en av Sveriges mest trafikerade vägsträckor byggs alltså en helt ny komplett stadsdel med arbetsplatser, bostäder, sjukhus, forskningsmiljöer, parker, skolor och service, som sträcker sig från Vasastan och Norra Stationsgatan in över Karolinska Universitetssjukhuset och Karolinska Institutet. Stadsdelen kommer även att

Attraktiva områden Gröna hyresrätter Social hållbarhet

Långsiktig värdeutveckling Genuina stadskvaliteter

Hagastaden och Norrtull

trafikeras av den nya planerade tunnelbanesträckningen Gula linjen som börjar byggas under 2018.

Nya Slussen – ett tioårsprojekt Ett av de mest uppmärksammade pågående infrastruktur- och stadsomvandlingsprojekten i Stockholm är ombyggnationen av Slussen. Knutpunkten byggdes på 1930-talet och står pålar fästa i sand, vilket innebär att konstruktionen kontinuerligt drabbas av sättningar. Efter många

år av planering har man påbörjat arbetet att byta ut Slussen mot en mer modernare konstruktion. Eva Rosman som är kommunikationsansvarig för nya Slussen på Stockholms stad berättar att nya Slussen är både ett omfattande och tekniskt komplicerat projekt eftersom det består av delprojekt som omfattar såväl land som vatten och berg. Det ställer krav på en minutiös projektplanering som i sin tur förutsätter att varje delprojekt startas vid

Mer än bara lägenheter Vi har breddat våra perspektiv och lyft blicken. Genom att vi aktivt söker och skapar nya möjligheter när vi bygger hus aktiverar våra projekt en värdefull stadsutveckling. För oss betyder det hus med ekologisk hållbarhet, spännande arkitektur och boendeformer som underlättar vardagliga möten. Det skapar mervärden för både hyresgäster, kommuner och samarbetspartners. byggvesta.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

ANNONS

Överblick Hagastaden och nya Slussen 5

Flygbild över Hagastaden

Gunilla Wesström, projektchef Hagastaden, Stockholms stad FOTO THOMAS HENRIKSON

Illustration över nya Slussen med utsikt över Vattentorget och Gamla Stan

Eva Rosman, kommunikationsansvarig nya Slussen, Stockholms stad

Illustration över nya Slussen

exakt rätt tidpunkt för att helheten ska gå ihop. Ytterligare en utmaning är att Slussen aldrig helt kan stängas av i samband med projekttiden då det skulle medföra alltför stora störningar på trafikflödet. Sammantaget medför detta att projekttiden för nya Slussen är relativt lång och att byggnationen inte beräknas vara helt klar förrän år 2025, men med en beräknad livslängd på 120 år får nya Slussen gott om tid att skapa ett bestående intryck i stadsmiljön.

– En övergripande målsättning med nya Slussen är att omvandla en trafikplats till en av stadens mest attraktiva mötesplatser med nya torg, kajer och Katarinaparken, som blir en ny grön lunga mitt i stadsmiljön. Slussens funktionalitet som knutpunkt för bussar, spårvagnar, tunnelbanetåg, bilar och båttrafik bibehålls men anpassas till dagens trafikflöde där mer utrymme frigörs för kollektivtrafik, cyklister och gående, säger Eva Rosman.

Under 2015 och i början av 2016 har man framförallt arbetat med att förbereda Slussen för den nya konstruktionen. Under sommaren 2016 rivs den östra bron från Skeppsbron till Södermalm och ersätts under 2019 av en ny bro, som transporteras i färdigt skick till Slussen. – Nya Slussen kommer att kunna trafikeras av uppemot 30 000 bilar per dag, men Stockholms stads målsättning är att minska andelen bilar till 20 000. Det frigör utrymme

för andra trafikanter, vilket bidrar till en trafikmiljö som är hållbar och tillgänglig för alla. Rent visuellt kommer Katarinaparken, den nya bron mot Gamla Stan och de nya kajerna att utgöra det främsta intrycket av Nya Slussen, säger Eva Rosman. Nya Slussen får även ny bussterminal som möjliggör enkla och smidiga bussresor till Nacka och Värmdö och på Södermalmstorg planeras ett hus som förmodligen kommer att inrymma någon form av

offentlig verksamhet. – I takt med att befolkningsmängden ökar stärks behovet av centralt belägna mötesplatser och knutpunkter som är tillgängliga för alla. Nya Slussen ska vara just en sådan mötesplats. Kajerna längs med Stadsgården, som tidigare varit relativt otillgängliga och delvis bestått av parkeringsplatser, öppnas upp. Det ger Stockholmarna tillgång till attraktiva gångstråk i direkt anslutning till vattnet, avslutar Eva Rosman.

Vi utvecklar framtidens bostäder Maxera Bostad är med och utvecklar framtidens bostäder för medvetna kunder och med fokus på hållbarhet. Vår styrka är att vi kan bygga både attraktiva hyresrätter och bostadsrätter efter platsens förutsättningar och marknadens efterfrågan. Vi har med vår långa erfarenhet sett vad kunder efterfrågar och vilka behov de har. Vårt mål är att möta de bostadsdrömmarna.

www.maxerabostad.se

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

6 Fördjupning Kommersiella fastigheter Aktuellt

Jimmie Hall, fastighets­​utvecklare Realist Fastighetsutveckling och gallerist

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

”Framtidens Centralstation är multifunktionell”

ILLUSTRATION TOMORROW AB

ANNONS

Henrik Nerlund, sekreterare och kanslichef Stockholms skönhetsråd

TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Gatukonst blir ofta ett samtalsämne och tillför många mervärden till stadsmiljön, det märks inte minst på de målade brandväggar som förekommer runtom i världen. Laglig gatukonst har dessutom visat sig ha en förbyggande effekt mot olagligt klotter, säger Jimmie Hall, fastighetsutvecklare på Realist Fastighets­utveckling som även driver galleriet Wallery, med inriktning på gatu- och graffitikonst. Jimmie Hall sätter just nu upp Sveriges största gatukonstutställning. Han har tidigare introducerat gatukonst i Kista och Rågsved och initierade en satsning där tjugo graffitikonstnärer turades om att utsmycka Systembolagets gamla lokaler i närheten av NK i Stockholm. – Det är verkligen glädjande att intresset för gatukonst som ett värdefullt inslag i stadsmiljön ökar i Stockholm. Gatukonsten kan bidra till att profilera enskilda fastigheter och tillföra karaktär till ett helt kvarter. Genom att exempelvis introducera gatukonst på de byggplank som är uppsatta runtom i staden kan en miljö som är rätt tråkig och ofta utsätts för klotter istället förvandlas till ett spännande inslag i den urbana miljön, säger Jimmie Hall.

Ann Wiberg, chef för affärsområdet Stadsprojekt, Jernhusen

Området vid Stockholms Centralstation är under stor förändring. Under de närmaste åren kommer ett stort modernt och hållbart resecentrum med sammankopplade trafikslag och ett utökat serviceutbud växa fram. – Stockholms Centralstation kommer att bli en multifunktionell plats som skapar värde för resenärer och besökare, säger Ann Wiberg.

rymma arbetsplatser, bostäder, butiker, service och ett hotell. Ambitionen är att det ska vara enkelt för resande att hitta och ta sig fram mellan de olika plattformarna, samtidigt som möjligheterna att uträtta ärenden, träffas, hålla möten och äta mat, ska öka. Allt ska vara klart inom tio år.

TEXT ANNMARIE PALM

Stockholms Centralstation är Sveriges största kommunikationspunkt med över 200 000 resenärer dagligen. År 2030 beräknas dubbelt så många röra sig i hela centralstationsområdet. – Centralstationsområdet är en mycket viktig knutpunkt ur ett hållbarhetsperspektiv. Om Stockholm och regionen ska vara attraktiv och kunna utvecklas som vi vill, så krävs det en utbyggd och väl fungerande infrastruktur, säger Ann Wiberg, chef för affärsområdet Stadsprojekt på fastighetsbolaget Jernhusen, som under flera år har arbetat med utvecklingen av området i och runt Stockholms Centralstation. Ombyggnationen är även en förutsättning för att kunna utvidga arbetsmarknaden i regionen. – Man brukar säga att en pendlare är beredd på att resa max en timme för att komma till jobbet. När Citybanan är klar år 2017 frigörs det spårkapacitet på bangården, vilket

ger oss möjlighet att kunna ta emot fler tåg. Det ökar möjligheterna för fler människor att kunna bo på annan ort och arbeta i Stockholm, förklarar Ann Wiberg. Centralstationen har under de senaste åren moderniserats när det kommer till såväl tillgänglighet som mat och service. Ann Wiberg berättar att det nu planeras en helt ny station som ska länkas ihop med den nuvarande. Området mellan Vattugatan i söder och Kungsbron i norr ska överdäckas och plattformarna för resenärerna länkas ihop med den nuvarande stationen. – Det kompletterar den befintliga stationen samt den helt nya pendeltågsstation i kvarteret Orgelpipan 6 under hotellet Scandic Continental, som snart färdigställs. Den nya Centralstationen kommer att koppla ihop trafikslagen, det vill säga fjärrtåg, pendeltåg, tunnelbana och bussar, och kommer även att

FOTO JERNHUSEN

Acceptansen och intresset för gatukonst och graffitti som ett värdeskapande inslag i stadsbilden ökar starkt i Stockholm. Allt fler medborgare, fastighets­ ägare och bostadsrättsföreningar betraktar gatukonst som ett spännande inslag som tillför dynamik till gatubilden.

FOTO PER MYREHED

Gatukonst tillför dynamik till Stock‑ holms stadsbild

Flygbild över Centralstationen

Stadsbilden i fokus I planeringen av den nya Central­ stationen ingår samråd med Stockholms skönhetsråd, som är Stockholm stads fristående expertorgan i frågor om stadsbild, stadsliv och kulturmiljö. Skönhetsrådet bildades år 1919 och består av tretton ledamöter och granskar alla nya planförslag samt arbetar med kvalitetsfrågor inför bygglov. – Utmaningen för oss är att vara med och se till att det blir en så bra stadsmiljö som möjligt. Det handlar om miljön runt perronger och trot-

toarer men också hur själva stadsbilden förändras när det tillkommer nya byggnader, passager och torg, säger Henrik Nerlund som är sekreterare och kanslichef på Stockholms skönhetsråd. En av de byggnader i anslutning till Centralstationen som fått Skönhetsrådet att lägga pannan i djupa veck, är det nya hotellet Scandic Continental. Diskussionerna har framförallt handlat om den byggnadens höjd och fasadens materialval och enligt Ann Wiklund har det varit många turer och överväganden. – Den utformning, som vi slutligen valde för Stockholm Continental var arkitektförslag nummer nio i ordningen. I den här typen av komplexa projekt så är det så mycket som ska falla på sin plats. Många aspekter som ska stämma – alltifrån hållbarhet, innehåll, utformning och genomförande, som tar sig uttryck inte minst i gestaltning, berättar Ann Wiklund. – Byggnaden introducerar både en ny höjd och en ny skala till city. Det har varit en utmaning att tillföra samtida arkitektur i ett läge mellan den äldre centralstationen och Klara kyrka. Men vi är mycket nöjda med den ljusa stenfasaden som ursprungligen var planerad att utföras i metall. Den ger byggnaden en lätthet trots sin storlek i stadsbilden, avslutar Henrik Nerlund.

Sopsug - klimatsmart miljöteknik

www.envac.se

Byggkoncernen med fokus på miljö- och hållbarhetsfrågor På Serneke, som är en av Sveriges största bygg­ koncerner, växer och utvecklas man tillsammans med kunderna och marknadens krav. I Sernekes fall betyder det att hållbarhetsfrågorna får hög prioritet. – Vi fokuserar på att alltid bygga energieffektivt och att presentera nytänkande lösningar i syfte att minska påverkan på miljön, konstaterar Anders Runberg som är regionchef på Serneke öst. TEXT ANNMARIE PALM

Serneke har sitt huvudkontor i Göteborg med lokalkontor längs hela västkusten, samt i Stockholm. Målet är att ytterligare kunna expandera, delvis genom att fokusera på storstadsområdena Göteborg, Malmö och Stockholm. Stockholmskontoret hittar man i Gustavsberg strax utanför Stockholm, men inom kort flyttar man närmare Stockholms innerstad. – Anledningen är att vi behöver komma närmare våra kunder och projekt. Detta är även en hållbarhetsfråga. När vi kan utgå från staden så kan vi exempelvis också med lätthet åka kommunalt, säger regionchefen Anders Runberg. Stockholms stora kommunala

bostadsbolag är några av Sernekes kunder. Ett intressant, pågående område där Serneke projekterar och bygger hyresrätter är Norra Djurgårdsstaden. Området präglas av stort miljöfokus vad det gäller planeringen och byggprocesserna och man är noga med helheten. – När vi utvecklar bostäder, verksamheter och nya stadskärnor tänker vi alltid lite längre och ser till helheten för att få en hållbar utveckling – både ur ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt perspektiv, berättar Anders Runberg.

Högt ställda energimål Serneke har höga energimål och det är en självklarhet att allt material

ANNONS

Anders Runberg, regionchef Serneke Öst

När vi utvecklar bostäder, verksam­ heter och nya stadskärnor tänker vi alltid lite längre och ser till helheten för att få en hållbar utveckling. Anders Runberg

som används och byggs in i husen är godkända. En annan viktigt hållbarhetsaspekt är att hålla nere antalet byggtransporter. – De transporter som är över en viss storlek ser vi till att samordna så att de ”mellanlandar” i Ropsten innan de körs ut på arbetsplats. Under 2016 blir Serneke Öst miljö- och kvalitetscertifierade enligt ISO 14001 och IS0 9001, precis som Serneke Bygg och Anläggning. Men företaget kommer att fortsätta att arbeta kontinuerligt med att minimera sin miljöpåverkan.

– Vi köper el från vindkraft till våra byggen, arbetar med innovativa lösningar inom avfallshantering och energieffektivisering samt en minskad kemikalieanvändning, förklarar Anders Runberg.

Stora expansionsplaner På Serneke Öst omsatte man 800 miljoner kronor under 2015. För kommande år finns det stora expansionsplaner. – För hela koncernen är målet att vi ska omsätta minst 10 miljarder kronor år 2020. Vi ska vara topp 30 i världen år 2030, plus uppfattas som branschens mest attraktiva arbetsgivare. Förutom fortsatt byggande av energieffektiva bostäder så tittar Serneke på att bygga en multisportanläggning i Stockholmsregionen.

– Vi är med i flera markanvisningstävlingar för olika projekt i regionen. Det behöver byggas mycket framöver, staden expanderar kraftigt och vi ser fram emot att kunna vara med och bidra till utvecklingen av ett fortsatt hållbart Stockholm, avslutar Anders Runberg.

SERNEKE Vill du veta mer om Serneke? Besök serneke.se

ANNONS

Örebros nya, hållbara stadsdel Två kilometer från city, i en av Sveriges snabbast växande kommuner byggs Södra Ladugårdsängen – Örebros nya hållbara stadsdel. Här planeras cirka 3 000 nya bostäder med närhet till city, naturreservat och idrottsanläggningar. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Örebro är en av de snabbast växande kommunerna i Sverige med cirka 145 000 invånare som ökar med cirka 2 000 personer per år. Södra Ladugårdsängen är en viktig stadsdel för att Örebro ska kunna fortsätta att växa och möta framtidens behov. Stadsdelen utformas utifrån ledorden grönt och aktivt, och planeras utifrån ett ekonomiskt, ekologiskt och socialt långsiktigt hållbarhetsperspektiv. – Eftersom Södra Ladugårdsängen omgärdas av natur- och rekreationsområden, golfbana, motionsspår och naturreservat får hela området en grön och aktiv prägel. Utmärkande för området blir sammanhängande och tillgängliga gröna innergårdar som länkar ihop projekten och skapar naturliga mötesplatser, säger Erik Skagerlund, exploateringsstrateg på Örebro kommun.

En mångfald av boendeformer I Södra Ladugårdsängen prioriteras cyklisternas och gångtrafikanternas villkor. All boendeparkering förläggs i garage vilket frigör gårdsutrymmena för människor och bidrar till en effektiv markanvändning. Gångfartsområden blandas med bilfria stråk, stigar och motionsslingor. – Södra Ladugårdsängen karakteriseras av högklassig vardagsarkitektur och en mångfald av boendealternativ för olika typer av människor. I stadsdelen blandas olika upplåtelseformer, lägenhetsstorlekar och lägenhetstyper, exempelvis seniorbostäder, kollektivbostäder, lokaler och lägenheter med uthyrningsrum. Det bidrar till att Södra Ladugårdsängen attraherar en mångfald av boende, människor med olika livsmönster, säger Emma Gren, planarkitekt på Örebro kommun.

Lägenheter inflyttningsklara år 2017 I den första etappen jobbar elva byggaktörer tillsammans med kommunen. Strax efter sommaren 2016 tas första spadtaget i de två första kvarteren som består av 900 bostäder med fokus på social hållbarhet. Senhösten 2017 räknar man med att stadsdelens första lägenheter står klara för inflyttning. – Södra Ladugårdsängen är en unik satsning eftersom det är en ny sammanhängande stadsdel som planeras utifrån en gemensam grund och ett helt nytt arbetssätt. I varje kvarter samverkar vi med mellan fyra och åtta byggherrar, som tillsammans löser en rad utmaningar kopplade till social hållbarhet i stadsdelen. Utmaningarna och kraven för både kommun och byggaktör finns formulerade i ett samlat kvalitetsprogram för stadsdelen, avslutar Erik Skagerlund.

SÖDRA LADUGÅRDSÄNGEN Läs mer om Södra Ladugårdsängen på orebro.se/sodraladugardsangen

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

8 Aktuellt Framtidens bostäder Aktuellt

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Stockholm ska växa med 140 000 nya bostäder fram till år 2030

T v: Jonas Törnblom, marknadschef Envac Group T h: Gustaf Landahl, koordinator för GrowSmarter, Stockholms stads miljöförvaltning

Framtidens avfalls­hantering demonstreras i Årsta Stockholm är en av de städer i Europa som deltar i GrowSmarte­r, som syftar till att göra Europa mer hållbart och miljösmart. Med projektet kan företag testa och demonstrera ny teknik som bland annat minskar energiförbrukning och transportrelaterade utsläpp i Valla, Årsta.

Torleif Falk, byggeneral Stockholms stad

TEXT ANNIKA WIHLBORG

– I det femåriga EU-stödda projektet GrowSmarter deltar åtta europeiska städer och ett antal miljöteknikföretag. Stockholm, Barcelona och Köln är projektet­s så kallade lighthouse-städer med demonstrationsområden för framtidens miljösmarta tekniska lösningar, säger Gustaf Landahl, koordinator för GrowSmarter på Stockholms stads miljöförvaltning.

I samband med att bebyggelsen i Valla renoveras installeras miljösmarta lösningar, exempelvis våra sopsugar med påsar för olika sorters avfall. I Stockholm blir bostadsområdet Valla i Årsta projektets försöksområde. – I samband med att bebyggelsen i Valla renoveras installeras miljösmarta lösningar, exempelvis våra sopsugar med påsar för olika sorters avfall. Vi installerar en sopsug som transporterar bort avfallet från stadsdelen och testar bland annat optisk avfallssortering i olikfärgade påsar där det organiska avfallet omvandlas till biogas. Grow­Smarter innebär att vi kan demonstrera vår teknik i ett intressant sammanhang. De smarta lösningar vi utvecklar i Valla som skall leda till högre återvinning kan så småningom användas i många andra europeiska städer, säger Jonas Törnblom, marknadschef på Envac Group. – Vi är glada över att ha med Envac i projektet. De kan hjälpa oss att hantera de avfallsutmanin­ gar som förekommer i befintliga bostadsområden med renoveringsbehov. Envac har tidigare installerat och demonstrerat sopsugsystem i Hammarby Sjöstad med mycket goda resultat, säger Gustaf Landahl.

Planerade bostäder per stadsdel i Stockholm. Även om Stockholm stad är i särklass störst så består regionen även av ett stort antal kranskommuner. Det är viktigt av att även krans­kommunerna lanserar ambitiösa bostadsbyggnationsprogram så att hela regionen hanterar den samlade utmaningen som en stadigt växande befolkningsmängd innebär.

Fler bostäder är en av Stockholms största utmaningar. Stockholms stad planerar därför att bygga 140 000 nya bostäder till år 2030. Ansvarig för att målen uppnås är Stockholm stads byggeneral Torleif Falk, som tillträdde den nyinrättade tjänsten i februari 2015. Vi ringde upp honom för att få veta mer om projekten och vad hans uppdrag innebär. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO LENNART JOHANSSON ILLUSTRATION STOCKHOLMS STAD

– Mitt uppdrag innebär att jag leder en organisation inom Stockholms stad som samordnar och utvecklar bostadsbyggandet. Arbetet handlar mycket om att föra en dialog mellan stadens förvaltningar och bolag som är involverade i bostadsbyggandet, samt privata byggherrar och andra inblandade aktörer. Byggprocesserna är komplexa, det är lätt att projekten fastnar på vägen och drar ut på tiden. En stor del av mitt arbete består därför i att samordna och söka lösningar vid målkonflikter, säger Torleif Falk.

Byggnationerna i fas De 140 000 nya bostäderna byggs både i befintliga och nya stadsdelar där de nya stadsdelarna är spridda över hela staden. Hagastaden, Norra Djurgårdsstaden och Årstafältet är tre exempel på nya stadsdelar. Även i Farsta planeras förtätningsprojekt med

Det känns bra att vi ligger i fas med stadens mål. Samtidigt ställs vi inför en rad utmaningar på vägen, utmaningar som kan bidra till att försena eller hindra bostadsprojekt.

8 000 nya bostäder och i Hammarbyhöjden, Bagarmossen och Skarpnäc­k planeras också nya bostäder. Ytter­ligare ett utvecklingsområde är Brommaplan, där man planerar drygt 4 000 nya bostäder. Slakthusområdet vid Globen byter namn till Söderstaden och i det nuvarande industriområdet planeras en helt ny stadsdel. Vid Solvalla planeras flera nya kvarter och västra Kungsholmen, som tidigare var ett industriområde, har redan omvandlats till en attraktiv stadsmiljö. Näst på tur på Kungsholmen står Stadshagen. Fram till år 2020 ska 40 000 av de 140 000 nya bostäderna ha färdigställts. Enligt Torleif Falk är man på god väg och arbetet fortlöper enligt plan. År 2015 började man bygga 5 800 bostäder och under 2016 är målet att sätta spaden i marken för 6 000 nya bostäder. – Det känns bra att vi ligger i fas med stadens mål. Samtidigt ställs vi inför en rad utmaningar på vägen, utmaningar som kan bidra till att försena eller hindra bostadsprojekt. Det kan exempelvis röra sig om riksintressen som reglerar vad och var vi får bygga, buller, farligt gods, brist på politisk samsyn, överklagade detaljplaner eller en vikande marknad eller att byggkapaciteten slår i taket, säger Torleif Falk. För att de nya bostäderna ska bli attraktiva och en del av en växande storstadsregion som knyter samman inner- och ytterstaden, så måste även utbyggnaden av kollektivtrafiken gå i linje med stadsplaneringen.

Kvalitet ‑ Kvantitet Under kommande år måste många bostäder byggas, i ett synnerligen högt tempo. Hur säkerställer man att kvalitet och kvantitet går hand i hand?

Staden har sin infrastruktur som kräver transporter med bilar men de är lägre prioriterade i dagens planering än förr. – Staden har många duktiga planerare, arkitekter och byggherrar involverade i processerna. De är väl medvetna om detta och frågan diskuteras och vägs ständigt. Vi har numera kunskap från tidigare perioder då många bostäder byggts på kort tid. Viktigt att vi nu tar med oss dessa erfarenheter och undviker fallgropar som eventuellt funnits i tidigare projekt i historien. De nya bostäderna ska erbjuda en variation vad gäller exempelvis upplåtelseform, lägenhetsstorlekar och arkitektonisk utformning. Häften av de lägenheter som byggs ska vara hyresrätter, medan den andra hälften ska vara bostadsrätter. Torleif Falk arbetar även med att hjälpa allmännyttan att utveckla ett byggsystem och planeringsprocess för att skapa ”Stockholmshusen”, som ska bidra till att fler bostäder med överkomlig hyra byggs i olika stadsdelar. En process där stadens bolag och förvaltningar skapar kvalitetsbostäder genom rationella metoder. Ett exempel på detta är Fokus Skärholmen, där hittills ett femtiotal byggherrar anmält sitt intresse för att bygga 4 000 nya bostäder i Bredäng, Sätra, Skärholmen och Vårberg.

Ett Stockholm för alla Även om bostadsfrågan är strategiskt viktig för regionens tillväxt och behovet av nya bostäder är stort så är det viktigt att fokus inte enbart riktas mot bostadssidan. För att Stockholm ska vara en långsiktig attraktiv stad för alla att bo och leva i krävs ett planeringsmässigt helhetsperspektiv som även inkluderar rekreations­ områden, skolor, förskolor, kommunikationer, idrottsanläggningar samt utrymme för handel, service och arbetsplatser. Stadens vision är ”Ett Stockholm för alla” där man säkerställer ett miljömässigt, socialt, demokratiskt och ekonomiskt hållbart byggande. Inom Stockholms stad väver förvaltningar och bolag in dessa aspekter i alla nya bostadsprojekt. – De nya bostadsprojekten ska ge förutsättningar för att staden ska växa med människan som utgångspunkt och med respekt för naturens gränser. Det ska vara enkelt att leva miljövänligt. När vi bygger nytt utgår vi från kollektivtrafik, gångtrafikante­r och cyklister. Självklart behövs även bilar i staden, inte minst för transporter av gods, utryckningsfordon, sophantering, färdtjänst och liknande. Staden har sin infrastruktur som kräver transporter med bilar men de är lägre prioriterade i dagens planering än förr. – Genom att bygga på ett sätt som genererar en tillräckligt hög densitet och därmed ett tillräckligt stort befolkningsunderlag skapar vi levande och kompletta stadsdelar som utgångspunkt för en urban livsstil. I bottenplan på många av de nybyggda husen byggs exempelvis lokaler för butiker, caféer och andra verksamheter som tillför dynamik i stadsdelarna, avslutar Torleif Falk.

Med reservation för ändringar.

ILLUSTRATION OKIDOKI ARKITEKTER

ANNONS

NORRTÄLJE 130 hyresrätter

KUNGSÄNGEN 142 hyresrätter NORRA DJURGÅRDSSTADEN 230 hyresrätter

I Vallastaden byggs en brokig samling bostäder med varierande upplåtelseformer, hustyper och skiftande arkitektur som tillför dynamik.

I Vallastaden utvecklas koncept för hållbart boende I Linköping byggs Vallastaden, en ny stadsdel som även är en testbädd för innovativa idéer kring framtidens hållbara stadsplanering. Här byggs 1 000 nya lägenheter med höga krav på hållbarhet och arkitektur. TEXT ANNIKA WIHLBORG

I Vallastaden testas även nytänkande koncept som andra kommuner kan ta till sig och använda sig av som verktyg i arbetet med att hantera bostadsbristen.

Vallastaden är en tät, varierad och blandad stadsdel som präglas av en urban känsla och baseras på en idé om variation, kreativitet och social hållbarhet. – År 2017 omvandlas området till internationellt samhällsbyggnadsexpo, en mötesplats för diskussioner och idéer kring framtidens byggande. Genom att konsekvent följa ”Vallastadsmodellen”, som baseras på en tydlig vision om hur framtidens hållbara stadsdel ska utformas, har vi lyckats samordna 35 byggherrar och ett stort antal kommunala aktörer mot en gemensam målbild, säger Elias Aguirre, ordförande i samhällsbyggnadsnämnden i Linköpings kommun. Vallastaden är en tät, varierad och blandad stadsdel som präglas av en urban känsla och baseras på en idé om variation, kreativitet och social hållbarhet. Här byggs en brokig samling bostäder med varierande upplåtelseformer, hustyper och skiftande arkitektur som tillför dynamik. I varje kvarter byggs ett gemensamt felleshus, en naturlig samlingspunkt för de boende, med verkstäder, festlokaler, övernattningslägen-

heter och andra sociala ytor. – I Vallastaden hoppas vi kunna identifiera en ny samhällsbyggnadsmodell och nya verktyg för stadsutveckling. Kollektivtrafiken har exempelvis fått en framskjuten roll i den nya stadsdelen, där det ska vara lika bekvämt och lättillgängligt att gå till bussen som till garaget, säger Elias Aguirre.

Infrakulvert samlar all infrastruktur i ett rör Infrakulvert Vallastaden är resultatet av ett innovativt samarbete mellan Tekniska verken och Uponor. Det unika med infrakulverten i Vallastaden är att all infrastruktur samlas i ett och samma underjordiska rör. Intresset för den nyskapande infrakulverten är mycket stort. Lösningen är i framtiden attraktiv även i andra tätbyggda urbana miljöer, exempelvis i Stockholms innerstad. Kulverten prefabriceras, vilket möjliggör en snabb, effektiv och miljövänlig installation.

– Idén till infrakulverten föddes utifrån de utmaningar vi står inför i Vallastaden, med tät stadsbebyggelse och svåra markförhållanden som ställer krav på en smart kulvertlösning som rymmer dricksvatten, spillvatten, fjärrvärme, fjärrkyla, el, fiber och sopsug i samma underjordiska rör. Lösningen är unik i sitt slag och minskar behovet av att gräva i marken när ledningar och rör ska repareras eller bytas ut, säger Anders Jonsson, vd på Tekniska verken.

VALLASTADEN

HÄSSELBY 125 hyresrätter

ÅRSTA/LILJEHOLMEN 628 hyresrätter

FLEMINGSBERG 411 hyresrätter

ÄLVSJÖ 502 hyresrätter

UPPTÄCK VÅR NYA STAD Vi har många nybyggda hyresrätter att förmedla i olika delar av regionen. Ofta med kortare kötid. Därför kan det vara en bra idé att ställa sig i vår kö. Eller om du redan har gjort det, att titta närmare på vad vi har att erbjuda just nu.

PS.

Förmedlingsstart 2016/2017

www.vallastaden2017.se

EN DEL AV STOCKHOLMS STAD BOSTAD.STOCKHOLM.SE

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

10 Fördjupning Logistik och infrastruktur

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Aktuellt

Infrastrukturprojekt driver tillväxt Mats Helgesson, ansvarig för investering och etablering Business Region Örebro

Goda förutsättningar för etablering i Örebro Örebro är en stark tillväxtmotor med ett strategiskt geografiskt läge. Regionen befinner sig i en positiv tillväxtutveckling med många nya företagsetableringar, inte minst på logistikområdet. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO MAGNUS WAHMAN

Örebro stärker kontinuerligt sin ställning som en av Sveriges ledande logistikregioner. Närheten till Europavägar och tågförbindelser samt den relativa närheten till stora delar av den svenska befolkningen bidrar till att Örebro är ett attraktivt alternativ för företag som investerar i nya logistikanläggningar. – Vi arbetar konsekvent och målmedvetet för att ständigt underlätta förutsättningarna för företag som vill etablera och investera i Örebro. Vi utarbetar effektivare plan- och etableringsprocesser, vilket resulterar i korta handläggningstider för aktörer som är intresserade av att etablera sig i en av Sveriges mest snabbväxande regioner, säger Mats Helgesson, ansvarig för investering och etablering på Business Region Örebro.

Vi arbetar konsekvent och målmedvetet för att ständigt underlätta förutsättningarna för företag som vill etablera och investera i Örebro. I symbios med Stockholm Örebro ligger även långt fram vad gäller stadsplanering och bostads­ byggande, här etableras bland anna­t Södra Ladugårds­ängen, stadens nya hållbara stadsdel med 3 000 bostäder. – Örebro och Stockholm är två regioner som verkar i symbios. Örebro är ett starkt logistiknav med många nordiska centrallager i ett strategiskt geografiskt läge i västra delen av Stockholmsregionen. Arbetspendlingen mellan regionerna är också relativt stort, säger Mats Helgesson.

Regionens infrastruktur behöver kontinuerligt utökas för att kunna transportera den växande befolkningen. Tre av de hittills mest omfattande infrastrukturprojekten, Tvärförbindelse Södertörn, Citybanan och Förbifart Stockholm, ska alla öka tillgängligheten, tillförlitligheten och kapaciteten i regiontrafiken. – På sextiotalet byggde vi för ett samhälle med bilen i fokus, nu bygger vi för ett samhälle där människor i ökad utsträckning väljer det transportslag som lämpar sig bäst för situationen, säger Katarina Norén.

Katarina Norén, inköps- och logistikchef Trafikverket

TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO KERSTIN ERICSSON

– Infrastrukturprojekt är överlag både komplexa och mycket kostnadskrävande. När vi räknar på olika infrastrukturprojekt i Stockholmsregionen tar vi hänsyn till en mängd olika faktorer, bland annat hur stora befolkningsökningar vi kan räkna med i framtiden, hur många människor som beräknas nyttja den nya vägen, tunneln eller järnvägen, miljömässiga faktorer, vem som berörs av projektet under projekttiden och mycket annat. Infrastrukturprojekt kräver därför långa planerings- och genomförandetider, förklarar Katarina Norén, inköpsoch logistikchef på Trafikverket som ansvarar för planeringen av landets infrastrukturprojekt. Hon understryker vikten av att planeringen av stora infrastrukturprojekt går hand i hand med kommunernas stadsplaneringsprocess. För att skapa långsiktigt hållbara städer krävs att bostadsbyggande och infrastrukturprojekt planeras parallellt. Även beteendeförändringar inverkar på Trafikverkets planering. – Nu ser vi exempelvis ett uppsving för delningsekonomi, vilket innebär att allt fler väljer att gå med i exempelvis en bilpool istället för att äga en egen bil. En annan trend är att allt fler unga i storstadsområden väljer bort att ta körkort, vilket förstås innebär att de i högre grad förlitar sig på en fungerande kollektivtrafik. Cykeltrenden har också vuxit sig stark, när vi ser att allt fler cyklar till jobbet innebär det att vi satsar mer på att bygga säkra cykelvägar. En väl fungerande infrastruktur är avgörande för Stockholmsregionens fortsatta expansion. – Det råder ingen tvekan om att stora infrastrukturprojekt, som påverkar de flesta Stockholmares vardag, bidrar till att stärka tillväxten. Samtidigt ingår infrastrukturprojekten i ett växelspel som innebär att tillväxt även genererar ett behov av nya infrastruktursatsningar. I Stockholmsregionen är rätt balans mellan kollektivtrafik och privatfordon helt avgörande för att hela regionens trafiksystem ska fungera, säger Katarina Norén.

Hållbara resultat : Kraftfullt genomförande

I Stockholmsregionen är rätt balans mellan kollektivtrafik och privatfordon helt avgörande för att hela regionens trafiksystem ska fungera.

Katarina Norén

Ett urval av pågågende och planerade infrastrukturprojekt i Stockholmsregionen Tågsträckan mellan Stockholms Central och Stockholm södra, den så kallade Getingmidjan, är en av Sveriges mest trafikerade järnvägssträckor. Här passerar alla tåg på väg till eller från södra Sverige, i genomsnitt ett tåg var tredje minut. Fram till år 2021 renoveras Getingmidjan för att säkerställa att den är i gott skick och för att undvika att stora delar av den svenska tågtrafiken blir lidande om stopp eller störningar uppstår längs med sträckan. År 2017 ska de första tågen börja trafikera Citybanan, en sex kilometer lång pendeltågstunnel under centrala Stockholm. Citybanan består av två nya stationer: Stockholm City och Stockholm Odenplan. När Citybanan är klar får pendeltågen två egna spår, vilket fördubblar spårkapaciteten i Stockholm. Det innebär att alla tåg kan gå tätare och punktligare. Ett annat infrastrukturprojekt som kommer att beröra många Stockholmares vardag är Förbifart Stockholm, en 21 kilometer lång ny vägsträckning för E4 väster om Stockholm. Förbifart Stockholm, som invigs 2023, binder samman de norra och södra länsdelarna, avlastar Essingeleden och innerstaden och minskar känsligheten för störningar i Stockholms trafiksystem. Tvärförbindelse Södertörn är en tjugo kilometer lång ny sträckning a väg 259 från E4/E20 vid Skärholmen till väg 73 vid Haninge centrum. I samband med den nya sträckningen planerar SL en drygt två mil ny tunnelbana med tio nya stationer och en ny depå. År 2021 beräknas den första sträckan till Barkarby stå klar. Ett exempel på ett projekt som ännu inte är beslutat men som kan möjliggöra ytterligare tillväxt i de södra länsdelarna är Spårväg Syd, en möjlig framtida spårväg som är tänkt att gå mellan Flemingsberg och Älvsjö. Längs med spårvägens sträckning kan uppemot 20 000 nya bostäder byggas.

Vi tycker inte att det är tanken som räknas. Tankar måste omsättas till handling för att ge resultat. Våra kunders resultat är vår passion. Vi förstår modeller och processer men vet också att det inte räcker. Struktur måste kombineras med engagemang, fokus och tvärfunktionalitet för ett kraftfullt genomförande. Med varmt hjärta, kallt huvud och snabba fötter skapar vi hållbara resultat! www.level21.se

Nässjö drar tunga logistikaktörer Nässjö är i hetluften. Staden utanför Jönköping har på senare tid vuxit fram som en av landets starkaste logistikorter tack vare sitt centrala läge mellan storstadsregionerna. Dessutom har Nässjö precis vid södra stambanan en av landets största kombiterminaler, samt en stor postterminal. I mars gjorde Catena klart att man ska uppföra en 9 200 kvadratmeter stor logistikfastighet vid terminalen, 25 minuter från E4:an. – Fastighetens läge i direkt anslutning till kombiterminalen i Nässjö och i nära anslutning till riksväg 40 uppfyller förutsättningar för en perfekt logistikposition och framtida tillväxt, säger Catenas VD Gustaf Hermelin. Allt fler inser fördelarna Flera storstadsbaserade företag har valt att flytta sin logistik till Nässjö, tack vare en mer prisvärd och effektiv hantering. Peter Jonsson, platschef på Lagerservice i Nässjö AB, märker att många företag börjar inse fördelarna med att hantera sin logistik utanför storstäderna. – Allt fler kunder med bas i storstäder inser fördelarna med att lagret inte behöver finnas i anslutning till kontoret, det avgörande ska vara hur varorna mest effektivt når ut till kunderna, säger han.

Lagerservice i Nässjö AB har genom åren utvecklat och effektiviserat logistikflödet för både mindre och stora internationella företag. Med höga krav på struktur, ordning och kvalitet hanterar de kunder med artikelintensiva flöden där leveransprecisionen är avgörande. – Vi har ett IT-system som skapar förutsättningar för en komplett supply chain-funktion där vi tillför kompetens långt utanför lagring och plock och pack. Vi är stolta över vår engagerade personal som varje dag gör sitt yttersta för våra kunder, säger Jonsson. Attraktiv etableringsort Förutom det geografiska läget har personalfrågan under många år varit avgörande för att företag flyttar produktion och logistik till Nässjö. Med stor tillgång till lojal och effektiv personal till mindre kostnader och låga sjukskrivningstal utgör Nässjö en allt mer attraktiv etableringsort.

HENRIK ALMSTRÖM, VD FÖR HÖGLANDS LOGISTIK AB

Storkund till Höglands Logistik

Peter Jonsson, platschef vid Lagerservice i Nässjö, ser att kunder från storstäderna ökar.

Såhär kommer Catenas nya fastighet att se ut i Nässjö vid Höglandsterminalen. Från och med i höst hyr även Nässjöföretaget Höglands Logistik en del av fastigheten.

Nässjöbaserade Höglands Logistik AB kommer hyra in sig i Catenas nya fastighet när byggnationen står klar. – Vi har skrivit ett 2+1 årigt avtal med Trioplast från Smålandsstenar där vi ska lagra 11 000 pall agriplast som då passar mycket bra i våra nya lokaliteter. Det känns riktigt bra att få möjlighet attjobba med ett så gediget företag som har ett så gott renumé. Vårt logistiska läge geografiskt drar fler och fler företag till Nässjö som vill ”outsourca” sina lager där vi kan erbjuda 3PL tjänster med god kvalitè, säger Henrik Almström, VD för Höglands Logistik AB. Att ligga precis vid kombiterminalen öppnar också upp helt nya möjligheter för Höglands Logistik AB, som ser ett framtida samarbete med järnvägsaktörer. Gods som kommer från utlandet till terminalen och som ska spridas i Sverige är en tjänst som de kommer utveckla och erbjuda. – Jag är säker på att vårt nya läge vid järnvägen öppnar upp oanade möjligheter för oss och våran verksamhet. Vi vill utvecklas med järnvägen och siktar på att kunna skapa fler arbetstillfällen på orten, avslutar Henrik Almström.

5 kvm

12 14

MODERNT LAGER I NÄSSJÖ LOGISTIKCENTER

NÄSSJÖ är, tillsammans med Jönköping och Vaggeryd, utnämnt till Sveriges femte bästa logistikläge av tidningen Intelligent Logistik. Järnvägspendel till Göteborg och tre kombiterminaler gör det enkelt att ta in importgods. Fastigheten ligger väl belägen med goda kommunikationsmöjligheter. Tack vare den utbyggda vägen (R31) mellan Nässjö och Jönköping är man snabbt ute på Europavägen (E4).

Intresserad? Kontakta Omar Catovic TEL 0736-87 52 83 E-MAIL omar@wilfast.se

Industrigatan 44, Nässjö Cirka 12 000 kvm lageryta Takhöjd 7– 9 m 11 väderskyddade lastbryggor Stora rangerytor

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Aktuellt Digital infrastruktur

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

”Stockholm är en motor för resten av landet” Stockholm har idag ett av världens största lokalfibernät, som också prisats för sin höga kvalitet. – Det beror på att vi hade framsynta politiker som redan för 22 år sedan såg ett strategiskt värde i att säkerställa en framtida digital infrastruktur, säger Mikael Ek. TEXT ANNMARIE PALM

Mikael Ek, vd Svenska stadsnätsföreningen

Det här kommer i grunden att förändra vårt samhälle och hur vi lever våra liv. Vi kommer kunna komma åt det vi vill, där vi är. Mikael Ek

Svenska stadsnätsföreningen är en intresseorganisation för bredbandsaktörer, det vill säga de som bygger lokala fibernät. Organisationen har 155 medlemmar som täcker totalt 185 av Sveriges kommuner. Man arbe­tar främst inom ett par områden. – Vi hjälper föreningens medlemmar att utvecklas inom bland annat standardiseringsfrågor. Därutöver arbetar vi med det så kallade kunskapslyftet vilket innebär att vi låter genomföra en rad olika undersökningar för att därefter utbilda politiker och tjänstemän inom digitalisering, berättar Svenska stadsnätsföreningens vd Mikael Ek. En annan del av verksamheten handlar om att driva på i den digitala debatten. Enligt Mikael Ek börjar Sverige nu halka efter vad gäller digitaliseringen i jämförelse med övriga Europa. – Därför är det extremt viktigt att vi i Stockholm får upp farten igen. Stockholm fungerar ju som en motor för resten av landet. När vi driver på utvecklingen, så hakar resten av landet på.

Bredband i världsklass Stockholms stads IT-infrastrukturbolag är Stokab, som erbjuder en marknadsplats med fiberförbindelser. Enligt EU är Stokab både av högsta kvalitet och framtidssäkert. – Förra året korades Stockholm till vinnare i tävlingen ”European

Broadband Award 2015”. Motiveringen var att Stockholm agerat långsiktigt och varit pionjärer när det gäller bredbandstillgång och att man byggt ett hållbart nät. Stokab erbjuder en öppen infrastruktur som är tillgänglig för alla aktörer till samma villkor. Tack vare en tidig etablering och satsning på fibernät i Stockholm kan dagens bredbandsleverantörer genom Stokab också erbjuda konkurrenskraftiga avtal till kunderna. – Enligt en marknadsrapport som Post- och telestyrelsen presenterade i januari i år så kan Stockholm idag stoltsera med världens lägsta bredbandspriser.

Digitaliserad välfärd Den digitaliserade infrastrukturen ingår som en del i en hållbar stadsutveckling. Det handlar exempelvis om att du som konsument ska kunna arbeta där du befinner dig, och att du ska kunna se på TV-program och film när det passar dig själv. En annan sak som, enligt Mikael Ek, nu på allvar väntar runt hörnet är den digitaliserade välfärden. Verksamheter som bland annat räknas in i detta är sjukvården, skolan, kultur och idrotten. Dessa kommer framöver i en allt större utsträckning att kunna nås via nätet. – Det här kommer i grunden att förändra vårt samhälle och hur

Vi säkrar Europas IT-infrastruktur genom fiberinstallatörscertifiering Iftac är ett tjänsteföretag inom IT och telekom med utbildningar riktade främst mot kvalificerad nätverksteknik, nätverksdrift och bredbandsbyggnad. Tillsammans med ICT Education erbjuder Iftac professionella installatörer chansen att bli ännu bättre genom utbildning och certifiering. Med certifierade fiberinstallatörer blir näten säkrare och mer robusta. En riktig bra investering! Läs mer på iftac.se eller icteducation.se Iftac bedriver även yrkeshögskoleutbildningar inom IT och telekom i nära samarbete med branschen.

ICT EDUCATION Iftac AB är Skandinaviens ledande utbildare inom fiberoptisk bredbandsbyggnad. Vår utbildningsverksamhet är en av de aktiviteter som fått stort genomslag inom klustret Fiber Optic Valley, som av Vinnova korats till en av Sveriges viktigaste innovationsmiljöer. Tillsammans med ICT Education bidrar vi till säkrare och mer robusta nät i dagens infrastruktur.

vi lever våra liv. Vi kommer kunna komma åt det vi vill, där vi är. Även detta är en hållbarhetsfråga. – När vi inte behöver åka till doktorn för ett återbesök, utan istället kan visa upp hur exempelvis en skada läker via nätet, så är det klart att vi sparar på miljön. Med en digitaliserad infrastruktur uppnår vi en högre effektivitet. – Vi har en bra välfärd, men så kostar den också samhället mycket. Digitaliseringen inom välfärden är en förutsättning om vi ska kunna behålla en god nivå över tid utan att behöva öka skattetrycket, säger Mikael Ek.

En demokratifråga Den nuvarande regeringen arbetar vidare utifrån sin bredbandsstrategi. Det politiska målet är att nio av tio svenskar ska ha tillgång till ett bredband med 100MB, senast år 2020. Det betyder att det kommer att finnas cirka en miljon svenskar som då fortfarande inte kommer att kunna koppla upp sig via fiber. Ett antal tusen av dessa kommer att finnas i Stockholmsområdet. – Det här är förstås även en demokratifråga Jag anser att politikerna måste ha en högre målbild. Självklart bör alla hushåll i Sverige ha tillgång till det digitaliseringen erbjuder. – Politikerna måste säkra ett digitalt innanförskap för alla som bor i Sverige, avslutar Mikael Ek.

Certifierade fibertekniker och förläggningscertifikat höjer fiberinstallationsbranschens kvalitetsnivå Bredbandsutbyggnaden pågår för fullt utifrån målsättningen att 85 procent av befolkningen under de kommande åren ska ha tillgång till fiberbaserat bredband. Fibernätsentreprenader är därför en expansiv marknad. Sedan 2006 kan fiberkunder välja en certifierad fibertekniker, med en gedigen kompetens som testats av ett oberoende tredjepartsorgan. I höst introduceras möjligheten att förläggningscertifiera sin verksamhet, vilket gör det lättare att välja rätt fiberentreprenör.

I

–Genom att välja en leverantör med certifierade fibertekniker kvalitetssäkrar kunden sin beställning. De kan vara säkra på att leveranserna och personerna som exempelvis utför ett installationsuppdrag har rätt kompetens, säger Peter Rohlin, vd på certifieringsföretaget, Incert, ett av Swedacs ackrediterade certifieringsorgan. Incerts tredjepartscertifiering innebär att de gör en oberoende bedömning och försäkran att specificerade krav avseende produkt, person, process eller ledningssystem har uppfyllts. Incert har därmed en oberoende ställning gentemot den verksamhet som certifieras. Idag finns drygt 300 certifierade fibertekniker i Sverige. Allt fler beställare kräver certifierade fiberinstallatörer Certifieringen av fibertekniker har bidragit till att höja fiberinstallationsbranschens gene-

Läs mer på: www.incert.se

rella kvalitetsnivå. Även nätägare har nytta av den verifierbara kompetensnivån för att kunna säkerställa kvaliteten i samband med upphandlingar. Certifieringen är frivillig, men allt fler beställare väljer numera att enbart anlita företag med certifierade installatörer i samband med stora upphandlingar. Syftet med certifieringen är att höja kvaliteten i Sveriges fiberoptiska infrastruktur genom att säkerställa funktionen och minimera underhållskraven. Förläggningscertifikat för fiberinstallationsföretag lanseras i höst I höst introducerar Incert, i samarbete med PTS och Svenska Stadsnätsföreningen, ett förläggningscertifikat för fiberinstallationsföretag. Dess övergripande syfte är att höja branschens generella kvalitetsnivå. Fiberinstallationer är omfattande och långsiktiga investeringar, vilket gör att det blir dyrt för kunder som har oturen att välja en leverantör som sak-

nar tillräcklig kompetens. –Det kan röra sig om att stadsnätsägare eller byalag inte får den nätkapacitet de beställt, att installationsföretaget inte markerar var de gräver ner kablarna, vilket kan orsaka söndergrävda kablar när exempelvis vattenledningar behöver bytas. Certifikatet ställer krav på att företagen kvalitetssäkrar sina rutiner och kan sätta stopp för osund prispress från oseriösa aktörer, säger Peter Rohlin. –Certifikatet ökar kundens trygghet, den som väljer en aktör med förläggningscertifikat kan vara säker på att entreprenören verkligen kan sin sak och har tillräcklig kompetens för att leverera tjänsten utifrån givna kvalitetskrav. En kommun som exempelvis upphandlar förläggning med hjälp av trenching kan vara säker på att ett certifierat företag behärskar just den tekniken, säger Jimmy Persson, produktchef på Svenska Stadsnätsföreningen.

Peter Rohlin Incert certifierar individer och företag, i huvudsak i bygg- och anläggningsbranschen, bilbranschen och på installationsområdet. Vi är specialister på att certifiera samt att, i samverkan med kunder och leverantörer, skapa nya certifieringar som kan tillämpas i olika branscher. www.incert.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 Profilen Karin Wanngård

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

”Min absolut största uppgift är att bygga ett Stockholm för alla” Stockholms mäktigaste politiker, finansborgarrådet Karin Wanngård, har lång erfarenhet av att både bo och arbeta i Stockholm. – Man kan väl säga att jag kan den här staden, säger hon. Kunskapen behövs, Stockholm står inför stora utmaningar. TEXT ANNMARIE PALM FOTO SANDER DE WILDE

Karin är född i Sånga församling på Ekerö strax utanför Stockholm. När hon var elva år skiljde sig föräldrarna och Karin flyttade till Vällingby med sin mamma. Där har hon också blivit kvar. Idag bor hon i ett radhus med sin man och två barn. Under åren har det dock blivit en del flyttar inom Vällingby. – Men det är väl ett typiskt Stockholmsfenomen, att flytta ganska ofta men att det endast rör sig om en kilometer i omkrets, säger hon och skrattar. Karins politiska bana började för 22 år sedan och hon har sedan dess haft olika förtroendeuppdrag i Stockholms kommun. Hon är utbildad vid Stockholms universitet med sociologi som huvudämne och har bland annat arbetat som nordisk lönechef vid Hewlett Packard. Politiker på heltid har Karin varit sedan år 2011, då hon axlade rollen som oppositionsborgarråd och gruppledare för Socialdemokraterna i Stockholms stad. Det var i samband med valet 2014 som hon valdes till sin nuvarande roll som finansborgarråd och kommunstyrelsens ordförande i Stockholms kommun.

Gillar variationen Karin beskriver sitt arbetsliv som en tillvaro där hon är igång i stort sett jämnt.

Men det innebär dock inte att hon alltid befinner sig på sin arbetsplats i Stockholms stadshus. En del jobb sköter hon på distans. – Jag är så tacksam för att tekniken tillåter att vi numera även kan arbeta var vi än befinner oss. Det passar mig som person. Jag hinner med att reda ut många frågetecken hemma på kvällstid och vid de tillfällen som jag reser. Dagarna är väldigt intensiva men också väldigt varierade. – Jag förmånen att få hantera alla möjliga frågor, både högt och lågt. Dessutom fortsätter jag hela tiden att lära mig nytt om exempelvis bostadsbyggande och äldreomsorg. Att jag utöver allt detta även är den som ansvarar för att sy ihop allt, känns väldigt stimulerande. Karin tycker att arbetet som politiker är mycket roligare än hon förväntat sig. – Innan jag blev politiker på heltid så hade jag fått för mig att arbetsdagarna endast skulle bestå av en massa långa processer. Men så har det inte blivit, mycket tack vare att jag tror på ett ledarskap som bygger på delaktighet och snabba beslut.

The Capital of Scandinavia Förutom de många besöken i stadshuset så gör Karin även ett antal företagsbesök varje månad. – Även om jag inte har möjlighet

att sätta mig in hundraprocentigt i varje bolag så är det viktigt att jag kan upprätthålla en dialog med den marknad som Stockholms näringsliv består av. Karin beskriver Stockholm som en samarbetsvänlig region, där man värdesätter en samverkan mellan politiker, akademin och näringslivet. – Det är viktigt att vi ger draghjälp till varandra för att vi också ska kunna bidra till tillväxt – inte bara för Stockholm utan för hela landet, konstaterar hon. Staden äger ett eget tillväxtbolag, Stockholm Business Region, SBR, där Karin sitter som ordförande. SBR har till uppgift att utveckla och marknadsföra Stockholm som etablerings- och besöksort. Målet är att göra Stockholm till Europas ledande hållbara tillväxtregion, The Capital of Scandinavia. Förutom det inhemska engagemanget så får Karin även en del propåer om att medverka i olika internationella sammanhang. Hon har bland annat talat inför påven vid ett internationellt miljömöte. – Inom Europa finns ett stort intresse för hur vi i Sverige arbetar och planerar inför vårt mål om att bli fossilfria till 2040, berättar hon. Hon har också en pågående dialog med Anne Hidalgo som är borgmästaren i Paris. – Vi har mycket att prata om.

Det är bra att staden förtätas allt mer. Men vi måste få till enklare byggprocesser för att kunna bygga fler bostäder på kortare tid.

Säljstart Maj 2016

275 bostadsrättslägenheter och 1200 kvm för kommersiella lokaler

För mer information om våra projekt i Hagastaden, se einarmattsson.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

ANNONS

Karin Wanngård Profilen 15 Aktuellt

Stockholm bidrar varje år med två miljarder kronor i skatteutjämning till landets övriga kommuner. Vi måste kunna börja ställa vissa krav på mottagar­ kommunerna. Pari­s har liknande utmaningar som vi i Stockholm vad det gäller till exempel bostadsbrist och miljöfrågor.

Läs intervjun i mobilen! FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Målet – stolta Stockholmare Karin Wanngård påpekar att det går bra för Stockholm, men att det inte går bra för alla stockholmare. Det finns ett stort utanförskap. – Min absolut största uppgift är därför att bygga ett Stockholm för alla. Jag vill att alla som bor i Stockholm ska kunna känna sig stolta över sin stad. En av de viktigare utmaningarna menar Karin är bostadsbristen. – Det är bra att staden förtätas allt mer. Men vi måste få till enklare byggprocesser för att kunna bygga fler bostäder på kortare tid. – Målet är att vi fram till 2020 ska ha byggt 40 000 nya bostäder, varav hälften ska vara hyresrätter. Till 2030 ska vi totalt ha 140 000 nya bostäder. Det är lika mycket som ett helt Malmö! Högt på dagordningen står också skolan. – Alltför många elever klarar inte behörighet till gymnasiet, det måste vi ändra på. Att ha en gymnasie­ utbildning är ett grundläggande krav idag. Därför lägger vi mer resurser på skolan, bland annat för att kunna anställa fler lärare och specialpedagoger och stärka elevhälsan. Karin Wanngård tar även upp skatteutjämningssystemet som hon inte tycker fungerar så bra. – Stockholm bidrar varje år med två miljarder kronor i skatteutjämning till landets övriga kommuner.

Jag tycker dock att vi måste kunna börja ställa vissa krav på mottagarkommunerna för att de ska få ta emot dessa pengar.

”Ska vara enkelt att leva miljövänligt” En annan förutsättning som, enligt Karin, går hand i hand med ambitionen om en fortsatt hållbar stad är utbyggnaden av Stockholms tunnelbana. – Stockholmarna gillar sin tunnelbana. Det märks ju på att det är så många som väljer tunnelbanan, trots att vagnarna ofta är överfulla. – Jag skulle gärna se ett nytt mälarsnitt för tunnelbanan. Alla tunnelbanor behöver inte gå via T-centralen. Att bevara Bromma flygplats ligger däremot inte på dagordningen hos Karin och hennes kollegor. – Jag tillhör dem som tycker att det är mycket klokare att vi bygger ut och anpassar trafiken på Arlanda istället, säger hon. Karin påpekar att Stockholm ligger i framkant när det gäller hållbar stadsutveckling. – Jämfört med för tjugo år sedan har vi kommit långt. I stort sett alla verksamheter inom Stockholms stad genomsyras numera av ett miljötänk. Hennes ambition är nu att verka för att Stockholmarna också ska uppleva det som enkelt att leva miljövänligt och hållbart. – Vi fortsätter arbetet mot en hållbar stad, genom att miljöanpassa varor och tjänster att utveckla fler alternativ för ett miljövänligt resande, avslutar Karin Wanngård. ■

Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef Riksbyggen

Socialt och hållbart i Haninge och Beckomberga Hållbarhet är ett ledord när framtidens Stockholm byggs. Två stadsdelar som arbetar med sociala såväl som miljömässigt hållbara lösningar är Haninge och Beckomberga. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO KARI KOHVAKKA

En stor aktör som står bakom byggnationen och fastighetsförvaltningen i Haninge och Beckomberga är Riksbyggen. I Haningeterrassen i centrala Haninge bygger Riksbyggen just nu drygt 600 lägenheter. Här testas bland annat innovativa mobilitetslösningar där de boende samäger cyklar, bilar och andra fortskaffningsmedel via pooler och försöket ingår i ett forskningsprojekt kring framtidens samägda mobilitetslösningar. – Eftersom vi både bygger och långsiktigt förvaltar våra fastigheter så är en av våra största utmaningar att integrera olika hållbarhetsaspekter i alla delar av vår verksamhet, säger Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef på Riksbyggen.

Omvandlar befintliga fastigheter Carl-Henrik Appel är regionchef Stockholm-Uppland på Riksbyggen och han berättar att de i Beckomberga valt att omvandla en av de befintliga fastigheterna till 79 stycken temporära studentlägenheter. Vanligtvis står hus som ska renoveras tomma under projekttiden, men man valde att agera socialt hållbart genom att istället hyra ut det. – Hållbarhetsarbete inom bygg- och fastighetsförvaltning handlar om så mycket mer än att välja hållbara byggmaterial och att miljömärka byggnader, avslutar Charlotta Szczepanowski.

Vi bygger nya idrottshallar för halva kostnaden! ”Kraven på idrottshallar är många och långtgående när det gäller funktion, energieffektivitet och hållbara materialval ur miljö- och slitagesynpunkt. Vi har hittat lösningar för detta till en låg kostnad, som blir lägre ju fler hallar vi bygger.” John van Bruggen, Arcona Lean Construction

Just nu bygger vi den sjunde och åttonde hallen av tio stycken likadana idrottshallar med vårt kostnadseffektiva hallkoncept – Vill du veta mer om Arconahallen? Besök www.arcona.se/arconahallen eller ring John van Bruggen på 08-601 21 03. www.arcona.se | info@arcona.se Stockholm tel 08-601 21 00 | Uppsala tel 018-24 77 40

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

16 Fördjupning Hållbart resande

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

FOTO LENNART JOHANSSON

”Cykelmiljarden ska bidra till en utbyggd cykelinfrastruktur”

Många Stockholmare väljer cykeln för att uträtta sina ärenden och pendla till och från jobbet. Nu rustar Stockholm för fler cyklister med cykelmiljarden. TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Flera faktorer driver på trenden med det ökade antalet cyklister i Stockholmsregionen; cykeln är ett snabbt, smidigt och tillförlitligt transportmedel, både för pendlare och för de som behöver transportera sig i innerstaden. Cykeln är ett transportmedel som på många sätt matchar en urban livsstil. Många cyklister betraktar dessutom sitt cyklande som ett effektivt sätt att få vardagsmotion, säger Mattias Lundberg, avdelningschef på trafikplaneringsavdelningen på trafikkontoret i Stockholms stad. Stockholms stad har under de senaste åren höjt ambitionen för sina cykelsatsningar. Idag finns drygt tvåhundra mil gång- och cykelbanor och cykelinfrastrukturen fortsätter att byggas ut i takt med att staden växer. Mellan perioden 2013 till 2018 är drygt en miljard kronor öronmärkta för satsningar på infrastrukturprojekt, drift och underhåll som gör det säkrare och smidigare för

Stockholms cykeltrafikanter. – Ett övergripande mål är att cykelmiljarden ska bidra till en utbyggd cykelinfrastruktur, att cykeln som transportmedel prioriteras upp och att skapa fler sammanhängande, trygga och attraktiva cykelstråk, säger Pye Seaton som är projektledare på trafikkontoret i Stockholms stad och fortsätter: – Vi för även en nära dialog med kranskommunerna runt Stockholm. Tanken är att cykelpendlare som exempelvis pendlar till jobbet i innerstaden från sina hem i Nacka, Solna eller andra kranskommuner, ska kunna uppleva en hög standard på sina cykelvägar hela vägen från start till mål, exempelvis med hjälp av samordnade snöröjnings­satsningar och cykelstråk som sträcker sig mellan kommunerna.

Fler smarta och säkra cykelställ Merparten av cykelmiljarden investeras i att öka framkomlig­

heten på befintliga och vältrafikerade cykelstråk som exempelvis vid Norr Mälarstrand där cykelbanan breddas. Stockholms stad har även valt att investera i fler och tydligare cykelskyltar som ska göra det lättare för cykeltrafikanter att hitta rätt, samt ett ökat antal cykelställ runtom i staden. Drygt 7 000 nya cykelparkerings­ platser har tillkommit under de senaste åren och Stockholms stad planerar att bygga ännu fler cykelparkeringsplatser med målsättningen att göra det enkelt, tryggt och smid­ igt att parkera sin cykel. – I anslutning till Axelsbergs tunnelbanestation invigdes exempelvis i december 2015 en innovativ typ av cykelställ i två våningar som förhoppningsvis ska öka andelen stockholmare som väljer att kombinera tunnelbana och cykel i sitt dagliga resmönster. Framöver kan det bli fler liknande cykelställ. Vi undersöker också möjligheten att bygga fler inomhusgarage vid några av stadens

Mattias Lundberg, avdelningschef trafikplaneringsavdelningen, trafikkontoret Stockholms stad

största kollektivtrafikknutpunkter. Vi har redan byggt ett sådant cykel­ garage vid Älvsjö station, säger Pye Seaton. Andra åtgärder som ska få fler i huvudstaden att välja cykeln är sopsaltning av cykelvägar under vintersäsongen, regelbundet underhåll av cykelvägarna samt tydligare markeringar av cykelsymboler i marken längs med cykelbanorna. – Vi satsar även på att rensa bort

Pye Seaton, projektledare trafikkontoret Stockholms stad

skrotcyklar i cykelställen runtom i staden, vilket bidrar till en ökad tillgänglighet. På vissa platser runtom i staden ser vi över kortare delar av befintliga cykelbanor för att på så sätt skapa sammanhängande cykelstråk som ökar framkomligheten. Vi ser även över viktiga cykelstråk för pendling så att hela pendlingssträckningen har god kvalitet. Det kan både handla om att bygga om, bygga nytt eller att bygga ihop, avslutar Pye Seaton.

Stockholm behöver fler smarta cykelparkeringslösningar Allt fler Stockholmare väljer cykeln för sina dagliga transporter, vilket gör Stockholm till en expansiv cykelstad. – Funktionella cykelparkeringar på attraktiva lägen bidrar till att fler Stockholmare väljer cykeln och kombinerar cykeln med kollektivtrafik, säger Jacob Tell. TEXT ANNIKA WIHLBORG

En avgörande del för en attraktiv cykelstad är tillgängliga, säkra och yteffektiva cykelparkeringar. MyBikePark är ett Stockholmsbaserat företag som är specialiserat på att leverera innovativa, trygga och smarta cykelparkeringslösningar. – Vi importerar några av världens

mest innovativa cykelparkeringslösningar från Nederländerna, som ligger cirka tjugo år före Sverige vad gäller smidiga cykelparkeringslösningar, säger Jacob Tell, vd på MyBikePark.

Mobila cykelställ Att kunna parkera cykeln på ett stöldsäkert sätt på attraktiva lägen är minst lika viktigt som välskötta cykelvägar. MyBikeParks lösningar gör det möjligt att låsa fast cykelramen i cykelparkeringen, vilket minskar stöldrisken. – I Stockholm och många andra städer råder utrymmesbrist i stadens centrala delar. Traditionella cykelställ är inte särskilt yteffektiva, men genom att exempelvis installera mobila cykelställ vid högsäsong eller cykelställ med flera våningsplan kan mycket värdefull yta sparas. Användarvänlighet är viktigt, cykelställ ska kunna användas av alla, oavsett ålder och fysik, säger Jacob Tell.

Cykelparkering av 2-våningstyp vid Axelsbergs T-banestation.

MyBikePark Läs mer om MyBikePark på mybikepark.se

ANNONS

Innovativa golv med fokus på hållbarhet och kreativa miljöer Interface utvecklar, tillverkar och levererar marknadens största sortiment av textila golvplattor. Sortimentet består av innovativa, hållbara och flexibla produkter som kan anpassas till alla områden. Då de är mycket slittåliga passar de till offentliga miljöer såsom kontor, hotell, restauranger och liknande där det är mycket människor i rörelse.

Hållbarhet i fokus

Interface har tydligt hållbarhetsfokus när de producerar och designar sina golvplattor och jobbar utifrån hållbarhetsstrategin Mission Zero som betyder att verksamheten år 2020 inte ska ha någon negativ miljöpåverkan. De har nyligen inlett ett samarbete med miljöorganisationen Plastic Whale som syftar till att öka kunskapen om vattenföroreningar samt hjälpa till att rensa bort plast från världens hav, sjöar och vattendrag. Sedan tidigare driver de projekt för att rensa haven från kasserade fiskenät. Vid tillverkningen av golven är det nylongarnet och oljan som innebär störst påverkan på miljön. Men genom att använda återvunnet nylongarn från bland annat gamla fiskenät och ricinolja blir miljöpåverkan mycket mindre. Interface jobbar med producenter i Filippinerna och Kamerun, på så vis hjälper de inte bara till att rena haven, de är också med och skapar arbetstillfällen.

Inspirerad av naturen

Förutom hållbarhet är designen mycket viktig och Interface samarbetar med olika forskare för att ta reda på vad människor vill ha och mår bra av. - Vi har undersökt hur människor vill att deras arbetsmiljö ska se ut och kommit fram till att förekomsten av naturliga element har positiv påverkan på kontorsanställda. Att ha golv inspirerade av naturen skapar mer produktiva och kreativa miljöer, minskar stress och ökar känslan av välbefinnande. Detta har Interface lyssnat på och skapat golvplattor som efterliknar naturmaterial, berättar Ann Charlott Lade, nordisk marknadschef på Interface.

Golvplattorna finns i antingen storlek 50 x 50 centimeter eller 25 x 100 centimeter. Det gör att alla kan skapa en egen unik design som har det uttryck som man vill ha, i mönster som exempelvis gräs, hav eller sten.

Kontakt: 08-241 230 Rosenlundsgatan 36, Stockholm Stora Nygatan 15, Malmö

Produkt: Human Nature 810, 840, 850 (färg Limestone & Kiwi)

Produkt: Equal Measure 552 (färg Union Avenue, Main Avenue & Oldtown)

Välkomna till Stockholm!

Nu ska vi ordna så ni har någonstans att bo.

Stockholm växer. Varje dag flyttar i genomsnitt 100 personer hit av olika anledningar och med olika drömmar. Det ställer krav på många nya bostäder. I 80 år har vi byggt hyresrätter till stockholmarna och idag har över 140 000 människor sitt hem hos oss. Nu kraftsamlar vi för att i hög takt bygga nya bostäder till nya stockholmare. Tillsammans har vi i nuläget planer för minst 11 500 nya hyresrätter de kommande åren. Och fler kommer det att bli!

Stockholms allmännytta. Vi bygger för dig.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

18 Aktuellt Idrott och hälsa Aktuellt

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

”Vår ambition är att bygga anläggningar i takt med att staden växer”

Per Linder, marknadschef Arcona

Fler idrottsanlägg‑ ningar kräver samverkan FOTO MATS LINDSTRÖM

I Stockholms stad är idrottshallarna i förhållande till befolkningsmängden betydligt färre än i andra kommuner. För att alla ska få samma tillgång krävs fokuserade satsningar och en accelererad utbyggnadstakt. TEXT ANNIKA WIHLBORG

– För att stockholmarnas behov av idrottsanläggningar ska kunna tillgodoses framöver krävs en nära samverkan mellan byggföretag, idrottsföreningar och kommuner för att hitta fler lämpliga platser att bygga på. Om Stockholms stad samverkar mer med krans­ kommunerna kring investeringar i nya idrottsanläggningar skapar det nya möjligheter för invånarna att få tillgång till idrottshallar över kommungränserna, säger Per Linder, marknadschef på Arcona. Det krävs standardiserade idrottshallslösningar för att få pengarna att räcka till fler idrottsanläggningar utan att behöva göra avkall på de viktigaste funktionskraven och utan att behöva kompromissa med stadens högt ställda krav på hållbarhet och tillgänglighet. – Vi har tagit fram Sporthallskartan.se, ett initiativ där medborgarna identifierat tomter där nya idrottsanläggningar kan byggas runtom i Stockholm. Även om Stockholm stads ambitioner för nya idrottsanläggningar de kommande åren är ambitiösa så krävs betydligt fler nya anläggningar om man ska nå upp till målen. Med den planerade byggnadstakten håller man ungefär jämnt tempo med befolkningsökningen och den rådande bristen på hallar kommer således inte bli bättre, säger Per Linder.

Ett sätt att öka tillgången på idrottshallar är att förse nybyggda skolor med fullskaliga idrottshallar istället för gymnastiksalar.

Antalet idrottsanläggningar i Stockholms är färre än i många av stadens kranskommuner och andra delar av landet. Mycket på grund av att konkurrensen om tomtmark är hög parallellt med att Stockholm präglas av en hög inflyttningstakt. Smart media ringde upp Idrottsförvaltningen i Stockholms stad som ansvarar för planeringen av framtida idrottsanläggningar, för att ta reda på vad man gör åt saken. TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Antalet idrottsanläggningar i förhållande till befolkningsmängden är färre i Stockholms stad än i många kranskommuner och även andra delar av landet. Vi tittar därför på innovativa lösningar som frigör utrymme för fler idrottsanläggningar, exempelvis genom att kombinera bostäder med en idrottshall i en och

samma fastighet. Vi har även tagit fram en koncepthall, en idrottshall med en standardiserad utformning som uppfyller våra krav och kan byggas på flera håll runtom i staden, bekräftar Sophie Dahlberg, idrottsplanerare på Idrottsförvaltningen i Stockholms stad.

Fram till år 2018 ska åtta nya idrottshallar färdigställas. Den primära målgruppen är mellan sju och tjugo år Idrottsförvaltningen i Stockholms stad ansvarar för planeringen av framtida idrottsanläggningar runtom i staden. En utmaning i en expansiv storstad som Stockholm, där marken attraktiv och ska användas för många olika syften, är att frigöra mark till idrottsanläggningar. När Idrottsförvaltningen beräknar hur många anläggningar som

behövs så utgår de från storleken på den primära målgruppen, det vill säga befolkningsgruppen som befinner sig mellan sju och tjugo år i respektive stadsdel. – Vi utgår från en långsiktig investeringsplan där vår ambition är att bygga nya idrottsanläggningar i takt med att staden växer och antalet invånare blir fler. Enligt vår planering ska det gå 2 200 barn och ungdomar per idrottshall, 1 500 per konstgräsplan, drygt 6 500 per simhall och 11 500 per ishall. – Det innebär att konstgräsplaner och idrottshallar ska byggas nära där barn och ungdomar bor så att de lätt kan ta sig dit på egen hand. Till simhallar och ishallar åker de flesta barn med sina föräldrar, vilket innebär att de kan åka lite längre för att komma dit, fortsätter Sophie Dahlberg.

”Anläggningarna måste vara energieffektiva” Fram till år 2018 ska åtta nya idrottshallar färdigställas. Idrottsförvaltningen planerar även ett nytt utomhusbad på Järvafältet, renovering av samtliga befintliga simhallar och byggnation av ytterligare simhallar runtom i staden. Sophie Dahlberg

Sophie Dahlberg, idrottsplanerare Idrottsförvaltningen Stockholms stad

nämner Skarpnäcksfältet, Älvsjö och innerstaden som exempel på platser där det kan behövas ytterligare simhallar framöver. I Bällsta i Bromma, ett område som växer kraftigt, planerar man en ny friidrottshall samt eventuellt även en ishall. Vid planeringen av nya anläggningar är social, ekonomisk och miljömässig hållbarhet en mycket viktig faktor. – Vi har högt ställda krav på de idrottsanläggningar som byggs. De ska vara energieffektiva, byggas med långsiktigt hållbara material som tål många års slitage, vara mångsidiga och kunna användas till så många olika sporter som möjligt och dessutom byggas där många människor bor. – I vissa stadsdelar, exempelvis Norra Djurgårdsstaden, bygger Stockholms stad även miljömärkta idrottshallar. Så många Stockholmare som möjligt ska ha nära till en eller flera idrottsanläggningar. Därför bygger vi på kollektivtrafiktrafiknära lägen. Det är viktigt att planeringen av nya idrottsanläggningar integreras och blir en självklar del av den övergripande stadsplaneringen, avslutar Sophie Dahlberg.

RANTZOWS SPORT - DIN KOMPLETTA PARTNER! Med 90 års erfarenhet och 1000-tals inredda sporthallar är vi Er partner från idé till färdig sporthall. För mer information: 0431 - 44 92 00 info@rantzows.com www.rantzows.com

Vi förändrar fastighetsvärden www.realistfastighetsutveckling.se

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

20 Aktuellt Eurovision Song Contest

ANNONS

Hållbar satsning inför Europas stora sångfest

9:e maj är det dags. Stockholm står som värd för Eurovision Song Contest och staden planerar för ett evenemang i världsklass. På ett klimatsmart sätt. – Vår ambition är att bjuda på en folkfest för alla Stockholmare, samtidigt som vi marknadsför vår stad till resten av världen, säger Jesper Ackinger.

Jesper Ackinger, vice vd Stockholm Business Region och projektchef Eurovision Song Contest

TEXT ANNMARIE PALM

Jesper Ackinger är vice vd på Stockholm Business Region vars uppgift är att utveckla, marknadsföra och sätta Stockholm på kartan som en attraktiv etablerings- och besöksort. – Vårt mål är att göra Stockholm till Europas ledande hållbara tillväxtregion. En del av detta handlar förstås om att vi ska fortsätta att locka till oss stora internationella evenemang liknande Eurovision Song Contest, tillägger han. Stockholm stad förbereder en mycket stor satsning på Eurovision, något som förstås kräver en tidskrävande planering. – När det väl är dags kommer vi ha haft tio månader på oss, berättar Jesper Ackinger. Själva tävlingen sker i Globen. Men det planeras även för en rad andra aktiviteter över hela staden. Man kommer att använda hela Globen-området för tävlingen och kringaktiviteter. I anläggningen

bredvid, Tele 2 Arena, öppnar man upp för en helkväll för alla som vill festa i Eurovision-anda. – Där är det Sanna Nielsen som är kvällens värdinna. Tävlingen kommer att visas på storbildsskärmar och när tävlingen är avgjord så blir det stor efterfest, fortsätter Jesper Ackinger.

Stort förväntat presspådrag Eurovision är inte begränsad till Globen-området. Stadshuset håller välkomstfest för alla tävlande och ”Euroclub”, som är ett stort tält på 3 000 kvadratmeter nedanför Slottet, är samlingsplatsen för de tävlande och deras delegationer plus ackrediterade fans. I Kungsträdgården bygger man upp ett ”Eurovision Village” med plats för alla sponsorer. – Det är i Kungsträdgården som den stora festen för alla Stockholmare kommer att äga rum. Där bygger vi även upp ett 81 meter högt torn som kommer att kunna ta upp totalt

FOTO JANN LIPKA

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE BILD STOCKHOLM GLOBE ARENAS

ANNONS

60 stycken personer i taget för att njuta av utsikten, konstaterar Jesper. Under de två veckor som Eurovision Song Contest pågår i Stockholm planeras ett hundratal presskonferenser. I mediauppbådet ingår 43 stycken delegationer med eget pressfolk. – Vi bygger upp ett presscenter i Hovet som kommer att kunna ta emot 2 000 journalister, varav 900 stycken kan sitta ner och arbeta där. Det blir sammanlagt 100 presskonferenser under en tvåveckorsperiod.

En genomtänkt grön strategi Att genomföra ett evenemang av den här storleken frestar på rent miljömässigt. Enligt Jesper Ackinger har dock Stockholm ett bra utgångsläge med väl upparbetade system när det gäller hållbarhet. I hållbarhetsstrategin för Eurovision Song Contest fokuserar man bland annat på återvinning, och energieffektivisering. – De flesta av alla besökare

I SAMARBETE MED NAVID KABIRI

SCHLAGERKVÄLL FREDAGAR KL 18-21 Vad vore livet utan schlager? Tråkigt tycker vi, därför kör vi schlager i kvadrat fyra fredagar framåt med dessa schlagerartister på scen: 15/4 Kristin Amparo • 22/4 Therese Grankvist 29/4 Babsan • 6/5 Anna Sahlene LÄR MER PÅ CASINOCOSMOPOL.SE

Kungsgatan 65 • 020-219 219 • Öppet 13–05 • Åldersgräns 20 år • Alla visar ID Spelar du för mycket? Ring Stödlinjen: 020-81 91 00

De flesta av alla besökare kommer att få använda Stockholms tunnelbana. För övriga transporter har vi hyrt in bussar, som är miljöklassade. Jesper Ackinger

kommer att få använda Stockholms tunnelbana. För övriga transporter har vi hyrt in bussar, som är miljöklassade, plus att vi har ett avtal med Taxi Stockholm som företrädelsevis kommer att använda sina miljöbilar. – Det drivmedel som kommer att användas till generatorer med mera är Hydrerade vegetabiliska oljor, HVO, som är en syntetisk diesel och 100 procent förnybar.

Top of mind vid stora evenemang Eurovision Song Contest är ett sätt för Stockholm att nå ut som evene-

mangsstad och resmål till resten av världen. Förutom alla besökare på plats så kommer TV-programmet att sändas över stora delar av världen, bland annat i Kina. Totalt förväntas en bra bit över 100 miljoner TVtittare att följa programmet. – Med den här typen av arrange­ mang presenterar vi Stockholm som en attraktiv plats för stora evenemang. Förutom att det också ger fler arbetstillfällen bidrar det även till förbättrad service, vilket i sin tur även gynnar Stockholms näringsliv i stort, avslutar Jesper Ackinger.

freixenet.se

Barcelona sedan 1861

93kr

79kr

FREIXENET

FREIXENET

CORDON ROSADO

84kr

Art.nr. 77976 12% alc vol. Mousserande vin.

CARTA NEVADA

Art.nr. 7743. 11,5% alc vol. Mousserande vin, vitt halvtorrt.

FREIXENET

CORDON NEGRO

Art.nr. 7738. 11,5% alc vol. Mousserande vin, vitt torrt.

Alkohol kan skada din hälsa.

Antipasti är den enkla och goda italienska plockmaten. För en snabb antipasto räcker en skål oliver, men vill du njuta mer så låt dem få sällskap av crostini, röror, tapenader och parmesan. Ett enkelt sätt att njuta, från en familj där mat är kärlek.

För recept, tips och inspiration

ZETA.NU

l l u f k a Sm ans eleg

Ett rosévin från Côte de Provence! Grande Recolte finns i Systembolagets ordinarie sortiment.

Art nr: 75286 | Pris: 109 kr | 75 cl | 13% vol |

Alkohol kan skada din hälsa.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

22 Fördjupning Airport City Stockholm

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

ILLUSTRATION SWEDAVIA

FOTO PETER KNUTSON

Ny trafiknod kopplar samman Stockholms mark- och flygplanstrafik

Fredrik Jaresved, vd Airport City Stockholm

Illustration över Stockholm City Airport

Vi gör så mycket vi bara kan för att fortsätta att förädla hela vårt område till att vara miljövänligt och hållbart. Men vi kan inte göra allt.

I den framväxande flygplatsstaden Airport City Stockholm i Sigtuna arbetar man kostnadseffektivt och för en minskad belastning på miljön med målsättningen att stärka Sveriges konkurrenskraft. – Airport City Stockholm ska bli norra Europas bästa flygplatsstad, säger Fredrik Jaresved från Airport City Stockholm.

Fredrik Jaresved

TEXT ANNMARIE PALM

Sverige är ett stort exportland. 50 procent av allt vi producerar säljs till andra länder. Därmed är vi beroende av vår export. – Det gör att vi också är beroende av att upprätta goda relationer och kommunikationer med vår omvärld, säger Fredrik Jaresved, vd på Airport City Stockholm. Enligt Fredrik Jaresved är satsningen på flygplatsstäder starkt sammankopplat med en ökad globalisering. Han utgår då från perspektivet att dagens människor rör sig mellan kontinenter och kulturer på ett helt annat sätt än förut. Det i sin tur betyder också att det behövs noder, det vill säga knutpunkter, där människor kan mötas. – Det är i dessa fysiska miljöer som affärer avgörs och etableringar sker. Förr i tiden var noderna placerade längs sjöfartsleder och vid

industrialiseringen var det vid järnvägsknutarna som många samhällen upprättades. I den globaliserade världen är det flygplatserna som tar över som noder, och då menar jag inte bara själva flygplatserna utan även områdena omkring. – Att vi satsar på Airport City Stockholm är en viktig del för att Sverige ska lyckas behålla sin konkurrenskraft på den internationella marknaden, fortsätter Fredrik Jaresved och tillägger: – Det finns en stor potential för ytterligare utveckling inom ramen för vår satsning. Ambitionen är att vi ska skapa en så stor tillgänglighet till regionen som möjligt.

Bidrar till samhällsnyttan För ett par sedan gjordes det en undersökning som visade hur Stockholm City Airport bidrar med

Energi på dina villkor

SOLCELLER

Från planering till driftsatt anläggning

Lösningar efter alla ytor och storlekar både kommersiellt och privat Nu även carports för elbilen. Besök vår hemsida för mer information och fyll i vårt planeringsunderlag för kostnadsfri offert

www.nordhenergy.se Tel: 031-788 04 54

samhällsnytta till regionen. Då motsvarade bruttoförädlingsvärdet 82 miljarder kronor. Hur högt värde det handlar om hänger, enligt Fredrik Jaresved, ihop med antal arbetsplatser. – Då, för två år sedan, hade vi 20 000 arbetsplatser. Idag arbetar det 25 000 personer här, men inom tjugofem år räknar vi att antalet arbetsplatser har fördubblats till 50 000. Prognosen för bruttoförädlingsvärdet förväntas då att hamna på 280 miljarder kronor, säger Fredrik Jaresved.

”Hållbarhet ska ingå i allt vi gör” I konkurrenskraften finns även hållbarhetsfrågorna med som en viktig parameter. Enligt Fredrik Jaresved så genomsyras hela stadsbyggnadsplanen för Stockholm City Airport av ett hållbarhetstänk. – Hållbarhet är inte något som vi

hanterar vid sidan om. Det ska ingå i allt vi gör. Husen i Arlanda City Airport kommer att byggas tätt. Detta för att minimera antalet transporter plus att man ska kunna försörja hela området med fjärrvärme och fjärrkyla. Husen kommer även att miljöcertifieras. – Men det som jag är övertygad om kommer att kunna ge störst miljöeffekter är att man utvecklar den kollektiva trafiken. Många av dem som bor i de nya bostäderna som byggts i Sigtuna arbetar i Arlandaområdet, vilket i sin tur kräver infrastruktursatsningar så att de kan ta sig till och från jobbet. I och runt Arlanda City Airport så bygger man även en trafiknod, som innebär att man kopplar samman flyget med marktransporterna. Detta i syfte att uppnå kostnadseffektivitet och en minskad belastning på miljön.

– Vi gör så mycket vi bara kan för att fortsätta att förädla hela vårt område till att vara miljövänligt och hållbart. Men vi kan inte göra allt. Det viktigast för oss just nu är att staten och landstinget fortsätter att stötta utbyggnaden av infrastrukturen och kollektivtrafiken, avslutar Fredrik Jaresved.

Smart fakta Airport City Stockholm ligger i Sigtuna kommun och omfattar ett område på cirka 800 hektar. Här utvecklar man en flygplatsstad med en levande stadskärna och arbetsområden. Området drivs gemensamt av Arlandastad Holding, Swedavia och Sigtuna kommun.

LÅNGSIKTIGT HÅLLBAR FÖRVALTNING, DRIFT OCH BYGGANDE Micasa Fastigheter har redan nått många av sina miljömål och har därför satt satt tre långsiktiga mål inom de områden som företaget har störst inverkan på. Under perioden 2015–2020 ska Micasa Fastigheter: •

Minska koldioxidutsläppen med 40 % (jämfört med 2011)

•

Erbjuda matavfallsinsamling i 90 % av fastighetsbeståndet

•

90 % av alla produkter och material som används i byggprojekt och drift ska vara rekommenderade eller accepterade enligt Byggvarubedömningen www.micasa.se

ANNONS

Stockholm Skavsta Airport – en naturlig sydlig inkörsport till Stockholmsregionen Stockholm Skavsta Airport är Sveriges största privatägda flygplats och trafikeras av 1,8 miljoner passagerare per år. Nu befinner sig Stockholm Skavsta Airport i ett expansivt skede och har alla tillstånd på plats som krävs för att på sikt kunna öka antalet passagerare till 6 miljoner per år. TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Vår flygplats varumärke har historiskt sett ofta associerats till lågprisflyg, men vi befinner oss för närvarande i en spännande utvecklingsfas som innebär att Stockholm Skavsta Airport kommer att utvecklas till en flygplats för många olika typer av resenärer, säger Stockholms Skavsta Airports vd Peter Steinmetz. Flera faktorer talar för att Skavsta ska utvecklas till en av Stockholmsregionens strategiskt viktigaste flygplatser. Dels växer regionen för varje år som går, vilket innebär ett ökat tryck på flygplatserna då resenärer till och från Arlanda riskerar att hamna i trafikköer om de väljer att ta sig till eller från flygplatsen i rusningstid. Dels så är Skavsta, som ligger söder om Stockholm, ett mer hållbart flygplatsalternativ – ur såväl ett miljö- som tidsperspektiv – för de människor som bor och verkar i de södra länsdelarna. – En avgörande faktor för Stockholm Skavsta Airports

Flera faktorer talar för att Skavsta ska utvecklas till en av Stockholmsregionens strategiskt viktigaste flygplatser. utveckling som en självklar sydlig inkörsport för Stockholmsregionen är Ostlänken, den drygt femton mil långa dubbelspårsjärnväg som länkar samman Mälardalen och Östergötland. Ostlänken kommer att ha stationer i bland annat Linköping, Norrköping, Södertälje och här på Stockholm Skavsta Airport. Det innebär en restid på 35 och 40 minuter från Stockholm central till flygplatsen. Med Ostlänken ökar vårt kollektiva upptagningsområde till 2 miljoner invånare. Det bidrar

förstås till att göra Stockholm Skavsta Airport till ett högintressant alternativ för betydligt fler, säger Peter Steinmetz.

En framtida Airport City Ostlänken i kombination med flygplatsens omedelbara närhet till E4:an gör Skavsta tillgänglig och attraktiv, vilket stärker flygplats-

ens position som en viktig länk i Stockholmsregionens samlade infrastruktur. Ytterligare en fördel är den genomsnittliga flygtiden för flyg från kontinenten – drygt 15 minuter kortare än flyg som landar på Arlanda. – Det råder ingen tvekan om att vi redan i dagsläget är en attraktiv flygplats för många invånare i Stockholmsregionen och östra Sverige. Hittills i år har antalet passagerare redan ökat med 20 procent jämfört med 2015. Flygplatsen är i mycket gott skick och ett ökat flöde av passagerare skapar möjligheter till att bygga en Airport City med ett mångfacetterat serviceutbud. Det bekräftar att vi behövs som ett viktigt komplement till Swedavias flygplatser, säger Peter Steinmetz.

STOCKHOLM SKAVSTA AIRPORT

En stabil och långsiktig ägarsammansättning med högt ställda tillväxtmål bidrar till att göra Stockholm Skavsta Airport till ett intressant alternativ för en växande grupp flygresenärer från Stockholmsregionen och östra Sverige, däribland Norrköping och Linköping. Ambitionen är att vara en viktig del av lösningen på Stockholmsregionens infrastrukturella och logistiska utmaningar. Läs mer om skavsta.se

Wästbygg satsar på framtidens hållbarhetslösningar – Vi strävar efter att vara en föregångare i klimatarbetet och vill även underlätta för våra kunder att nå sina miljömål, berättar Kristin Johansson, hållbarhetsansvarig på Wästbygg. TEXT ELISABETH JÖNSSON

P

å Wästbygg är hållbarhet en prioriterad fråga i hela verksamheten, inte minst för Kristin Johansson, hållbarhetsansvarig. Arbetar du med något intressant projekt just nu? – I Huddinge bygger vi Visättra Ängar med 484 hyreslägenheter, varav 359 är öronmärkta för studenter. Detta är ett egenutvecklat projekt, som bygger på vårt koncepthus vilket alltid certifieras enligt Miljöbyggnad Silver för såväl ekologisk som ekonomisk hållbarhet. Här implementeras även vårt koncept Boaktiva, som handlar om att skapa naturliga mötesplatser och kontaktytor för de boende. Inom Boaktiva arbetar vi också med att på olika sätt underlätta för de boende att leva hållbart. Med hjälp av mjuka styrmedel puffar i rätt riktning – uppmuntrar vi till ett hållbart

BILD QPG ARKITEKTUR

beteende. Kan du berätta lite mer om din roll? – Jag och mina kollegor på Wästbyggs kvalitets- och miljöavdelning är med från tidigt projekteringsarbete fram till överlämningen. Vi driver även arbetet med att miljöcertifiera våra byggnader. Just nu är det ungefär en tredjedel av våra pågående projekt som kommer att certifieras. I projekt där kunden inte efterfrågar miljömärkning, men där vi själva ser stor potential försöker vi påverka kunden genom att visa på åtgärder som skulle göra byggnaden mer klimatsmart. En viktig del är också att hålla oss uppdaterade om vad som händer inom vår bransch och försöka fånga upp teknik och idéer som kan göra Wästbyggs hållbarhetsarbete ännu bättre.

”Wästbygg sätter årligen av medel i en fond för hållbar utveckling” Hur ser ni på möjligheten att ta ytterligare steg i hållbarhetsarbetet? – Ett exempel är vår fond för hållbar utveckling. Fonden har som syfte att främja innovativa lösningar och produkter. Ur den kan våra medarbetare i samverkan med

kunderna söka finansiering för att ta fram nya, effektiva metoder och tekniker i våra byggprojekt. Dessutom kan studenter ansöka om pengar för att arbeta med utvecklingsprojekt som gynnar byggbranschen.

Kristin Johansson Titel: Hållbarhetsansvarig Bakgrund: Affärsutveckling inom byggteknik på Chalmers. Arbetat med hållbara städer i Kanada. Hållbarhetsinnovation som jag tror på: ”Nudging”, dvs. att påverka till omedvetna beteendeförändringar som i sin tur leder till ett minskat ekologiskt fotavtryck

Om Wästbygg Wästbygg är ett av Sveriges största bygg- och projektutvecklingsföretag, med en omsättning på 1,8 miljarder och 200 anställda.

Visättra Ängar, ett projekt med social hållbarhet i fokus där de boende uppmuntras till en hållbar livsstil. Bild: QPG Arkitektur

LÄS MER PÅ: wastbygg.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

24 Panelen

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Experterna har ordet Vilka hållbarhetsfrågor är viktiga för fastighetsbolag, hur fungerar solceller, varför är det viktigt att bygghandlare miljöcertifieras och kan byggbolag bidra till en hållbar stadsutveckling? Det och mer får du svar på i vår expertpanel. TEXT ANNIKA WIHLBORG

MARCUS SVENSSON

vd ByggVesta Development

Vad har ni för projekt på gång i stockholmsregionen? – Vi fokuserar i huvudsak på att bygga hyresrätter och studentlägenheter och bygger i genomsnitt 600 lägenheter per år i Stockholmsområdet. Just nu bygger vi bland annat 76 ungdomslägenheter i Tyresö, 433 studentlägenheter i Flemingsberg, 200 hyresrättslägenheter på Rinkebyterrassen, 83 hyresrättslägenheter i Gröndal och 103 studentlägenheter på KTH Campus. Hur bidrar ni till en hållbar stadsutveckling i Stockholmsregionen? – Vi bygger hyresrätter i många delar av regionen, såväl innerstad som ytterstad. Vi bygger bland annat i Rinkeby, där behovet av nya hyresrätter är stort. Vi ser detta projekt som synnerligen intressant ur ett stadsutvecklingsperspektiv och vi kommer därför att arbeta på ett nytt sätt när det kommer till att skapa social hållbarhet för de boende i Rinkeby. – Behovet av ytsmarta och kostnadseffektiva hyresrättslägenheter är stort i Stockholm. Efterfrågan är hög på exempelvis kompisbostäder för ungdomar och studenter.

ROBERT NORDH

LARS WRETMAN

miljöansvarig Micasa Fastigheter

vd Nordhenergy

försäljningschef Bygma

Hur jobbar ni som ett bolag inom Stockholms stad med miljöfrågor? – Alla bolag inom Stockholm stad utgår från stadens miljöprogram som gäller från år 2016 till 2019. Programmet har sex målområden: Hållbar energianvändning, miljöanpassade transporter, hållbar mark och vattenanvändning, resurseffektiva kretslopp, giftfritt Stockholm och sund inomhusmiljö. – Flera bolag inom staden träffas även i olika nätverk och diskuterar de frågor vi har gemensamt. Det är viktigt med erfarenhetsutbyte och att vi försöker hitta ett gemensamt arbetssätt. Vilka hållbarhetsfrågor är viktiga för fastighetsbolag? – Självklart är energianvändningen i fastigheterna ett viktigt område och där gäller det ju inte bara att genomföra åtgärder genom energibesparingsprojekt utan även se till att energiförbrukningen är fortsatt låg genom kontinuerlig driftoptimering. – Avfallsfrågan är också stor och innefattar både avfallet för våra hyresgäster med källsortering och matavfallsinsamling samt att minska avfallsmängderna i byggprojekt. Vilka utmaningar ser ni framöver? – Hur vi ska jobba vidare med de material vi använder i byggprojekt och att kunna använda system som Byggvarubedömningen även i mindre projekt. Att jobba mer mot en cirkulär ekonomi, exempelvis genom att använda återtagningssystem för materialspill i byggprojekt är ytterligare en utmaning, liksom ökade krav på att arbeta med social hållbarhet.

Hur fungerar solceller? – Solcellerna innehåller kisel, den aktiva substans som bidrar till att omvandla solens strålar till energi. En solenergianläggning består även av en växelriktare som konverterar elektriciteten som samlas in via solcellerna från likström till växelström. Efter konverteringen kan strömmen användas och överskottselen kan säljas via elnätet. Har du något tips till fastighetsägare som överväger att investera i en solenergianläggning? – Det är viktigt att solcellsanläggningen dimensioneras rätt från början. Tänk långsiktigt, utgå från hur fastighetens långsiktiga energibehov kommer att se ut. Eftersom det är betydligt dyrare att komplettera solenergianläggningen i ett senare skede så är det bättre att göra en gedigen grundinvestering från början. Betrakta solenergianläggningen som en långsiktig investering, räkna med en genomsnittlig livslängd på mellan trettio och fyrtio år. Välj i första hand etablerade och välrenommerade tillverkare som sannolikt kommer att finnas kvar på marknaden även om tjugo eller trettio år. Hur kan solceller bidra till en hållbar stadsutveckling i Stockholm? – Antalet solcellsinstallationer i Stockholmsregionen har ökat rejält på senare år. Många kommuner har exempelvis investerat i solenergianläggningar på skolor och andra offentliga byggnader. Många är medvetna om att dagens låga elpriser förmodligen inte kommer att vara för evigt. Då är det klokt att investera i en egen förnybar energikälla.

Hur arbetar ni med hållbara material? – År 2015 gick vi med i SGBC, Sweden Green Building Council, och tog därmed fasta på att bygghandeln är en viktig del i näringskedjan när vi kommer till hållbart byggande. För oss känns det självklart att ha ett miljötänk inom alla relevanta områden. Hållbart byggande har kommit att bli en naturlig del i vår verksamhet och klivet in i Sweden Green Building Council var därför inte särskilt långt. Det känns väldigt bra och självklart tycker vi att det är extra kul att vara först på bollen och bli den första bygghandeln i Sverige att få medlemskap i SGBC. Vad ställer ni för krav på era leverantörer inom miljöklassning och hållbarhet? – Vi jobbar numera med hållbarhet i alla led. Det ska genomsyra hela den dagliga verksamheten, bland annat vid transporter, produktval, samarbeten, relationer och miljösatsningar. År 2015 utbildades hela vår ledning i olika steg och till sommaren var hela ledningen certifierad i miljöbyggnad. Varför är det viktigt att bygghandlare miljöcertifieras? – Tidigare har det mest varit fastighetsbolag, konsulter och byggentreprenörer som arbetat med hållbarhet, men vi tycker att det är viktigt att hela kedjan, från byggvaror och logistik till färdiga byggnader, fungerar på ett hållbart sätt. Vi har bara sett början av bygg- och järnhandlarnas arbete för att göra byggsektorn i Sverige mer hållbar och medlemskapet i SGBC är en del av vår strävan att gå i bräschen för just vår bransch.

S

IG

NE

D BY N AT U

D

E

SI

Hållbart träskydd på naturlig väg PAT E N T E R A D K I S E LT E K N I K • N AT U R L I G S I LV E RG R Å PAT I N A L E N A O C H S T I C K F R I A Y TO R • M I N I M A LT U N D E R H Å L L H E LT M I L J ÖVÄ N L I G • L Ä S M E R PÅ S I O OX . S E

E

E

D

R

E

På vilket sätt vill ni skapa ett långsiktigt hållbart samhälle? – Det är viktigt att ställa höga energieffektivitetskrav även när man bygger hyresrätter. För att minimera det ekologiska fotavtrycket så tecknar vi Gröna Kontrakt med våra hyresgäster där vi förklarar hur vi jobbar med hållbarhetsfrågorna men där vi också berättar vad varje hyresgäst förväntas bidra med. Varje hyresgäst betalar dessutom för sin egen förbrukning av el, värme och varmvatten.

CECILIA HOGELL

GN

ED BY NA

TU

R

www.investium.se

Världsledande innovativa lösningar på de globala klimat- och miljöutmaningarna. Klimatförändring och miljöförstöring är två av de största hoten mot mänskligheten. Näringslivet har här den viktigaste rollen att skapa och erbjuda lösningar med teknik och metoder som är kommersiellt konkurrenskraftiga. Därför utvecklar, förädlar och investerar vi i smart teknologi som ger global miljö-, -klimat- och välståndsnytta. Våra lösningar kan minska de fossila CO2-utsläppen med 100-tals miljarder ton, baserat på energieffektivisering med återvinning och naturens egen energi.

Miljösanering av förorenade bottensediment

Återvinning av värme från vatten

Distribution av värme/kyla i fastigheter

Återvinning av stamved från klenträd

Scandecon erbjuder miljösanering av förorenade bottensediment i sjö- och havsområden med hjälp av innovativ och unik frysmuddringsteknologi.

Evertech återvinner och distribuerar lågvärdig värme från sjöar, vattendrag och spillvatten till fastigheter. Den omvandlas till högvärdig termisk energi med hjälp av våra världsunika ETX-kollektorer.

Världens skönaste inomhuskomfort utan drag, oljud, kallras och luftföroreningar. Ecoclimes patenterade ETX-komfortpaneler för termisk rumsstyrning ger även den mest energieffektiva fastighetskomforten.

Ny teknologi för att röja och transportera klenträd energieffektivare avsedd för biobränsle och biomassa, utvecklas av Cintoc tillsammans med skogsbruket och Energimyndigheten.

www.scandecon.se

www.evertech.se

www.ecoclime.se

www.cintoc.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

26 Krönikan Andreas Hatzigeorgiou

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

”Vi befinner oss i stormens öga”

En sak som är säker är att förändringstakten framöver inte kommer att bromsas in. Faktum är att den utveckling vi nu är med om är ett resultat av en ny industriell revolution. Den så kallade fjärde industriella revolutionen är svår att identifiera för oss som lever mitt i den. Vi befinner oss i stormens öga. Men den är i högsta grad verklig: självgående fordon, drönare, robotar och andra smarta prylar kommer att bli allt vanligare. Det gör att vi måste förhålla oss till denna revolution och använda den till vår fördel. Viktigt är

också att vår tids industriella revolution blir historiens första ”gröna” industriella revolution. Tyvärr finns ingen mirakelkur för hur vi ska kunna tillvarata de möjligheter som vår tids revolution erbjuder, eller möta de utmaningar som följer i dess spår. Men vi vet att digitaliseringen förstärker urbanisering. Städer som Stockholm står i centrum för utvecklingen och spelar en alldeles särskild roll. Det är i stadens täta, spirande miljöer som idéer och innovationer bäst växer fram. På caféet, på tunnelbanan, i parken. Miljön som får talangfulla förmågor att mötas, stöta och blöta idéer mellan sig, fungerar som en vitamininjektion för innovation och tillväxt. På så vis sätter städer som Stockholm igång en positiv spiral som lockar till sig fler talangfulla människor, vilket i sin tur föder fram ännu fler framgångsrika företag. Stockholm är en av västvärldens snabbast växande storstadsregioner. Förutom själva prestationen ska vi vara särskilt stolta över att det inte skett på bekostnad av klimatet eller regionens hållbarhet. Ändå hindras huvudstadsregionen från att komma till sin fulla rätt. Fler framtidsdrömmar skulle förverkligas om det fanns tillräckligt med bostäder. Fler jobb skulle skapas med en smartare infrastruktur. Fler globala framgångsföretag skulle skapas med färre hinder. Lyckas vi bygga bostäder och få igång flyttkedjorna, anlägga smartare infrastruktur och stötta våra företag på den globala marknaden kan vi bli den fjärde industriella revolutionens tydligaste vinnare. Då blir vi också en av världens mest attraktiva och hållbara storstadsregioner. ■

Läs krönikan i mobilen! FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

FOTO MARIA AGRELL

P

å några få år har vi fått uppleva hur nya företag och innovationer vänt upp och ned på hela branscher. Det gäller alltifrån taxiresande till uthyrning av bostäder. Man kan numera dela bil eller låna någons lägenhet på en resa utomlands med hjälp av en app i telefonen. I dag finns doktorn inte bara i änden av en telefonkö hos landstingen, utan live i din iPad. Vi har även fått se hur nya vetenskapliga framsteg ändrat vår bild av världen, och vår plats i den. Upptäckten av den så kallade Gudspartikeln har tagit oss ett steg närmare mot att förstå universums uppbyggnad. Vincent, som i dag är två år gammal, var det är första barnet som någonsin har fötts av en kvinna med en transplanterad livmoder. Under de gångna åren har vi också upplevt stora kriser. En global finanskris med ursprung i USA ryckte undan mattan för miljontals jobb. När den väl hade lagt sig drabbades främst Europa av en annan ekonomisk kris som innebar stora problem. I dag går världen igenom en flyktingkatastrof som innebär både ett humanitärt lidande och starka politiska spänningar.

Andreas Hatzigeorgiou, fil.dr, chefekonom på Stockholms Handelskammare och forskare vid forskningsinstitutet Ratio

ANNONS I Täby utanför Stockholm har energiföretaget LAFOR byggt två stora energiprojekt som omfattar 60 000 kvadratmeter boyta. Projektet har resulterat i en kraftig minskad driftkostnad, lägre miljöbelastning samt högre marknadsvärde på fastigheterna.

LAFORs bergvärmelösningar halverar driftkostnaden

Energiföretaget LAFOR bygger stora värme- och kylanläggningar baserade på värmepumpar. Företagets kunder utgörs av till exempel bostadsrättsföreningar samt publika och kommersiella fastigheter. – En vanlig missuppfattning är att bergvärme enbart lämpar sig för villor, vilket är helt fel. Vi har över åren levererat ett stort antal anläggningar, bara i år har vi byggt anläggningar med en installerad värmepumpeffekt på över 1500 kW, säger Claes Forsman, VD för LAFOR.

Ökar marknadsvärdet på fastigheten Att geoenergi, eller bergvärme som det kallas i dagligt tal, genererar stora besparingar är den främsta anledningen till att allt fler investerar i en anläggning. Enligt Claes Forsman lyder en tumregel att bergvärme, gärna kombinerat med frånluftåtervinning, kan spara cirka 2/3 av uppvärmningskostnaden. Men det finns även andra fördelar som att klimatpåverkan minskar när till exempel oljeanvändningen minskar. Ofta ökar marknadsvärdet mer än vad själva installationen kostar. Halvering av driftskostnaden Efter två års drift av anläggningarna i Gribbylund och Fregattvägen visar det sig att kostnaden för all energi

till fastigheterna har kunnat mer än halverats. I Gribbylund skedde en konvertering från direktverkande el till vattenburen värme med radiatorer, markförlagda kulvertar och gemensamma energicentraler. Totalt byggdes åtta energianläggningar som baseras på bergvärme med återvinning av all frånluftvärme samt laddning av borrhålen. – Värmen lagras i berget som om det vore ett stort batteri. Energin, eller värmen, tas sedan ut vid ett senare tillfälle när vintern kommer, säger Claes Forsman, ansvarig på LAFOR. I det andra bostadsområdet i Täby, Fregattvägen, medförde LAFOR:s lösning såväl stora kostnadsbesparingar som miljövinster när oljepannor ersätts med bergvärme, se bild.

www.lafor.se

I Sverige har vi arkitekter och samhällsbyggare med högsta kompetens. Stellan Lundström professor i fastighetsekonomi, KTH

Men vi kommer inte få till de innovationer som krävs om vi inte samarbetar mer. Anette Scheibe Lorentzi chef för Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad

Nu bygger vi staden tillsammans Vi är många som kan bidra med våra erfarenheter. På initiativ av Stockholms Byggnadsförening startar KTH en ny vidareutbildning som rustar oss yrkesverksamma arkitekter och samhällsbyggare för det bästa sättet att lösa stadens utmaningar – att göra det tillsammans. Utbildningen Design & Byggande i staden leds av både branschfolk och forskare i framkant och syftar till

nätverkande över yrkesgränser. De 7 kurserna är fristående och kan sammanlagt bli till en magisterexamen. Läs mer och ansök på: kth.se/byggastad

Design & Byggande i staden En ny vidareutbildning för yrkesverksamma

H OLY DIV E R

SÅ TAR VI HÖJD FÖR EN MER HÅLLBAR TRIVSEL. Visst är det positivt att Stockholm växer och frodas. Men hur ska alla som flyttar in få plats? Hur skapar man trivsamma miljöer utan att för mycket mark och viktiga grönområden tas i anspråk? För vår del är lösningen förhållandevis enkel; vi bygger mer på höjden. Vilket inte bara är en fråga om utrymme; ju fler människor som delar på en yta, desto mindre blir dessutom miljöpåverkan. Men hållbarhet handlar också om att stöpa om ogästvänliga industri- och kontorsmiljöer till attraktiva bostadsområden med trevliga gatuoch torgmiljöer. Att ge många människor möjligheten att bo centralt, nära kommunikationer och allt annat man behöver för en bekväm och funktionell tillvaro. Plus, förstås, att vi enbart bygger lågenergihus med miljögodkända material och metoder. Men i stället för att stapla argument på den här något begränsade ytan, föreslår vi att du läser mer på jm.se. Välkommen in. Och välkommen upp!