Fokus Region Stockholm 151109

FOKUS A N N O N S

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ă„ R E N A N N O N S F R Ă… N S M A R T M E D I A

REGION STOCKHOLM HĂ…LLBAR STADSUTVECKLING

NOVEMBER 2015

Idrottshallar

– En samhällsekonomisk investering

NYA BIOKRAFT­ VÄRMEVERKET Ingen trükig "plütlüda"

s. 20

KRĂ–NIKA EVELINA STRANDFELT

Nästa generations städer s. 30

ANNONS

INSPIRATION & DESIGN

Trähus skjuter i hÜjden

s. 24

Aktuellt s. 4

Minskad klimatpĂĽverkan med bildelning

Ekonomi s. 6

Effektiviseringspotential

f

fa Ăśr

kturakĂś

Innovation s. 8

p!

p Spara up till 40%

.s r um

e

Jä

m

i bygg- och rivningssektorn

www ktu . fa

Profilintervju

ERIK SELIN

"Det finns gott om investerare och att det finns kunder är ju fullständigt uppenbart" FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Läs intervjun i mobilen!

Du  ser  avfall.  Vi  ser  värdefullt  rümaterial Det  som  är  avfall  fÜr  andra  är  värdefullt  rümaterial  fÜr  oss.  Ekokem  är  en  nordisk  helhetsleverantÜr  inom  miljÜ  och  avfallshantering.  Kontakta  oss  om  du  vill  ha  en  helhetslÜsning  fÜr  avfallshantering  som  ger  mätbara  resultat  fÜr  ekonomi,  säker-­�

www.ekokem.com/sv

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledare Olle Zetterberg

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Från dynamitens vagga till dynamisk innovationsregion

A

rvet från Nobel har lagt grunden till en tradition av entreprenörskapsanda som idag visar sig i Stockholms innovativa start-up kultur. Från att vara dynamitens hemstad har Stockholm gett sig ut på en resa med det rörliga målet att vara en dynamisk innovationsregion. I samband med tillkännagivandet av årets Nobelpristagare i början av oktober gick startskottet för firandet av Alfred Nobels minne. För Stockholm innebär det i mångt och mycket även en hyllning till regionens innovationsförmåga, som tillsammans med entreprenörskaps-

Olle Zetterberg, vd Stockholms Business Region

traditionen, satt staden på världskartan. Och gör så än idag. För att företag som Skype, Spotify och Mojang är grundade i Stockholm är givetvis inte en tillfällighet. Kanske inte heller att vi idag kan stoltsera med flest så kallade enhörningar, företag värderade en miljard dollar, per capita i världen efter Silicon Valley. Så hur kan Stockholmsregionen nu fortsätta sin framgångsrika innovations- och entreprenörskapsresa? Från den del av Stockholm stad som arbetar med att marknadsföra regionen internationellt så ser vi näringslivets internationalisering som en viktig och självklar del i denna resa. I en forskningsrapport som vi tillsammans med Stockholms handelshögskola presenterade i somras framgick att Stockholm blivit en av Europas största hubbar för finansteknologi. Under de senaste fem åren har Stockholmsbaserade företag attraherat närmare en femtedel av de totala investeringar i Europa som gjorts inom finansteknologi. Det innebär en helt anmärkningsvärd andra placering, direkt efter London, som betonar Stockholms internationella anseende som ledande innovationshubb. Vi har också nyligen sett att Stockholm behåller sin ledande ställning i Norden när det gäller att attrahera internationella huvudkontor. I en jämförande studie som vi tillsammans med Öresundsinstitutet

presenterar inom kort framgår att hela 50 procent av alla regionala huvudkontor hamnar i Stockholm. Även detta är ett kvitto på Stockholms internationella dragningskraft.

Under de senaste fem åren har Stockholms­ baserade företag attraherat närmare en femtedel av de totala investeringar i Europa som gjorts inom finansteknologi. I mitt perspektiv så kommer Stockholms fortsatta innovations- och entreprenörskapsresa avgöras av vår förmåga att attrahera kapital, kompetens och samarbeten i världsklass. Men även av våra näringslivsvillkor som sträcker sig hela vägen ner till den kommunala nivån och ren näringslivsservice. I år mätte vi för femte gången

FOKUS REGION STOCKHOLM Projektledare Oscar Kjerrman oscar.kjerrman@smartmediaagency.se Vd Marcus Carloni Redaktionschef Cindy Ahrnewald

Text Annika Wihlborg, Anders Edström Frejman, Cindy Ahrnewald Omslagsbild AnnalisaFoto AB Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

ANNONS

Missa inte intervjun med …

Läs ledaren i mobilen! FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

hur Stockholmsregionens företag upplever kommunernas näringslivsservice. Framförallt syftar mätningen till att vi ska få information om hur vi kan göra det enklare att driva och utveckla företag i regionen. Årets resultat visar att företagens nöjdhet med servicen har ökat och att Stockholmsregionens företag är mer nöjda än vad företagen är i övriga landet. Det goda resultatet ser vi som ett kvitto på att kommunernas samverkan för att förbättra servicen till företagen har gett effekt och att det i sin tur gör skillnad i företagarnas vardag. Att fortsätta samla våra krafter inom regionen är därför en viktig prioritering i vårt arbete framöver. Vi måste dock inse att i Stockholmsregionen står inför många utmaningar för att inte tillväxten ska avstanna, bostadsbristen och den dåliga integrationen av nya svenskar är två exempel. Här krävs mycket nytänkande och innovation. Avståndet mellan Nobelprisets firande och regionens näringslivsservice kan vid en första tanke kännas milslång, kanske helt ogripbar. Men en innovation börjar alltid med en tanke, som kan uppmuntras, utvecklas och så småningom utvecklas till att kanske leda till företagsamhet. Att vara en dynamisk storstadregion handlar därmed om att skapa förutsättningar för innovationskraft och entreprenörskap. Om att skapa dynamit helt enkelt. n

04 Aktuellt Föreningsliv 05 Aktuellt Stockholmsregionens utmaningar 06 Ekonomi Bildelning 08 Innovation Återvinningsekonomi 10 Ekonomi Sveriges importhamn 12 Flygtransport Arlanda flygplats 14 Juridik Fastighetsrätt 16 Profilen Erik Selin 18 Kommersiella fastigheter Kontor 20 Aktuellt Energi 22 Sverige Region Göteborg 24 Inspiration och design Trähus 26 Kommuner i framkant Uppsala 28 Expertpanelen 30 Krönika Evelina Strandfelt

Trevlig läsning! Oscar Kjerrman Projektledare

DETTA ÄR SMART MEDIA Layout och repro Johan Umenius Distribution Svenska Dagbladet, november 2015 Tryck V-TAB Södertälje Webb www.fokusregionstockholm.se

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

arkitektur för en urban värld

UrbanDesign_FokusregionSthlm151029.indd 1

2015-10-26 16:54

Handeln är hjärtat i modern stadsutveckling Att Stockholm växer sü det knakar är inte direkt nügon nyhet fÜr oss. De senaste 30 üren har vi pü Unibail-Rodamco byggt, utvecklat och drivit regionala och lokala kÜpcentrum runt om Stockholm. FÜr oss som kommersiell fastighetsutvecklare är handeln givetvis själva hjärtat, men vür framgüng bygger pü att se hela stadsmiljÜn som ett urbant ekosystem redan frün planeringsstadiet där service och handel samspelar med en mix av hyres- och bostadsrätter,

moderna kontor och arbetsplatser. Det är sü man skapar en modern stadsmiljÜ som lever 24/7 och attraherar boende, besÜkare och arbetsplatser. Att en av vüra anläggningar, Täby centrum, har utsetts till Nordens bästa kÜpcentrum 2015 av NCSC är ( &( % && ,!& ( &&" #/ && ( $ "$& $.&& % &%! ! $ #/ 0 " % ! " && & ! &&$ & ( ! ! ! av restaurang- och butikskoncept samt bibliotek, vürdmottagningar och annan medborgarservice. Att Täby Centrum även rÜstats fram till Stockholmarnas ("$ & !&$' - $ /$ $ ( % $ '$ && " & !&$' vuxit till en regional handelsplats som lockar kunder och butiker frün hela Stockholmsregionen. Men det kanske ,! %& &+ & .$ ! '##% &&! ! ( /$ ( . + "$! som ser detta som sitt centrum. En mÜtesplats och && ( $ %$' 0$ %" "$ " " $ !.$ & ! & .$ $ .! $ % ' # ! %" "$& !! $ % 0 !& %& % '! $ " +$ % .%& $ ( &( % men ocksü ett nära och konstruktivt samarbete med " '! ! $ ( $ & & ( 0$ ! 0$ && 0$-+&& ett 60-talscentrum till en pulserande stadsdel med internationell attraktionskraft. Samma ambition har vi haft pü vüra fantastiska ! . ! ! $ "$' " " ! !&$'

“ ‌säkerställa att fĂśrutsättningarna i form av kommunikationer, kontor och arbetsplatser samt bostäder är de allra bästa fĂśr att skapa en attraktiv stadsdel där folk och fĂśretag vill verka, leva och bo.â€? !& !%& (/$& % ! %& #$" & Mall of Scandinavia i Arenastaden, där vi har kunnat vara med i planeringsarbetet frĂĽn allra 0$%& 0$ ! " %. $%&. && 0$'&%.&&! ! $! form av kommunikationer, kontor och arbetsplatser samt bostäder är de allra bästa fĂśr att skapa en attraktiv stadsdel där folk och fĂśretag vill verka, leva och bo. Detta i kombination med de mycket hĂśga 0 & "! $! ( % && '## 0$ $ ! %& ! $ ( $ & grunden fĂśr att vi har valt att gĂśra en av vĂĽra stĂśrsta % &%! ! $ !/ "!% ! "$ ! '%& .$ Unibail-Rodamco är Europas ledande kommersiella fastighetsbolag med verksamhet i 12 EU-länder. (/$ #$" & . $ ( %.$% & %&"$ ( & ( && 0& 0 %& %& ! $ ! 0$ $ & &'$ 0#/( $ ! " %& %# ! $ ! && $ " %/ "$& && ( ( &% '& ( ") "! % '%& ! &+ ! * "" " " $% ! * ! ( !0 $ "%% !& && & $ *&$ "$ !.$ centrumanläggningar, utan arbetar dagligen med att ständigt vidareutveckla, uppdatera och fĂśrbättra vĂĽra anläggningar fĂśr att alltid vara relevanta och attraktiva fĂśr vĂĽra besĂśkare, hyresgäster och samarbetspartners. Välkommen att uppleva vad vi menar med en levande %& % 0 !.$ Mall of Scandinavia slĂĽr upp portarna den 12 november!

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ă„ R E N A N N O N S F R Ă… N S M A R T M E D I A

4 Aktuellt FĂśreningsliv

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Alarmerande brist pĂĽ idrottshallar

I Sätrahallen i sÜdra Stockholm spelar man bland annat innebandy, handboll och basket. Hallen är ett exempel pü en standardiserad och energisnül hall, men med fullstora mütt.

Det rüder en pütaglig brist pü idrottshallar i Stockholms stad. Med cirka 45 000 invünare per fullstor idrottshall ligger man lüngt Üver de mül som stadens stora idrottsfÜreningar enats om som rimligt. Att fler idrottshallar är en samhällsekonomiskt klok investering, är münga i Stockholms stad och fÜreningslivet eniga om. Trots det saknas idrottshallar där behovet är som stÜrst. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO ARCONA

Konsekvenserna av att färre invünare och inte minst ungdomar är fysiskt aktiva, är Ükad ohälsa och risk fÜr socialt utanfÜrskap och kriminalitet. Faktorer som riskerar att stü samhället dyrt. Att Üka tillgüngen pü idrottshallar är därfÜr en samhällsekonomiskt klok investering. I GÜteborg och MalmÜ gür det mellan 10 000-20 000 invünare per fullstor idrottshall, en mer rimlig siffra menar de stora idrottsfÜrening-

arna i Stockholm. Men i Stockholms stad Ükar inte investeringstakten fÜr nya idrottshallar trots att befolkningen kontinuerligt växer och att det gür cirka 45 000 invünare per fullstor idrottshall.

Olika intressen konkurrerar Per Linder är marknadschef pü Arcona som skapat sporthallskartan.se – en sajt som visar Storstockholms alla sim-, is- och bollhallar, och enligt honom sü borde idrottshallar utgÜra en självklar del av stadsplaneringen pü samma sätt som tillgüngen pü skolor och barnomsorg. – Idrottshallsbristen für lüngtgüende konsekvenser fÜr fÜreningslivet i Stockholms stad, vilket i sin tur für samhällsekonomiska konsekvenser. Men han medger ocksü att situationen är svürhanterlig. – I stora befolkningsrika kommuner som Stockholm är dock idrottshallsfrügan ofta betydligt mer komplex än i mindre och medelstora kommuner. I Stockholm är markpriserna hÜga och münga olika intressen konkurrerar om den mest attraktiva marken. Samtidigt är det viktigt att idrottshallar byggs lättillgängligt i närheten av kollektivtrafik och att de placeras i omrüden där münga människor bor. I dagsläget saknas ofta idrottshallar i omrüden där behoven är som stÜrst.

Rätt hall pü rätt plats FÜr att bilda sig en uppfattning om nyttjandet av idrottshallar ringde Arcona runt till ett tiotal idrottsfÜreningar och fÜrbund, samt idrottsfÜrvaltningen i Stockholms stad. Man undersÜkte hur de bedÜmer tilldelningen av idrottshallstider i hÜst jämfÜrt med tidigare ür, hur de ser pü framtiden, om de skulle vilja ha fler tider och konsekvenserna kring detta. – I dagsläget tvingas münga idrottsfÜreningar träna sena kvällar eller tidiga eftermiddagar fÜr att fü tillgüng till de hürt uppbokade idrottshallarna. Man für pussla ihop schemat med udda tider, stora grupper med blandade üldersgrupper och tvingas tacka nej till exempel nybÜrjargrupper hÜgre upp i üldrarna. Detta riskerar att fü konsekvenser pü büde träningskvaliteten och barnens skolgüng, berättar Per Linder. Stockholms stad är medvetna om problemet och har därfÜr skjutit till en extra miljard under den pügüende

mandatperioden. Dessa pengar används dock till stor del fÜr att renovera befintliga idrottshallar, vilket inte bidrar till att lÜsa situationen. – FÜr att fü fart pü byggnationen av nya idrottshallar krävs en bred samverkan mellan kommun, fÜreningsliv och fÜretag med erfarenhet och kompetens av att bygga kostnadseffektiva och funktionella idrottshallar. Dialog kring idrottshallens läge och utformning gÜr att rätt typ av hallar byggs pü rätt plats och dessutom utformas utifrün fÜreningarnas behov. Med en bra samverkan kan utredningsfaserna kortas ned och projekten komma igüng snabbare, säger Per Linder. Samverkan skulle ocksü kunna generera nya fÜrslag pü var framtidens idrottshallar kan byggas. FÜreningarna och invünarna vet var efterfrügan är som stÜrst. Det finns en hel del mark även i centrala lägen som kan vara svür att utnyttja fÜr till exempel bostäder pü grund av trafikstÜrda miljÜer. En idrottshall skulle kunna bidra büde med träningsmÜjligheter och skapa

I stora befolknings­rika kommuner som Stockholm är dock idrottshalls­frügan ofta betydligt mer komplex än i mindr­e och medelstora kommuner.

en lugnare närmiljÜ. Enligt Per Linder finns det ytterligare sätt att Üka investeringstakten. Kan flera hallar dela pü Per Linder, kringytor och marknadschef funktioner sü Arcona sänker man kostnaderna. Genom att satsa pü enkla, hüllbara och mer renodlade träningshallar, sü kan man spara kostnader. – Standardiserade byggsystem ger mer idrottshall fÜr pengarna, vilket i sin tur gÜr att fler invünare für tillgüng till regionens idrottshallar. Alla idrottshallar behÜver inte vara rustade fÜr att arrangera tävlingsmatcher med läktare domarrum och liknande, menar Per Linder.

Smart fakta Pü sajten sporthallskartan.se kan Stockholms stads invünare se var kommunernas hallar ligger och ge fÜrslag pü var man bÜr bygga nya idrottshallar. FÜrslagen kommer att bearbetas och Üverlämnas till de ansvariga kommunpolitikerna.

Eradur Parking -Slitstarkt och snyggt

Perfekt i garage!

Investera i ditt golv – det lÜnar sig!

Pris frĂĽn 450 kr/m2 (inkl. moms.)

" $ " " ! ! ! "

Ring  eller  besÜk  oss  pü  www.eradur.com  fÜr  mer  information. Eradur  AB  -­  Granitgatan  11  -­  254  68  Helsingborg.  Tel:  042-­29  22  50  -­  Epost:  info@eradur.com

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

ANNONS

Stockholmsregionens utmaningar Aktuellt 5

Europas mest attraktiva storstadsregion år 2030? Stockholm växer i snabb takt och är en dynamisk stad i förändring. År 2030 förväntas invånarantalet uppgå till två och en halv miljoner människor. Vi blir onekligen fler, men gatorna blir inte bredare. Stockholm står inför utmaningen att växa på ett klokt sätt. Det ställer krav på en hållbar strategi för stadsutveckling och en ny arkitektur, parallellt med stora satsningar på infrastruktur och fler bostäder. TEXT CINDY AHRNEWALD BILD STOCKHOLMS STAD

Idag bor 22 procent av Sveriges befolkning i Stockholms län, cirka två miljoner människor och 31 procent av landets totala ekonomiska tillväxt skapas här. Stockholms län står för nära hälften av Sveriges totala befolkningsökning och år 2030 beräknas regionen växa med ett helt Göteborg – en halv miljon nya invånare.

På mark som tidigare varit gammal industrimark växer stadsdelar upp och nya hus byggs. De senaste åren har befolkningen ökat i länet med 30 000-40 000 invånare årligen. För att regionen ska fungera väl krävs en infrastruktur som klarar den kontinuerligt växande befolkningen. Under tio år satsas nära 100 miljarder kronor på ett 70-tal olika projekt – från kollektivtrafiken till fler cykelvägar och gångvägar, och hälften av investe-

ringarna går till att förbättra och utveckla kollektivtrafiken.

På väg mot en miljonstad Även Stockholms stad växer och förbereder sig för att göra plats för mer än en miljon stockholmare. Det betyder också att Stockholm förändras. På mark som tidigare varit gammal industrimark växer stadsdelar upp och nya hus byggs. I Stockholm pågår och planeras för ett 30-tal större stadsutvecklingsprojekt, alltifrån att bygga färdigt Hammarby sjöstad till utvecklingen av nya stadsdelar som Norra Djurgårdsstaden, Hagastaden och Årstafältet. Nya trafikförbindelser som Norra länken, Citybanan och utbyggd kollektivtrafik i form av en ny tvärspång, är tre exempel på stora infrastruktursprojekt. Regionens utmaningar Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen (RUFS) är en övergripande utvecklingsplan för Stockholmsregionen som tagits fram av kommuner, företag, organisationer och medborgare, med visionen att Stockholmsregionen ska bli Europas mest attraktiva stor-

Kartan visar alla stora byggprojekt i Stockholms stad.

stadsregion. I RUFS identifieras ett antal utmaningar utifrån regionens förutsättningar och omvärldens påverkan. För att klara den framtida befolkningsökningen och samtidigt minska klimatpåverkan krävs många åtgärder; mer kollektivtrafik, fler bostadsområden och andra hårda investeringar. Men utvecklingsplanen sätter också fingret på det viktigaste; människorna i regionen och vikten av deras betydelse för utvecklingen.

Mål för Stockholmsregionen För stockholmsregionens invånare är det viktigt med en god livsmiljö, öppenhet och tillgänglighet. Företagare, forskare och investerare vill ha en konkurrenskraftig innovationsmiljö och säkra investeringar. För besökare är regionen sedan länge ett tilltalande resmål. I RUFS finns därför fyra mål som anger värden och egenskaper Stockholmsregionen

behöver utveckla för att bli ännu mer attraktiv. Målen är: 1. En öppen och tillgänglig region. Mångfald ska ses som en stor tillgång och alla invånare ska ha lika möjligheter. Tillgängligheten ska vara hög för alla typer av resor. 2. En ledande tillväxtregion år 2030. Regionen ska främja innovationer och inspirera till utveckling av verksamheter för att öka invånarnas chanser att hitta utvecklande arbeten. 3. God livsmiljö år 2030. En ren, trygg och vacker miljö. 4. En resurseffektiv region år 2030. Regionen ska möjliggöra en effektiv användning av dess resurser, som till exempel bebyggelse, transportsystem och teknisk försörjning. Utsläppen ska vara låga.

Under tio år satsas nära 100 miljarder kronor på ett 70-tal olika projekt. Källor: RUFS – Regional utvecklingsplan för Stockholmsregionen, Tillväxt- och regionplaneförvaltningen www.trf.sll.se/rufs2010, Konsten att växa smart, Stockholms handelskammare, Trafiksatsning Stockholm, bygg.stockholm.se

Smart fakta Information om hur Stockholms stad växer finns att hämta på bygg.stockholm.se. Där finns även information om nya stadsdelar och aktuella byggprojekt i de stadsdelar som ingår i Stockholms stad.

Malmö Centralstations banhallar, 1924, Moelven Töreboda. Foto: Sören Håkanlind.

DET GODA BYGGANDET Redan 20-talets banhallar var fantastiska exempel på innovativ arkitektur som byggde på avancerade tekniska lösningar i trä. I dag står modernt träbyggande för flexibla byggsystem som både klarar av stora spännvidder och extrema laster. Framtidens byggande kommer kräva att vi använder våra resurser bättre. Trä är det enda förnybara byggmaterialet i en byggnad och binder koldioxid både där och som ett träd i skogen. Tillsammans med god arkitektur skapar vi vackra och hållbara byggnader för framtidens biobaserade samhälle.

trabyggnadskansliet.se

Kontakta oss på:

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

6 Ekonomi Bildelning

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Delat – för ökat utrymme och en bättre miljö

Allt fler upptäcker fördelarna med att dela istället för att äga. Delningsekonomi är en av årets hetaste trender och har nått genomslags­kraft även i våra dagliga reso­r. Idag kan Stockholmar­e som inte vill äga en egen bil eller gå med i en bilpool istället ansluta sig till bildelningstjänster som både frigör utrymme och minskar biltrafikens klimatpåverkan. TEXT ANNIKA WIHLBORG,

CINDY AHRNEWALD

Undersökningar visar att svenskarna generellt sett är öppna för initiativ som innefattar delningsekonomi. De är dessutom bra på att organisera och samarbeta kring gemensamma

resurser. I takt med detta tar allt färre unga körkort, bekväma taxitjänster som Uber går som tåget och bildel­andet ökar. Rörlighet och bekvämlighet står i fortfarande fokus, men till skillnad från förr så innebär

Att dela bil är ett sätt att utnyttja befintliga resurser, frigöra utrymme och minska biltrafikens klimatpåverkan. detta inte nödvändigtvis ett ägande. Statistik visar att de flesta privat­ägda bilar används en timme om dagen och står parkerade resten av tiden. Att dela bil är ett sätt att utnyttja

befintliga resurser, frigöra utrymme och minska biltrafikens klimatpåverkan. Peter Ahlgren är Sverigechef på Daimler-ägda Car2go och han tycker att bildelning är både smart och ekonomiskt. – Med bildelningskonceptet sätt slipper man besväret och kostnaderna förknippade med att äga en bil, och livet i storstaden blir ännu bekvämare. Delningtjänster gör också en betydelsefull insats för miljön eftersom de bidrar till att minska köer och att sänka utsläppsnivåerna i staden.

Stockholmarna positiva Flera faktorer skiljer ett bildelningskoncept från en traditionell bilpool. Till skillnad från en traditionell bilpool behöver bildelningsbilarna inte återlämnas på någon specifik plats vid någon specifik tid. Användaren betalar istället en minutavgift som inkluderar samtliga kostnader, inklusive försäkring, bensin, trängsel­ skatt och parkering. Tanken är att

göra det så enkelt och okomplicerat som möjligt att ta sig från en punkt till en annan med hjälp av en bil. Bildelnings­bilar gör det också möjligt för kunden att vara mer spontan, det är sällan nödvändigt att boka en bil långt i förväg. – I en stad som Stockholm är den här typen av flexibla delningstjänster ett nödvändigt komplement till kollektivtrafiken och ett traditionellt bilägande. Många Stockholmare som äger en egen bil använder den enbart på helgerna, vilket innebär relativt höga fasta månadskostnader. Då är en bildelningstjänst i många fall en smartare och mer ekonomisk lösning. – Intresset för bildelningsjänster är också stort i Stockholm. Nittio procent av de resor som görs med våra bilar är enkelresor och genomsnittstiden per resa är tjugo minuter. Bildelningstjänster används både av företag och av privatpersoner och i lika stor utsträckning på kvällar och helger som på vardagar, säger Peter Ahlgren.

Peter Ahlgren, Sverigechef Car2go

Smart fakta Bildelning (carsharing på engelska) startade i Kanada under 1990-talet. Men i dagsläget är bildelning framförallt ett europeiskt fenomen. Det finns flera olika sätt att dela bil. En bilpool arrangeras ofta helt privat eller drivs av en ideell förening utan vinstintresse. Under de senaste åren har dock trenden accelererat när många av de stora biltillverkarna och hyrbilsfirmorna skapat egna bildelningskoncept.

KONSTEN ATT SKAPA HÅLLBARA LÖSNINGAR På Projektengagemang försöker vi alltid se det mesta i andra perspektiv, ifrågasätta gamla ”sanningar” och hela tiden utmana status quo. Det är då möjligheterna öppnar sig. Som konsulter inom verksamhetsområdena arkitektur, byggnad, installation, industri & energi, infrastruktur samt projektledning är vårt löfte till marknaden att vi proaktivt skapar kund- och samhällsnytta som bidrar till optimalt värde. Hela tiden har vi hållbarhetsperspektivet i fokus, inte minst viktigt i Stockholmsregionen med sin enorma tillväxt på alla områden. Besök projektengagemang.se.

www.corem.se

FLEXIBLA LAGER- OCH PRODUKTIONSLOKALER I JÄRFÄLLA

VEDDESTA 2:79 – ELEKTRONIKHÖJDEN 14 – JÄRFÄLLA

T EK N IS K IN FOR M AT ION

I Veddesta industriområde i norra Stockholm, cirka 20 km från Stockholms city, erbjuder vi 5 000 – 27 000 kvm flexibla lager-, produktion- och kontorslokaler. Med ett utmärkt läge bara minuter från E18 är restiden knappt 20 minuter till Stockholms city och 25 minuter till Arlanda flygplats. I närområdet finns Barkarby handelsplats, Veddesta Centrum samt Jakobsbergs Centrum. Med stora planerade investeringar i infrastruktur, genom byggnation av Förbifart Stockholm samt utökad tunnelbana och Mälarbana, är området ett av de mest attraktiva i norra Stockholm.

• Takhöjd: 8 meter, 3,60 meter fri höjd under entresol.

• Bärighet: > 3 ton. • Antal portar: 7 st (2,60x2,80), 1 större. • AC-kyla. • Sprinklade ytor. • Restaurang i fastigheten. • 141 parkeringsplatser.

För ytterligare information kontakta vår uthyrningschef Jesper Carlsöö på 073 - 357 18 87 eller jesper.carlsoo@corem.se

Äger, förvaltar och utvecklar fastigheter inom lager, logistik och handel

Arcona gör det möjligt att bygga bort bristen på idrottshallar Var med och bidra du också på sporthallskartan.se www.sporthallskartan.se | jonas.wikstrom@arcona.se Stockholm tel 08-601 21 00 | Uppsala tel 018-24 77 40

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

8 Innovation Återvinningsekonomi

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

En klimatsmart länk Boende och livsstilar påverkar miljön på många sätt, exempelvis med uppvärmning av bostäder, resor till arbete och fritidsaktiviteter eller avfallssortering. Bygg- och anläggningssektorn genererar årligen cirka 10 miljoner ton avfall och för företagen är utrymmesbrist ofta en utmaning. Genom att öka återvinningsgraden skulle man kunna förbättra både material- och energieffektiviteten. TEXT CINDY AHRNEWALD FOTO EKOKEM

Sveriges bebyggda miljö står för nära 40 procent av den totala energianvändningen i landet och ska fylla människors och samhällets behov, erbjuda bra livsmiljöer och bidra till en hållbar utveckling. Under den senaste tioårsperioden har enbart bygg- och anläggningssektorn genererat cirka 10 miljoner ton avfall varje år, varav cirka tio procent av detta klassificeras som farligt avfall. Om de nationella miljökvalitets­ målen God bebyggd miljö och Giftfri miljö ska nås så måste därför byggoch rivningsavfallets mängd och farlighet dels minska, dels användas mer som resurs. Även hanteringen av avfallet måste säkras. Många byggarbetsplatser i Stockholmsregionen saknar dock tillräckligt utrymme för containers som möjliggör att sortera rivningsavfall på plats. Ofta ryms endast ett fåtal kärl eller en enstaka container, vilket innebär att rivningsföretagen är beroende av en välfungerande infrastruktur med regelbundna tömningar. Samtidigt fortsätter Sveriges befolkning att öka, och Stockholm i synnerhet. Staden växer i omfång och köpcentrum etableras utanför stadskärnan, vilket ökar behovet av transporter parallellt med en förtätning av de centrala delarna.

byggföretag som i sin tur köper in det återvunna materialet. Genom att hjälpa dessa parter att mötas hoppas vi kunna få fart på byggsektorns återvinningsekonomi. – För att den cirkulära återvinningsekonomin ska kunna förverkligas fullt ut krävs en nära dialog med byggbranschen. Det ger oss den insikt vi behöver kring vilka återvunna material de efterfrågar, fortsätter Stefan Broman.

Samarbete över gränser ger innovativa lösningar För företag som arbetar för att främja en cirkulär ekonomi, så finns en stor effektiviseringspotential i bygg- och rivningssektorn. Dels genom att möjliggöra för en effektiv avfalls­sortering på plats, även på trånga ytor. Dels genom att identifiera nya och innovativa återvinningsmetoder och användningsområden för återvunnet material. Stefan Broman är marknadschef på Ekokem i Sverige, som utvecklar nya återvinningsmetoder för avfall och hittar nya sätt att återanvända återvunnet material. Han anser att det finns många material där återvinningsgraden har potential att öka avsevärt men för att göra skillnad i stort krävs samarbete. – Vi fungerar som en länk mellan rivningsföretag som tillhandahåller material för återvinning och

Ett sådant material är asfalt. Åtminstone hälften av den asfalt som hamnar på deponi skulle kunna tillvaratas och återvinnas menar Stefan Broman. Andra material som är intressanta för återvinning är sand och plast. – Vi har exempelvis en egen plastfabrik i Finland där vi tillverkar nya plastkomponenter av återvunnet material. Vi har även utvecklat metoder för återvinning av de stora mängder sand som är en restprodukt vid sandpapperstillverkning. Numera kan vi dessutom återvinna själva sandpappret, vilket skonar miljön och spar pengar. – I dagsläget är återvunnet material inte alltid mer kostnadseffektivt än jungfruligt material, men i takt med att efterfrågan och tillgängligheten ökar på återvunnet material så kommer det sannolikt ändras, avslutar Stefan Broman.

För att den cirkulära återvin­ ningsekonomin ska kunna för­ verkligas fullt ut krävs en nära dialog med bygg­ branschen. Stefan Broman

FOTO MATTIAS ERMANBRIX

Genom att utveckla återvinningsmetoder för rivningsmaterial och identifiera nya användningsområden för återvunnet material, kan man spara in på naturresurser och främja en cirkulär ekonomi.

Stefan Broman, marknadschef Ekokem Sverige

Specialister inom teknikområdet VVS

Ring 08-564 859 50 eller Torbjörn Lång, 08-564 859 52, e-mail, torbjorn.lang@pbt.se

Vi hjälper er med systemlösningar, projektering, energieffektivisering, OVK, täthetsprovning, termografering, radonmätning mm. Boka in oss under hösten för en offert.

PB teknik AB Vretenvägen 2, 171 54 Solna Tel. +46 (0)8 564 859 50, Fax. +46 (0)8 564 859 60, mail: pbt@pbt.se

www.pbt.se

TJÄNSTEBIL

TILL ALLA U N T US

S I T GRAEMSKAP

J

L MED

Läs mer på sioo.se

pat e n t e r a d k i s e lt e k n i k • m i n i m a lt u n d e r h å l l l e n a o c h s t i c k f r i a y to r • h e lt m i l j övä n l i g

car2go är den flexibla bildelningstjänsten utan fasta avgifter eller abonnemang, det kostar bara när du kör. 250 bilar finns tillgängliga via vår car2go app och öppnas enkelt med några få knapptryck. För bara 4 kr per minut (inkl. moms) tar du dig enkelt och billigt till affärsmötet eller flygplatsen. Res från A till B utan att behöva tänka på att lämna tillbaka bilen där du tog den. Priset inkluderar bränsle, försäkring, trängelskatt och parkeringsavgifter. Läs mer på car2go.com eller kontakta oss på business.se@car2go.com

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

10 Ekonomi Sveriges importhamn

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Stockholm – hela landets importhamn

Stockholm är en relativt liten storstadsregion och borde därmed ha begränsande möjligheter. Trots detta så är den svenska urbaniseringstakten bland de högsta i Europa. Kontinuerlig expansion parallellt med att vara internationellt ledande inom många fält samtidigt skapar dock både möjligheter och problem. TEXT CINDY AHRNEWALD FOTO SHUTTERSTOCK

Mer än hälften av jordens befolkning bor idag i städer. År 2050 väntas denna siffra stiga till cirka 70 procent. Urbaniseringstrenden påverkar inte bara politiken och ekonomin utan även vår livsstil och enligt många, våra värderingar. Urbanisering sammankopplas ofta med så kallat megastäder i tredje världen eller med världens stora metropoler – städer som står i fokus för tillväxtanalyser och vid företags etableringsbeslut, så kallade ”hot spots” för ekonomisk tillväxt och utveckling. Och generellt sätt så har stora städer en högre ekonomisk tillväxt. I städerna finns kritisk massa, dynamik, kapital, innovationskraft och de mest framtidsinriktade konsumenterna.

En ”hot spot”? Trots Sverige och Stockholms ringa storlek, sett ur ett internationellt perspektiv, så är vår urbaniseringstakt hög. Sett till Europa är den svenska urbaniseringstakten bland de

högsta, vilket kan tyckas motsägelsefullt. Men en studie av Economist Intelligence Unit (EIU) visar att det inte finns någon korrelation mellan stadens befolkningsstorlek och allmänna konkurrenskraft, då befolkningstillväxt även kan leda till flaskhalsar och en överbelastning av befintliga och inflexibla system. I en värld med konstant befolkningstillväxt, ändliga resurser och ekonomisk tillväxt är urbanisering en positiv trend. En växande stad innebär bland annat skalfördelar och effektivare resursanvändning. Men det finns också nackdelar.

Näringslivets sammansättning och specialisering Den svenska ekonomin har under lång tid varit starkt beroende av handeln med omvärlden. Under de senaste decennierna har takten i globaliseringen ökat och mycket tyder på att stockholmsregionen behöver rusta sig för att hantera framtidens utmaningar och möjligheter.

Stockholms län är landets företagstätaste region och en av de mest utrikeshandelsintensiva. Näringslivsstrukturen i Stockholm är mer kunskapsintensiv och tjänstesektorn är större än i övriga Sverige. Stockholm har också en större branschbredd än övriga regioner och den största företagsdynamiken. Näringslivsstrukturen avspeglas också i Stockholmsföretagens handel med omvärlden. Tjänsteföretagen dominerar starkt liksom Stockholms starka profilbranscher inom IT-och telekommunikation, samt finanssektorn.

holm. Sveriges omsättningsmässigt viktigaste exportindustrier såsom råvaru- eller verkstadsindustrin är Stockholm inte den mest centrala regionen. Därmed får inte exporter lika stor tyngd som i riket i övrigt. Positionen som importregion, även kallat importhamn, kan bland annat förklaras av att regionen är en stark marknadsplats. Här skiljer sig regionen från Sverige som helhet, liksom från de två andra storstadsregionerna, Västra Götaland och Skåne. Med importhamn menas att idéer och varor testas lokalt innan de sprids över landet. Stockholmsregionen används med andra ord som en testmarknad. Orsaken till detta är att regionen anses vara snabb på att introducera ny teknik och att

Sett till Europa är den svenska urbaniseringstakten bland de högsta.

Importen större än exporten Stockholm utmärker sig också genom att importen är större än exporten, trots att många starka exportföretag är etablerade i Stock-

invånarnas intresse och öppenhet för nymodigheter är stor. Många av stockholmskonsumenterna är så kallade early adopters (tidiga konsumenter) vilka är viktiga för företagen och bidrar till produktutvecklingen. De högsta genomsnittliga svenska inkomsterna återfinns i Stockholms län och därmed blir Stockholm landet­s viktigaste region för konsumtio­n och upplevelser. Regionen är även landets starkaste kunskaps- och forskningsregioner och har de mest avancerade finansiella tjänsterna att erbjuda företag. Urbaniseringen bidrar till social och ekonomisk mångfald och att resurser används effektivare. Så när det kommer till Sveriges ekonomiska, sociala och kulturella utveckling så är det nog inte helt fel att säga att det är Stockholmsregionen som styr skeppet. Källor: Framtidsutredningen, del 2 ”Hur påverkar globaliseringen Stockholm och hur utmanar det staden?”, Konsten att växa smart, Stockholms handelskammare, Trafiksatsning Stockholm, bygg.stockholm.se

ANNONS ▼

▼  ANNONS

Bränna glykolen? Nu kan du återvinna den! Ny svensk teknik gör det möjligt att återvinna använd glykol till en helt återställd produkt. Med Jönköpingsföretaget Recyctecs reningsprocess spar man på världens ändliga resurser och räddar miljön från skadliga tungmetaller. Text Nanna Brickman GLYKOL – EN AV industrins mest populära

ingredienser. Den används i värme- och kylsystem i fastigheter/industri/fordon och för att isa av flygplan. I kylarvätska och glass, i polyester och i PET-flaskor. – Glykol är alltid en bristvara. Och jag kan inte svära på att det är sant, men en av våra kunder säger att bristen blir särskilt akut just kring sommar-OS, eftersom det säljs så många Coca-Cola-flaskor då, säger Göran Ahlquist, vd på företaget Recyctec Holding AB (publ). Eftersom glykol utvinns ur råolja är det en ändlig resurs, och företaget Recyctecs affärsidé bygger på just det. Stora aktörer lämnar in sina glykolrester till dem och efter att de har renat glykolen, via en process som är ”hemlig men baserad på konventionella filtreringstekniker”, går den att använda på nytt. Glykolen säljs då vidare till kemiföretag som tar den tillbaka till marknaden. – Vi har tagit fram en teknik som i stort sett gör den här ändliga resursen helt återvinningsbar. Det finns inte många liknande tekniker runtom i världen, särskilt med ett så rent slutresultat som vi får fram.

BRÄNDA RESURSER

Det finns många utmaningar kopplade till

”Det här är en klockren symbios mellan det kommersiella och det miljövänliga.” dagens hantering av glykolavfall. Glykol som har använts i förbränningsmotorer innehåller tungmetaller, och i det glykolavfall som samlas upp efter avisningen av flygplan hittar man vanligen kadmium. – Flera kommuners avloppsreningsverk har slutat att ta emot glykol från flygplatser eftersom det är kontaminerat med kadmium, vilket gör att man inte kan återföra verkets rötslam till jordbruket utan att miljön tar skada. På Recyctec kan vi filtrera bort kadmiumet. På sikt kanske vi till och med kan förädla det också. Glykolhaltigt avfall som tas om hand tas vanligtvis till förbränning. Det är enligt

Göran Ahlquist en otillräcklig återvinningsmetod eftersom glykol – särskilt sorter med högt vattenvärde – har ett lågt energivärde. Förbränningen är alltså mer destruktion av farligt avfall än det är energiåtervinning, och nyttan vi får ut av glykolen tar slut vid förbränningen. – Genom att återvinna glykolen i stället för att bränna den gör vi miljön en väldig tjänst, dessutom är det otroligt bra för industrierna som är i konstant brist av glykol. Både ekologiskt och ekonomiskt är detta ett stort framsteg. 50 MILJONER LITER I AVLOPPET

Även insamlingen av glykolavfall är haltande. Man beräknar att enbart en tredjedel av EU:s använda glykol faktiskt tas till förbränning. Resten, hela 50 miljoner liter per år, går rakt ut i naturen. – Glykol har i sig låg giftighet och är lätt nedbrytbar i naturen. Men det går åt mycket syre vid nedbrytningen och ämnena kan därför orsaka syrebrist i vattendrag och grundvatten, säger Göran Ahlquist. I dagsläget arbetar Recyctec på att arbeta fram sätt för att öka det totala omhändertagandet av glykolavfall samt att befästa sin plats på den svenska och nordiska marknaden. Det senare har enligt Göran Ahlquist varit överraskande lätt. – Recyctec jobbar mycket nära med avfallsbranschen och det här är en klockren symbios mellan det kommersiella och det miljövänliga. Det märker folk av, och det gör vårt jobb väldigt mycket lättare.

Göran Ahlquist TITEL: VD på Recyctec Holding AB. UTBILDNING: Marinofficer, BSc och MBA. INTRESSEN: sport, miljö och resor.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Flygtransport Arlanda flygplats

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Arlanda behöver fler TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN, CINDY AHRNEWALD FOTO SHUTTERSTOCK

FOTO JÖRGEN HILDEBRANT

Stockholms flygplats Arlanda har länge legat i Köpenhamns Kastrups bakvatten, räknat i antalet årliga resenärer. Även Oslos Gardemoen slår Arlanda på fingrarna. Efter att ha tagits i drift år 1998 tog det bara några år innan Gardemoen transporterade fler resenärer.

Torborg Chetkovich, vd och koncernchef Swedavia

– När Swedavia bildades 2010 och tog över ägandet och driften för de flygplatser som tidigare tillhört Luftfartsverket var det en ganska mörk bild som målades upp, säger Torborg Chetkovich, vd och koncernchef för statliga Swedavia. – Vi kunde konstatera att Arlanda under många år hade halkat efter sina skandinaviska konkurrenter. Det saknades till exempel direktlinjer till många viktiga destinationer, exem-

pelvis till Asien och den amerikanska västkusten.

mellanlandningar är också viktigt ur miljösynpunkt. Varje mellanlandning beräknas öka koldioxidutsläppen med 20 procent. – Direktlinjer till viktiga internationella destinationer och tillväxtregioner som till exempel Kina och Indien är betydligt viktigare än många tror. De är viktiga för näringsliv, framtida arbetskraft, FoU och besöksnäring. Bara för att nämna några, säger Torborg Chetkovich och fortsätter: – Idag krävs det till exempel bara en mellanlandning för att ta sig från Facebooks datacenter i Luleå till huvudkontoret i Kalifornien. Swedbanks vd Michael Wolf är inne på samma linje: – Tillgänglighet och så lite tid som möjligt på resa är nyckeln. Ett huvudkontor eller ett Nordenkontor som sitter på flyget eller i en transithall är inte speciellt effektivt – eller attraktivt.

Samverkan för internationella direktlinjer Enligt Torborg Chetkovich så finns det flera förklaringar till detta. Exempelvis så hade det inte gjorts tillräckliga investeringar i Arlanda som flygplats och dess potential hade inte marknadsförts effektivt nog. År 2013 etablerades därför Korta avstånd kan Connect Sweden, ett samverkansprojekt vara avgörande Direktlinjer är vissermellan näringsliv, offentliga organisaligen väl så viktigt för etablerade exportföretioner, samt polititag men det är för de ker från det lokala planet och ända upp mindre företagen som saknar en utlandsorpå regeringsnivå, Torborg Chetkovich med grundsyftet att ganisation på plats, som kortare avstånd stärka Arlanda som kan vara direkt avgörande. Skandinaviens ledande hub. Flera ledande profiler från – Vi har ett växande antal nya företag som direkt går ut i världen närings­livet är idag engagerade i eller som har samarbeten över hela Connect Sweden, med Jacob Walvärlden. Detta är extra tydligt på unilenberg i spetsen som ordförande. versitetsorterna, där nya affärsidéer Tillsammans ska de samverka för att öka antalet interkontinentala och företag föds ur forskning och samarbeten mellan olika institudirektlinjer, bland annat för att locka framtida företagsetableringar. Detta tioner. Titta bara på universitetet i Umeå och Chalmers i Göteborg, för är viktigt eftersom Sverige är beroatt ta två exempel. Deras marknad är ende av konkurrenskraftiga flyglinjer världen, säger Michael Wolf. till omvärlden. Att minska antalet

Vi kunde konstatera att Arlanda under många år hade halkat efter sina skandinaviska konkurrenter. Det saknades till exempel direktlinjer till många viktiga destinationer …

Per Bengtsson, universitetsdirektör på Karolinska Institutet, KI, instämmer och säger att interkontinentala förbindelser skulle förbättra universitetens möjligheter till internationellt utbyte.

FOTO CAMILLA SVENSK

Arlanda flygplats må ligga i Stockholmsregionen men är definitivt inte en fråga enbart för Stockholmare. Som landets internationella flygplats spelar Arlanda en viktig roll för svenskt näringsliv, akademi och turism. I takt med en ökad ekonomisk utveckling, levnadsstandard och tilltagande globalisering, så blir det allt viktigare för Sverige med en flygplats som står sig väl i den internationella konkurrensen.

Per Bengtsson, universitetsdirektör Karolinska Institutet

– Karolinska Institutet exempelvis, är ett internationellt universitet med ett mycket omfattande kontaktnät utomlands. Även om våra mest intermittenta samarbetspartners finns i Europa med goda förbindelser till Arlanda så har vi många kontakter på andra håll i världen, och tillägger: – Vid ett besök i Hong Kong nyligen då resandet diskuterades utnämndes Arlanda till en ”mycket regional flygplats” av våra värdar.

Det personliga mötet spelar roll Universitetsvärlden är idag starkt internationaliserad. Utbytet med Asien och Afrika ökar ständigt. Det är möten mellan personer, kulturer, laboratorier och kunskap. – Utan möten, ingen forskning eller utbildning värd namnet. Detta utbyte sker i dag via flyg, där resandet tyngs av byten. Givetvis använder vi modern teknik, men ett möte i cyberrymden kan inte alltid ersätta det personliga mötet. Att vara i samma laboratorium, eller att sitta och diskutera ett experiment blir inte

ÄR DU smart NOG ATT BYGGA I FALUN BORLÄNGE-REGIONEN?

I Falun Borlänge-regionen bor 165 000 människor. Regionen växer och 3 000 nya bostäder kommer att behövas inom de närmaste åren. Det ska även investeras 3 miljarder i vård/omsorgsbostäder, skolor och övriga kommunala byggnader. För att möta dig som privat aktör på bostadsmarknaden har regionen utvecklat ett unikt arbetssätt. Målet är att underlätta för dig som vill bygga och investera i Dalarnas tillväxtmotor. Välkommen att kontakta oss!

Falun Borlänge-regionen AB Telefon 0243-24 80 40 info@fbregionen.se www.fbregionen.se www.facebook.com/fbregionen

FALUN

BORLÄNGE

GAGNEF

LUDVIKA

SMEDJEBACKEN

SÄTER

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

ANNONS

Arlanda flygplats Flygtransport 13

internationella flyglinjer Utan möten, ingen forskning eller utbildning värd namnet. Detta utbyte sker i dag via flyg, där resandet tyngs av byten. Per Bengtsson

FOTO SWEDBANK

samma sak utan den fysiska närheten, säger Per Bengtsson. Michael Wolf håller med om att elektronisk kommunikation bara kan vara ett komplement till att vara på plats. – Det är klart att jag skulle kunna nå bankens kontorschefer med hjälp olika tekniska lösningar, men skälet till att jag är på kontorsbesök minst en gång i veckan, är att det ger så mycket mer. Michael Wolf, vd Swedbank

Investeringar för framtida trafikökningar Att Arlanda enbart skulle vara

Tillgänglighet och så lite tid som möjligt på resa är nyckeln. Ett huvudkontor eller ett Nordenkontor som sitter på flyget eller i en transithall är inte speciellt effektivt – eller attraktivt. Michael Wolf

en Stockholmsfråga tillbakavisar Torborg Chetkovich bestämt. Siffror som till exempel att cirka 100 000 arbetstillfällen i landet skapas av den tillgänglighet som flyget medför, styrker detta. Om 15 år beräknas siffran ligga på 150 000 arbetstillfällen. – Prognoserna pekar på att Stockholm kommer att vara den snabbast växande huvudstaden i norra Europa fram till 2030. För att det ska kunna ske måste tillgängligheten förbättras ytterligare. Hur man än ser det så är Stockholm en viktig ekonomisk motor för Sverige och Arlanda är hela landets internationella flygplats. För driva på utvecklingen av fler interkontinentala flygförbindelser så har Connect Sweden och representanter från industrin haft en nära dialog med flygbolagen. Målet var att visa på Stockholm Arlanda Airports potential, och den har visat sig vara effektivt. – Förra året ökade antalet resenärer med åtta och en halv procent,

vilket gör Arlanda till den snabbast växande flygplatsen i Norden. Totalt har antalet resenärer ökat med 30 procent de senaste fem åren, säger Torborg Chetkovich, och fortsätter: – Vi såg ett positivt trendbrott gällande antalet flygförbindelser redan under 2013 och sedan dess har inte mindre än tretton inter­ kontinentala direktlinjer tillkommit. Parallellt med arbetet att etablera fler direktlinjer investerar Swedavia sju miljarder fram till år 2025 i fler gater och flygplansparkeringar, större kommersiella ytor och en helt ny säkerhetskontroll till utrikesterminalen. Allt för att Arlanda ska kunna hantera kommande trafikökningar. Sedan tidigare har också en terminal för europatrafik byggts om. Torborg Chetkovich berättar att Norwegian numera flyger direkt till båda amerikanska kusterna. Nyligen invigde flygbolaget även direkt­linjer

till Puerto Rico och Las Vegas. SAS började flyga till Hong Kong i september och i mars 2016 öppnar de en direktlinje till Los Angeles. – På ett sätt kan man säga att även vårt geografiska läge i kombination med teknikutvecklingen – i form av längre räckvidd hos planen – gynnat Arlanda mer än många andra flygplatser, avslutar Torborg Chetkovich.

Smart fakta Arlanda är Sveriges största flygplats, ett viktigt nav för Stockholmsregionen, landets välfärd och Skandinavien. Detta bland annat tack vare flyget som reser till 167 destinationer över hela världen. Källa: Swedavia

Ur Fokus Region Stockholm, februari 2015

Kebony Furu har används till GoBoats anläggningar i Stockholm.

DESIGN

Beauty & Performance in Wood

www.tusj.no FOTO

© Olnhausen Design

TM

Kebony Sverige AB

info@kebony.se / www.kebony.se

KebonyWood

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 Juridik Fastighetsrätt

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Omsättningsbaserade avtal och långa hyres­ kontrakt normalt för hotellfastigheter Nimrod Badur, advokat Advokatbyrån Hannes Snellman

Inom hotellmarknaden har man under de senaste åren identifierat en trend där fastighetsägare som saknar längre erfarenhet av att äga och förvalta hotellfastigheter nu ger sig in i branschen. Att äga och förvalta hotellfastigheter skiljer sig dock en hel del från att driva andra typer av fastigheter. TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Det är självklart positivt för besöksnäringen och Stockholms utveckling att allt fler fastighetsägare som tidigare kanske främst förvaltat kontorsfastigheter är intresserade av att utöka sitt fastighetsbestånd med hotellfastigheter. Det är viktigt att vara medveten om att de juridiska och kommersiella villkoren för hotellfastigheter skiljer sig från exempelvis kontorsfastigheter, säger

Nimrod Badur, advokat med särskild erfarenhet av hotellfastigheter på Advokatbyrån Hannes Snellman.

Vanliga hyresavtalsvillkor Hyresavtalet är i allmänhet betydligt längre för hotellverksamhet än andra typer av verksamheter. Det är till exempel inte ovanligt att kontrakten mellan fastighetsägare och hotell­ operatör sträcker sig över en period på mellan femton och tjugofem år, medan ett genomsnittligt hyresavtal för en kontorsfastighet sträcker sig över mellan tre och fem år. Dessutom är hotellhyresavtalen nästan uteslutande omsättningsbaserade, vilket innebär att hyran delvis regleras utifrån hotellets omsättning på exempelvis logi- konferens-, och restauranggäster. Vanligt förekommande är även relativt omfattande investeringar när en befintlig fastighet ska omvandlas från kontor eller bostäder till hotell. – Mitt råd till fastighetsägare som saknar tidigare erfarenhet av hotellverksamhet är att ta hjälp av en erfa-

ren konsult och en väl­renommerad advokat med erfarenhet av just hotell­verksamhet. En utmaning när det gäller hotellverksamhet är att formulera ett hyresavtal som fungerar såväl idag som på tio eller tjugo års sikt. Det gäller därför att förutse och belysa hotellverksamhetens långsiktiga tekniska och juridiska risker innan man tecknar hyresavtal, säger Nimrod Badur.

En utmaning när det gäller hotellverksamhet är att formulera ett hyresavtal som fungerar såväl idag som på tio eller tjugo års sikt. Tydliga skiljelinjer ger flexibilitet En av de största kostnadsposterna för en fastighet är tekniska installationer.

RF FÖR AD AV S R E ID L A V MAR ITETSTIM L A U T K A

Det lönar sig därför att noggrant gå igenom och värdera installa­tionernas uppskattade livslängd. – Mycket kan hända under den långa hyresavtalsperioden, men sträva efter att räkna in så många risker som möjligt när avtalet skrivs. Eftersom hyresavtalen i hotellbranschen oftast är omsättningsbaserade ger ett hyresavtal som formulerats på rätt sätt tydliga incitament för såväl fastighetsägare som hotelloperatör att kontinuerligt öka omsättningen, säger Nimrod Badur. Nimrod rekommenderar även fastig­hetsägare och hotelloperatörer att inkludera en viss grad av flexibilitet i hyresavtalet, vilket ger en möjlighet att omförhandla exempelvis lägsta hyresnivå eller vissa delar av fastighetens underhållsansvar. Samtidigt är det viktigt att båda parter tror på hotellets affärsmodell och kommersiella koncept och att den tron återspeglas i hyresavtal. – En kontorsfastighet hyrs oftast ut till flera hyresgäster, medan en hotellfastighet i allmänhet bara har

en hyresgäst. Det är därför viktigt att reglera i hyresavtalet hur fastigheten ska underhållas och att ha en tydlig skiljelinje mellan fastighetsägarens och hotelloperatörens underhållsansvar så det inte uppstår några tveksamheter angående vem som ansvarar för vad, säger Nimrod Badur.

Smart fakta Hotellmarknaden i Stockholm fortsätter att expandera. På senare år har antalet hotell blivit fler, inte minst i innerstaden. Relativt nyöppnade Hotell Kungsträdgården som ligger precis intill Kungsträdgården i Stockholm, samt de två hotell som byggs ovanpå Gallerian på Hamngatan är exempel på tre nya hotelletableringar i Stockholms innerstad. Dessutom pågår just nu etableringen av Bank Hotel, ett hotell på Blasieholmen.

Söker du mer än bara yta? Personligt engangemang gör hela skillnaden. Newoffice arbetar i första hand med uthyrning av kontor, butiker, lager och industrilokaler från fastighetsägare och från hyresgäster som vill flytta i förtid. Vi tar oss an allt från större projekt till mindre styckelokaler. Vi lotsar även lokalsökande företag till nya lokaler. Genom Newproperty erbjuder vi specialistkompetens inom såväl sälj- som köprådgivning av kommersiella

fastigheter och genom Newstay arbetar vi med förmedling av andrahandsbostäder till juridiska personer. Framgång handlar ofta om att välja rätt partner – vårt team har kunskapen, erfarenheten och kontaktnätet. Och ett personligt engangemang! Kontakta oss redan idag så berättar vi mer, telefon 08-665 68 80 eller läs mer på respektive hemsida nedan. Välkomna!

newproperty.se

newstay.se

Sveriges yngsta 160-åring fyller 30. fysiskt och i tanken, och det tror vi är avgörande för långa relationer. Och det är så vi vill ha dem; långa. De 160 åren är ett bevis på att vi tänker långsiktigt när det gäller våra fastig-heter och hyresgästerna som verkar i dem. Nu siktar vi på ett par hundra år till.

19

8

5

Efter 160 år med kräsna hyresgäster har vi lärt oss ett och annat. Vi har bland annat lärt oss att lyhördhet och tillgänglighet är nyckelord för en framstående hyresvärd. Eftersom vi både äger och förvaltar våra fastigheter är vi ständigt närvarande, både

Sveriges yngsta 160-åring fyller 30

160 år sedan ett Bonnierföretag ägde sin första fastighet. 30 år sedan vi blev ett eget bolag inom Bonnierkoncernen.

251x183_BoFa.indd 1

2015-10-26 13:33

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

16 Profilen Erik Selin

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

”Det finns få städer i världen där så m företag har sitt huvudkontor” Stockholmsregionen är en av de mest intressanta fastighetsmarknaderna i Europa. Man visar självförtroende, planerar och bygger för framtiden och sammantaget ökar intresset bland fastighetsbolagen. Det anser i alla fall Erik Selin, vd, grundare och huvudägare i Göteborgsbaserade fastighetsbolaget Balder. Möt en av branschens mest inflytelserika personer i en intervju om regionen Stockholm och Sverige i stort. TEXT ANDERS EDSTRÖM FREJMAN FOTO ANNALISAFOTO AB

– Det går att måla upp flera anledningar till att det ser bra ut på lång sikt. Det är visserligen så att huvudstadsregioner i länder som går bra tenderar att gå bäst, men det finns fler saker som vi anser talar för Stockholm. Balder har huvuddelen av sina kommersiella fastigheter i storstäders centrala delar. Innehaven i Göteborgs- och Stockholmsregionerna är de enskilt största och viktigaste i portföljen. Erik Selin menar att sett ut Balders perspektiv som fastighetsbolag ser Norden över huvudtaget bra ut och Sverige kanske lite extra bra. – Anledningen till att vi finns i Stockholm och Göteborg är att det är exempel på orter som uppenbart befinner sig i en positiv utvecklingsspiral. Utöver fördelen att vara just huvudstadsregion menar han att Stockholm lyckats förnya sig och attrahera bolag även inom IT med spets inom en rad områden där spel och musik bara är två. Bolag som härrör från Stockholm och som fortfarande finns kvar på orten. – Sett ur ett IT-perspektiv är Stockholms IT-kluster helt i klass med städer som till exempel Berlin och storstäderna i Silicon Valley. I Stockholm återfinns inte mindre

än elva globala huvudkontor. – Faktum är att det finns få städer i världen där så många internationella företag har sitt huvudkontor. I Stockholms fall rör det sig förstås om framgångsrika svenska multinationella dito ofta inom tillverkning. Men även andra stora koncerner har valt att lägga sitt Europakontor i Stockholm.

Det finns gott om investerare och att det finns kunder är ju fullständigt uppenbart. Satsningar idag, för imorgon Stockholmsregionen har en rad pågående stora infrastrukturprojekt med uppgift att stödja befolkningsökning och ekonomisk tillväxt. Fram till år 2025 satsas 100 miljarder kronor på infrastruktur i Stockholmsregionen. Satsningar som är viktiga för hela landet. Som exempel kan ges Citybanan som beräknas klar till 2017. Cityba-

nan fördubblar spårkapaciteten från hela Mälardalen till och från Stockholm och en över 140 år gammal getinmidja byggs därmed bort. Ett annat exempel är den omdebatterade, men dock helt nödvändiga, ombyggnaden av Slussen. Förbifarten som ska stå klar om cirka tio år är en tredje förbättring. Förbifarten ska koppla samman Stockholms södra och norra delar och avlasta Essingeleden. I kristall­kulan, ytterligare något decennium bort, ligger den planerade snabbspårvägen mot Göteborg och Malmö. – Sammantaget tyder det på satsningar som visar på att huvudstadsregionen växer mycket snabbt, tror på sig själv och som viktig ekonomisk motor som gynnar övriga landet. Självklart påverkar detta värdena på fastighetsmarknaden. Idag och imorgon, säger Erik Selin.

”Man måste ha lite tålamod” Erik Selin tycker överlag att Stockholm såväl som Sverige som land uppvisar en gynnsam demografisk profil. – Det som möjligen kan begränsa tillväxttakten i Sverige i allmänhet och storstadsregioner i synnerhet stavas bostadsbrist. Vi skulle till exempel gärna bygga fler bostäder i

VI LOKALER & FASTIGHETER

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

ANNONS

Erik Selin Profilen 17

många internationella

Hallå där …

Herje Boström, vd Sioo Wood Protection och vår expert på träimpregnering

Sett ur ett IT-perspektiv är Stockholms IT-kluster helt i klass med städer som till exempel Berlin och storstäderna i Silicon Valley. Stockholm om det fanns mer planlagd mark. Bristen på planlagd mark menar han inte beror på någon illvilja från kommuner. – Nej, det tar tid och man måste hålla i minnet att efterfrågan på byggbar mark är mycket stor och har ökat snabbt. Vi ser att kommuner i storstadsregioner är proaktiva och mycket tillmötesgående mot oss fastighetsbolag som visar att vi vill bygga. Tvärtom skulle jag säga att man i Stockholm varit mycket snabba i till exempel konverteringsprojekt. Samtidigt menar han att det positiva i sammanhanget är att det inte finns markbrist i Stockholmsregionen som helhet, vilket återigen talar för framtiden. – Tittar du utanför de mest centrala delarna av Stockholm skulle jag säga att det finns mycket potentiell mark. Man måste dock ha lite tålamod, eftersom planprocesser tar tid. Markpriser i storstadsregioner är ett annat dilemma. Efterfrågan driver upp markpriser. Balder – som är ett fastighetsbolag – strävar efter att bygga, äga och förvalta fastigheter. – Vi bygger både hyres- och bostadsrätter. Men helt klart är det så att på vissa platser skapar de höga markpriserna en situation där bostadsrätter blir det enda alternativet. Markpriser i kombination med byggkostnader och önskad avkastning skulle skapa hyresnivåer som

EXPERTIS KOMMERSIELLA FASTIGHETER

inte går ta ut på grund av att hyror är reglerade. Samtidigt menar han att man måste ta hänsyn till det område där man projekterar. Så att det till exempel blir en bra blandning mellan upplåtelseformer. – Vi har för tillfället inget pågående bygge i Stockholmsregionen. Vi finns dock med i en del detaljplaner som blir klara om några år. Återigen; lagakraftvunnen mark, det vill säga mark som lite slarvigt uttryckt bara är ett bygglov från spaden i marken är nyckeln. – Absolut. Det är definitivt flaskhalsen som finns idag. Det finns gott om investerare och att det finns kunder är ju fullständigt uppenbart. n

Smart fakta Erik Selin är gymnasieekonomen som förlorade sina besparingar och blev starkt skuldsatt under 1980-talets spekulationsekonomi. Från det att han som 24-åring köpt sin första hyresfastighet i Ängelholm har han lyckats bygga upp ett fastighetsimperium med hundratals fastigheter, vilka i juni 2015 hade ett värde om 38,1 miljarder kronor. Under de senaste åren har han flertalet gånger röstats fram som en av fastighetsbranschens absolut mäktigaste i Sverige.

Vad skiljer kiselbaserad träimpregnering från annan träimpregnering? – Kiselbaserad träimpregnering är en naturprodukt som framställs av jordens näst vanligast förekommande mineral, kiselsyra. Traditionell tryckimpregnering innehåller tungmetaller medan kiselbaserad träimpregnering baseras på naturliga råvaror. Kiselsyran stärker träets innersta struktur på naturens eget sätt och har längre hållbarhet än tryckimpregneringar och oljebaserad impregnering. Hur kan kiselbaserad träim­ pregnering bidra till ett långsik­ tigt hållbart byggande? – Eftersom kiselbaserad träimpregnering inte har någon negativ inverkan på miljön och dessutom håller betydligt längre än andra impregneringar så bidrar det till ett hållbart byggande. En kiselimpregnerad altan kan hålla uppemot tio år, medan en kiselimpregnerad vägg kan ha en livslängd uppemot femton år. Det innebär att kiselbaserade impregneringar har en livslängd som är i snitt tre gånger längre än andra impregneringstyper. Hur ser framtidsutsikterna ut för kiselbaserad träimpregnering? – Efterfrågan på kiselbaserad träimpregnering har ökat i takt med att allt fler efterfrågar miljövänliga produkter. Det här är ett relativt nytt teknikområde, de kommande åren väntas därför en utveckling där nya produkter hittar sin plats på marknaden. Jag tror att vi kommer att få se ett paradigmskifte där tryckimpregneringsprodukter successivt ersätts av kiselbaserade motsvarigheter.

m²

Som fastighetskonsulter älskar vi varenda m² vi får hjälpa till att förmedla. Kommersiella lokaler och fastigheter är vår expertis vare sig det gäller kontor, lager eller handel. Med expertis och marknadskunskap hjälper vi fastighetsägare med sälj- och köprådgivning, uthyrning och förvaltning. Som lokalsökare är Colliers den enkla vägen till nya lokaler. Med hela marknadens utbud av lediga lokaler erbjuder vi kostnadsfri hjälp hela vägen. Colliers är experter på fastigheter, m², hyresnivåer, hyresavtal och lägen. Välkomna fastighetsägare, lokalsökare och investerare. colliers.se

Accelerating success.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ă„ R E N A N N O N S F R Ă… N S M A R T M E D I A

18 Kommersiella fastigheter Kontor

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Illustration av omrĂĽdet Gasverket i Norra DjurgĂĽrdsstaden. Till hĂśger syns de tvĂĽ gasklockorna.

Ulrika RosĂŠn, grundare och partner Newoffice

Tidigare har man hanterat lokalfrügan lite med vänsterhanden, nu har den istället letat sig upp pü strategisk ledningsnivü.

Lokalfrügan hÜgt pü agendan Stockholms kontorsmarknad är dynamisk och efterfrüga­n pü attraktiva, centrala kontorslokaler är hÜg. Stadens kontorsdistrikt fortsätter att utÜkas med spännande omrüden innanfÜr tullarna som till exempel Gasverksomrüdet i Norra Djurgürdsstaden. Men det är nischade kontorshotell och framfÜrallt aktivitetsbaserade kontor som väcker stÜrst intresse just nu. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO OCH ILLUSTRATION NEWOFFICE

Kontorshyresgäster i Stockholm har idag en hÜgre medvetenhet om vad de vill att lokalen ska erbjuda och ställer generellt sett hÜgre krav än fÜrr. En viktig parameter fÜr kontorshyresgästen är att lokalen ska üterspegla fÜretagets varumärke. Men allt fler bÜrjar ocksü tänka strategiskt

och analyserar sitt fÜretags lüngsiktiga lokalbehov i valet av en ny kontorsplats, berättar Ulrika RosÊn, grundare och partner pü Newoffice. – Det är en glädjande utveckling att allt fler fÜretag pü senare ür placerar lokalfrügan hÜgre upp pü agendan. Tidigare har man hanterat lokalfrügan lite med vänsterhanden, nu har den istället letat sig upp pü strategisk ledningsnivü. Det är en sund utveckling eftersom kontorshyran ofta är en av fÜretagets stÜrsta enskilda kostnader. Eftersom hyresavtalen fÜr kontors­fastigheter ofta sträcker sig Üver en period pü minst tre till fem ür, är det viktigt att man hittar ett kontor som büde känns rätt och matchar fÜretagets behov – idag och imorgon. Det kan ocksü vara klokt att välja en stÜrre fastighetsägare eftersom det Ükar mÜjligheten att byta kontorslokal om man tror att verksamheten kommer att fÜrändras under avtalsperioden. – Kontoret är ett ovärderligt arbets­redskap i den dagliga verksamheten. Jag rekommenderar fÜretag som gür i flyttankar att sü tidigt som

Svensk klassiker sedan 2015 Ta det bästa frün historien och addera det som är viktigt i framtiden. Sü tänkte vi när vi skapade Sparring+. Med sin genomtänkta design, färg- och materialval och kombinationsmÜjligheter passar konceptet lika väl pü arbetsplatsen som i hemmet.

ÅterfÜrsäljare konsument:

Svenssons i Lammhult Butik Stockholm, Sickla KĂśpkvarter, Marcusplatsen 11

ProjektfĂśrfrĂĽgningar, kontakta: Thord Markusson Tel. 010-494 94 20 www.sparringplus.se

mÜjligt i processen ta hjälp av en erfaren konsult och gärna även en arkitekt.

Attraktiva adresser och kontor – En tydlig utveckling är att city utvidgas och att nya kontorsomrüden utvecklas innanfÜr tullarna. Det är en naturlig utveckling i takt med att efterfrügan pü centralt belägna kontorsarbetsplatser med närhet till kollektivtrafik Ükar. Ett exempel pü ett nytt lyckat kontorsomrüde är Stadshagen pü västra Kungsholmen. Även omrüdet kring Norra Bantorget, Vasagatan och Västra Järnvägsgatan vid Centralstationen har vuxit mycket de senaste üren, säger Ulrika RosÊn. En växande trend är nischade kontorshotell. Tidigare hyrde fÜretag ofta ett eget rum med tillgüng till konferensrum och andra gemensamma ytor, men idag har det blivit allt vanligare att främst smü och medelstora fÜretag istället hyr in sig i ett Üppet kontorslandskap, sü kallad �Coworking�. Det sü kallade aktivitetsbaserade kontoret har ocksü fütt ett starkt

genomslag pü kontorshotellsmarknaden. Ett aktivitetsbaserat kontor är en fysisk miljÜ som är mÜblerad i olika zoner som stÜdjer olika typer av arbete. Fasta arbetsplatser saknas vilket mÜjliggÜr ett effektivare nyttjande av lokalerna, fler synergier och mÜten mellan människor och fÜretag.

Framtidens kontorsomrüden Gasverksomrüdet i Norra Djurgürdsstaden är ett omrüde som väcker stor uppmärksamhet och som pü sikt tros bli ett av Stockholms mest dynamiska kontorsomrüden i innerstaden. Omrüdet ligger centralt, har en historisk betydelse och annorlunda arkitekttur. Mület är en levande stadsdel fÜr människor och fÜretag inom kultur, design och gastronomi, med Üver 60 000 kvadratmeter kontor, handel, restauranger och kulturscener. Ytterligare ett expansivt citynära läge är Hagastaden, en ny stadsdel som bidrar till att länka samman Vasastaden och Solna, med närhet till Karolinska sjukhuset och Nya Karolinska. – Samtidigt pügür nya kontorsprojekt i city, till exempel

Urban Escape, med nya kontorslokaler ovanpü Gallerian pü Hamngatan och Regeringsgatan. Satsningen pü renoverade kontorslokaler pü Sveavägen 44 har även bidragit till att Üka attraktiviteten i kvarteren längs med Sveavägen. Dessa nya projekt behÜvs verkligen, efterfrügan pü kontor i Stockholms innerstad är fortsatt mycket hÜg. I synnerhet är stÜrre kontor pü 1 000 kvadratmeter och uppüt svüra att fü tag pü, betonar Ulrika RosÊn.

Smart fakta Gasverksomrüdet är industrihistoriskt viktigt och ritades av arkitekten Ferdinand Boberg i slutet av 1800-talet. Sedan 1970-talet har staden funderat pü hur man bättre skulle kunna ta tillvara pü omrüdet. När gasproduktionen upphÜrde i januari 2011 tog Stockholms stad successivt Üver byggnaden och lät intresserade aktÜrer komma med fÜrslag till användning och ansÜka om fÜrvärv.

ANNONS

DENNA SIDA ÄR EN ANNONS FR ÅN NCC

ANNONS

En levande stad med plats för alla NCC är stadsutvecklaren som lyfter blicken bortom själva byggandet och skapar framtidens arbetsplatser, marknadsplatser, bostäder, skolor och mötesplatser. För att lyckas arbetar man med hållbarhet, begreppet som står på tre ben: ett miljömässigt, ett socialt och ett ekonomiskt.

planering och byggnation har ett långsiktigt perspektiv, hushåller med material och värnar om mänskliga resurser. Det minskar den negativa påverkan på naturen och människors hälsa och bevarar ekosystemen. Det innebär också att man med social hållbarhet i fokus bygger samhällen med hänsyn till medborgarnas behov och önskemål. Där man värnar om mångfald, trygghet och välbefinnande. Och för att uppnå en ekonomisk hållbarhet måste samhället anpassas efter vad miljön och människors hälsa tål, med en långsiktig investeringshorisont. – Det finns ett ökat behov och en efterfrågan av oss stadsutvecklare att kunna ta ett helhetsgrepp kring hållbarhet. I en hållbar stadsutveckling kan vi skapa framtidens miljöer för arbete, boende och kommunikation. Vi tror på fler och bredare samarbeten med fastighetsägare, kommuner och landsting och på att verka för en bra dialog med alla intressenter. Det är viktigt att utveckla staden i samförstånd med dem som lever och är aktiva där, säger Olle Olle Forsberg Forsberg, regionchef på NCC Property Development Sverige. NCC UTVECKLAR OCH SÄLJER kommersiella fastigheter. Genom konceptet Future Office by NCC ® förbättras våra hyresgästers affärsresultat genom inspirerande, hållbara och skräddarsydda arbetsmiljöer. – Future Office by NCC ® är ett nyfiket, forskningsbaserat koncept som ger oss möjlighet att på ett engagerande sätt hjälpa våra kunder med resan mot en framtida arbetsplats. Vi kan steg för steg omvandla behov, strategier och drömmar till ett kontor som bygger varumärken, medarbetare, lönsamhet och mer hållbara affärer, säger Olle Forsberg. Olle förklarar att det inte endast är inom politiken som bostadsfokuset är stort i Stockholmsregionen, det gäller även inom näringslivet, alla är rörande överens om att vi behöver fler bostäder. Men många flyttar till Stockholm för att arbeta, och vi behöver därför också flera moderna arbetsplatser. Det är en viktig pusselbit för att bygga den hållbara staden, samtidigt som regionen ska stå sig stark i den nationella, likväl den internationella konkurrensen. NCC har många stadsutvecklingsprojekt i hamn- och industriområden.

ncc.se

Foto: Felix Odell

HÅLLBAR STADSUTVECKLING innebär att man i

Vi kan steg för steg omvandla behov, strategier och drömmar till ett kontor som bygger varumärken, medarbetare, lönsamhet och mer hållbara affärer. I Hagastaden utvecklas den nya stadsdelen för boende, arbete och forskning med stort fokus på Life Science. I Valparaiso i Värtahamnen planeras för en inkluderande stadsdel med en blandning av bostäder, skolor, idrott, handel, arbetsplatser, service och hotell. Det gäller att hitta det där lilla extra som lockar människor som inte bor i området att ändå vilja vistas där. Det är först då vi verkligen åstadkommer korsbefruktning i staden säger han. – Det är svårt att sia om vad som händer på transportsidan i framtiden. Personligen tror jag att vi kommer att se nya trender i hur man transporterar sig. För att möta denna förändring blir det viktigt med flexibla parkeringsgarage som enkelt kan omvandlas till konferenslokaler, butiker eller få en helt annan funktion i framtiden, säger Olle Forsberg. I TORSPLAN HAR NCC arbetat efter ledstjärnan

”det ska vara enkelt att göra rätt”. Det har bland annat

resulterat i att underlätta för cykling till och från arbetet genom att planera för cykelgarage i markplan och möjlighet till omklädningsrum och dusch i respektive lokal. Och i Ulriksdal i Solna förvandlas en relativt oattraktiv plats inom ett par år till en stadsdel med en mångfald av bostäder och arbetsplatser, där både de som bor och arbetar ska vilja vistas. – Här har vi möjlighet att verkligen tillföra något till staden och de som bor och verkar här. Bland annat bygger vi NCC:s nya huvudkontor just här, med högsta fokus på nya arbetssätt som är verksamhetsanpassade för att möta framtida behov. I det arbetet engageras medarbetarna i framtagandet av den framtida arbetsplatsen. Syftet är att skapa en arbetsplats som stödjer NCC:s medarbetares aktiviteter och mänskliga behov, avslutar Olle Forsberg.

FAKTA

NCC är ett av norra Europas ledande bygg- och fastighetsutvecklingsföretag. Vår strävan efter att förnya branschen och vårt fokus på innovation och hållbara lösningar har gjort oss till ett av de ledande och mest progressiva fastighetsutvecklingsbolagen i Norden.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

20 Aktuellt Energi

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Värtahamnens biokraftvärmeverk – mer än vad ögat ser

Redan år 2016 ska hela anläggningen tas i drift.

Kraftvärmeverkets runda form gör att byggnaden upplevs som mindre än vad den faktiskt är.

Värtahamnens nya biokraftvärmeverk är ett av Stockholms strategiskt viktigaste byggprojekt på flera år och en del i det så kallade Biokraftvärme­ projektet. År 2013 togs första spadtaget och i början av 2016 invigs Sveriges största kraftvärmeverk baserat på biobränsle. Allt detta, i en rund och förvillande liten byggnad. TEXT ANNIKA WIHLBORG,

CINDY AHRNEWALD

FOTO MIKAEL OLSSON ILLUSTRATION URBAN DESIGN

Biokraftvärmeprojektet omfattar tre byggplatser i Värtahamnen; biokraftvärmeverket, en ny pir med landströmförsörjning för fartyg, samt drygt två kilometer underjordiska tunnlar som gör det möjligt att frakta flis till biopannan på ett smidigt sätt. Energibolaget Fortum står bakom projektet och enligt företagets beräkningar så ska biokraftvärmeprojektet minska koldioxidutsläppen i Stockholm med 126 000 ton per år. Projektet är unikt av flera anledningar. Det är ett av världens största biokraftvärmeverksanläggningar i kombination med en relativt kompakt arkitektonisk form. Kapaciteten är samtidigt mycket hög, när anläggningen står klar beräknas den kunna producera 750 gigawattimmar el och 1 700 gigawattimmar värme, vilket motsvarar uppvärmning av cirka 190 000 normalstora lägenheter per år. Förutom själva blockbyggnaden

Kraftvärmeverket ligger i anslutning till den framväx­ ande Norra Djurgårdsstaden vilket stärkte behovet av en genomtänkt arkitektonisk utformning.

Helena Glantz

innefattar projektet tre bränslebyggnader i Energihamnen i Stockholm, samt ett antal mindre komplementbyggnader inom Värtaverket. Det är den Stockholmsbaserade arkitektbyrån Urban Design som tillsammans med danska Gottlieb Paludan Architects står för den arkitektoniska utformningen.

Skuggor väcker uppmärksamhet År 2011, efter att de båda kontoren bjudits in till en arkitekttävling och segrat, inleddes arbetet med att utforma den byggnad som omsluter biokraftvärmepannan och övriga processfunktioner. Hela anläggningen tas i drift år 2016, bara tre år efter att byggnationen startat. Urban Design som ansvarat för samtliga skeden, från bygglov till genomförande, har strävat efter att göra det nya kraftvärmeverket till en byggnad som upplevs som intressant för förbipasserande bilister såväl som för gående och cyklister. Skuggspel på fasaden och fasadbelysning som varierar i styrka beroende på årstid bidrar till att väcka betraktarens intresse. Den runda formen gör också sitt för att byggnaden upplevs som mindre än den faktiskt är. – Kraftvärmeverket ligger i anslutning till den framväxande Norra Djurgårdsstaden vilket stärkte behovet av en genomtänkt arkitektonisk utformning, en industrimiljö som är säker, funktionell och vacker att se på. Vi involverade även landskapsarkitekter i projektet som ritade en grön park runt kraftvärmeverket. Tanken är att allmänheten ska få tillgång till parkområdet, säger Helena Glantz, vd på Urban Design och ansvarig arkitekt för utbyggnaden av Värtaverket.

Helena Glantz, ansvarig arkitekt och vd Urban Design

Erik Jarlöv, arkitekt och delägare Urban Design

Under de senaste decennierna förändrades attityden till den här typen av byggnader. De skulle helst byggas utanför innerstaden och funktion prioriterades framför design, vilket ofta resulterade i tråkiga ”plåtlådor” … Erik Jarlöv

Ökat arkitektoniskt intresse för industribyggnader Erik Jarlöv, också arkitekt och delägare på Urban Design, tycker sig se en ny trend där man lägger mer energi och resurser på utformningen av industribyggnader, som exempelvis i fallet med biokraftvärmeverket i Värtahamnen, även om de senaste decenniernas attityd fortfarande är visuellt påtaglig. – I industrialismens begynnelse satsade byggherrar ofta mycket på arkitekturen när de byggde elverk, gasklockor och andra funktionella industribyggnader som behövs i en modern stad. Ett sådant exempel

är Ferdinand Bobergs elverk, som präglas av riklig utsmyckning. – Men under de senaste decennierna förändrades attityden till den här typen av byggnader. De skulle helst byggas utanför innerstaden och funktion prioriterades framför design, vilket ofta resulterade i tråkiga ”plåtlådor” som inte involverade något direkt arkitektoniskt hantverk, fortsätter Erik Jarlöv. På senare år har dock många byggherrar börjat värdesätta god arkitek­tur även för industribyggnader och i synnerhet i citynära lägen, där fastigheterna bidrar till stadsbilden och ska harmoniera med den kring-

liggande bebyggelsen. Även allt fler nyttobyggnader integreras i stadsmiljön. Urban Design har till exempel ritat elstationer, pumpstationer och andra mindre byggnader som behövs för att stadens grundläggande el- och fjärrvärme ska kunna distribueras. – Genom att utforma den här typen av nyttobyggnader på ett sätt som harmoniserar med den kringliggande bebyggelsen och även kombinera flera syften, exempelvis att bygga en fotbollsplan i anslutning till en ny pumpstation för fjärrvärme eller att integrera bänkytor i en elstation, så kan de placeras även på centrala lägen utan att störa intrycket i stadsmiljön, säger Erik Jarlöv.

Smart fakta Kraftvärme innebär att man utvinner både värme och el ur ett och samma bränsle. Det anses som ett mycket bra sätt att framställa energi då så mycket som 90 procent av energin i ett bränsle kan användas. Om man dessutom använder förnybara eller återvunna bränslen så kan kraftvärmen göra mycket för att minska storleken på Sveriges sammantagna ekologiska fotavtryck. Biokraftvärmeverket kommer att minska användningen av fossila bränslen i det befintliga Värtaverket med motsvarande en och en halv månads utsläpp från huvudstadens vägtrafik, och blir Sveriges största kraftvärmeverk baserat på biobränsle. Källa: Fortum.com

!"#$%&'()#*+#,-)&(&#&%)#."#,/00()#1%).-2$-3(&4 !""#$"$%&'()'""&*+$",-./$(%&(0)122$%$230)&4.5&,020&67&8'(&92:(& .');&,;++$2&3'&$))&#2<8,4$(#$&9<2&,02(908'"=$2&>&4.5&0""0&0(#20& %48&3'""&,4&8$#&(0)12$(&1)0(9<2&#<22$(&4.5&.');&21()&5<2($)?& @-2&,;++$2&3'&'()$&,020&$(&%)0#A&3'&,;++$2&$(&9208)'#? P Å W W W. J A R VA S TA D E N . S E K A N D U L Ä S A M E R O M A L LT S O M H Ä N D E R H Ä R . D U K A N Ä V E N F Ö L J A O S S P Å FA C E B O O K .

Kapsch TrafficCom

Vägslitageavgift, trängselskatt, vägtull, trafikstyrning â&#x20AC;&#x201C; Kapsch har lĂśsningen

Mitt namn är Marie Nerg, VD och ägare till familjefÜretaget MIAB/NCA Facility Services AB, grundat 1979. Vi är stolta Üver att arbeta med det vi är bäst pü, nämligen att leverera lokalvürdstjänster av hÜg kvalitet och med ett aktivt miljÜtänkande. Vi kallar det service med omtanke. I vürt lÜpande arbete grundat pü vüra ISO certifieringar gällande kvalitet och miljÜ och som medlem inom Almega ServiceentreprenÜrerna arbetar vi aktivt fÜr en renare bransch! Läs mer om oss pü www.miabnca.se

Facility Services AB

Marju hjälper andra att hitta sitt hem Marju  Maide  jobbar  som  kundansvarig  pĂĽ  Peab  Bostad  i   själv  gillar  â&#x20AC;&#x201C;  hĂśgt  tempo  och  kontakt  med  andra  människor.   â&#x20AC;?PĂĽ  Peab  Bostad  kan  jag  vara  mig  självâ&#x20AC;?,  säger  hon. â&#x20AC;&#x201C;  Det  bästa  med  mitt  jobb  är  variationen  av  arbetsuppgifter  och  svĂĽrighetsgraden  i  dem.  Ena  dagen  kan  jag  sitta  i  tillvalsmĂś-­ ten  med  kunder  eller  skriva  olika  typer  av  kontrakt  fĂśr  att  nästa  dag  hjälpa  till  med  att  lĂśsa  diverse  administrativa  saker  pĂĽ  kontoret,  säger  Marju  och  tillägger. â&#x20AC;&#x201C;  PĂĽ  Peab  kan  jag  vara  mig  själv,  det  och  det  är  ett  härligt  gäng  som  har  roligt  tillsammans. Hon  är  fĂśdd  och  uppväxt  i  Estland,  där  arbetade  hon  som  fastighetsmäklare  och  kontorsansvarig  i  mĂĽnga  ür.  â&#x20AC;&#x201C;  Min  yrkesmässiga  bakgrund  i  Sverige  bestĂĽr  bland  annat  av  fĂśrmedling  av  bostadsrätter,  fĂśrvaltning  och  uthyrning  av  hyresrätter.  Detta  innebär  att  jag  har  arbetat  med  allt  frĂĽn  fastighetsadminis-­

peabbostad.se

-­ besiktningar  och  ekonomifrĂĽgor,  berättar  Marju. Som   person  gillar  hon  hĂśgt  tempo  och  utmaningar.  Ă&#x201E;r  social  och  glad  och  har  lätt  fĂśr  att  mĂśta  andra  människor  och  etablera  god  kontakt.   Alltid  framĂĽt  och  engagerad,  ger  inte  upp  i  fĂśrsta  taget  och  är  av  üsikten  att  det  mesta  gĂĽr  att  lĂśsa.  â&#x20AC;&#x201C;  Jag  tycker  att  det  är  väldigt  intressant  och  roligt  med  boendefrĂĽgor,  hjälpa  människor  att  hitta  deras  nya  hem.  En  nĂśjd  kund  är  min  stĂśrsta  belĂśning  och  drivkraft,  avslutar  hon.  Â

Läs  mer  om  oss  och   vüra  lediga  tjänster   pü  peab.se/jobba-­utvecklas

always one step ahead

Marju Maide Marju  Maide  kundansvarig, kundansvarig,   LinkÜping

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

22 Sverige Region Göteborg

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

En möjlig utveckling av Gullbergsvass med en struktur enligt förstudieskissens koncept Kvartersstaden. Kvartersstaden präglas av ett historiskt rutnät, tät och hög bebyggelse som centreras kring en central park, en kanal mellan älven och Gullberget och en hamnbassäng vid älven.

Göteborg hack i häl med spännande projekt Precis som Stockholm så har Göteborgsregionen stora planer för framtiden. Med en förväntad tillväxt motsvarande 10 000 invånare per år, planerar man för flera omfattande infrastruktur- och samhällsbyggnadsprojekt. Ett av dem är Gullbergsvassområdet i Älvstaden, som ska utvecklas från ett centralt beläget industrioch terminal­område till levande blandstadsdelar. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO STADSBYGGNADSKONTORET GÖTEBORG ILLUSTRATION GÖTEBORGS STAD OCH RAMBÖLL

–Utifrån ett stadsutvecklings- och förtätningsperspektiv har Göteborg unika förutsättningar. Få andra städer i Europa har tillgång till lika mycket central och utvecklingsbar

Älvstaden, där området Gullbergsvass ingår. Målet är att Gullbergsvass ska utvecklas från ett centralt beläget industri- och terminalområde till levand­e blandstadsdelar som kombinerar en mängd olika funktioner, som till exempel arbetsplatser och bostäder för uppemot 20 000 invånare.

Älvstadens delområden med trolig utveckling av dessa.

mark, i synnerhet i anslutning till Göta Älv. För närvarande pågår flera stadsplaneringsprojekt med fokus på att öka dynamiken i de älvnära stadsdelarna, säger Henrik Undeland, marknadsansvarig för stadsplanering och urban design på Ramböll i Göteborg. Göteborgs Stads förvaltningar har tillsammans med det kommunala bolaget Älvstranden Utveckling planer för att utveckla och stärka identiteten i den centrala delen av

Flytta ditt företag närmare världen!

ANNONS

Utifrån ett stads­ utvecklings- och förtätningsperspektiv har Göteborg unika förutsättningar. Få andra städer i Europa har tillgång till lika mycket central och utvecklingsbar mark … Henrik Undeland

Det centralt belägna Gullbergsvassområdet är idag ett viktigt logistikområde.

– Mycket talar för att området har en omfattande potential. Gullbergsvass har ett geografiskt strategiskt läge, här möts fem stadsdelar. Gullbergsvass och det intilliggande Centralenområdet fyller därför en viktig funktion i arbetet med att knyta ihop Göteborg och minska avståndet mellan stadsdelarna, säger Henrik Undeland.

Henrik Undeland, marknadsansvarig stadsplanering och urban design, Ramböll

Optimal utveckling kräver noggrann planering Samtidigt är Gullbergsvass ett stadsplaneringsmässigt relativt komplicerat område. – Översvämningsrisken från älven, bevarandet av befintliga kulturellt värdefulla miljöer samt den komplexa infrastruktur som omger området, är några av de faktorer som kräver hänsyn vid utredning av hur Gullbergsvass kan utvecklas på ett optimalt sätt i framtiden. – Men när E45:an grävs ner mellan Lilla Bommen och Gasklockan frigörs attraktiv och centralt belägen mark, som utgör en viktig resurs i stadens framtida utveckling. Planer finns även på flera linbanor som kan erbjuda snabba transporter över Göta älv, spårområden och flera trafikleder och därmed ökar mobiliteten mellan olika stadsdelar, fortsätter Henrik Undeland. Stadsplaneringsprocessen för området befinner sig fortfarande på ett

visionärt stadium, först om trettio år räknar Göteborgs Stad med att nya Gullbergsvass kan stå klart. Området närmast den nya Hisingsbron hoppas man dock kunna färdigställa lagom till Göteborgs 400-årsjubileum år 2021.

Fördel Knivsta

Smart fakta Utbyggnaden av Gullbergsvass beräknas påbörja först efter år 2020, men redan 2016 inleds stora infrastrukturprojekt som till exempel den nya Hisingbron och Västlänken. Tidigare i år presenterades en förstudie som kartlägger områdets förutsättningar framtagen tillsammans konsulter från Ramböll, Erik Giudice Arkitekter och Liljewall Arkitekter. I förstudien har man skissat på tre typer av möjlig stadsbebyggelse i området; Kvartersstaden, Europastaden och Klusterstaden.

s Arlanda 7 minuter s 5PPSALA MINUTER s 3TOCKHOLM MINUTER

Välkommen till en ung växande kommun, mitt i Sveriges hetaste marknadsområde! Det unika läget i Arlandaregionen och de goda kommunikationerna är några av fördelarna med Knivsta. Här finns välbelägen tomtmark för såväl små som stora företag inom kontor, industri, hantverk och handel.

www.knivsta.se

VÄLKOMMEN TILL NORDENS NYTÄNKARE INOM LOGISTIKFASTIGHETER Logicenters är Nordens ledande förvaltare och utvecklare av moderna logistikfastigheter med mer än 1 miljon kvadratmeter av moderna logistiklokaler i Sverige, Danmark, Finland och Norge. Vi tror på att vara nytänkande, närvarande och

flexibla i allt vi gör. Oavsett om våra hyresgäster skall växa eller effektivisera sina logistikflöden adderar vi värde åt deras affärer, självklart på ett hållbart sätt. Ett flertal av våra fastigheter är GreenBuilding-certifierade.

Kontakta Jonas Kennerhed | 020-678 100 | jonas.kennerhed@nrep.se

LOGICENTERS HAR EN ÅRLIG OMSÄTTNING PÅ 500+ MILJONER KRONOR OCH FÖRVALTAR MODERNA LOGISTIKFASTIGHETER VÄRDA ÖVER 8 MILJARDER KRONOR PÅ EN YTA SOM ÄR STÖRRE ÄN 1 MILJON KVADRATMETER. VÅR NORDISKA FÖRVALTNINGSORGANISATION HAR MER ÄN 10 ÅRS ERFARENHET AV UTVECKLING OCH FÖRVALTNING AV TOPPMODERNA LOGISTIKFASTIGHETER I SVERIGE, DANMARK, FINLAND OCH NORGE. GENOM VÅR LEDANDE POSITION ÄR VI IDAG EN ETABLERAD PARTNER FÖR NÅGRA AV DE FRÄMSTA AKTÖRERNA INOM TREDJEPARTSLOGISTIK. VÅRA FASTIGHETER ÄGS GEMENSAMT AV ETT FLERTAL FONDER SOM FÖRVALTAS AV NORDIC REAL ESTATE PARTNERS (NREP).

AnnDI1508_Layout 1 2015-08-27 08:10 Sida 1

Stoppa smutsen i entrén...

Kåbe Original Svensk originalprodukt i mer än 70 år! Kåbe Originalmatta är en kombination av skrapgaller och torkmatta i ett för inom- och utomhusbruk. De vågformade gummikurvorna böjs lätt från trycket av foten när man passerar mattan och fjädrar tillbaks med kraft när trycket minskar igen vilket gör att grus, sand, smuts och väta sveps bort från skorna bara genom att man går över mattan.

...vi har lösningarna!

Kåbe Kombi Perfekt där trafik från tyngre vagnar ej kan undvikas! Kåbe Kombi är den damklacksvänliga, slitstarka och rullbara entrémattan som är ett bra alternativ till Kåbe Originalmatta. Kåbe Kombi förses med inlägg av borst, textil eller gummi. Dessa kan även kombineras med varandra i samma matta.

Sågverksvägen 10A • SE-716 93 Fjugesta Tel. 0585-255 50 • Fax. 0585-255 59 mail@kabe-mattan.se • www.kabe-mattan.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

24 Inspiration och design Trähus

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

FOTO MOELVEN

FOTO BOKLOK

Sverige har en lång tradition av att bygga hus och hem med trä. Trä är kostnadseffektivt, förnybart och kräver mindre energi i samband med byggprocessen än andra konstruktionsmaterial. På senare år har efterfrågan på flerfamiljshus i trä ökat, vilket banat väg för ett industriellt trähusbyggande. TEXT ANNIKA WIHLBORG,

CINDY AHRNEWALD

– Efterfrågan på flerfamiljshus i trä tog fart under 1994 när det blev tillåt­et att bygga trähus med fler än två våningsplan. Framtiden ser mycket ljus ut, efterfrågan ökar stadigt och branschens aktörer blir allt mer effektiva, säger Stefan Lindbäck, vd på Lindbäcks Bygg, som arbetar extensivt med industriellt byggande av flerbostadshus.

Trähusbyggandet har utvecklats mot en tydlig industrialisering, inte minst eftersom trä är ett byggmaterial som lämpar sig mycket väl för prefabricering.

kade komponenter är att kvaliteten höjs då eventuella fabrikationsfel och liknande kan åtgärdas redan på fabriksgolvet. Prefabriceringen ökar dessutom byggtakten med bibehållen kvalitet. – Ett ökat trähusbyggande medför dessutom att en ökad andel av det trä som produceras i Sverige förädlas inom landets gränser, vilket gynnar hela branschen, fortsätter Stefan Lindbäck. Jonas Spangenberg, vd på BoKlok, som också bygger träbostäder i industriell skala, instämmer i att prefabricering är ett utmärkt sätt att tillvarata den svenska träråvaran. – Vi inledde vår trähusverksamhet med att bygga tvåvåningshus, men bygger nu även fyravåningshus i hela landet. Trähusbyggandet har utvecklats mot en tydlig industrialisering, inte minst eftersom trä är ett byggmaterial som lämpar sig mycket väl för prefabricering. Genom att arbeta industriellt och leverera färdiga moduler i trä är det fullt möjligt att bygga kostnadseffektiva flerfamiljshus av genomgående hög kvalitet.

Jonas Spangenberg, vd BoKlok

Jonas Spangenberg

Dagens industriella träbyggande har hämtat inspiration från fordonsindustrins strukturerade arbetssätt vilket medger en snabbare produktion. – En av fördelarna med att arbeta med prefabricerade fabrikstillver-

Trähusbyggnation – en svensk tradition Trähusexpansionen har i huvudsak utvecklats inom bostadshusmarknaden. Men i takt med att allt fler bostadshus i trä byggs så spås även den kommer-

FOTO OSCAR PROPERTIES

Trähus skjuter i höjden

siella fastighetsmarknaden öka. – Byggbranschens intresse för fabrikstillverkade trähusmoduler har ökat i takt med att tilltron till den jämna kvaliteten och den effektiva industriella processen har växt. Modern industriell trähusbyggnation är mer resurseffektivt och kalkylsäkert än platsbyggnation, vilket allt fler upptäckt, säger David Öberg, marknadschef på Moelven Byggmodul, som tillverkar trähusmoduler för såväl bostadshus som verksamhetsbyggnader.

Trä är ett lättvikts­ material som lämpar sig utmärkt för påbyggnationer och med tanke på bostadsbristen är det en mycket god idé att förtäta på höjden …

Ett ökat trähusbyggande medför även att en ökad andel av det trä som produceras i Sverige även förädlas inom landets gränser, vilket gynnar hela branschen. Stefan Lindbäck, Stefan Lindbäck

industriell träbyggnation ligger helt rätt i tiden, eftersom det dels representerar ett mer rationellt byggsätt och dels minimerar byggnadsprocessens miljöpåverkan. – Framtiden för träbyggnation ser mycket ljus ut. I dagsläget upplever jag att det är producenterna som sätter taket för hur mycket branschen hinner expandera med bibehållna kvalitetsnivåer. Byggnadstakten är hög, ett flervåningshus i trä kan stå klart tio veckor efter att bottenplattan gjutits tack vare prefabricerade element som lyfts på plats och monteras ihop.

David Öberg, marknadschef Moelven Byggmodul

David Öberg

En drivkraft bakom trähusbyggnationens starka utveckling i Sverige är enligt Jonas Spangenberg, svenskarnas långa tradition av att bo i småhus av trä. Steget till att även bygga flerfamiljshus i trä har därför inte varit särskilt stort. I andra länder, som till exempel Danmark och Tyskland där det finns en utpräglad tradition av att bygga hus i sten, har trähusbyggnationen inte expanderat lika fort. Enligt Stefan Lindbäck så är efterfrågan på flerfamiljshus i trä störst i Mälardalen, men säger också att det finns ett ökat intresse för trähusbyggnader i hela landet och en framtida potential i att exportera svensk trähuskompetens till den globala marknaden. David Öberg instämmer i att

Kostnadseffektivt och miljövänligt På senare år har träbyggnationens miljöfördelar hamnat i fokus. Flerfamiljshus i trä genererar betydligt lägre koldioxidutsläpp än flerfamiljshus i exempelvis betong. Men det finns ytterligare fördelar med att använda trä som husbyggnadsmaterial. Trä är lättillgängligt, tåligt, starkt och förhållandevis prisvärt. – Trähus har väsentligt lägre miljöpåverkan i produktionsskedet. Trä är också ett naturmaterial som lämpar sig väl för att bygga täta och energieffektiva hus. – Att Sverige dessutom har en gedigen kompetens inom forskning och utveckling av trä samt att de svenska pappers- och massafabrikerna är

vd Lindbäcks Bygg

positiva till att hitta nya användningsområden för träet, har också bidragit till att byggnationen stadigt ökar i Sverige, fortsätter Jonas Spangenberg. På senare tid har flerfamiljshus i trä blivit en allt vanligare syn i storstädernas centrala delar. Det innebär dels att fler höga trähus byggs och dels att trähus står för en växande andel av de förtätningsprojekt som genomförs i stadskärnor. – Ett exempel på hur träets egenskaper kan nyttjas på bästa möjliga sätt är de projekt där befintliga flerfamiljshus från 1960- och 70-talen byggts på med ett eller två våningsplan i trä. Trä är ett lättviktsmaterial som lämpar sig utmärkt för påbyggnationer och med tanke på bostadsbristen är det en mycket god idé att förtäta på höjden i samband med att befintliga fastigheter från den tiden renoveras, säger David Öberg.

Smart fakta Med trähus avses ett hus med en stomme av trä. De hus som uppförs i form av trähus är för det mesta småhus i prefabrikation eller lösvirke. Flervåningshus med trästomme var förbjudet att bygga i Sverige mellan 1874 och 1994 på grund av upprepade bränder. Sverige fick emellertid nya byggregler år 1994, BBR 94, som tillåter obegränsad användning av trä i bärande stommar, förutsatt att funktionskraven uppfylls. De nya mer funktionsbaserade brandkraven ger möjligheter att bygga flervåningshus med trästomme. I praktiken begränsas användningen till högst cirka sex till åtta våningar medan tre till fyra våningar är vanligast.

Investeringsmöjligheter när Haninge utvecklar regional stadskärna och nytt företagsområde Med sitt strategiska geografiska läge och sina attraktiva miljöer är Haninge kommun en av Stockholmsregionens främsta tillväxtkommuner. Här utvecklas den nya gröna företagsparken Albyberg samt en levande och mångsidig regional stadskärna med utrymme för såväl bostäder som företagsetableringar, service och handel. En utbyggnad av regionala stadskärnor är nödvändig för att den expansiva Stockholms­ regionen ska kunna utvecklas på ett hållbart sätt. Haninges stadskärna är en av åtta som pekats ut i den regionala ut­ vecklingsplanen för Stockholms län. Haninge kommun som regional stadskärna på östra Södertörn har formulerat ett långsiktigt utvecklingsprogram och skrivit samarbetsavtal med

sex fastighetsägare som tillsam­ med stark miljöprofil samt före­ tag som tillför ett större antal mans ska utveckla och stärka arbetstillfällen. den regionala stadskärna. Bättre utbud för fler – Satsningen innebär bland annat en ny bussterminal, bostäder, service, sjukvård, handel och kontor. I stadskär­ nan kommer det att utvecklas mer stadsliga miljöer med ett stötte utbud av verksamheter, vilket ger goda möjligheter till nyetablering, säger Senada Custovic, etableringsansvarig i Haninge kommun. Mellan väg 73 och Dalarö­ länken växer den nya före­ tagsparken Albyberg fram. Utbyggnad och exploatering har påbörjat och även interna­ tionella aktörer visar intres­ set för denna så strategiskt viktiga plats i det expansiva Stockholm. Läget mitt emellan Stockholm city och den nya storhamnen Norvik i Nynäs­ hamn är unikt. Albyberg byggs i två etapper med totalt 830 000 kvadratmeter markyta som i första hand erbjuds företag

Grönt företagsområde på strategiskt läge – Albyberg företagspark skapas med hänsyn till naturen och med omsorg om människan. Inte bara omgivningen med skördeängar, urskog och sjöar bjuder på ny inspiration. Även själva företagsparken smyckas med naturens egna uttryck, säger Senada Custovic. – Efterfrågan på mark för företagsetablering är hög i hela Stockholmsregionen. Vi är därför stolta över att kunna erbjuda etableringsmöjligheter i en helt ny och modern företags­ park, avslutar Senada Custovic. www.albyberg.nu www.haninge.se/stadskarnan

Vi hjälper dig med rådgivning och genomförande av fastighetsutvecklingsprojekt och stadsutveckling Med stort engagemang, lyhördhet och kunskap kring handeln och övriga centrumfunktioner arbetar vi fram strategier, hyr ut och genomför utvecklingsprojekt för att skapa attraktiva och lönsamma mötesplatser. Den senaste tiden har vi bla utvecklat stadsdelscentrum, skapat nöjeskvarter i city och bistått bostadsutvecklare med strategier och råd. Vad kan vi hjälpa dig med? För kontakt och mer information, besök oss på www.ncmd.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

26 Kommuner i framkant Uppsala

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

På Vattenfalls värme­ anläg­gning i Uppsala, som producerar fjärrvärme till drygt 95 procent av alla fastigheter i staden, pågår ett projekt som ska minska koldioxidutsläppen och bidra till en hållbar framtida energiförsörjning. TEXT ANNIKA WIHLBORG,

CINDY AHRNEWALD

Nya EU-direktiv beträffande utsläpp av svavel i kombination med en ambition minska koldioxidutsläppen, har bidragit till att Vattenfall initierat en konvertering från bränsleslaget torv till pellets. Bränslekonvertering-

en är ett led i Vattenfalls övergripande mål att bli koldioxidneutrala år 2030 och skiftet från torv till träpellets i kombination med planeringen av ett nytt kraftvärmeverk ska på sikt bidra till en halvering av Vattenfalls koldioxidutsläpp. Konverteringen är ett spännande projekt med många utmaningar. Daniel Hrafnkelsson från Midroc har engagerats som extern projektledare. –Projektet inkluderar bland annat byte av brännare samt byggnation av ett nytt bränslehanterings­ system och en ny rökgasrening. En av projektets största utmaningar är att bygga om den befintliga anläggning med så små störningar som möjligt under värmeverkets dagliga verksamhet, som pågår hela projekttiden, säger Daniel Hrafnkelsson.

Träpellets – förnybart med låg miljöpåverkan Träpellets är ett förnybart bränsleslag med många fördelar. Exempelvis har pellets en lägre miljöpåverkan vid förbränning än torv. Tillgången på torvbriketter är också i allmänhet lägre än tillgången på träpellets, som ofta framställs av restprodukter från industrin. En stor del av den pellets som Vattenfall planerar använda ska köpas från lokala aktörer i regionen, vilket ytterligare minskar miljöpåverkan och gynnar den regionala tillväxten. Uppsala är en av Sveriges mest expansiva och snabbväxande kommuner och med satsningen bidrar Vattenfall till att säkra den framtida fjärrvärmeproduktionen. Målsättningen är att den ombyggda värme-

FOTO BOSSE JOHANSSON

Uppsala rustas för förnybar uppvärmning

Målsättningen är att den ombyggda värmepannan ska vara i drift hösten 2016. pannan ska vara i drift hösten 2016. I samband med ombyggnationen ökas värmepannans kapacitet från 100 till 120 megawatt, vilke­t beräknas klara en produktion av fjärrvärme till Uppsala även om befolkningsmängden fortsätter att öka.

Daniel Hrafnkelsson, projektledare Midroc

Välkommen till Maxera Bostad Vår styrka är att vi kan bygga både attraktiva hyresrätter och bostadsrätter efter platsens förutsättningar och marknadens efterfrågan. Vi har med vår långa erfarenhet sett vad kunder efterfrågar och vilka behov de har. Vårt mål är att möta de bostadsdrömmarna. I vårt senaste projekt har vi tillsammans med Stockholms Stad utvecklat Älvsjö Torg. Här har vi skapat en trevlig miljö för de boende med närhet till service och kommunikationer. Läs gärna mer om våra kommande projekt – välkommen till oss!

www.maxerabostad.se

Ur Fokus Region Stockholm, februari 2015

ANNONS

BYGGT Â AV OMTANKE. Ă&#x201E;NDA Â SEDAN Â Ă&#x2026;KE Â SUNDVALL Â STARTADES $ $ * " ) " )

) " # & " ! !& ! " " ! & $ & $ " # ! ) !& $ ! & ! $

JUST  NU  HAR  VI  TVĂ&#x2026;  PROJEKT  TILL  FĂ&#x2013;RSĂ&#x201E;LJNING! Terrasslägenheter  i  Farsta  Strand

SvD_RegionStockholm_Annons.indd 1

Kedjehus  i  Vällingby  AllÊ

2015-11-02 10:26

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

28 Expertpanel

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Experterna har ordet Vilken ytbehandling behandlas golven i parkeringshus med, varför är det smart att bygga i Falun Borlänge-regionen, hur kan man effektivisera driften av kommunala bad- och idrottsanläggningar och vad gör Knivsta kommun attraktivt? Det och en hel del mer får du svar på i vår expertpanel. TEXT ANNIKA WIHLBORG

TOMAS BERGSTRÖM delägare Eradur

LINDA NORÉN näringslivschef Falu kommun

TORBJÖRN LÅNG vice vd PB teknik

Vilka krav finns det på golv i parkeringshus? – Golv i parkeringshus utsätts i allmänhet för hård belastning, även om graden av belastning förstås varierar mellan ett garage i ett köpcenter och ett garage som ägs av en bostadsrättsförening. Det är mycket viktigt att ytbehandla golvet med rätt typ av beläggning, för att minska risken att salt och fukt som bilarna för med sig bryter ner betongen eller orsakar fuktläckage mellan våningsplanen. Golvet ska också vara halksäkert och lätt att rengöra.

Falun Borlänge-regionen är ett utveck­ lingsbolag som ägs av Falun, Borlänge, Gagnef, Ludvika, Smedjebacken och Säters kommun. Ni arbetar tillsammans för ett ökat bostadsbyggande, hur kommer det sig? – Vi vet att bostadsbyggande i någon av våra kommuner får positiva effekter för hela regionen. Vi har korta avstånd mellan orterna och många av våra invånare pendlar inom regionen, så det finns många olika alternativ för bostadsbyggande. När vi samverkar kring dessa frågor uppnår vi bäst resultat.

Hur maximerar man livslängden? – I parkeringshus har man stor belastning på in- och utfarter, ramper och där man svänger. Där bör beläggningen vara tjockare och kan behöva förnyas oftare. På parkeringsytorna är slitaget litet och golvbeläggningen kan hålla uppemot 30 år. Använd i första hand en golvbeläggning av polyuretan, ett material som är slitstarkt, tåligt vad gäller olja, bromsvätska och drivmedel. Polyuretan är helt fuktbeständigt, vilket minimerar risken för att fukt och salt tränger ner i parkerings­husets golv och flexibelt även vid frysgrader.

Ert budskap ”Är du smart nog att bygga i Falun Borlänge-regionen?” känns lagom kaxigt. Vad innebär det? – Många vet inte att Falun Borlänge-regionen, som man når på två och en halv timme från Stockholm, har så många som 165 000 invånare. Regionen är Dalarnas tillväxtmotor med stort företagande, invånare som trivs och ökar i antal och dessutom är vi riktigt starka inom besöksnäringen. När vi räknat samman vårt gemensamma behov av bostäder hamnar vi på 3 000 stycken. Behovet finns, tomter finns och tillväxten är god. Det är helt enkelt smart att bygga hos oss.

Hur kan man förstärka golvet i ett befintligt parkeringshus? – Det är aldrig för sent att åtgärda golv i gamla parkeringshus. Nedbrytning av betong och armering stoppas av en tät beläggning. Man kan också behandla gamla smutsiga asfaltsytor som kan ges ett nytt slitskikt, ljusa färger och städbarhet. Golv i parkeringshus bör behandlas av specialister på fogfria golv så använd en golv­entreprenör ansluten till AFG, Auktorisationen för Fogfria Golv.

Varför ska man bygga i er region? – Regionen är attraktiv vilket innebär en hög och ständigt ökande efterfrågan på bostäder. De nyproduktioner vi haft har samtliga blivit bokade på kort tid och kommer det ut en hyreslägenhet så vittnar våra fastighetsägare om att det alltid står många i kö. I Dalarna beräknas 42 procent av befolkningen gå i pension inom en tioårsperiod. En åldersgrupp med kapital och behov av anpassade lägenheter.

Vad bör en framgångsrik kommun fokusera på? – Det som gör en kommun framgångsrik är att ha fina anläggningar för fritidsaktiviteter. Tekniken runt dem behöver vara effektiv, resurssnål och väl underhållen, så att kommunen kan frigöra resurser till annat. I de tekniska system man bygger är det viktigt att ha ett övergripande styr- och övervakningssystem så att man vet hur systemen fungerar. Hur kan kommuner effektivisera driften av badhus och idrottsanläggningar? – På badhus bör man analysera vattenreningen och investera i återvinning av värme, el och vatten. Man bör även sträva efter att använda så lite kemikalier som möjligt. Återvinn värme och vatten ur backspolningsvattnet och investera i bra filter, UV samt ozon som bidrar till en minska kemikalieförbrukning. El kan minskas med belastningsberoende drift och LED-belysning, samt vatten återvinnas med ultrafilter. Det leder till ett resurssnålt bad. Hur kan man effektivisera driften av ishallar? – Idag är det möjligt att ishallar blir självförsörjande på värme tack vare kylmaskinerna samt låga temperaturnivåer på värmesystem. Av miljöoch skatteskäl så är det naturliga köldmedium som ammoniak och koldioxid man vill arbeta med. I ishallar önskar man ett så högt COP-värde som möjligt för kylan och att återvinna värmen till hus och varmvatten. Sänker man temperaturen i ishallen med en grad sparar man cirka 20 kilowatt kyla. Kan man ytterligare sänka isens yttertemperatur mellan natt och dag, samt träning och match, finns mer energi att spara.

HANS-PETTER ROGNES vd Knivstabostäder

Knivsta ligger sju minuters tågresa från Arlanda, åtta minuter från Uppsala och tjugosju minuter från Stockholm. På vilket sätt är Knivstas geografiska läge strategiskt rätt? – Allt fler företag och privatpersoner upptäcker vårt attraktiva läge, med närhet till två stora städer och Sveriges största internationella flygplats. Vi är landets yngsta kommun med god tillgång på byggbar mark. Här råder nybyggaranda som har en positiv inverkan på hela kommunen. I Knivsta är det lätt att hitta boende med hög livskvalitet och mycket goda pendlingsmöjligheter. Efterfrågan på mark är hög i Knivsta. Hur ser etableringsplanerna ut? – Många företag med internationell verksamhet har visat intresse för att etablera sig i Knivsta, inte minst på grund av närheten till Arlanda. Två konferenshotell har också signalerat intresse för att etablera nya verksamheter. Även om kommunens detaljplanerade mark går åt snabbt så finns det gott om attraktiv mark för olika verksamheter. När en byggherre bestämde sig för att bygga flerbostadshus i fyra våningsplan var lägenheterna i den första etappen sålda redan efter ett dygn, vilket visar på hur hög efterfrågan är på bostäder i vår kommun. Hur ser expansionen ut? – Knivsta kommun står inför en utveckling av tätorten Knivsta till småstad, med avsikten att växa från 16 000 till 25 000 invånare fram till år 2025. I kommunen finns cirka 800 företag, med cirka 1 800 i det attraktiva närområdet. Kommunen är rankad högt, som nummer femton, bland svenska kommuner vad gäller företagsklimat.

Finlands marknadsledande fönstertillverkare sedan 1956 www.skaala.se

Har er BRF onödigt höga energikostnader? Byt till energisnåla och underhållsfria fönster från Skaala. Vi hjälper er genom hela processen – från planering till installation och slutbesiktning. Enklare blir det inte. Just nu bjuder vi alla hushåll i föreningen som byter fönster på elmätaren Eliq online (värde 995:-). Med Eliq får du kontroll över både de enskilda hushållens och hela föreningens elförbrukning. Nätverksinfrastruktur och montage ingår ej, endast hårdvara. Kontakta oss så berättar vi mer: Norra Sverige 010-195 95 35 | Stockholm/Mälardalen 010-195 95 31 Göteborg 010-195 95 33 | Skåne 010-195 95 533 | info@skaala.com

Connecting cities Ă&#x2026;F fortsätter att vinna prestigeprojekt runt om i Sverige. Just nu är projektering av Ostlänken i fokus där vi samlar svensk och internationell expertis. Satsningen kommer ge snabbare resor mellan storstadsregionerna och smidigare arbetspendling fĂśr framtidens medborgare. Vill du bli en del i vĂĽrt vinnande team och tillsammans med oss skapa framtidens infrastruktur?

2015245

Ă&#x2026;F är hjärtat i teknikvärlden. FĂślj vĂĽra framsteg pĂĽ afconsult.com.

FĂśr mer information ring eller *** (" #!

När service och kvalitÊ är rent avgÜrande

Vi älskar det vi gÜr! Sedan 1989 har Kundia arbetat med engagemang och passion fÜr att alltid ge bästa upplevelsen till kunden. Kundia levererar städtjänster och ett brett utbud av supporttjänster som skapar mervärde fÜr kunden. Med Üver 25 ürs erfarenhet frün

Referenskunder: Nordiska museet, Stockholms Stadshus, Svenska Kyrkan, Hi3G Access, Tennisstadion ! -

(" + ,&' %'#%$&), " + , %&' " + + " # (" #! + /% ! % " #%! ' #" *** (" #! Kundia_SvD.indd 1

2015-11-02 10:15

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

30 Krönika Evelina Strandfelt

Att bygga en stad är ingen ”one man show”

ANNONS

FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Det är vi som bygger som är ansvariga. Vi skapar våra hus, städer och infrastruktur. Det är vi som ska bygga för människor.

Evelina Strandfelt, chef påverkan och events, Sweden Green Building Council

Vi vet ännu inte riktigt hur framtiden ser ut, men vi vet att vi tar oss framåt. Vi styr kursen mot en hållbart byggd miljö, ett litet steg i taget. På vägen måste vi inspireras, pröva, göra om och förhoppningsvis göra rätt. I alla fall mer rätt än vad vi gjort tidigare, för att så småningom uppnå den hållbart byggda miljön. Det är en lång resa vi måste ut på tillsammans. Det är vi som bygger som är ansvarig­a. Vi skapar våra hus, städer och infrastruktur. Det är vi som ska bygga för människor. Hur vi planerar våra byggda miljöer blir avgörande för både miljö och samhälle. Den byggda miljön påverkar stadslivet, hur vi rör oss och hur vi möter våra medmänniskor. Nästa generations invånare ställer höga krav, och det är upp till oss att uppfylla dem. Det gäller att hänga med i utvecklingen. Vågar vi inte pröva nya saker så kommer vi inte framåt. Nya perspektiv och idéer behövs. Ja, och en del gamla idéer som vi kan återuppta för den delen. Vi i Sweden Green Building Council är en ideell organisation för alla som vill framåt och som vill förändra vår

byggda miljö till något som passar nästa generation. Vi brinner för bättre byggnader och städer som ger människor sundare och ljusare miljöer att leva, arbeta och leka i. Vi är just nu över 280 medlemsföretag och organisationer som har höga ambitioner när det gäller hållbart byggande och samhällsutveckling. Vi tycker att det är självklart att jobba för att våra städer ska bli mer och mer hållbara. Därför driver vi nu Citylab som är ett forum för delad kunskap inom hållbar stadsutveckling. Citylab hjälper stadsutvecklingsprojekt att gå från vision till handling och att skapa en bra arbetsprocess på vägen fram till uppsatta hållbarhetsmål. Att bygga en stad är ingen ”one man show”. Vi måste bli bättre på att samarbeta inom och mellan sektorsgränser och hjälpa varandra att nå framåt. Därför är ett av Citylabs främsta mål att främja en kultur där delande och samarbete är grunden i stadsutveckling. Tillsammans bygger vi den hållbara staden. Det är en process som tar tid och som inte har ett slut. Hållbar stadsutveckling är inget tillstånd eller ett mål utan ett långsiktigt arbete mot gemensamma mål och en gemensam framtid. Du hänger väl med? n

LEVANDE STADSMILJÖER KRÄVER ERFARNA SAMHÄLLSRÅDGIVARE (OCH STORA VISIONER) www.ramboll.se

PÅ RAMBÖLL ARBETAR 13 000 SAMHÄLLSRÅDGIVARE MED INGENJÖRSTEKNIK, DESIGN OCH MANAGEMENT CONSULTING. VI SKAPAR HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR VÅRA KUNDER OCH SAMHÄLLET I STORT.

FOTO SHUTTERSTOCK

Välkomna till resan mot nästa generations städer. Hur vi förhåller oss till framtiden och kommande generationer är avgörande. I det stora perspektivet handlar det om klimatförändringar, höjda temperaturer, luftföroreningar och översvämningar. I vardagen handlar det om att vi måste göra förändringar som leder oss åt rätt håll.

Läs krönikan i mobilen! FOKUSREGIONSTOCKHOLM.SE

Förstudie Gullbergsvass, Göteborg, Illustration: Ramböll/ EGA Erik Giudice Architects

ANNONS

VARJE DAG BÖRJAR MED EN NY UTMANING När du står inför att rostskydda en 7 845 meter lång bro. När målet är att bygga ett av Sveriges mest energieffektiva och miljövänliga kontorshus. När 13 miljoner kvadratmeter offentliga lokalytor behöver ny energisnål belysning som sparar 73 procent av kostnaderna. När du begrundar möjligheterna att din byggplan ska göra succé bland förskolebarn, världens tuffaste kunder. När du måste sanera något som inte bara ligger under vatten, utan också i ett trångt rum. När Skandinaviens största raffinaderi stoppar och 2 500 personer ska samarbeta för att få jobbet gjort. När tåget som måste komma i tid, har sin station 1 365 meter under jord. När du vill tämja havets tidvattenrörelser för att skapa en hållbar och miljövänlig energikälla. Det är då du måste gilla utmaningar. Midroc drivs av att anta utmaningar tillsammans. I smått som stort. Det är vår personlighet och vårt sätt att leva. Så vad är din utmaning idag?

En kärlekshistoria Ärligt talat klappar hjärtat lite extra för Stockholm.

import- och exporthanteringen få ett rejält häv; Göteborg

För precis som att vi tre utgör en tillväxtkorridor, med

har ju Sveriges största hamn och Skåne hanterar nästan

stor inflyttning och attraktiva boendeområden, så är

hälften av all godstrafik till och från landet. Stor nytta för

Stockholm en tillväxtregion, med ansvar för resten av

hela Sverige alltså, inte minst för BNP.

landet. Därför är vi väldigt glada över planerna på

Och vill vi på allvar mäta oss med tyngre metropoler,

höghastighetståg mellan Stockholm–Göteborg och

finns möjlighet att på sikt koppla samman vår tillväxt-

Stockholm–Malmö.

triangel med både Oslo och Köpenhamn.

Det fina med den här investeringen är att om sträckorna kompletteras med dubbelspår och utrymme för snabb-

Inga relationer går alltid som på räls. Men de som inser

gående tåg på Västkustbanan, kan resultatet bli ännu

värdet av att investera i den där lilla biten som saknas,

bättre. Inte bara för att sträckan skulle gå rakt igenom

vad det än må vara, går stärkta ur situationen.

Sveriges starkaste tillväxtkorridor. Nej, framförallt skulle

GBG

VÄSTKUSTBANAN MÖ

STHLM

I Sveriges fall kan det bli en ren kärlekshistoria. Puss!