Fokus infrastruktur 16-02-27

FOKUS A N N O N S

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

INFRASTRUKTUR EN HÅLLBAR FRAMTID

”I framtiden kör vi 25-30 mil på en elladdning” Samhällsutbyggnad, sidan 17

FEBRUARI 2016

”Sjöfarten kan inte spara sig ur en kris” Hamn & sjöfart, sidan 14

ANNONS

Maria Rankka: Damma av kapacitets­utredningen Debatt, sidan 18

Tydligare krav på samverkan mellan fiberaktörer Fibernät, sidan 7

Så ska järnvägskapaciteten ökas Sverigeförhandlingen, sidan 4 Profilintervju

PAT COX

”Sverige har bidragit starkt med ett hållbart perspektiv på transportlösningar” Läs intervjun i mobilen!

Skapar genvägar till framtiden

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledaren Anna Johansson

ANNONS

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

Läs ledaren i mobilen! FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

”Höghastighetsbanorna får inte bli en gökunge”

R FOTO KRISTIAN POHL/REGERINGSKANSLIET

egeringen har höga ambi­ tioner för utvecklingen av infrastrukturen i Sverige. Fungerande och hållbara transporter är avgörande för fler jobb och en po­ sitiv utveckling i Sverige. Den senaste tiden har infrastrukturinvesteringar, som satsningen på nya stambanor för

Anna Johansson (S), infrastrukturminister

04

höghastighetståg, väckt debatt. Det är bra att det förs en diskussion om hur vi försäkrar oss om att pengarna går till det som ger mest nytta. Investe­ ringar av dignitet ska präglas av lång­ siktighet, transparens och samsyn.

kring värdering och beräkning av godstransporter och åtgärder inom drift och underhåll. Regeringen ska givetvis ha ett så bra beslutsunderlag som möjligt för de kostsamma inves­ teringar vi har att fatta beslut om.

Ett skäl till debatten är en rapport från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle, SNS. Rapportförfattarna ifrågasatte om staten satsade sina pengar på de mest samhällsekono­ miskt lönsamma projekten. De fick mycket uppmärksamhet och en hel del rättmätig kritik, inte minst då rapporten framförallt ifrågasatte investeringar i järnväg. Västlänken i Göteborg, City­banan under Stockholm och Citytunneln i Malmö ifrågasätts i SNS rapport. Alla tre är stora järnvägsprojekt av betydelse för den nationella och regionala järnvägstrafiken. De är delar av en helhet och en förutsättning för fortsatt utveckling. Gemensamt för de tre projekten är att tidiga kalkyler först inte visade på en positiv samhällsnytta, men att detta vände till samhällsekonomisk nytta i senare kalkyler.

Den senaste tiden har infrastruk­ turinvesteringar, som satsningen på nya stambanor för höghastighetståg, väckt debatt.

Det samhällsekonomiska beslutsunder­laget som regeringen får idag är bra. Men det finns ut­ rymme för förbättringar, inte minst

Med detta sagt, ibland kan politiken värdera de olika parametarna i un­ derlagen på ett sätt så att man också gör avvägningar mot andra viktiga samhällsfrågor. Det kan handla om att möta klimatutmaningen eller den stora bostadsbristen. Vi vet också att det finns osäkerheter i de långsiktiga prognoser som ligger till grund för kalkylerna. Allt kan helt enkelt inte fångas i en kalkyl. Nu börjar arbetet med infrastruktur­ planeringen för nästa planomgång,

år 2018 till 2029. Trafikverket redovi­ sade ett första underlag i november förra året. Parallellt pågår Sverige­ förhandlingens arbete med bland annat höghastighetsbanor, bostäder och infrastrukturåtgärder i stor­ städerna. Det är ingen hemlighet att kost­ naden för höghastighetsbanorna är en utmaning. Därför är det viktigt att regeringen har ett bra underlag att ta ställning till. Vi behöver också få kunskap om relevanta alternativ. Jag vill vara tydlig med att höghastig­ hetsbanorna inte får bli en gökunge som tränger undan alla andra infra­ struktursatsningar under överskådlig tid. Utöver höghastighetstågen har Sverige ett stort behov av att stärka och ut­ veckla befintlig infrastruktur. Bättre pendlingsmöjligheter och starkare arbetsmarknadsregioner kräver in­ vesteringar i transportinfrastruktur och bostadsbyggande. Ett robust och effektivt transportsystem med god kapacitet är en förutsättning för jobb och hållbar utveckling i hela Sverige. Sveriges geografi understryker transportsystemets betydelse för näringslivets konkurrenskraft. Därför är transportpolitiken och satsningar på infrastruktur avgörande för en po­ sitiv utveckling och ett ännu starkare Sverige. De närmsta åren kommer att bli viktiga i detta hänseende. ■

04 Aktuellt Sverigeförhandlingen 07 Aktuellt Digital infrastruktur 08 Fördjupning Fibercertifiering 11 Profilen Pat Cox 14 Fördjupning Hamn & sjöfart 17 Aktuellt Samhällsutbyggnad 18 Debatt Maria Rankka

Trevlig läsning! Fredrik Wendelstig Projektledare

DETTA ÄR SMART MEDIA

FOKUS INFRASTRUKTUR Projektledare Fredrik Wendelstig fredrik.wendelstig@smartmediaagency.se Vd Fredrik Lagergren Redaktionschef Cindy Ahrnewald

Läs mer om...

Text Annika Wihlborg, Louise Harvig Olsmar Omslagsbild © Photo Parlement Européen Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

Layout och repro Johan Umenius Distribution Dagens Nyheter, februari 2016 Tryck Bold Printing Stockholm Webb www.fokusinfrastruktur.se

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

ANNONS

LULEÅ HAMN EXPANDERAR FÖR FRAMTIDEN I och med projektet Malmporten kommer Luleå hamn få en betydande kapacitetsökning både vintertid och sommartid. Den kraftigt uppgraderade hamnen öppnar även möjligheter att attrahera ytterligare verksamheter till regionen.

Hanteringen av åtta miljoner gods årligen gör Luleå till en av Sveriges fem största hamnar och Sveriges största hamn för torrt bulkgods. Trots isbeläggning från januari till maj så är hamnen öppen och i full drift året om tack vare isbrytare och lokala isbrytande bogserbåtar. Hamnens moderna anläggningar gör det möjligt att hantera alla sorters bulkgods och styckegods. Luleå Hamn anlöps varje år av omkring 600 fartyg varav en betydande del har en lastförmåga, dödvikt, om mer än 70 000 ton.

Luleå hamn ligger strategiskt i Östersjön och är sammankopplad med Malmbanan. Den är inte bara ett viktigt komplement till Narvik som utlastningshamn för järnmalm utan är sedan länge även viktig för regionen när det gäller andra produkter och varor. Nu finns långt framskrida planer på att utöka hamnens kapacitet genom att möjliggöra för större fartyg att angöra hamnen. Bakom detta står bland annat EU, Luleå stad, Svenska staten och LKAB. – Fördjupningen innebär att lastvikten för fartygen kan ökas upp till 200 000 d.w.t. sommartid respektive 80 000 d.w.t

vintertid, vilket ger minskningar i transportkostnader på uppemot 35 procent, säger Henrik Vuorinen, VD, för Luleå Hamn AB. Bakgrunden är bland annat den ökande malmproduktionen genom öppnandet av flera nya gruvor. Då räcker inte kapaciteten på Malmbanan mot Narvik till. – Vi ser även en stor potential i att kunna blir en större regional hub och bredda verksamheten med ökad transport av nya godsslag och på sikt få andra företag att etablera sig i regionen. Om allt faller väl ut kan muddringsarbetet börja 2017 och driftstart för den uppgraderade hamnen år 2020.

Luleå Hamn | Strömörvägen 9, 974 37 Luleå | www.portlulea.com

En halkfri infrastruktur med geoenergi? När solen lyser på oss inlagras energi i mark och berg - geoenergi. Och det är ansenliga mängder solenergi som lagras in. Effekten av solen når ner till drygt 400 m djup. Därefter tar geotermin, värme från jordens inre, över i allt större utsträckning. Att värma upp en stor bergmassa tar lång tid och därför tar det också lång tid att kyla ner berget. Den trögheten gör att fastighetsägare kan tillgodogöra sig energin även under den tid på året som solen inte har så stark intensitet eller till och med ”lyser” med sin frånvaro. En naturresurs som är välkänd och enkel En geoenergianläggning till en fastighet består oftast av ett eller flera borrhål kopplade till en värmepump. Borrhålets djup varierar beroende på vilken marktemperatur man har och på hur stort energiuttag man skall göra. Vanliga djup i Sverige är mellan 150 – 300 m. Det populäraste systemet benämns ”bergvärme”. Värmepumpen hämtar energin genom att cirkulera en vätska i en slang – kollektorn - som sitter monterad i ett borrhål. Kollektorn fungerar som värmeväxlare mellan värmepump och berg. Vätskan består av en etanol- och vattenblandning av lagom groggstyrka. Den ingående slangen i borrhålet har en avvikande temperatur än berget och därför strömmar energi till från omgivningen och värmer upp vätskan. Värmeenergin kan sedan förädlas i värmepumpen som sedan kan överföra den till ett konventionellt vattenburet uppvärmningssystem och även användas för varmvattenproduktion. Utväxlingen av energi från geoenergi till småhus är drygt fyra (energifaktor 4), dvs en del drivenergi (köpt) och tre delar gratis och förnybar. Större användare Det ovan beskrivna systemet går också att använda i större skala. Det är då ännu viktigare att antalet borrhål dimensioneras korrekt utefter det energibehov som användaren har. I större fastigheter och industrier används ofta system med många, tätt liggande borrhål – s.k. borrhålslager. Då samverkar borrhålen och en större bergmassa utnyttjas. Borrhålslagren blir mer effektiva när det finns ett kylbehov. Då utvinns värme under vinterperioden varvid berget blir kallare än omgivningen – och när kylsäsongen börjar i maj, vänds systemet och kylan hämtas hem som frikyla varvid berget successivt åter-

uppvärms till nästkommande vintersäsong. Dessa system går att göra mycket stora och med synnerligen stora miljömässiga och ekonomiska vinster. IKEA och Biltema är bara några av de stora företag som valt att installera geoenergi för kyla och värme till många av sina varuhus. Utväxlingen av energi från borrhålslager ligger normalt mellan 4 – 7. Borrhålslager går att använda för att hålla vägar, cykelbanor, järnvägar och uppställningsplatser is- och snöfria. Då fungerar ytorna som stora solfångare under sommarhalvåret och värmeenergin inlagras via borrhålen i berget. Systemen har testats med positiva resultat och används nu i olika delar av världen Finns det möjligheter att använda sig av en grundvattenförekomst med tillräcklig kapacitet är det effektivaste sättet att utnyttja geoenergin, även för bara uttag av värme eller kyla, men framför allt om det finns behov av bägge. De kallas akviferlager. Eftersom vattnet fungerar som energibärare sker energiväxlingen nu inte bara i borrhålen, utan framför allt i de porer och sprickor där grundvattnet finns. Det gör att den energiöverförande ytan blir betydligt större. Med fördel görs stora system som också får en exceptionell verkningsgrad. Utväxlingen kan under sommarhalvåret komma upp över 40. Kristianstad Centrallasarett är ett exempel på akviferlager och Arlanda flygplats startade under 2009 sin stora anläggning – helt utan värmepumpar. Arlandasystemet utnyttjar också flygplanens uppställningsplatser som solfångare och samma ytor hålls snöfria på vintern genom samma geoenergisystem. Möjligheter i infrastrukturen Att använda geoenergi för halkbekämpning inom infrastrukturen är bara i sin linda. Vi ser att intresset är stort och att det finns många intressanta applikationer. Det är glädjande att Trafikverket nu har valt att satsa på forskning inom området för att lära sig mer, men det är otvetydigt att det finns stora samhällsvinster att göra. Lokal och förnybar Geoenergin är solenergi. Och liksom konventionella solanläggningar, som solceller och solfångare, är det lokalproducerad energi - utan transporter och förluster. Den drivenergi som används är elkraft, som är ett effektivt sätt att distribuera energi. Svenskproducerad elenergi tillhör dessutom ett av de mest rena energislagen vi har, även globalt sett. Det i kombination med att geoenergin i sig är förnybar, gör geoenergin till hållbara system sett över tid.

Tredje största förnybara energikällan Idag är geoenergi den tredje största förnybara energikällan, näst vattenkraft och biobränsle. Den finns överallt, är tyst och syns ej heller från utsidan när den väl är installerad. Det är en naturresurs Sverige inte har råd att vara utan.

Johan Barth VD Geotec

Många och stora fördelar •

Geoenergi är ett av de mest ekonomiska och mest miljövänliga energislag som finns. Därför används den idag av runt 500 000 fastighetsägare såsom hyreshus, industrier, varuhus, kontorshus och restauranger. Och allt sker på den enskilde ägarens initiativ. Oavsett om det är en villa på 140 kvadrat eller en stadsdel på totalt 200 000 kvadratmeter.

•

Geoenergin levererar idag över 15 TWh gratis värmeenergi till svenska användare

•

Geoenergi står för 15-20 % av bostadsuppvärmningen, villor och flerbostadshus.

•

Geoenergin är förnybar precis som sol, vind och vatten. Den finns överallt och har inga geografiska eller geologiska hinder

•

Geoenergi är samlingsnamnet för berg- sjö- och markvärme respektive kyla samt borrhålslager och akviferlager Mer information finns på www.geoenergicentrum.se och www.geotec.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

4 Aktuellt Sverigeförhandlingen

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

Höghastighetståg utvecklar regionerna Sveriges första järnväg för höghastighetståg är under planering. Järnvägen ska knyta ihop landets tre storstäder. Regeringen har i projektet tillsatt Sverigeförhandlingen som ska utreda hur regionerna kommer att utvecklas längs sträckorna. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Sverigeförhandlingens uppdrag Sverigeförhandlingens uppdrag är att ta fram förslag till principer för finansiering, analysera hög­ hastighetsbanornas kommersiella förutsättningar och att föreslå en utbyggnadsstrategi. Sverigeförhand­ lingen har också ett storstadsuppdrag som går ut på att stärka kollektiv­ trafiken och öka bostadsbyggandet i Stockholm, Göteborg och Skåne. En central del av uppdraget är att förhandla med kommuner om med­ finansiering, ett sätt att också göra regionerna mer delaktiga i projektet. Sommaren 2014 inleddes Sverige­ förhandlingens första fas med fokus på faktainsamling och förhandlings­ förberedande möten med ett stort antal kommuner och regioner längs sträckorna. Många intresseorganisa­

tioner och företag har varit delaktiga i de initiala diskussionerna och bland annat har Trafikverket bidragit med statistik.

Arbetsprocessens olika steg Hösten 2015 skickade berörda kom­ muner in nyttoanalyser till Sverige­ förhandlingens representante­r. I nyttoanalyserna fick kommunerna ange vilka mervärden en höghastig­ hetsbana kan ha för just deras kommun vad gäller restider, arbets­ marknad, bostäder, miljö samt för näringslivet. I januari 2016 överlämnade Sverigeförhandlingen en delrapport som innehöll en analys av hur järn­ vägen skulle kunna finansieras och vilka kommersiella förutsättningar

Per Sandström, vd för Nyköping-Östgötalänken

som finns. I början av februari 2016 inleddes nästa fas i Sverigeförhand­ lingens arbete. Då startade konkreta förhandlingar om järnvägen samt om vilka åtgärder som behövs i storstads­ regionerna i syfte att öka bostadsbyg­ gandet samt kollektiv­trafiken. Sverigeförhandlingen slutredo­ visar sitt uppdrag i december 2017 men har goda förhoppningar om att redovisa sitt resultat före det. Slutre­ dovisningen kommer att innehålla synpunkter på hur järnvägen ska byggas ut samt relevanta finansiella överenskommelser.

Höghastighetstågens syfte Syftet med höghastighetståg enligt Sverigeförhandlingens represen­ tanter är i första hand att de möjliggör en snabb, punktlig och konkurrenskraftig ändpunktstrafik mellan Stockholm/Göteborg och Stockholm/Malmö. I andra hand ska den möjliggöra snabb, punktlig och konkurrenskraftig storregional trafik. I tredje hand ska järnvägen bidra till att frigöra kapacitet för mer regionaltrafik och godstrafik på de befintliga västra och södra stambanorna. Enligt Per Sandström, vd för Nyköping-Östgötalänken, saknar Sverige en stambanepolitik för framtiden: – Hittills har en långsiktig analys av behoven i det svenska järnvägs­ systemet saknats, vilket lett till att politikerna inte agerat förebyggande.

FOTO ANNA MODIN, SVERIGEFÖRHANDLINGEN

De nya järnvägarna för höghastig­ hetståg ska göra det möjligt att resa mellan Göteborg och Stockholm på två timmar och mellan Malmö och Stockholm på två och en halv timme. Tågen, som kommer att köra i upp till 320 kilometer i timmen, ska öka antalet resenärer och leda till nya infrastruktursatsningar längs vägen. Ett ökat bostadsbyggande och tillväxt i kommuner och regioner längs ba­ nornas sträckning ska bli verklighet. Och utöver att avlasta de befintliga södra och västra stambanorna räknar man med att pendlingst­iderna till och inom regionerna minskar.

ANNONS

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

ANNONS

Sverigeförhandlingen Aktuellt 5

Det har i sin tur skapat den situa­ tion som råder idag, med en kraftig överbelastning på de befintliga södra och västra stambanorna.

Förhandlarnas stora utmaning Nyköping-Östgötalänken projekterar Ostlänken, som utgör första etappen på den nya banan med fem stationer mellan Järna och Linköping som knyter Östergötland, Södermanland och Mälardalen närmare varandra.

Höghastighetsjärnvägens föreslagna dragning och stationsorter

För att öka kapaciteten i det svenska järnvägs­ systemet är det viktigt att de nya höghastighets­ banorna är reser­ verade enbart för höghastighetståg.

mellan Sveriges tre storstäder, men om man analyserar de tågresor som görs i Sverige idag så är merparten regionala arbetspendlingsresor. Det innebär att merparten av trafikflödet endast trafikerar delsträckor på stam­ banorna. Sverigeförhandlingen bör därför vidga synfältet och tydligare värna om det regionala resandet. – En utmaning för Sverigeför­ handlarna är därför att, på ett väl av­ vägt sätt, hitta en fungerande modell för att separera långsamtgående och snabbgående tåg. För att öka kapaciteten i det svenska järnvägs­ systemet är det viktigt att de nya höghastighetsbanorna är reserverade enbart för höghastighetståg, avslutar Per Sandström.

Per Sandström

Smart fakta Per Sandström anser att kapacitetspro­ blemen på järnvägens mest trafikerade sträckor är den stora akilleshälen, inte minst eftersom den regionala trafiken i dagsläget är en starkt bidragande faktor till kapacitetsproblemen på stambanorna där regional- och fjärr­ tåg delar samma spår. – Sverigeförhandlingen priori­ terar i första hand en attraktiv och konkurrenskraftig ändpunktstrafik

SOUND BLOCK

Kostnadseffektiv montering

I början av februari i år meddelade Sverigeförhandlingen sin avsikt att inleda förhandlingar med den sträckning av den södra höghastighetsbanan som går via Värnamo. Då meddelades också vilka stationsorter de inleder förhandlingar med. Bansträckningens detaljer planeras av Trafikverket.

SOUND BLOCK

Underhållsfri absorbent

Effektiv bullerdämpning

Svante Granberg, verksamhetsansvarig på SumNet

Möjlighet till flexibelt företagande i Storuman SumNet stadsnätet i Storumans kommun har funnits sedan 2001 och blev årets stadsnät 2014. Idag är 70 procent av kommunens invånare anslutna genom fiber – en oerhört positiv utveckling för näringslivet i regionen. Västerbottens län i allmänhet och Storuman i synnerhet satsade tidigt på ett utbyggt fibernät. – Målet att vara ett bra ställe att bo och arbeta på har blivit verklighet. Här får människor möjlighet att arbeta var och hur de vill liksom att de på bästa sätt får ihop sitt livspussel. Det visar sig också i att efterfrågan på fritidshus idag är högre än någonsin. Nybyggnationer pågår i Hemavan Tärnaby som är en destination som lockar allt fler besökare året runt. Satsningen på att bygga fibernät till kommuninvånarna startade redan år 2000. Bofasta och företag ligger idag på en anslutningsgrad om 70 procent. Att kommunen valde fiber som lösning beror på att fiber är framtidssäkert om den byggs med bra kvalitet och har låga driftskostnader. – Målet är att företag enklare ska kunna startas och utvecklas samt att människor ska kunna använda väl-

färdstjänster via nätet oavsett var de bor. 2020 har vi som mål att komma upp till 95 procent av bofasta och företag, säger Svante Granberg, verksamhetsansvarig på SumNet. Att Västerbottens län har lyckats erbjuda kommuninvånarna anslutning via fiber i så hög utsträckning, beror på att kommunerna har haft ett bra samarbete och en kontinuerlig dialog. Gemensamma upphandlingar för länen har gjorts och kommunerna har lyssnat till varandras erfarenheter som också testats mot extern kunskap. Idag finns ett regionalt nät (AC-Net) som driver det logiska nätet i regionen så att kommunen även får en bra anslutning utåt i landet. – Vi har politiker som tror på det här och har därför velat att satsa pengar på bredbandsutbyggnaden. Kommunen jobbar även aktivt med datacenteretableringar. Datacenterbranschen har börjat se nya möjligheter i norr då det är

fördelaktigt att bygga datacenter nära elproduktionen. En god tillgång på förnybar energi, ett robust fiber- och elnät gör att Västerbotten är konkurrenskraftig. Ett kallt klimat och en avsaknad av naturkatastrofer är förstås också viktigt. Nätutbyggnad är avgörande för hela kommunens utveckling och en förutsättning för att livet ska fungera där de fysiska avstånden är stora. Svante berättar att en bra uppkoppling möjliggör distans- och hemarbete och underlättar för ett flexibelt arbetsklimat. Storumans kommun har också lockat hit företag med verksamheter som bygger på att människor har ett flexibelt sätt att arbeta. – Flera företag som har sin verksamhet i Stockholm har förlagt delar av sin verksamhet eller arbetar i högre grad från fritidshuset eftersom Storumans kommun har bra infrastruktur, framförallt med vårt prisbelönta stadsnät och tillgången

till goda kommunikationer med bland annat flygplatsen i Hemavan. Den kommunala servicen med barnomsorg, skolor och äldrevård väl utbyggd i hela kommunen. Närhet till natur och friluftsliv ger en hög livskvalitet. Skidåkning, skoter, vandring och friluftsliv i skogen och fjällen är en naturlig del av vardagen för många som bor i Storuman. Kungsleden som börjar i Hemavan utsågs nyligen till världens bästa vandringsled. Här finns också ett rikt kultur- och föreningsliv med aktiviteter för både barn och vuxna. – Avstånden i kommunen behöver lösningar för ett flexibelt sätt att leva. Det har vi lyckats ge dem som bor här, säger Svante. Flera kommuner ser Storuman som en förebild och Norge har kopierat modellen för att kunna erbjuda ”den västerbottniska modellen” till sina invånare.

Närmare hem Sixten är två år. Det dröjer innan han ska välja högskola, hitta en bostad och börja jobba. Då har höghastighetsjärnvägen blivit verklighet och människor har närmare till arbete, utbildning och varandra. Då är Jönköpings län ännu mer mitt i Sverige. Sverigeförhandlingen har sagt sitt – den snabbaste och bästa sträckningen för höghastighetsjärnvägen går via Jönköpings län. Tranås, Jönköping och Värnamo får stationslägen, alla tre med bra kopplingar till dagens järnvägsnät. Och är det enkelt att nå stationerna, kan fler dra nytta av höghastighetstågen. Jönköpings län är en av de snabbast växande regionerna i Norden. Människor väljer att flytta hit. Den småländska entreprenörsandan ger en stark utveckling för högskola och arbetsmarknad. Vi ligger bra till geografiskt, har ett positivt

näringsliv och framtidstro. Med höghastighetjärnvägen öppnar sig helt nya möjligheter att bo på landet och jobba i storstan, eller tvärtom. Från Linköping når du Jönköping på knappt en halvtimme, från Värnamo tar det en timme till Lund. Så när Sixten är sjutton år kan han ta höghastighetståget till sitt extrajobb i Borås och ändå hinna tillbaka till träningen. Då är det ännu närmare hem.

www.rjl.se/hoghastighetsjarnvagar

Region Jönköpings län – för ett bra liv i en attraktiv region

STORUMANS KOMMUN Invånarantal Storuman: 5943 Invånarantal Västerbottens län: 263 378 Uppkopplingsgrad bofasta och företag: 70 procent Årets stadsnät: 2014

ANNONS

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

ANNONS

Aktuellt Digital infrastruktur 7 Aktuellt ”Vi måste öka förståelsen”

Nya möjligheter för utbyggnaden av fiber

En fortsatt stor efterfrågan på fiber har medfört att branschen vuxit rekordsnabbt. Den snabba utvecklingen innebär även problem, bland annat när det kommer till verifieringen av näten.

Sveriges digitala infrastruktur utvecklas i snabb takt och de högt uppsatta målen om digital tillgänglighet för 90 procent av befolkningen är på väg att nås. Nu efterfrågar allt fler en ny bredbandsstrategi som visar vägen för Sveriges digitala framtid.

TEXT REDAKTIONEN

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Sverige är på god väg att nå reger­ ingens mål om att 90 procent av de svenska hushållen och företagen ska ha tillgång till en uppkopplingshas­ tighet på minst 100 Mbit per sekund. Mikael Ek, vd på Svenska Stadsnäts­ föreningen som är den myndighet som äger och förvaltar det svenska stamnätet för el, menar att den digi­ taliseringsutveckling vi befinner oss i nu – utifrån ett samhällsövergripan­ de perspektiv – är att betrakta som en omfattande samhällsomvandling. Dagens omvandling är mer kraftfull än när vi gick från bondesamhälle till industrination.

Allt fler välfärdstjänster kommer i framtiden att erbjudas via den digitala infrastrukturen. Mikael Ek

Sett ur ett europeiskt perspektiv så har den svenska fiberutvecklingen gått snabbt. Få europeiska länder kan matcha svenskarnas starka efter­ frågan på snabb fiberuppkoppling. I dagsläget har drygt 60 procent av Sveriges hushåll och företag tillgång till en uppkopplingshastighet på minst 100 Mbit per sekund. I övriga europeiska länder har i genomsnitt 20 procent av befolkningen och företagen tillgång till motsvarande uppkopplingshastighet.

Skärpta myndighetskrav sätter press En framgångsfaktor för den svenska fiberutbyggnaden har varit den samverkan som rått mellan privata och offentliga aktörer. En färsk rap­ port från Organisation for Econo­ mic Co-operation, OECD, visar att konkurrensen från de kommunägda stadsnäten har främjat utbyggnaden och pressat priserna. – Samtidigt återstår flera utmaningar i arbetet med att förse hela Sverige med snabb uppkoppling.

Myndigheterna har skärpt sina krav på bredbandsleverantörerna i takt med att den digitala infrastrukturen blir en allt mer avgörande del av ett fungerande samhälle. I början av 2016 introducerade exempelvis Post- och telestyrelsen, PTS, ett regelverk som ska öka driftsäker­ heten i fibernätet genom att reglera fiberoperatör­ernas rutiner för drift­ störningar som uppstår utanför kontorstid. – De kommande åren stärks förmodligen fiberinfrastrukturens samhällskritiska funktion. Allt fler välfärdstjänster kommer i framtiden att erbjudas via den digitala infra­ strukturen, exempelvis kommunala e-tjänster samt läkarkonsultationer eller hemspråksundervisning på distans. När exempelvis sjukvårdens verksamhet är beroende av en robust och pålitlig fiberuppkoppling skärps myndigheternas krav på fiberleve­ rantörerna, fortsätter Mikael Ek.

Ny nationell bredbandsstrategi Under 2016 har regeringen lovat att presentera en ny nationell bred­ bandsstrategi. Den senaste svenska bredbandsstrategin lanserades år 2009 och sedan dess har mycket hänt. Bredbandsstrategin fyller en viktig funktion eftersom den stakar ut riktningen för den framtida fiberutbyggnaden och nyttjandet av landets fibernät. Kommuner och regioner som planerar digitala infrastrukturinvesteringar lutar sig i stor utsträckning på regeringens bredbandsstrategi. – En utmaning är att regeringens bredbandsstrategi har ett mål om att 90 procent av de svenska hushållen ska ha snabbt bredband, men det innebär ju att 10 procent av landets befolkning kommer stå utan tillgång till ett snabbt och stabilt bredband också efter 2020. Därmed fråntas en del av befolkningen möjlighe­ ten att fullt ut delta i den digitala utvecklingen. Regeringen behöver ta ett helhetsgrepp över situationen genom att erbjuda finansieringsstöd och förslag på alternativa lösningar i de områden där de geografiska förutsättningarna är sådana att fiber inte är ett realistiskt alternativ. På sikt är det samhällsekonomiskt mer

Mikael Ek, vd Svenska Stadsnätsföreningen

kostsamt att exkludera den här delen av befolkningen, säger Mikael Ek.

Statliga subventioner kan behövas Av Sveriges drygt 4,6 miljoner hushåll finns 2,4 miljoner i flerfa­ miljshus där 80 procent av hushållen i dagsläget erbjuds möjligheten att beställa ett fiberabonnemang. På landsbygden finns drygt 300 000 hushåll, varav uppskattningsvis 20 procent har fiberuppkoppling. För att öka andelen fiberupp­ kopplade hushåll på landsbygden erbjuder regeringen och EU möjlig­ heten att ansöka om delfinansiering för lokal fiberutbyggnad. Bland Sveriges drygt två miljoner villa­ hushåll närmar sig fibertäcknings­ graden 25 procent. Enligt Mikael Ek kommer andelen fiberuppkopplade villahushåll sannolikt att öka i snabb takt de kommande åren. – På sikt är det bekymmersamt för de drygt 500 000 villahushåll som bor avsides men inte i glesbygd. För många av dessa villahushåll kan det bli en dyr affär att installera fiber. Det bör därför bli aktuellt med nå­ gon form av statlig subventionering för denna målgrupp, annars riskerar de att inte kunna ta del av viktig samhällsservice Så utnyttjas överkapaciteten Regeringen har genomfört en utred­ ning som visar att det behöver ställas tydligare krav på samverkan mellan de myndigheter som har tillgång till överkapacitet i sitt svartfibernät och bredbandsmarknadens kommersiella aktörer. En tydligare kravspecifika­ tion kan leda till att en del av de svenska hushåll som ännu är an­ slutna till fibernätet kan erbjudas en lägre anslutningskostnad eftersom de i viss mån använder befintlig fiberinfrastruktur. Förslaget stöds av Ulrika Hesslow, tillfällig it-direktör och ansvarig för

Ulrika Hesslow, tillfällig it-direktör Svenska Kraftnät

fiberverksamheten på Svenska Kraft­ nät som äger och förvaltar det svens­ ka stamnätet för el. Hon berättar att regeringen har gett Svenska Kraftnät i uppdrag att utveckla samarbetet med andra myndigheter så att kom­ mersiella aktörer på telekommark­ naden i ännu större utsträckning ska kunna använda den svartfiber som Svenska kraftnät hyr ut.

Genom att vi och andra myndigheter hyr ut vår överkapacitet, bidrar vi till ökad konkurrens på marknaden. Ulrika Hesslow

– Det skapar i sin tur förutsättningar för bredbandsutbyggnad i större delar av landet, förtydligar Ulrika Hesslow. Det svenska stamnätet för el består av 15 000 kilometer kraftled­ ning. Längs 8 000 av dessa kraft­ ledningar finns ett fiberoptiskt nät med möjlighet att överföra mycket hög datakapacitet. Det fiberoptiska nätet används främst för att styra och kommunicera med anläggningarna i stamnätet, men överkapaciteten kan hyras ut till andra aktörer, exempel­ vis telekomoperatörer, stadsnät och kommuner. – Genom att vi och andra myn­ digheter hyr ut vår överkapacitet, bidrar vi till ökad konkurrens på marknaden. Vi stärker även robust­ heten i det svenska telekomnätet, avslutar Ulrika Hesslow.

Du behövs, vi behövs. Bli medlem! Aldrig har tiden varit mer mogen att vända utvecklingen till renare bilism och smartare mobilitet.

Bilist och/ eller mobilist? I Gröna Bilister kan du känna igen dig både med och utan bil. Anmäl dig idag och bli medlem året ut utan kostnad. Därefter kostar medlemskap endast 100 kr per år. Läs mer på www.gronabilister.se

– Utvecklingen påminner om den vi såg när kabel-tv exploderade; det finns en stor brist på montörer och projektörer med lång erfaren­ het när det kommer till allt ifrån komponentnivå till systemnivå inom fiber. Rätt kompetens är kritiskt, man måste som beställare kunna få stöd om man själv saknar kompetensen internt. Kenth Sandgren är KAM på Infralogic som sedan 1986 specia­ liserat sig på infrastruktur för fiber, data- och telekom samt CATV/ Digital-TV och säkerhet. Han me­ nar att det är skolans roll att skapa bra samt intressanta utbildningar och teknikdistributörernas ansvar att med kunskap och erfarenhet distribuera rätt produkter och hålla en hög servicenivå. – Det absolut viktigaste är att branschen får en ökad förståelse för att infrastrukturen vi bygger idag ska användas i många år framöver. Nu bygger vi en jättebred motorväg utan att lägga asfalt. Möjligheten att köra bil kommer att finnas, men vi kan inte åka fort och vägen kom­ mer att bli gropig och förstörd. Och sen måste vi reparera vägen.

Kompetensen inte utbredd Kunskapsluckan beror inte på ny teknologi utan det är den explo­ sionsartade tillväxten på beman­ ningssidan som är den främsta anledningen. Kenth Sandgren berättar att det är framförallt veri­ fieringen av näten som är kritisk. – Fibern som installeras idag har ingen begränsning på över­ skådlig sikt så länge installationen utförs korrekt, men de som gran­ skar näten har inte alltid relevant kunskap. Det finns massor av pro­ jekt och installationer som utförs enligt konstens regler och det finns många mycket duktiga installatörer och projektörer med yrkestolthet, erfarenhet och bred kompetens, men med dagens utbyggnadstakt är de för få. I slutänden är det beställaren och användaren som drabbas. – Bryr man sig inte om resulta­ tet och mäter upp nätet i efterhand så kan det få stora konsekvenser. Idag repareras många nya nät och det är ett stort slöseri med resurser, tid och pengar. Man måste tillsam­ mans med eventuella leverantörer från flera teknologier följa med i ut­ vecklingen. Inte bara på fiber utan även annan teknik som till exempel data över kopparnät och bredband, avslutar Kenth Sandgren.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

8 Fördjupning Fibercertifiering

ANNONS

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

Hållbara fibernät kräver certifierad kompetens

Certifierad

ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK

Certifierad

Regeringens mål om att 90 procent av de svenska hushållen ska vara anslutna till fibernätverket senast år 2020 kräver en ökad takt på fiberutbyggnaden. Efterfrågan på fibertekniker och entreprenadföretag med rätt kompetens är därför rekordhög. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Utvecklingen av den digitala infra­ strukturen har på senare år fått en allt större plats i samhällsdebatten. Orsaken är att våra digitala behov har förändrats och kräver en pålitlig, robust och snabb fiberuppkoppling. Det är därför viktigare än någonsin att de fibertekniker och entreprenad­ företag som installerar och driftsätter fibernäten har relevant kompetens för uppgiften.

Personcertifiering sedan 2006 År 2006 lanserades en frivillig per­ soncertifiering för fibertekniker. Syf­ tet var att höja kvaliteten i Sveriges fiberoptiska infrastruktur genom att säkerställa funktionen och minimera underhållskostnaderna i fibernätet. Certifieringen av fibertekniker har nu funnits i tio år och har gjort ett tydligt avtryck på marknaden. Mer­ parten av de fiberinstallationer som genomförs i Sverige utförs av ett fåtal stora aktörer som i sin tur anlitar un­ derkonsulter. Allt fler stora aktörer ställer numera krav på att underkon­ sulterna är personcertifierade. Certifieringen av fibertekniker är en tredjepartscertifiering. Det

Certifieringen av fibertekniker är en tredjepartscertifiering. innebär att innehållet i certifieringen samt kravställningen har utformats av en oberoende tredjepartsaktör. Certifieringen säkerställer att den fi­ bertekniker som utför installationen har den kompetens som krävs för att installationen ska bli långsiktigt lönsam och hållbar. En certifiering innebär godkända teoretiska och praktiska prov under överinseende av en oberoende part. Allt fler stora kunder kräver numera att de fiberinstallatörer de anlitar ska vara certifierade, på senare år har även allt fler bostadsrättsföreningar insett fördelarna med att välja en certifierad installatör. Certifieringen av fibertekniker har bidragit till att höja fiberin­ stallationsbranschens generella kvalitetsnivå. Men för att den av regeringen bestämda fiberutbygg­ naden ska bli verklighet krävs, utöver fibertekniker, även seriösa

entreprenadföretag som gräver ner fiberkablarna i marken. Eftersom fibermarknaden är lukrativ och präglas av hög efterfrågan har den på senare år attraherat oseriösa företag som saknar rätt kompetens. En av de främsta målsättningarna med det nya förläggningscertifikatet är att bi­ dra till motsvarande kvalitetshöjning i gräventreprenadbranschen.

Rätt utförda installationer – en samhällsvinst Bakgrunden till personcertifieringen av fibertekniker är att marknaden tidigare varit monopoliserad, då Skanova utförde i princip alla former av installationsarbeten för digital infrastruktur. När installationsmark­ naden avreglerades ökade förstås antalet aktörer avsevärt och på senare är har antalet fiberinstallatö­ rer blivit fler än någonsin eftersom det finns en konstant hög efterfrågan

på fiberinstallationer. Den frivilliga personcertifieringen av fibertekniker kan betraktas som ett verktyg för att reglera kvalitetsnivån på marknaden, ett försök att upprätthålla en genom­ gående hög kvalitet på de utförda installationerna. I takt med att samhället blir allt mer beroende av fungerande fibernätverk ökar också riskerna och samhällskostnaderna om instal­ lationerna utförs på ett felaktigt sätt. Driftstörningar är kostsamma för samhället eftersom de medför produktionsbortfall och reparations­ kostnader. För slutkund fungerar personcertifieringen som en trygghet för att installationsarbetet genomförs på ett korrekt och hållbart sätt.

Entreprenadföretags certifiering på agendan Hösten 2015 gjorde ett flertal branschaktörer gemensam sak genom att bilda en arbetsgrupp som ska utforma ett förläggningscertifikat för gräventreprenörer som är verk­ samma i fiberbranschen. Att gräva ner fiberkablar kräver högre kompe­ tenskrav än att gräva ner exempelvis

Vi säkrar Europas IT-infrastruktur genom fiberinstallatörscertifiering Iftac är ett tjänsteföretag inom IT och telekom med utbildningar riktade främst mot kvalificerad nätverksteknik, nätverksdrift och bredbandsbyggnad. Tillsammans med ICT Education erbjuder Iftac professionella installatörer chansen att bli ännu bättre genom utbildning och certifiering. Med certifierade fiberinstallatörer blir näten säkrare och mer robusta. En riktig bra investering! Läs mer på iftac.se eller icteducation.se Iftac bedriver även yrkeshögskoleutbildningar inom IT och telekom i nära samarbete med branschen.

ICT EDUCATION Iftac AB är Skandinaviens ledande utbildare inom fiberoptisk bredbandsbyggnad. Vår utbildningsverksamhet är en av de aktiviteter som fått stort genomslag inom klustret Fiber Optic Valley, som av Vinnova korats till en av Sveriges viktigaste innovationsmiljöer. Tillsammans med ICT Education bidrar vi till säkrare och mer robusta nät i dagens infrastruktur.

ledningar för värme eller vatten. Blir det fel, står det hela samhället dyrt. Fiberinstallationer är omfattande och långsiktiga investeringar, inte minst eftersom fiberkablar i sig är relativt kostsamma. Det är därför viktigt att gräventreprenören är rätt försäkrad samt dokumenterar entreprenaden på ett korrekt sätt. En bristfälligt utförd installation kan stå kunden dyrt. Markerar inte grä­ ventreprenörer på en karta var fiber­ kablarna grävts ner, ökar risken för att andra entreprenörer av misstag gräver av en fiberkabel. Och för att enkelt kunna uppgradera kapaciteten i ett fibernätverk måste installatio­ nen gjorts på ett korrekt sätt. Inför sommaren 2016 siktar arbetsgruppen, däribland Post- och telestyrelsen, PTS, Stadsnätsför­ eningen och certifieringsorganet Incert på att en första omgång entreprenörsföretag ska genomgå certifieringen. Senare samma år ska certifieringen lanseras på bred front. Tanken är att det ska bli enklare att hitta seriösa entreprenörer – med målsättningen att stärka kvaliteten på den svenska fiberinfrastrukturen.

ANNONS

Att lära sig bygga fibernät Utbyggnaden av fibernät är inne i en intensiv fas när miljarder satsas på fiberinfrastruktur. Många söker kompetent personal för att garantera kvalitetetn i fibernäten. I ett samarbete mellan operatörer, nätägare och installatörer har det tagits fram en certifiering för de tekniker som leder installationsarbetet. Certifierad Fibertekniker, CFT, är en personcertifiering genom certifieringsorganet Incert mot en av SEK – Svensk Elstandard, fastställd kravspecifikation. För att hjälpa företagen utveckla sin personal inom optofiber har EUU tagit fram en serie kurser med både teori och praktiska övningar. Kurserna ska bygga upp kompetensen så att teknikerna, efter inhämtade kunskaper och genom att praktisera kunskaperna i fält, ska kunna certifiera sig för CFT. Vår ambition är att kunna hjälpa företagen på hela resan från att koppla kopparnät till att ha certifierade fibertekniker, vilket vi till vår glädje ser har lyckats i flera fall. Stegen från att bygga nät med kopparkabel till att arbeta med optofiber är långt, eftersom det är en helt annan teknik. Har man ambitionen att certifiera sig för CFT

rekommenderas att det vid sidan av kurserna förvärvas två till tre års fältvana från fiberoptiska installationer. Förutom att lära sig teorin och de praktiska momenten behöver deltagarna även öva upp sina praktiska färdigheter i fält, så att man kan utföra fiberoptiska installationer på ett fackmässigt sätt med de tidskrav som är i examinationen och inte minst på marknaden

EUU EUU utbildar elteknikbranschens medarbetare från grund till spetsutbildning, inom alla de områden elteknikföretag arbetar. Vi utbildar årligen cirka 10 000 personer fördelat på 700 kurstillfällen i allt från fiber, till elsäkerhet, arbetsmiljö, ledarskap, säkerhet, försäljning, marknadsföring, ekonomi och juridik. Kurserna anordnas över hela landet. För mer information se euu.se

3 KM HÄNGBRO ÖVER SULAFJORDEN, NORGE (FÖRSLAG TILL NY E39–FÖRBINDELSE) www.ramboll.se

PÅ RAMBÖLL ARBETAR 13 000 SAMHÄLLSRÅDGIVARE MED INGENJÖRSTEKNIK, DESIGN OCH MANAGEMENT CONSULTING. VI SKAPAR HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR VÅRA KUNDER OCH SAMHÄLLET I STORT.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

ANNONS

Pat Cox Profilen 11

Läs intervjun i mobilen!

”Sammankopplad infrastruktur ska öka Europas konkurrenskraft”

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

Pat Cox, en av EU:s mest inflytelserika personer inom transport och infrastruktur är utsedd av Europeiska kommissionen att som koordinator leda ScanMedkorridoren in i framtiden. Projektet är ett intelligent och hållbart infrastrukturprojekt som länkar samman Skandinavien med Medelhavet i syfte att öka Europas konkurrenskraft.

För svensk tillväxt byggnorrbotniabanan.nu

Varje dag fraktas stål motsvarande ett Eiffeltorn från Luleå söderut. Vi behöver frakta fler.

helikopter.nu

FOTO BENOIT BOURGEOIS © EUROPEAN UNION 2014 - SOURCE EP

TEXT LOUISE HARVIG OLSMAR

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Profilen Pat Cox

ANNONS

– Hur ScanMed-korridoren utveck­ las påverkar Europas framtid. Det säger Pat Cox, koordinator av ScanMed-korridoren, Scandina­ vian-Mediterranean Core Netwok Corridor, och han uttalar sig om det intelligenta infrastruktur-projekt som ska länka samman Skandina­ vien med Medelhavet. – Möjligheten att skapa en konkurrenskraftig region genom ett infrastrukturprojekt som är högtek­ nologiskt och hållbart på lång sikt är på väg att bli verklighet.

Målet är att infrastrukturen består av högteknologiska transportsätt som är hållbara samt sammankopplade.

Ryggraden i Europas transportsystem Projektet ScanMed blir verklighet ge­ nom en dialog mellan åtta länder och inkluderar näringslivet i regionerna samt nationella intresse-grupper. Korridoren som successivt arbetas fram, är framgångsrikt tack vare en tydlig gemensam målbild samt ett tydligt fokus på gemensamma intres­ sen där länderna arbetar tillsammans för en så konkurrenskraftig lösning som möjligt. Med hänsyn tagen till respektive lands nationella agendor arbetar gruppen gemensamt. Målet för ScanMed är att koppla ihop ländernas infrastrukturer så att det smidigt ska gå och röra sig mellan länderna med hjälp av olika transportmedel som tar över efter varandra. EU har definierat nio prioriterade kärnkorridorer och två horisontella prioriteringar som utgör själva ryggraden i Europas trans­ portsystem och ska utvecklas fram till år 2030. TEN-T (Trans-European Trans­ port Network) är ett nät av järnväg, vägar, hamnar och flygplatser som alla ska hänga ihop och fungera tillsam­ mans för ett smidigt flöde av varor och människor. Längs det nya nätet

kommer förutsättningarna för jobb och tillväxt att förändras vilket i sin tur ställer nya krav på infrastrukturen. – Längs ScanMed-korridoren pågår två av EU:s allra största infra­ strukturprojekt: förbindelsen över Fehmarn Bält mellan Danmark och Tyskland samt Brennertunneln – järnvägstunneln under Alperna mel­ lan Österrike med Italien.

Hållbart sammankopplade transportsätt Projekten Fehmarn Bält samt Bren­ nertunneln kommer primärt att utgö­ ras av järnvägar med höghastighetståg, optimerade för att klara ett smidigt person- och godsflöde. I systemet måste hänsyn tas till övrig infrastruk­ tur och övriga projekt, där eventuella trafikstockningar och flaskhalsar samt effektiva signalsystem ska leda män­ niskor rätt och effektivt i flödet. Transportsätten ska samman­ kopplas vilket exempelvis innebär att gods som transporterats via sjöfarten på ett effektivt sätt ska kunna ledas vidare med tåg eller via väg. – Målet är att infrastrukturen be­ står av högteknologiska transportsätt som är hållbara samt sammankopp­ lade. Genom att göra transportflödet

FOTO PABLO GARRIGOS © EUROPEAN UNION 2014 - SOURCE EP

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

Pat Cox Profilen 13 FOTO DIDIER BAUWERAERTS © EUROPEAN UNION 2013 - EP

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

ANNONS

Aktuellt

Det vi ser nu är unikt, vi har en heltäckande bild av transportsystemet i Europa och en gemensam dialog.

Urban Johansson, teknisk säljchef Co2Pro

Energibesparande solcellslösningar energieffektivt och miljömässigt, samt att flygplatser, hamnar och stationsområden även dem blir mer energieffektiva och hållbara kan vi nå övergripande mål. Ansträng­ ningar som går framåt tack en stark samsyn på konkurrenskraft.

Sverige ett föregångsland inom hållbarhet Med ett sammankopplat och modernt järnvägsnät ute i Europa kommer ScanMed som projekt att bli en förebild för ett hållbart synsätt på infrastruktur. Sverige, menar Pat Cox, har bidragit starkt i samtalet och visat sig vara ett föregångsland när det gäller miljöperspektivet både nationellt och internationellt. – Sverige har bidragit starkt med ett hållbart perspektiv på transport­ lösningar, ett perspektiv som leder oss mot de övergripande målen. Han betonar att Sverige är en av de mest engagerade länderna i samarbetet. – Jag är imponerad hur EU-per­ spektivet har fått utrymme i svensk infrastrukturplanering och Sveriges myndigheter, näringsliv och regioner är med i samtalet kontinuerligt. Sverige ligger också i framkant när det gäller planeringen av hur infrastrukturen ska fungera obe­ roende av landsgränserna och tar i det internationella samtalet stor hänsyn till hur människor rör sig i ett infrastruktursystem ur ett gränsö­ verskridande perspektiv; det faktum att människor inte slutar att röra på sig efter att vägen eller spåren tar slut vid rikets gräns. – För att ett infrastrukturprojekt som ScanMed ska leda till önskvärt resultat förs ett samtal på gemen­ samma grunder om de utmaningar vi ser inom EU. Det är fascinerande

att se hur alla länder är med i samta­ let och tar ansvar.

EU:s 2030-mål Den första handlingsplanen togs fram av medlemsländerna våren 2015 och finns att läsa på Kom­ missionens hemsida. Uppdaterad handlingsplan kommer att publice­ ras hösten 2016 och identifierar vad som behöver åtgärdas för att nå EU:s uppsatta 2030-mål. – Det vi ser nu är unikt, vi har en heltäckande bild av transportsys­ temet i Europa och en gemensam dialog där vi alla arbetar för en gemensam utveckling. ■

Smart fakta ScanMed-korridoren korsar kontinenten från norr till syd och är en viktig axel för Europas ekonomi. Korridoren länkar samman Nordens huvudstäder genom Tyskland och Österrike med Medelhavet (Italiens storstäder och kusthamnar, Sicilien, Malta). Korridoren mäter mer än 9 300 kilometer järnväg, över 6 300 kilometer väg, inkluderar 25 hamnar, 19 flygplatser, 44 järnvägsterminaler och 18 urbana noder. Längs korridoren pågår två av EU:s största infrastrukturprojekt: förbindelsen över Fehmarn Bält mellan Danmark och Tyskland och den 55 kilometer långa järnvägstunneln under Alperna mellan Österrike med Italien, Brennertunneln.

Solcellslösningar är här för att stanna. Genom att producera el lokalt kan energibehovet styras utifrån tillgången på ett smart sätt. TEXT REDAKTIONEN

Enligt Urban Johansson på Co2Pro är solceller en marknad som växer. Som expert på solcellslösningar samt material till solcellsanlägg­ ningar berättar han att solceller kräver kunskap – en expertis som länge funnits på den svenska marknaden. – Vi arbetar med att dimen­ sionera anläggningar för energi­ besparing med hjälp av solen och erbjuder svensk expertis på om­ rådet. Med produkter direkt från de främsta tillverkarna levererar vi till återförsäljare runt om i landet, säger Urban Johansson. Han berättar att de flesta solceller tillverkas av kisel och ser ut som större plattor och kan placeras på tak, vägg eller på mark. Det finns även andra typer av solceller eller energi­ besparande produkter att välja bland. För den som väljer plattorna kan de placeras på alla typer av fastigheter. I grunden har solceller förändra­t energiinfrastrukturen eftersom energiproduktionen blivit lokal. Med hjälp av solceller kan man producera egen el i fastigheten. Det man bör tänka på är att använda ytor som vet­ ter åt söder, vilket på sikt kan komma att minska det totala behovet av in­ köpt energi säger Urban Johansson. – Genom att producera el lokalt kan energibehovet styras utifrån tillgången på ett smart sätt. Det blir också enklare att byta ut energi­ krävande produkter, exempelvis lampor, vilket minskar behovet av kolkraft och sådana källor som inte är bra för miljön.

STANDARDER FÖR FRAMTIDENS LÖSNINGAR Internationellt samarbete och kunskapsutbyte − för säkerhet, interoperabilitet och energieffektivitet i dagens och framtidens elnät. Var med och påverka Välkommen till SEK Svensk Elstandard!

Fastställer all svensk standard inom elområdet Sveriges medlem i IEC sedan 1907

SEK Svensk Elstandard | Box 1284, 164 29 Kista | Tel: 08-444 14 00 | E-post: sek@elstandard.se | www.elstandard.se

www.elstandard.se/shop

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 Fördjupning Hamn & sjöfart

ANNONS

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE ILLUSTRATION SHUTTERSTOCK

ANNONS

”Sjöfarten måste bli mer effektiv och innovativ”

Transporter till sjöss har många fördelar; de är miljövänliga, har hög framkomlighet samt kan transportera stora mängder gods på ett effektivt sätt. Samtidigt står den svenska sjöfarten och hamnnäringen inför flera utmaningar. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Sverige är ett hamntätt land med ett femtiotal verksamma hamnar. Med långa kuststräckor har Sverige även en mycket god geografisk spridning på hamnarna. Genom ett antal moderniserings­ åtgärder och utbyggnadsprojekt fokuserar man på att göra hamnarna miljövänligare och mer flexibla för att kunna ta emot stora fartyg med större mängder gods på kortare tid. Fredrik Larsson, miljöansvarig på branschorganisationen Svensk Sjöfart, är en av dem som följer utvecklingen av Sveriges hamnar.

regelbundna spårunderhåll och vägtrafiken av underhåll och ett förebyggande olycksarbete, är sjöfar­ ten nästan alltid i tid samt drabbas mer sällan av mindre olyckor. Till sjöss finns det gott om utrymme för många trafikerande fartyg och infrastrukturen är i princip gratis. Sjöfartens främsta styrka blir därför möjligheten att frakta stora mängder gods på ett effektivt och pålitligt sätt. Dess svaghet är transporthastighe­ ten, som för större fartyg generellt sett är lägre än för exempelvis tåg samt flaskhalsar på sjövägarna – exempelvis vid passage av öppnings­ bara broar.

En av sjöfartens främsta utmaningar är branschens genomgående lönsamhetsproblem. Fredrik Larsson

Fredrik Larsson, miljöansvarig Svensk Sjöfart

– Hamnar på relativt centrala lägen, exempelvis i Värtahamnen i Stockholm, utlokaliseras till mindre centrala delar av staden, vilket kan betraktas som en möjlighet att anlägga nya hamnar som utformas utifrån framtidens logistikbehov, berättar Fredrik Larsson.

Skärpta utsläppskrav att vänta Framkomligheten till sjöss är hög. Medan järnvägen är beroende av fungerande signalsystem och

Fredrik Larsson menar att sjöfarten både kompletterar och konkurrerar med andra transportslag. Containers som anländer till en hamn transpor­ teras ofta vidare via järnväg eller på bilväg, vilket visar att flera transport­ sätt också kan hjälpa varandra. På vissa sträckor, exempelvis längs med Norrlandskusten, väljer många företag att transportera sitt gods till och från de norrländska kuststäderna. – En av sjöfartens främsta utma­ ningar är branschens genomgående lönsamhetsproblem. Såväl hamnverk­ samheten som rederinäringen präglas generellt av låga marginaler, vilket bland annat begränsar företagens

Det är väldigt svårt att spara sig ur en kris, därför måste branschens aktörer se över sina respektive verksamheter. Emil Vranjancu

möjligheter att medfinansiera de forskningsprojekt som behövs för att branschen ska kunna utvecklas i rätt riktning på sikt. Ytterligare utmaning­ ar väntar på miljösidan. Sjöfartens utsläppskrav har på senare år skärpts och ännu strängare krav är att vänta framöver, säger Fredrik Larsson.

Minskade koldioxidutsläpp är ett av flera mål Rederinäringen arbetar för när­ varande intensivt för att utveckla tekniker som kan minska fartygens svavel, kväve- och koldioxidutsläpp. Att minska koldioxidutsläppen är en utmaning för sjöfarten, inte minst eftersom fartygen behöver frakta sitt bränsle under hela resan. För att kunna utveckla innovativa lösningar som kan minska fartygens utsläppsnivåer krävs, enligt Fredrik Larsson, en intensifierad forsknings­ samverkan mellan sjöfarten och akademin. I det här arbetet har föreningen Svensk Sjöfart tillsam­ mans med flera andra intressenter skapat olika plattformar för forsk­ ning och innovationsfrämjande, såsom Lighthouse och Zero Vision Tool. Plattformarna har visat sig vara mycket framgångsrika och med ytterligare resurser kan utvecklingen gå fortare. – För fraktfartyg som trafikerar långa sträckor eller saknar fasta angöringsplatser finns i dagsläget dessvärre inga realistiska alternativ till fossila drivmedel. Många rederier som däremot trafikerar kortare

sträckor och har fasta anlöpnings­ hamnar testar sig där fram med alternativa bränsleformer som me­ tanol, eller LNG (flytande naturgas). Tanken är att dessa energibärare i framtiden ska kunna bytas ut mot förnybara bränsleformer, som exem­ pelvis biogas och biometanol, säger Fredrik Larsson.

Last ska transporteras på alla turer Den svenska sjöfarten och hamn­ näringen befinner sig för närva­ rande i en spännande utvecklingsfas med många parallella utmaningar. Samtidigt ökar godstrafiken på våra vattenvägar, vilket tyder på en väx­ ande efterfrågan av sjötransporter. Enligt Emil Vranjancu, kommersiell chef på Hallands Hamnar, är förmå­ gan att optimera transporterna en avgörande faktor för sjöfartstrafikens framtida konkurrenskraft. – I dagsläget genomförs 25 pro­ cent av godsfartygens turer med tomma fartyg. För att lönsamheten ska öka krävs att fartygen transpor­ terar gods på alla sina turer, säger Emil Vranjancu. Han efterlyser en tydligare dialog mellan speditörer, agenter, rederier och varuägare samt en översyn över de många mellanhänder som i dagsläget är delaktiga i sjöfartens transportkedja. – Den kanske allra största utma­ ningen för sjöfarten är lönsamhets­ frågan. I dagsläget är marginalerna låga i alla delar av branschen och om utvecklingen fortsätter finns det en

Emil Vranjancu, kommersiell chef Hallands Hamnar

risk att aktörerna känner sig lockade att gena i kurvorna. En sådan ut­ veckling gynnar varken transportö­ rerna eller kunderna.

En viktigt del av transportkedjan Enligt branschorganisationen Svensk Sjöfart är i dagsläget drygt 10 000 personer direkt sysselsatta i det svenska sjöfartsklustret. Indirekt sysselsätter branschen drygt 100 000 personer vilket är mer än i den svenska fordonsindustrin. Enligt Svensk Sjöfart kan det nya tonnage­ skattesystemet som introducerats i den svenska sjöfarten bidra till att förbättra branschens förutsättningar för tillväxt i Sverige. – Sjöfarten är och förblir en viktig del av transportkedjan, men det gäl­ ler att ständigt se över sin kostnads­ kostym och leta efter nya sätt att effektivisera verksamheten. Det gäl­ ler såväl fartygs- som hamnverksam­ het. Det är väldigt svårt att spara sig ur en kris, därför måste branschens aktörer se över sina respektive verk­ samheter för att göra saker och ting på ett smartare och mer innovativt sätt, avslutar Emil Vranjancu.

Stockholm

Lund växer mot nordost! www.lund.se/brunnshog

Göteborg

Västra Stambanan är av nationellt intresse! Västra Stambanan är den spårbundna länken mellan Stockholms och Göteborgsregionerna nu och för överskådlig tid framöver. Västra stambanan ska möta både växande behov av persontrafik och det växande behovet av gods och containerhantering till och från Göteborgs hamn, Skandinaviens enda transoceana hamn.

Efterfrågan på person- och godstrafik ökar konstant och avsevärt snabbare än vad kapacitet och robusthet medger på Västra Stambanan, något som Västra Stambanegruppen varnat för länge. Trafikverket har nyligen genomfört en åtgärdsvalsstudie för Västra Stambanan genom Västra Götaland, i den pekas på att banans maximala kapacitet är nådd samtidigt som behovet av att köra fler tåg ökar. Både kapacitet och kvalitet på banan behöver ökas, skriver Trafikverket.

ESS och MAX IV Världens främsta forskningsanläggningar byggs nu i Lund.

— Det är nödvändigt med nya satsningar på Västra Stambanan i revideringen av nästa nationella plan. Inte minst vad gäller ytterligare dubbelspår mellan Alingsås – Göteborg som avsevärt förbättrar kapaciteten för både person- och godstrafik. Västra Stambanan är Sveriges pulsåder och har en mycket stor betydelse för godsets väg in och ut från Sverige säger Leif Walterum ordförande i Västra Stambanegruppen och kommunalråd i Skövde. www.vastrastambanan.se

fakta

Västra Stambanegruppen består av åtta engagerade kommuner längs Västra Stambanan. Gruppen arbetar nära Västra Götalandsregionen, Örebroregionen, Trafikverket, Göteborgs hamn, näringslivet med flera som har intresse av att huvudstråket mellan Stockholms- och Göteborgsregionerna utvecklas.

SITTER DU PÅ EN GULDGRUVA?

AKTUELLA OBJEKT

RÅDFRÅGA CBRE INDUSTRIAL & LOGISTICS

Nu finns det möjlighet att hyra ett effektivt höglager i ett strategiskt bra läge nära E4:an! Effektivt och flexibelt lager och produktion om totalt 14 200 kvm med tillhörande kontor. Lokalen har 11 st vädersäkrade portar. I höglagerdelen är takhöjden 10 m och i övriga delen är takhöjden 6 m. Kontakt: Fredrik Ehrnberg 0733-498756, fredrik.ehrnberg@cbre.com

LAGER/KONTOR, MALMGATAN 5, NORRKÖPING, INGELSTA

Vårt Industrial & Logistics-team arbetar med ytor över hela Sverige och hjälper fastighetsägare att optimera sina förutsättningar och öka sin lönsamhet. Vi erbjuder ett flertal olika tjänster för dig som fastighetsägare, så som transaktionsrådgivning, projektuthyrning, nyetablering och project management.

LAGERLOKAL, LINKÖPING

För dig som söker nya lager-, industri- eller logistikytor – kontakta oss gärna för en kostnadsfri vägledning till er nya yta. CBRE Industrial & Logistics, 031-719 32 50, www.cbre.se

500-14 200 M2

3 500 –18 000 M2

12 meter i takhöjd, 3 500 – 18 000 kvm. Flexibel lagerlokal i anslutning till flygplats och europaväg i Linköping. Modern standard anpassat för tunga laster. Fräscht kontor, konferensrum och omklädning. Kontakt: Kristian Sundborn 0703-408065, kristian.sundborn@cbre.com

NYPRODUKTION: FLEXIBEL LAGER/ LOGISTIKFASTIGHET GÖTEBORGS HAMN Göteborgs Hamn hör till Sveriges bästa logistikområden. Här har du nu möjlighet att skräddarsy din egen lager- och logistik fastighet. Totalt 110 000 kvm finns tillgängligt i tre olika hamnnära fastigheter. Det är möjligt att hyra 3 000 kvm upp till 30 000 kvm. Kontakta Kristian Sundborn 0703-408065 kristian.sundborn@cbre.com

LOGISTIKFASTIGHET I TORSVIK, JÖNKÖPING 6 000 – 34 500 KVM Tomas Pendén

Fredrik Ehrnberg

Kristian Sundborn

Torsvik är ett av Sveriges största logistikområden med drygt 100 företag och 4 500 personer med fokus på lager och logistik. Exempel på grannar är IKEA, DSV, DHL, Bring, Elgiganten, Postnord etc. Totalt antal lasthus, 28 st. Markportar på kortsidorna. Takhöjd 8 meter, kontor 580 kvm. Spåranslutning i stora hallen. Bergvärme, dynamisk belysning och ny fasad 2015. Kontakta Kristian Sundborn 0703-408065 kristian.sundborn@cbre.com

Miljöbränsle Stockholms Stads, liksom andra städers stora miljöproblem är för höga värden av kvävedioxid (NO2). Vi har lösningen – använd EcoPar, syntetiskt drivmedel för dieselmotorer. EcoPar kan halvera NO2-utsläppen och minskar utsläppen av sot och cancerogena kolväten kraftigt. Passar alla dieselmotorer. Finns nu även framställd av biomassa.

Mer info på www.ecopar.se eller ring 031-711 50 20

Sopsug - klimatsmart miljöteknik Kapsch TrafficCom

Vägslitageavgift, trängselskatt, vägtull, trafikstyrning

Envac löser avfallsinsamlingen från hushåll, gator och parker på ett enkelt och miljövänligt sätt

– Kapsch har lösningen

Sopsugsystemet minskar mängden transporter och ger också en bättre och renare arbets- och boendemiljö

always one step ahead

Läs mer på www.envac.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

ANNONS

Aktuellt Samhällsutbyggnad 17

Utökad elbilsflotta kräver laddningsinfrastruktur FOTO SHUTTERSTOCK

Snart lanseras andra generationens elbilar som är billigare, mer energieffektiva samt klarar längre körsträckor. Samtidigt fortsätter intresset för elbilar att öka bland tjänstebilsköparna. En välfungerande laddnings­infrastruktur är dock avgörande för att fler ska investera i en elbil.

För elbilsägare är det i allmänhet helt avgörande med goda laddningsmöjligheter i nära anslutning till bostaden. Patrik Lindegren

TEXT ANNIKA WIHLBORG

För regeringen är elbilar en viktig pusselbit för att nå målet om en fos­ siloberoende transportsektor i Sve­ rige senast år 2030. Det finns ett stort ökat intresse för elbilar, under 2015 dubblerades antalet registrerade el­ bilar i Sverige som ökade från 8 000 till 16 000 bilar. Nybilsförsäljningen samma år uppgick till 350 000 bilar. Sten Bergman är projektledare vid Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP och vd för Elbil 2020, som driver ett demonstrationsprojekt kallat De­ mostad för Elfordon tillsammans med bland andra SP och Atrium Ljungberg samt Energimyndigheten. Sten Bergman eftersöker en natio­ nell laddningsinfrastrukturplan för

När laddnings­ infrastrukturen nått en nivå som är tillräckligt stor och tillgänglig vågar fler investera i elbilar och som följd även bygga fler ladd­ ningsplatser. Först därefter kan vi tala om tillväxt. Sten Bergman

elfordon, formulerad av regeringen. – Sverige har mycket att lära av hur till exempel Norge, Nederlän­ derna och Kalifornien tänker. Vi behöver en plan för utveckling.

Kunskapen är låg, men intresset högt Hösten 2015 genomförde Elbil 2020 en Sifo-undersökning som visar att svenskarnas kunskaper om elbilar är låg. Endast tre av tio svenskar känner till att en elbil kan laddas i ett vanligt 220 volts uttag och enbart två av tio svenskar anser sig ha tillräcklig kun­ skap kring hur en elbil fungerar. Däre­ mot uppger en av sju att det är troligt att deras nästa bilköp blir en elbil.

Sten Bergman, projektledare Sveriges Tekniska Forskningsinstitut SP och vd för Elbil 2020

Miljöaspekterna är det viktigaste ar­ gumentet för att köra och köpa elbil medan de som är tveksamma uppger priset, räckvidden och bristen på laddningsmöjligheter som främsta skäl till ambivalensen. Den nya generationens elbilar är mer prisvärda än sina föregångare och en genomsnittlig elbil ligger numera på ungefär samma prisnivå som en traditionell bensin- eller dieselbil. Därmed kommer andr­a generationens elbilar ha goda förutsättningar att nå ut till en bred målgrupp, förutsatt att laddnings­ möjligheterna är tryggade. Patrik Lindegren, vd på Charge­ storm som arbetar med att bygga ut laddningsinfrastruktur för elbilar, säger att intresset för att skaffa elbil ökar stadigt. – Allra snabbast sker ökningen på tjänstebilsmarknaden eftersom det på många sätt är förmånligt för företag att välja elbilar eller elbilshy­ brider framför andra biltyper. Han ser även ett växande intresse hos fastighetsägare, handlare, arbets­ givare och andra aktörer om att investera i laddningsstolpar. – På senare tid har antalet bo­ stadsrättsföreningar som överväger att investera i laddningsplatser för elbilar blivit allt fler. För elbilsägare är det i allmänhet helt avgörande med goda laddningsmöjligheter i nära anslutning till bostaden. Bland bostadsrättsföreningar råder ett generellt behov av ökad kompetens kring vad som krävs av dem för att installera laddningsinfrastruktur för elbilar, fortsätter Patrik Lindegren.

De största utmaningarna för bostadsrättsföreningar och hyres­ värdar som överväger att investera i laddningsstolpar är den utbredda osäkerheten angående vad de kostar, vilken typ av energianslutning som krävs och hur fastighetsägaren eller bostadsrättsföreningen kan debitera de enskilda elbilsägarna för den el de förbrukar och för investeringen som gjorts. En laddningsplats kostar nära 30 000 kronor och de statliga stödprogrammen beviljar ett finan­ sieringsstöd motsvararande halva beloppet. Enligt Sten Bergman gäller dessa villkor endast för organisationer, myndigheter och företag. – Problemet i dagsläget är att det är svårt och komplicerat för exem­ pelvis en bostadsrättsförening att ansöka om statligt finansieringsstöd, när ingen riktigt vet hur systemen skall se ut och hur debiteringen skall ske.

Politisk vision för elbilar Sten Bergman efterlyser en starkare drivkraft och en tydligare politisk vision för den svenska elbilsflottans utveckling. Norge har introducerat omfattande skattelättnader för bilis­ ter som väljer att investera i en elbil och bland annat har Tyskland och USA tydliga visioner om hur många elbilar som ska rulla på vägarna i respektive land på ett par års sikt. – För att få fart på utbyggnaden av laddningsplatser krävs statligt stöd i en inledningsfas. När ladd­ ningsinfrastrukturen nått en nivå som är tillräckligt stor och tillgänglig

vågar fler investera i elbilar och som följd även bygga fler laddningsplat­ ser. Först därefter kan vi tala om tillväxt.

Patrik Lindegren, vd Chargestorm

Patrik Lindegren anser dock att 2016 har goda förutsättningar att bli ett spännande år för elbilen. Många bilmärken kommer att lansera nya modeller, vilket innebär att köparna erbjuds fler valmöjligheter än någon­ sin tidigare. Många leverantörer har arbetat intensivt med att utveckla batteriprestandan vilket i praktiken innebär längre körsträckor per ladd­ ning. – Körsträckor på mellan 25 och 30 mil per laddning kommer inte att vara någon ovanlighet framöver, avslutar Patrik Lindegren.

Din kompletta leverantör av laddinfrastruktur för elfordon Laddstation med NanoGrid™ teknologi

Smarta laddstationen för framtiden

Hemmaladdare för elbilsladdning Komplett lösning för betalning av laddning Konvertering av motorvärmarcentral till laddstation Drift och övervakning av laddinfrastruktur

chargestorm

Besök vår Webshop för laddkablar och andra tillbehör www.chargestorm.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

18 Debatt Maria Rankka

”Sverigeförhandlingen är inte kostnadseffektiv” Järnvägen i hela landet måste rustas upp, men det kan göras på betydligt mer kostnadseffektiva sätt än det som Sverigeförhandlingen är inne på. Det skriver Maria Rankka, vd för Stockholms Handelskammare. Sverige har under lång tid givet vår geografi och näringslivets behov av både gods- och persontransporter underinvesterat i infrastruktur. Och även om det blivit något bättre på senare år har vi fortfarande stora behov. Underhållet, framförallt på järnvägssidan, är plågsamt eftersatt och urbaniseringen leder till att det behövs såväl bostäder som effektiva pendlingsmöjligheter i framför allt storstadsområdena. I detta läge lanserade regeringen Fredrik Reinfeldt det som, sedan Stefan Löfven tog över stafettpinnen, heter Sverigeförhandlingen. Ett jät­ teprojekt för att binda ihop Sveriges tre storstäder med höghastighetståg och "på köpet" få fram ett stort antal nya bostäder. Många röster, under­ tecknad inkluderad, som normalt argumenterar för ökade investering­ ar i infrastruktur är lindrigt uttryckt skeptiska till projektet. Det uppskat­ tas kunna kosta alltifrån strax under 200 miljarder kronor till närmare 400 miljarder kronor om alla anslut­ ningar, depåer och annat som också måste till räknas in. Det är oerhörda pengar oavsett var i intervallet den verkliga kostnaden ligger. Varje ansvarsfull medborgare och politiker måste fråga sig var pengarna gör störst nytta. Vi har idag ett relativt litet ändpunkts­ resande mellan de tre storstäderna, men väldigt stora passagerarmäng­ der inom storstadsregionerna.

För att bara ta ett exempel så reser 20 000 passagerare på järnvägen mellan Stockholm och Uppsala varje dag och knappt 10 000 mel­ lan Göteborg och Stockholm samt Malmö och Stockholm. En inves­ tering i höghastighetsbanor skulle möjligen motiveras av att tiden mellan ändpunkterna kan kortas dramatiskt, men haken är att för att få de korta restider och höga hastigheter som projektet säljs in med kan tågen i princip inte stanna någon annanstans. Det vill säga alla de kommuner som nu ska förhandla om stationer i utbyte mot bostäder och pengar kommer glatt att få se på när tågen swischar förbi. För om de skulle stanna så har vi i så fall byggt världens dyraste pendeltågsystem. Vi behöver bättre regionala pendlings­ möjligheter i Stockholm och på andra håll, men höghastighetstågen är knappast svaret på den frågan. Varför inte sansa oss och fundera över produktiva investeringar i de regioner som har störst behov? I huvudstadsregionen handlar det ex­ empelvis om förstärkt infrastruktur mellan Uppsala och Stockholm, det så kallade fyrspåret samt att bygga färdigt ringleden med en östlig för­ bindelse. Sedan behöver järnvägen i hela landet rustas upp, men det kan göras på betydligt mer kostnadsef­ fektiva sätt än det som Sverigeför­ handlingen är inne på. Damma av kapacitetsutredningen så finns där en hel del bra förslag.

ANNONS

FOKUSINFRASTRUKTUR.SE

Powercells bränsleceller behövs nu!

ANNONS

Bränslecellsdrivna fordon och vätgas som lagrar energi från solceller och vindkraftverk. PowerCell har fördelen att kunna använda samma teknik inom många olika segment och utvecklingen kan leda till att en ny industri med stora tillväxtmöjligheter etableras i Sverige.

Framtiden är redan här - Nu

framställd vätgas. Från och med PowerCell Sweden AB (publ) är ett Toyota har konstaterat att framtiden inte den 31 december 2020 ska alla nya Göteborgsbaserat spjutspetsföretag ligger i batteridrift, utan i vätgasdrivna byggnader i EU vara ”nära nollsom utvecklar, tillverkar och säljer bränsleceller- och mest troligt kommer energibyggnader” och under hösten bränsleceller, bränslereformer och system andra större fordonstillverkare hänga på har PowerCell installerat ett bränsleför den globala marknaden. denna utveckling från år 2020. Powercell cellssystem i ett lågenergihus i – Vi är en industriell avknoppning har ingått tekniksamarbeten med ett antal från Volvokoncernen som har av dem redan i dag. Det viktiga är att det på Göteborg. Husets solceller producerar el under dygnets ljusa timmar, under de senaste 20 åren forskat sikt finns möjlighet att komma upp i större som drivs av vätgas. Vätgas som lagrar energi som dina solfångare ochför vindkraftverk som sedan används att tillverka ochBilar utvecklat bränsleceller för olika volymer, vilket gör att priset sjunker och vätgas från vatten. Kvällsoch användningsområden. Vår affärsidé är alstrar. Det är inte längre science fiction. Det börjar hända här och nu. nattetid samt under vintersäsongen att erbjuda miljövänliga kraftsystem Vätgas infrastuktur byggs ut owercell ett Göteborgsbaserat Den kan i en bränslecell används tankstationer helabränslecellen, landet. Inom organisasedanöver el från som lämpar sig för både är befintliga och Förtank. att detta skasenare kunnaanvändas slå igenom företag som utvecklar, tillverkar för att alstra ny el när det behövs. Vi har nylitionen Vätgas Sverige, talar vi om trettio tanksom går på den lagrade vätgasen. framtida bränsleinfrastrukturer, säger krävs en vätgasinfrastruktur, något gen fått en order på ett sådant system till ett stationer på sikt i Sverige. Under hösten Bränslecellen producerar utöver el byggs VD Per Wassén.och säljer bränsleceller, bränsle- som redan i dag byggs i stor skala i lågenergihus härJapan i Göteborg. en intill Powercells lokaler. reformer och system för den glo- bland även värme som leds in i husets annat USA, och Tyskland. Sedan 100 år harbala fossila bränslen så marknaden. Organisationen Vätgas Sverige vill få igång varmvattenstankar och används till uppvärmning ochsamma varmvatten. som-Vi bensin diesel dominerat som tidig användning av vätgasfordon och är en och industriell avknoppning från Volv- en Gasdriva bilar är framtiden Olika segment, teknik i tankarna även drivmedel. Utsläppen vätgastankstationer. koncernen och har från underdededessa senaste 15 åren uppbyggnad -På bilsidanavhar Toyota konstaterat På att fram- Vätgasen -Vi har fördelen att vikommer kan använda samma tekanvändas till gör att bränslen har orsakat skador på såväl för olika sikttiden talarinte de ligger om etti batteridrift, trettiotal tankstationer forskat och utvecklat bränsleceller där deras teknik kunna nik inom mångasom olikatankstation segment vilket planerade vätgasbil. miljö som människor ochsäger skapat om ii framkant, Sverige. IRedan under hösten slutet Oktober invigde användningsområden, VDenorma Per Wassén. runt ligger utan iav vätgasdrivna bräns- hushållets vår försäljning kommer ske till flera områden utmaningar vad gäller nutida klimathot. Infrastruktur Ministern en att tankstation intillandra samtidigt. Det ger industriella skalfördelar. 2015 byggsDetta en tankstation intill leceller. kommer göraPowerCells att alla Sammanfattningsvis – vår teknik kan Powercells lokaler i Göteborg och lokaler, vid Arlanda ochpåsedan Lagra energi i gas störreen tillverkare hänger ochsedan vitidigare samarbete tidigare finns en i Arlanda och en i Malmö. användas inom flera olika segment Toyota leder bränslecellsutveckling finns det en i Malmö. Ett spännande område är lagring av energin redan med tre av dem. På sikt finns möjlighet -Sammantaget kan utvecklingen leda till ny och utvecklingen kan leda till att en ny Vätgas kan vara lösningen alla letar efter från småskalig sol- och vindkraft i elektroly- att komma upp i större volymer vilket gör att tillväxt i regionen. Vi har redan Nordens störsLagra sol/vatten-energi med hjälp av vätgas industri etableras i Sverige. När Toyota presenterade sin tiskt framställd vätgas. ta forskningslabb inom området där andra bopriset sjunker och tekniken blir attraktivare. Vi har fördelen att kunna använda samma bränslecellsbil Mirai i Los Angeles -Den el som dina solfångare alstrar tillgodolag inom detta kluster kan hyra in sig och på teknik inom många olika segment. Ett 2014, sa Toyotas ordförande Takeshi ser det kontinuerliga elbehovet och av över- -Vad som behövs för att detta ska kunna slå sikt ser vi stora tillväxtmöjligheter, avslutar spännande område är just lagring av enUchiyamada; ”Vätgas blir bränslet för det skottet framställs vätgas som sedan lagras på ergiigenom häroch är en vätgasinfrastruktur med Per Wassén. från solvindkraft i elektrolytiskt kommande århundradet”.

P

Per Wassén, VD på Powercell BESÖK OSS

Läs mer på powercell.se

Powercell i Almedalen

Måndag 29/6 kl.13-15 – Glassmagasinet PowerCell Sweden AB (publ), listat på Bränslecellsfordon och vätgasinfrastruktur First North, NASDAQ Stockholm för hållbara kommunikationer Onsdag 1/7 kl.10-12 – Glassmagasinet Vätgas som energilagring Torsdag 2/7 kl.12-13 Västsvenska arenan, Universitetet Kan vätgas och bränsleceller bidra till regional tillväxt

Läs mer på: powercell.se Powercell Sweden AB (publ)

Vet du vad E4:an, södra stambanan och riksvägarna 32 och 50 har gemensamt? - Mjölby! Vi kan med andra ord erbjuda ett utmärkt geografiskt läge och mycket bra infrastruktur! Det finns både mark och lokaler tillgängliga för etablering i vår kommun. Läs mer på www.mjolby.se/naringsliv eller slå en signal till vår företagslots, tel 0142-851 14. Välkommen hit - du med!

MIP_Fokus Samhällsutveckling_MNHBP 2015-10-08 14:57 Sida 1

www.malmoindustrialpark.com

Konkurrenskraftiga villkor, toppmodern infrastruktur, attraktiva kringtjänster. Industritomternas storlek varierar – från 20 000 kvadratmeter och uppåt.

Ledig yta

Copenhagen Malmö Port

Uthyrd yta

Naturområde

Malmö Industrial Park byggs ut i flera etapper. Området ska stå klart mitten av 2020-talet och omfattar då 900 000 kvadratmeter.

Malmö Industrial Park – logistiknavet för norra Europa Malmö Industrial Park är ett nytt, expansivt industriområde i södra Sverige. Här erbjuds företag inom tillverkning, förädling och distribution attraktiv och centralt belägen industrimark. Tomtindelningen är flexibel och anpassas till varje företags specifika behov. Det geografiska läget gör det enkelt att distribuera gods till hela norra Europa. Industriparken ligger i anslutning till Norra Hamnen med dess kombiterminal, men också nära de internationella motorvägsnäten. Bara en halvtimmes bilresa från Malmö ligger dessutom Köpenhamns storflygplats Kastrup – den naturliga knutpunkten för flygfrakt i norra Europa.

Helsinki Oslo

Eftersom tåg-, väg- och sjötrafiken knyts samman i Malmö Industrial Park är de trimodala logistiklösningarna väl utbyggda. Sankt-Peterburg

Tallinn Stockholm

Riga

Klaipèda

Copenhagen

200 km Lübeck Hamburg Amsterdam

don

400 km

Vilnius

600 km

Hamnen drivs av Copenhagen Malmö Port (CMP) som är navet i en hantering, där gods flyttas mellan fartyg, lastbil och tåg på ett sätt som är effektivt och mer miljövänligt. Flera företag har redan reserverat mark och de första byggprojekten påbörjas 2015. Samtidigt görs satsningar på infrastrukturen i området. Vägar, broar och genomfartsleder byggs som ökar kapaciteten och underlättar godsflödena. I nästa steg görs även investeringar i vindkraft och andra gröna energilösningar. Malmö Industrial Park ska vara fullt utbyggd i mitten av 2020-talet. Då omfattar området nära 900 000 kvadratmeter och är hemvist för mängder av företag, som gjort Malmö till knutpunkt för sin verksamhet i norra Europa.

800 km

Gdansk Szczecin

Berlin

Warszawa

MALMÖ INDUSTRIAL

Brussel

PARK

Prague

Från Malmö distribueras gods enkelt till hela norra Europa.

Paris Wien

Bratislava Budapest

Bern

www.malmo.se/fastighetskontoret

Besök www.malmoindustrialpark.com för mer information.