Fokus Framtidsregioner 16-09-18

FOKUS A N N O N S

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FRAMTIDSREGIONER FÖR ETT STARKARE SVERIGE

REAL PEOPLE. REAL STORIES. REAL IMPACT.

SEPTEMBER 2016

Håkan Johansson: Digital kommunikation är effektivt och möjliggör en tät dialog Offentlig sektor, sidan 20

ANNONS

Per Florén: Varje kommun måste hitta sina konkurrensfördelar Attraktiva kommuner, sidan 26

Flowbox är en plattform för företag som vill öka varumärkeskännedomen, engagemanget och resultatet. Med Flowbox konverteras UGC från användarnas sociala medier till en modern och kraftfull marknadsföring.

Barbro Holmberg: Jämnstarka län skapar förutsättningar för utveckling och tillväxt Krönikan, sidan 30

GETFLOWBOX.COM

Kontakta oss för en demo på hello@getflowbox.com

Delbetänkade hos regeringen:

Färre län och större regioner innan år 2023 sidan 4

P

Framtidens sjukvård – snart hos dig? R

EM

sidan 24

IUM

R

2016

PARTNE

Civilministern

ARDALAN SHEKARABI

”För en fortsatt välfärd krävs schyssta förutsättningar”

Planeten ska med Riksbyggen utvecklar, förvaltar och förbättrar rummen som du bor och arbetar i.

På Riksbyggen drivs vi av att utveckla ett mer hållbart samhälle. Det kan handla om allt ifrån att ta hänsyn till ekosystemtjänster till möjlighet att dela resurser och utveckling av parkeringslösningar. Ja, för oss är det viktigt att förstå helheten och ta vårt ansvar för att människor ska må bättre tillsammans. Det är det vi menar när vi säger – Planeten ska med!

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

2 Ledaren Lena Micko

ANNONS

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Innehåll 04 Överblick Nya regioner

Större regioner behövs för att utveckla hela landet Den regionala samhällsorganisationen i landet behöver ändras. Dagens länsindelning har snart 400 år på nacken. Det skriver Lena Micko, ordförande, Sveriges Kommuner och Landsting.

D

et behövs en ny gemensam indelning för statens regionala myndigheter, länsstyrelsen och det regionala självstyret. Det handlar om att du och framtidens generationer ska få så goda och likvärdiga förutsättningar som möjligt till jobb, kollektivtrafik, vård och demokratiskt inflytande. Oavsett vilken region du bor i. Det är bra att Indelningskommittén nu har inriktningen att dagens 21 olika stora län ska omvandlas till sex jämnstarka regioner senast efter valet 2022. I delbetänkandet som presenterades i slutet av juni föreslås tolv län bli tre redan i januari 2018: Norrland, Svealand och Västra Götalands län. Nu när kommitténs förslag är ute på remiss gäller det att påminna om hur vi får hela landet att utvecklas och höras. För närvarande dominerar främst de tre starka storregionerna i allt från resursfördelning till infrastruktursatsningar. Stockholm, Västra

Götaland och Skåne har över hälften av landets befolkning och därmed en starkare röst på alla plan. Så kan vi inte ha det. Vi måste få resursstarka regioner för en mer balanserad utveckling oavsett var du bor. Kritiker till storregioner menar att centrala värden hotas, som närheten till service, tillgänglighe­t och demokrati. Det är precis tvärtom. Vår sektor behöver hantera en växande och åldrande befolkning. Allt färre ska försörja allt fler. Större regioner ökar möjligheterna till tillväxt. Det skapar förutsättningar för den kompetens- och forskningsmiljö samt infrastruktur som krävs för att företag ska välja att investera i en region eller i Sverige. Större regioner ger även möjlighet att kraftsamla och genomföra mer omfattande insatser än vad varje mindre län ensamt hade kunnat åstadkomma. Landstingens olika storlekar ger i dag inte likvärdiga förutsättningar för att garantera tillgång till samma form

PREMIUM PARTNER:

2016

Projektledare Erik Sörgren erik.sorgren@smartmediaagency.se Vd Marcus Carloni Redaktionschef Cindy Ahrnewald

08 Framtid Region Skåne 10 Framtid Region Östergötland 12 Inspiration Region Norrland 14 Framtid Region Gotland-Stockholm 16 Profilen Ardalan Shekarabi

av vård. Vården står dessutom inför stora utmaningar när befolkningen blir allt äldre, de kroniska sjukdomarna ökar och den medicintekniska utvecklingen går snabbt. I framtiden kommer mindre landsting att sakna ett tillräckligt befolkningsunderlag för att kunna göra effektiva investeringar eller bedriva forskning och högspecialiserad sjukvård. Större regioner krävs för att utveckla sjukvården och hantera de stora investeringsbehoven som finns framöver. En ny regional samhällsorganisation behövs – det är merparten av landsting och regioner överens om. Många statliga myndigheter har redan övergivit den nuvarande länsindelningen och organiserar sig i stora regioner, dock alla med olika indelning. Vi behöver en regional samhällsorganisation som är samspelt och har en gemensam indelning. Det handlar om att utveckla hela Sverige. Det handlar om att vässa hela landets välfärd. ■

20 Utmaning Digitala tjänster i offentlig sektor 22 Möjligheter e-legitimation 24 Aktuellt Mobil e-hälsa 26 Inspiration Attraktiva kommuner 28 Inspiration Framgångsrika skolkommuner 30 Krönikan Barbro Holmberg

Trevlig läsning! Erik Sörgren Projektledare

Är du på plats när digitaliseringen diskuteras? Den 12–13 oktober går Sveriges största konferens och mötesplats om e-­förvaltning och digital transformation på Stockholmsmässan. Årets tema, “Från e till digital succé”, fokuserar på digital transformation, ledarskap, samverkan och hur offentliga organisationer bör organiseras för att möta digitaliseringens utmaningar idag och i framtiden. Besök eforvaltningsdagarna.se och gör din anmälan idag!

DETTA ÄR SMART MEDIA

FOKUS FRAMTIDSREGIONER Text Anders Ellhar, Anna Adolfsson, Annika Wihlborg, Annmarie Palm, Waldemar Ingdahl Omslagsbild Johan Umenius Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB

06 Inspiration Region Västra Götaland

Layout och repro Johan Umenius Distribution Dagens Nyheter, september 2016 Tryck Bold Stockholm. Bold Borås. Bold Malmö. DailyPrint Umeå Webb www.fokusframtidsregioner.se

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediaagency.se Webb www.smartmediapublishing.com

– Vi måste sluta vara rädda för att göra fel Kompetenskraven inom offentlig upphandling blir allt högre både när det gäller juridik och ren affärsmässighet. Colligios nya vd berättar om hur viktigt det är med trygga upphandlare för att uppnå den goda affären Upphandlarsverige står inför spännande utmaningar med bland annat kommande lagförändringar. – En ny lagstiftning skrämmer alltid lite extra. Tyvärr lever vi i en bransch där många upphandlare kan känna rädsla för att göra fel. Istället för att ha fokus på att göra bästa möjliga affär för den myndighet man jobbar på så oroar man sig för överprövningar, säger Colligios vd Johan Lundvall. Upphandlingar mer i fokus Rent allmänt är det ett betydligt större fokus på offentliga upphandlingar idag än tidigare. Orsakerna är flera, säger Johan Lundvall. – För drygt tio år sedan kom möjligheten för leverantörer att överpröva upphandlingar. Det skapade ett ökat tryck på den offentliga verksamheten att göra rätt enligt upphandlingslagstiftningen. En annan orsak är att outsourcing av offentlig verksamhet

ANNONS

sin utbildningsverksamhet kompetensutvecklar upphandlingssverige. – Vi levererar alla typer av upphandlingstjänster. Vi kan den affärsmässiga delen och våra upphandlingsjurister kan även ge stöd inom den upphandlingsjuridiska aspekten. Colligio kombinerar därför sin storlek och kompetens med en heltäckande utbildningsverksamhet för att kunna lösa i princip alla upphandlingsuppdrag åt kommuner och landsting. Här har man, förutom sina kortare grundutbildningar, storsatsat på att diplomera upphandlare genom sina fördjupningskurser. – På så sätt hoppas vi att Colligio kan bidra med att vi i Sverige använder våra gemensamma skattepengar på ett bättre sätt så att det blir mer pengar över till flyktinghjälp, skola, äldrevård med mera. Det gör det här jobbet roligt och inspirerande, avslutar Johan Lundvall.

Istället för att ha fokus på att göra bästa möjliga affär så oroar man sig för överprövningar.”

politiker börjar inse att den kan användas som politiskt styrmedel. Samtidigt inser politikerna mer och mer att upphandlingarna i sig kan effektivisera användandet av skattemedel.

har ökat. Det har inneburit att verksamheter upphandlas i större omfattning. Johan Lundvall konstaterar att offentlig upphandling också har blivit en mycket större fråga politiskt sett. _ Upphandlingsverksamheten hanterar en väldigt stor del av de offentliga medlen och

Ingen rädsla och skattepengar som utnyttjas bättre För att kunna använda våra skattemedel på bästa möjliga sätt gäller det att ha trygga upphandlare. Colligio jobbar därför hårt med att alltid ligga steget före genom att ha erfarna och duktiga konsulter som är trygga i sin roll samtidigt som man också genom

Colligio AB är en ledande konsult inom upphandling till offentlig sektor. Med över 300 upphandlingar under 2015 tar bolaget en position som en av de tio största ”köparna” på den svenska marknaden. Bolaget utbildar också inköpare på alla nivåer inom området offentlig upphandling. Colligio har sitt säte i Falun med ytterligare kontor i Stockholm, Norrköping, Jönköping och Göteborg. www.colligio.se

a y n t e D

UPPHANDLINGSLANDSKAPET ”Det nya upphandlingslandskapet” är årets tema då mycket nytt är på gång. Inte bara kommer allt om den nya upphandlingslagstiftningen att presenteras utan du får även en inblick i framtiden.

Upphandlingsdagarna är Sveriges största årliga konferens och mötesplats för dig som berörs av och vill utvecklas inom svensk och europeisk offentlig upphandling.

Läs mer på Upphandlingsdagarna.se

2017

24-25 januari Stockholmsmässan

programlansering 19 september

2017

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

4 Överblick Nya regioner

ANNONS

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

En historisk förändring för Sverige Den nya regionala indelningen är den största förändringen av Sveriges styrning sedan 1600-talet. TEXT ANNA ADOLFSSON

skapa en statlig regional organisation som är ändamålsenlig. Vi behöver skapa en robust regional samhällsorganisation.

Mycket av tillväxten sker i storstadsregionerna Idag finns en obalans mellan olika delar i landet som bland annat beror på att mycket av tillväxten sker i storstadsregionerna med Stockholm i spetsen. Huvuddelen av Sveriges befolkningstillväxt har skett här och hit går en stor del av landets forskningsresurser. Det är en situation som enligt Håkan ytterligare förstärkts med införandet av regionerna Västra Götaland och Skåne, eftersom de tre storstadsregionerna tillsammans representerar hela 52 procent av Sveriges befokning, något som kan komma att öka ännu mer på sikt. – De stora hamnar i en helt annan postition, både när det gäller förhandlingar gentemot staten och i EU. Då har de mindre länen väldigt lite att säga till om. Skulle Indelningskommitténs förslag med sex regioner gå igenom, skapar det institutionell kapacitet i respektive region som gör att balansen blir helt annorlunda. Som exempel nämner han att EU:s strukturfonder är åtta till antalet och sjukvårdsregionerna sex. Utöver det har vi 300 statsliga verk och inget av dem har samma regionala geografiska indelning, vilket gör dem oerhört svåra att samordna och överblicka. – Statens närvaro har reducerats ute i landet vilket innebär att det inte finns någon enhetlig regional statlig

indelning. Det är egentligen bara landstingen och länsstyrelsen som har länsindelningen som utgångspunkt. Människorts vardagsgeografi har till exempel ändrats rätt dramatiskt och ungefär 1,5 miljoner människor pendlar över kommungränserna till sina arbeten varje dag. Han förklarar varför regionreformen även handlar om demokratin. – I en stor del av de uppgifter som politiker måste hantera, fattas besluten allt mer i indirekta politiska organ som sedan ska verifieras i de valda politiska församlingarna som därmed egentligen inte kan påverka besluten. Det gör det svårare för medborgarna att se var beslut fattas och att kunna utkräva ansvar via valsedeln. Att skapa jämnstarka regioner kan därför sägas vara något av en demokratifråga.

Skapar bättre förutsättningar för regional utveckling För gemene man är det alltså något stort som händer om den nya regionsindelningen går igenom och träder i kraft. Det blir då möjligt att välja politiker till regionförsamlingar som kommer att ha större inflytande över den politik som förs inom fler områden i den egna regionen. Håkan Brynielsson tror dock inte att enskilda personer kommer märka så mycket i sin vardag, inte i det korta perspektivet. – På sikt kommer det här att skapa bättre förutsättningar för regional utveckling, regionsjukvård och kollektivtrafik. Men i det korta perspektivet kommer gemene man inte att märka så mycket, mer än inom enskilda frågor. Ett exempel är

BILD REGERINGEN

På frågan om vad som hänt i Sverige sedan 1634 svarar nog de flesta att det mesta har förändrats. Något som däremot är i stort sett intakt är våra länsgränser, som skapades av rikskanslern Axel Oxenstierna. Därför är det något historiskt som nu sker i och med Indelningskommitténs arbete med att på uppdrag från regeringen, föreslå en ny regional indelning av landet i betydligt färre län och landsting. Kommittén har just lämnat ett delbetänkande till regeringen och utifrån höstens remissrunda är målet att en proposition ska skrivas så att riksdagen kan fatta ett beslut under 2017. Går detta igenom kan nya län bildas 2018, regioner 2019 och hela reformen vara genomförd 2023. Håkan Brynielsson har tidigare varit regiondirektör i Kalmar län i 17 år och är idag projektledare för regionreformen på SKL, Sveriges Kommuner och Landsting. Han ger sin syn på varför SKL är pådrivande i regionfrågan. – Ett av problemen idag är att vi har en regional offentlig organisation som är assymetrisk och där det finns en otydlighet om ansvaret mellan olika organisationer. Det har även OECD pekat på, att vi har en smal offentlig midja och en organisation som inte fungerar. Han lyfter fram de frågeställningar som SKL tycker är viktigast i reformen och som grundar sig på tre tidigare kongressbeslut. – Det är tre frågeställningar vi tycker är centrala. Att skapa likvärdiga förutsättingar för tillväxt och utveckling, framtidens utmaningar för hälso- och sjukvården, samt att

Alfa e-Läkemedel –

få kontroll över läkemedelshanteringen • • • • • • •

Digital läkemedelslista och signeringslista Signering i mobil enhet Larm vid utebliven överlämning Direkt tillgång till patientens aktuella ordinationer Spårbarhet ner på tablettnivå SITHS-behörigheter för högsta patientsäkerhet Delegering, varning maxdos, interaktioner, kontrollräkning med mera

Alfa e-Läkemedel är den CE‐märkta tjänsten som ger en omedelbar kvalitetshöjning i läkemedelshanteringen och spar tid för både sjuksköterska och personal. För mer info www.alfakl.se eller ring 040-662 20 10

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

ANNONS

Överblick Nya regioner 5

Mycket kan man säga om Axel Oxenstierna. Han var nog bra på struktur, men han hade ingen aning om hur Sverige skulle se ut och behöva styras på 2000-talet. Håkan Brynielsson, projektledare SKL Skåne som lyckats hantera kollektivt­ rafiken mycket bättre vilket gett fler möjligheter att söka sig till fler arbetsplatser inom sitt kompetensområde, och för företagen att hitta rätt kompetens. Ett problem vi har idag är just matchningen av kompetens och arbetstillfällen. Och Skåne är idag bara två arbetsmarknadsregioner och där har kollektivtrafik och infrastruktur haft en väldigt stor betydelse. Sen om varje invånare tänker på att det beror på regionindelningen är mer osäkert. Ett annat område där regionindelningen och fördelningen av resurser kommer att få stor betydelse är inom hälso- och sjukvården. – När det gäller den högspecialiserade vården krävs en viss kritisk massa för att kunna upprätthålla kvaliteten. De större regionerna har större resurser för att skapa omprioriteringar eller investeringar. Och det kommer att krävas investeringar för att klara digitalisering och en mer avancerad vård. Sen går vi troligtvis in i ett nytt sjukvårdspanorama med fler kroniska sjukdomar, vilket kommer att kräva mer insatser i primärvården. Det kanske inte påverkar den enskilde på kort sikt, men på lång sikt ger det ju konsekevenser för hela landet.

Håkan Brynielsson, projektledare för regionreformen, SKL

GE ALLA PÅ JOBBET KICKEN. Med Convini på jobbet har alla bekväm tillgång till mat, kaffe och frukt. Dygnet runt finns vi där med mättande luncher och nyttiga mellanmål i lunchrummet. För att inte tala om gott, uppiggande kaffe till fikapauser och möten. Får vi hjälpa ert företag att må bra och prestera bättre? Ring 0200-33 35 35 eller läs mer och boka möte på info@convini.se

Varför har regionsreformen inte genomförts tidigare? Med alla argument som Håkan Brynielsson radar upp till varför

Prova en månad gratis!

det är viktigt att regionsreformen genomförs, kan man fråga sig varför det inte gjorts tidigare. – Första gången frågan var uppe var när riksdagens revisorer 1957 pekade på att länen inte längre var ändamålsenliga administrativa enheter. När ansvarskommiten la sitt betänkande 2007, så bejakade i stort sett samtliga deras förslag. Nu behöver man inte utreda mer, utan kan grunda sig på det, men när kartan kommer fram kommer de stora diskussionerna. Han poängterar att SKL inte har några synpunkter på geografin, bara på att regionreformen ska genomföras. – Mycket kan man säga om Axel Oxenstierna. Han var nog bra på struktur, men han hade ingen aning om hur Sverige skulle se ut och behöva styras på 2000-talet.

Smart fakta Regeringen har gett Indelningskommittén i uppdrag att föreslå en ny regional indelning av Sverige med väsentligt färre län och landsting än i dag. Kommittén leds av ordförande Barbro Holmberg och har nyligen lämnat ett delbetänkande som nu är på remiss.

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

Aktuellt

FOTO LARS BOSTRÖM

6 Inspiration Region Västra Götaland

ANNONS

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Storgöteborg är förvisso tyngdpunkten men alla kommuner är med i diskussionen

FOTO SERGIO JOSELOVSKY

ANNONS

Johnny Magnusson

Elvy Söderström, ordförande Norrtåg

Göteborgs hamn och den Botniska korridoren bygger landet Tillsammans fyller vi en nyckelfunktion för jobb och för svensk exportindustri. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Botniska korridoren är ett godsstråk som binder samman Västra Götalandsregionen och Göteborgs hamn med norra Sverige, Norge och Finland, och är viktig för Sverige, Europas tillgång till råvaror och för att förse världen med världsledande produkter. För att kunna verka konkurrenskraftigt på en global marknad krävs även god tillgång till Göteborgs hamn. Smidiga godsflöden via den Botniska korridoren till Göteborgs hamn blir därför viktiga. Gruv-, skog- och tillverkningsindustrin bidrar årligen med 125 miljarder i skatteintäkter. För att Sverige ska kunna fortsätta att utvecklas som ett modernt och exporterande industriland är det viktigt med hållbara, effektiva och välfungerande godstransporter på järnväg som via Göteborgs hamn tar produkterna och råvarorna ut i världen och insatsvaror tillbaka. – En ökad samverkan mellan Västra Götalandsregionen och den Botniska korridoren är en vinst­affär för båda regionerna, säger Elvy Söderström, ordförande Norrtåg.

Johnny Magnusson (M), regionstyrelsens ordförande

Vi har ett direktvalt regionfullmäktiga och här kan man som invånare utkräva ansvar. På så sätt utvecklar vi demokratin

Helén Eliasson

Helén Eliasson (S), vice ordförande

Vägen till Västra Götalandsregionen Det tog lång tid, men gick ändå fort. Läs om hur Västra Götaland kom att bli Sveriges första självstyrande region. TEXT ANNA ADOLFSSON

Efter många års stötande och blötande av regionfrågan har regeringen tillsatt en Indelningskommitté, som har i uppdrag att senast om ett år föreslå en ny regional indelning av Sverige. Det finns dock en region som tog saken i egna händer redan för 20 år sedan – Västra Götalandsregionen. Hösten 1996 lämnade politiker från S, V, C, Fp och Kd i Västsverige en hemställan till regeringen om att få bilda ett regionalt självstyrelse­ organ på försök, och den 15 maj året därpå tog regeringen beslut om bildandet Västra Götalandsregionen. – Diskussionen kom framför allt upp här i Göteborg. På den tiden var vi en landstingsfri kommun och hade hand om sjukvården så vi var ett fjärde landsting här i Västsverige. När det gällde våra kontakter med statliga myndigheter framför allt så var det ett jäkla virrvarr. Det var rö-

rigt med landshövdingar hit och dit och då sa vi att vi bildar Göteborgs län, berättar Johnny Magnusson (M), Regionstyrelsens ordförande.

En unik uppgift Uppgiften som politikerna stod inför var helt unik. Och vad skulle komma att genomföra är en av de största sammanslagningarna av olika organisationer som genomförts i Sverige. De skulle bygga en helt ny organisationsform, som dessutom skulle ha nya uppgifter och befogenheter. Arbetet inleddes med bildandet av Väststyrelsen, som skulle leda arbetet med regionsbildningen, och rent praktiskt organiserades den som en ideell förening med de tre landstingen och Göteborgs stad som medlemmar. Föreningsformen medförde att offentlighetsprincipen inte gällde, vilket väckte en del kritik men gjorde att medlemmarna kunde diskutera öppet i lugn och ro innan offentliga ställningstaganden publicerades. Rent formellt slogs länen och länsstyrelserna samman den 1 januari 1998 och bildade då Västra Götalands län. Där ingår Älvsborgs län, Göteborgs och Bohus län samt Skaraborgs län, utom kommunerna

Mullsjö och Habo. Ett år senare bildades Västra Götalandsregionen, eller Västra Götalands läns landsting som det formellt heter, av Landstinget i Skaraborg, Landstinget i Älvsborg, Bohuslandstinget, sjukvården och delar av kulturen i Göteborgs stad samt länsstyrelsernas enheter för länsplanering och utveckling. Västra Götaland tog därmed över ansvaret för Västra Götalands utveckling från länsstyrelsen. Och det är just ansvaret för den regionala utvecklingen som gör Västra Götalandsregionen till något mer än ett stort landsting, en region. Detta innebär även en maktförskjutning från den statliga nivån till direktvalda politiker på en ny demokratisk nivå, den regionala. – Idag fungerar vi som en effektiv enhet. Storgöteborg är förvisso tyngdpunkten men alla kommuner är med i diskussionen. Alla kommunerna har samma själv- och målbilder av vad som ska ske i Västra Götaland. Vi har gemensamma prioriteringar när det gäller infrastruktur. Det finns saker vi inte är alldeles eniga om men så är alltid politiken. När jag var kommunalråd i Göteborg hade jag inte en susning

av vad de höll på med i Svenljunga. Idag känner jag alla 49 kommuner, säger Johnny.

”Vi utvecklar demokratin” Den 1 januari 2011 blev försöket med regionen permanent, och i och med den nya utredningen om storregioner står man inför en utvidgning. Och förslaget är något som vice ordförande Helén Eliasson (S) välkomnar. – Vi själva har inget behov av att växa och bli större, men för att skapa en tillväxt i landet behöver vi skapa jämnstarka regioner. Jag tror inte att våra invånare egentligen funderar så mycket över organisationen. De tänker mer hur får vi en kollektivtrafik som fungerar, hur får vi vård när vi behöver. Men jag är fullt övertygad om att vi som är ansvariga för samhällsutvecklingen måste stå för de här delarna och organisera det som fungerar. Men invånarnas demokratiska rättigheter är ändå det viktigaste enligt Helén. – Med de 49 kommunerna är vi en starkare röst. Vi har direktvalt regionfullmäktiga och här kan man som invånare utkräva ansvar. På så sätt utvecklar vi demokratin.

KARLSTADS STÖRSTA LAG BEHÖVER FÖRSTÄRKNING TIO GODA SKÄL ATT JOBBA HOS OSS: 1. Hos oss får du meningsfulla arbetsuppgifter. 2. Du får 7 000 stolta och engagerade arbetskamrater att samarbeta med. 3. Du får vara med och göra livet enklare och bättre för Karlstadsborna. 4. Du får jobba med sånt som är viktigt på riktigt – med fokus på service och kvalitet. 5. Vi arbetar med långsiktig hållbar utveckling. 6. Som Karlstads största arbetsgivare erbjuder vi intressanta utvecklingsmöjligheter. 7. Du får nära till jobbet och slipper pendla långa resor. 8. Hos oss har du förutsättning att skapa balans i livet. 9. Här finns schyssta anställningsvillor och bra förmåner för både kropp och själ. 10. Vi jobbar med att tillverka bra dagar, vill du vara med?

Välkommen att läsa mer på karlstad.se/jobbahososs

ANNONS

Islandsprojektet effektiviserar hanteringen av akuta våldshändelser i familjer med barn

Utveckling s- och sama rbets/ samverkan sproj åklagare, soc ekt mellan polis, ialjour, soc ial hälso- och sjukvård, vid tjänst och akuta våldshändels er i familje r med barn i Göteborg, Västra Götal and

Våld i nära relationer och mäns våld mot kvinnor är ett brott, ett samhällsproblem, ett folkhälsoproblem och ett jämställdhetsproblem som orsakar stort fysiskt och psykiskt lidande, såväl för de drabbade kvinnorna som för deras barn. En nära samverkan mellan olika myndigheter kan bidra till att våld i nära relationer oftare lagförs samt att de drabbade får adekvat vård och hjälp. Västra Götalandsregionen initierade 2015 Islandsprojektet, som syftar till att stärka myndighetssamverkan vid våld i nära relationer.

polisen

rerats av Island, där man sedan flera år tillbaks tillämpar en framgångsrik samverkansmodell mellan berörda myndigheter kring hanteringen av våld i nära relationer. – Med Islandsprojektet utvecklar vi ett konkret och effektivt samarbete på en operativ nivå mellan polis, åklagare, socialtjänst, socialjour samt hälso- och sjukvård. Samarbetet fokuserar på handläggning och uppföljning av akuta våldshändelser i familjer med barn utifrån ett barnrättsperspektiv, säger Carina Eliason.

Studieresa till Island blev avstamp för projektet Projektet inleddes med att VKV arrangerade en studieresa till Island för att inhämta kunskap och inspiration. Island har utvecklat en välfungerande samverkan mellan polis, åklagare, socialtjänst och hälso- och sjukvård när det handlar om våld i nära relationer. Den svenska delegationen som reste till Island bestod bland annat av representanter från polisen,

åklagarmyndigheten, Barnhuset i Göteborg, socialjouren, Göteborg stad, Barnskyddsteamet och VKV. Utifrån ett nationellt perspektiv deltog även åklagare, polis och SKL. Efter studieresan tillsattes en arbetsgrupp med representanter från samtliga verksamheter som ingår i projektet. Arbetsgruppens uppdrag är att ta fram en samverkansmodell i det operativa arbetet vid akuta våldshändelser i familjer med barn. De berörda myndigheterna har formulerat egna delmål, exempelvis att uppnå en effektivare utredning och högre lagföring, att i större omfattning medverka och ingripa vid akuta fall tillsammans med polis, att göra en somatisk undersökning vid akuta fall samt att alltid göra en anmälan vid misstanke om att barn far illa eller riskerar att fara illa.

Pilotprojekt som kan få nationell spridning –För närvarande bedrivs Islandsprojektet som ett pilotprojekt i

logotyp

består av polisvapnet för Polismyndighete i kombination n. Logotypen finns i två versioner:med ordet polisen, en kortform en centrerad och en högerställd.

Polisens logotyp är en tydlig, är att alla verksamheter välkänd och seriös avsändare. inom myndigheten gör ska associeras Grundregeln ska använda med vår logotyp oavsett hur logotypen. och ha vårt stor Allt vi visuella uttryck. hur länge den verksamheten är, vilken Det gäller del av pågår eller var den förekommer. myndigheten den tillhör, Med en gemensam logotyp bilden av en enhetlig polis skapar vi tydlighet för mottagaren både utåt och och stärker inåt.

Tänk på att: • Logotypen inte får förändras. • Logotypen ska omges av en frizon, text eller andra grafiska element. ett minimiavstånd exemplen på till annan Frizonen måttas sidorna 8, 9 upp enligt och 11. Logotypen alltid i mindre storlek ska vara tydlig och läsbar. Den får inte Alltid använda än att vapnet är minst återges 10 mm på höjden. godkända original ladda ner från av hög kvalitet. Exigus. Dessa finns att

• •

7

Carina Eliason, projektledare för Islandsprojektet på Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer, VKV

TEXT ANNIKA WIHLBORG

–Att myndigheter samverkar är ovärderligt för vuxna och barn som utsatts för våld och övergrepp. Många får vård, stöd och behandling, men det räcker inte. Alla vuxna och barn har rätt till skydd från våld och övergrepp och rätt till stöd och behandling. Förutom att lagföras behöver personer som utövar våld i nära relationer få stöd och behandling för att bryta sitt destruktiva beteende. Det är bakgrunden till att vi initierade Islandsprojektet 2015, säger Carina Eliason, projektledare för Islandsprojektet på Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer, VKV. Det är en stor utmaning att hitta former för välfungerande samarbete/samverkan som gör att vuxna och barn inte ”faller mellan olika stolar” och bollas runt mellan olika myndigheter. Utöver en nära samverkan kan ett regelbundet erfarenhetsutbyte mellan de samverkande verksamheterna påverka arbetet i positiv riktning. Islandsprojektet har inspi-

grafisk manual

Kontakta kommunikations­ avdelningen om hjälp eller om du vill ha du har frågor om polisens grafiska profil eller bilder. Leverantörer och samarbets­ partners till polisen rätt att använda har inte namn, logotyp, polisens grafiska profil eller andra kännetecken för polisen i markandsförings­ sammanhang eller andra offentliga i några hang utan att samman­ först ha fått ett skriftligt godkännande av polisen i varje enskilt fall. Vem som har rätt ett godkännande att utfärda framgår i föreskrifter för grafisk profil. Logotypen får inte heller användas för att länka till polisens webbplats. Mer information om länknings­ policy finns Polisens logotyp på polisen.se.

Göteborgsstadsdelen Askim/Frölunda/Högsbo. När pilotprojektet utvärderats är tanken att Islandsprojektets samverkansmodeller ska implementeras även i andra stadsdelar i Göteborg, andra delar av Västra Götalandsregionen samt eventuellt också i andra delar av landet. I januari 2017 går projektet in i en operativ fas, då berörda verksamheter arbeta utifrån framtagen samarbets-/samverkansmodell i projektets pilotområde. Projektet fortsätter även under 2018 då en extern utvärderare kommer följa projektet under ett år, säger Carina Eliason. En målsättning med Islandsprojektet är att minimera risken för lång väntan för de drabbade genom att förhindra att den rättsliga processen drar ut för mycket på tiden. De samverkande organisationerna är överlag positivt inställda till Islandsmodellen, som främjar en kontinuerlig dialog och ett effektivt arbetssätt i hanteringen av akuta våldsärenden på olika nivåer.

FAKTA Västra Götalandsregionens kompetenscentrum om våld i nära relationer, VKV, har ett övergripande regionuppdrag från Regionstyrelsen att arbeta med mäns våld mot kvinnor, våld i nära relationer, hedersrelaterat våld och sexuella övergrepp. VKV har ett grunduppdrag att initiera och bedriva utbildnings- och informationsverksamhet, utvecklingsarbete kring metoder och samverkan, forskning med anknytning till den kliniska verksamheten samt följa, sammanställa och sprida forskningsresultat. valdinararelationer.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

8 Framtid Region Skåne

ANNONS

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Blekinges strategiska geografiska läge gör oss till en port mot de växande marknaderna i Östersjöregionen Christina Mattisson

Christina Mattisson (S), regionstyrelsens ordförande i Blekinge

Många fördelar för Blekinge när ny sydsvensk storregion bildas Flera sydsvenska regioner, däribland Skåne och Blekinge, väntas tillsammans bilda en framtida sydsvensk storregion. Diskussionerna kring hur den framtida regionindelningen kan komma att se ut pågår dock fortfarande. För Blekinge, ett av Sveriges minsta län, medför storregionen många fördelar.

Jag förespråkar att de fyra sydligaste länen i Sverige i framtiden bör utgöra en samlad region Heléne Björklund

TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Flera faktorer bidrar till mitt starka engagemang i regionfrågan. Jag är kommunstyrelsens ordförande i en liten kommun som ligger precis på gränsen till Skåne. Att samverka med region Skåne och våra skånska kommungrannar är därför naturligt och viktigt för oss. Jag är även ordförande i Socialdemokraternas partidistrikt i Blekinge, vilket innebär att jag betraktar regionfrågan även utifrån ett mer övergripande regionalt perspektiv, säger Heléne Björklund (S), kommunstyrelsens ordförande i Sölvesborgs kommun. Fördelarna med en samlad sydsvensk region är, enligt Heléne Björklund, att det kan bidra till att Sydsverige blir en jämnstark region i förhållande till övriga regioner i landet. Hon anser även att den sydsvenska storregionen fyller en viktig funktion ur ett demokratiperspektiv.

Större skånsk region möjliggör kraftfulla satsningar – När den nya sydsvenska regionen bildas så bidrar det förhoppningsvis till mer jämlika förutsättningar vad gäller tillgång på olika typer av sjukvård, det kan öka förutsättningarna för att invånare erbjuds samma

Heléne Björklund (S), kommunstyrelsens ordförande i Sölvesborgs kommun

tillgång till vård, oavsett var i landet de bor. Jag ser även fördelar utifrån ett kollektivtrafikperspektiv, när Blekinge ingår i en större region blir det enklare och smidigare för våra invånare att åka kollektivt över länsgränserna, säger Heléne Björklund. Det är ännu inte helt klart vilka befintliga regioner som kan komma att ingå i en framtida sydsvensk storregion. Heléne Björklund anser att Skåne, Blekinge, Kalmar och Kronobergs län bör bilda en gemensam region. – Att bilda en ny region enbar­t genom att slå ihop Skåne och Blekinge är inte tillräckligt för att den nya regionen ska få den samlade styrka och genomslagskraft som behövs. Jag förespråkar att de fyra sydligaste länen i Sverige i framtiden bör utgöra en samlad region. Förhandlingar pågår för närvarande

med Indelningskommittén, den nya storregionen bildas tidigast 2023, säger Heléne Björklund.

Diskussioner kring framtida regionindelning pågår För region Blekinge, som består av fem kommuner och landstinget och är en av Sveriges minsta regioner, väntar förstås en rejäl omställning när den nya sydsvenska storregionen bildas. I dagsläget präglas region Blekinge av små avstånd och en relativt liten organisation. När den större regionen bildas blir avstånden förstås längre och organisationen större. – Även om den sydsvenska storregionen förstås medför många fördelar så vore det naivt att tro att regionbildningen inte medför några utmaningar. Diskussioner kring hur den nya organisationen ska se ut och vem som ska representera den

kommer säkerligen att förekomma. Samtidigt överväger fördelarna, inte minst utifrån ett demokratiperspektiv. I Blekinge förbereder vi oss inför regionbildningen genom att, med start i år, påbörja arbetet med att slå ihop region Blekinge med landstinget Blekinge 2019, säger Heléne Björklund.

Bidrar till en jämnare fördelning av Sveriges tillväxt – De administrativa gränserna mellan de nuvarande sydsvenska länen är inte längre ändamålsenliga eftersom dagens arbetsmarknadsregioner och studieregioner är större och därigenom rör sig invånarna över länsgränserna på ett helt annat sätt än tidigare. Det kräver att vi också anpassar våra organisationer så att de motsvarar invånarnas och näringslivets behov. Blekinge be-

driver redan i dagsläget omfattande samverkan vad gäller infrastruktu­rkollektivtrafik och hälso- och sjukvårdsfrågor med såväl Skåne som Kronoberg och Kalmar län, bland annat via Regionsamverkan Sydsverige, säger Christina Mattisson (S), regionstyrelsens ordförande i Blekinge. Ett starkt argument för att bilda en framtida sydsvensk storregion är, enligt Christina Mattisson, att det kan bidra till att frigöra regionens tillväxtpotential och därmed bidra till en jämnare geografisk fördelning av den svenska tillväxten.

Strategisk port till Östersjöregio­ nens växande marknader – Blekinges strategiska geografiska läge gör oss till en port mot de växande marknaderna i Östersjöregionen. Det är en position som såväl Sydsverige som övriga delar av landet kan tillvarata bättre. Samtidigt är regionen eftersatt vad gäller infrastrukturinvesteringar. Genom att ingå i en större sydsvensk region kan Blekinge ta del av mer strategiska och sammanhållna infrastruktursatsningar som gynnar såväl Sydsverige som hela landet. En sammanhållen sydsvensk region kan även bidra till arbetsmarknadsförstoring och en starkare regional utveckling i Blekinge, säger Christina Mattisson. Hon anser att Indelningkommittén bör ta hänsyn till de starka funktionella samband som Blekinge har med stora delar av Småland, Skåne samt södra Halland. Via Södra Regionvårdsnämnden samverkar Blekinge kring hälso- och sjukvårdsfrågor med Kronoberg, Skåne och södra Halland. Om den framtida sydsvenska storregionen endast ska bestå av Blekinge och Skåne så blir den, enligt Christina Mattisson, betydligt mindre kraftfull än om man istället satsar på en större sydsvensk region.

FOTO SHUTTERSTOCK

ANNONS

Sverigeförhandlingen

Catharina Håkansson Boman

Ny höghastighetsjärnväg bidrar till större funktionella regioner. TEXT ANNA ADOLFSSON FOTO SANDRA BACKLUND

På regeringens uppdrag ska Sverige­ förhandlingen möjliggöra ett snabbt genomförande av nya höghastig­ hetsjärnvägar i Sverige. Tågen ska gå från Stockholm till Göteborg samt från Stockholm till Malmö. Den nya järnvägen kommer dock inte bara vara viktig och påverka de tre ändstationerna, utan även bidra till både tillväxt och ökat bostads­ byggande i kommunerna längs sträckorna. Catharina Håkansson Boman, en av två förhandlare som är utsedda av regeringen, berättar vad som är aktuellt just nu. – Vi har överenskommelser med alla de 12 kommunerna längs höghastighetsjärnvägen inklusive den södra sträckningen. Men vi har de tre storstäderna kvar så det

pågår förhandlingar om höghastig­ hetsjärnvägen, kollektivtrafiksats­ ningar och bostäder med Malmö, Göteborg och Stockholm. I uppdraget ingår även att titta på en ny Öresundsförbindelse. – Vi har tagit kontakt med Danmark och ska börja med att komma överens om gemensam­ ma prognoser för både person och godstransporter, och titta på vilka effektivitetsåtgärder som kan göras i befintliga förbindelser som Öresundsbron. En lägesrapport kommer under december. Att det samtidigt pågår en utredning av nya storregioner är inget som direkt påverkar Sveri­ geförhandlingen enligt Catharina Håkansson Boman.

– I praktiken påverkas inte för­ handlingen av de nya regionerna. Dels sluter vi bindande avtal med kommunerna och de ligger ju där de ligger. Och så gör vi avtal med regioner och landsting och dessa kommer att gå över till den större huvudmannen. Höghastighetsjärnvägen kom­ mer istället vara med och bidra till större funktionella regioner. – Egentligen är det så att höghastighetsjärnvägen bidrar till större regioner i sig, eftersom man kan ta sig längre sträckor på kortare tid. Många kommer att få mindre än en timmas pendlingsav­ stånd. Det betyder att vi får större arbetsmarknads­ och bostadsregio­ ner som innebär att människor får

större möjligheter att välja var man vill bo och arbeta. De orter som får stationslägen har en stor utvecklingspotential framöver. – De får ökade förutsättningar att bygga bostäder i attraktiva lägen

och utveckla handel och näringsliv. Men som vi ser det kommer det också att ge ringar på vattnet och skapa tillväxt inte bara där tåget passerar utan i hela Sverige. Det öppnar fantastiska möjligheter för människor, arbetsliv och kulturliv.

KONTAKTUPPGIFTER Telefon: 08-405 10 00 E-post: sverigeforhandlingen@regeringskansliet.se Twitter: Twitter.com/sveforhandling Flickr: Flickr.com/photos/sverigeforhandlingen Webbplats: sverigeforhandlingen.se

FOTO SHUTTERSTOCK

FOTO DAVID BACK

ANNONS

Europaspåret En fast förbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn kan bli helhetslösningen för Öresundsregionen. TEXT ANNA ADOLFSSON

Öresundsregionen är navet mellan Skandinavien och den europeiska kontinenten. Den är också en trång passage i en av de av EU utpekade transportkorridorerna genom Europa, de som länkar samman Oslo och Stockholm söderut mot övriga Europa. Sett till detta, de geografiska förutsättningarna och med hänsyn till transportkapaciteten förespråkar Europaspåret en järnvägsförbindelse mellan Landskrona och Köpenhamn samt en vägförbindelse mellan Helsingborg och Helsingør. Bakom Europaspåret står Landskrona stad och deras utredning ska utgöra underlag till den pågående Sverigeförhandlingen, som utreder möjligheterna till kommunal medfinansiering av större infrastruktursatsningar. Christian Alexandersson

är utvecklingschef och har i uppdrag att driva Europaspåret. – Det finns ett politiskt uppdrag att få detta belyst och vi vill ha med det som en naturlig fråga när man kommer till förbindelsediskussionen och hur man ska ta hantera framtidens utmaningar och möjligheter i Öresundsregionen. Han berättar att när den fasta förbindelsen över Fehmarn Bält står klar kommer trycket öka ytterligare på Öresundsbron, där en 80-procentig ökning av svensktyskt transitgods väntas. Med Europaspåret kan antalet godståg över Öresundsbron kunna hållas nere och avlasta de hårt trafikerade spåren vid Malmö och Kastrup. – Förbindelsen LandskronaKöpenhamn skulle hantera alla

slags järnvägstransporter: godståg, höghastighetståg och regionaltåg. Detta är något unikt som de andra alternativen till ny Öresundsförbindelse inte klarar. Även vägarna skulle kunna avlastas genom Europaspåret. – Vi har bland annat fört diskussioner med DSV och de ser att om det skapas förutsättningar så är järnvägen en väldigt bra lösning, vilket skulle göra att godstrafiken på E4:an och E6:an mot Stockholm respektive Oslo skulle kunna minska. Restiden med tåg från Göteborg till Köpenhamn skulle bli 1 timme och 45 minuter med vissa uppgraderingar av Västkustbanan. – Dessutom skulle stora delar av norra Skåne, södra Småland och Halland bli en del av Köpenhamns

Christian Alexandersson, Utvecklingschef Landskrona stad

arbetsmarknadsregion genom att restiderna minskar. På frågan om vad som händer framöver svarar Christian: – Vi har stort stöd från företagen i Danmark via Dansk Industri, men eftersom vi inte är en del av den regionala förhandlingen har vi uppvaktat Sverigeförhandlingen på egen hand. I senaste numret av Öresundsnytt säger de att det finns tre alternativ att utreda, så vi är med i matchen.

EUROPASPÅRET Läs mer om Europaspåret på europasparet.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

ANNONS

10 Framtid Region Östergötland

FOTO ROLF_52 / SHUTTERSTOCK.COM

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Mats Johansson (S), ordförande regionstyrelsen Östergötland

Potential frigörs när en ny storregion bildas 2023 När indelningskommittén på torsdagen presenterade sitt delbetänkande framgick det att en ny region bestående av Östergötland, Kalmar, Jönköping och Kronoberg kommer att bildas 2023, alltså först om sju år. Den nya regionen beräknas ha drygt 1,2 miljoner invånare.

En av de främsta samverkansmöjligheterna i Region Östergötland finns på infrastrukturområdet

TEXT ANNIKA WIHLBORG

– En gemensam storregion stärke­r våra möjligheter att utveckla näringsliv, sysselsättning och attraktionskraft. Vi har dock goda möjligheter att växa och utvecklas även innan storregionen bildats, inte minst med tanke på att Östergötland är en stabil region med stark ekonomi. Östergötland ingår dessutom redan idag i en välfungerande sjukvårdsregion tillsammans med Kalmar och Jönköping, säger Mats Johansson (S), ordförande i regionstyrelsen i Östergötland. – Ett av de tyngsta argumenten för att bilda region Östergötland är den obalans som i dagsläget råder mellan storstadslänen och landets övriga län. I Östergötland råder en bred politisk enighet kring att en regionbildning gynnar såväl regionens invånare som dess näringsliv.

Ytterligare ett argument för att bilda en större region som kan få namnet region Östergötland och att genomföra en regionreform är att det ger en tydligare regional ordning på den statliga myndighetsorganisationen, säger Mats Johansson.

Så många som möjligt bör få tillgång till Ostlänken När den nya sammanhållna regionen bildas öppnar det upp för samlade satsningar inom hälso- och sjukvården med tillräcklig tyngd och styrka för att verkligen göra skillnad för patienterna. Universitetssjukhuset i Linköping kan dessutom stärka sin ställning som regionens kompetenscentra för högspecialiserad vård, genom ett större upptagningsområde. – En av de främsta samverkansmöjligheterna i den nya regionen

Mats Johansson

finns på infrastrukturområdet. När Ostlänken byggs är det exempelvi­s viktigt att så många invånare som möjligt i den nya regionen får tillgång till den. När fyra län tillsammans utgör en större sammanhållen region är det lättare att enas om kollektivtrafiklösningar som säkerställer att invånare från stora delar av regionen kan nyttja Ostlänken som en del av sin vardag, säger Mats Johansson.

De regionala tillväxtmotorerna ska utvecklas En utmaning i regionbildningen är, enligt Mats Johansson, att tillvarata

styrkorna i de regionala kärnor som i dagsläget finns i respektive län: Linköping-Norrköping, Kalmar, Växjö och Jönköping. Han förespråkar ett flerkärnigt perspektiv som baseras på var och en av dessa städer kan stärka sin ställning som regionala tillväxtmotorer även när storregionen bildats. Han tror dessutom att den nya regionbildningen kan bidra till att stärka näringslivet även utanför dessa regionala kärnor. – En spännande faktor med den nya regionen är att det blir en geografiskt vidsträckt region som gränsar till såväl Region Skåne

Vi tar hand om ert avfall

Kiruna Gällivare

Luleå

På Dåva Deponi och Avfallscenter tar vi hand om avfall från hela Norrland på ett miljöriktigt vis.

Lycksele

Umeå

Vår anläggning är belägen inom Dåva företagspark strax norr om Umeå, där vi tar emot, behandlar, deponerar

Örnsköldsvik

Östersund

Sundsvall

och återvinner avfall. Gävle

WEBB

Skellefteå

www.avfallscenter.se TEL 090-16 15 15

som Västra Götalandsregionen. Region Östergötland kommer dessutom att ha en naturlig närhet till Stockholm­s- och Mälardalsregionen. Det faktum att vi befinner oss nära Sveriges tre storstadsregioner ger förhoppningsvis positiva effekter även för vår region, säger Mats Johansson.

Tre lärosäten som kompletterar varandra Ytterligare en fördel är det faktum att region Östergötland kommer att ha tre välfungerande lärosäten i regionen, vart och ett med sin unika inriktning och profil; Linköpings universitet, Linnéuniversitetet och Jönköping University. Dessa tre lärosäten bidrar tillsammans till att säkra regionens kompetensförsörjning. – Man bör dock inte underskatta utmaningen i att fyra existerande län, vart och ett med sin unika kultur och förutsättningar, ska gå ihop och bilda en gemensam region. Öster­ götland, Kalmar, Jönköping och Kronoberg, som tillsammans bildar den nya storregionen, har olika förutsättningar, inte minst ekonomiskt, säger Mats Johansson.

Linköpings kommun

linkoping.se

Sand, jord, betong, stål, asfalt, glas, trä, plåt, tegel, rör,

Med egna visioner om det goda samhället där barnen

kablar, elektronik… Beräkningar, tidsplaner, ritningar,

ska växa upp. Med brokiga tankar om trygghet, trivsel

konstruktioner, innovationer… Det är mycket som be-

och samhörighet. Med förhoppningar om ett underbart

hövs för att forma framtidens stad, utveckla väl funge-

liv på den bästa av alla tänkbara platser. När männis-

rande infrastrukturer och bygga funktionella, hållbara

kan får frihet att bygga staden är det bara fantasin som

hus. Men det allra viktigaste är de många människorna

sätter gränsen. Det är en enastående möjlighet – så låt

– de som ger staden dess själ.

fantasin få vingar!

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

12 Inspiration Region Norrland

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE FOTO ÖRJAN LEEK

Aktuellt

Eva-Marie Marklund, AC-Net

De vill leda bredbands­ diskussionen AC-Net hoppas att deras modell för bredband i Västerbotten ska etableras i hela den nya storregionen. TEXT ANNA ADOLFSSON

Samarbeten och gemensam målbild har gjort Västerbotten bäst på bredband sedan 90-talet. Då bildades AC-Net för att tillhanda­ hålla kommunikation till de 15 kommunerna och landstinget, samt ansluta dem till ett gemensamt nät. Överskottet erbjöds till företag och organisationer, vilket gör att tjänsteleverantörer idag levererar sina tjänster via AC-Nets nät till slutkunder i kommunerna. Nu hoppas Eva-Marie Marklund på AC-Net att deras modell etableras i den nya storregionen om och när den blir verklighet. – Jag hoppas att Västerbotten tar lead och leder diskussionen. Vi har bevisat att vår modell fungerar och att vi borde jobba så även i den stora regionen. Det är enorma avstånd i de fyra länen som ska gå ihop, och vi måste verkligen få fart på digitaliseringen. Att Västerbotten är så bra på bredband beror enligt Eva-Marie på att de som organisation kunnat agera kitt mellan stat och kommuner. På så sätt har gemensamma målbilder skapats, vilket lett till att de kunnat använda sina resurser på ett effektivt sätt utan att fastna i de olika aktörernas egenintressen. – Använd Västerbotten som modell, sen kan vi se hur det ska utvecklas vidare och organiseras.

ANNONS

Erik Lövgren, Landstingsstyrelsens ordförande i landstinget Västernorrland

En av de främsta fördelarna med att bilda en framtida Norrländsk storregion är att det ger oss bättre förutsättningar att kraftsamla vid behov, exempelvis vid infrastruktur- och regionalpolitiska satsningar Erik Lövgren

Maria Stenberg, Landstingsstyrelsens ordförande i Norrbottens läns landsting

En norrländsk storregion kan bli verklighet redan 2019 En av de storregioner som kan bildas redan 2019 är region Norrland, som består av nuvarande JämtlandHärjedalen, Västerbottens län, Norrbottens län och Västernorrland. Region Norrland skapar nya möjligheter för den regionala utvecklingen. Det ger också möjligheter till en sammanhållen syn och gemensamma satsningar på infrastrukturen. TEXT ANNIKA WIHLBORG

Den framtida region Norrland får en befolkning på drygt 880 000 personer. Även om regionen spänner över en mycket stor geografisk yta så tillför den samtidigt den skattekraft och de gemensamma resurser som krävs för att vid behov kunna genomföra kraftfulla och långsiktiga satsningar. – En av de främsta fördelarna med

att bilda en framtida Norrländsk storregion är att det ger oss bättre förutsättningar att kraftsamla vid behov, exempelvis vid infrastruktur- och regionalpolitiska satsningar, säger Erik Lövgren, Landstingsstyrelsens ordförande i Landstinget Västernorrland.

Ökad samverkan effektiviserar sjukvården Han påpekar att svensk sjukvård står inför stora utmaningar som kan bli lättare att hantera om storregioner bildas. En ökad koncentration av den högspecialiserade vården samt att säkra upp den första linjens vård i form av primärvården, är några av de framtidsutmaningar som kan underlättas om region Norrland bildas. Erik Lövgren ser även möjligheter att effektivisera utvecklingen och användningen av exempelvis HRsystem, läkemedelsinköp och journalsystem i en framtida storregion. De fyra norrlandslän som ska ingå i den framtida storregionen har bildat en gemensam styrgrupp som har sitt första möte i september 2016. Då planerar man att bilda ett antal arbetsgrupper som fokuserar

på regiongemensamma frågor, exempelvis kollektivtrafik, infrastruktur, sjukvård och regional utveckling. Styrgruppen ska arbeta fram de åtgärder och beslut som krävs för att bilda storregionen. Den ska även identifiera de frågor där man behöver hitta överenskommelser som tar hänsyn till varje regions förutsättningar och behov.

Vidareutvecklar framgångsrik vårdsamverkan – De fyra norrländska län som tillsammans bildar nya region Norrland har sedan många år tillbaks en välfungerande och effektiv samverkan kring högspecialiserad sjukvård, exempelvis cancervård. Den samarbetsplattformen har vi stor nytta av när vi ska bilda en gemensam storregion. Vi har även kommit långt i digitaliseringen av sjukvården, exempelvis med virtuella vårdrum i glesbygden. När storregionen bildas fungerar det som en drivkraft för att ytterligare accelerera hälso- och sjukvårdens digitaliseringsutveckling. Den norrländska storregionen bidrar även till att säkra tillgången

Corporate Social Responsibility och hållbarhetsredovisning är begrepp som åsyftar en strävan att uppnå social- och miljömässig hållbarhet inom såväl näringsliv som offentlig sektor samt att på relevant sätt redovisa detta arbete och dess effekter. terna kan ha såväl konsultativ som revisionell inriktning.

Hållbarhet, en lönsam affär

PwC vill vara aktiva i utvecklingsfrågor och auktoriserad revisor Anders Hettinger har länge varit involverad i Skellefteå kommuns olika satsningar som främjar entreprenörskap. Det är ett långsiktigt arbete som fortgår i nära samverkan med kommunens näringslivsavdelning och ett antal andra intressenter inom det regionala näringslivet. – Engagemanget från PwC har alltid varit stort när det gäller hållbar utveckling ur alla perspektiv. Nu när intresset för organisationers prestation i fråga om hållbarhet klart ökar ser vi

på högspecialiserad vård för våra invånare, säger Maria Stenberg, Landstingsstyrelsens ordförande i Norrbottens läns landsting. Hon anser att region Norrland har goda förutsättningar att bli en funktionell region som gynnar den regionala utvecklingen. De fyra landstingen som utgör den nya storregionen har var för sig ett relativt litet befolkningsunderlag. Det innebär bland annat att kollektivtrafikmyndigheter i respektive landsting hittills haft relativt små resurser. – Jag ser fram emot att kollektivtrafikfrågorna kan hanteras mer rationellt och strategiskt när den nya storregionen bildas. Storregionen medför även en kraftsamling kring kulturfrågor och regional utveckling. Samtidigt bör man vara medveten om att storregionen inte nödvändigtvis innebär att de olika delarna av regionen förlorar sin regionala särart. När den nya regionen är på plats kan kulturorganisationerna i regionen verka på ett sätt som genererar synergieffekter till flera delar av kulturlivet, säger Maria Stenberg.

ANNONS

Hållbarhetsredovisning på ingång

Redan från 2017 ska större företag komplettera sin årsredovisning med en hållbarhetsredovisning. Det ser Anders Hettinger på PwC i Skellefteå som startskottet för utveckling av en ny typ av tjänster inriktade mot hållbarhetsredovisning. Han kommenterar: – Det befintliga tjänsteutbudet inom PwC har utvecklats för att hjälpa såväl privatägda företag som offentliga organisationer att strukturera sitt ekonomiarbete, sin redovisning och sin affärsutveckling. Vi vill vara i täten och därmed bland de första att utveckla tjänster för att utforma relevant hållbarhetsredovisning och granskning av dess innehåll. Inom vår revisionsrörelse arbetar vi med såväl privata företag som med offentlig sektor där tjäns-

FOTO ERIK HOLMSTEDT

ANNONS

ytterligare utvecklingsmöjligheter. Vi ser att företag och organisationer i allt större utsträckning investerar i socialt ansvar och hållbarhet för att det är en lönsam affär på sikt, säger Hettinger.

Krav redan 2017

Ledare idag förstår vikten av att sätta tuffa hållbarhetsmål och samtidigt säkerställa att de framsteg som görs avspeglas korrekt i en öppen rapportering vid rätt tidpunkt. Genom stöd från tillförlitlig rådgivare och bestyrkanden från en renommerad revisor vinner, och behåller, organisationer och företag intressenternas förtroende. Den nya generationens medarbetares syn på arbetsgivare innefattar i allt större utsträckning krav på seriösa ambitioner inom området. – Hållbarhetsredovisning kommer inom en snar framtid sannolikt att vävas in allt mer som ett kompletterande inslag i den traditio-

nella lagstadgade redovisningen. Trenden är tydlig eftersom vi redan nu vet att de större företagen måste komplettera med en hållbarhetsredovisning redan 2017 säger Anders Hettinger. Ett exempel är till exempel Norrlandsfondens årsredovisning och hållbarhetsredovisning för 2015. Hållbarhetsredovisningen innefattar en pedagogisk redogörelse för vad hållbarhet är för Norrlandsfonden och hur strategin ser ut. I redovisningen lämnas en processbeskrivning, redogörelse för intressentdialogen och en beskrivning av fondens fokusområden avseende hållbarhet. – Detta är ett bra exempel på hur ett icke industriellt företag kan arbeta med och presentera sitt hållbarhetsarbete. Många tror nog fortfarande att det mest har med utsläpp och miljöpåverkan att göra, vilket ju inte är fallet, avslutar Anders Hettinger.

Anders Hettinger, revisionschef i Skellefteå, flankerad av Linda Marklund som granskar kommuners hållbarhetspolicys och Matilda Söderström som är engagerad i hållbarhets­ redovisning inom näringslivet.

ANNONS

Värdefokuserad effektiv informationsinsamling och ökad IT-samverkan stärker myndigheter Myndigheters viktigaste IT-utmaning är att skala bort onödiga kostnader för att istället kunna lägga mer energi på IT som verkligen förmedlar medborgarnytta. Även stora myndigheter med ITbudgetar på över en miljard kronor använder excelark för att styra och leda sin IT-verksamhet. Ett generiskt informationssystem som effektiviserar insamlingen och kategoriseringen av information spar både arbetstid och kontrollresurser, som istället kan läggas på att agera mer proaktivt och tillföra mer medborgarvärde.

Ludvig Millfors, ansvarig för Strategisk IT Centigo

TEXT ANNIKA WIHLBORG

–En intensiv digitaliseringsutveckling med medborgarnytta som främsta drivkraft pågår bland svenska myndigheter. Det finns dock ett väldigt gap mellan vad verksamheten vill göra och vad IT-verksamheten bjuds in till att bidra med. Gapet handlar allt som oftast om en misstro eller ett bristande förtroende. Det är inte verksamhetens fel och det är inte heller IT- verksamhetens fel. Förtroendekrisen är ett resultat av att dialogen mellan parterna i många år i huvudsak varit kostnadsfokuserad, säger Ludvig Millfors, ansvarig för

Strategisk IT på Centigo. En modern IT-verksamhet blir framgångsrik om man verkligen kan förstå och kommunicera värde. Att verkligen förstå hur och vad IT levererar är grundläggande för att kunna förstå varför vi levererar just de tjänster som vi gör.

Generisk informationsmodell automatiserar datainsamling –I dagsläget är varje myndighet autonom i sitt sätt att förhålla sig till IT-investeringar, vilket innebär att varje enskild myndighet har egna

avtal med olika IT-leverantörer. Vi är övertygade om att myndigheter kan effektivisera sin IT-verksamhet genom att samordna IT-upphandlingar och introducera en gemensam definition av olika IT-begrepp över myndighetsgränserna och erbjuder därför en generisk informationsmodell som automatiserar delar av myndigheternas datainsamling och frigör tid till värdeskapande arbetsuppgifter, säger Ludvig Millfors. Centigo har under flera år arbetat med konceptet ”Technology Business Management – TBM ” och

dess generiska informationsmodell. Modellen är utvecklad av TBM Council (tbmcouncil.org) och dess ca 2 000 IT professionella medlemmar. Om alla myndigheters IT-avdelningar rapporterar på ett samma sätt så blir det lättare att överblicka besparingspotentialen på IT-området. – Genom att applicera konceptet TBM accelereras myndigheters förmåga att rationalisera och effektivisera sin IT-verksamhet. Man kan flytta energin från att försvara kostnader till att prata värde, säger Ludvig Millfors.

CENTIGO Läs mer på centigo.se

Norrländska mötesplatser

Mässor och Event | Konferenser | Uthyrning | Projektledning Nolia skapar attraktiva mötesplatser som ger positiv tillväxt för näringsliv och samhälle i Norrland. Det gör vi genom att arrangera mässor, konferenser och andra event. Vi erbjuder även konsulttjänster som projektledning och uthyrning av möbler och annan utrustning. Varje år arrangerar vi nära 15 stora publik- och fackmässor i Norrland där Stora Nolia är den största. Hos oss träffas varje år över 250 000 människor för att utbyta erfarenheter, utvecklas och göra affärer.

www.nolia.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

14 Framtid Region Gotland-Stockholm

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Aktuellt

En fördel i den nya storregionen är att Visby Lasarett kommer att ingå i ett större sammanhang med en ökad specialiseringsgrad, vilket är en förutsättning för att vi ska kunna klara av utmaningarna i framtidens sjukvård

Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef Riksbyggen

Socialt och hållbart i Haninge och Beckomberga Hållbarhet är ett ledord när framtidens Stockholm byggs. Två stadsdelar som arbetar med sociala såväl som miljömässigt hållbara lösningar är Haninge och Beckomberga. TEXT ANNIKA WIHLBORG FOTO KARI KOHVAKKA

En stor aktör som står bakom byggnationen och fastighetsförvaltningen i Haninge och Beckomberga är Riksbyggen. I Haningeterrassen i centrala Haninge bygger Riksbyggen just nu drygt 600 lägenheter. Här testas bland annat innovativa mobilitetslösningar där de boende samäger cyklar, bilar och andra fortskaffningsmedel via pooler och försöket ingår i ett forskningsprojekt kring framtidens samägda mobilitetslösningar. – Eftersom vi både bygger och långsiktigt förvaltar våra fastigheter så är en av våra största utmaningar att integrera olika hållbarhetsaspekter i alla delar av vår verksamhet, säger Charlotta Szczepanowski, hållbarhetschef på Riksbyggen.

Omvandlar befintliga fastigheter Carl-Henrik Appel är regionchef Stockholm-Uppland på Riksbyggen och han berättar att de i Beckomberga valt att omvandla en av de befintliga fastigheterna till 79 stycken temporära studentlägenheter. Vanligtvis står hus som ska renoveras tomma under projekttiden, men man valde att agera socialt hållbart genom att istället hyra ut det. – Hållbarhetsarbete inom bygg- och fastighetsförvaltning handlar om så mycket mer än att välja hållbara byggmaterial och att miljömärka byggnader, avslutar Charlotta Szczepanowski.

ANNONS

Björn Jansson (S), regionråd och regionstyrelsens ordförande på Gotland

Björn Jansson

Peter Larsson, kontaktperson näringslivsutveckling Gotlands län

Gotlands tillväxt kan gynnas av den nya regionbildningen I framtiden kan Stockholm och Gotland bilda en gemensam storregion. Även om Stockholm och Gotlands förutsättningar, utmaningar och struktur skiljer sig åt, kan regionsamverkan gynna båda parter. TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Gotland är i dagsläget Sverige­s minsta region. För vår del är det naturligt att bilda storregion tillsammans med Stockholm, även om kulturerna skiljer sig åt mella­n regionerna och Stockholm och Gotland förstås står inför helt olika utmaningar. När storregionen bildas krävs att såväl Stockholm som Gotland respekterar varandras särart och kultur på alla områden och nivåer, säger Björn Jansson (S), regionråd och regionstyrelsens ordförande på Gotland. Han ser många fördelar för Gotland att ingå i den nya storregionen. Att bilda gemensam region med Stockholm, som är Sveriges snabbast växande region, kan förhoppningsvis öka tillväxttakten även på Gotland. – Sjukvården på Gotland har en helt annan struktur än i Stockholm. Privatiseringen av sjukvården har exempelvis inte utvecklats lika snabbt på Gotland. En fördel i den nya storregionen är att Visby Lasarett kommer att ingå i ett större sammanhang med en ökad specialiseringsgrad, vilket är en förutsättning för att vi ska kunna

klara av utmaningarna i framtidens sjukvård, säger Björn Jansson.

Ökad kommunal samverkan När Stockholm-Gotland regionen bildas kommer Gotlands kommun att utgöra den tjugosjunde kommunen i Storstockholmsregionen. För Gotlands del innebär det nya möjligheter till samverkan över kommungränserna, vilket kan hjälpa Gotland att uppfylla sina åtaganden gentemot medborgarna. Grannkommuner kan lättare samarbeta kring exempelvis socialtjänst och räddningstjänst. –För Gotlands del är det överlag positivt att ingå i ett större sammanhang, det tydliggjordes bland annat när Uppsala universitet tog över Högskolan på Gotlands verksamhet. Det har genererat många synergieffekter för hela ön. Det finns förstås en risk att Gotland, med tanke på sin storlek, slukas upp av den betydligt större Stockholmsregionen, men min uppfattning är att relativt få gotlänningar befarar den utvecklingen, säger Björn Jansson.

Peter Larsson, kontaktperson för näringslivsutveckling i Gotlands län, har på regeringens uppdrag tagit fram förslag på åtgärder för hållbar näringslivsutveckling på Gotland som i juni 2016 presenterades i rapporten Hållbara Gotland. Regeringen har avsatt 100 miljoner för åtgärder som ska stärka Gotlands industri och näringsliv. – Gotland har goda möjligheter att profilera sig inom fyra strategiska områden: Ny industriell utveckling, Framtidens hållbara livsmedel och havets näringar, En hållbar besöksnäring och Det digitala försteget. Gotlands geografiska läge innebär även att dessa områden kan fungera som testbäddar för andra regioner, säger Peter Larsson.

Fyra strategiska utvecklingsområden De fyra strategiska områdena fokuserar på att vidareutveckla Gotlands befintliga styrkor och utgår från en nära samverkan mellan näringsliv, akademi och offentliga aktörer.

Peter Larsson ser ljust på Gotlands framtidsutsikter, inte minst som ett resultat av sammanslagningen med Stockholmsregionen. – Gotland har goda förutsättningar att öka inflyttningen i takt med att digitaliseringen utvecklas. Digitaliseringen gör det möjligt för fler att investera i en attraktiv bostad på Gotland och samtidigt finna intressanta och stimulerande arbetsuppgifter. Det bidrar även till att öka andelen gotlänningar i yrkesverksam ålder. Samtidigt kommer en ökad konkurrenskraft och nya verksamheter att bidra till ökad tillväxt, säger Peter Larsson. Han betraktar också Gotland som ett intressant pilotområde för exempelvis sjukvården i den framtida Stockholm-Gotland regionen och tillägger att storregionens fördel att den genererar muskler för inomregional utveckling som gynnar såväl Stockholm som Gotland. Det innebär i sin tur en effektivare koordinering av statliga resurser samt en mer kraftfull samverkan med näringslivet och akademin.

Hela Sveriges flygbolag. På Nextjet ser vi det som vår uppgift att krympa Sverige! Att göra vårt avlånga land lite mindre avlångt och minska avståndet mellan både orter och människor. Vi gör det enkelt för dig att komma nästan vart som helst i landet snabbt och effektivt, oavsett om det är i affärer eller för nöjes skull du reser. Välkommen ombord! www.nextjet.se

Arvidsjaur | Gällivare | Göteborg | Hemavan | Jönköping | Karleby-Jakobstad | Karlstad | Kramfors | Höga Kusten | Luleå | Lycksele | Mariehamn | Stockholm | Sundsvall | Tromsø | Uleåborg | Vilhelmina | Åbo | Örnsköldsvik

ANNONS

Infrastruktur knäckfråga för Knivsta i expansiv region

Klas Bergström (M), kommunstyrelsens ordförande i Knivsta

Fyra kommuner och en flygplats bildar tillsammans Arlandaregionen, en av Sveriges mest expansiva regioner. TEXT ANNA ADOLFSSON

Knivsta kommun är en uppstickare som 2015 växte mest i Sverige, mycket tack vare sitt strategiska läge i Arlandaregionen med närhet både till Stockholm och Uppsala. I mitten av den växande regionen utvecklar Arlanda och AirPort City 50 000 nya arbetstillfällen med snabb tillgång till andra internationella marknader. – Vi är Sveriges snabbast växande kommun i Sveriges snabbast växande region, säger Klas Bergström, kommunstyrelsens ordförande i Knivsta. Sedan 2014 har ett viktigt arbete pågått i kommunerna Knivsta, Sigtuna, Upplands Väsby och Vallentuna samt på Stockholm Arlanda Airport. Då tecknades en

gemensam avsiktsförklaring med syfte att uppnå en positiv samhällsutveckling som gynnar både regionen och flygplatsen. Denna samverkan har stärkts ytterligare när samtliga kommuner tillsammans med Arlanda Airport tagit fram och under våren ställt sig bakom en gemensam utvecklingsplan för Arlandaregionen. Som exempel på gemensamma frågor att lösa nämner Klas Bergström att det behövs en utökad spårkapacitet mellan Stockholm och Uppsala för att minska sårbarheten. – Både den förra och nuvarande regeringen har sagt att de ska genomföra det, men ännu är inget faktiskt beslut fattat.

Arlandaregionen har dessutom som mål att bli 175 000 invånare år 2030. För att klara det krävs 22 000 nya bostäder. – Vi kan lova att bygga fler bostäder, säger Klas, men det förutsätter en utvecklad och förbättrad infrastruktur. För några år sedan började SL trafikera hela sträckan upp till Uppsala och det öppnade upp området som arbetsmarknadsregion. – Mer än hälften av den arbetande befolkningen här i Knivsta pendlar ut varje dag. Bland annat därför är frågan om infrastruktur så viktig för oss - våra kommuninvånare reser med SL och SJ, eller använder E4:an.

Arlandaregionens nyantagna plan är en delregional utvecklingsplan med ambitionen att inte bara harmoniera med andra delregionala planer samt Stockholms och Uppsala läns regionala planering. Den ska även se utåt-uppåt mot den regionala, storregionala, nationella och internationella nivån. – Eftersom Stockholms- och Uppsalaområdet är så viktigt för Sveriges ekonomi, skulle det vara skadligt om inte den här regionen får rätt infrastrukturella förändringar. Det som är bra för Arlandakommunerna är bra för hela Mälardalen och för Sverige. Vi ligger närmast och infrastrukturen här måste fungera för att det ska

fungera längre bort också. Och det uppfattar jag nu att regeringen förstår är sant.

KNIVSTA KOMMUN Läs mer på knivsta.se

ANNONS

Attraktivt näringsliv på Gotland lockar tillväxtbolagen Att Gotland kan stoltsera med ett pulserande nöjesliv och inbjudande miljö är välkänt. Men att Gotland kännetecknas av ett aktivt näringsliv med aktörer på en global marknad är även det väl värt att uppmärksammas. TEXT ANNA ADOLFSSON

På Gotland har näringslivet vind i seglen. Här uppmuntras och hyllas företagsamhet. – Vissa regioner pratar om USP:ar, på Gotland är hygienfaktorer som etableringshjälp, inflyttarbyrå och nätverkande inget vi behöver lyf­ ta fram i konkurrensen om talangre­ krytering. Det är en självklar service, berättar Beata Afzelius, företagslots på Region Gotlands destinations­ bolag Inspiration Gotland. – Våra USP:ar är företagen i sig. De fungerar som talangmagneter tillsammans med sociala mervär­ den och den för många exotiska miljö som Gotland erbjuder.

Gotland dockar med världen Idag finns det runt 200 gotländska företag som verkar på en interna­ tionell marknad och ännu fler med kasuella utlandsaffärer. Företag som valt Gotland för etablering är

bland andra techföretaget Pickit, innovationsföretag inom industri som Moving Floor och postproduk­ tionsbolaget The Line som arbetar med utländska filmbolag. – De start­ups som vuxit på Gotland de senaste åren har samlats kring inkubatorn Science Park som med koppling till Vinnova och Uppsala Innovation möjliggjort stor utveckling, säger Beata. – De är otroligt viktiga för Gotlands fusion culture och diver­ sifierade arbetsmarknad; livsmedel, textil eller tjänster appas ut i världen.

Bäst fibertäckning i Sverige Det är kanske inte överraskande att Gotland är Sveriges företagstätaste län. Platsvarumärket är starkt men även dialekten ger speciella mer­ värden för exempelvis kundservice­ företag vars närvaro stimuleras av fibertillgängligheten; 98 procent av

Gotland har täckning. – Totalt finns det 9 000 olika ar­ betsställen på Gotland och arbets­ lösheten är i den senaste mätningen den lägsta i Sverige. Beata påpekar att Gotlands lilla yta förenklar en infrastruktur av kunskapstillgänglighet. Och på Gotland trivs studenterna. – På Uppsala Universitet Cam­ pus Gotland finns 22 institutioner och 1 500 studenter som bidrar till ett levande folkliv. Att Gotland står inför att ingå i samma region som Stockholm betraktar Beata som en fördel, inte minst för Stockholm. – Med särdrag och attraktion, 35 minuter bort, men som i ett an­ nat land. Som en inflyttare sa: ”Jag har mött fler intressanta människor på ett år på Gotland än vad jag nå­ gonsin skulle ha gjort i Stockholm”, avslutar Beata.

INSPIRATION GOTLAND Inspiration Gotland AB, Donners Plats 1, 621 58 Visby, 0498-20 17 00 www.gotland.com www.gotland.se Facebook: @inspirationgotland Instagram: @gotland365

Henrik Bergqvist, Pickit, bor i Visby och verkar globalt.

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

16 Profilen Ardalan Shekarabi

ANNONS

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

”Vi har halkat efter lite. Men det finns goda förutsättningar” Ardalan Shekarabi menar att sex stycken storregioner i Sverige ger jämnare förutsättningar för alla som lever i Sverige, oavsett var. Och han är övertygad om att en ökad sammanhållning och minskade klyftor i Sverige är helt nödvändigt för att kunna fortsätta att vara ett framgångsrikt land. – Men för en fortsatt välfärd det behövs det förstås schyssta förutsättningar, säger han. Smart Media träffade Sveriges civilminister i en öppenhjärtlig intervju. TEXT ANMMARIE PALM FOTO JOHAN UMENIUS

A

rdalan Shekarabi, föddes 28 november 1978 i Manchester i Storbritannien. När han var sex månader flyttade familjen till Iran, och där bodde de till Ardalan var tio år. Då flyttade familjen till Gävle. Ardalan berättar att han har varit intresserad av politik sedan högstadiet. Men det var först på gymnasiet som han började engagera sig på riktigt. Han minns specifikt ett tillfälle då den dåvarande partisekreteraren för Folkpartiet, Peter Örn, pratade i skolans aula. – Peter höll ett föredrag om sitt politiska engagemang. Att höra om Peters passion för politiken var en upplevelse, och det var då som jag på riktigt kände att det här även var något för mig. Där och då beslutade jag mig för att ansluta mig till ett politiskt ungdomsförbund. Men istället för Folkpartiet så valde Ardalan Socialdemokraternas ungdomsförbund. – Så egentligen kan man säga att det var en liberal som fick mig att

Benny Sjöström Försäljningsansvarig

bli socialdemokrat, säger han och skrattar. Ardalan fortsatte att odla sitt intresse för socialdemokratisk politik via SSU i Gävle. Men han har inte alltid ägnat sig åt politik på heltid. I grunden är han utbildad jurist med en inriktning på forskning och upphandlingsrätt. Intresset för den politiska arenan har dock alltid funnits med. Sedan år 2013 är han riksdagsledamot och invald i socialdemokraternas verkställande utskott. År 2014 blev han utsedd till Sveriges civilminister av Stefan Löfven – med ansvar för kommuner och landsting, offentlig upphandling, spelpolitik och statlig förvaltning. – Det som driver mig som politiker är möjligheten till att uppnå samhällsförändring. Att jag får vara del i en större helhet och att vi tillsammans arbetar för ett bättre Sverige. Han beskriver en öppenhet i svensk politik som han uppskattar. – Trots att det givetvis även finns brister i det politiska systemet, så

tycker jag att den svenska modellen att få bedriva politik är fantastisk. Tänk att jag som nyanländ, eller åtminstone väldigt ny i Sverige, ganska omgående fick vara med och jobba i SSU tillsammans med kommunalrådet och övriga i Gävle kommun! Men Ardalan tillägger att det var andra tider när han var ung. – Vi hade mindre segregation i skolsystemet då. Jag hamnade i en klass med en bra blandning av barn. Det medförde att det var lättare för mig att komma in i klassen, skolan och inte minst språket. Idag ser ju förutsättningarna för integrationsprocessen helt annorlunda ut. Ardalans politiska ambition är att fortsätta arbeta för en ökad sammanhållning och minskade klyftor i Sverige. – Det är ju helt nödvändigt om vi ska kunna fortsätta att vara ett framgångsrikt land. Men för en fortsatt välfärd det behövs det förstås schyssta förutsättningar. Den största utmaningen för att kunna driva utveck-

lingsfrågor är brukarunderlaget. Med en liten volym medborgare blir det svårare att upprätthålla viktiga samhällsfunktioner till alla medborgare. I det sammanhanget pratar Ardalan om fördelarna med regeringens initiativ till att skapa sex stycken storregioner i Sverige och att det ger jämnare förutsättningar för alla som lever i Sverige, oavsett var. Men här spelar den pågående digitaliseringen även en viktig och avgörande roll. – Som det är nu har vi halkat efter lite vad det gäller digitaliseringen av den offentliga sektorn. Det finns dock bra förutsättningar till att vi nu ska kunna öka takten och utbyggnaden av de digitala tjänsterna till våra medborgare. Men samtidigt som många av samhällskontakterna kommer att kunna skötas genom kontakt via nätet, så påpekar Ardalan att dessa även kommer att behöva kompletteras med mänskliga kontakter. – Trots utökade möjligheter med teknikens förtjänst, så kommer vi ju

Västerbotten är bra på det här med bredband. Riktigt bra faktiskt! AC-Net tillsammans med stadsnäten i Västerbotten tillhandahåller det fiberbaserade regionala bredbandsnätet som gör det möjligt för kommun, landsting och företag att bedriva sin verksamhet på ett effektivt och säkert sätt. Oavsett var i länet man befinner sig. Vi kan det här med kommunikation. Vi kan Västerbotten. Välkommen som kund hos oss!

ac-net.se ac-net.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

ANNONS

Ardalan Shekarabi Profilen 17 Aktuellt

Min familj är kärnan i livet. Men visst är det en utmaning att få allt att fungera

Tommy Abrahamsson, vd Nolia AB

Mötesplats Norrland TEXT WALDEMAR INGDAHL

inte kunna eller vilja rationalisera bort det personliga mötet mellan människor. I vår strävan efter att alla regioner ska kunna vara framtidsregioner bygger vi nu också upp medborgarnära kontor, ett slags servicekontor för medborgarnas olika typer av ärenden. En annan åtgärd som regeringen genomför är utflyttning av olika myndigheter i landet. – Detta gör vi inte bara för att utöka antalet arbetstillfällen runt om i landet. Det handlar också om att vi vill säkerställa att våra medborgare har ett fortsatt högs förtroende för staten. Idag bor Ardalan i Knivsta, utanför Uppsala, med fru och tre barn. Han säger att han trivs väldigt bra i Uppsala län och i Knivsta är allting nära. – Uppsala län är som ett litet Sverige i miniatyr. Härliga landskap blandat med olika typer av samhällen, konstaterar han. Veckorna består av mycket resande. – Jag är på resande fot ute i landet ungefär två till tre dagar per vecka. Och det är väldigt inspirerande dagar! Jag besöker olika typer av verksamheter, alltifrån äldreomsorg och offentlig verksamhet till branschorganisationer, fackförbund och företag. Jag träffar en stor mängd personer och sitter i många möten, dock effektiva sådana. Att se till att undvika långa utdragna möten är

något som jag lärt mig på vägen. I kombination med intensiva och spännande arbetsveckor så är familjelivet det absolut viktigaste för Ardalan. – Min familj är kärnan i livet. Men visst är det en utmaning att få allt att fungera. Jag satsar till exempel alltid på att ha helgerna lediga med familjen. Helgerna är på så sätt heliga. Under helgdagarna hinner han dessutom med att promenera, i skogen. Att gå i skogen är en favoritsysselsättning. – Förutom att det är bra för fysiken så innebär vistelsen i skogen att du befinner dig i en väldigt god kontext. Jag och Sven-Erich Bucht brukar ofta konstatera hur skönt och nyttigt det är för själen. – På något sätt ingår skogen som en del i den socialdemokratiska identiteten. Skogen har också en helig plats i den svenska modellen. Förutom skogspromenaderna blir det inte så mycket träning för Ardalan. Men det ska, enligt honom, bli ändring på det. – Jag planerar att komma igång ordentlig med träning nu. Från och med nu så kommer jag att bli mycket mer disciplinerad. – När läsarna nås av denna text så kommer jag vara igång. Det är ett löfte till svenska folket, avslutar Ardalan Shekarabi med ett stort leende och sträcker upp sig i stolen. ■

Stora Nolia, Sveriges största publika mässa, lockar årligen omkring 100 000 besökare. Den började på 60-talet som en kringresande lantbruksmässa och allt eftersom började industriprodukter, mat, dryck, design, mode, byggnadsmaterial och annat ställas ut. Nu hålls den vartannat år i Umeå respektive Piteå. – Jag brukar säga att det är putsmedel, husbilar och Porsche och allt däremellan, säger Tommy Abrahamsson, vd för Nolia AB. Umeå, Skellefteå och Piteå kommun äger Nolia lika ihop för att arrangera Stora Nolia och ytterligare tolv publik- och fackmässor i Norrland. Nolia AB ordnar även Load Up North för entreprenad, transport och skog. Euro Mine Expo är en av viktigaste mässorna för gruvindustrin och Nolia Ledarskap ger möten för att vidareutveckla strategiskt och operativt ledarskap. Omsättningen kan vara avgörande. Abrahamsson berättar att för husvagns- och husbilsförsäljarna kan Nolia utgöra uppåt 30–50 procent av årsomsättningen. Konceptet visar hur mötesplatser kan skapa lokal tillväxt och kunskapsöverföring för en region. – Mässorna visar hur stor den lokala marknaden är, hur ledare kan samlas och bygga nätverk. De bästa kontakterna behöver inte gå över Stockholm säger Abrahamsson.

Skicka er post säkert och digitalt

MYNDIGHET

KOMMUN

Erbjud bättre service, minska konstnader och spara resurser. Anslut till Mina meddelanden och börja skicka säker digital post till privatpersoner och företag. Läs mer på minameddelanden.se/myndighet

Mina meddelanden är en myndighetsgemensam tjänst för säker digital post, förvaltad av Skatteverket.

ANNONS SÖDRA STATION

RESETORGET

VASATORGET

Framtida exploatering Viktiga kopplingar mellan öst och väst Resecentrum & södra station

Med två tågstationer och flera områden med byggbara ytor har Örebro kommun goda förutsättningar att skapa nya kontor i kollektivtrafiknära lägen

Förvaltningsstaden Örebro I Örebro har människor i alla tider samlats för att mötas över gränser och göra det bästa av sina idéer. Genom åren har en allt större närvaro av regional och statlig förvaltning utvecklats parallellt. Nu pågår ett målmedvetet arbete för att ännu fler myndigheter och tjänsteföretag ska etablera sig i förvaltningsstaden Örebro.

Kenneth Nilsson, kommunstyrelsens ordförande Örebro kommun

TEXT ANNMARIE PALM FOTO ULLA-CARIN EKBLOM

– Örebro är en nod för statlig och regional förvaltning med en lokal närvaro av i dagsläget 26 statliga myndigheter. Det geografiska läget med sex miljoner svenskar inom två timmars avstånd och Örebro universitets styrkor, med utbildning­ ar som vänder sig till offentlig sektor, ger oss möjlighet att erbjuda statliga myndigheter goda förutsättningar för en bra verksamhet, förklarar kommunstyrelsens ordförande Kenneth Nilsson (S). Örebro har redan idag ett brett spektra av aktörer inom den offent­ liga sektorn. Att flera större aktörer samlas på samma ställe innebär många fördelar, bland annat ökad kontakt och samverkan mellan myn­ digheter. Men också att den samlade volymen av statligt anställda ger goda förutsättningar för kompetens­ försörjning och karriärmöjligheter. – Det är en av Örebros strategiska fördelar. De aktörer som redan finns etablerade här hos oss utgör en av de viktigaste förutsättningarna för att vi ska kunna skapa fler nya jobb.

deras specifika önskemål. – Vi har en tradition i Örebro av att såväl myndigheter som tjänste­ bolag finns representerade här. Som en god förvaltningsstad faller det sig därför naturligt att vi också fortsätter att försöka attrahera den typen av verksamheter. Här spelar dialog och en god kunskap om marknaden en viktig roll för att synliggöra Örebros styrkor på den nationella arenan, säger Kenneth Nilsson. I Örebro finns ett brett utbud av jobb, men för att upprätthålla och ut­ veckla ett attraktivt näringsliv är det också viktigt att fortsätta utveckla miljöer som gör att fler väljer att flytta hit. – Samtidigt som vi vill fortsätta att locka till oss mycket kompetens, så måste ju alla dessa människor också ha någonstans att bo och ver­ ka. En utmaning som vi delar med flera städer. Örebro har en hög be­ folkningstillväxt men vi har också en unik hög takt i svenskt bostadsbyg­ gande som klarar denna efterfrågan, menar Kenneth Nilsson.

Dialog och god kunskap om marknaden I dialogen med näringslivet berättar Örebro om de möjligheter som regionen har att erbjuda, samtidigt som man tar emot och svarar på frågor från enskilda aktörer runt vad Örebro kan göra för att hjälpa dem i

Många nya kontor vid centralstationen Fler företag kräver förstås fler kontor och arbetsytor. Örebro kommun kartlägger löpande behoven av nya bostäder, kontor och kommersiella lokaler men är också aktiv för att möjliggöra nybyggnationer.

Enligt Björn Sundin (S), kommunal­ råd med ansvar för samhällsbygg­ nadsfrågor i Örebro kommun, så var den låga vakansgraden på kontor och i synnerhet i stadskärnan och nära centralstationen, tidigare ett hinder för etableringar i Örebro för myndigheter och företag. Kommu­ nen bestämde sig därför att bidra till att fler nya kontor skapas genom att upphandla kontorslokaler på marknaden istället för att bygga om ett slitet kontorshus som inte längre uppfyllde kraven. – På det sättet kan kommunen flytta in i nybyggda och moderna kontor mittemot centralstationen, till en lägre kostnad. Bieffekten är att vi därigenom också skapar bättre möjligheter för andra etableringar i ett nybyggt kontorshus. Genom kom­ munens upphandling byggs det helt enkelt fler kontorslokaler än om vi varit passiva, berättar Björn Sundin.

Storregion ger luft under vingarna I Örebro ser man mycket fram emot de nya möjligheter som uppstår vid bildandet av en storregion tillsam­ mans med Gävleborg, Dalarna, Väst­ manland, Sörmland och Uppsala län. – Det är dags att bestämma sig för om vi vill att den Oxenstiernska traditionen ska vidareutvecklas eller brytas upp. Vi har jobbat med den frågan i decennier. Jag anser att det är dags att vi sätter ner foten och

satsar på att skapa en storregion, sä­ ger Kenneth Nilsson som ser många fördelar med en sådan samman­ slagning. – En storregion ger möjligheter till samordning. Frågan om en stor­ region är förstås viktig för Region Örebro län och sjukvården. Men det finns också en långsiktig fördel med att även samla kompetenser och resurser för infrastruktur och tillväxtfrågor, säger han. – Det är ju ett välkänt faktum att regioner som Västra Götaland, Skåne och Stockholm drar fördelar av att de har ett större befolkningsunder­ lag. Det samlar resurserna på ett bra sätt och ger kraft. Det finns många saker vi kan lösa mycket enklare tillsammans. Med ett regionfullmäk­ tige blir det bättre beslut. Dessutom är det lättare att som en större region få tillgång till EU­medel, fortsätter Kenneth Nilsson. Samtidigt påpekas att det är viktigt att ha respekt för komplexite­ ten i en sammanslagning och att det kommer att ta tid innan ambitionen med den nya regionen kan fungera fullt ut. – Här i Örebro har vi redan satt igång ett långsiktigt arbete kring infra­ struktur i dialog med Värmland. Så snart som den nya regionbildningen går igenom så kommer vi att kunna växla upp. Då får vi mer luft under vingarna, avslutar Kenneth Nilsson.

KORT OM ÖREBRO Befolkning: 144 200 invånare vid årsskiftet 2015/2016. 73 162 kvinnor och 71 038 män. Invånare från 165 länder Yta: 1 380 kvadratkilometer Läge: Mitt i Sveriges befolknings­ mässiga centrum med 20 mil till Stockholm och 30 mil till Göteborg Historia: Staden Örebro firade 750­årsjubileum år 2015. Slottet började byggas redan på 1200­ta­ let Skolor: Örebro universitet, 16 gymnasieskolor varav sex kommunala, över 40 kommunala grundskolor och 15 friskolor Logistikcentrum: Flyg, järnväg, Europavägar och godspendel till Göteborgs hamn Här finns: Sveriges fjärde största sjö Hjälmaren, djupa skogar och öppna landskap, berg och slätter och ett tjugotal stadsnära natur­ och kulturreservat

ANNONS

Örebro universitet – ett lärosäte i världsklass

ÖREBRO UNIVERSITET

I Örebro har universitet nyligen fått en ny rektor. Det är Johan Schnürer som tidigare var vice rektor för samverkan vid Sveriges Lantbruksuniversitet, SLU, i Uppsala. Johan är uppväxt i Örebro och säger att han tycker det är roligt att få komma hem igen. I hans ambitiösa planer för universitetet ingår bland annat en fortsatt utökad samverkan med olika universitet i världen och en större forskningssatsning på mat och hälsa.

Örebro universitet är ett modernt lärosäte med ämnesmässig bredd och internationellt framstående forskning med: 17 000 studenter 450 doktorander 80 program 700 kurser

TEXT ANNMARIE PALM FOTO KICKI NILSSON / ICON PHOTOGRAPHY

Johan Schnürer påpekar att ut­ vecklingen i Örebroregionen har varit fantastisk under de senaste decennierna, och i samband med globaliseringen öppnas perspektivet ut mot världen upp alltmer. – Universitet ökar nu sitt inter­ nationella arbete. Det innebär att vi strukturerat söker nya samarbeten med andra lärosäten ute i världen, i första skedet med europeiska universitet. – Det är förstås en naturlig del av vår forsknings­ och utbildnings­ verksamhet att vi samarbetar med kollegor i andra länder. Vi är glada över att finnas i Örebroregionen, samtidigt som vi både är en del av det svenska lärosäteslandskapet och ett internationellt universitet. Att Örebro redan är ett mycket högt respekterat lärosäte råder det ingen tvekan om. I den ansedda Times Higher Education rankingen

finns universitetet bland de 11 läro­ säten i Sverige som rankas bland de 350 mest framstående universiteten i världen (av totalt mer än 17 000 stycken). – Det här ger oss mycket goda förutsättningar till att förvalta och utveckla vårt universitet vidare, konstaterar Johan. En av de saker som universitetet fokuserar på är att skapa ett mer sys­ tematiserat samarbete med brittiska universitet. – Vi vill försöka skapa ännu bättre möjligheter för studentutbyten med Storbritannien, men är också intresserade av att samordna struk­ turerna och visionerna kring våra liknande utbildningar. – Sammantaget leder detta till att vi lockar fler studenter till oss, samtidigt som vi hjälper till att öka kännedomen om vårt universitet, Örebro­regionen och Sverige.

3 fakulteter 8 institutioner 1 300 anställda 510 lärare och forskare 130 professorer Johan Schnürer, ny rektor för Örebro universitet

I Johans planer för universitet ingår även att se till att universitetets nya civilingenjörsutbildning kopplas närmare till tillverknings­ och IT­industrin. Detta i syfte att gagna både utbildningen, forskningen och näringslivet. – Strukturen för denna satsning kommer vi att presentera vid årsskif­ tet. Det här är ett initiativ som passar väl ihop med politikens intentioner om en nyindustrialisering. Universitet i Örebro har mycket forskning och utbildning som har

koppling till mat, till exempel vid Restaurang och hotellhögskolan (Grythyttan) men också inom medicinsk forskning och en mängd andra vetenskaper. Universitetet planerar nu ett större forskningspro­ gram kring mat och hälsa inför den kommande nya nationella livsmed­ elsstrategin. – Här hoppas jag att vi i Örebro ska kunna spela en stor och viktig roll nationellt genom att bidra med våra olika unika kompetenser, avslu­ tar Johan Schnürer.

420 administrativ, teknisk och bibliotekspersonal

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

20 Utmaning Digitala tjänster i offentlig sektor

ANNONS

FOTO SHUTTERSTOCK

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

En ökad styrning kan få stor effekt även i den svenska offentliga sektorns digitaliserings­ utveckling Hans-Eric Holmqvist

Hans-Eric Holmqvist, styrelseordförande Statens tjänstepensionsverk

Digitaliseringen av offentlig sektor behöver stärkt styrning Trots att digitala tjänster, så långt det är möjligt, ska vara förstahandsvalet i den offentliga sektorns kontakter med medborgare och företag visar flera rapporter att potentialen i de digitala tjänsterna inte nyttjas fullt ut. Regeringen har därför tillsatt en utredning som ska stärka styrningen av och få fler att använda de nationella digitala tjänsterna.

Eftersom digital kommunikation är betydligt mer kostnadseffektivt så möjliggör det en tätare dialog Håkan Johansson

Håkan Johansson, projektledare Mina meddelanden, Skatteverket

TEXT ANNIKA WIHLBORG

I maj 2016 gav Regeringens HansEric Holmqvist, styrelseordförand­e i Statens tjänstepensionsverk, uppdraget att leda utredningen ”Effektiv styrning av nationella digitala tjänster”, som ska redovisas senast i oktober 2017. – I dagsläget erbjuder offentliga sektorn ett stort antal olika digitala tjänster, exempelvis Mina meddelanden, Svensk e-legitimation och Min myndighetspost. Dessa tjänster är avgörande i arbetet med att digitalisera den offentliga sektorn, vilket i sin tur frigör potential för kostnadseffektivisering och en förhöjd servicenivå gentemot medborgarna. En viktig målsättning med utredningen är att föreslå åtgärder som genererar en mer effektiv styrning av de nationella digitala tjänsterna, säger Hans-Eric Holmqvist. För närvarande kan det vara svårt att få en samlad bild av de initiativ som pågår vad gäller offentlig sektors digitala tjänster. Digitaliseringsde-

säger Håkan Johansson legationen och e-delegationen har Utredningen ska analysera och lämna förslag till utformningen av slutfört sina uppdrag, men Ekonomistyrningsverket har fått i uppdrag organisering och ansvarsfördelning för de nationella digitala tjänsterna, att effektivisera de statliga myndigföreslå åtgärder och incitament som heterna med hjälp av digitalisering, kan få fler att använda de digitala Pensionsmyndigheten har fått i tjänsterna samt stimulera samverkan uppdrag att analysera molnlösningar för staten och Skatteverket arbetar mellan offentlig och privat sektor i tillhandahållandet av tjänsterna. med att utveckla sin tjänst ”Mina – Ett exempel på en digital tjänst meddelanden”, för att bara nämna som verkligen fyller ett syfte och några aktörer. dessutom erbjuds i samverkan melUtreder effektivare styrning lan offentliga och privata aktörer En central framtidsfråga för att öka är Minpension.se. Via tjänsten kan privatpersoner överblicka sin samden offentliga sektorns digitaliselade pension, vilket även inkluderar ringsgrad är just effektivare styrning privat pensionssparande. Den typen när det gäller såväl utveckling som av digitala tjänster, som kombinerar införande av digitala tjänster som kan användas av samtliga myndigheoch presenterar information från offentlig och privat sektor, blir förter, kommuner och landsting. Enligt hoppningsvis fler i framtiden, säger näringsminister Mikael Damberg beHans-Eric Holmqvist. höver offentlig sektor även bli bättre En faktor som kan få fler på att samverka med näringslivet medborgare att använda offentlig och därigenom tillvarata företagens sektors digitala tjänster är, enligt innovationskraft i arbetet med att utveckla framtidens digitala tjänster. Hans-Eric Holmqvist, möjligheten

att användaren erbjuds en högre servicenivå om de kommunicerar med en offentlig aktör digitalt istället för via traditionella brev. Offentliga aktörer som skapar smidiga genvägar till populära och efterfrågade tjänster kan också bidra till att fler privatpersoner och företag känner sig motiverade att nyttja de digitala tjänsterna. – Under årens lopp har ett stort antal projekt som syftar till att skapa digitala tjänster för offentlig sektor initierats och slutförts. I framtiden är det nödvändigt att istället ta ett samlat grepp och bestämma vilka lösningar som ska användas och vilka leverantörer som ska anlitas. Den danska offentliga sektorn har kommit längre än sin svenska motsvarighet när det gäller användningen av digitala tjänster. Det beror på att man i Danmark gjort det obligatoriskt för samtliga offentliga aktörer att använda digitala tjänster. En ökad styrning kan få stor effekt

även i den svenska offentliga sektorns digitaliseringsutveckling, säger Hans-Eric Holmqvist. – Mina meddelanden lanserades 2011 och är en tjänst som gör det möjligt för offentlig sektor att kommunicera digitalt med privatpersoner och företag. Hittills har en handfull myndigheter och ungefär lika många kommuner anslutit sig till tjänsten, men regeringen arbetar för att samtliga myndigheter och många kommuner ska vara anslutna till tjänsten senast 2017, säger Håkan Johansson, projektledare för den digitala tjänsten Mina meddelanden, som Skatteverket utvecklar på uppdrag av regeringen.

Tätare dialog med företag och privatpersoner Tanken är alltså att så många offentliga aktörer som möjligt enkelt ska kunna kommunicera digitalt med sina medborgare via Mina meddelanden. Håkan Johansson ser flera fördelar med tjänsten, bland annat att den minskar offentliga aktörers portokostnader samt att den möjliggör en förhöjd servicegrad. – Att skicka ut meddelanden via traditionell post är relativt kostsamt, portokostnader är i dagsläget en betydande kostnad för offentlig sektor. Eftersom digital kommunikation är betydligt mer kostnadseffektivt så möjliggör det en tätare dialog, exempelvis i form av uppdateringar kring handläggningen av ett ärende gentemot företag och privatpersoner. Den stora utmaningen just nu är att få fler offentliga aktörer att ansluta sig till tjänsten. Det kan behövas någon form av tvingande åtgärd så samtliga myndigheter på sikt ansluter sig till Mina meddelanden, säger Håkan Johansson.

avoneit.com

appli.se

hansaworld.com

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

22 Möjligheter e-legitimation

ANNONS

FOTO SHUTTERSTOCK

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

Eva Ekenberg, kanslichef E-legitimationsnämnden

Svensk e-legitimation är en kvalitetsstämpel Med allt fler aktörer på marknaden för elektronisk identifiering behövs krafttag för att garantera att e-tjänsterna uppfyller kraven. E-legitimationsnämnden har uppdraget att se till att användarna ska känna sig trygga när de loggar in med känslig information via internet. TEXT ANDREAS ELLHAR

Eva Ekenberg, kanslichef på Elegitimationsnämnden: – Vi ser just nu över försörjninge­n av e-legitimationer i Sverige och under hösten kommer vi ta fram förslag på vad som kan göras på området. Detta gör vi tillsammans med andra aktörer för att få en långsiktigt hållbar, samordnad och säker

e-legitimering då offentlig sektor blir allt mer digitaliserad. Svensk e-legitimation heter den kvalitetsstämpel som visar på att en e-legitimation har granskats och godkänts enligt E-legitimationsnämndens tillitsramverk. Det är en bra försäkring om att en e-legitimation motsvarar det säkerhetskrav som ställs för att kunna användas som legitimering i en e-tjänst via internet. – Vi granskar e-legitimationsutfärdare och deras tekniska lösningar vilket gör att kommunerna inte behöver ha egna experter för detta arbete. Vi vill att det ska vara enkelt och smidigt för varje verksamhet i offentliga sektorn att implementera säkra e-legitimationer för sina medarbetare, fortsätter Eva.

E-legitimationsnämnden granskar leverantörerna Det är viktigt att försäkra sig om att elegitimationen motsvarar de krav på

säkerhet som kommunen ställer, och det är där E-legitimationsnämnden­s tillitsramverk och kvalitetsgranskning kommer in i bilden. Kommunen behöver inte gå in och granska att leverantören uppfyller säkerhetskraven, det görs av E-legitimationsnämnden. Allt material om hur man ansöker om kvalitetsmärket Svensk e-legitimation går att ladda ner från nämndens hemsida elegnamnden.se. – Det finns flera vägar att gå för att implementera en e-legitimation och det är upp till kommunerna själva att välja hur man vill göra. Tanken från vår sida är att man ska ha möjligheten att välja en utfärdare som redan är granskad av oss, det sparar både tid, pengar och förenklar genomförandet. Det är även viktigt att se över vilka e-tjänster i kommunen som verkligen kräver e-legitimering, en anmälan till kommunens simkurs kanske inte gör det medan en nedladdning av ett bygglov kanske bör göra det.

Offentlig sektor ska godkänna utländska e-legitimationer Inom kort kommer krav på att offentlig sektor ska godkänna utländska e-legitimationer i svenska e-tjänster. EU:s förordning eIDAS, Electronic identification and trust services, ska verkställas i september 2018. Då ska exempelvis en EU-medborgare med ett jobb eller en sommarstuga i Sverige kunna logga in i svenska e-tjänster med sin utländska e-legitimation. Den digitala servicen blir genom detta allt mer gränsöverskridande. E-legitimationsnämnden är Sveriges kontaktpunkt och ger råd och stöd även i dessa frågor. – I takt med att vi får fler utfärdare och fler e-tjänster har vi tillsammans ett behov av att bli mer enhetliga i offentlig sektor. Användaren ska inte behöva leta, förstå och hantera olika gränssnitt beroende på vilken tjänst man ska logga in i. E-legitimationsnämnden har tagit fram ett förslag på en inloggningssida som är användar-

testad och klar. Ju fler myndigheter och kommuner som börjar använda sidan desto enklare kommer det bli för oss medborgare och företag att använda våra e-tjänster, avslutar Eva Ekenberg.

Smart fakta E-legitimationsnämnden är en statlig myndighet under regeringen med uppdrag att samordna och stödja offentlig sektor i frågor som rör e-legitimering och eunderskrifter. Både nationellt och över gränserna. I uppdraget ingår också att kvalitetsgranska e-legitimationer och e-underskriftstjänster så att det blir enkelt och säkert för alla att använda samhällets digitala tjänster.

Ett skolexempel När politisk ambition fångas upp och förvandlas till konkret handling, då blir mål och visioner verklighet. Att bli bästa skolkommun 2012, tvåa 2013 och etta igen 2014 och 2015 får väl ses som ett bevis på det. Detta gör oss givetvis både glada och stolta. Men inte nöjda. Tvärtom känns det som om vi bara har börjat.

Välkommen till Vellinge kommun – bättre utsikter.

Vellinge.se

JATC skapar framtidens vård och omsorg. Det bästa för individ och samhälle. Nyhet Under hösten 2016 kommer JATC Omsorg utöka med daglig verksamhet LSS 9.10 samt ytterligare en servicebostad LSS 9.9 i Södertälje kommun för unga vuxna med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar. Gör dig nyfiken, välkommen in på vår hemsida för mer info.

Arbete

Boende

JATC vxl 08-551 781 00

Fritid

www.jatc.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

24 Aktuellt Mobil e-hälsa

Rickard Svensson, regionansvarig Alfa Kommun och landsting

Digital signering ger ökad säkerhet Patiensäkerheten ökar, stressen minskar och tid sparas när läkemedel signeras digitalt. TEXT ANNA ADOLFSSON

En anhörig ringer och berättar att pappan sagt att han inte fått sin medicin. Sjuksköterskan som tar emot samtalet måste då gå in till patienten och bläddra fram läkemedelssigneringen i hans papper för att se om det stämmer och kunna svara den oroliga dottern. Så har det sett ut på de flesta särskilda boenden, i hemsjukvården och i hemtjänsten fram tills idag och avvikelserna är ofta många. Nu finns istället den digitala tjänsten Alfa E-läkemedel som gör läkemedels- och signeringslistor tillgängliga i surfplattor eller mobiler, där personalen kan göra sina signeringar. – Har man börjat med det här vill man aldrig gå tillbaks till papper, det är helt entydigt och finns inte en enda avvikande åsikt, berättar Rickard Svensson, regionansvarig på Alfa Kommun och landsting. När uppföljningen blir enklare ökar även patientsäkerheten. Dessutom bidrar Alfa E-läkemedel till att minska stressen hos personalen. – Sjuksköterskan har tillgång till patientens aktuella ordinationer via SITHS-säkerhet och kan ställa in när larm ska utlösas vid utebliven överlämning. Larmen gör att de vanligaste avvikelserna kan undvikas, och dämpar stressen hos personalen som vet att de får en påminnelse om något skulle missas.

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE FOTO JAN LINDMARK

Aktuellt

ANNONS

Dr. Peter Berggren, verksamhetschef Glesbygds­ medicinskt centrum, Storuman

Vi som jobbar inom sjuk- och hälsovård kan arbeta mer flexibelt, effektivt och hjälpa fler Peter Berggren

Gabor Revay, biträdande CIO Verksamhetsstöd e-hälsa- och IT, Stockholms läns sjukvårdsområde

Framtidens sjukvård – snart hos dig? Den moderna digitala tekniken skapar nya möjligheter som gynnar både patienter och sjukvårdspersonal. Mobila tjänster och virtuella hälsorum är framtiden för svensk hälso- och sjukvård trots hinder längs vägen. TEXT ANDREAS ELLHAR

Gabor Revay, biträdande CIO Verksamhetsstöd e-hälsa- och IT vid Stockholms läns sjukvårdsområde: – Digitaliseringen av den svenska sjukvården är en enorm utmaning. Tekniken finns redan men det är ett stort informationsglapp mellan medborgare, patienter och sjukvårdspersonal som det ser ut idag. Några av anledningarna är att branschen anammar modern teknik långsamt men också att våra lagar sätter käpparna i hjulen. De tre regionerna, Skåne, Västra Götaland och Stockholm är delaktiga i det gemensamma projektet 3RFvm med syftet att ge Sveriges medborgare en modern och exemplarisk sjukvård med digitala tjänster som stöd. Patienterna kommer att bli mer delaktiga in sin vård medan sjukvårdspersonal kommer kunna arbeta mer effektivt, flexibelt och nära patienterna. ”Journal via nätet” är ett första steg där medborgarna ska kunna läsa sina journaler från en dator eller mobil enhet. – Vi har arbetat i drygt två år tillsammans för att förverkliga detta projekt och vi börjar nu se ljuset i tunneln. De tre storstadsregionerna sitter lite i samma båt med bland annat föråldrade IT- och journalsystem

Vi har arbetat i drygt två år tillsammans för att förverkliga detta projekt [3RFvm ] och vi börjar nu se ljuset i tunneln. Gabor Revay

som synkar dåligt sinsemellan så vi ser denna omvandling som absolut nödvändig för att hänga med i den digitala utvecklingen, säger Gabor. Stockholms läns sjukvårdsområde arbetar sedan ett och ett halvt år med appen Hälsa på plats som släpps för ipad och iphone. Via appen kommer man exempelvis kunna se varje patients journalhistorik, snabbt och lättillgängligt oavsett var man befinner sig. Säkerhetsaspekten har varit en prioriterad del under utvecklingsarbetet för att skydda medborgarnas information. Inom landstinget krävs åtkomst till journalinformation med tjänstekort som bygger på tvåstegsautentisering. – Sverige ligger efter i ett internationellt perspektiv när det gäller digitalisering av sjukvården. Trots vårt välutbyggda bredbandsnät och moderna IT-samhälle är det lagstiftningen som bromsar utvecklingen, vi har också många myndigheter som vill vara med och bestämma vilket påverkar vår framfart avseende digitalisering, sammanfattar Gabor.

Virtuella hälsorum – en förlängd arm för medborgaren Ett virtuellt hälsorum har modern medicinsk utrustning som gör att

patienter kan mäta värden, ställa diagnoser själva och få kontakt med läkare och annan vårdpersonal via internet – oavsett tidpunkt på dygnet. Ofta finns rummen i anslutning till personal som arbetar inom hemtjänst eller sjukvård vilket gör att man också kan få rådgivning. – Detta är en win-win-situation, brukarna får kortare avstånd till närmaste vårdinstans, bättre hjälp och samtidigt lärdom om sina eventuella sjukdomsproblem. Vi som jobbar inom sjuk- och hälsovård kan arbeta mer flexibelt, effektivt och hjälpa fler, dessutom är det mer kostnadseffektivt eftersom vi slipper göra onödiga utryckningar, säger Dr. Peter Berggren, verksamhetschef vid Glesbygdsmedicinskt centrum, Storuman. De första pilotprojekten att skapa virtuella hälsorum initierades i Jämtland och Västerbottens län och framöver planeras åtta nya rum i regionen. Men det är inte enbart glesbygden i Sverige som har nytta av denna form av sjukvård, enligt Peter är det bara en tidsfråga innan storstäderna följer efter. – Vi har sett intressanta resultat hos personer som har använt hälsorummen, många får en större medveten-

het och kunskap om sina kroppar men även en vilja att ta hand om sig själva bättre. Den diagnostiska tekniken som används idag är dessvärre anpassad att användas av vårdpersonal och inte patienter. Även om de lär sig snabbt så skulle jag gärna se mer användarvänlig utrustning på området, men det är något som är på gång, summerar Peter avslutningsvist.

Smart fakta ”Journal via nätet” kommer att bli tillgänglig under 2017, via 1177.se. Användaren loggar in med sitt BankID. Glesbygdmedicinskt centrum arbetar i nuläget med att vidareutveckla hälsorummen, en av de senare nyheterna är ett distansstyrt hjärtultraljud som bygger på robotteknik. I dagsläget finns det även en rad appar för olika typer av sjukdomar, diabetiker kan exempelvis mäta sina värden för att öka tryggheten.

I Västerbottens läns landsting utvecklas framtidens e-hälsa med samarbete i fokus I Västerbottens läns landsting pågår en intensiv e-hälso­utveckling­på­flera­plan.­I­september­inleddes­ exempelvi­s­upphandlingen­av­ett­nytt­IT-stöd­ tillsammans­med­flera­landsting­och­regioner.­IT-stödet­ kommer­att­bli­ett­centralt­verktyg­för­landstinget­ i­det­framtida­strategisk­digitaliseringsarbete­ över­landstings-­och­kommungränserna.

FAKTA Västerbotten utgör en åttondel av Sveriges yta och har drygt 261 000 invånare. Med i snitt 4,7 invånare per kvadratkilometer finns ett uttalat behov av innovativa e-hälsotjänster som överbryggar de geografiska avstånden mellan invånarna och sjukvården.

TEXT ANNIKA WIHLBORG

Västerbottens läns landsting har i tjugo års tid ökat tillgängligheten för patienterna genom sitt e-hälsoarbete. Bland exemplen nämns e-tjänster för behandling av ångest och depression, för tidsbokning och tillgång till journalen via nätet. Dessutom har ett fyrtiotal distanssatsningar införts under åren. – En drivande faktor för oss när vi arbetar med digitaliseringen är ett invånare- och verksamhets-

perspektiv nödvändigt och där vårdpersonalen, invånarna och beslutsfattarnas är och upplever sig delaktiga i utveckling och innovation säger Christina Igasto, chef för e-hälsoenheten i Västerbottens läns landsting. Ett brett helikopterperspektiv är även viktigt, ett som inkluderar såväl nationella som regionala och lokala satsningar för att lösningarna ska skapa värde och bidra till ökad nytta.

ANNONS

vll.se/ehalsa

Christina Igasto, chef för e-hälsoenheten i Västerbottens läns landsting

DE PERFEKTA FÖRHÅLLANDENA FÖR MORGONDAGENS HÄLSOVÅRD Norrland. Här är vägarna längre och medelåldern högre än någon annanstans.

En del kallar det avfolkningsområde, där man inte kan bo. Vi kallar det perfekta förhållanden att skapa morgondagens sjuk- och hälsovård. Här utvecklar vi virtuella vårdrum som

krymper avståndet mellan patient och läkare. Vi tror nämligen på att du ska kunna bo där

du vill, ett digitalt stenkast från hälsocentral och sjukhus. Se filmen om hur vi gör Sverige och världen en bättre plats att leva på. www.nhiab.com/virtuellvard

Partners: Ericsson | Microsoft | Calejo | Sigma | Cambio / www.nhiab.com

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

26 Inspiration Attraktiva kommuner

ANNONS

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

FOTO SVEN EKDAHL

Aktuellt

Baserat på de analyser jag gjort ser jag att det generell sett finns två faktorer som avgör en kommuns attraktivitet; hur långt från någon av våra tre storstäder den ligger samt kommunens storlek och invånarantal

Yesinde Aluko, Kommunals A-kassa

De måste tacka nej till jobb Kommunals a-kassa vill se en ändring i reglerna kring a-kassa vid deltidsarbete. TEXT ANNA ADOLFSSON

75 dagar kan den som är deltidsarbetslös fortsätta att stämpla upp till heltid. När de dagarna är slut kan personen aningen välja att fortsätta arbeta och avsäga sig rätten till akassa eller säga upp anställningen för att fortsätta söka ett heltidsarbete, med full ersättning från a-kassan. – Självklart vill vi att våra medlemmar ska få heltidsanställningar om de vill det, men det finns ingen logik i varför man ska tacka nej till ett jobb för att sätta sig hemma och vänta på ett heltidsjobb som kanske aldrig kommer, säger Yesinde Aluko på Kommunals A-kassa.

Bland våra medlemmar är det många som arbetar deltid och försäkringen är inte alls anpassad för den här typen av jobb Regeln infördes 2008 med syfte att fler skulle få heltidsjobb. Riksrevisionen genomförde dock en undersökning 2014 som visade att den inte fått de effekter man ville, och därför anser Kommunals A-kassa att den åter bör tas bort. – Bland våra medlemmar är det många som arbetar deltid och försäkringen är inte alls anpassad för den här typen av jobb. Det har inte slagit väl ut, utan nästan tvärt om. De tvingas tacka nej till jobb vilket skickar konstiga signaler när man samtidigt pratar om arbetslinjen. Yesinde berättar hur arbetsmarknaden idag ser helt annorlunda ut än den norm som arbetslöshetsförsäkringen är uppbyggd utifrån: – Den är byggd för någon som är heltidsanställd, sedan helt arbetslös innan nästan heltidsanställning. Arbetsmarknaden ser annorlunda ut idag med projektanstlälningar och timanställningar. Vi tycker därför att det är bättre att hjälpa företagen med utbildningsinsatser så att de kan anställa på heltid, eftersom "deltidsregeln" inte haft önskad effekt.

Per Florén

Per Florén, konsult Kairos Future

Flera faktorer påverkar kommuners attraktivitet Kombinationen av ett antal faktorer avgör tillsammans en kommuns attraktivitet. Kommunens geografiska läge, pendlingsmöjligheter, närhet till storstäder, tillgång till attraktiva boendemöjligheter och närhet till natur är några av de faktorer som visat sig vara mest avgörande för en kommuns attraktivitet. TEXT ANNIKA WIHLBORG

–Baserat på de analyser jag gjort ser jag att det generell sett finns två faktorer som avgör en kommuns attraktivitet; hur långt från någon av våra tre storstäder den ligger samt kommunens storlek och invånarantal. Ju närmare stadskärnan kommunen ligger, desto mer attraktiv är den. Tumregeln säger även att ju större en kommun är, desto mer attraktiv är den. Samtidigt finns det förstås även mindre kommuner runtom i landet som är attraktiva, exempelvis Båstad och Åre, två utpräglade turistkommuner, säger Per Florén, konsult på Kairos Future, tidigare näringslivsutvecklare i Herrljunga kommun och författare till boken ”Attraktiva kommuner”. Han menar att när människor identifierat i vilket område de vill bosätta sig, så söker de attraktivast möjliga boende i detta område. Vad som är attraktivt varierar förstås från individ till individ, exempelvis närhet till natur och goda pendlingsmöjligheter, närhet till havet, kultur eller närhet till stadens samlade utbud. – Här måste varje kommun hitta sina konkurrensfördelar. Kumla och Hammarö utanför Karlstad är två exempel på kommuner som till stor del baserar sin attraktivitet på bra boendemiljöer samt närheten till Örebro respektive Karlstad. Andra kommuner profilerar sig som turistkommuner med historiskt attraktiva boendemiljöer, exempelvis Vadstena, säger Per Florén.

Inget direkt samband mellan stor­ regioner och attraktivitet Hans kartläggningar tyder inte på något direkt samband mellan bildan-

det av storregioner och kommuners ökade attraktivitet. – Att samla ihop mer ”kringland” till en större region verkar inte ha någon direkt påverkan på attraktiviteten vad jag har kunnat se. Det finns dock en liten möjlighet, när restiden till ett större centrum kan kortas genom bättre samordnad lokaltrafik så kan detta göra att fler hamnar inom det område som påverkas positivt av storstaden, säger Per Florén. Hans tips till kommuner som vill stärka sitt näringslivsarbete är att skapa en bred och långsiktig politisk enighet om att stärka sitt näringsliv, att bilda en referensgrupp för företagare, samt att sprida positiv information om vad som händer i kommunen bland företagarna. Näringslivsarbetet kan också stärkas genom att skapa kontinuerliga mötesplatser för företagare, exempelvis i form av frukostar eller luncher. Sträva också efter att hitta former för förtroendevalda, företagare och kommunala tjänstemän att träffas under trevliga former.

Politikers och tjänstemäns attityder är avgörande –Det är även viktigt att lyssna på och samverka med de företagare som redan finns i kommunen. Den enskilt viktigaste faktorn för att lokala företagare ska våga och vilja expandera är dock att de känner hopp inför sitt eget företags och kommunens framtid. Försök förmå kommunens politiker och tjänstemän att uppträda långsiktigt, ansvarsfullt, engagerat och positivt. Politikers och tjänstemäns attityder gentemot företagare är otroligt betydelsefulla. Företagarna vill se politiker som tar ansvar,

Liselotte Almén Malmqvist, ägare och vd på JATC Omsorg

fattar beslut och står för dessa även om de är smärtsamma, har tydlig moralisk kompass och visar att de verkligen kämpar för sin kommun, säger Per Florén. Ytterligare en avgörande faktor för en kommuns attraktivitet utifrån ett näringslivsperspektiv är, enligt Per Florén, att kommunens näringslivsenhet sköter sina åtaganden på ett professionellt sätt. En kommun som exempelvis säljer mark till företag och byggnadsentreprenörer behöver agera professionellt för att lyckas få företagarnas förtroende.

Värdesätter en förtroendefull dialog – När vi etablerar oss i en kommun är en uttalad efterfrågan från marknaden förstås en förutsättning, men samarbetet och relationen med kommunen är också viktig, liksom att det är enkelt och smidigt att komma igång med verksamheten i en ny kommun. För vår del ligger attraktionskraften i att våra kunder trivs och känner sig trygga med orten, där läget och kommunens utbud på aktiviteter motsvarar

våra kunders behov, säger Liselotte Almén Malmqvist, ägare och vd på JATC Omsorg, som erbjuder personer med neuropsykiatriska funktionsnedsättningar ett helhetskoncept. JATC Omsorg arbetar småskalig­t och värnar om det personliga, lilla lokalt förankrade samhället. Det innebär att det är flera faktorer som påverkar i valet av etablering i en kommun. För Liselotte Almén Malmqvist är det förstås också avgörande att kommunens representanter är positivt inställda till privata vård- och omsorgsaktörer samt att kommunen har en välkomnande inställning gentemot företagare. –Ett välfungerande och förutsägbart samarbete betyder mycket i såväl uppstartsfasen som på längre sikt, som gör att det är enkelt att satsa i en specifik kommun. Vår målsättning är att på sikt fortsätta etablera oss utifrån marknadens behov. Jag personligen attraheras av kommuners småskalighet, där närhet, enkelhet och trivselfaktorn är hög och med möjlighet till full delaktighet i samhällslivet, säger Liselotte Almén Malmqvist.

Assistans och hemtjänst ”gör ditt tryggaste val!” www.alminia.se

ANNONS

Tillväxtkommuner visar vägen Årets tillväxtkommun Helsingborg jobbar aktivt med sin utveckling. TEXT ANNA ADOLFSSON

Genom att vara en stad som präglas av livskvalitet och driver utvecklingen framåt knep Helsing­ borgs stad titeln Årets Tillväxt­ kommun 2016. Priset delas ut av Sweco och Arena för Tillväxt, som är en oberoende plattform för regional och lokal utveckling. – Vi tar ner de stora trenderna och översätter till vad det innebär för enskilda kommuner. Vi hämtar även statistik från olika håll och gör den lättillgänglig så att man kan jämföra hur man ligger till, berättar Katrien Vanhaverbeke, chef för Arena för Tillväxt. Inför prisutdelningen av Årets Tillväxtkommun görs ett grundligt arbete där samtliga svenska kom­ muner först bedöms enligt ett antal kvantitativa kriterier som befolk­ ningsutveckling och sysselsättning. Fyra till fem kommuner genomgår sedan en kvalitativ undersökning av politiskt ledarskap, samarbets­ förmåga, nytänkande och utveck­ lingsarbete. – I juryn sitter vår styrelse,

Katrien Vanhaverbeke, chef för Arena för Tillväxt

jag och Mats Hermansson, vd på Sweco Society. Samtliga har mycket kontakter med kommuner i olika former vilket gör att vi har en bra bild av deras verksamhet. Peter Danielsson, kommunsty­ relsens ordförande i Helsingborg ser utmärkelsen som ett kvitto på att de är på väg i rätt riktning. – Tillväxt och utveckling är avgörande för en stad. Det attrahe­ rar spännande människor, skapar mångfald och ger förutsättningar för bättre utbud av handel, kultur och nöjen. Framförallt skapar tillväxt jobb, vilket är en förutsätt­ ning för våra möjligheter att hålla

Helsingborgs stadsdirektör Palle Lundberg och kommunstyrelsens ordförande Peter Danielsson (M) tog emot utmärkelsen Årets Tillväxtkommun på Kommek-mässan i Malmö.

hög kvalitet i välfärden, men också avgörande för integration, för människors självkänsla och frihet att leva sina liv som de vill. Han vill dock inte ta på sig hela äran. – Jag vill vara tydlig med att Helsingborgs stad inte ensam kan skapa tillväxt, det gör människorna som bor eller verkar i staden. Men vi arbetar mycket aktivt med att skapa så goda förutsättningar som möjligt för tillväxt. Det har vi gjort genom exempelvis tydligt fokus på god service gentemot företagare, ett av stadens åtta stadsövergripande mål är att ha det bästa klimatet för

företagsamma människor. När priset nu delats ut för 19:e gången anser sig Arena för Tillväxt kunna se mönster i vilka kom­ muner som blir framgångsrika. I skriften Tillväxtkommuner visar vägen, som presenterades i Alme­ dalen, har de sammanfattat sina erfarenheter. – Vi har följt tre tidigare vinna­ re, Nacka, Åre och Eskilstuna, från att de fick priset till vad som hänt sedan. Det finns mycket som skiljer dem åt, men det som förenar dem är tydligt ledarskap, prestigelöst samarbete och modet att hålla fast vid en beslutad strategi.

ARENA FÖR TILLVÄXT Läs mer på arenafortillvaxt.se Den 31 maj och den 1–2 juni nästa år bjuder Sveriges IT-kommun och Årets Tillväxtkommun Helsingborg in till konferens under temat innovation. Blocka datumen i kalendern.

ANNONS

Samverkan för utbildning på vetenskaplig grund För att driva på utvecklingen av den svenska skolan har ett antal skolhuvudmän inlett ett partnersamarbete med det fristående skolforskningsinstitutet ifous. Genom konkret utvecklingsarbete på vetenskaplig grund vill man minska klyftan mellan forskning och praktik. FoU-arbete för en bättre skola Karin Hermansson, FoU-ansvarig hos Ifous, brinner för det goda syftet; nämligen att göra det lättare för skolan att ta del av forskning för att ge fler elever möjlighet att lära sig mer. När skolan är en del av processen är forskningsunderlaget hela tiden dynamiskt och levande. Ifous medlemmar får delta i olika FoU-program och seminarier samt ta del av forskningsbevakning. Målet med FoU-program är att få igång en utvecklingsprocess inom skolan, t ex genom praktiska undervisningsövningar och systematiskt reflektionsarbete parallellt med föreläsningar och kunskapsinhämtning. – Om ett förändringsarbete ska fungera måste det vara långsiktigt, bedrivas systematiskt och genomsyra hela organisationen på alla nivåer, menar Karin Hermansson.

FoU-program i praktiken På Kastalskolan i Östersund är man inne på andra året med FoU-programmet Digitalisering av skolan. Via frågeställningar och arbetsuppgifter har lärarna fått vägledning hur de ska jobba med digitala verktyg, berättar David Sundström, förstelärare. – Vi ville följa utvecklingen på digitaliseringsområdet på ett forskningsbaserat sätt. Genom programmet får vi reflektera över vad vi håller på med samt tillgång till hur andra skolor jobbar runt om i landet. För Kastalskolan har FoU-programmet skapat en tydlig röd tråd genom verksamheten och gett ökade kunskapsmöjligheter för eleverna. – Vi har helt växlat över till en digital verksamhet och under tidens gång har vi utvecklat en egen plan. FoU-programmet har varit en

Vi vill ta vårt ansvar och bidra till utveckling av den svenska skolan mycket bra del i processen, säger David Sundström.

Samverkan – en nödvändighet Nyligen inleddes ett partnersamarbete mellan Ifous och några av landets skolhuvudmän; Stockholms stad, AcadeMedia, Helsingborgs stad, Nacka kommun och

Kunskapsskolan. – I en bransch där det finns många olika riktningar och ideologier är det nödvändigt att luta sig mot forskning och därför har vi valt att samarbeta med Ifous som vi ser som en hållbar och opartisk aktör, säger Einar Fransson, produktionsdirektör i Nacka kommun.

IFOUS Ifous är ett fristående, icke-vinstdrivande skolforskningsinstitut som finansieras i huvudsak via medlemsintäkter. Per den 31/12 2015 hade Ifous 176 medlemmar – de flesta skolhuvudmän, kommunala och fristående – men även andra organisationer med intresse för utbildningsfrågor. Läs mer på: ifous.se

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

28 Inspiration Framgångsrika skolkommuner

ANNONS

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

98 procent av våra elever får behörighet till gymnasiet. Det tycker alla andra är bra, men vi vill ha 100 procent Martin Persson

Martin Persson, utbildningschef Vellinge kommun och Kristina Stern, chef Elevhälsan

Mötet mellan lärare och elev i fokus Årets skolkommun Vellinge fokuserar på mötet mellan lärare och elever, och vågar titta på medaljens baksida. TEXT ANNA ADOLFSSON FOTO ELIN FALKENSTRÖM

saker vi kan göra bättre. Det finns fortfarande elever som faller emellan och i Sveriges bästa skolkommun ska ingen falla emellan. – 98 procent av våra elever får behörighet till gymnasiet. Det tycker alla andra är bra, men vi vill ha 100 procent, förtydligar Martin. För att möta behoven finns en central elevhälsa med psykosocial kompetens samt kuratorer, skolsköterskor och specialpedagogiska resurser, men även studie- och yrkesvägledning. – Vi har ett antal övergripande uppdrag, men arbetar ute i skolorna i tvärprofessionella team med rektor som operativ chef. Där handlar det om att skapa hälsofrämjande miljöer som fungerar för alla, säger Kristina. Martin fyller i med strategin bakom att de har valt att ha en central elevhälsa. – Vi har lagt funktionen centralt men arbetar lokalt. Det innebär att man kan fördela resurser, och att alla inte får lika mycket hela tiden eftersom alla inte alltid behöver lika mycket stöd. Jessica Öberg, ordförande för Lärarförbundet i Vellinge, ger sin syn på vad framgångarna i hennes kommun beror på:

© Universal Pictures, Twentieth Century Fox, Noble Entertainment, Walt Disney Company, Edge Entertainment, Arte France, Sveriges Television, Solo Media.

Swedish Film gör det möjligt för pedagoger att strömma tusentals utbildningsoch spelfilmer, med stor bredd och kvalitet, direkt till klassrummet. Läs mer om våra tjänster på swedishfilm.com och filmochskola.se Swedish Film AB, Box 6014, 171 06 SOLNA Tel: 08-4452550 Mejl: info@swedishfilm.se

– Vi har otroligt duktiga, professionella och drivna pedagoger och ett nära samarbete med utbildningsavdelningen. Vi har också politiker i Vellinge som sätter skolan på agendan. Ett av kriterierna i Årets skolkommun varje lokalavdelning lämnar in, som är hur bra avtalspart kommunen är. Och där är vi väldigt nöjda i Vellinge. Martin Persson har samma bild av att ledarskapet i kommunen är en stor framgångsfaktor. – Jag tror det är en faktor som är jätteviktig, man måste ha en kultur som är bra. Cheferna är bärare av kulturen och därför är det jätteviktigt att ha bra chefer. De måste hela

ICENS S• L •L I EN C

ICENS S• L •L I EN C

Visa film – en självklar del av undervisningen!

Jessica Öberg, ordförande Lärarförbundet Vellinge

C S• LI ENS• L I EN C

Viktigt att eleverna känner sig sedda Forskning visar att den viktigaste framgångsfaktorn i skolan är att eleverna känner sig sedda och att läraren engagerar sig i dem. Därför har samtliga lärare i Vellinge kommun egna utvecklingsmål identifierade, som mäts och följs upp. Dessutom mäts att undervisningen är strukturerad, att man följer upp den samt att den är individanpassad.

– När jag får frågor om att komma och föreläsa så är det alltid det här man undrar över; våra klassrumsobservationer och att alla har samma skattningsmodeller och diskussions­ underlag. Det finns forskning på att rektorerna har problem över lag, att de sysslar för mycket med förutsättningar som budget och planering. Men rektorns uppdrag är ju kvaliteten i undervisningsprocessen. Därför ser vi att det måste finnas ett administrativt stöd för rektorerna och att de inte ska ha fler än 25-30 medarbetare. Kristina Stern, chef för Elevhälsan lyfter dock upp att det finns en baksida på medaljen. Vellinge är en kommun med många högpresterande elever och det kan leda till bakslag där elever känner att de endast duger om de presterar. Därför krävs en medvetenhet och förebyggande arbete så att eleverna inte ska behöva hamna i problem med till exempel psykisk ohälsa. – Vi måste visa våra elever att de är hela människor och att man ska ha en balans i livet, att man duger som man är. Jag tror att det en del av framgången är att vi vågar lyfta på de här stenarna och fråga om allt är så himla bra, eller om det finns

ICENS S• L •L I EN C

– Det som händer på mattelektionen på måndag morgon, mötet mellan läraren och 25 elever, det är vårt fokus. Så beskriver utbildningschef Martin Persson Vellinge kommuns övergripande strategiska inriktning för skolan. Han förtydligar med att berätta att samtliga rektorer i kommunen gör klassrumsbesök för att observera hur lärarna arbetar och hur deras relationer är till eleverna. – Det kan låta banalt men är inte det om man vet hur skolsystemet fungerar. Det första rektorn måste göra är att observera läraren när läraren arbetar. Och återkoppla på den pedagogiska delen. Alla rektorer hos oss gör det, och lärarna säger att de blir stimulerade av det.

en del av Swedish Film

Vi har otroligt duktiga, professionella och drivna pedagoger och ett nära samarbete med utbildnings­ avdelningen Jessica Öberg

tiden vara engagerade, motiverade och jobba med sin egen utveckling för att kunna hålla en bra kultur. Så alla våra chefer har också en personlig utvecklingsplan.

Smart fakta För att sätta fokus på kommun­ ernas viktiga roll som huvudmän för skolan utser Lärarförbundet årligen Sveriges bästa skolkommun. 2015 tog Vellinge hem utmärkelsen.

ANNONS

Ekobrödspriset sätter fokus på brödet Genom att lyfta upp kommuner som köper ekologiskt bröd, vill Polarbröd och Ekomatcentrum hjälpa kommunerna nå sina ekomål och visa att utbudet är bättre än många tror. TEXT ANNA ADOLFSSON

Vetekaka KRAV-märkt lanseras på storhushåll i höst

Varje år samlar Ekomatcentrum via en enkät in statistik över ekologiska inköp i kommuner och landsting. Deltagarna rangordnas sedan i Ekomatsligan och bjuds in till en diplomeringsdag där alla som köper in mer än 30 % ekologiskt tilldelas diplom. I år delades dessut­ om specialpriset Ekobrödspriset ut för första gången. – Vi började titta på vilka pro­ dukter det är man köper och såg att mjölk och mejeri är absolut störst och det som låg allra längst ned var bröd. Samtidigt tyckte Polarbröd att vi måste försöka lyfta det här med bröd inom offentlig sektor och då ville vi gärna var med och driva det här, berättar Eva Fröman, verksam­ hetsledare på Ekomatcentrum. Priset delas alltså ut av Polar­ bröd och Ekomatcentrum gemen­ samt och årets vinnare, som även tog hem hela Ekomatsligan, blev Vellinge kommun som köpt in 52,7 % ekologiskt bröd. – Genom priset vill vi sätta fokus på det ekologiska brödet. Av

de offentliga brödinköpen är endast 2 % ekologiskt. Vi tycker det är lågt för att vara ett baslivsmedel och att det borde kunna vara högre. Ekobrödspriset ger oss möjlighet att uppmärksamma att det finns både bra och gott ekologiskt bröd, för det har visat sig att många inte vet det, förklarar Jenny Jeppsson som är Concept Manager på Polarbröd. Polarbröd har som mål att nå full hållbarhet till år 2022 och att jobba med ekologiskt bröd är en del av det arbetet. – Våra miljömål är högt satta. Vi vill ha hållbart producerade råvaror, förnybara och effektiva transpor­ ter, förnybara eller cirkulerande förpackningsmaterial samt vara självförsörjande på förnybar el. Bröd är ett klimatsmart livsmedel och med Ekobrödspriset vill vi lyfta och premiera andra som jobbar i samma riktning, säger Jenny. Brödet är enligt Jenny även ett enkelt sätt för kommunerna att komma närmare de ekomål som de är ålagda att nå.

Många har svårt att koncentrera sig i skolan Visst känner du också någon? Om svaret är ja, kan du helt kostnadsfritt låna produkter som är anpassade för elever med koncentrationssvårigheter och andra inlärningssvårigheter. Lärarens röst förstärks och gör det lättare för eleven att fokusera under en hel skoldag. Kontakta oss redan idag på 035-260 16 15 eller info.halmstad@phonak.com

Eva Fröman, verksamhetsledare Ekomatcentrum

– De har jättefina målsättningar ute på kommunerna som vi ser att vi kan hjälpa till med. Brödet är ett lätt sätt att nå de ekomål som de har satt. Det är till exempel billigare att byta till ekologiskt bröd än till ekologiskt kött. Nu i höst, berättar hon, blir det dessutom ännu enklare för alla stor­ hushåll, inte bara kommuner och landsting, att välja ekologiskt bröd. I oktober lanseras nämligen den klassiska och populära runda Vete­ kakan i en KRAV­märkt variant. – Den icke KRAV­märkta Vetekakan är en av våra mest populära produkter idag. Och i våras lanserade vi även en KRAV­ märkt Rågkaka. Så nu har vi båda våra två storsäljare i KRAV­märkta varianter.

POLARBRÖD Läs mer på www.polarbrod.se

WIP

– Individuell lästräning med fokus på avkodning WIP, Wolff intensivprogram, är ett träningsmaterial avsett för elever med läs- och skrivsvårigheter/dyslexi och sker i en till en-undervisning under 12 veckor, 30 minuter varje dag. Materialet är i första hand avsett för åldrarna 9–12 år, men kan lätt anpassas så att det kan användas ända upp i vuxenundervisningen.

www.hogrefe.se Läs mer på focuseramera.se

Jenny Jeppsson, Concept Manager Polarbröd

ANNONS

H E L A D E N N A T E M AT I D N I N G Ä R E N A N N O N S F R Å N S M A R T M E D I A

30 Krönikan Barbro Holmberg

ANNONS

FOKUSFRAMTIDSREGIONER.SE

”Jämnstarka län skapar förutsättningar för utveckling och tillväxt”

V

i ser i Sverige, liksom i andra delar av världen, en ökande koncentration till ett fåtal städer och regioner. I Sverige är det framför allt Stockholm, Västra Götaland och Skåne som växer befolkningsmässigt och den trenden förväntas fortsätta. Långtidsutredningen prognostiserar att Sveriges befolkning kommer att öka med 1,4 miljoner människor fram till 2040. 87 procent av den befolkningsökningen antas ske i storstadsregionerna. Flera utredningar pekar på att det inte räcker med tillväxt i några få regioner. För att ta vara på hela landets naturresurser – åkermark, skog, malm, energi, dricksvatten samt vildmarks-, rekreations och fritidsområden behövs starka arbetsmarknader på flera platser i Sverige. För att trygga tillväxten i hela landet och därmed också skapa förutsättningar för en levande landsbygd behöver vi en samhällsorganisation som gör en positiv utveckling möjlig även utanför de stora regionerna. Att åstadkomma detta är den stora tillväxtutmaningen. Vi har i dag en kraftig regional obalans. Stockholm, Västra Götaland och Skåne har fördelar i förhållande till de 18 mindre länen genom att man har stora administrativa resurser och en kunskapsmässig plattform vid såväl regionala som nationella prioriteringsdiskussioner. Vi ser också en obalans i fördelningen av nationella forskningsresurser och projektmedel från EU. Undersökningar visar att forskningsmedlen från Vinnova, EU:s ramprogram,

Tillväxtverket och Energimyndigheten har till 82 procent gått till Stockholms, Skånes och Västra Götalands län och forskningsmiljöer i Östergötland och Uppsala. Endast 18 procent fördelades i övriga Sverige. En indelning i befolkningsmässigt mer jämnstarka län län skulle skapa förutsättningar för utveckling och tillväxt i hela landet och vår bedömning är att sex län ger möjligheter för alla delar i de nya länen både att utvecklas och att få del av den gemensamma utvecklingen. Med sex län kan också statliga myndigheter som har en regional indelning, som till exempel Trafikverket, Tillväxtverket och ESFrådet, anpassa sin regionala indelning till de nya länen. Detta skapar bättre förutsättningar för samverkan både mellan myndigheter och mellan myndigheter och länen. Indelningskommittén ska enligt direktiven lämna förslag på en ny indelning som kan träda i kraft den 1 januari 2023. Men om vi ser att det är möjligt att genomföra några indelningsändringar till 1 januari 2019 så ska vi lämna ett delbetänkande. Ett sådant delbetänkande överlämnades till civilminister Ardalan Shekarabi i slutet av juni och innehöll tre indelningsändringar. Vi föreslår att Norrbottens, Västerbottens, Västernorrlands och Jämtlands län bildar Norrlands län. Vi föreslår också att Sörmlands, Västmanlands, Örebros, Uppsala, Gävleborg och Dalarnas län bildar Svealands län. Slutligen föreslår vi att Västra Götalands län läggs samman med Värmlands län och bildar det nya Västra Götalands län. ■

SMART CHAT Twittra med Barbro Holmberg

den 19 september kl.14:00 om den nya regionsindelningen. Tweeta @Smartmedia_Publ använd #fokusframtidsregioner

itter

på tw

Fria arbetskläder – en självklarhet Genom nya regelverk från Socialstyrelsen och egna ambitionshöjningar väljer kommuner i allt större utsträckning att erbjuda fria arbetskläder till sina medarbetare inom bland annat äldrevård, hemtjänst och förskola. Det är bland annat en fråga om hygien, identifikation och rättvisa. Den svenska tvätt- och textilservicesektorn står redo att hjälpa till. Vi gillar upphandling, konkurrens och mångfald. Vi är en bransch som anställer många unga, många utan färdig utbildning och många som är utlandsfödda. Vi ser vår mångfald som en styrka och våra medarbetare som vår största tillgång. I Sverige arbetar ca 5 000 medarbetare i olika tvätteriföretag. Tjänsterna utförs åt industri, hotell- och restaurangnäring, personal- patient-, bädd- och operationstextilier till vård och omsorg samt

tvätt- och textilhantering av konsumenttvätt. Vår näring har ett högt socialt ansvarstagande. Vi är en viktig instegsbransch. Genom att se till att textiler håller sig hela och rena länge, skyddar vi både människa och miljö. Vi bidrar till att näringsliv och offentlig verksamhet fungerar.

SVERIGES TVÄTTERIFÖRBUND

ANNONS

Jelena Veljkovic, verksamhetschef SFI Hermods

Alena Langhals, utbildningschef Hermods SFI Malmö

En väg in i yrkeslivet ”Vi utbildar vuxna som ofta har jobbat större delen av sina liv och vill etablera sig här så fort som möjligt.” TEXT ANNA ADOLFSSON

Med ett stort antal elever som alla har väldigt olika bakgrund krävs både flexibilitet och individuell planering för att ge alla goda förutsättningar. Till SFI kommer både personer med väldigt kort skolbakgrund och de som har höga examina från utländska universitet. Gemensamt för dem är att de alla vill få utbildning och jobb för att kunna försörja sig och sin familj. – Vi utbildar vuxna som ofta har jobbat större delen av sina liv och vill etablera sig här så fort som möjligt. De är väldigt drivna. Det är tyvärr inte helt enkelt att komma ut i arbetslivet och därför behöver de språket för att kunna få samma möjligheter som alla andra. Förutom språket behöver de ofta hjälp med att synliggöra sin yrkeskompetens och matcha den mot den svenska arbetsmarknaden, berättar Jelena Veljkovic som är verksamhetschef för SFI på Hermods.

Krävs en bra språkundervisning Genom att utgå från individen skapas förutsättningar för de som kommer till Sverige att integreras och komma in i samhället så snabbt det går. För det krävs en bra och effektiv språkundervisning men även att studenterna kopplas ihop med arbetsmarknaden så snart det går. – Våra elever har fantastiskt mycket erfarenheter med sig. Därför är det viktigt att kartlägga var och ens olika förutsättnignar och kunskaper när de startar hos oss för att kunna erbjuda dem en så individanpassad utbildning som möjligt och det gör vi på Hermods.

Att hjälpa dem också att få komma ut i arbetslivet så snart det går stärker inte bara elevernas motivation, utan också deras självförtroende, samtidigt som det blir mycket tydligare vilka kunskaper och erfarenheter som kan valideras och vilka utbildningar man behöver komplettera med. Genom våra upparbetade kontakter inom såväl kommunen som hos Arbetsförmedlingen har Hermods skapat yrkesinriktade språkutbildningar som snabbare leder till elevers självförsörjning, exempelvis branschinriktad SFI för pedagoger, vårdpersonal och tekniker, säger Jelena

VIktigt med rätt terminologi För de elever som läser på studieväg 2, för personer med max 12 års studier med sig från hemlandet, passar just utbildningar som kombinerar språk- och yrkesundervisning väldigt bra. – Det är ofta personer som jobbat praktiskt i sitt hemland och de är inte vana att sitta still vid en skolbänk. De kan lättare ta till sig språket genom att känna igen till exempel de verktyg de arbetat med tidigare, säger Alena Langhals, utbildningschef för Hermods SFI i Malmö. – Och att lära sig rätt terminologi för den bransch man vill arbeta inom är viktigt även för att kunna söka jobb betonar hon. – I utbildningen får de skapa en meritportfölj, som är en fysisk eller digital pärm, med sitt CV och beskrivningar av sin yrekserfarenhet. På så sätt lär de sig att sätta ord

på vad de gjort i sina hemländer, för det är viktigt när man söker jobb att man kan berätta vad man egentligen gjorde och vad man kan. Första mötet med en arbetsplats kan sedan bli en ögonöppnare för många. Dels blir det tydligt vilka språkkunskaper som krävs för att klara att kommunicera med kollegor och andra personer man möter, men det kan också handla om oskrivna regler som alla andra verkar kunna. – De kan ha föreställt sig på ett sätt men så blir det som det blir när de väl är där, säger Alena. Hon tar ett exempel från utbildingen Vård- och Omsorgstalanger som just nu pågår i samarbete med Komvux Malmö Universitetsholmen. Där har 30 elever fått läsa en yrkesutbildning i kombination med SFI och svenska som andraspråk och målet är att de ska bli färdiga anställningsbara undersköterskor. – Vårdtalangerna är jättenöjda med utbildningen. De tycker att det är tufft för det är en hög språklig nivå som de måste ta till sig, men de inser också att det är den bästa vägen de kan ta för det är kort väg till jobb. De måste prata med praktikhandledare och brukare och göra sig förstådda och lära sig oskrivna regler, som hur viktigt det är till exempel med fika, säger Alena. Att utbildningen varit knuten till yrket som undersköterska har dock gett tydliga resultat berättar hon. – Än så länge har de haft två praktikperioder och 75 procent blev haffade och har haft sommarjobb nu under sommarlovet. Genom att de

fått chanser till kontakter har de även fått jobberbjudanden väldigt snabbt.

Samarbete är nyckelordet För lyckade resultat krävs att eleven alltid är i fokus och att alla insatser genomförs för att det ska leda till någonting för dem. Det kan antingen vara att de kan gå vidare till jobb eller att de fortsätter på en annan utbildning. Ett nyckelord i det arbetet är förstås samarbete. – Vi är väldigt nöjda med samarbetet med Malmö kommun som visar på bra dialog på alla nivåer och verkligen försöker fixa så att det är fokus på eleverna och att ordna det bästa för dem, säger Alena. I Skåne finns även plattformen Yrkes-SFI Skåne, som är ett samarbete över kommungränserna med 32 kommuner i Skåne samt Kompetenssamverkan Skåne (Arbetsförmedlingen, Kommunförbundet Skåne, Länsstyrelsen Skåne, Lärosäten Skåne samt Region Skåne). Tanken är att eleverna därigenom ska kunna välja mellan ett flertal utbildningar, som inte behöver ligga i den egna kommunen, men att de även ska gå att läsa i kombination med SFI. På så sätt kan SFI-läraren arbeta med eleven mot SFI-målen samtidigt som de nya språkkunskaperna kan övas i både praktiska yrkesämnena och teoretiska ämnen. – En ny utbildning inom den här plattformen startade precis nu i Hermods regi och det är Byggnadsmålare med integrerad SFI. Den tror vi väldigt mycket på eftersom det, precis som undersköterska, är ett bristyrke, berättar Alena.

10 SNABBA OM HERMODS Utbildar och stödjer människor till arbete sedan år 1898 Finns på fler än 60 orter Har cirka 1000 medarbetare Har fler än 60 000 studenter, elever och deltagare per år Håller 70 yrkesutbildningar i form av yrkeshögskola, arbetsmarknadsutbildning och yrkesutbildningar för vuxna Håller fler än 200 kurser för vuxna Erbjuder SFI, rehabiliterings­ tjänster och arbetsmarknads­ tjänster, som genom anpassade program ger stöd på vägen ut i arbetslivet Driver två gymnasieskolrörelser inom teoretiska och yrkesinriktade program Vunnit Gasellutmärkelse som snabbväxande företag år 2012 och 2013 Ägs av en solid, långsiktig ägare i form av AcadeMedia AB.

MED FIBERFART TILL FRAMTIDEN Att ansluta ditt hus eller företag till fiber är som att öppna dörren till en ny värld. Du får en snabb och stabil uppkoppling som gör att du kan ta del av både dagens och morgondagens digitala tjänster. Just nu erbjuder vi både villaägare och bostadsrättsföreningar, företag, fastighetsägare och samfälligheter att ansluta sig till vårt fibernät. Över 1,3 miljoner hushåll och företag har idag fiber via Telia. Vill du också ansluta dig? Läs mer på telia.se/fiber.