Issuu

FOKUS ANNONS

ANNONS

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

BOSTADSRÄTT

FÖR BOENDE OCH FÖRENING

MAJ 2016

”Vi vill inte ställa till med problem för byggarna” Nollenergibyggnader, sidan 6

Gustaf Landahl: ”Vem bryr sig? Krönikan, sidan 26

”Rent tekniskt är solceller ganska enkelt” Solel, sidan 10

Powerful visual marketing Start turning user generated content into engagement, traffic, and e-commerce revenue with the Flowbox visual commerce platform. Social Hubs | Visual Commerce | Shoppable Instagram | Live Events | Hashtag Competitons

Jonatan Söderlund 0737- 62 70 78

getflowbox.com

”Ibland tänker vi mer på grodor och grönstruktur än på människor” Klimat och miljö, sidan 8

”På sikt måste bostadsfrågan lösas regionalt och med infrastruktur” Stadsutveckling, sidan 18

Profilintervju

HÅKAN FALK

”Vi håller vårt löfte att öka tillgången på byggbar mark, men att helt bygga bort bostadsbristen är inte realistiskt på kort sikt” Förebygg skador och bli belönad Att arbeta skadeförebyggande är ett viktigt åtagande för dig som fastighetsägare. Som kund hos oss blir du extra premierad om du lyckas väl. För varje skadefritt år avsätter vi 10 % av årspremien på ett självriskkonto. Så om olyckan trots allt skulle vara framme kan du använda pengarna för att betala självrisken. Hos oss lönar det sig att vara skadefri! BRANDKONTORET • TEL 08-545 286 00 • WWW.BRANDKONTORET.SE

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

LEDAREN LOTTA B Å N GE N S

F O K US BOS TADS RÄTT. S E

”Tänk om” Sverige skulle kunna halvera energianvändningen i många fastigheter och samtidigt rusta upp och förbättra dem. Det kräver dock företag som utför installationer, besiktningar och levererar produkter. Tänk om man skulle kunna underlätta upphandling av produkter och tjänster för energieffektivisering. Hur skulle det då kunna se ut om sisådär 19 år, undrar Energieffektiviseringsföretagens vd Lotta Bångens.

änk om… Året är 2035. Jag är på väg genom stan, går igenom kvarter efter kvarter. Ute är det kallt och blåsigt, men jag är snart framme vid min slutadress. Kliver in genom entrén. Känns hemtrevligt. Trappan ligger där framför mig, nästan inbjudande, till skillnad från hissen som man måste man leta efter. Jag tänker tillbaka på hur det var förr, när hissar kom på en gång och snabbt gick upp mellan våningsplanen. Det var då det. Jag traskar vidare uppför trappan genom de upplysta våningsplanen. På våning tre står en äldre herre och stoppar nyckeln i låset och jag ser tydligt det extra ljuset runt nyckelhålet. En bra ny standard, tänker jag. Var det inte en svensk uppfinning, förresten? Framme och ringer på. Kliver in i värmen och gemenskapen. Länge sen, kul… trevligt. Hamnar vid fönstret. Alltså jag menar precis intill fönstret. Trots nollgradigt och blåst utanför märks det inte härinne. Tänker tillbaka på 2010-talet när hela ytan räknades som bostadsyta.

Oavsett om den gick att nyttja eller inte. Hur tänkte man egentligen då? Bättre nu när bara lägenhetsytor utan drag och med schyssta temperaturer får räknas. Känns mer rättvist på nåt vis. – det obligatoriska talet ska hållas och det blir tyst. Alldeles tyst. Fönstren dämpar trafikljud utifrån och ventilationen är knäpptyst. Kvinnan som talar berättar att hon bott i fastigheten i 19 år nu, sedan år 2016. Det var då bostadsrättsföreningen Nyfiken påbörjade sin resa. Hon verkar stolt när hon berättar vidare. Ingen kunde väl ha trott då, för 19 år sedan, att Brf Nyfiken skulle komma så här långt. Problemen var flera. Kvarteren var otrygga, inne i lägenheterna brummade fläktarna, det var drag från ventiler och det tog evigheter innan man kunde få riktigt kallt vatten i kranen (men hissen var snabb!). Nu, när allt är så annorlunda, är det faktiskt svårt att faktiskt minnas hur det var. Hade man köksfläktar PLÖTSLIGT HÄNDER DET

Läs ledaren i mobilen! FOKUSBOSTADSRÄTT.SE

som lät som en hel färja då? Är det sant att familjer flyttade soffan under vintern för att det drog för kallt från fönstren? Luktade det matos i trapphuset? Var belysningen verkligen så dålig att det kunde vara svårt att se vem man mötte i porten? Öppnade man porten för hand, hur kom man in med barnvagn och matkassar? – Det var inte lätt att komma hit, där vi är idag, fortsätter kvinnan. Men vi vågade bestämma oss då för 19 år sedan, att fixa innemiljön i lägenheterna och hela tiden, i alla beslut, tänka långsiktigt. Det har gått med små, små myrsteg men det har gått. En stor hjälp var förstås vår bank, som också är här i kväll, som förstod vad vi höll på med. Utan den låga ränta vi fick, för att vi sänkte driftkostnaderna samtidigt som vi gjorde alla insatser, hade vi inte kunnat genomföra allt vi ville. Det var också skönt att vi hittade den där leverantören som vi kunde lita på och utmana med våra tuffa krav. Nu står vi här med rustade lägenheter, höjt fastighetsvärde och bara halva energinotan – ikväll ska vi fira! I Sverige skulle vi kunna halvera energianvändningen i många fastigheter och samtidigt rusta upp och förbättra dem. Men för att genomföra åtgärder krävs företag som utför installationer, besiktningar och levererar produkter. Det är ofta här det blir stopp idag. Förslag på åtgärder finns men det är svårt att komma vidare. Vem kan man lita på?

Kommer projektet verkligen ge oss bättre innemiljö och lägre kostnader? Upphandling av projekt är svårt och det handlar ofta om stora belopp. Vi försöker att dra vårt strå till stacken för att underlätta det här momentet. Vi vill, som branschförening för företag som säljer energieffektivisering, se till att våra medlemmar levererar trovärdiga och bra projekt. Det innebär bland annat att företagen räknar på ett standardiserat sätt, följer upp resultaten i sina leveranser, använder etablerade standarder (och givetvis följer lagar och regler), upplyser kunder om olika alternativ och även förklarar konsekvenser av olika val. Arbetet med vår branschauktorisation är därför prioriterat. Vi hoppas att den ska underlätta upphandling av produkter och tjänster för energieffektivisering. Tänk om det skulle kunna bidra till att fler firar sina framgångar om sisådär 19 år! ■

Trevlig läsning! Sofia Kärnestam Projektledare

FOKUS BOSTADSRÄTT Projektledare Sofia Kärnestam sofia.karnestam@smartmediaagency.se Vd Fredrik Lagergren Redaktionschef Cindy Ahrnewald Text Annika Wihlborg, Carl-Axel Fall, Lotta Svedberg, Sara Schröder Omslagsbild Lieselotte van der Meijs Grafisk formgivning Smart Media Publishing AB Layout och repro Johan Umenius Distribution Svenska Dagbladet, maj 2016 Tryck V-TAB Södertälje Webb www.fokusbostadsrätt.se Smart Media Publishing Sverige AB Riddargatan 17, 114 57 Stockholm Tel 08-122 03 221 Email redaktion@smartmediaagency.se www.smartmediapublishing.com

DETTA ÄR SMART MEDIA

JA, TÄNK OM!

Lotta Bångens, vd Energieffektiviseringsföretagen

Smart Media är en ledande aktör inom content marketing och native advertising. Våra kampanjer distribueras både i ledande dagspress och digitalt. Starkt ämnesfokus är vår grundidé. Genom kreativa medialösningar hjälper vi dig att stärka ditt varumärke och skapa mervärde för din målgrupp – genom ett högkvalitativt och engagerande innehåll som manar läsarna, dina kunder, att agera.

LÄS MER OM... 04 Aktuellt Energieffektivisering

18 Aktuellt Stadsutveckling

06 Aktuellt Nollenergibyggnade

20 Fördjupning Fastighetsskötsel & förvaltning

08 Aktuellt Klimat & miljö 10 Fördjupning Solel 12 Fördjupning Ventilation & luftrening 14 Profilen Håkan Falk

22 Fördjupning Ombildning 24 Inspiration Gemensamma utrymmen 26 Krönikan Gustaf Landahl

22 ANNONS

Förebygg skador och bli belönad! På fastighetsägarnas försäkringsbolag Brandkontoret erbjuder vi årsförsäkring för bostadsrättsföreningar, privata fastighetsägare och fastighetsbolag i Stockholmsområdet. TEXT ANNMARIE PALM

Brandkontoret erbjuder ett personligt engagemang och en hög servicegrad. Enligt senaste NKI-mätningen har vi ”utmärkt kundnöjdhet”. För oss är det viktigt att arbeta skadeförebyggande genom att sprida kunskap och kompetens. Vi bjuder in till bostadsrättsföreningsträffar, delar ut boken om ”Förebyggande

fastighetsvård” och har en personlig skadehantering. På vår hemsida brandkontoret.se hittar du tips och råd om förebyggande åtgärder.

Nominerade till Årets innovation För varje skadefritt år belönas våra kunder genom att ett belopp motsvarande 10 procent av årspremien sätts av på kundens självriskkonto. Skulle olyckan trots allt vara framme så kan pengarna användas för att betala självrisken. Brandkontoret är nominerade som ”Årets innovation” till Insurance Award 2016, vilket är försäkringsbranschens egen gala som arrangeras av Risk & Försäkring och som lyfter fram de bästa prestationerna som gjorts under 2015.

BRANDKONTORET Brandkontoret kännetecknas av personlig service och skadehantering och har sedan starten år 1746 försäkrat fastigheter i Stockholms län. Bolaget drivs enligt ömsesidiga principer vilket innebär att Brandkontoret ägs av sina kunder som är fastighetsbolag, bostadsrättsföreningar och privata fastighetsägare.

BYGGT AV OMTANKE.

När Åke SuNdvall utvecklar SiNa projekt utgår vi alltid från platsens unika förutsättningar och skapar det hus som ger staden största möjliga värde i form av arkitektur samt social och ekologisk hållbarhet. Detta tror vi är viktigt för att nå vår vision att skapa stadens mest omtyckta områden. Nedan syns tre av våra projekt framtagna utifrån platsens unika förutsättningar!

ESTRAD

ÅKERHOLMEN

MAGELUNGSTERRASSEN

Radhus och lägenheter i Vallentuna www.brfestrad.se

Kedjehus i Upplands Väsby www.brfakerholmen.se

Terrasslägenheter i Fasta Strand www.magelungsterrassen.se

SvDRegionStockholm2.indd 5

2016-04-18 09:19

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

AKT UELLT E NE RGI E F F E K TI V I SE R I N G

F O K US BOS TADS RÄTT. S E

”Ekonomin är en morot, men i grunden ligger också klimatutmaningen” Hammarby sjöstad skulle bli en miljöanpassad stadsdel att visa upp för världen. Men verkligheten nådde inte riktigt målen. Nu ska de uppnås, med engagerade boende och en tidigare finansminister. TEXT CARL-AXEL FALL

Larsson, välmeriterad politiker, bland annat som finansminister i början på 90-talet, har varit ideellt aktiv i sjöstadsföreningen. Han har upptäckt en sak: – För en styrelse i en bostadsrättsförening är energifrågorna för svåra. Det finns alltid lågt hängande frukter att plocka, men också det är betydligt svårare än att sköta ekonomin. Energifrågorna är komplexa: Vad har vi för problem? Vem ska hjälpa oss? Hur ska vi investera och när får vi tillbaka pengarna? Det blir för svårt och det kräver väldigt mycket i informationsinsatser, säger Allan Larsson. Han berättar att Sjöstadsföreningen fått ett uppsving och i dag or-

ganiserar 46 bostadsrättsföreningar. Föreningen prioriterar nu att ta fram en modell för energieffektivisering som ska göra det lika enkelt att spara energi som att sköta ekonomin.

FOTO CARL-AXEL FALL

När ett hus ska byggas kan det bli fel på ritbordet. Om ritningarna är bra kan det ändå bli så att huset byggs på ett annat sätt, byggaren fuskar. Sedan kan huset vara både bra ritat och väl byggt, men handhavandet kan gå snett. I Hammarby sjöstad gäller allt detta i olika kombinationer. Det tycker i varje fall en grupp av boende i bostadsrättsföreningarna. När området projekterades krävde Stockholms stad att bostäderna inte skulle använda mer energi än 100 kilowattimmar, kWh, per kvadratmeter och år. Ett mål som med dagens mått är ganska modest. När medborgarinitiativet i Sjöstaden tillsammans med Stockholms stads miljöförvaltning sedan undersökte stadsdelens fastigheter fann de att förbrukningen pendlade mellan 55185 kWh, snittet låg på 118 kWh. Det duger inte för en stadsdel som ska vara ett miljömässigt föredöme, tyckte man i Hammarby sjöstadsförening, som organiserar bostadsrättsföreningar i området. Föreningen förde sedan tidigare en envis kamp emot byggbolag och förvaltare kring en rad saker som inte blivit så bra som utlovats. Detta med energifrågorna fick igång föreningen lite extra. Och kanske är det en mans engagemang som betytt mest. Allan

Ecodriving resulterar i en åtgärdsplan Energikonsulten Willy Ociansson från Karlstad har varit flitigt anlitad i Sjöstaden. Han kan värmetekniken. Han har gått igenom många av sjöstadens bostadsrättsföreningar från källare till tak. Ecodriving av fastigheter, kallar han det. Willy Ociansson har hittat mängder med teknik som inte fungerat som tänkt. – Fönstren är onödigt stora och har glas med dåliga energiegenskaper.

» Energifrågorna är

Allan Larsson, delaktig i organisationen Electricity

komplexa: Vad har vi för problem? Vem ska hjälpa oss? Hur ska vi investera och när får vi tillbaka pengarna?

Jörgen Lööf har blivit riktigt gripen av energieffektivisering. – Det är riktigt kul att snacka energi och klimatinsatser. Vi är på väg mot en Hammarby Sjöstad 2.0, säger han.

Allan Larsson

Optim al 2016 är här!

Husvisning Lördag 14/5 kl 11.00 - 14.00 Söndag 22/5 kl 11.00 - 14.00 Söndag 5/6 kl 11.00 - 14.00 Adress: Hakvägen 1 i Vendelsö

Mats Frölander Säljare 0707 49 41 94 lbhus.se

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

A K T U E L L T ENERG I EFFEKTI VI S ERI NG

» I många bostads

rättsföreningar är det inte alltid så populärt att lyfta upp problemen i ljuset. Vi hoppas att byggarna ska ta större ansvar för förvaltningen. Är det någon som kan lyckas med det är det Allan Larsson.

Willy Ociansson, energikonsult

Willy Ociansson

Många väggkonstruktioner är dåliga. 85 procent av fastigheterna saknar värmeåtervinning på frånluften. I vissa hus går värmeledningar utanför huset och värmer marken istället för husen. Det är några av de större bristerna, säger han. 32 av Sjöstadsföreningens bostadsrättsföreningar har nu kört Ecodriving och varje förening har utsett en särskild person som energiansvarig i styrelsen. Genomgångarna ska resultera i en åtgärdsplan. Idag står flera föreningar i begrepp att genomföra sina åtgärdsplaner. Bland åtgärderna finns några lågt hängande frukter. Att byta belysning i trapphusen från halogen till LEDlampor och att se över utrustningen i tvättstugorna är två exempel. – Vi ska i varje fall ner till under 100 kWh per kvadratmeter. Om 10 år kan mycket vara bättre här. Men i många bostadsrättsföreningar är det inte alltid så populärt att lyfta upp problemen i ljuset. Vi hoppas att byggarna ska ta större ansvar för förvaltningen. Är det någon som kan lyckas med det är det Allan Larsson. Han ligger verkligen i, säger Willy Ociansson. En annan man som varit bra på att få igång folk är Jörgen Lööf. Det

började med att han blev energiansvarig i sin bostadsrättsförening. Hans förening hade individuell mätning av el och vatten och det fungerade inte. Efter en runda med Willy Ociansson blev han på allvar intresserad av energieffektivisering. – Willy Ocianssons Ecodriving är inte bara lärorik, utan även underhållande, säger Jörgen Lööf.

”Vi hoppas bli det goda exemplet” Sjöstadsföreningen fick till ett samarbete med näringslivet, Riksbyggen och institutioner som SP, IVL och KTH. Man fick ihop pengar och kunde starta organisationen Electricity. Där ingår nu 35 medlemmar, allt från stora företag som Vattenfall, Volvo, Siemens, ABB och JM till små teknikföretag och tankesmedjor. Klädd i jeans tar Jörgen Lööf emot i helt nyinredda lokaler vid Hammarby kanal. – Vi hoppas på att bli det goda exemplet och att vi ska kunna sprida våra metoder ut till Sveriges 30 400 bostadsrättsföreningar, säger han. Jörgen Lööf har en bakgrund som reklamfilmare men var sugen på att ägna sig åt samhällsfrågor något mer långsiktigt och arbetar nu med Allan

Larsson i ett antal hållbarhetsprojekt i Electricity. Att man kommit dit man gjort är till stor del en följd av att man en längre tid hållit särskilda energimöten. Reglerteknik, energiberäkningar och rörpraktik är kanske inte de roligaste lockbetena för en kul kväll, men i Sjöstaden har man faktiskt lyckats. Jörgen Lööf har organiserat. – Det ska vara kul att energieffektivisera. Man får locka med att både rädda världen och att sänka föreningens kostnader. Och det är viktigt att få till trevliga möten, hålla en god ton och hitta former som människor gillar. Vi vill få folk att snacka igen och göra saker tillsammans, säger han. Energimötena har också blivit unikt välbesökta tillställningar. Sist presenterades ett koncept kallat Målstyrd Energiförvaltning, ett nytt avtal för föreningar att tillsammans med energiteknikföretag sänka sin energianvändning. Idén med Målstyrd Energiförvaltning är att varje bostadsrättsförening ska sätta ett mål och knyta ett energiteknikföretag till sig som ska arbeta med att optimera föreningens energianvändning. Första steget är

att plocka de lågt hängande frukterna. Sådana finns alltid. I nästa steg kan det bli tal om investeringar och i ett sista steg kan det bli läge att hitta en ny energikälla, som exempelvis sol- eller geoenergi. Man ska komma fram till fleråriga avtal kring åtgärder och den vinst man gör på sparad energi delas mellan konsultföretaget och föreningen. En modell är att teknikföretaget får 30 procent och föreningen 70 procent. Konceptet Målstyrd Energiförvaltning har utvecklats av Sjöstaden och Electricity. Det tas nu vidare av Miljöförvaltningen, Fastighetsägarna, HSB, Riksbyggen och SBC. Några föreningar har gått före. Exempelvis har bostadsrättsföreningen Seglatsen lyckats minska sin energianvändning från 145 till 53 kWh per kvadratmeter efter sina åtgärder. Den sparar nu över en halv miljon kronor på fjärrvärmen under ett år. – Ekonomin är en morot, men i grunden ligger också klimatutmaningen. Vi tar det globala avtalet från Paris till lokalt energiarbete i Sjöstaden. Många här är motiverade, de attraherades från början av att bo i en hållbar stadsdel. Nu ska vi göra den hållbar på riktigt, säger Jörgen Lööf.

Hallå där …

… Urban Johansson, delägare på Co2Pro, grossist inom energibesparing TEXT LOTTA SVEDBERG

■ Hur kan jag minska energibehovet? – Släck lampor, datorer och tvapparater som du inte använder, allt som ligger på stand by-läge drar onödig ström. Använd om det går vattenkokare i stället för spisen och byt ut dina vanliga glödlampor mot LED-belysning.

■ Slarvas det på arbetsplatserna? – Ja, lampor och datorer lämnas ofta påslagna över natten, men det skulle gå att motverka genom sensorer som slår av elektriciteten. Det är också viktigt att ställa in ventilationssystemen på rätt sätt och att inte blockera luftflödet.

■ Varför är LED så bra? – Det är bättre för miljön, LEDlampor håller 30 till 40 gånger längre och förbrukar 80 till 90 procent mindre energi än vanliga glödlampor. På sikt en stor besparing.

■ Hur kan jag skaffa miljövänlig elektricitet? – Med hjälp av solceller på taket, som det finns ett växande intresse för även i bostadsrättsföreningar. Det är dock lite regelverk att sätta sig in i, gällande elavtal och elmätare, och hur solenergin ska fördelas.

■ Är vi bra på att spara energi? – Jag tror inte att vi är ”outstanding”, men många har intresset och vill göra något. Ett problem är dock att elektricitet är så billigt i Sverige, den kostar ner till hälften så mycket i jämförelse med andra länder. Något som gör att många av oss kanske slarvar i onödan.

LEVANDE STADSMILJÖER KRÄVER ERFARNA SAMHÄLLSRÅDGIVARE (OCH STORA VISIONER) www.ramboll.se

PÅ RAMBÖLL ARBETAR 13 000 SAMHÄLLSRÅDGIVARE MED INGENJÖRSTEKNIK, DESIGN OCH MANAGEMENT CONSULTING. VI SKAPAR HÅLLBARA LÖSNINGAR FÖR VÅRA KUNDER OCH SAMHÄLLET I STORT.

Illustration: EGA Erik Giudice Architects

FOKU S B OS TA D S RÄ TT. S E

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

AKT UELLT NOLL E NE RGI B YG G N A D E R

F O K US BOS TADS RÄTT. S E

»Bollen ligger nu

Nära-noll – vad är det? Sverige ska senast år 2020 ha infört ett EU-direktiv som säger att nya bostäder ska ha nära noll i energianvändning. Men ännu finns inget som säger vad detta nära-noll är. TEXT CARL-AXEL FALL

EU-direktivet tillkom av miljö- och klimatskäl. Det ska också driva på teknikutvecklingen. Men Sverige har haft svårt att implementera direktivet i tid. Kraven skulle ursprungligen varit klara redan år 2013, men det finns ett utrymme för en fördröjd process. Den tänjer Sverige på nu. EU-kommissionen signalerar otålighet. Boverket lämnade i somras ett förslag som har remissbehandlats. Nu ska regeringen säga sitt och komma med en förordning. Gällande byggregler, BBR, så anger de bland annat en kravnivå på hur mycket energi en bostad får använda som mest. Det uttrycks i kilowattimmar per kvadratmeter och år. BBR säger att nya eller ombyggda bostäder i Stockholm får använda som mest 80 kWh per kvadratmeter och år. I Boverkets förslag finns en skärpning till 55 kWh per kvadratmeter för flerbostadshus i den zon som Stockholm ligger, zon III. Men Boverket har sedan dess arbetat vidare med förslaget. För inte så länge sedan klargjorde EU-kommissionen att alla nya byggnader ska vara nära-nollbyggnader vid utgången av år 2020. Det skulle alltså gälla alla byggnader som färdigställts vid den tidpunkten. Denna tolkning tillämpad på Boverkets förslag skulle innebära att de skarpare kraven borde införas redan nu, eftersom de ska arbetas in i byggloven. – Det skulle ställa till problem för byggarna och den situationen vill vi inte ha, säger Paula Hallonsten, enhetschef på Boverket. Ett sätt att

undvika en sådan situation är att införa ändringar i sättet att beräkna energiprestanda men inte röra nivån, den ska vi kunna skärpa längre fram, exempelvis år 2021. Det ser vi som ett sätt att följa EU. Byggsverige går i spänd förväntan. Vilken kravnivå ska gälla? – Bollen ligger nu hos regeringen, vi vet inte vilken ställning regeringen kommer att ta, säger Paula Hallonsten. Hur mäter man energianvändning i ett hus? Och hur kan man jämföra prestanda mellan EU-länderna? Ska man utgå ifrån byggnadens kapacitet eller ska man ha regelverk som bara utgår ifrån köpt energi, vilket gynnar lösningar med värmepumpar och solenergi och sätter exempelvis fjärrvärme i en mer ogynnsam sits? Detaljerna kring kravställandet är svårt. Regeringen bör räta ut sådana frågetecken. Kommer det då vara så att nya bostäder från år 2020 inte kommer att använda någon energi alls? – Nej, lite får de dra. Detta med nära-noll ska uppfattas som nettouttag från energisystemet. Ska man ned till noll så måste en byggnad bidra med egen energiproduktion som överstiger användningen. Hur ligger Sverige till i dag? – Många EU-länder uttrycker sin användning i primär energi och den beräknar man med en omvandlingsfaktor som varje land kan sätta själv.

hos regeringen, vi vet inte vilken ställning regeringen kommer att ta.

Så det är svårt att jämföra, det blir ganska meningslöst att prata siffror. Men mitt intryck är att Sverige ligger bra till när det gäller energieffektivt byggande, avslutar Paula Hallonsten. Så sent som denna vår blev nya skärpta byggregler gällande. Många byggföretag är därför kritiska till en ytterligare skärpta nära-noll krav. Exempelvis skriver Sveriges Byggindustrier i sitt remissvar på Boverkets förslag att ”nivån är allt för tuff för att införas som energikrav. Det är ytterst få, om ens något enda flerbostadshus med fjärrvärme och garage och utan tillskott av solenergi som byggts med denna höga energiprestanda.” Byggindustrierna anser att ett lämpligt BBR-krav är 65-70 kWh per kvadratmeter för flerbostadshus i zon III. Där går en rimlig gräns för vad byggandens klimatskal klarar, anser de och många byggare. Ska man komma längre måste man gå in på energisystemen och då blir husen mycket mer komplicerade. Det har bland annat visat sig svårt att få moderna ventilationssystem med värmeåtervinning att fungera väl i nya täta hus. En teknisk chef på ett stort byggföretag tycker att förvaltningen av de nya avancerade tekniska systemen inte riktigt hängt med i utvecklingen: – Jag har börjat undra om det är rätt att lägga en så pass svår och komplicerad produkt hos exempelvis en bostadsrättsförening. Jag skulle hellre vilja göra systemen enklare men se till att de blev optimalt skötta och driftade. Det är framför allt där en förbättring kan hämtas hem.

Paula Hallonsten, enhetschef Boverket

Smart fakta ”De största riskerna med allt för högt ställda energikrav är att takten i nybyggnationen påverkas märkbart negativt och att det som byggs håller sämre kvalitet på grund av svårigheter med att anpassa byggandet till de skärpta kraven.” Så skriver Boverket i en kommentar till sitt förslag från i somras, men försvarar samtidigt de föreslagna kravnivåerna. Sedan det skrevs har behovet av att öka bostadsbyggandet skrivits upp rejält. Är det ett skäl för regeringen att vänta med nära-noll-skärpningar?

ANNONS

Sänk bostadsrättsföreningens energikostnader med en ny unik metod ThermoGaia, som är speciali serad på att energirenovera fasader, har en unik metod som sparar energi med upp till cirka 24 procent. Dels använder företaget en färg tillverkad med en helt ny teknik som är utvecklad av NASA. Färgen drar ut fukten ur väggen, och en torrare vägg värmeisolerar bättre. Dels erbjuder ThermoGaia sina kunder att också att laga fasader och byta fönster till betydligt lägre kostnader än de flesta byggbolag. TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Vi är en helhetsentreprenör för energirenovering av fasader, fönster och tak. Vi använder av några av Europas bästa och mest högkvali tativa miljöcertifierade produkter för energibesparing i fastigheter. Vi arbetar intensivt med våra projekt för att minimera störningarna för de boende. Det uppskattar många kunder, säger Berit Lönn, vd på ThermoGaia.

Termoskydd Exterieur Exempel på en av de innovativa pro dukterna som företaget använder är unika funktionsfärgen Termoskydd Exterieur. Den höga energibespa ringen är möjlig tack vare Termo

skydd Exterieurs avfuktande och värmereflekterande egenskaper. – Termoskydd Exterieur sänker energikonsumtionen, gör huset varmare på vintern och svalare på sommaren och ger samtidigt en ny kulör som behåller fastighetens utseende. Produkten innehåller keramiska kulor som reflekterar värme. Kulorna skapar kapillärkraf ter som drar ut fukten ur underlaget, vilket gör att fasaden förblir torr, säger Berit Lönn. Bindemedlets sammansättning ger en oslagbar slitstyrka och unika vattenavvisande egenskaper, med en kulör och glansstabilitet på uppe mot tjugo år.

THERMOGAIA ThermoGaia bildades 2007 för att industrialisera och kommersialisera en värme-reflekterande teknologi för energibesparing, fuktsanering, komfort och värmereflektion i egen regi eller i samarbete med partners. Läs mer på thermogaia.se

THERMOGAIA

ANNONS

Örebro kommun – förebild inom effektivare stadsbyggnadsprocesser På planeringsavdelningen för stadsbyggnad i Örebro kommun har man valt att arbeta annorlunda med planering och markanvisning. Resultatet är en stor framgång med betydligt kortare ledtider i byggprocesserna. TEXT ANNMARIE PALM FOTO SUSANNE FLINK

Det vanligaste bland Sveriges kom muner idag är att man börjar med att sälja marken till en exploatör, som i sin tur själva får driva utveck lingen av densamma. Så gör man inte i Örebro. – Hos oss jobbar vi annorlun da än de flesta andra kommuner. Det innebär att vi först planlägger marken innan vi säljer den, berättar Erik Blohm som är exploaterings chef på kommunen. Fördelarna är flera. – Det blir snabbare byggpro cesser och man slipper eventuella överklaganden och olika förhand lingsprocedurer. Allt är redan klart när byggherren kommer in i bilden.

”Formella beslut kan tas veckovis” I Örebro kommun prioriterar detaljplaneringsenheten och exploateringsenheten att arbeta tätt ihop och planhandläggaren och planarkitekten är med enda fram till byggstart i varje projekt. Detta är en anledning till framgången med de kortare stadsbyggnadsprocesserna.

Erik Blohm och hans kollegor arbetar mycket medvetet för att detaljplanerna ska vara så flexibla och öppna som möjligt.

»Det är ett

hårt tryck och i dagsläget är det stort intresse för varje nytt område vi släpper. Erik Blohm

– Många andra kommuner går in och styr på detaljnivå kring alltifrån takvinklar till val av fasad med mera. Det försöker vi att undvika, säger Philip Cedergren, som är till fällig enhetschef för detaljplanering i Örebro. En annan anledning till att man

har lyckats så bra i Örebro är de korta ledtiderna i kontakten med kommunens politiker. Det krävs en dast ett politiskt beslut när det gäller att gå vidare med detaljplanerna. – Det innebär att vi kan ta formella beslut en gång per vecka, fortsätter Philip Cedergren.

Från planering till genomförande Inom stadsbyggnad vill man främst reglera byggnadshöjder och volym er, samt vilken typ av bebyggelse som är lämplig på platsen. Detta görs med detaljplanen. – Men det finns självklart även vissa andra saker som vi måste reglera. Det gäller till exempel att byggnader vid bullriga vägar måste utformas så att en god boende eller vistelsemiljö kan skapas. När planeringen är klar är det dags för genomförande. I förstudien skissar olika intressenter under en begränsad tid (om normalt sex månader) upp förslag på de mark anvisade tomterna. Efter godkänt förslag tar man fram ett markanvis ningsavtal som löper på mellan tre till tolv månader. Intressenten söker bygglov, börjar sedan bygga och när grunden är på plats så säljs marken. – Det är ett hårt tryck och i dagsläget är det stort intresse för varje nytt område vi släpper, avslu tar Erik Blohm.

Erik Blohm, exploateringschef Örebro kommun

»Många andra

kommuner går in och styr på detaljnivå kring alltifrån takvinklar till val av fasad med mera. Det försöker vi att undvika.

Philip Cedergren, tillfällig enhetschef detaljplanering Örebro kommun

ÖREBRO KOMMUN Vill du veta mer om Örebro kommun och nybyggnationen i Örebro? Besök orebro.se

Philip Cedergren

Certifierade fibertekniker och förläggningscertifikat höjer fiberinstallationsbranschens kvalitetsnivå Bredbandsutbyggnaden pågår för fullt utifrån målsättningen att 85 procent av befolkningen under de kommande åren ska ha tillgång till fiberbaserat bredband. Fibernätsentreprenader är därför en expansiv marknad. Sedan 2006 kan fiberkunder välja en certifierad fibertekniker, med en gedigen kompetens som testats av ett oberoende tredjepartsorgan. I höst introduceras möjligheten att förläggningscertifiera sin verksamhet, vilket gör det lättare att välja rätt fiberentreprenör.

–Genom att välja en leverantör med certifierade fibertekniker kvalitetssäkrar kunden sin beställning. De kan vara säkra på att leveranserna och personerna som exempelvis utför ett installationsuppdrag har rätt kompetens, säger Peter Rohlin, vd på certifieringsföretaget, Incert, ett av Swedacs ackrediterade certifieringsorgan. Incerts tredjepartscertifiering innebär att de gör en oberoende bedömning och försäkran att specificerade krav avseende produkt, person, process eller ledningssystem har uppfyllts. Incert har därmed en oberoende ställning gentemot den verksamhet som certifieras. Idag finns drygt 300 certifierade fibertekniker i Sverige. Allt fler beställare kräver certifierade fiberinstallatörer Certifieringen av fibertekniker har bidragit till att höja fiberinstallationsbranschens gene-

Läs mer på: www.incert.se

rella kvalitetsnivå. Även nätägare har nytta av den verifierbara kompetensnivån för att kunna säkerställa kvaliteten i samband med upphandlingar. Certifieringen är frivillig, men allt fler beställare väljer numera att enbart anlita företag med certifierade installatörer i samband med stora upphandlingar. Syftet med certifieringen är att höja kvaliteten i Sveriges fiberoptiska infrastruktur genom att säkerställa funktionen och minimera underhållskraven. Förläggningscertifikat för fiberinstallationsföretag lanseras i höst I höst introducerar Incert, i samarbete med PTS och Svenska Stadsnätsföreningen, ett förläggningscertifikat för fiberinstallationsföretag. Dess övergripande syfte är att höja branschens generella kvalitetsnivå. Fiberinstallationer är omfattande och långsiktiga investeringar, vilket gör att det blir dyrt för kunder som har oturen att välja en leverantör som sak-

nar tillräcklig kompetens. –Det kan röra sig om att stadsnätsägare eller byalag inte får den nätkapacitet de beställt, att installationsföretaget inte markerar var de gräver ner kablarna, vilket kan orsaka söndergrävda kablar när exempelvis vattenledningar behöver bytas. Certifikatet ställer krav på att företagen kvalitetssäkrar sina rutiner och kan sätta stopp för osund prispress från oseriösa aktörer, säger Peter Rohlin. –Certifikatet ökar kundens trygghet, den som väljer en aktör med förläggningscertifikat kan vara säker på att entreprenören verkligen kan sin sak och har tillräcklig kompetens för att leverera tjänsten utifrån givna kvalitetskrav. En kommun som exempelvis upphandlar förläggning med hjälp av trenching kan vara säker på att ett certifierat företag behärskar just den tekniken, säger Jimmy Persson, produktchef på Svenska Stadsnätsföreningen.

Peter Rohlin Incert certifierar individer och företag, i huvudsak i bygg- och anläggningsbranschen, bilbranschen och på installationsområdet. Vi är specialister på att certifiera samt att, i samverkan med kunder och leverantörer, skapa nya certifieringar som kan tillämpas i olika branscher. www.incert.se

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

AKT UELLT KLI M A T & M I L J Ö

F O K US BOS TADS RÄTT. S E

Aktuellt

Fiberfebern håller i sig I takt med att fler prylar kopplas upp, uppstår bråk i hushållen när bandbredden inte räcker till. Allt fler väljer därför att investera i fiber. Enligt Post- och telestyrelsens senaste kartläggning är 61 procent av de svenska hushållen uppkopplade med fiber. TEXT ANNIKA WIHLBORG

– Det råder fiberfeber i Sverige! År 2015 anslöt vi drygt 150 000 svenska hushåll och företag till fibernätet. Det nationella bredbandsmålet är en stark drivkraft till utvecklingen, säger Linda Hernström, affärsområdesansvarig för fiber hos Telia. I hemmet kopplas allt från surfplattor, tv och datorer till kylskåp och ljudsystem upp. Bara fantasin sätter gränser – men alla i hushållet ska samsas om bandbredden. – Fiber ger en stabil uppkoppling med kapacitet som klarar att alla uppkopplade enheter används samtidigt. Dessutom kan smarta fastig hetsstyrningstjänster som tvättstugebokning och ljusoch larmstyrning kopplas upp för ökad användarnytta samt kostnads- och energibesparingar för föreningen, säger Linda Hernström. Telia erbjuder flera olika lösningar. Med Öppen Fiber väljer varje hushåll själv vilken leverantör bland de som erbjuds i nätet som man vill köpa bredband, tv och telefoni från. Alternativet är att gruppansluta föreningen med tjänster från Telia till alla hushåll. – Om din bostadsrättsförening funderar på fiber, får ni gärna kontakta oss för rådgivning. Vi hjälper er att se över era behov och vad ni behöver ha koll på, så att ni får en anslutning anpassad för er.

Mårten Wallberg, vice ordförande Naturskyddsföreningen

TEXT SARA SCHRÖDER

I Stockholms kommun finns enligt Statistiska centralbyrån sammanlagt strax över 24 200 hektar grönområden. Grönområdena sätter en tydlig prägel på staden och är enligt många det som gör huvudstaden så vacker. Samtidigt är inflyttningen till storstaden enorm och behovet efter bostäder är akut. Nu lovar politikerna att 140 000 nya lägenheter ska stå färdiga år 2030. Vad händer med naturområdena när bostäder behöver byggas? Niklas Svensson, biträdande stadsbyggnadsdirektör på Stadsbyggnadskontoret i Stockholms stad, ser inte några problem med situationen. – Stockholm har sedan länge en långtgående plan kring bostadsbyggande och hur staden ska växa framöver. Vi har hanterat utmaningar på ett bra sätt tidigare och hela tiden fortsatt att växa. Det finns fortfarande utrymme att förtäta staden då Stockholm inte är speciellt tät. Vi har stora möjligheter att möta den tillväxt som nu sker utan att det ska gå ut över vår omgivande natur, säger han. Niklas Svensson tror på en förtätning i befintliga stadsdelar i kombination med byggande av nya områden. – Vi kan växa smart genom att se till att staden inte bara växer på bredden. Man ska inte behöva vara bilburen för att ta sig fram. Genom att förtäta så använder vi oss av de kommunikationer och närservice som redan finns och fler ges möjlighet att bo närmare stadskärnan. Att det skulle finnas någon risk att vi bygger bort rekreationsområden tror inte Niklas Svensson. Han menar att vi kan bygga mycket mer innan vi tappar närheten till naturen. – Utmaningen ligger i att förtäta på rätt sätt och samtidigt förklara att det inte finns ett motsatsförhållande mellan förtätning och grönområde.

Vägen dit går via en öppen dialog och information. Vi måste komma bort från den inlåsning som finns och skapa en förståelse för vilka möjligheter förtätning och befolkningsökning bär med sig. Kunskapen hur vi ska göra har vi. Det är ingen risk att grönområdena försvinner än på överskådlig tid, menar han. Niklas Svensson lyfter fram att det under en planeringsprocess flertalet gånger ses över vilka grönområden som ska värnas. – När vi drar upp våra riktlinjer tänker vi ibland mer på grönstruktur och grodor än på människor. Vi har stor kunskap om hur Stockholms grönområden används. Man måste fråga sig; var ligger värdet? Självklart ska vi ha fokus på det ekologiska och gröna, men det får samtidigt inte vara så att man behöver bosätta sig långt bort i utkanten av staden för att få ett boende. Vardagen måste fungera för människor. Vi har riktlinjer för hur nära man som boende ska ha till parker och grönområden. Jag kan med säkerhet säga att 95 procent av alla hus i Stockholm uppfyller de riktlinjerna.

Nyttja ytor utanför reservaten och redan etablerade ytor I Sverige finns det omkring 4 000 naturreservat med syfte att skydda värdefull natur, varav 284 ligger i Stockholms län. Ett av dem är Igelbäckens naturreservat som ligger alldeles söder om en upprättad, men aldrig invigd, tunnelbanestation; Kymlinge. Under lång tid har politikerna i Sundbybergs kommun, dit stationen tillhör, diskuterat huruvida en utveckling av området ska ske. – Kymlinge är ett bra exempel på där man skulle kunna bygga. Söder om stationen ligger naturreservatet men norr om det finns bara skog. Jag tycker det är resursslöseri att inte utnyttja ett område där vi till och

med har en färdig tunnelbanestation, en kvart från Stockholms central. Att vi har naturreservat är bra. Men det innebär också att det går en gräns och utanför den så måste vi få bygga. Jag tycker fokus hamnar fel när man pratar om dessa grönområden. Fokus hamnar bara på reservaten. Det handlar inte om att ta bort reservaten, men att nyttja de ytor som ligger utanför, menar Niklas Svensson. Även Naturskyddsföreningen tror att det bästa är att förtäta staden och nyttja de ytor som redan finns etablerade. – Parkeringsplatser och gamla industriområden är ett exempel på mark som redan exploaterats och som brukar kallas hårdgjorda ytor. I en färsk rapport drar Trafikverket slutsatsen att vi måste minska bilismen och öka kollektivtrafiken om vi ska uppnå klimatmålen. Det är med andra ord nödvändigt med färre bilar och mer bostäder, konstaterar Mårten Wallberg, vice ordförande för organisationen. En sammanställning i den regionala utvecklingsplanen för Stockholms län, RUFS 2010, visar att det finns gott om plats att bygga på i Storstockholm. – Det är mark som inte omfattar befintliga och planerade naturreservat och värdekärnor i de gröna kilarna och som inte, i vart fall av det skälet, riskerar att hamna i långdragna processer med protester, säger Mårten Wallberg.

Stad nära naturen Mårten Wallberg menar att det är en konstruerad konflikt mellan naturreservat och bostadsbyggande som florerar för tillfället, därmed inte sagt att det är enkelt. – Självklart finns det utmaningar. Det handlar om att planera städer med både natur och exploatering. Natur nära ökar attraktionen i ett

Du behövs, vi behövs. Bli medlem! Aldrig har tiden varit mer mogen att vända utvecklingen till renare bilism och smartare mobilitet.

Bilist och/ eller mobilist? I Gröna Bilister kan du känna igen dig både med och utan bil. Anmäl dig idag och bli medlem året ut utan kostnad. Därefter kostar medlemskap endast 100 kr per år. Läs mer på www.gronabilister.se

FOTO STADSBYGGNADSKONTORET

Linda Hernström, affärsområdesansvarig fiber, Telia

I ett snabbväxande Stockholm ska 140 000 nya lägen heter stå klara år 2030. Grönområden är något som staden är känd för, samtidigt ökar behovet av bostäder lavinartat. Var ska husen byggas? Smart Media ringde upp Naturskyddsföreningen och Stockholms stads stadsbyggnadskontor för att höra hur de resonerar och planerar. – Det handlar om att planera städer med både natur och exploatering, säger Mårten Wallberg. – Att vi har naturreservat är bra. Men det innebär också att det går en gräns och utanför den så måste vi få bygga, tycker Niklas Svensson

FOTO NATURSKYDDSFÖRENINGEN

Tätare stad för orörd natur

Niklas Svensson, biträdande stadsbyggnadsdirektör Stadsbyggnadskontoret, Stockholms stad

område. Ett bolåneföretag har i en undersökning visat att kommunikationer och närhet till naturen är de viktigaste faktorerna i omgivningen för den som söker bostad. Man ska alltså inte såga av den gren man sitter på genom att förstöra värdefull mark, säger han. Niklas Svensson vill lyfta de positiva värden som han tycker en förtätning och en växande stad för med sig. – Tillgång på närservice, omsorg och kommunala färdmedel är avgörande faktorer för om boendet uppskattas. Finns inget av det så spelar det ingen roll hur grönt det är, området blir ändå inte attraktivt. Med god planering så kan vi skapa levande stadsdelar med bra service och kommunikation samt närhet till naturen, menar han. Han ser även ett värde i att storstäder fortsätter att växa. – En växande stad innebär innovation och nya idéer. För företag är det viktigt att Stockholm växer. Skulle staden stagnera blir vi ointressanta, då får vi ett vykortsland. Det kanske är trevligt, men det finns ingen ekonomi i det. Lösningen för att tillsammans göra detta är att Stockholms stad och byggbranschen pratar mer om vilka positiva effekter denna tillväxt innebär, avslutar Niklas Svensson.

Smart fakta År 2030 ska det ha byggts 140 000 nya lägenheter i Stockholms stad. Planen är att bygga på redan exploaterad mark, så som gröna kilar mellan bostadsområden, på industrimark samt parkeringsplatser. Det föreligger ingen risk att större skogsområden eller naturreservat blir påverkade, enligt Stadsbyggnadskontoret.

Hur ren luft har du?

Blueairs luftrenare renar din inomhusluft från partiklar, avgaser, pollen, damm, djurhår, hushållskemikalier, kvalster, mögelsporer m.m. Luftrenarna är tysta och energieffektiva samtidigt som de levererar ren luft i ditt hem. Många missar att vi tillbringar 90% av vår tid inomhus och att inomhusluften kan vara upp till hundra gånger smutsigare än utomhusluften. Med hjälp av Blueairs patenterade HEPASilent®-teknik tar produkterna bort över 99% av alla föroreningar på bara tio minuter. Blueair har produkter för alla typer av miljöer och rumsstorlekar. www.blueair.com

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

F ÖRDJUP N I N G S OL E L

F O K US BOS TADS RÄTT. S E

Föreningen får gratis el i 20 år

I höstas installerade här bostadsrättsföreningen Klubbåsen 240 kvadratmeter solceller på taket. Sigbritt Nordlund, föreningens ordförande, är övertygad om att miljöinvesteringar också blir lönsamma, särskilt när politiken följer med. – Men det var tufft i början, fast jag hade stöd av valberedningen, och man måste nog vara ganska social om man vill förändra.

Trots att huset är mer än 70 år gammalt är det idag lika energisnålt som ett välbyggt nytt hus. Pricken över i för bostadsrättsföreningen Klubbåsens energieffektivisering blev 240 kvadratmeter solceller på taket. TEXT & FOTO CARL-AXEL FALL

Hon är inte tekniker. Inte ekonom. Men hon tycker att vi måste göra vad vi kan för att gå klimat- och miljöproblemen till mötes. Så hon läste på, blev ordförande för sin bostadsrättsförening och nu, efter fem års arbete, har hon fått med sig sina medboende på en energieffektivisering som slår det mesta. Sigbritt Nordlund är pensionerad psykoterapeut. Hon tar emot i Mälarhöjden, i ett sjönära fyravåningspunkthus från 40-talet med 23 lägenheter. I höstas installerade här bostadsrättsföreningen Klubbåsen 240 kvadratmeter solceller på taket. Föreningen blev därmed en av de första i Stockholm som nyttjar el från solen. Innan föreningen började energieffektivisera använde man 169 kilowattimmar, kWh, per kvadratmeter och år. Nu använder man 63 kWh och ganska stor del av den energin syns inte på någon elfaktura då den kommer från de nya solcellerna. Lönsamheten i många solcellsprojekt är omdiskuterad. Det

är inte så lätt att beräkna den på grund av föränderliga elpriser och svårberäkneliga subventioner och skatteavdrag. I Klubbåsen har man tidigare gjort många åtgärder för att energieffektivisera. Det har skapat ett utrymme för investeringen i solceller, därutöver hade föreningen en summa pengar att tillgå. Sigbritt Nordlund drivs främst av viljan att använda ren och förnybar energi. – Sparsamhet med jordens resurser är ett mål i sig. Vem vill vara beroende av fossileldad fjärrvärme som vi har i Stockholm, undrar hon. Med den bakgrunden tog hon sats när det gällde att övertyga bostadsrättsföreningens styrelse och medlemmar. – Styrelsen var mån om att presentera investeringarna på ett attraktivt sätt och med begripliga kalkyler. Vi har tagit bort de boendes avgifter för el och vi har en ekonomi som kan hålla månadsavgifterna oförändrade.

Även om man fokuserar helt på solcellernas kalkyl så skäms den inte för sig. Installationen kostade cirka 640 000 kronor, brutto. Ett statligt bidrag på 35 procent minskade kostnaden till 430 000 kronor. Det statliga elcertifikatet sänker kostnaden ytterligare. Och slopandet av hushållens egna el-abonnemang gör att 35 000 kronor per år i fasta avgifter försvinner. Så, hur lång tid tar det att tjäna in 400 000 kronor? – Jag säger cirka nio år. Men lönsamheten framöver kommer att avgöras av politiken och vilket elpris vi får. Får vi en miljövänlig politik blir det solklart en bra affär. Hur som helst så kommer vi att ha gratis el i minst 20 år. Solcellerna levererar cirka 32 000 kWh, merparten under sommarhalvåret. En grov uppskattning är att produktionen kan vara värd runt 45 000 kronor per år, långsiktigt sett. Med nuvarande elpriser finansierar den då 85 procent av föreningens nya kostnad för hushållsel. Anläggningen

har dock ännu inte varit i drift över en sommar, så det är för tidigt att komma med helt säkra siffror. Den största delen av solelen kommer föreningen att nyttja själv, men under högsommaren kan man med stor sannolikhet räkna in ett överskott. Överskottet skickas ut på elnätet och föreningen får betalt 50 öre per kilowattimme, dessutom tillkommer en subvention och intäkter för elcertifikat. Det slutliga värdet på den sålda elen blir ungefär detsamma som för el de själva använder. I dag motsvarar intäkten 1 till 1,20 kronor per kWh.

”Intresset har exploderat” Solcellerna är pricken över i för Klubbåsen. Det största klivet mot bättre energivärden står annars bergvärmen för. Men man har gjort mer, mycket mer: Tätat alla fönster, försett dem med en invändig tvåglasisolerruta, isolerat den gamla skorstenen, monterat fläktar på alla element och infört digitala termostater. Alla åt-

gärder har sammantaget gett Klubbåsen en energianvändning i nivå med den som gäller för nyproduktion. Etablering av solceller på flerbostadshus har hittills gått ganska trögt i Stockholm. Bäst fart på solceller har man i Linköping, till stor del beroende på att HSB Östergötland varit tidigt ute. Bostadsrättsföreningen Gazellen med 546 lägenheter installerade solceller redan under perioden 2010-2013. I en så stor anläggning får föreningen skatta för elen, men den har ändå en god avkastning. Tomas Eckerud håller i solcellsprojekten på HSB Östergötland. Han säger så här om framtiden: – I vår nyproduktion kommer solceller finnas med i stort sett i alla projekt. I äldre fastigheter installerar vi minst en anläggning per år. En förutsättning för lönsamhet är kollektiv elleverans till föreningen. Intresset har exploderat under senare tid och inställningen har blivit mycket positiv. Rent tekniskt är solceller ganska enkelt.

Hållbart vinner! •Solcellsanläggningar •Energieffektiva belysningslösningar •Laddsystem för elbilar •Smarta hus för högre komfort & mindre energi •Vi erbjuder delbetalning Hos Rexel Energy Solutions får du hjälp med hållbara och långsiktiga lösningar, hela vägen från projektering till färdig installation. Vi kan också erbjuda delbetalning, ett bra alternativ vid både små och stora investeringar. Välkommen till oss! 08-556 214 00

annons_SvD_maj2016.indd 1

www.rexel.se

www.klokel.se

2016-05-02 10:41:27

Brf Järnkoll. En bostadsrättsförening fungerar bäst när ekonomin, den dagliga skötseln, underhållsbehovet och kommande byggprojekt är under kontroll. Det kräver i sin tur en kompetent och erfaren förvaltare som kan bistå med all tänkbar hjälp och samtidigt ge er i styrelsen full insyn i vad som händer. Med vår webportal kan vi erbjuda smidig uppföljning och rapportering där ni kan följa leverantörsfakturor, ekonomiska rapporter, överlåtelser, felanmälningar och även fastighetsskötarens arbete på plats. Vi sparar er tid så att ni kan fokusera på att ta beslut. Ring oss så berättar vi mer om hur vi arbetar och vad det kan innebära för Er förening. Vi ser om ditt hus. bredablickforvaltning.se

Stockholm 08-409 040 31 Göteborg 031-388 40 41 Malmö 040-600 96 18

Fokus_Bostadsratt_251x182.indd 1

2016-04-29 08:46

......

Vad händer där hemma?

.....

299:Ord. 449:-

D-link DCS-930L

Trådlös övervakningskamera Se vad som händer när du inte är på plats. Kameran ansluts till ditt wifinätverk och strömmar ljud och bild till mobilen eller datorn. Du kan koppla ihop flera kameror så att du kan se olika rum i hemmet. Du får meddelande till mobilen om kameran upptäcker rörelse! Kameran är avsedd för Mydlink Cloud-systemet och kan även spela in film till Mydlink-inspelare och Synology Surveillance Station. Art. 68840 Välkommen till någon av våra 100 butiker i Norden eller handla direkt på kjell.com. Erbjudandet gäller t.o.m. 2016-05-25. Reservation för slutförsäljning och korrekturfel.

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

F ÖRDJUP N I N G VE N TI L A TI O N & L UF T R E N I N G

F O K US BOS TADS RÄTT. S E

FOTO OSKAR BAKKE

FOTO SHUTTERSTOCK

Den förorenade inomhusluften

Bengt Rittri, vd Blueair

»Som bostadsrätts förening bör man fokusera på att säkerställa att det finns en bra ventilation i hela byggnaden.

Bengt Rittri

Vi är inte, som man kanske tror, mindre utsatta för föroreningar när vi spenderar tid i vårt hem. Tvärtom så kan ditt hem vara mer förorenat än uteluften. – Nyligen publicerades en artikel i tidskriften Science of Total Environment som betonade de farliga effekterna av föroreningar inomhus, och man efterlyste åtgärder för att säkerställa en bättre kontroll av luftkvaliteten, säger Bengt Rittri. TEXT SARA SCHRÖDER

Runt 250 000 liter luft andas vi människor in under vår livstid. Flertalet sjukdomar som till exempel hjärt- och kärlsjukdomar, migrän, astma och till och med demens, visar på ett samband mellan uppkomst och föroreningar i luften vi andas. Det är inte bara luften utomhus som kan vara dålig. I vår del av världen kan inomhusluften i vissa fall vara mer förorenad än vad utomhusluften är. Den största källan till smutsig inomhusluft är föroreningar via fönster, dörrar eller ett allmänt luftinsläpp i våra byggnader. Men vi orsakar ytterligare föroreningar i vårt hem när vi exempelvis lagar mat, tänder ett doftljus, målar om eller hänger upp kläder som tvättats med parfymerat tvättmedel. – Enligt en undersökning spenderar vi upp till 90 procent av all vår tid inomhus. Både den amerikanska motsvarigheten till Naturvårdsverket, EPA, och Europeiska miljöbyrån,

EEA, har varnat för att inomhusluften kan vara mycket mer förorenad än utomhusluften, säger Bengt Rittri, vd på luftreningsföretaget Blueair. Enligt EPA kan inomhusluften nå nivåer som är 100 gånger värre än luften på gatan utanför och byggnader som ligger nära trafikkorsningar kan ha väsentligt höga halter av föroreningar inomhus. Men även i hemmen finns det många föroreningskällor som negativt kan påverka inomhusluften: På vindar finns ofta damm i mängder, i byggmaterial kan det finnas mineralfiber som avger den skadliga gasen formaldehyd, gammal målarfärg som dammar kan avge bly och flamskyddsmedel kan innehålla den hälsoskadliga kemikalien polyklorerande bifenyler, PCB. Även vi själva förorenar. Våra kläder genererar damm och i våra sängar finns det kvalster. Husdjur med päls tappar kvalster och pälshår. Bränt kaffe avger exempelvis det

cancerogena ämnet benzoapyren. I köket finns oftast också kemikalier från diverse rengöringsmedel. – Det finns många föroreningskällor som negativt kan påverka vår inomhusluft, allt från matlag-

ningsrester, färger, rengöringsmedel, lacker, radon, kvalster och svampsporer. Sporer från mögel är ett vanligt problem, särskilt bland äldre byggnader eller i miljöer som är fuktiga, säger Bengt Rittri.

»Den största

”Se över vad som behöver åtgärdas” Vill man som bostadsrättsförening göra en kontroll av inomhusluften, finns det företag som är specialister på att mäta de olika värdena i byggnadens luft. – Utifrån de mätvärdena kan man sedan se vad som behöver åtgärdas. Som bostadsrättsförening bör man fokusera på att säkerställa att det finns en bra ventilation i hela byggnaden, något som inte alltid är så enkelt i äldre fastigheter och som kan vara mycket kostsamt, säger Bengt Rittri. Som enskild lägenhetsinnehavare finns det flera saker man kan göra för att förbättra sin inomhusluft.

källan till smutsig inomhusluft är föroreningar via fönster, dörrar eller ett allmänt luftinsläpp i våra byggnader.

– Se till att öppna ett fönster och vädra upp till tio minuter i taget, flera gånger om dagen. Håll ditt hem så rent som möjligt, dammsug och skura golv för att avlägsna ansamlingar av damm. Håll luftfuktigheten i ditt hem mellan 30 och 50 procent för att begränsa tillväxten av mögel och mängden dammkvalster, som kan generera både allergiska reaktioner samt påverka genom mykotoxiner, säger Bengt Rittri. Känner man att det finns ett behov av att rena luften inomhus, kan man köpa mobila luftrenare att använda inomhus i enskilda utrymmen, som till exempel kontoret, sovrummet eller i vardagsrummet. – Köp en luftrenare som innehåller hepafilter, filtret renar luften även från kemikalier och allergener. Undvik att använda rengöringsprodukter som innehåller flyktiga, organiska ämnen som kan vara skadliga vid inandning, säger Bengt Rittri.

HJÄLP BARNEN SOM FLYR! Just nu har vi akuta insatser i bland annat Syrien, Grekland, Italien, Serbien och här hemma i Sverige. Men det räcker inte. Vi behöver din hjälp. Vi behöver bli er. Bli Barnrättskämpe på räddabarnen.se Vår verksamhet kontrolleras av Svensk Insamlingskontroll. Vårt 90-konto garanterar att dina pengar används så effektivt och ansvarsfullt som möjligt.

VÄLKOMMEN TILL FIBERRIKET Att ansluta ditt hus eller företag till fiber är som att öppna dörren till en ny värld. Du får en snabb och stabil uppkoppling som gör att du kan ta del av både dagens och morgondagens digitala tjänster. Just nu erbjuder vi både villaägare och bostadsrättsföreningar, företag, fastighetsägare och samfälligheter att ansluta sig till vårt fibernät. Över 1,3 miljoner hushåll och företag har idag fiber via Telia. Vill du också ansluta dig? Gå in på telia.se/fiber och läs mer. Välkommen till Fiberriket!

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

14 PROFILEN H Å KA N F A L K

F O K US BOS TADS RÄTT. S E

”Om inte byggherrarna får löns kalkyler, så kommer inte bostäd FOTO EXPLOATERINGSKONTORET/LENNART JOHANSSON

Håkan Falk, exploateringsdirektör, är lugn när det kommer till Stockholms tillväxtmål. – 140 000 nya lägenheter till år 2030 är fullt realistiskt, säger han. TEXT SARA SCHRÖDER FOTO LIESELOTTE VAN DER MEIJS

Expoateringskontoret har en nyckel roll i den växande storstaden. Förvaltningen är stadens ägare av den byggbara marken och projektleder samt agerar beställare för de i dagsläget omkring 500 bostadsprojekt som pågår runt om i Stockholm. Håkan Falk är exploateringsdirektör och har en bakgrund som vd för HSB, en erfarenhet som han har nytta av i sitt nuvarande jobb. – Jag har ju själv varit byggherre och kan prata samma språk och förstår deras utgångspunkter i kontakterna gentemot staden.

Högt tempo Situationen på bostadsmarknaden är pressad och många bostäder behöver byggas på relativt kort tid. Håkan Falk menar att det är många aktörers ansvar att situationen i dag ser ut som den gör. – Att effektivisera bostadsbyggandet är ju ett ansvar för väldigt många aktörer; flera statliga myndigheter, länsstyrelserna, kommunerna, byggherrar, arkitekter och ännu fler. Det är en kedja där alla länkar måste hänga ihop för att helheten ska fungera. Det är inte så fruktbart att bara peka på vad andra borde göra utan det är viktigt att även granska sin egen roll. Se vad vi kan göra för att underlätta i de delar där vi bär ansvaret, eller i alla fall en del av det. Håkan Falk säger att exploaterings-

kontorets viktigaste roll i dagens situation, är att se till att markanvisningarna ut till byggherrarna sker i hög takt och till bra villkor. Stadens politiska mål är att bygga 140 000 bostäder till år 2030, eller mer närliggande 40 000 bostäder till år 2020. – För att klara det måste vi nå cirka 8 000 markanvisningar de närmsta åren, vilket i sig är en fördubbling från tidigare. Det kommer vi att klara. Faktum är att vi klarar alla våra mål som handlar om markanvisningar och färdigställda bostäder, men det har krävt att vi sett över vår organisation och anställt fler som kan arbeta med projekten. Vi har också sett över våra egna interna arbetsprocesser och sjösatt ett kvalitetssystem för att göra våra arbetssätt mer enhetliga och få bort osäkerhetsmoment som annars tenderar att återkomma gång på gång.

Stort intresse att bygga Även om exploateringskontoret är de som godkänner byggnationerna på stadens mark, så vill Håkan Falk lyfta fram att byggherrarna är de som måste vilja bygga. – Vi måste vara medvetna om att bostadsbyggandet sker på en marknad. Om inte byggherrarna får lönsamhet i sina kalkyler så kommer inte heller bostäderna att byggas. En situation vi ser just nu är att intresset för att bygga bostäder är högt och

Läge: Laholm

Från stadsutvecklingsprojektet Hagastaden (Torsplan)

fortsätter att öka. Det är ”uppsidan” av de senaste årens prisökningar på bostäder. Områden i ytterförort som för bara för ett par år sen ansågs olönsamma och tilldrog sig ett svalt intresse från byggherrarna, är nu mycket attraktiva. Jag kan till exempel nämna Skärholmen där vi nu drar igång en tidig dialog med medborgarna kring hur de vill se bebyggelsen. Tidigare uppvaktades vi inte alls av byggherrar med intresse för det området. Idag har vi fått förfrågan från över fyrtio stycken som vill bygga bostäder. Nu finns det inte många områden kvar i staden som inte renderar ett intresse från byggbolagen.

Realistiska byggmål Håkan Falk tror att bostadsmålet med 140 000 nya lägenheter år 2030, är fullt realistiskt.

– För det första kan vi konstatera att Stockholm växer och vi tycker det är bra att Stockholm växer. Det visar att vi är en attraktiv region som är motorn i tillväxten. Som vi visade i Stadsbyggnadskontorets rapport ”Bostadspotential i Stockholm”, så tror vi att de bostadspolitiska målen är realistiska. Vi behöver inte leta efter områden att bebygga. Vi har en mängd färdiga projekt i byrålådan som vi planerat och planerar för. Men det finns fortfarande många hinder att undanröja innan spaden kan sättas i marken, säger han. Ett hinder som försenar byggstarter är den tidsåtgång som krävs på grund av den demokratiska processen. – Vi räknar regelmässigt med att byggprojekten överklagas och försenas. Det finns också en del re-

» Jag tror

inte vi ska ha förväntningar på att nyproduktion i attraktiva lägen ska vara billigt.

Sveriges bästa laxﬁske Sveriges längsta sandstrand

BYGGT KLAR

Bästa skyltläge på E6:an 7,5 miljoner kunder inom 30 mil

Visste du att Laholm är en av Sveriges mest spännande och framåttänkande företagskommuner? Eller att vi har 7,5 miljoner kunder inom 30 mil och bästa skyltläget på E6:an? Inte? Ja då är vi glada att dela med oss av några av anledningarna varför du som företagare borde titta närmare på Laholm. Förutom vårt gynnsamma och intressanta geograﬁska läge i närheten av andra expansiva regioner kan Laholm erbjuda ett mycket spännande företagsklimat. Varje år ﬂyttar det in drivna och ambitiösa människor till Laholm med intressanta idéer och en vilja att lyckas med sitt företagande. Borde inte du vara en av dem? www.laholm.se/lagelaholm

Det är bara två av många anledningar till att du borde besöka Laholm. Gå in på visitlaholm.se och navigera dig fram i storslagna 360-gradersbilder, tagna 50 meter över havet, och upptäck vad Laholm har att erbjuda. Den unika destinationssajten är full av upplevelser och inspiration.

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

FOKU S B OS TA D S RÄ TT. S E

HÅKAN FAL K PROFI L EN Hallå där …

samma äder byggas”

… Martin Sundvall, vd på Åke Sundvall Byggnads AB

gelverk som skulle kunna förenklas, till exempel sådana som reglerar hur nära en väg man får bygga på grund av transporter med farligt gods.

Svårt att bygga billigt Diskussionen om dyra bostäder blossar upp med jämna mellanrum. Att det bara byggs för dem som har mycket pengar och att det är en utmaning att bygga billigt. Håkan Falk menar att det är en svår fråga och att lösningen för billigare bostäder inte är likställt med sämre kvalitet eller att staden ska realisera ut marken. – Redan idag kan ju en byggherre utnyttja möjligheten att hyra marken med tomträtt för att exempelvis bygga hyresrätter på, istället för att köpa loss den och på så sätt sprida ut investeringen över tid. Inkomsterna från markförsäljningen ska ju täcka sådana kostnader som ett bra boende kräver, utöver själva bostaden. Du vill säkert ha gator, avlopp, park, lekpark för barnen, förskola och skola, butiker, service och offentlig utsmyckning där du bor. Sådant står ju inte byggherren för. – Jag tror inte vi ska ha förväntningar på att nyproduktion i attraktiva lägen ska vara billigt. Orsaken till att prisläget är högt är ju att efterfrågan på bostäder överstiger tillgången. Vi håller vårt löfte att öka tillgången på byggbar mark, men att helt bygga bort bostadsbristen är inte realistiskt på kort sikt.

Läs intervjun i mobilen! FOKUSBOSTADSRÄTT.SE

”Det går åt rätt håll” Trots att tuffa utmaningar väntar framöver, ser Håkan Falk positivt på framtiden. – Den globaliserade värld vi lever i nu gör att vi alla är mycket mer sammanlänkade. Om inget oförutsett

inträffar, så som en global ekonomisk kris, så ser jag ljust på framtiden och möjligheterna. De ekonomiska förutsättningarna är goda, både för hushållen som kan efterfråga bostäder och för byggföretagen som bygger dem. Tittar man till exempel på Skärholmen ser man att bostadsrättspriserna ökat de senaste åren med 171 procent, det är procentuellt mest i hela staden. Intresset för att köpa bostad driver förstås intresset för att bygga och det ställer krav på oss i staden att ”hänga med” och kunna möta behoven av planlagd mark. Fler byggherrar än tidigare har visat intresse av att vara med och bygga i Stockholm, något som Håkan Falk ser som bra både för variationen och konkurrensen. – Stockholm har stora förutsättningar för att förbli en fantastisk stad vid vattnet och utvecklingen går åt rätt håll. Även om den för min del gärna får gå lite snabbare, så går det tveklöst åt rätt håll, säger han. ■

Smart fakta Exploateringskontoret har det samlade ansvaret för förvaltning och exploatering av stadens mark inom stadens gränser. Stockholms stad äger cirka 70 procent av all mark inom staden. Förvaltningen, som består av 200 personer, leds av Håkan Falk som har haft tjänsten som chef för exploateringskontoret i drygt ett år.

TEXT LOTTA SVEDBERG

■ Vad utmärker ett trivsamt bostadsområde? – Framför allt att man ska känna sig trygg, genom en känsla av närhet till naturen, gott om sociala mötesplatser och plats för barnen att leka. Det krävs också att människor rör sig i området under alla dagens timmar och en mångfald av åldrar och nationaliteter för att skapa trivsel.

■ Hur byggs miljövänliga hus? – Genom att dels bygga miljövänligt dels se till att byggnaderna är energieffektiva i förvaltningsskedet. Sedan kan vi tillsammans med kommunerna försöka påverka livsstilen i området genom att tillföra bra kollektivtrafiknät och närhet till återvinningsstationer.

■ Går det att inspirera folk att leva energieffektivt? – Vi försöker. Bland annat genom att sätta in förbrukningsmätare i varje lägenhet och installera energisnåla vitvaror. Förbrukningsmätarna har framför allt påverkan på beteenden avseende varmvattenförbrukning.

■ Vad har du för visioner inför framtiden? – Vi vill fortsätta bygga hus som är tilltalande för både ögat och plånboken, människor måste ha råd att flytta in i nya bostadsområden. När det gäller arkitekturen bör fler ha som ambition att husen ska hålla sig vackra under hundratals år framöver, därför är det så viktigt att tänka långsiktigt.

ÄR DU smart NOG ATT BYGGA I FALUN BORLÄNGE-REGIONEN?

I Falun Borlänge-regionen bor 165 000 människor. Regionen växer och 3 000 nya bostäder kommer att behövas inom de närmaste åren. Det ska även investeras 3 miljarder i vård/omsorgsbostäder, skolor och övriga kommunala byggnader. För att möta dig som privat aktör på bostadsmarknaden har regionen utvecklat ett unikt arbetssätt. Målet är att underlätta för dig som vill bygga och investera i Dalarnas tillväxtmotor. Välkommen att kontakta oss!

Falun Borlänge-regionen AB Telefon 0243-24 80 40 info@fbregionen.se www.fbregionen.se www.facebook.com/fbregionen

FALUN

BORLÄNGE

GAGNEF

LUDVIKA

SMEDJEBACKEN

SÄTER

l l u f k a

m S ans g e el

Ett rosévin från Côte de Provence! Grande Recolte finns i Systembolagets ordinarie sortiment.

4 av 5 i betyg hos Vinguiden.com

Art nr: 75286 | Pris: 109 kr | 75 cl | 13% vol |

Varannan förare som omkommer i singelolyckor i trafiken är alkoholpåverkad.

Skydda mot naturen. Med hjälp av naturen. Sioo:x är ett unikt och helt miljövänligt träskydd som ger alla sorters träytor som altaner, fasader m.m. ett högeffektivt skydd mot alger, mögel och röta under oslagbart många år. Med Sioo:x får du en dessutom en hållbar träyta med snyggt silvergrå patina, precis som vackert åldrat trä – som inte behöver underhållas år efter år. Läs mer på sioox.se. TRÄSKYDD SOM HÅLLER UPP TILL

15 år!

NATURLIGT SILVERGRÅ PATINA LENA , STICKFRIA Y TOR

SK YDDAR MOT ALGER, MÖGEL & RÖTA

HELT MIL JÖVÄNLIGT

ENKELT UNDERHÅLL

Snabb och enkel tillgång till din serviceinformation KONE Care™ Online är en ny kostnadsfri tjänst som ger dig som kund enkel åtkomst till din serviceinformation. All information du behöver finns tillgänglig för dig, när som helst och var som helst, på en personligt anpassad webbplats. Med den nya appen KONE Mobil kan du dessutom få uppdateringar om servicestatus direkt i mobilen. Vi sätter standarden för kvalificerade underhållstjänster och gör allt för att ge dig längsta möjliga livstid och bästa möjliga prestanda för dina hissar och portar.

Läs mer på www.kone.se/kcol

Vi utför skötsel, service, reparationer och ombyggnader av alla slags hissar och portar

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

A KT UELL T S TA D S U TVE CK L I N G

F O K US BOS TADS RÄTT. S E

”Det handlar om att hålla projekten igång” Stockholm växer som aldrig förr. Befolkningsökningen fortsätter och runt om i staden sticker lyftkranar upp som svampar ur jorden. Hur ser planen ut? Smart Media har pratat med Torleif Falk, byggeneral i Stockholms stad.

»Det är väldigt viktigt att

kvalitet och kvantitet inte blir en motsättning i det här läget.

TEXT SARA SCHRÖDER FOTO STOCKHOLMS STAD

År 2030 ska 140 000 nya lägenheter stå klara. För att kunna hålla den höga takten i byggandet skapade Stockholms stad år 2015 en särskild organisation för den växande staden. Torleif Falk, arkitekt och tidigare byggherre samt projektutvecklare på privata och kommunala bostadsbolag, är byggeneral och projektsamordnare med det övergripande ansvaret för utvecklingen. Han leder en operativ grupp där även representanter för trafik-, exploaterings-, och stadsbyggnadskontoret samt miljöförvaltningen ingår. – Just nu har vi pågående projekt i nästan hela staden och fler är på väg att startas. För att tidsplanen ska hålla, med 40 000 lägenheter som ska vara klara år 2020 och ytterligare 100 000 färdiga senast tio år senare, krävs 5 700 byggstarter i snitt per år och 6 700 per år fram till år 2030. De projekt som ska påbörjas till år 2020 är i stort redan startade i planeringen. Där handlar det främst om att hålla dem igång och se till att processerna inte stannar av, säger Torleif Falk. Han är dock medveten om att projekten tar lång tid och att tiden är knapp och det är mycket som kan störa på vägen. – Det är bara 4,5 år fram till december 2020, men vi har goda förutsättningar att nå våra mål. Vad gäller målet 140 000 bostäder handlar det mer om övergripande stadsplanering, främst på Stadsbyggnadskontoret, och att starta upp detaljplaner från program och områdesplanering för att på så vis sätta översiktsplanen i spel. – Andra faktorer som påverkar är om konjunkturen håller i sig och om byggkapaciteten räcker till. Även konsulter i den privata sektorn och medarbetare på kommunen börjar bli en trång sektor, fortsätter Torleif Falk.

”Bara bostäder bygger ingen stad” Det är många olika sorters människor i olika skeenden i livet som är i behov av lägenheter. – Jag kulle säga att de som efterfrågar lägenheter är folk som är inflyttade från andra delar av landet, studenter, unga vuxna som vill flytta hemifrån och näringslivet. Det pratas även om startup-bolag där arbetskraften kommer från hela världen med behov av bostäder, forskare, äldre som behöver anpassat boende och så klart alla nytillkomna flyktingar, säger Torleif Falk. Det är inte bara bostäder som ska få plats på markytorna. För att staden ska leva krävs det mer.

Torleif Falk, byggeneral Stockholms stad

– När staden tätnar blir det större konkurrens om marken och ytorna. Bara bostäder bygger ingen stad. Vi måste även få plats med andra funktioner som förskolor, skolor, handel, idrott, kultur och arbetsplatser. Vi behöver transporter i ett växande samhälle samtidigt som vi vill minska bilkörandet. Det blir så klart en utmaning hur vi ska prioritera markanvändandet, men all planering pekar på att det är möjligt bara vi kommer överens och samarbetar.

”Vi måste hjälpas åt” Att genomföra stora förändringar i ett alltför snabbt tempo, är inte optimalt när man vill bygga hållbara lösningar. Torleif Falk ser situationen och har tankar kring hur riskerna kan undvikas.

– Farorna är att vi inte hinner kommunicera med varandra, att vi inte har koll på vad som byggs. Det kan ge dåliga stadsmiljöer och dyra lösningar. Det är väldigt viktigt att kvalitet och kvantitet inte blir en motsättning i det här läget. Stadens tekniska förvaltningar har sina rutiner som innebär att det är svårt för projekten att komma igenom utan kvalitetsgranskning. Den mänskliga faktorn är den svaga länken, men jag vill påstå att vi har väldigt många duktiga medarbetare som står upp för kvalitet både i process och utförande och samtidigt tar ett ansvar för att nå bostadsmålen, säger han. På frågan om 140 000 lägenheter verkligen kommer att räcka till för att lösa bostadsbristen, lyfter han fram att det är många samhälls

faktorer som påverkar. – I en situation där allt fler flyttar till Stockholm både från övriga Sverige men nu också i en strid ström från andra länder, blir utmaningarna allt större. Jag tror bostadsfrågan på lång sikt måste lösas regionalt och med hjälp av infrastruktur. Stockholm gör verkligen allt staden kan, men vi måste hjälpas åt med utmaningen kommuner emellan och med hjälp från staten.

Många frågor måste prövas Idéer kring var det kan byggas kommer främst från staden, men även byggherrar och arkitekter lämnar in förslag. – Det finns olika aspekter att ta hänsyn till beroende på hur man väljer att bygga. Förtätning är krävande

då befintlig bebyggelse kan vara begränsande. Det kan å andra sidan skapas en dynamik i mötet mellan gammalt och nytt. Helt nya områden är på många sätt enklare, men här krävs som regel stora investeringar med nya installationer och infrastruktur. Det är många frågor som måste prövas innan man kommer igång. Det krävs utredningar och stora investeringar i form av nya gator, allmänna byggnader, med mera, förklarar Torleif Falk. På frågan om vad vi kommer att säga om 30 år, när vi ser tillbaka på dagens stadsutveckling, är hans svar tydligt. – Jag hoppas att vi känner att allt har blivit så mycket bättre. Att fler har tak över huvudet och att vi har skapat livskraftiga rum i staden.

Gnesta – en urban småstad med goda pendlingsmöjligheter

ANNONS

Kommunalråden Johan Rocklind och Ann-Soﬁe Lifvenhage tillsammans med kommunchefen Christina Hedberg har stora planer för befolkningstillväxten.

Gnesta kommun är en attraktiv boendekommun på bekvämt pendlingsavstånd till såväl Stockholm som ﬂera andra städer i Mälardalen. Gnesta har en levande stadskärna med ett brett utbud av handel, service, kultur- och föreningsliv i kombination med närheten till Sörmlands fantastiska natur.

dynamiskt föreningsliv. Vi siktar på att öka kommunens invånarantal med mellan 30 och 40 procent fram till år 2030 och samtidigt värna om vår unika livskvalitet, säger Johan Rocklind (S), kommunstyrelsens ordförande i Gnesta. – Gnesta kommun kan erbjuda attraktiva boendemöjligheter till en rimlig kostnad. Från Gnesta station når man dessutom Stockholms Central på drygt en halvtimme, det gör att våra invånare har korta avstånd till en stor del av Mälardalens arbetsmarknad. Vi har dessutom en mångfacetterad stadskärna med många små personliga butiker, TEXT ANNIKA WIHLBORG tillägger Ann-Sofie Lifvenhage (M), kommunstyrelsens 1:a vice ordfö– Gnesta kommun befinner sig mitt rande i Gnesta. i en expansiv fas. Intresset för att flytta hit ökar kontinuerligt. Allt En ny stadsdel – Frösjö Strand fler upptäcker vår närhet till natur, De kommande åren kan Gnesta handel, arbetsmarknad och ett kommun erbjuda ett stort utbud av

attraktiva centrumnära villatomter mellan 600 och 1200 kvadratmeter. Ett av de mest expansiva områdena är Frösjö Strand, en ny stadsdel som växer fram i anslutning till Frösjöns strandlinje, med ett par minuters gångavstånd från Gnesta centrum. Här byggs hyresrätter och bostadsrätter i såväl flerfamiljshus som villor och radhus, med närhet till naturen, centrum och tågstationen. – I Frösjö Strand bygger tre olika byggföretag nya bostäder med varierande upplåtelseformer. I december 2015 var det dags för inflyttning i kommunägda Gnestahems sjönära bostadshus med 42 hyreslägenheter som håller en hög arkitektonisk och materialmässig kvalitet, säger Christina Hedberg, kommunchef i Gnesta. Totalt byggs närmare 200 nya bostäder i Frösjö Strand fram till 2019. Göteborgsbaserade Ereim, som vann kommunens

markanvisningstävling för radhusområdet, påbörjar i mars 2016 en första etapp och senare i höst ytterligare en etapp med sammanlagt ett fyrtiotal radhus. Våren 2016 påbörjar även byggföretaget Nokon byggandet av ett åttiotal lägenheter i bostadshus i fyra våningsplan.

Närhet till allt som behövs – En faktor som bidrar till vår attraktivitet är ett gediget utbud av fritidsaktiviteter, från ett fräscht badhus till en nybyggd sporthall som snart står klar, utegym, motionsspår och friluftsområden. Här är det två minuters gångväg från tågstationen till Frösjön, där man kan bada sommartid och åka skridskor vintertid. Natursköna boendemiljöer med genuin småstadskänsla kombineras med närhet till ett mysigt och funktionellt centrum, säger Christina Hedberg.

GNESTA KOMMUN Total yta: 540 km2 Sjöar: 180 Invånare: 10 600 Företag: 1 200 Barnomsorg: 16 Grundskolor: 6 Föreningar: 79 På plats nr 40 av Sveriges 290 kommuner i Svenskt Näringslivs senaste ranking. gnesta.se

FÅ FÖRTUR OCH BOKA-TIDIGT-RABATT gå med i Småakön

Rönninge Sjöstad

KOMMANDE BOSTADSOMRÅDEN med kövisning 2016, läs mer på smaa.se!

Norra Sjötorget - Sollentuna

Norra Tyresö Centrum

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

20 FÖRDJUPNI NG F A S TI GHE TSS K Ö T S E L & F Ö R V A L T N I N G Aktuellt

F O K US BOS TADS RÄTT. S E

Vem ska sköta huset?

Elisabet Åkerhielm, marknadschef, Boxer

Uppkopplad även när du är avkopplad Tv-marknaden växer år efter år, svenskarna ser på tv som aldrig förr. Samtidigt blir vi som konsumerar alltmer krävande. TEXT HÅKAN SÖDERBERG

Vi vill inte ha några begränsningar, vi vill kunna titta på våra favoritkanaler eller program var vi än är. I sommarstugan, i båten, i husvagnen eller hemma i lägenheten. Vi vill ständigt vara uppkopplade, även när vi är avkopplade. Det ställer nya krav på tjänsteleverantörerna. Boxer är en av dem och marknadschefen Elisabet Åkerhielm tycker att man klarar den utmaningen bra. Med hjälp av antenn, via kabel, fiber eller streaming. Om man har ett permanentboende där man tittar på tv via kabel eller fiber, är det enkelt att kunna fortsätta att titta på sina favoritkanaler i sommarstugan, båten eller husvagnen med en vanlig antenn. – Det är ju svårt att dra kabel eller fiber till husvagnen eller till sommarstugan. Med en antenn går det däremot utmärkt, säger hon. Eftersom Boxer har avtal med många fastighetsägare och bostadsrättsföreningar när det gäller kabel och fiber, kan man kan ta med sig favorit kanalerna till sommaren också. – Vi hyllar valfriheten och att kunden ska få bestämma var och vad hen ska titta på. Därför erbjuder vi flex8- eller flex16paket där man som kund själv får välja sina åtta eller sexton favoritkanaler.

I bostadsrättsföreningar är det den valda styrelsen som står för skötsel och ansvar. Engagemanget kan finnas men sakkunskapen når sällan samma nivå som hos professionella fastighetsägare. Därför är valet av förvaltare för den löpande skötseln och tillsynen så viktigt. TEXT CARL-AXEL FALL

– Mitt främsta råd till en bostadsrättsförening som ska välja förvaltare är att få till ett möte, ett bra samtal. Det säger Daniel Klugman, affärsutvecklare på förvaltningsbolaget Bredablick, som förvaltar drygt 400 bostadsrättsföreningar i landet och där ungefär en femtedel av föreningarna ligger i Stockholm.

Daniel Klugman, affärsutvecklare Bredablick

– De som är engagerade i en föreningsstyrelse har det ofta stressigt, men det är viktigt att sätta av tid till upphandlingen. Ta in offerter från flera, träffa de som offererar och skaffa en bild av vad som erbjuds av varje förvaltare. Detta bör föreningen se som del av processen för att ta reda på vad den behöver. Hans företag är noga med att lägga tid på varje kund för att nå en bra dialog där förvaltaren och för-

eningen kan beskriva vilka de är och därmed nå kvalitet i upphandlingen. – Vi vill sikta mot trygghet. Alla föreningar är unika, en styrelse kan ha svårt att veta vad den ska prioritera, där kan vi komma in. Upphandlingen handlar förstås mycket om pengar. Det kan vara lockande för styrelser att hålla nere kostnaden, dra ned på tjänsten eller välja en aktör som inte lägger tillräckligt med tid. – Men risken är att det blir dyrare i längden. För oss är det viktigt att förklara vad som behövs för att föreningen ska må bra. Det är vår utmaning att ta reda på. Kan vi vara konkreta och visa upp bra förslag så kan vi få förståelse för att det inte bara handlar om prislappen. Alla variabler ska med. En förvaltare ska hitta fram till föreningens behov av hjälp, men ska styras av kunden. Sedan gäller det att försöka få till offerter som är jämförbara. De kan vara så olika i upplägg, men det är viktigt att kunna jämföra. Och det kan vara svårt. – Ge det tid, be om förklaringar och förtydliganden så att man förstår. Vi jobbar mycket med mötena, ett bra socialt förhållningssätt bör ligga i företagskulturen. Daniel Klugman har också ett annat, allmänt råd. – Alla konsulter pratar givetvis gott om sin egen tjänst, men sanningen om hur en förvaltare sköter sig kan komma från andra föreningar. Ta in referenser från andra, de kan berätta.

Driftsstopp kan drabba föreningar hårt I stora hus finns det åtskilligt med

teknik som måste underhållas. Det är dock lätt hänt att förebyggande underhåll sätts åt sidan. Det gäller exempelvis ofta för hissar. Det finns föreskrifter om vad som gäller, men det görs inga kontroller. Malin Brant Lundin är marknadsoch kommunikationschef på Kone AB som installerar hissar, rulltrappor med mera. Hon berättar att hälften av alla hissar i Sverige är äldre än 25 år och uppfyller inte de säkerhetskrav som finns i dag.

Malin Brant Lundin, marknadsoch kommunikationschef Kone AB

– Därför är det mycket angeläget att bostadsrättsföreningar ser över sina hissar, säger hon. Det är bostadsrättsföreningen som är ansvarig för att hissen fungerar och uppfyller säkerhetskraven. Ett längre driftsstopp kan drabba föreningen mycket hårt. – En bil får regelbunden service. För hissar finns inte riktigt samma

tankegångar. Behöver den reparation eller service? Hisstekniken kräver omtanke och kärlek den med. Och förr eller senare måste hissen bytas ut helt och hållet. Äldre hissar har inte alls samma säkerhetsfunktioner som moderna. Vanliga risker är driftsstopp där personer blir sittande inlåsta, klämrisk eller att hissen inte stannar på rätt nivå. – Sådana problem talar för ett byte. En ny hiss drar mycket mindre energi än en gammal. Den kan klara sig med bara 10 procent av den äldres elbehov. En ny hiss kan också ge ett större utrymme, plats åt exempelvis en barnvagn eller rollator. Den kan fungera utan särskilt maskinrum på vinden vilket kan ge en möjlighet att bygga nya lägenheter där. Kostnaderna för att byta en hiss varierar stort efter husets förutsättningar. I genomsnitt kostar ett hissbyte runt 500 000 kronor, enligt Malin Brant Lundin, som också berättar att de installerar en hel del nya hissar i hisslösa hus.

Smart fakta Bostadsrättsföreningar kan få rådgivning, hjälp med upphandling, juridik med mera via samarbetsorganisationer. Fastighetsägarna, Bostadsrätterna, HSB och Riksbyggen är paraplyorganisationer. De åtar sig också ekonomisk och teknisk förvaltning. Därutöver finns det hundratals företag som utövar fastighetsförvaltning i Stockholm.

Söker ni förvaltare till er bostadsrättsförening? Bli kund hos Valvet – Vi gör det enkelt att äga fastigheter!     

Totalförvaltning inom ekonomi, administration, teknik och underhåll Tillgång till information via vår kundportal dygnet runt Bemannad kundservice och felanmälan 07.00 - 16.00 Koppling till jourtjänst Webbaserad attestrutin och fakturahantering

För mer information eller offert www.valvetab.se

Vi är specialister på förvaltning och fastighetsteknik till flerbostadshus sedan 2004. Idag förvaltar vi drygt 120 bostadsrättsföreningar i Stockholm

ANNONS

Din roll i bostadsrättsstyrelsen är viktig

Sitter du i en bostadsrättstyrelse? Grattis! Du har fått ett stort förtroende och möjlighet att aktivt vara med att påverka din och dina grannars boende. Patrick Södermark, vd Conzignus

TEXT ANNMARIE PALM

En styrelseplats i bostadsrättsföreningen innebär att du är med och fattar beslut som påverkar allt från boendemiljön, kostnader för boendet och de stora värden som fastigheten representerar. Det handlar med andra ord om mycket viktiga saker för dig och övriga medlemmar i din förening, som ju alla även är dina grannar. Enligt Patrick Södermark, som är vd på Conzignus som arbetar med bostadsförvaltning under varumärket Hem och Fastighet, avstår dock många tillfrågade personer en styrelseplats för att det verkar krångligt.

»Det finns ett

antal punkter som är viktiga att följa. Så länge du sätter dig in i dessa och följer dem, kan styrelsearbetet flyta på i harmoni. Patrick Södermark

– Så ska man inte behöva känna, men det finns ett antal punkter som är viktiga att följa. Så länge du sätter dig in i dessa och följer dem, kan styrelsearbetet flyta på i harmoni utan att vara svårt eller alltför betungande.

Underhållsplanen i fokus Det är styrelsens huvudsakliga uppgift att tillvarata medlemmarnas

ekonomiska intresse, genom att förvalta och underhålla fastigheten så att värden bibehålls eller utvecklas. – Underhållsplanen är egentligen det basdokument som ska styra styrelsens arbete och som alla föreningar ska ha, men som många saknar. Utan den finns risk att fastigheten inte sköts effektivt, att åtgärder sätts in för sent, kostnaden stiger och att stora värden förloras, berättar Patrick. Många bostadsrättsföreningar väljer av tidsbesparande skäl att lätta på arbetsbördan och att ta hjälp av en extern förvaltare. Föreningen behåller kontrollen och låter uppföljningen ske via moderna och molnbaserade systemlösningar. – Med dagens moderna teknik, kommunikation och förvaltning går det att få hjälp med allt löpande. För den enskilde styrelsemedlemmen är det dock mycket viktigt att alltid vara aktiv i samband med de stora beslut som ska tas, säger Patrick Södermark.

Bra med molnbaserade systemlösningar I bostadsrättsföreningens styrelsearbete är det demokratiska principer som gäller i stora och känsliga frågor, oavsett om lagen eller stadgarna kräver det – medlemmarna ges möjlighet att vara med och diskutera frågorna och rösta om dem på stämman. En viktig fråga är att sätta en rättvis och långsiktigt hållbar avgift. – Om man ska kunna säkerställa att fastigheten och dess värde bevaras över tid, så måste avgiften täcka både de dagliga driftskostnaderna och räcka till avsättningar för det fram-

tida underhållet. Därför är det viktigt att föreningen har en bra princip för hur avgiften ska beräknas. Styrelsen är gemensamt ansvarig för att föreningen drivs i enlighet med lagar, regler och stadgar. Samtliga medlemmar i styrelsen är med andra ord ansvariga för att årsredovisning och deklarationer upprättas och hanteras korrekt.

»Många bostads

rättsföreningar väljer av tidsbesparande skäl att lätta på arbetsbördan och att ta hjälp av en extern förvaltare. – Det är också hela styrelsens ansvar att exempelvis ta bort istappar på ett säkert sätt från taket – även om arbetet kan lejas bort. Se därför till att du är aktiv i styrelsearbetet. Det är viktigt att du deltar i besluten och läser igenom protokollen. Men även om alla är ansvariga för allt, så är det inte lämpligt att alla gör alla uppgifter. – Det är viktigt att styrelsen tidigt sätter upp en rimlig ansvarsfördelning. Några viktiga områden är ordförande (som är en obligatorisk post), kassör, fastighet – och nuförtiden är det inte helt fel att någon tar hand om kommunikation och IT. För att styrelsen sedan ska kunna

ha kontroll över de olika ansvarsområdena är det viktigt med en bra och strukturerad kommunikation och uppföljning. – Det finns idag lite olika alternativ för att samla in, bearbeta och kommunicera nödvändig information. I en förening där arbetet utförs ideellt och ofta med hjälp av enskilda medlemmars datorer så bör de lösningar ni väljer vara molnbaserade, menar Patrick.

Finns stöd att få Styrelsearbete kräver ett stort mått av ansvarstagande. Det går inte att komma undan. – När allt flyter på och alla är överens är det sällan några bekymmer. Styrelsearbetet blir mest ett trevligt sätt att umgås och få inblick i vad som händer i föreningen, även om det tar en hel del tid. Men när det ska tas stora beslut eller det på något sätt uppstår oenigheter så gäller det att vara vaksam. – Att vara aktiv i en bostadsstyrelse innebär att du behöver ta ställning i en rad olika ärenden. En situation som kan uppstå är att du inte håller med resten av styrelsen i en viss fråga. Vid ett sådant tillfälle är det av yttersta vikt att du reserverar dig i frågan, och ber sekreteraren vid mötet att detta ska skrivas in i protokollet. Kontrollera även att det verkligen finns på pränt innan protokollet blir påskrivet. I det ansvarsfulla styrelsearbetet finns dock mycket stöd att få för dem som önskar och behöver. – Det underlättar styrelsens arbete enormt mycket om ni till exempel kan välja en förvaltare som förutom bra förvaltningstjänster

erbjuder er en lösning där ni på ett enkelt och effektivt sätt får kontroll över er verksamhet och hjälper er att fokusera på de stora frågorna och besluten, avslutar Patrick Södermark.

HEM OCH FASTIGHET Råd till dig som precis klivit in i en bostadsrättsstyrelse.

1. Var aktiv i din styrelseroll och sätt dig in i de frågor som pågår just nu, hanterar ni dem på rätt sätt? 2. Se till att ni skapar en bra rollfördelning redan under första mötet. 3. Säkerställ att er lägenhetsförteckning sköts korrekt, det är en av de frågor som en styrelse kan bli stämd för om den inte sköts. 4. Håll dig uppdaterad kring nya lagar och regler, du kan aldrig gömma dig bakom det faktum att du inte visste. 5. Var inte rädd för att ta hjälp! Med rätt verktyg och tjänster får du kontroll, bra överblick och trygghet i att arbetet alltid sköts korrekt.

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

F ÖRDJUP N I N G OM B I L DNI N G

Att bilda bostadsrättsförening

… Herje Boström, på Sioo Wood Protection TEXT LOTTA SVEDBERG

■ Vilka är de största hoten mot trä? – Alger, mögel och röta, ger ett mörkt, smutsigt utseende, och på altaner, trädgårdsmöbler och bryggor uppstår med åren stickor och sprickor. Bryggor är mest utsatta för sprickor, på grund av kombi nationen extrem fukt och gassande sol.

■ Hur åtgärdar man det? – Vi har produkter med en miljövänlig kisel/kalium-teknik med ett inbyggt rötskydd som tränger in i träet och binder ihop det så att varken sprickor eller stickor uppstår. Effekten varar i cirka 10 till 15 år, till skillnad från traditionella oljor där effekten är kortvarig och inte skyddar mot röta. – Fråga den tidigare ägaren om du nyinflyttad och behöver veta hur träet tagits hand om. Vilka färger och oljor har använts och när behandlades träet senast?

■ Hur är det med träskade insekter? – Husbock och hästmyror som är ett ökande problem, skyddar produkter med kisel/kalium också emot, eftersom träytan mineraliseras så att insekterna inte kan ta sig in i och äta på fasaden. När de angripit huset syns små, runda hål i träet med små högar av fint borrmjöl under.

■ Är det inte bättre att använda andra material?

Daniel Gustafsson, jurist Konsumentverket

Som hyresgäst kan man ombilda sitt boende till bostadsrätt. Men hur går det till och vad ska man betala? TEXT SARA SCHRÖDER

Som hyresgäst kan man, om alla parametrar stämmer överens, köpa loss sin lägenhet och bli bostadsrättsinnehavare. Hyresgästerna bildar då en bostadsrättsförening som köper fastigheten av hyresvärden. Föreningen upplåter därefter bostadsrätten för lägenheterna till medlemmarna. – En förening måste ha minst tre medlemmar och tre lägenheter. Värden måste också vilja sälja. Går ombildningen igenom blir de som inte vill ombilda sin lägenhet hyresgäster hos föreningen, säger Daniel Gustafsson, jurist hos Konsumentverket.

Besiktningen är mer omfattande än en villabesiktning En ombildning sker i många steg. Det första steget är att ta reda på hur många i fastigheten som är intresserade av en ombildning. Finns ett tillräckligt stort intresse bildar man en bostadsrättsförening som registreras hos Bolagsverket. Efter registreringen skickas en intresseanmälan in till inskrivningsmyndigheten hos

Lantmäteriet, som visar föreningens intresse för att köpa fastigheten. – Innan föreningen köper fastigheten bör en besiktning göras enligt undersökningsplikten i Jordabalken. Besiktningen är mer omfattande än en villabesiktning. Många fastigheter, bland annat från miljonprogrammet, har idag ett omfattande underhållsbehov. – Syftet med besiktningen är att ta reda på vilket underhåll och vilka eventuella reparationer som den aktuella fastigheten är i behov av så att priset på huset kan anpassas till detta. Rörstammar, elsystem och tak är sådant som ska besiktigas, förklarar Daniel Gustafsson. Nästa steg är att ta fram en ekonomisk plan där allt från besiktningen, insatser och årsavgifter tas i beaktande. Den ska sedan registreras hos Bolagsverket. Efter det behöver finansieringen klargöras. Ofta behöver föreningen ta lån mot säkerhet i fastigheten. – På köpstämman fattas beslutet om köp av fastigheten. Minst två tredjedelar av medlemmarna måste rösta ja för att ett köp ska bli av. Sedan betalas fastigheten, ett köpebrev skrivs under och ett upplåtelseavtal upprättas mellan medlemmen och föreningen. När fastigheten är betald och köpebrev skrivet kan föreningen söka lagfart. Det är vanligt att lagfarten beviljas några månader efter tillträdet, säger Daniel Gustafsson.

”Det finns företag som kan hjälpa till med driften” När bostadsrättsföreningen väl är etablerad är det medlemmarna som ska sköta drift och underhåll samt ansvara för alla juridiska, ekonomiska och tekniska frågor som dyker upp. – Har inte styrelsens medlemmar de kunskaper eller den tid som krävs, finns det företag som kan hjälpa till med driften. Det mesta av föreningens arbete kan upphandlas utifrån, men det innebär givetvis en kostnad för föreningen och i förlängningen för dess medlemmar, berättar Daniel Gustafsson. Som bostadsrättsinnehavare har man en skyldighet att vårda och underhålla bostadsrättens ytskikt. Var gränsen går mellan ytskikt och fastigheten i övrigt är inte alltid helt lätt och i många fall förtydligas det i stadgarna. Det innebär också att allt som inte faller på bostadsrättsinnehavarens underhållsskyldighet är föreningens ansvar att se till att det fungerar. Som medlem har du rätt till inflytande genom föreningens stämma och möjlighet att verka i styrelsen. Glöm inte fakta Daniel Gustafsson förklarar att den egentliga skillnaden mellan att hyra eller äga sitt boende egentligen inte är så stor som många tror. – Hyresrättens besittningsskydd

är väldigt starkt och även hyresrättsinnehavare har rätt till visst inflytande över sin boendesituation. En stor del av lockelsen med bostadsrätt kommer nog av friheten att själv kunna ändra och förbättra saker i lägenheten och att många ser det som en investering. Bostadsbristen kan även leda till att det inte finns några alternativ till bostadsrätt. Daniel Gustafssons bästa råd till dem som vill bilda bostadsrätts förening är att ta reda på fakta. – Se till att kunskapen finns där. Hur många kan exempelvis avgöra om det pris för fastigheten som hyresvärden kräver är skäligt? Finns inte kunskapen inom föreningen måste medlemmarna köpa kunskapen. Då är det viktigt att kontrollera att den konsult man anlitar är seriös och oberoende.

Smart fakta Att ombilda till bostadsrätt är en process i många steg. Här är några länkar som kan hjälpa blivande bostadsrättsföreningsmedlemmarna på vägen: omboende.se boverket.se bostadsrätterna.se

VisionPlus

– Nej, det finns så effektiva produkter för att underhålla trävirke i dag. Trä ger värme och är mjukare och skönare att gå på, samt är mer miljövänligt än de flesta andra alternativ.

FOTO KONSUMENTVERKET

Hallå där …

F O K US BOS TADS RÄTT. S E

FOTO SHUTTERSTOCK

H-Fönstret Lysekil Fönster för generationer från H-Fönstret i Lysekil H-Fönstret i Lysekil tillverkar underhållsfria aluminiumfönster med träklädd rumssida och överlägsen livslängd. Oavsett storlek, form och estetiskt krav så skräddarsyr vi fönstren för varje objekt. Den unika konstruktionen i våra produkter är oslagbar och tilltalar även den mest kräsne… H-Fönstret AB | Gåseberg 420 | 453 91 Lysekil | Tel 0523-66 54 50 | Fax 0523-478 74 | info@hfonstret.se | www.hfonstret.se

Boka en kostnadsfri besiktning och besparingskalkyl.

Tilläggsisolera vinden – öka boendekomforten och spar pengar.

Med tilläggsisolering av lösull får du varmt och skönt inomhus på vintern samtidigt som det är svalt under varma sommardagar. Du minskar dina uppvärmningskostnader och din energiförbrukning, vilket är bra för både plånboken och miljön. Kontakta oss för en kostnadsfri besiktning, besparingskalkyl och be kymmersfri entreprenad.

FEAB Isolerproffs AB Tel 08-94 04 05, 0418-121 05 • www.isolerproffs.se

Balkonger och Inglasningar Balkonger och Inglasningar

Före

Efter

Öka värdet på fastigheten! Entrén och hissen är det första intryck man får av en fastighet. Genom att foliera hissen hjälper vi dig snabbt och kostnadseffektivt att ge ett första bra intryck och öka det faktiska och emotionella värdet. Snabbt och enkelt gör vi hissresan till en positiv upplevelse.

Kontakta oss gärna, så berättar vi mer. www.hissdesign.se

Stockholmskontoret info@hissdesign.se katarina@hissdesign.se 070 – 412 26 64

Södra Sverige hbg@hissdesign.se holger@hissdesign.se 042 – 15 88 90

Vi gör det

trevligare att bo! trevligare att bo!

Balkonger sedan 1970

www.tbo.se

Balkonger sedan 1970

balkonger sedan 1970 www.tbo.se

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

I NSPIRAT I ON GE M E N S A M MA UT R Y MME N

F O K US BOS TADS RÄTT. S E

Låt föreningens uteplats bli sommarens kryddskåp Sommaren, tiden på året då vi tillbringar mest tid utomhus, närmar sig med stormsteg och med den sommarens frukt och grönsaker, kryddor och bär. Även om man bor i bostadsrätt så finns det alla möjligheter att plantera blommor, odla grönsaker och ordna med balkongen och den gemensamma uteplatsen. Vi har tittat på några av de mest populära, ätbara växterna. TEXT SARA SCHRÖDER FOTO BLOMSTERFRÄMJANDET

Enligt statistik från Jordbruksverket så finns det drygt 4,1 miljoner hushåll i Sverige och 43 procent av dem odlar något ätbart. Populärast är äpple, vinbär och gräslök tätt följt av persilja, tomat och rabarber. Det är en lyx att kunna äta sin egenodlade mat och för föreningar som inte har en trädgård kan bostadsrättsinnehavarna odla på sin balkong, fönsterbrädan eller på den gemensamma uteplatsen. Eller varför inte låta föreningen investera i ett gemensamt växthus?

»Varför inte låta

föreningen investera i ett gemensamt växthus? Den populära tomaten Tomat är vår populäraste grönsak och det finns ett enormt utbud av sorter i olika storlekar, former och färger. Att odla egna tomater är lätt och det finns få saker som smakar så ljuvligt som en solmogen tomat direkt från egen odling. Många butiker säljer småplantor som ska planteras om i större krukor eller i rabatten. När tomatplantor planteras om kan de med fördel planteras djupare än de stått tidigare, nya rötter bildas från huvudstammen och plantan står stadigare. Välj en behållare med minst tio liter näringsrik jord. Tomatplantor fungerar både utomhus och i inglasade utrymmen, men de ska flyttas ut först när risken för nattfrost är över. Optimalt resultat fås när plantorna härdas genom att successivt får vänja sig vid utelivet. Tomater vill ha rikligt med både vatten och näring för att utvecklas mest gynnsamt. En nyhet i många svenska butiker är TomTato. Det är en tomatplanta som ser ut och sköts precis som vilken tomatplanta som helst men bär både körsbärstomater och ger höstpotatis. Det är möjligt tack vare att både tomat och potatis tillhör växtfamiljen Solanaceae och

tomatskottet är ympat på en potatisplanta. Välj den största kruka du har, gärna 40 liter, eller sätt den i rabatten. Plantera så att ympen kommer minst tre centimeter under jordnivå, gärna djupare, eftersom potatis är ljuskänsligt. När tomatsäsongen är över låter ni plantan vissna ner och sedan kan höstpotatis skördas. Perfekt till föreningens fest efter höststädningen.

Doft och smak med kryddor Kryddor är tacksamt att odla och en populär växt är chilipepparn. Den är besläktad med andra växter som paprika, tomat, aubergin och potatis. Chilipeppar är en omtyckt krydda och det finns chilifrukter i alla smaker, från sorter med milda och runda smaker till eldiga och mycket starka. Chiliplantor gynnas av ett varmt och framförallt vindskyddat läge. En optimal växtplats för chili är därför på fönsterbrädan, i en inglasad balkong, uterum eller ute i växthuset. Plantorna fungerar även utomhus men vill då helst stå skyddade från starka vindar och gärna vid en husvägg i soligt söderläge. Låt chiliplantan få gott om vatten och vattna regelbundet med svag näringslösning. Basilika är enligt en undersökning av Blomsterfrämjandet den mest populära kryddan och finns i en rad olika varianter, såsom rödbladig, thai, citron och kanel. Basilika tycker om värme och trivs bäst på den inglasade balkongen eller i växthuset, men kan även trivas i ett varmt hörn vid en husvägg. Basilika vill ha kraftigare jord än många andra kryddväxter och den behöver rikligt med vatten för att utvecklas väl. Skörda basilika genom att klippa av bladen i toppen på plantan så hålls den naturligt kompakt. Basilika är överlägset godast när den äts färsk, men den fungerar också att frysa in och är en perfekt krydda till tomaträtter av olika slag. Rosmarin är också en uppskattad krydda. Den trivs bäst i lättare jord i ett soligt och skyddat läge och behöver endast måttligt med vatten. Rosmarin passar mycket bra till kött, kyckling och vilt, till smaksättning av oljor och även i vegetariska rätter. En kvist på grillen sprider dessutom en fantastisk väldoft.

»När tomat

säsongen är över låter ni plantan vissna ner och sedan kan höstpotatis skördas. Perfekt till föreningens fest efter höststädningen. Smart fakta För lådplantering gäller oftast ju mer jord, desto bättre förutsättningar för växterna att utveckla sina rötter. Välj en jord av hög kvalitet så torkar jorden inte ut så snabbt.

OWNIT

BREDBAND

2015

PSSST! Du vet väl att vi nu lanserar Ownit-TV?

Läs mer på: ownit.se/tv

Vad får man när man äter, tänker och jobbar med bredband dygnet runt, året om? Sveriges nöjdaste kunder. Vi skapar bredbandslösningar som passar just dig. Vi ser till att de fungerar och tar ansvar för all utrustning, underhåll, drift och service. Vi jobbar dagar, kvällar och även helger om det behövs för att leverera fiberbredband med hög hastighet och bra pris. Och det ger resultat: Ownit har Sveriges mest nöjda bredbandskunder. Prova oss gärna. Fyll i en intresseanmälan på ownit.se eller kontakta ansvarig säljare direkt på lisa.erskjans@ownit.se.

HELA DENNA TEMATIDNING ÄR EN ANNONS FRÅN SMART MEDIA

KRÖNIKA N GU S TA F LA ND A H L

F O K US BOS TADS RÄTT. S E

Läs krönikan i mobilen! FOKUSBOSTADSRÄTT.SE

Tvågradersmålet och min lägenhet, vem bryr sig?

örra året i november i Paris enades världen om ett nytt klimatavtal. Bland annat slog man fast att temperaturökningarna måste hållas inom två grader, det så kallade tvågradersmålet. För att nå dit måste vi alla hjälpas åt. Vi står inför många utmaningar, det är ett hårt arbete och det är lätt att drabbas av vanmakt, eller att tänka hur ska jag och min lägenhet eller vår bostadsrättsförening kunna göra något? Vi är ju en sådan liten del av problemet! Kan inte någon annan lösa detta? Men vi kan faktiskt komma en bra bit på vägen tillsammans. Stockholms stad har i sitt nya miljöprogram långtgående mål för att minska utsläppen av växthusgaser och att spara energi och vi vill att det ska vara lätt att göra rätt och spara energi. är en viktig grupp för att nå klimatmålet och kan även minska utgifterna för energi. Men det är inget som sker av sig självt. Många tycker det är svårt att väga energieffektivisering mot annat som föreningen ska göra. Men här finns mycket att vinna både för klimatet och för föreningen. För att komma igång med energieffektiviseringen så erbjuds bostadsrättsföreningar hjälp genom den regionala klimat och energirådgivningen. Föreningarna kan få ett kostnadsfritt besök av en klimat- och energirådgivare eller information om hur man söker bidrag för energikartläggningar om energianvändningen överstiger 300 MWh/år. BOSTADSRÄTTSFÖRENINGAR

Snart erbjuds dessutom konceptet Målstyrd Energiförvaltning som gör det enklare och billigare för bostadsrättsföreningar att energieffektivisera med färdiga avtalsmallar och tydliga mål, och där entreprenören sköter de drift- och byggnadstekniska detaljerna. Modellen innehåller flera steg, som till exempel att kartlägga byggnadens energianvändning eller att justera in byggnadens system, vilket ofta ger en besparing uppemot 20 procent av energianvändningen. Vinsten, i form av minskade energikostnader, delas med entreprenören enligt den fördelning man kommer överens om. Energiförvaltning tas fram i samarbete mellan Stockholms stad, Sveriges Bostadsrättscentrum, HSB, Fastighetsägarna Stockholm, Riksbyggen, Sjöstadsföreningen i Hammarby sjöstad och Energi- och klimatrådgivningen i Stockholms län. Det har börjat testas i mindre skala och senare i år hoppas vi kunna testa modellen för ett tjugotal bostadsrättsföreningar i Stockholms län. Intresserade föreningar kan anmäla sig till Energi- och klimatrådgivningen i Stockholms län. Vill man veta mer om bidrag för energikartläggningar, kontakta Storstockholms regionala energikontor. Energikostnaderna är en betydande del av månadsavgiften. Du och din förening kan bidra till att nå klimatmålet och spara energi och pengar. Välj att bli en del av lösningen för att nå tvågradersmålet! MÅLSTYRD

»Många tycker det

är svårt att väga energieffektivisering mot annat som föreningen ska göra. Men här finns mycket att vinna både för klimatet och för föreningen.

Gustaf Landahl, avdelningschef Plan och miljöavdelningen, Stockholm stads miljöförvaltning

SVERIGES STÖRSTA BOSPARANDE PASSAR ÄVEN DE ALLRA MINSTA Genom att bospara i HSB har du möjlighet att spara pengar till kontantinsatsen. Du kan dessutom få förtur till HSBs hyresrätter och nybyggda bostäder över hela landet. Vi ger redan våra barn leksaker för 5 miljarder varje år. Ett bosparande i HSB blir inte ett paket att öppna i morgon, men tänk vilken present det blir när det är dags!

hsb.se/bospara Swedbank är kontoförande bank för HSBs bosparande. Enligt beslut av Riksgälden omfattas HSB Bosparkonto och HSB Fasträntekonto av den statliga insättningsgarantin. Varje kund har rätt till ersättning för sin sammanlagda kontobehållning i banken med ett belopp som motsvarar högst 100 000 Euro. Riksgälden betalar ut ersättning inom 20 arbetsdagar från den dag banken försatts i konkurs eller Finansinspektionen beslutat att garantin ska träda in.

Vill du köpa en bostad behöver du pengar till kontantinsatsen.

Vi måste bygga bostäder som folk har råd att bo i.

Samtidigt måste vi bygga så att segregationen inte ökar.

Hans Lind professor i fastighetsekonomi, KTH

Erik Stenberg arkitekt och lektor i arkitektur, KTH

Historisk utmaning kräver ny kurs för alla som bygger stad Sverige har arkitekter och samhällsbyggare med högsta kompetens. Trots det får vi inte till de innovationer som krävs om vi inte samarbetar mer. Nätverkande över yrkesgränser är sättet att lösa den historiska samhällsbyggnadsutmaning vi står inför.

Vi har startat kursen Bostadsbyggande från ax till limpa. För branschfolk, av branschfolk och forskare i framkant. OBS! Begränsat antal platser. Läs mer och ansök på kth.se/byggastad

ku r s e n

star tar

ku r s e n

star tar

TV via Boxer till din fastighet eller bostadsrä�sförening. Boxer är e� flexibelt, enkelt och kostnadseﬀektivt sä� a� få digital-TV via kabel eller fiber. Självkla� ingår det a� ti�a var du vill – via din TV, sma�phone, dator eller su�pla�a. Dessutom kan du enkelt ta med dig dina kanaler till fritidshuset, husvagnen eller båten och ti�a på TV precis som vanligt under semestern i Sverige. Möjligheten a� ti�a varsomhelst ingår i alla våra kanalpaket.

Vill du veta mer om hur du får tillgång till Boxers tjänster i din fastighet eller bli kontaktad av någon av våra säljare? Besök boxer.se/fastighet

Program i bild: Sherpa (Discovery Channel), Angel from Hell (Fox), Lejonkungen (Disney Channel), Beck: Vägs ände (C More).