LÄRANDESPRÅKET

FölJANdE tErmEr ANväNds på följande sätt i den här boken.

FFK (ASK): En akronym för förhållningssätt (attitudes), färdigheter (skills) och kunskap (knowledge) som vanligen läggs fram som FFK-modellen. Förhållningssätt (Attitude): En tendens, en preferens eller en ”disposition”. I samband med frågande försöker vi uppmuntra förhållningssätten nyfikenhet, ihärdighet, motståndskraftighet och öppensinnighet. Begrepp (Concept): En allmän idé som beskriver företeelser utifrån vedertagna egenskaper. Dialog (Dialogue): Både samtal och frågeställningar. En dialog kombinerar samtalets sociala form med förmågan att formulera frågor och konstruera svar. Diskussion (Discussion): Att prata om något, eller processen att prata om något. Förståelse (Understanding): Den mentala processen som sker hos en person som förstår. Den innefattar en förmåga att förklara orsak, verkan och betydelse, samt att greppa mönster och hur de står i relation till varandra. Grop (Pit, the): Metafor för det tillstånd av förvirring som någon kan uppleva inför två eller flera motstridiga tankar eller uppfattningar. Formulera ett tydligt syfte (Know your intent): Syftet med din frågeställning. Varför ställer du de frågor du ställer och vad vill du få ut av att ställa dem? Det här flyttar fokus från ”frågorna som ställs” till ”den påverkan dina frågor har på lärandet”. Ditt syfte kan handla om förväntningar på engagemang, om förståelse eller om att skapa en koppling till lektionens lärandemål. ILUAR-ramverk (IDEAR framework): En struktur för att hantera och planera frågesekvenser i helklass. Inleda (Initiate): Att lägga grunden för en frågesekvens med hjälp av en första fråga.

Det här kan vara vilken fråga som helst eftersom alla frågor har ett värde.

IRU (IRE): En akronym för den grundläggande frågesekvensen; läraren inleder (I), eleven ger respons (R) och läraren utvärderar eller utforskar (U): • I-R-Utvärdera (I-R-Evaluate): Ett upplägg för samtal i klassrummet för att stämma av att eleverna kommer ihåg vad de redan vet. • I-R-Utforska (I-R-Explore): En uppdaterad version av IRU som demonstrerar syftet med att utforska idéer för att förbättra tänkandet, språket och förståelsen. Kognitiv bearbetning (Cognitive processing): Att tänka igenom något. Kognitiv konflikt (Cognitive conflict): Brett definierat som det mentala obehaget som uppstår när man möter ny information som står i motsats till tidigare övertygelser och idéer, eller när två existerande idéer inte går ihop. Kultur (Culture): Beteenden och uppfattningar som kännetecknar en grupp människor. Här används begreppet i samband med att utveckla en positiv kultur för lärande. Lärandegropen ® (Learning Pit, the): En av de starkaste och populäraste lärandemetaforerna som har utvecklats under de senaste tjugo åren. Lärandegropen ® som skapats av James Nottingham uppmanar elever att bli mer öppna för att lämna sin trygghetszon och engagera sig i frågeställnings- och problemlösningsstrategier. Lärandeutmaning (Learning challenge): När han skapat lärandegropen utformade

James Nottingham en modell i fyra steg för att uppmana elever att ta sig igenom gropen: 1) identifiera begreppet; 2) skapa en kognitiv konflikt; 3) konstruera mening; och 4) reflektera över ditt lärande. Han skrev mer uttömmande om det här i Utmaningsmodellen (2017). Metakognition (Metacognition): Att tänka om tänkande. Metakognition är en viktig aspekt av lärande eftersom det uppmuntrar barn att reflektera kring hur de tänker och agerar, och om det finns ett bättre sätt att göra saker på. Mini-uppmuntran (Minimal encourager): En snabb verbal eller icke-verbal signal till eleven att hen bör fortsätta prata och utveckla sin idé eller åsikt. Parafrasera (Paraphrase): Att upprepa det som eleven sagt på ett mer direkt sätt för att skapa en brygga till nästa fråga. Pausa (Paus): Att medvetet avstå från att agera för att skapa ett utrymme i frågesekvenserna som uppmuntrar till eftertanke, samtal och reflektioner. Planera din respons (Plan your responses): Fundera i förväg på vad dina elever kan svara när du ställer en fråga och planera sedan vilken uppföljningsfråga du ska ställa för att få dem att gå på djupet i sitt tänkande. PPU (PPE): Pausa-Parafrasera-Utforska, ett sätt att komma ihåg viktiga steg som möjliggör effektiva frågesekvenser. Läggs till i IRU-upplägget.

Reflektion (Reflection): Att allvarligt överväga en tanke, en uppfattning eller ett svar. Sluten fråga (Closed question): Ett begrepp som ofta används på ett felaktigt sätt i samband med dialoger i klassrummet. Man förutsätter att en enda fråga framkallar en viss sorts tankar. En sådan fråga beskrivs ofta som ”av lägre kvalitet” och anses ”dålig”. Begreppet används för att beskriva en fråga som förväntas ge upphov till korta, faktabaserade svar och som inte uppmuntrar till ytterligare undersökande. Sokratisk metod (Socratic method): Ett tillvägagångssätt för att arbeta med frågeställningar som bygger på Sokrates (469–399 f.Kr.) metoder. Han uppmanade sina elever att tänka mer på djupet, att mer utförligt ge uttryck för sin förståelse och att överväga alternativa sätt att tänka kring vanliga begrepp och accepterad kunskap. I den här boken kallas det här tillvägagångssättet, anpassat för klassrummet, ”utmanande frågeställningar”. Språk för logiskt tänkande (Language of reasoning): Orden, fraserna och begreppen som strukturerar komplext tänkande, komplexa diskussioner eller komplex text. Med den här strukturen är det möjligt att fokusera på annat. Tanketid (Think-time): Kallas ibland ”tänketid”. En stunds tystnad före eller efter ett svar som innebär att den svarande får tid att tänka. Tratt-metod (Funnelling technique): En struktur för att planera frågesekvenser som förflyttar sig från frågan som inleder, till frågor som ber elever att förklara och slutligen utforska. Tystnad (Silence): Att medvetet förbli tyst för att ge den svarande tid att bearbeta och läraren tid att tänka. Tystnadstaxonomi i klassrummet (Taxonomy of Classroom Silences): Ett begrepp som skapats av Martin Renton. Det här är en klassificering av pedagogiska processer där läraren medvetet lämnar luckor i frågesekvenserna. Undersökande process (Inquiry): En process för att ifrågasätta idéer, information och antaganden, samt att utvidga kunskap, skingra tvivel eller lösa ett problem. Utforskande samtal (Exploratory talk): Samtal som innebär längre utbyten, frågor, reflektioner, förklaringar och spekulering. Utmaning (Challenge): Ett tillägg till lärandet som gör situationen mer krävande eller stimulerande och som används för att uppmana eleverna att lära sig mer än de annars skulle ha lärt sig. Öppen fråga (Open question): Ett begrepp som ofta används på ett felaktigt sätt under klassrumssamtal. Man förutsätter att en enda fråga framkallar en viss sorts tankar. En sådan fråga beskrivs ofta som ”av högre kvalitet” och anses ”bra”. Begreppet används för att beskriva en fråga som förväntas ge upphov till längre svar som inkluderar idéer, åsikter eller orsakssamband.

Roten i det engelska ordet education kommer från de latinska orden educare, educere och educatum. Educare betyder ”att ge näring”; educere betyder ”att locka fram”; educatum betyder ”att träna”. Det engelska ordet education härstammar från alla tre.