Rapport 2017:2 Otryggare kan ingen vara...Så drabbas småföretagare i sjuk- och föräldraförsäkringen

OTRYGGARE KAN INGEN VARA…

Så drabbas småföretagare i sjuk- och föräldraförsäkringen

Rapport 2017:2

©Småföretagarnas Riksförbund 2017 www.smaforetagarna.eu info@smaforetagarna.eu Författare: Maria Boborg-Trané Tryck:Tryckservice, Ängelholm ISBN 978-91-983374-2-6

OM SMÅFÖRETAGARNAS RIKSFÖRBUND Småföretagarnas Riksförbund är en intresseorganisation i Sverige, skapad och driven av småföretagare. Förbundet företräder i dag drygt 30 000 medlemmar och verkar för att stärka företagandets villkor.

På Småföretagarna gör vi skillnad genom att uppmärksamma politiker, oavsett politisk färg, om orättvisor som drabbar våra medlemmar och ger förslag på hur detta kan rättas till. Vi vill ge dem en inblick i en företagares liv och vardag. Förståelse är en förutsättning för förändring.

Syftet med rapporten är att uppmärksamma hur otrygga företagare är vid sjukdom och föräldraledighet och få till stånd en förändring.

Med fakta och konkreta exempel visar vi hur krångliga och orättvisa reglerna är i sjuk- och föräldraförsäkringen. Dels för företagare jämfört med anställda, dels företagare sinsemellan beroende på val av företagsform. Vi hoppas att du kommer att uppskatta rapporten.

Anne A Marbrandt Förbundsordförande

3

FÖRORD ”Alla riskerar vi någon gång i livet att bli sjuka eller arbetslösa och då förlora arbetsinkomsten. Ingen vet om och när det inträffar eller hur länge det varar. Därför behövs gemensamma trygghetssystem”.1 Efter nästan fem års arbete presenterade kommittén sin utredning ”Mer trygghet och bättre försäkring” våren 2015. Tyvärr fanns det få konkreta förslag för större trygghet vid sjukdom för den stora gruppen företagare. Egentligen bara ett enda - att aktiebolag ska omfattas av uppbyggnadsskedet i sjukförsäkringen i likhet med egenföretagare2 och att uppbyggnadsskedet utökas från 24 månader till 36 månader.

Uppbyggnadsskedet innebär att egenföretagare får lika hög sjukpenning som anställda i samma bransch under de två första åren.

Trots att det har gått över två år sedan socialförsäkringsutredningen presenterade sitt förslag har det ännu inte genomförts. Ju längre tiden går desto större risk för att fler företagare faller igenom det glesmaskiga sociala skyddsnätet, precis som Christian Stenqvist, Åse Fougner och Petra Liuski. Var och en berättar här sin historia.

Christian Stenqvist, Åse Fougner och Petra Liuski är drivkraftiga småföretagare. De har jobbat hårt för att bygga upp sina verksamheter.

Ingen av dem hade någon tanke på att det var olika regler i sjuk- och föräldraförsäkringen beroende på vilken företagsform som de valde.

Det är alltså inte bara olika regler mellan anställda och företagare utan också företagare sinsemellan.

1 Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) ”Mer trygghet och bättre försäkring”.

2 Försäkringskassan, Som egen företagare räknas den som driver enskild firma, handelsbolag eller kommanditbolag och har F-skattsedel eller SA-skattsedel.

4

Som förbund för Sveriges småföretagare, med uppdrag att göra det enkelt, tryggt och lönsamt att driva företag saknar Småföretagarnas Riksförbund flera förslag till förbättringar för landets små- och ensamföretagare. Det är hög tid att sjuk- och föräldraförsäkringen förändras och anpassas till dagens och morgondagens samhälle.

De stora företagen dominerar inte längre när det gäller tillväxt. I stället är det småföretagen som är motorn i det svenska näringslivet - fyra av fem nya jobb skapas i småföretagen. Det är småföretagen som förväntas bekosta framtidens välfärd. Hur ska det gå till om småföretagen inte får en trygg grund att stå på, en sjuk- och föräldraförsäkring att lita på? En frihet att veta att de försäkringar som små- och ensamföretagare är med och finansierar, och därmed har rätt till vid sjukdom, olycka och/eller föräldraledighet fungerar även för dem. Kommittén i socialförsäkringsutredningen skriver: ”Socialförsäkringar ska ge en standardtrygghet och därigenom stärka medborgarnas frihet. Försäkringarna ger frihet för oro för den egna ekonomin när människor inte kan försörja sig genom arbete.”

För att uppnå den här friheten krävs flera förändringar. I den här rapporten redovisar Småföretagarnas Riksförbund flera fällor i försäkringarna som måste undanröjas. Det är vår förhoppning att politiker i såväl regeringsställning som i opposition ska ta till sig informationen i rapporten och se till att Sveriges småföretagare får lika stor trygghet som anställda och lika stor trygghet oavsett vilken företagsform de väljer.

3 Av praktiska skäl används benämningen socialförsäkringar för sjuk- arbetsskade- och arbetslöshetsförsäkringarna i socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21).

5

SJUKKASSOR REDAN PÅ 1700-TALET De första svenska sjukkassorna bildades på 1700-talet. De drevs som föreningar med koppling till olika yrkesgrupper, kyrkor och nykterhetsrörelser. År 1891 kom den första lagen om sjukkassor, en lag som omarbetades 1910, med större stöd till sjukkassorna men också högre krav.4 Under mellankrigstiden startade de diskussioner och utredningar som låg till grund för den moderna välfärdsstaten. Rättighets- och rättvisetanken var bärande i diskussionerna om statens ansvar för den enskilde medborgaren. Utgångspunkten var dock att självförsörjning genom eget arbete skulle eftersträvas och sågs som det normala.5 En ny sjukkasselag infördes 1931 som gav ett större ekonomiskt stöd till sjukkassorna samtidigt som antalet sjukkassor blev färre. Men fortfarande var det frivilligt att vara med i sjukkassan.

Inte förrän 1955 blev sjukförsäkringen obligatorisk. Den finansierades till cirka 80 procent av arbetsgivaravgifter och resterande stod staten för.6

4 Försäkringskassan, ”Socialförsäkringens historia” och Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) ”Mer trygghet och bättre försäkring.”

5 Malin Junestav, Socialförsäkringssystemet och arbetsmarknaden – politiska idéer, sociala normer och institutionell förändring – en historik, Rapport 2007:4, IFAU – Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

6 Wennemo, Irene ”Det gemensamma Om den svenska välfärdsmodellen.”

6

Sjukförsäkringen har under årens lopp förändrats i takt med regeringsskiften, exempelvis infördes lagen om sjuklön 1992.7 Syftet med lagen var bland annat att öka arbetsgivarnas ansvar för anställdas arbetsmiljö och hälsa, samtidigt som kompensationen för inkomstförluster till följd av sjukdom skulle bli mer rättvis för anställda. Lagen är tvingande för arbetsgivare, vilket innebär att de ska betala sjuklön till sina anställda under de första 14 dagarna, utom den första dagen som är karensdag.

I mars 2015 presenterade den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) sitt slutbetänkande. Arbetet som påbörjades 2010 resulterade i den omfattande utredningen ”Mer trygghet och bättre försäkring” en vägledning och underlag för regeringen att öka tilliten och tryggheten i socialförsäkringarna.8 Samtliga riksdagspartier har ingått i arbetet med den parlamentariska socialförsäkringsutredningen. Tillsammans har de utrett hur framtidens socialförsäkringar bör se ut, bland annat sjukförsäkringen. I sammanfattningen (”Mer trygghet och bättre försäkring”, sid 48) skriver kommittén: ”Det är också mycket viktigt att stärka standardtryggheten i socialförsäkringarna. Tilliten till socialförsäkringarna kan bevaras endast om medborgarna får en tillräcklig ersättning. Inkomstbortfallsprincipen måste därför värnas. Försäkringen ska utformas så att de flesta sjukskrivna och arbetslösa erhåller en inkomstrelaterad ersättning vid sjukdom och arbetslöshet.”

7 Sveriges Riksdag, Lag (1991:1047) om sjuklön.

8 Skatteverket, Med socialförsäkringar menas rätten till social trygghet i form av sjukpenning, arbetslöshetsersättning, pension, sjukvård och barnbidrag.

7

FÖRÄLDRAFÖRSÄKRINGENS HISTORIA Den första moderskapsförsäkringen infördes 1931 och utvecklades 1938 till en moderskapspenning, ett inkomstprövat bidrag som omfattade alla kvinnor. Sjutton år senare, 1955, kom lagen som gav yrkesarbetande kvinnor rätt att vara hemma i tre månader med betald ledighet.9 I slutet av 1960-talet och början av 1970-talet förändrades inställningen till ekonomiskt stöd för nyblivna föräldrar. Nu skulle regeringen inte bara stödja kvinnors lönearbete, utan också männens vård av barn. Jämställdhet var inte längre bara en kvinnofråga utan också en mansfråga. Det här nya politiska tänkandet krävde dels en offentlig finansierad barnomsorg, dels att mödraledighet omvandlades till föräldraledighet.10 Nuvarande föräldraförsäkring infördes 1974. Försäkringen vände sig till både mamman och pappan. Båda hade lika många föräldradagar och hade rätt att överlåta obegränsat antal dagar till varandra.

Drygt 20 år senare, 1995, infördes den första så kallade pappamånaden. År 2002 beslutades om ytterligare en månad och från och med 2017 omfattar föräldraförsäkringen tre pappamånader.

9 SCB, På tal om kvinnor och män 2010, Lathund om jämställdhet 2010.

10 Blomberg Eva, Niskanen Kirsti, Arbete & Jämställdhet, 2013.

8

9

ANSTÄLLDAS SJUK- OCH FÖRÄLDRAPENNING De svenska socialförsäkringarna, där bland annat sjuk- och föräldraförsäkringen ingår, håller världsklass. Problemet är dock att både sjuk- och föräldraförsäkringen är anpassade efter anställdas behov, med regler som gäller specifikt för den här gruppen. För att åskådliggöra problemet redovisas här hur sjuk- och föräldraförsäkringen fungerar för: anställda, egenföretagare, företagare med aktiebolag, kombinatörer och egenanställda.

Anställda som blir sjuka omfattas av lagen om sjuklön, vilket betyder att arbetsgivaren betalar sjuklön (80 procent av lönen oberoende av lönens storlek) under de två första veckorna, bortsett från första dagen som är karensdag. Från och med den 15:e dagen tar Försäkringskassan över ansvaret och beslutar om sjukpenning ska betalas ut.

Sjukpenningen baseras på den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI), det vill säga årsinkomsten. Alla som har en anställning som varar i minst 6 månader har rätt till SGI och därmed ersättning vid sjukdom. Under det första året är sjukpenningen knappt 80 procent av den beräknade årsinkomsten och därefter knappt 75 procent.

Alla med årsinkomsten 336 000 kronor (28 000 kronor/månad), upp till det så kallade sjukpenningtaket, har rätt till maxbeloppet 714 kronor per dag.11 Anställda med kollektivavtal får vanligtvis ytterligare 10 procent av lönen i sjuklön från dag 15–90.

Föräldrapenningens storlek baseras på den sjukpenninggrundande inkomsten. Det betyder att en anställd får sin föräldrapenning baserad på den årslön som anmälts till Försäkringskassan. Hög sjukpenning ger också hög föräldrapenning.

11 Högsta sjukpenninggrundande årsinkomst är 336 000 kronor, 2017.

10

Anställda har rätt till SGI så fort anställningen varar i 6 månader. Det är en trygghet både vid sjukdom och föräldraledighet.

Maxbeloppet i föräldraförsäkringen för 2017 är 448 000 kronor (37 333 kronor/månad). Högsta föräldrapenning per dag är 952 kronor och grundbeloppet som betalas om man inte uppfyller villkoren i föräldraförsäkringen är 250 kronor/dag.

Anställda med kollektivavtal får som regel ytterligare 10 procent av lönen i föräldralön/föräldrapenningtillägg upp till föräldrapenningtaket och 90 procent av lönen som överstiger föräldrapenningtaket.

Den extra föräldralönen /föräldrapenningtillägget betalas ut från cirka 3 månader till 1 år, beroende på hur respektive kollektivavtal är utformade.

Generellt sett ger svensk lagstiftning anställda stor trygghet vid sjukdom och föräldraledighet.

11

EGENFÖRETAGARES SJUK- OCH FÖRÄLDRAPENNING Nystartade egenföretagare, det vill säga företagare som driver enskild firma, handels-/kommanditbolag omfattas i vissa fall av samma regler i sjuk- och föräldraförsäkringen som anställda. Från företagsstarten och två år framåt har egenföretagare rätt att tillgodoräkna sig ett generellt uppbyggnadsskede. Det betyder att företagararen vid sjukdom kan få en lika hög sjukpenning som en anställd i samma bransch; i stort sett en sjukpenning med maxbeloppet 714 kronor per dag. Den här sjukpenningnivån ligger sedan till grund för föräldrapenningen som troligtvis ger egenföretagaren maxbeloppet 952 kronor/dag. Det som skiljer egenföretagare och anställda åt under de två första åren är den sjuk- och föräldralön /föräldrapenningtillägget som betalas till anställda via kollektivavtalet. ”Under de två första åren kan egenföretagare känna sig trygga vid sjukdom och föräldraledighet” Efter två år är det den beräknade inkomsten av näringsverksamhet som ligger till grund för sjukpenningen. För att kunna räkna ut SGI:n utgår Försäkringskassan från företagarens näringsbilagor under de tre senaste åren.

Företagare har alltså inte rätt att beräkna framtida inkomst som underlag för den sjukpenninggrundande inkomsten, så som anställda har.12

12 Försäkringskassan, Sjukpenning för dig med enskild firma.

12

Egenföretagare har alltid en grundkarens på 7 dagar i sjukförsäkringen. Men det finns möjlighet att byta till både kortare och längre karens, från 1 dag upp till 90 dagar. Ju kortare karens desto högre sjukförsäkringsavgift. Det skiljer dock väldigt lite mellan de olika procentsatserna.13 För egenföretagare lönar det sig för de flesta att välja en karensdag. Det är en trygghet att veta att man får sjukpenning från och med andra sjukdagen, speciellt vid en längre sjukskrivning.

Tyvärr är många egenföretagare okunniga om hur många karensdagar de har. Ett stort antal vet inte heller om att de kan byta till en kortare karens.

Egenföretagare som har fyllt 55 år har inte rätt att byta till en kortare karenstid i sjukförsäkringen.

Det betyder att egenföretagare som exempelvis har valt 14 karensdagar och vill ändra till 1 karensdag inte får göra det efter fyllda 55 år.

Den här regeln fanns redan i 1962 års lag om allmän försäkring. Den försäkrade kunde övergå till kortare karenstid om han eller hon inte fyllt 55 år samt om den försäkrade hade en god hälsa.

Den så kallade 55-årsregeln har diskuterats genom åren. I betänkandet från utredningen om trygghetssystemen för företagare ”Trygghetssystemen för företagare” (SOU 2008:89) ansåg utredningen att det borde övervägas om inte åldersgränsen vid 55 år skulle höjas, eftersom 55-årsregeln skulle kunna anses som åldersdiskriminerande.

Det konstaterades dock att det inte låg i utredningens uppdrag att föreslå en sådan höjning. Fortfarande gäller alltså 55-årsregeln i enlighet med 31 § 27 kap. socialförsäkringsbalken (2010:110).14

13 Skatteverket, Sjukförsäkringsavgift för olika karenstider inkomståret 2017 (1 dag 4,76 procent, 7 dagar 4,44 procent, 14 dagar 4,35 procent, 30 dagar 4,09 procent, 60 dagar 3,78 procent, 90 dagar 3,56 procent.)

14 Sveriges Riksdag, Utredningstjänsten, ”Åldersgräns karensregler” 2017.

13

55-årsregeln är diskriminerande. Den är dessutom omodern och passar inte in i dagens samhälle, där tanken är att vi ska jobba allt längre upp i åldrarna. Man kan också fråga sig varför just egenföretagare ska ha den här spärren i sjukförsäkringen?

Eftersom tidigare socialförsäkringsutredningar har uppmärksammat frågan och till och med ifrågasatt om den inte var åldersdiskriminerande hade det varit rimligt att kommittén i socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) diskuterat frågan. Men det finns inga förslag i utredningen att ta bort den här omotiverade regeln.

14

FÖRETAGARE MED AKTIEBOLAG OCH DERAS SJUK- OCH FÖRÄLDRAPENNING Företagare som driver aktiebolag måste ta ut lön för att få sjuk- och föräldrapenning. Den som inte tar ut lön riskerar att bli utan sjukpenning eller att få en mycket låg ersättning. Det innebär i sin tur en låg föräldrapenning, eftersom SGI:n ligger till grund för hur stor föräldrapenningen blir. Det här kan drabba nystartade företagare hårt.

För att skapa lönsamhet i verksamheten krävs i många fall ett uppbyggnadsskede i företaget. Och det är just därför som egenföretagare, (enskild firma, handels- och kommanditbolag), får möjligheten att beräkna sin inkomst under de två första verksamhetsåren, enligt vad en anställd i samma bransch har. Varför tillåts inte företagare med aktiebolag att göra detsamma? Det kan inte anses schysst att två personer som startar eget ska drabbas så olika. Att Karin som väljer företagsformen aktiebolag får en sämre sjuk- och föräldrapenning än Anders, som startar en enskild firma. ”Sjuk- och föräldraförsäkringen är en fälla för nystartade företagare med aktiebolag” Företagare som startar aktiebolag omfattas av lagen om sjuklön och har alltid en karenstid på 14 dagar. Det gäller för företagaren oavsett storlek på företaget. Det betyder att ensamföretagaren ska betala sjuklön till sig själv under de två första veckorna. I det här sammanhanget är uttrycket ”Jag kan inte vara sjuk” förståeligt. Flera korta sjukfall (under två veckor) ger sällan kompensation för utebliven inkomst; att jämföras med egenföretagare som kan välja en karensdag och därmed få ersättning från och med andra dagen.

15

CHRISTIAN STENQVIST GICK OVETANDE I FÖRÄLDRAPENNINGFÄLLAN

Foto: Maria Boborg-Trané

Efter nästan tio år som anställd civilingenjör och teknologie doktor startade Christian Stenqvist aktiebolag för att som företagare erbjuda sina analys- och utvärderingstjänster. Företaget är i ett uppbyggnadsskede med låga intäkter, eftersom en stor del av tiden i verksamheten går åt till att etablera sig på marknaden. Så ser det ut för de flesta som startar företag. Det vet alla som har en inblick i en företagares vardag, inte minst politikerna som sedan lång tid tillbaka beslutade att företagare också ska ha rätt till en sjuk- och föräldrapenning, med lika hög ersättning som en anställd i samma bransch.

16

Men den här tryggheten gäller inte företagare som startar aktiebolag.

Har du ingen möjlighet att ta ut regelbunden lön på grund av låga intäkter under uppbyggnadsskedet, som i Christian Stenqvist fall, blir du helt utan sjukpenning och får en låg föräldrapenning. Så är reglerna. ‒Att du har en lång tidigare anställningshistorik med hög lön, har ingen som helst betydelse för Försäkringskassan som bedömer dessa fall, säger Christian. Jag förstår inte varför företagsformerna hanteras så olika. Varför ska mitt val att starta ett aktiebolag istället för någon annan företagsform påverka mitt föräldraskap och min rätt till föräldrapenning negativt? Om jag hade valt att starta enskild firma hade jag troligtvis fått 942 kronor om dagen. Nu får jag ersättning enligt grundnivån, 250 kronor om dagen. Jag ges inte ens rätt till tillfällig föräldrapenning på tio dagar i samband med mitt barns födelse eftersom min SGI är så låg.

Christian Stenqvist har upplevt hur administrativt svårhanterligt dagens system är. Det har inte följt med i tiden och utvecklingen på arbetsmarknaden. ‒Studenter, som endast har jobbat en kortare period innan sina studier, kan behandlas mycket generöst av systemet. Föräldrar med relativt hög inkomst från heltidsanställning får maxersättning på 28 000 kronor per månad och person. Särskilt i hushåll med dubbel inkomst kan man fråga sig om en sådan ersättningsnivå är skälig. ‒Å andra sidan har vi de som missgynnas av systemet, nyföretagare med aktiebolag, de som jobbar deltid, i projekt eller kortare vikariat.

De kan i värsta fall få bara cirka 7 000 kronor i månaden, trots att de kan ha bidragit med sociala avgifter i många år. Hela föräldraförsäkringssystemet borde ändras for att minska klyftorna i samhället och reducera den stora administrativa kostnaden, som är förknippad med olika tillämpningar för olika grupper.

17

KOMBINATÖR – BÅDE FÖRETAGARE OCH ANSTÄLLD Under 1990-talet blev det allt vanligare att människor kombinerade företagande med anställning, så kallade kombinatörer. Åren 2008 till 2012 ökade antalet kombinatörer från 186 042 till 203 976, en ökning på knappt 10 procent. Utflödet från kombinatörskap år 2011 visar att cirka 13 procent övergick till heltidsförtagande medan cirka 40 procent övergick till anställning.

Det går inte att utesluta att tryggheten i socialförsäkringarna var en stor anledning till att så många fler valde bort företagandet för en anställning.15 En del av dagens kombinatörer är frilansare/egenföretagare inom bland annat konstnärliga yrken. Arbetsmarknaden för den här gruppen företagare är tuff, vilket gör att en stor del av dem inte kan leva enbart på företagandet utan tvingas ta olika visstidsanställningar, exempelvis som lärare eller inom sjukvården. Anställningarna är ofta korta, vilket straffar kombinatörer vid sjukdom och föräldraledighet.

Reglerna är tydliga vid uträkning av den sjukpenninggrundande inkomsten: ”Ha arbetat eller förväntas komma att arbeta i minst sex månader i följd, eller ha perioder av arbete som återkommer varje år.16 Det här slår hårt mot kombinatörer vid sjukdom och föräldraledighet.

15 SCB, Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten 2014 sid 75-76.

16 Försäkringskassan, SGI-Guiden.

18

19

ÄR EN VISS TYP AV ARBETE MER VÄRT ÄN EN ANNAN?

Foto: Per Kristiensen

Åse Fougner jobbar som frilansande dokumentärfilmare med uppdrag för bland annat Sveriges Television och Utbildningsradion. Hon tar uppdrag både i det egna företaget och som anställd. Hon är en så kallad kombinatör. Den här typen av verksamhet blir allt vanligare. För många frilansare och ensamföretagare är det nödvändigt att dryga ut ekonomin genom tillfälliga anställningar. Ett stort problem är regelkrånglet i sjuk- och föräldraförsäkringen, vilket Åse Fougner uppmärksammade i en debattartikel 2014 i Dagens Arena. Artikeln fick stor spridning och många höll med om problematiken.

20

‒När kombinatörens egen sjukpenninggrundande inkomst (SGI) ska räknas ut lyfts all inkomst från tillfälliga anställningar bort, om det inte rör sig om sammanhållet arbete i sex månader eller årligen återkommande anställningar, säger Åse Fougner. Inkomsten från det egna företaget slås i stället ut över hela året och ligger sedan till grund för personens SGI, som då blir orimligt låg.

Försäkringskassan fastställde Åses SGI genom att räkna ut den genomsnittliga årsinkomsten under de föregående tre åren. Förutom arbetet i det egna företaget hade hon fem tillfälliga anställningar hos olika arbetsgivare. Den sammanlagda inkomsten från dessa stod för mer än hälften av hennes totala inkomst. Men eftersom anställningarna var kortare än sex månader och inte årligen återkommande fick hon inte tillgodoräkna sig inkomsten i sin SGI. Försäkringskassan tog bara hänsyn till vinsten i det egna företaget. ‒Försäkringskassans uträkning motsvarade överhuvudtaget inte ett genomsnitt av den inkomst som jag hade haft och hade därför inte gett en rättvis bild av vilken inkomst jag skulle ha förlorat om jag hade blivit sjuk. Jag skulle inte ha fått mer än 5 900 kronor i månaden i sjukpenning och om jag hade behövt vara hemma för vård av sjukt barn hade jag inte fått mer än 191 kronor per dag. Och då har jag jobbat heltid och ska tillsammans med min sambo försörja två barn. Åse Fougner tycker att det är ett obegripligt och orättvist regelverk. ‒Det verkar som en viss typ av arbete är mer värt än en annan. Tillfälliga extrajobb som personlig assistent, servitris, filmlärare eller butiksbiträde får du inte tillgodoräkna dig i dagens trygghetssystem. Vi som är frilansar och visstidsanställda med oförutsägbara och osäkra inkomster bidrar till vårt gemensamma trygghetssystem på samma sätt som löntagare med fast anställning. Men vi ges ett mycket sämre skydd.

21

22

EGENANSTÄLLNING - EN NY FORM AV ANSTÄLLNING En ny form av anställning, egenanställning blir allt vanligare i Sverige. År 2016 arbetade över 34 000 personer som egenanställda. I stället för att vara anställd eller företagare med F-skatt blir personen visstidsanställd av ett egenanställningsföretag, vilket innebär arbetsgivaransvar för egenanställningsföretaget, enligt gällande lagstiftning. Egenanställningsföretagen tar över det administrativa arbetet för den egenanställda och betalar skatt och sociala avgifter. De här villkoren gäller för de egenanställningsföretag som är anslutna till Egenanställningsföretagens Branschorganisation.17 Det ligger på den egenanställda att själv skaffa sina uppdrag och göra upp om ersättning med uppdragsgivaren. När uppdraget är utfört fakturerar egenanställningsföretaget uppdragsgivaren och betalar senare ut lön till den egenanställda. Den egenanställda är anställd hos egenanställningsföretaget under den tid som uppdraget varar.

Som arbetsgivare har man ett ansvar att betala sjuklön till sina anställda under de två första veckorna. När det gäller fortsatt sjukdom från och med den 15:e dagen är det Försäkringskassan som betalar sjukpenning. Med tanke på att det krävs arbete i minst sex månader eller att arbetet är återkommande för att bli inplacerad i SGI, riskerar egenanställda att bli utan sjukpenning vid korta anställningar som ej är återkommande, vilket i sin tur påverkar föräldrapenningen som därmed blir låg.

17 Medlemmar i Egenanställningsföretagens Branschorganisation: Bolagskraft, Uppdragshuset, Uppdragskonsulterna, Cool Company, Frilans Finans, Jbg Gruppen, Sizeco AB, New Business Consulting, Firmify 23

ORÄTTVISA REGLER SATTE KROKBEN FÖR PETRA LIUSKI

Dagens SGI-regler är snåriga, inte minst för företagare som byter företagsform från enskild firma till aktiebolag. Enlig gällande regler får inte företagare tillgodoräkna sig SGI från den enskilda firman, oavsett hur lång tid verksamheten har bedrivits. Enligt reglerna i sjukförsäkringen ses ombildningen som en nystart och för att få en SGI måste det finnas en uppgift om uttagen lön i aktiebolaget. När Petra Liuski startade företag valde hon att driva det som en enskild firma.

En tid senare ändrade hon företagsform till aktiebolag. Något som skulle visa sig bli dyrbart.

En kort tid efter bildandet av det nya aktiebolaget upptäckte Petra att hon var gravid. Hon kontaktade Försäkringskassan som meddelade att hon var berättigad till både sjuk- och föräldrapenning.

I samband med graviditeten tillstötte problem och Petra blev sjukskriven. Återigen kontaktade hon Försäkringskassan för att försäkra sig om att hon var berättigad till sjukpenning.

24

‒Jag fick samma svar som tidigare och nu sa man till och med att jag skulle få en hög sjukpenning.

Vid nästa kontakt med Försäkringskassan kom chockbeskedet. Myndigheten hade missat att upplysa om att man inte betraktas som egenföretagare om man är anställd i det egna aktiebolaget. Den som driver aktiebolag är normalt anställd i bolaget och räknas alltså inte som egenföretagare när det gäller socialförsäkringen. Och eftersom Petra precis hade startat aktiebolag hade hon inte hunnit tjäna in till någon sjukpenninggrundande inkomst. ‒Det resulterade i att jag fick en mycket låg sjuk- och föräldrapenning, säger hon.

Foto: Jens C Hilner

I samma stund som Petra Liuski startade sitt aktiebolag blev det, enligt regelverket, en nystart i företagandet. Och för att ha rätt till SGI måste det finnas ett löneuttag. Att hon hade varit företagare sedan tidigare och hade intäkter i sin enskilda firma spelade ingen roll. ‒Jag hade naturligtvis ingen tanke på att bara för att jag ombildade till en annan företagsform, från enskild firma till aktiebolag, så skulle jag bli utan sjukpenning och få en låg föräldrapenning.

Petra Liuski 25

VARFÖR ÄR DET SÅ SVÅRT FÖR POLITIKER ATT HANTERA SJUKFÖRSÄKRINGEN? Det finns en attityd i samhället att företagare inte skulle ha behov av samma trygghet vid sjukdom och föräldraledighet som anställda.

Hur ska man annars tolka att reglerna i sjuk- och föräldraförsäkringen är så mycket otryggare för företagare som Christian Stenqvist, Åse Fougner och Petra Liuski? Svaret är inte enkelt, men låt oss ta en titt i backspegeln och se hur dåtidens politiker resonerade. Det kan ge en vink om varför attityden till företagare fortfarande ser ut som den gör.

1937 fick den nytillsatta socialvårdskommittén uppdraget att utreda möjligheten med en obligatorisk sjukförsäkring. Kommittén kunde inte enas. I stället ansåg man att det fanns skäl till att behålla en avgift för den försäkrade, för att stänga ute ”slarvarna”, ”slöfockarna” och ”ungkarlarna av halv bohemetyp”. En obligatorisk sjukförsäkring innebar risker och dessa var extra stora när det gällde personer vars verksamheter var svåra att kontrollera. De största problemen var att kontrollera om sjuka verkligen avstod från arbete framför allt när det gällde egenföretagare, lantbrukare, självständiga yrkesutövare och hemmafruar.18 Nu har det gått 80 år (!) och fortfarande verkar den negativa attityden leva kvar, att företagare inte skulle vara lika pålitliga som anställda.

Ett tydligt exempel på det är regeln som förbjuder 55-åriga egenföretagare att byta till en kortare karens i sjukförsäkringen. Den som exempelvis har valt 14 dagars karens och vill ändra till 1 karensdag har inte rätt att göra det efter fyllda 55 år. Trots att det är tänkt att vi ska fortsätta jobba ännu längre än nuvarande pensionsålder på 65 år. Varför är det så svårt för politiker att hantera sjukförsäkringen?”

18 Wennemo, Irene ”Det gemensamma Om den svenska välfärdsmodellen.”

26

I nutid har enstaka politiker lyft frågan och socialförsäkringsminister Annika Strandhäll har sagt: ”Ja, detta är en av de regler som kan komma att förändras.”19

19 Sveriges Riksdag, Karensvillkor för företagare som fyllt 55 år.

27

ÄVEN FÖRETAGARE VILL KÄNNA TRYGGHET VID SJUKDOM OCH FÖRÄLDRALEDIGHET I april 2017 genomförde Småföretagarnas Riksförbund en enkätundersökning bland sina medlemmar för att ta reda på vad de vet om sjuk- och föräldraförsäkringen. Av de som svarat är drygt 66 procent män och cirka 34 procent kvinnor, vilket ganska väl representerar fördelningen av Sveriges företagare 2016, med 69 procent män och 31 procent kvinnor. Undersökningsgruppen representerar blandade åldrar med tyngdpunkt på åldrarna 45-64 år. Den största gruppen baserad på ålder ligger inom åldersspannet 55-59 år.

Majoriteten, nästan 70 procent, har aktiebolag. Resterande är egenföretagare (enskild firma, handels-/kommanditbolag).

De flesta företagare, 60 procent, har lång erfarenhet då de drivit sina verksamheter i över 10 år. Knappt 1 procent har drivit företag i mindre än ett år.

Vi har valt att redovisa de svar från undersökningen som är relevanta för innehållet i rapporten.

Hela enkätundersökningen finns att läsa på www.smaforetagarna.eu

28

En övervägande majoritet, drygt 88 procent, tycker att de ska omfattas av samma trygghet vid sjukdom och föräldraledighet som anställda. Att så många svarar ja är väntat med tanke på att företagare betalar sjuk- och föräldraförsäkringsavgift i sina arbetsgivar/egenavgifter.

Förtroendet för socialförsäkringarna är av stor betydelse, precis som kommittén i den parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21), Mer trygghet och bättre försäkring, skriver: ”Det är också mycket viktigt att stärka standardtryggheten i socialförsäkringarna. Tilliten till socialförsäkringarna kan bevaras endast om medborgarna får en tillräcklig ersättning.” Så är inte fallet i dagens system. En av företagarna skriver så här under personliga kommentarer i enkätundersökningen: ”Har inga anställda. Har heller aldrig sjukanmält mig till försäkringskassan under mina 10 år, har inte råd med det. Kämpar på även fast jag egentligen i bland borde ligga hemma. Vore bra med samma rättigheter som de med anställning.”

29

Nästan alla företagare, drygt 94 procent, svarar ja på frågan att det ska vara lika regler i sjuk- och föräldraförsäkringen oavsett vilken företagsform man väljer. De annorlunda reglerna för olika företagsformer slår ibland hårt mot både nystartade företagare och företagare som drivit sina verksamheter i flera år. Ett exempel är nyföretagare med aktiebolag som inte omfattas av samma regler i sjuk- och föräldraförsäkringen som nystartade egenföretagare. Egenföretagare har rätt att beräkna sin inkomst efter vad en anställd har i samma bransch under de första två verksamhetsåren. Det betyder som regel hög sjuk- och föräldrapenning. Det här gäller alltså inte företagare med aktiebolag.

30

Av egenföretagarna (enskild firma, handels-/kommanditbolag) är det endast cirka 20 procent som har valt 1 karensdag. Att så många som drygt 40 procent har 7 dagar beror med stor sannolikhet på att de inte vet att de kan byta till en annan karenstid. Knappt en tredjedel, 30 procent, vet inte hur många karensdagar de har i sin sjukförsäkring. Troligtvis har även denna grupp företagare 7 karensdagar eftersom det är den karens som ligger till grund för ALLA egenföretagares sjukförsäkring.

Bara en tredjedel, 34 procent, av egenföretagarna har gjort ett aktivt val när det gäller karenstiden. Drygt 38 procent av egenföretagarna uppger att de inte vet att de kan välja karens. Det är tänkbart att de här företagarna hade valt 1 karensdag om de hade känt till att de kunde göra ett aktivt val.

31

Mer än hälften av de som driver enskild firma, handels-/kommanditbolag känner inte till regeln som förbjuder dem att byta till en kortare karens fr o m 55-årsdagen.

Nästan 88 procent av de tillfrågade egenföretagarna tycker att det är mycket dåligt/dåligt att de inte får byta till en kortare karens fr o m 55-årsdagen.

32

Över 70 % av företagarna tycker inte att de ska betala sjuklön i 14 dagar till sig själva vid sjukdom. Företagare med aktiebolag får inte göra ett aktivt val när det gäller karensperioden i sjukförsäkringen som egenföretagare får göra. De omfattas av sjuklönelagen och måste betala sjuklön (till sig själva) de två första sjukveckorna. De har alltså en karenstid på 14 dagar. Den här gruppen anser förmodligen att de ska ha lika stora rättigheter och samma trygghet i sjuk- och föräldraförsäkringen som egenföretagare, som har möjlighet att välja 1 karensdag.

En företagare i undersökningen uttrycker det så här: ”Skulle vara mer uppdelat ansvar beroende på företagets storlek och orsak till sjukskrivningen. Ett mindre företag drabbas hårdare av sjukskrivningar ekonomiskt och arbetsmässigt.”

33

Över hälften, drygt 65 procent av de tillfrågade, svarar att de inte känner till att de kan ansöka om bidraget ”ersättning vid höga sjuklönekostnader” när de blir sjuka/råkar ut för en olycka. Att så många inte vet att de kan söka bidraget som kompensation för utbetalda sjukkostnader kan bero på flera saker. Antingen har de aldrig varit sjuka. Eller har de inte anmält sig sjuka när de varit det för att de inte tyckt det varit någon idé, eftersom de måste betala sjuklön till sig själva under de två första veckorna. Många känner inte heller till att de kan få tillbaka en del av sjukkostnaden. Nästan 90 procent av de tillfrågade svarar att de aldrig har sökt bidraget.

Många upplever reglerna som krångliga och känner att de inte har tid att sätta sig in i regelverket. Bristfällig information från Försäkringskassan som administrerar kan också vara en orsak till att så många inte känner till bidraget.

34

Resultatet i enkätundersökningen visar tydligt att reglerna för företagares sjukförsäkring är orättvisa och fungerar dåligt. Många av företagarna som skrivit personliga kommentarer i undersökningen är tacksamma över att frågan om företagares trygghet vid sjukdom och föräldraledighet uppmärksammas. Så här skriver några av dem: ”Okunskapen om villkoren på detta område är stor och leder till orättvisa då alltfler blir egna företagare. ” ” Att starta ett aktiebolag i dag där det inte går att ta ut lön kanske det första året är en katastrof om det blir sjukdom eller olycksfall och man inte kan arbeta.” ”Bra att detta blir tydligt och tas upp!”

Det finns onekligen ett stort behov av att förändra dagens regler i sjuk- och föräldraförsäkringen. Därför är det hög tid att politiker lyfter frågan för att ge företagare samma trygghet som anställda vid sjukdom och föräldraledighet. Småföretagen är motorn i det svenska näringslivet - 4 av 5 nya jobb skapas i småföretagen.

Ska den positiva trenden fortsätta måste den här gruppen företagare få ta del av samma grundtrygghet som anställda. Utan en trygg och stabil grund att stå på är det svårt att bygga vidare och skapa långsiktighet i företagandet. Sverige behöver fler som startar företag, både kvinnor och män och Sverige behöver företag som växer. Men då krävs också ett bättre företagsklimat där människor som startar och driver företag kan känna trygghet när de blir sjuka och när de blir föräldrar.

Socialförsäkringarna skapades för att ge trygghet åt alla medborgare i Sverige. Så är inte fallet idag. Småföretagarnas Riksförbund tycker att det är hög tid att anpassa reglerna efter dagens och morgondagens arbetsmarknad.

35

36

SMÅFÖRETAGARNAS RIKSFÖRBUNDS FÖRSLAG FÖR ÖKAD TRYGGHET FÖR FÖRETAGARE VID SJUKDOM OCH FÖRÄLDRALEDIGHET För att sjuk- och föräldraförsäkringen ska bli lika trygg och rättvis för företagare som för anställda föreslår Småföretarnas Riksförbund följande: ‒ Inför en karensdag för alla, oavsett företagsform, företagare eller anställd. Det ska inte ha någon betydelse om man startar en enskild firma eller ett aktiebolag. Om alla får en karensdag försvinner den diskriminerande regeln att egenföretagare inte får byta till en kortare karens när de har fyllt 55 år. ‒ Låt alla som startar företag omfattas av lika regler oavsett företagsform. Det innebär att även företagare med aktiebolag precis som egenföretagare med enskild firma, handels-/kommanditbolag ska omfattas av uppbyggnadsskedet och få beräkna sin inkomst efter vad en anställd har i samma bransch.

Dagens regler som inte tillåter ett uppbyggnadsskede för företagare med aktiebolag skapar otrygghet. Det är inte rimligt att människor som har drivet och viljan att bygga upp en egen verksamhet ska falla igenom det glesmaskiga sociala skyddsnätet när de blir sjuka eller blir föräldrar, BARA för att de startade ett aktiebolag. ‒ Utöka uppbyggnadsskedet från dagens 2 år till 5 år. Det är få förunnat att få lönsamhet i sina företag efter två år. Ett utökat uppbyggnadsskede skulle ge större trygghet och troligtvis öka överlevnaden för företagen med möjlighet att växa och anställa. ‒ Låt all inkomst, oavsett om den kommer från företagande eller kortare anställning (mindre än 6 månader eller ej återkommande), ingå i den sjukpenninggrundande inkomsten. Det skulle öka tryggheten för uppdrags-/anställningsformer som kombinatörer och egenanställda.

37

REFERENSER Blomberg Eva, Niskanen Kirsti, Arbete & Jämställdhet, 2013.

Egenanställningsföretagens Branschorganisation, http://www.egenanstallning.org/index/membership.

Försäkringskassan, SGI-Guiden.

Försäkringskassan, ”Socialförsäkringens historia”.

Försäkringskassan, Sjukpenning för dig med enskild firma. https://www.forsakringskassan.se/privatpers/sjuk/enskild_firma_ lank/sjukpenning.

Malin Junestav, Socialförsäkringssystemet och arbetsmarknaden – politiska idéer, sociala normer och institutionell förändring – en historik, Rapport 2007:4, IFAU – Institutet för arbetsmarknadspolitisk utvärdering.

Parlamentariska socialförsäkringsutredningen (SOU 2015:21) ”Mer trygghet och bättre försäkring”.

SCB, På tal om kvinnor och män 2010, Lathund om jämställdhet 2010.

SCB, Fokus på näringsliv och arbetsmarknad hösten 2014.

Skatteverket, Sjukförsäkringsavgift för olika karenstider inkomståret 2017, https://www.skatteverket.se/foretagochorganisationer/foretagare/.

Sveriges Riksdag, Lag (1991:1047) om sjuklön.

38

Sveriges Riksdag, Karensvillkor för företagare som fyllt 55 år https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/interpellation/karensvillkor-for-foretagare-som-fyllt-55-ar_H310265.

Sveriges Riksdag, Utredningstjänsten, ”Åldersgräns karensregler” 2017.

Wennemo, Irene ”Det gemensamma, om den svenska välfärdsmodellen”.

39

I den här rapporten informerar Småföretagarnas Riksförbund om krångliga och orättvisa regler i företagares sjuk- och föräldraförsäkring.

Förbundet företräder 30 000 små- och enmansföretagare och vi vill att dessa ska ha samma trygghet vid sjukdom och föräldraledighet som anställda. Småföretagarna vill också att företagare sinsemellan ska omfattas av samma regler.

Rapporten ”Otryggare kan ingen vara…” innehåller:

‒ En historisk tillbakablick på dagens sjuk- och föräldraförsäkring. ‒ Fakta om hur sjuk- och föräldraförsäkringen fungerar för anställda, egenföretagare, företagare med aktiebolag, kombinatörer och egenanställda. ‒ Småföretagare som berättar sin story, hur de drabbats av krångliga och orättvisa regler. ‒ Delar av resultatet från en nyligen genomförd medlemsundersökning.

Hela undersökningen finns att läsa på www.smaforetagarna.eu. ‒ Småföretagarnas förslag för ökad trygghet för företagare vid sjukdom och föräldraledighet.

Småföretagarna strävar efter att driva på politikutvecklingen med företagsamma idéer som både är visionära och fullt möjliga att införa.

Vår förhoppning är att beslutsfattande politiker förändrar reglerna så att företagare slipper falla igenom det sociala skyddsnätet på grund av orättvisa regler, som inte är anpassade till dagens och morgondagens arbetsmarknad.

Läs mer om oss och våra idéer på smaforetagarna.eu.

Anne A Marbrandt

Förbundsordförande