Näringspolitiskt program | Småföretagarnas Riksförbund

NÄRINGSPOLITISKT PROGRAM

Småföretagarnas Riksförbund - mikroföretagarens vän i motvind såväl som medvind

www.smaforetagarna.eu

Hållbart entreprenörskap – globala möjligheter genom lokal kreativitet Småföretagarnas Riksförbund är en intresseorganisation, skapad och driven av småföretagare för småföretagare. Förbundet företräder idag mer än 32 000 företag, i alla branscher och i alla delar av landet. Som organisation gör vi skillnad genom att utveckla relationer med makthavare oavsett politisk färg och genom en regelbunden dialog med tjänstemän på svenska myndigheter. Förbundet ser ett stort behov av förändring för att bibehålla och utveckla ett företagsklimat i världsklass.

Förståelse är en förutsättning för förändring och Småföretagarnas Riksförbund är en stark röst som talar klarspråk och är mer rakt på.

Mikroföretag är pulsådern i svenskt näringsliv Små och medelstora företag i EU ”small and medium sized enterprises” SME, står för en stor del av den europeiska ekonomin och sysselsättningen och mikroföretag ingår i denna kategori.

Enligt EU:s definition är mikroföretag de som har färre än 10 anställda och högst 2 miljoner euro i årsomsättning och balansomslutning. Mer än nio tiondelar av Sveriges företag är klassificerade som mikroföretag, det vill säga 0 – 9 anställda.

Huvudparten av tillväxten i Sverige sker i de minsta företagen

Huvudparten av tillväxten i Sverige sker i de minsta företagen. Det är uppenbart att ett väl fungerande företagsklimat måste rikta sig till mikroföretagen för att ge effekt på tillväxten i landet. EU beslutade redan 2008 om ”Small Business Act” för Europa, vars underrubrik är Tänk småskaligt först. Denna väsentliga viljeinriktning för småföretagare har lämnat allt för lite spår i svensk förvaltning, myndighetsutövning och regelsystem.

Småföretagarnas Riksförbund anser att det är viktigt att alla nya regler och lagar för företag utgår från hur detta påverkar dem som driver mikroföretag. Fördelen är att det skulle uppstå en enkel och tydlig gräns för olika åtgärder och förenklingar för de minsta företagen i enlighet med Small Business Act. Det borde därigenom gå att koppla begreppet mikroföretag till förenklingar beträffande till exempel: – Revisionsplikt – Borttagen allmän löneavgift i arbetsgivaravgifter – Borttaget sjuklöneansvar – att betala sjuklön dag 2-14 – Inget krav på att lämna årsredovisning till Bolagsverket, det räcker med inkomstdeklarationen till Skatteverket – Krav på jämställdhetsplaner – Enklare systematiskt arbetsmiljöarbete (SAM)

1

Ekonomi - De ekonomiska villkoren för mikroföretag måste förbättras Skatter och avgifter – de viktigaste ramvillkoren för entreprenörskap Skattesystemets betydelse för företagande och näringsliv är stort. Höga skattenivåer på kapital och arbetsinsatser minskar viljan att satsa på och driva företag. Om skattesystemet dessutom är krångligt minskar viljan ytterligare till att vara företagare. I internationell jämförelse är det svenska skattetrycket högt och för ett exportberoende land som Sverige skapar detta en osund konkurrens på den globala marknaden.

Småföretagarnas Riksförbund vill minska skattetrycket för framförallt mikroföretagen.

Ny skattereform för ett företagsamt Sverige Utvecklingen går snabbt framåt och på en globaliserad, klimatanpassad och digitaliserad marknad behöver skattesystemet vara internationellt konkurrenskraftigt. Småföretagarnas Riksförbund vill se en ny skattereform som har sin utgångspunkt i att öka företagens möjligheter till ökad export, högre tillväxt, fler jobbtillfällen och därmed skapa förutsättningar för en bibehållen välfärd av högsta kvalitet.

Sänkta arbetsgivaravgifter ger högre skatteintäkter För att stimulera mikroföretag att våga anställa fler föreslår vi, i ett första skede, ett borttagande av den allmänna löneavgiften i arbetsgivar- och egenavgiften för upp till 10 anställda. Den allmänna löneavgiften är inte kopplad till någon förmån för individen.

Den utgör en tredjedel av arbetsgivaravgiften och bör betecknas som en ren skatt på anställning.

Företagare ska vara oskyldiga tills skuld bevisats Det är dags att lätta upp de strikta åtagande som föreligger i företrädaransvaret. Att få rätt i sak när Skatteverket gjort fel kan leda till konkurs även om du i långdragna rättsprocesser fått ett domslut till din fördel. Låt därför företagare få del av det svenska rättsväsendet på samma villkor som andra svenskar. I detta ligger att en person som misstänks för ett brott är oskyldig tills skuld bevisas.

I Sverige uppger ca 35 procent att rädslan att misslyckas ekonomiskt hindrar dem från att starta ett företag.

Bättre förutsättningar för rekonstruktion Att satsa på sitt företagande är att ge sig ut i det okända.

Förhoppningsvis bär företagsidén, men ibland blir det ett misslyckande. När en företagare misslyckats innebär detta även att man skaffat sig värdefulla erfarenheter som kan vara användbara om man får möjlighet att starta på nytt. I Sverige uppger cirka 35 procent att rädslan att misslyckas ekonomiskt hindrar dem från att starta ett företag.

Småföretagarnas Riksförbund anser att fler företag ska kunna få en andra chans och vill ha en reformerad rekonstruktionslagstiftning.

2

Ta bort krångliga särregler för fåmansföretagare De så kallade 3:12-reglerna är diskriminerande för de mindre företagen, vilket är direkt emot intentionerna i EU:s small business act vilken förespråkar att tänka småskaligt först.

Om det nu finns ett politiskt behov av att skilja på reglerna för stora och små företag så borde det vara till fördel för det lilla företaget. Småföretagarnas Riksförbund vill skrota nuvarande 3:12-regler och göra om och göra rätt.

Kommunala bolagsskatter borde förbjudas - tillsynsavgifter ska tas ut endast när faktisk tillsyn sker Tillsyn och tillståndsavgifter kan bli en dyr affär för många företag när de ska etablera sig i kommunerna. Småföretagarnas Riksförbund vill minska dessa avgifter som i princip kan likställas med kommunala bolagsskatter.

Tillväxt och kapital – förutsättningar för ett företagsklimat i världsklass I Sverige finns inte, i motsats till många andra länder, möjlighet att ha aktiebolag med lågt aktiekapital eller att använda obeskattade pengar till företagsuppbyggnad. I Sverige finns inte heller något system där tjänsteföretag kan låna pengar, eftersom personal eller idéer inte fungerar som säkerhet i bank. Av bland annat dessa skäl startas alltför få företag i Sverige.

Dessutom växer de för sakta och klarar inte av särskilt stora påfrestningar under etableringsfasen. Det finns visserligen förslag från regeringen om skattelättnader för investeringar i nystartade och växande företag, men de är ofta både komplicerade och byråkratiska samt utformade av och för tjänstemän. Småföretagarnas Riksförbund är drivande genom att bistå myndigheter med stöd kring hur förslagen ska utformas för att gynna de små företagen.

Bättre kapitalförsörjning till företagande Främst små företag, tjänsteföretag, företag på glesbygd och företag drivna av kvinnor och utlandsfödda har i dagsläget problem med finansiering, och för dem behövs ett ständigt fokus på bättre kapitalförsörjning till företagande. Småföretagarnas Riksförbund vill se sänkt aktiekapital som stimulerar fler att starta företag, möjlighet att låta vinster stå kvar obeskattade så att de kan återinvesteras i företagen, införande av grundavdrag vid företagsstart, införande av en tredje bolagsform som privata enmansbolag.

3

Anpassning av LOU till små företags villkor Lagen om offentlig upphandling måste anpassas till de små företagens villkor. Större organisationer kan alltid anpassa sig till regler som gäller för de mindre företagen, men det är svårare åt andra hållet. Småföretagarnas Riksförbund ska vara en drivkraft för att förbättra affärsmöjligheterna mellan mikroföretag och de offentliga aktörerna.

Långa betaltider försämrar företagens likviditet och lönsamhet.

Långa betaltider En avgörande faktor för ett mikroföretags verksamhet är att ha god likviditet och få betalt i tid för utfört arbete. En problematik är att stora aktörer slarvar med betalningstider och ställer krav på långa betaltider. Långa betaltider försämrar företagens likviditet och lönsamhet.

Detta kan i förlängningen också få negativa effekter för samhällsekonomin.

Förbundets medlemmar drabbas alltför ofta av så kallade dåliga eller sena betalare, vilket medför att både kraft och tid helt i onödan måste ägnas åt indrivning av fordringar.

Småföretagarnas Riksförbund är en kraft som ska verka för sunda överenskommelser eller regler avseende betaltider.

4

Företagsmiljö – De juridiska villkoren för mikroföretag måste förbättras

Lagar och regler måste utgå från mikroföretagens verklighet En förutsättning för ett starkt företagsklimat är att ramverket som omgärdar företagandet har sin utgångspunkt i de små företagens verklighet. Politiker i alla läger inser behovet av minskad regelbörda men tyvärr märks inte detta i en företagares vardag. Tillväxtverket och Näringslivets regelnämnd (NNR) konstaterar i rapport efter rapport att regelbördan uppfattas av företagare som det största hindret för tillväxt. Behovet av småföretagarnas röst är stor på detta område.

Regelförenklingar Att hjälpa och inte stjälpa - minska regelbördan för företag Det är hög tid att minska regelbördan och antalet kontrollerande tjänstemän. De regler som behövs för sunt företagande måste bli så pass enkla att även små företag kan hålla reda på dem och därmed följa dem. De tjänstemän som är experter inom sina respektive områden måste i första hand försöka anta en rådgivande roll istället för att leta efter fel.

Kommuner ska säkerställa god service, inte driva företag. Det behövs krafttag för rättvis konkurrens De verksamheter som inte behöver utföras i offentlig regi måste konkurrensutsättas, i första hand i så små delar att även de minsta företagen kan vara med och lämna anbud.

Förutsättningarna för privata och offentliga företag är på många sätt olika. Det finns många exempel på hur offentliga medel används för att snedvrida konkurrensen, vilket missgynnar mikroföretagen på den lokala marknaden. Småföretagarnas Riksförbund har ett uppdrag att lyfta Att smittas av företain dessa exempel i politikernas medvetande.

Lagstiftning

gande via släktskap eller samboförhållanden medför kollektiv bestraffning

Ska familjen bli lidande för att du driver företag?

-Ta bort närståendekrets ur all lagstiftning Att smittas av företagande via släktskap eller sambo-förhållanden medför kollektiv bestraffning av människor som inte bevisats skyldiga till något brott. Det är en otidsenlig regel som till exempel medför att företagare och deras närstående inte har samma rättighet som andra anställda när det gäller regler för lönegaranti. Dessutom är det en kontraproduktiv regel för alla som anser att vi behöver fler entreprenörer i landet.

5

Gemensamma begrepp för företagare och näringsidkare Svensk lagstiftning måste skapa ett gemensamt begrepp för företagare och näringsidkare.

Idag är det mycket lätt att hamna mellan stolarna eftersom det inte finns någon entydig och generell förklaring till vem som är företagare inom olika delar av lagstiftning och regelverk.

Det finns generell definition av regler som gör att utfallet blir olika om lagen anger begrepp som näringsidkare och företagare. I till exempel lönegarantilagen, fåmans-bolagsreglerna, försäkringslagstiftningen och arbetslöshetsförsäkring tolkas företagare och näringsidkare på olika sätt.

Inför en ny bolagsform Inom EU har det tidigare arbetats med ett direktiv för enpersons-bolag, så kallade SUPbolag. Dessa skulle ha en enda andel och en personlig ägare, med ett aktiekapital på minst en euro eller minst en enhet av den nationella valutan. Småföretagarnas Riksförbund vill utveckla denna tanke till svenska förhållande genom att införa en ny bolagsform. Det skulle innebära endast ett bolag per person och att bolaget blir en egen juridisk person. Fördelar skulle bland annat vara att: • fler personer skulle våga starta ett företag.

• risken för identitetskapningar av enskilda firmors ägare minskar, eftersom organisationsnumret inte längre utgörs av personnumret.

• det blir enklare att skapa lika sjukförsäkringsregler för alla företagsformer.

• skillnader i avdragsrätt för till exempel friskvård försvinner.

6

Sociala förutsättningar – De sociala villkoren för mikroföretag

måste förbättras

Företagandets sociala villkor Det sociala skyddsnätet måste vara lika tryggt för företagare som för anställda. Detta ska gälla både för lagstadgade och kollektivavtalade försäkringar. Det är inte ovanligt att företagare som drabbas av sjukdom och arbetslöshet plötsligt inser att det sociala skyddsnätet inte ger den trygghet som förväntats. Småföretagarnas Riksförbund kan inte acceptera att villkoren för småföretag ska vara sämre än villkoren för anställda.

En annan viktig aspekt som företagare har att förhålla sig till är arbetsgivaransvaret. Det finns många utmaningar förenade med anställningar och anställda. Att hitta rätt kompetens till företaget, rekryteringsprocesser, socialt ansvarstagande, sjuklöneansvar och ett stort antal lagar kring anställningsvillkor och löner är bara några av dessa. Småföretagarnas Riksförbund vill se enklare och mer flexibla regler som ser till att Sverige får en rörligare arbetsmarknad, som motverkar missmatchningar och som skapar förutsättningar för att det fortsatt skapas 4 av 5 nya jobb bland småföretag.

Företagare/arbetsgivare

Det måste vara lika naturligt att gå från anställning till företagande som det är att gå från studier till anställning.

Det ska vara enklare att gå från en anställning till företagande Det är välkänt att små företag skapar många arbetstillfällen och erbjuder viktiga samhällstjänster. Cirka en av tio av de sysselsatta i Sverige är företagare antingen som heltidssysselsättning eller som hobbyföretagare. Antalet företagare har stigit något under senare år, främst bland personer över 64 år, men det finns en påtaglig brist på unga personer och personer i yngre medelåldern som satsar på företagande.

Småföretagarnas Riksförbund anser att det måste vara lika naturligt att gå från anställning till företagande som det är att gå från studier till anställning.

Att göra rätt är inte lätt. Inför en uppstartsfas för företagande Att starta företag innebär att man från den första dagen ska kunna alla regler som kan komma ifråga. Alla dessa tusen regler skapar en onödig tröskel för att starta företag. För att minska tröskeln kan det anges en uppstartstid då myndigheter ska vara extra tillmötesgående och förstående, en tid då fokus från myndigheter ska ligga på stöd och hjälp och inte kontroll och bestraffning. Detta ska inte gälla skyldighet att deklarera och betala skatter, men dessa system måste förenklas så det blir enklare att kunna göra rätt. Efter tolv månaders företagande kan det vara rimligt att man har lärt sig tillräckligt många krångliga regler för att förväntas kunna dessa. Uppstartsperiod kan även beröra rättigheter till det sociala skyddsnätet avseende sjukskrivning, föräldrapenning och så vidare. För att skapa incitament för att våga bli företagare bör den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) bevaras ända upp till fem år som företagare, eller när omsättningen överstiger en miljon kronor.

7

Trygga företagare är friska företagare - ett socialt skyddsnät lika för alla Idag omfattas de flesta anställda av flera olika personförsäkringar men för egenföretagare ser det annorlunda ut. Idag måste företagaren teckna sina egna försäkringar. Trots detta råder det en stor okunskap i ämnet och här måste den allmänna informationen till nystartade företagare bli både tydligare och bättre.

Det ska vara lika karensSmåföretagarnas Riksförbund tar sig an informationsuppdraget och regler oavsett företagsvill även erbjuda medlemmar ett trygghetspaket med de mest prisform så att alla oberoende värda försäkringarna. av hur man försörjer sig har 1 karensdag.

Småföretagarnas Riksförbund har varit drivande i frågan beträffande möjligheten för ett företag i uppbyggnadsskedet att tillgodoräkna sig en sjukpenninggrundande inkomst (SGI) baserad på en likvärdig arbetstagares SGI. Förbundets arbete har resulterat i att regeringen nu genomför en sådan förändring för både enskild firma och aktiebolag där uppbyggnadsskedet varar i tre år, helst skulle förbundet se att uppbyggnadsskedet är fem år.

Småföretagarnas Riksförbund vill även att det ska vara lika karensregler oavsett företagsform så att alla oberoende av hur man försörjer sig har 1 karensdag.

8

Anställda Rätt anställda är guld värt – kompetensförsörjningen behöver stärkas För ett litet växande företag är behovet av kompetenta och engagerade anställda extra stort. De mindre företagen har ofta unika behov och förutsättningar. I många fall måste de anställda på mindre företag kunna sköta ett flertal olika uppgifter som till exempel administration av ekonomin och pappersarbetet samtidigt som de sköter själva kärnuppgiften. Småföretagarnas Riksförbund arbetar aktivt med att utforma arbetsmarknadspolitiska lösningar för Att lära på jobbet är att stärka kompetensförsörjningen utifrån mikroföretagens också utbildning – möjligheter.

Det behövs ett väl fungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem Att lära på jobbet är också utbildning – det behövs ett väl fungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem För att klara framtidens kompetensförsörjning måste yrkesinriktade utbildningar få större utrymme. Det handlar både om rena yrkesutbildningar och ett väl fungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem anpassat efter det moderna näringslivets förutsättningar. Småföretagarnas Riksförbund vill se att ett företagarvänligt lärlingssystem införs i Sverige, i likhet med till exempel Danmark, Tyskland, Österrike och Schweiz.

Ökad rörlighet på arbetsmarknaden – modernisera LAS En övergripande reformering av Lagen om anställningsskydd (LAS) är nödvändig och nya regler måste utformas så att arbetstagarnas kompetens, erfarenhet och personliga förmåga att utveckla verksamheten väger tyngre vid driftsinskränkningar och omorganisationer än antalet anställningsår. Sverige har idag ett föråldrat och otidsenligt system kring anställningsskydd och kollektivavtal som inte är anpassat till dagens affärsintensiva tillverknings- och tjänsteföretag med behov av en rörlig arbetsmarknad.

En förändring av LAS skulle ge en ökad rörlighet på arbetsmarknaden, större trygghet för mikroföretag att anställa samt ge minskad ungdomsarbetslöshet då företagen skulle våga anställa och satsa på de personer som står utanför arbetsmarknaden.

9

10

Vi på Småföretagarnas Riksförbund är stolta och glada över att ha fått förtroendet att företräda cirka 32 000 småföretag som gör att runt 150 000 anställda har den trygghet som ett jobb innebär.

1711

Förbundets arbete bedrivs till största del av styrelsemedlemmar, vilka själva är aktiva företagare. Vi är ödmjuka inför uppdraget att förbättra förutsättningarna för mikroföretag och tar denna arbetsuppgift på allra största allvar. Inte bara för din skull, utan även för vår egen.

Småföretagarnas Riksförbund info@smaforetagarna.eu www.smaforetagarna.eu