Ett lärlingssystem i världsklass

Ett lärlingssystem i världsklass Så kan Sverige skapa ett lärlingssystem anpassat till mindre och växande företags villkor

-1-

Rapport 2016:01

Om Småföretagarnas Riksförbund Småföretagarnas Riksförbund är en relativt ny intresseorganisation i Sverige, skapad och driven av småföretagare. Förbundet har idag över 23 000 medlemmar och verkar för att stärka företagandets villkor.

På Småföretagarna gör vi skillnad genom att utveckla relationer med våra makthavare, oavsett politisk färg. Vi vill ge dem en inblick i en företagares liv och vardag. Förståelse är en förutsättning för förändring.

Denna rapport är ett led i att öka förståelsen om den betydelse som ett utbyggt lärlingssystem kan ha för de mindre företagens kompetensförsörjning. Genom rapporten hoppas vi väcka nyfikenhet kring vad Sverige kan lära av andra europeiska länder som har större erfarenhet av lärlingssystem. Att bygga ut lärlingssystemet är en unik politisk fråga, eftersom det i skrivande stund stödjs av alla åtta riksdagspartier. Vi vill informera politiker, inom alla dessa partier, om hur systemet bättre kan anpassas till de mindre företagens villkor för att därigenom skapa en verklig och långsiktig funktion.

Småföretagarna strävar efter att driva på politikutvecklingen med företagsamma idéer som både är visionära och fullt möjliga att införa av pragmatiskt sinnade politiker. Läs mer om oss på smaforetagarna.eu

-3-

Förord Den svenska arbetsmarknaden står inför stora utmaningar. Breda grupper av ungdomar, personer med utländsk ursprung och långtidsarbetslösa har svårt att komma i arbete. Samtidigt ser vi på Småföretagarnas Riksförbund att många av våra medlemsföretag vill växa, men inte kan finna den kompetens som de efterfrågar. Minst lika oroväckande är småföretagens utmaning med ägarbyten. Runtom i landet finns många företagare som vill lämna över sina företag till en yngre person. Trots att företagen i många fall är lönsamma är det dock ofta svårt att hitta personer som har kunskaperna och drivet som krävs för att föra dem vidare.

Det brukar heta att de mindre och växande företagen är den främsta jobbmotorn i Sverige. Samtidigt leder bristen på rätt kompetenser till att färre jobb skapas än vad som annars skulle ha varit fallet. För att tillräckligt många arbeten ska skapas, och för att fler företag ska leva vidare när företagaren slutar, måste kompetensförsörjningen till de mindre företagen fungera betydligt bättre. På Småföretagarnas Riksförbund tror vi att en viktig del av svaret stavas lärlingsjobb.

Att jobba i, eller rentav driva, ett mindre företag är något som ofta kräver viss teoretisk kunskap. Det är viktigt att kunna matematik för att hålla koll på kostnader och intäkter. Goda kunskaper i svenska och andra språk är avgörande för att klara kommunikationen med kunden. I dagens kunskapsintensiva ekonomi behövs specifika teoretiska kunskaper för närmast alla yrken, oavsett om det rör sig om att jobba i restaurang, i en kiosk eller en liten verkstad. En del av dessa teoretiska kunskaper behöver komma från skolbänken. Minst lika avgörande är dock de praktiska och teoretiska färdigheter som behöver läras på plats. ”För att tillräckligt många arbeten ska uppkomma, och för att fler företag ska leva vidare när företagaren går i pension, måste kompetensförsörjningen till de mindre företagen fungera betydligt

-4-

bättre. På Småföretagarnas Riksförbund tror vi att en viktig del av svaret stavas lärlingsjobb.”

Varje mindre företag utgår från sina unika förutsättningar. Kompetenserna som behövs måste därmed i stor utsträckning läras in på plats. Det är därför som lärlingsjobb kan spela en så viktig roll för de mindre företagens kompetensförsörjning och generationsskifte. Lärlingsjobb, som utgår ifrån att personer lär in färdigheter på en arbetsplats snarare än enbart vid skolbänken, är idag vanligt förekommande i flertal europeiska länder. Det finns gott om stöd för att detta system har stora fördelar såväl för individen, som får möjlighet att snabbt lära in nödvändiga färdigheter, som för arbetsgivaren som får möjlighet att träna upp personal inom ramen för den egna verksamheten.

I denna rapport kan ni läsa om den betydelse som lärlingsjobb kan spela för svensk arbetsmarknad. Fokus ligger på vad Sverige kan lära av andra europeiska länder som har mera utvecklade system för lärlingar. Som rapporten lyfter fram behöver de tidiga inslag av lärlingsjobb som införts i Sverige under senare år vidareutvecklas, inte minst genom att anpassas till mindre företags förutsättningar. Istället för att återuppfinna hjulet finns goda skäl att lära av våra europeiska grannländer.

Med denna rapport hoppas vi på Småföretagarnas Riksförbund bidra till den pågående diskussionen om lärlingsjobben. Det är en minst sagt spännande fråga, och unik eftersom samtliga åtta riksdagspartier stödjer ett utbyggt lärlingssystem. Den stora utmaningen handlar om att gå ifrån ord till handling när det kommer till en utbyggnad av lärlingssystemet. Vår förhoppning är att politiker i de olika partierna ska lyssna till hur systemet bäst kan anpassas till de mindre och växande företagen, som är motorerna för jobbskapande i alltifrån storstäderna till landsbygden.

Mars 2016, Leif Svensson, Förbundsordförande, Småföretagarnas Riksförbund

-5-

Småföretagarnas

Riksförbund

har

länge

förespråkat införandet av ett arbetsplatsförlagt lärlingssystem som ett komplement till det traditionella gymnasiet, ett system likt dem som redan fungerar framgångsrikt i bland annat Danmark, Tyskland och Österrike. Konceptet är enkelt: Eleverna tillbringar en mindre del av sin tid i skolan och den resterande tiden förläggs ute på en arbetsplats som lärling. Det innebär att man vid 19 års ålder kan ett yrke och dessutom har gymnasiekompetens i fem basämnen. I Österrike går redan 40 procent av eleverna i liknande lärlingsgymnasier.1

1 Learning Exchange (2013).

-6-

Inledning Nästan vart femte rekryteringsförsök i Sverige misslyckas, eftersom företagen inte får tag på den kompetens som de behöver.2 Samtidigt finns omfattande problem med arbetslöshet bland framförallt ungdomar, personer med utländskt ursprung och individer med låg utbildningsbakgrund. Hur kommer det sig att jobben och de jobbsökande inte kan matchas? Det främsta svaret är brist på rätt kompetenser.

För bara någon generation sedan fanns många enkla jobb som även personer med begränsad eller ingen erfarenhet kunde sköta. Idag ser läget annorlunda ut. Moderna industrirobotar och smarta datorsystem har rationaliserat bort många enkla arbeten. Ekonomin har blivit betydligt mera kunskapsintensiv, vilket har lett till att förkunskaper efterfrågas i de allra flesta fall innan en reguljär anställning kan erbjudas. Tidigare kunde personal som jobbade i butiker, enklare turismverksamheter och enklare tillverkning påbörja sina jobb utan större förkunskaper och gradvis lära sig de kompetenser som behövdes. Idag krävs förkunskaper även inom dessa yrken. Delvis kan bristen på enkla arbeten förklaras av att Sverige har högre ingångslöner och totalt högre lönekostnader än jämförbara länder. En annan viktig förklaring är övergången till en modern kunskapsekonomi.

Kunskapssamhällets intrång har snabbt förändrat förutsättningarna på arbetsmarknaden. Så sent som i mitten av 1970-talet var det bara en fjärdedel av alla anställda i Sverige som hade en högre utbildning och arbetade i kvalificerade yrken. År 2000 hade majoriteten av de anställda högre utbildning och ett kvalificerat yrke. Andelen som hade lägre utbildning och arbetade med enklare arbeten minskade samtidigt

2 Karlsson (2014).

3 Tåhlin (2007). Andelen högutbildade i kvalificerade jobb ökade från 28 till 58 procent, medan andelen lågutbildade i enkla yrken minskade från 48 till 11 procent.

-7-

från nästan hälften av de anställda i mitten av 1970-talet till bara en tiondel år 2000.3 Idag har bara en av tjugo anställda ett enklare arbete.4 ”Moderna industrirobotar och smarta datorsystem har rationaliserat bort många enkla arbeten. Ekonomin har blivit betydligt mera kunskapsintensiv, vilket har lett till att förkunskaper efterfrågas i de allra flesta fall innan en reguljär anställning kan erbjudas.”

Den snabba utveckling som redan har skett är dock ingenting jämfört med den ännu snabbare omställning som förväntas komma snart. Den europeiska myndigheten Cedefop tar fram detaljerade prognoser för framtidens arbetsmarknad. Myndigheten menar att jobbens innehåll i Sverige radikalt kommer att förändras under kommande år. De lågkvalificerade arbetena blir 133 000 färre i Sverige enbart mellan 2014 och 2025. En ännu större minskning sker bland de medelkvalificerade, som minskar med 339 000. Trots det förväntas arbetsmarknaden växa.

Anledningen är att 760 000 ytterligare högkvalificerade jobb förväntas skapas.5 Utmaningen med mismatch på arbetsmarknaden – alltså en situation där många företag inte kan växa eftersom de har svårt att rekrytera rätt personal, medan breda grupper står utan jobb eftersom de saknar efterfrågade kompetenser – kan förväntas växa i takt med att kunskapskraven ökar. För att undvika, eller åtminstone mildra, en situation där näringslivet hämmas av brist på kompetenser samtidigt som utanförskapet ökar, gäller det att stärka kompetensförsörjningen till näringslivet.

Det traditionella svaret är att satsa mera på formell teoretisk utbildning.

Självklart är det en viktig del av pusslet. Samtidigt är det så att formell utbildning aldrig kan vara hela svaret. En hel del av de kompetenser och specialiseringar som efterfrågas på arbetsmarknaden är inte teoretiska, utan baseras på praktisk erfarenhet. Det gäller inom alltifrån industrin till

4 Ekonomifakta (2015). Med enkla jobb menas jobb som inte kräver någon utbildning eller endast grundläggande sådan.

5 Cedefop (2014).

-8-

välfärden och den privata tjänstesektorn. Dessutom finns många skoltrötta ungdomar, liksom arbetslösa vuxna, som inte har det engagemang och tid som krävs för att kunna göra ett större akademiskt lyft.

För att klara framtidens kompetensförsörjning måste yrkesinriktade utbildningar få högre status och ett betydligt större inslag i Sverige. Det handlar dels om rena utbildningar, som till exempel Yrkeshögskolan, samt om lärlingsutbildningar, där inlärning i stor utsträckning sker vid ett visst företag. Denna rapport riktar fokus mot lärlingsutbildningar. Dessa utbildningar är i synnerhet lämpliga för mindre företag. Anledningen är att de mindre företagen ofta har unika behov och förutsättningar, som de anställda måste lära innan de på allvar kan bidra till verksamheten.

I många fall måste de anställda på mindre företag kunna sköta flertal olika arbetsuppgifter, som till exempel ha koll på ekonomin och pappersarbetet samtidigt som de utför själva kärnuppgiften. Ett bra sätt att bygga på den breda kompetens som krävs är att under en initial period arbeta som lärling på företaget. ”I många fall måste de anställda på mindre företag kunna sköta flertal olika arbetsuppgifter, som till exempel ha koll på ekonomin och pappersarbetet samtidigt som de utför själva kärnuppgiften. Ett bra sätt att bygga på den breda kompetens som krävs är att under en initial period arbeta som lärling på företaget.”

Lärlingsprogram kan se något olika ut beroende på hur och var de införs. Den generella utgångspunkten är att arbetsgivaren och/eller existerande anställda ska anstränga sig för att förmedla kunskaper och kompetenser till lärlingen, samtidigt som denne tidigt får börja känna på arbetet. Moderna lärlingssystem baseras som regel på att relativt omfattande teoretiska utbildningar, i kärnämnen som matematik, kombineras med praktisk inlärning. De teoretiska utbildningarna lärs ut av skolor som samverkar med de företag som tagit emot lärlingarna.

Som visas i nästa avsnitt tenderar de länder i Europa som har större inslag av lärlingsutbildningar också ha lägre arbetslöshet.

-9-

Lärlingsutbildningar och arbetslöshet I en undersökning som genomfördes som del av Eurobarometern under 2013 tillfrågades allmänheten runtom i Europeiska unionen om huruvida de hade deltagit i någon form av lärlingsprogram eller inte. Resultaten från undersökningen, som inkluderade personer i åldrarna 18 till 35 år, visas i tabell 1 för västeuropeiska länder. Som syns i tabellen är Sverige det land där lägst andel av ungdomarna hade deltagit i någon form av lärlingsutbildning. Enbart 7 procent av ungdomar i Sverige hade någon form av kortare eller längre lärlingserfarenhet. Det kan jämföras med en majoritet av de unga i Tyskland och Österrike.6 Det finns skäl att tro att de länder som har inslag av lärlingsutbildningar i sina utbildningssystem också lyckas bättre med att hålla nere arbetslösheten. I figur 1 visas sambandet mellan andelen unga vuxna i olika länder som deltar i lärlingsutbildning och arbetslösheten. Som figuren visar så tenderar länder med högre inslag av lärlingsutbildning också ha lägre arbetslöshet.

6 Europeiska kommissionen (2013). Vid sidan av Bulgarien, där 5 procent hade erfarenhet från lärlingsutbildning, utmärkte sig Sverige som det land i Europeiska unionen där lägst andel av de unga hade genomgått lärlingsutbildning.

- 10 -

Tabell 1. Andel (procent) i åldrarna 18 till 35 år som har egen erfarenhet från lärlingsutbildningar

Österrike Tyskland Frankrike EU-27 snitt Luxemburg Nederländerna Danmark Belgien Storbritannien Irland Finland Sverige

53 52 35 26 26 24 22 18 16 15 9 7

Källa: Europeiska kommissionen (2013). I denna rapport lyfts lärdomar som Sverige kan dra av de blåmarkerade länderna. Det rör sig om länder som har ett utbrett lärlingssystem och vars ekonomier har hög jämförbarhet med Sveriges. Luxemburg exkluderas eftersom näringslivets förutsättningar i landet skiljer sig tydligt jämfört med i Sverige.

- 11 -

Källor: Europeiska kommissionen (2013) undersöker andelen i åldrarna 18 till 35 år som har erfarenhet av lärlingsutbildningar. Det är ett estimat över hur betydelsefulla lärlingsutbildningar är i respektive lands utbildningssystem. Statistiken för arbetslöshet är inhämtad från Eurostats databas och anges för senast tillgängliga år, 2014.

- 12 -

Självklart är det viktigt att skilja på samband och orsakssamband.

Det är en sak att observera att länder som har större inslag av lärlingsutbildningar också har lägre arbetslöshet. Det är en annan sak att med säkerhet uttala sig om att sambandet förklaras av att lärlingsutbildningarna skapar större möjligheter att komma i arbete.

Nivån på arbetslöshet i de västeuropeiska länderna påverkas förstås också av andra faktorer. Irland, som avviker från den generella trenden genom att ha hög arbetslöshet, tillhör de europeiska länder som upplevt ekonomisk stagnation under senare tid. Frankrike, som också avviker genom hög arbetslöshet, präglas av rigida anställningslagar och bristande företagsklimat, vilka minskar möjligheterna till jobbskapande.

Sverige och Storbritannien, vilka avviker genom låg arbetslöshet jämfört med trenden, har under senare tid lyckats väl med att hålla ned arbetslösheten genom reformer som stärkt drivkrafterna till arbete.

Luxemburg, som också har lägre arbetslöshet än trenden, lockar tack vare bland annat förmånliga skatteregler och omfattande internationella investeringar, vilket i sin tur bidrar till jobbskapande. ”Forskningen talar för att arbetsplatsförlagt lärande kan vara viktigt för en effektiv yrkesutbildning, mindre utdragna och problemfyllda övergångar från skola till arbetsliv och en utveckling av arbetsplatser och arbetsorganisationer.”

Lärlingsutbildningar är förstås inget universalbotemedel för låg arbetslöshet. Däremot kan det, med rätt utformning, spela en roll i att främja övergången till arbete. En forskningsgenomgång från Studieförbundet Näringsliv och Samhälle når slutsatsen: ”Forskningen talar för att arbetsplatsförlagt lärande kan vara viktigt för en effektiv yrkesutbildning, mindre utdragna och problemfyllda övergångar från skola till arbetsliv och en utveckling av arbetsplatser och arbetsorganisationer”.7

7 Olofsson och Wadensjö (2014).

- 13 -

Utifrån ett teoretiskt perspektiv finns stöd för att lärlingsutbildning kan ge olika former av fördelar på arbetsmarknaden. Lärlingsutbildningar bygger på att arbetsgivare ställer utbildningsplatser till förfogande.

Därmed orienteras utbildningen mot de områden på arbetsmarknaden där efterfrågan på arbetskraft är starkast. Arbetsplatser kan vara goda lärande miljöer, där eleverna får insyn i arbetets organisering och lär sig de färdigheter som efterfrågas i deras respektive yrke.8 Lärlingsutbildningar har, om de utförs på rätt sätt, goda möjligheter att förmedla såväl ”hårda” som ”mjuka” kvalifikationer. Med det menas att lärlingarna inte bara lär sig utnyttja en specifik maskin eller en särskild arbetsteknik, utan dessutom får lära sig att arbeta i grupp och interagera med kunder.9 Denna kombination av hårda och mjuka kvalifikationer kan i synnerhet vara relevanta för mindre företag, vars anställda ofta behöver axla flera roller samtidigt. Därför finns skäl att tro att sambandet mellan lärlingsutbildningar och arbetslöshet åtminstone delvis drivs av att välutvecklade lärlingssystem faktiskt ökar allmänhetens möjligheter att få arbete. ”Denna kombination av hårda och mjuka kvalifikationer kan i synnerhet vara relevanta för mindre företag, vars anställda ofta behöver axla flera roller samtidigt.”

Eftersom lärlingssystem framförallt är inriktade på ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden bör man förvänta sig att de i synnerhet påverkar ungdomsarbetslösheten. Som diskuteras i nästa avsnitt finns mycket riktigt ett samband mellan ungdomsarbetslöshet och förlitan på lärlingsutbildningar.

8 Olofsson och Panican (2012).

9 Ibid..

- 14 -

Lärlingsutbildningar och ungdomsarbetslöshet Österrike och Tyskland, de två länder där merparten av unga vuxna har erfarenhet från lärlingsutbildningar, tillhör också de länder i Europa som har ovanligt låg ungdomsarbetslöshet. Detta tycks inte heller vara en slump. En studie från Konjunkturinstitutet noterar att ungdomsarbetslösheten i Sverige har varit betydligt högre än i Tyskland under längre tid. Under inledningen av 2014 var nivån i Sverige nästan tre gånger så hög som i Tyskland. En förklaring är enligt Konjunkturinstitutet inslagen av lärlingsutbildningar. ”Till skillnad från i Sverige finns det i Tyskland ett väl utbyggt lärlingssystem med avlönade lärlingsprogram inom många sektorer. Detta leder till att tyska ungdomar är arbetslösa i mindre utsträckning än svenska.” 10 Det är viktigt att hålla i minnet att utformningen av lärlingssystem i sig direkt påverkar ungdomsarbetslösheten. Lärlingar som får lön klassificeras som sysselsatta. I länder där många unga är lärlingar blir därmed sysselsättningsnivån för unga hög. Arbetslösheten bland unga blir samtidigt låg. Dels kan en effekt finnas där lärlingsutbildningar bereder väg för unga att komma i arbete, vilket pressar ned ungdomsarbetslösheten. Dels finns en effekt där lärlingar med lön klassificeras som att vara i arbete, jämfört med andra elever som definieras som att vara utanför arbetskraften (såvida de inte, vilket är vanligt, jobbar vid sidan av studierna).

10 Olofsson och Wadensjö (2014).

- 15 -

Källor: Europeiska kommissionen (2013) undersöker andelen i åldrarna 18 till 35 år som har erfarenhet av lärlingsutbildningar. Det är ett estimat över hur betydelsefull lärlingsutbildningar är i respektive lands utbildningssystem. Statistiken för ungdomsarbetslöshet är inhämtad från Eurostats databas och anges för senast tillgängliga år, 2014.

- 16 -

I figur 2 visas ungdomsarbetslösheten och hur omfattande inslaget av lärlingsutbildningar är i olika västeuropeiska länder. Kanske inte så förvånande finns också i detta fall ett samband mellan dessa två faktorer. Länder där lärlingar är vanligt förekommande har lägre ungdomsarbetslöshet. I en studie som baseras på intervjuer med personer som har erfarenhet av gymnasial lärlingsutbildning i Sverige framkommer att det finns ”en stor samstämmighet bland de intervjuade om att gymnasial lärlingsutbildning ger positiva effekter. Framförallt påpekas möjligheterna att erbjuda en utbildning som ger lärlingen en efterfrågad kompetens inom respektive företag och bransch. De positiva effekterna ur rekryteringssynpunkt bedöms som avgörande. Även om vi inte har frågat efter jämförelser framkommer det i våra intervjuer att lärlingsutbildningarna anses vara mer fördelaktiga än skolförlagda yrkesutbildningar. Detta eftersom stora delar av en lärlingsutbildning sker inom ett företag där eleven får utveckla sin kompetens under mer verklighetstrogna förhållanden.” 11 ”Bland de experter som lyft fram fördelarna med lärlingsprogram för unga kan räknas den brittiska arbetsmarknadsekonomen Alan Manning. I en artikel i tidningen Arbetsvärlden har han framfört att länder som har lärlingsprogram tenderar att klara sig bäst i att erbjuda möjligheter för unga att komma i arbete.”

Bland de experter som lyft fram fördelarna med lärlingsprogram för unga kan räknas den brittiska arbetsmarknadsekonomen Alan Manning. I en artikel i tidningen Arbetsvärlden har han framfört att länder som har lärlingsprogram tenderar att klara sig bäst i att erbjuda möjligheter för unga att komma i arbete.12 Det tycks således finnas stöd dels för att lärlingsutbildningar leder till att ungdomsarbetslösheten mäts som att vara lägre (eftersom lärlingar definieras som anställda), dels för att utbildningarna i sig underlättar övergången till arbetsmarknaden för unga. Som belyses i nästa avsnitt är dock unga inte den enda grupp som kan ha särskild nytta av lärlingsutbildningar.

11 Olofsson och Panican (2012).

12 Affärsvärlden (2012).

- 17 -

Lärlingsutbildningar och integration Integrationen tillhör de allra största utmaningarna i Sverige. Runtom i landet upplever personer med utländskt ursprung omfattande svårigheter i att komma i arbete. Många lyckas knappt kvala in på arbetsintervjuer trots att de regelbundet söker tillgängliga jobb. En rad olika förklaringar har lyfts fram till varför integrationen inte fungerar bättre, som till exempel diskriminering, för högt satta lägstalöner och rigida anställningslagar. Minst lika viktigt är att framförallt nyanlända flyktingars kunskaper ofta inte är tillräckligt höga för att matcha arbetsmarknadens behov.13 Forskaren Anna-Karin Nylin har i en studie följt de invandrade som kom till Sverige 1997 och stannade här under kommande 15 år. Under dessa år lyckades 8 av 10 invandrade med eftergymnasial utbildning komma i arbete. Bland dem med gymnasial utbildning kom strax över 7 av 10 i arbete, jämfört med drygt 5 av 10 med förgymnasial utbildning.

Det visar sig alltså att integrationen trots allt sker förhållandevis väl, åtminstone efter en längre tidsperiod, för de personer som har en hög utbildningsbakgrund. Det är de lågutbildade som även efter lång vistelse i Sverige ofta hamnar utanför arbetsmarknaden.14 Lärlingsutbildningar kan vara relevanta i synnerhet för ungdomar med utländsk bakgrund. Anledningen är att dessa ungdomar har särskilt stora utmaningar med att etablera sig på arbetsmarknaden, då de till skillnad från infödda som regel saknar de nätverk som behövs för att via vänner och släktingar finna arbete. Bristen på nätverk kan förstärka diskriminering. Om ungdomar med utländskt ursprung lyckas finna lärlingsplatser kan de vid sidan av kunskaper också bygga de nätverk som krävs för att få en första fot in på arbetsmarknaden.

13 Lägstalöner och arbetsmarknadslagar kan förstås påverka hur högt ribban ställs på arbetsmarknaden.

14 Nylin (2014).

- 18 -

Lärlingsanställningen kan betraktas som den första foten in på arbetsmarknaden. ”Om ungdomar med utländskt ursprung lyckas finna lärlingsplatser kan de vid sidan av kunskaper också bygga de nätverk som krävs för att få en första fot in på arbetsmarknaden. Lärlingsanställningen kan betraktas som den första foten in på arbetsmarknaden.”

Lärlingsutbildningar kan även vara högst relevanta för vuxna med utländskt ursprung som behöver stärka sina kunskaper för att få in en fot på arbetsmarknaden. Dessa individer måste nämligen i många fall lära sig kunskaper som behövs inom ett visst yrke, öva upp sina språkliga kunskaper samt skapa sig personliga nätverk in på arbetsmarknaden.

Detta kan vara svårt och tidskrävande att lyckas med genom teoretiska utbildningar. Lärlingsutbildningar ger dock möjligheten att få en första kontakt med arbetsmarknaden och bygga upp de kunskaper och nätverk som individen har behov av.

- 19 -

Källor: Europeiska kommissionen (2013) undersöker andelen i åldrarna 18 till 35 år som har erfarenhet av lärlingsutbildningar. Det är ett estimat över hur betydelsefull lärlingsutbildningar är i respektive lands utbildningssystem. Statistiken för utlandsföddas arbetslöshet är inhämtad från Eurostats databas och anges för senast tillgängliga år, 2014.

- 20 -

Kanske är det inte förvånansvärt att det också finns, som visas i figur 3, ett tydligt samband mellan lärlingsutbildningar och andelen personer med utländskt ursprung som är arbetslösa? I Tyskland och Österrike, två länder med omfattande lärlingsutbildningar och förhållandevis låg arbetslöshet bland utrikesfödda, har det dock observerats att personer med utländskt ursprung kan ha svårare att få lärlingsplatser.

I Sverige finns, som lyfts fram i nästa kapitel, ett omfattande politiskt intresse för införandet av lärlingsjobb. Partier från vänster till höger lyfter fram de fördelar som lärlingsprogram kan ha i att öppna vägen till arbete för personer som annars skulle stå utanför samt stärka näringslivets konkurrenskraft. Samtidigt återstår det en lång väg för Sverige att gå tills ett lärlingssystem anpassat till företagares villkor i allmänhet, och till de små och växande företagen i synnerhet, är på plats.

- 21 -

Brett politiskt intresse Medlemmarna i Småföretagarnas Riksförbund är långtifrån ensamma om att intressera sig för att skapa ett välfungerande system med lärlingsjobb. I ett reportage som Sveriges Radio gjorde strax innan valet 2014 noterades att samtliga åtta riksdagspartier är intresserade av att bygga ut och vidareutveckla det begränsade lärlingssystem som finns i Sverige.15 Det är högst ovanligt att hitta en politisk fråga där politiska partier på båda sidor av blockgränsen, liksom Sverigedemokraterna, som inte tillhör något av blocken, har gemensamma visioner. Lärlingssystemet är ett uppseendeväckande undantag. En undersökning som Lärarnas tidning genomförde inför valet bekräftade det omfattande intresset för lärlingsjobb, från vänster till höger (se ruta på sidorna 24-25).16 ”Det är högst ovanligt att hitta en politisk fråga där politiska partier på båda sidor av blockgränsen, liksom Sverigedemokraterna som inte tillhör något av blocken, har gemensamma visioner. Lärlingssystemet är ett uppseendeväckande undantag.”

Lärlingsutbildningar har i olika former länge funnits i det svenska utbildningssystemet, ofta kopplade till särskilda branscher.

Lärlingssystemens omfattning har dock varit begränsat. I vissa fall erbjuds lärlingsprogram där enskilda företag, eller branscher, skapar helt egna program. Moderna lärlingssystem är dock en form av samverkan mellan arbetsgivare och det offentliga utbildningsväsendet.

Denna form av lärlingssystem lyste länge med sin frånvaro i Sverige.

15 Sveriges Radio (2014).

16 Lärarnas tidning (2014).

- 22 -

År 1996 fanns så få som 39 gymnasiala lärlingar i hela landet. När en ny variant av lärlingsjobb testades under åren 1997 till 2000 ökade antalet gymnasiala lärlingar till 308 stycken. Även efter lyftet var enbart cirka en av tusen gymnasielever lärlingar.17 Under senare år har ett utvidgat system för gymnasial lärlingsutbildning skapats. Det nya systemet har lett till att antalet gymnasiala lärlingar ökat till över 7 000 18 men i många fall med begränsad tid på arbetsplatsen. Utvidgningen av lärlingssystemet, som beskrivs i följande avsnitt, är ett välkommet inslag i utbildningsväsendet. Samtidigt finns goda skäl att vidareutveckla det nya systemet, som hittills har mött en rad utmaningar.

17 SOU 2009:85.

18 Skolverket (2015)..

- 23 -

”Lärlingsmodellen är värdefull för alla dem som inte vill gå en traditionell utbildning” Ibrahim Baylan, nuvarande energiminister och tidigare skolminister (S)

”Det ska vara fler och bra vägar, där lärling ingår, men kvalitén måste förbättras och utbildningen ska jämställas med andra utbildningar.”

Esabelle Dingizian, riksdagsledamot och ungdomspolitisk talesperson (MP)

”Jag tror att man istället ska satsa på lärlingar för äldre elever. Jag tror att de yngre eleverna i gymnasiet behöver bredare utbildningar.”

Rossana Dinamarca, riksdagsledamot och ledamot i partistyrelsen (V)

”Lärlingsutbildning är ett jättebra sätt att förbereda ungdomar inför arbetslivet om de inte vill gå en teoretisk gymnasieutbildning. Många skoltrötta som hoppar av skolan efterfrågar gymnasieutbildningar där man har större chans att komma ut på företag.”

Carina Herrstedt, riksdagsledamot och ordförande för kvinnoförbundet (SD)

- 24 -

”Lärlingsprogrammet ger fler unga en starkare ställning på arbetsmarknaden och minskar vägen mellan utbildning och arbete. Fler elever bör få möjligheten.”

Tomas Tobé, partisekreterare (M)

”Vi har ett behov av mer yrkeskompetenta människor där det handlar om handens kunskap och praktisk kunskap. Lärlingsutbildningen är fantastisk där man lär sig samtidigt som man får göra det.”

Yvonne Andersson, dåvarande riksdagsledamot (KD)

”En gymnasieutbildning är den bästa vägen till arbete.

Därför är det viktigt med olika sorters utbildningar så att alla kan hitta något som passar dem; teoretisk, praktisk, lärlings eller lärlings¬anställningar - alla behövs idag..”

Tina Acketoft, riksdagsledamot (L)

”Vi kommer att behöva den typen av specialistutbildningar det visar man både i Tyskland, Österrike och Danmark.

De som nu går lärlingsutbildning får vara föregångare och det är en mycket krävande utbildning. Men vi behöver arbeta både med kvalitén och attraktiviteten.”

Ulrika Carlsson, riksdagsledamot som tidigare arbetat som lärare (C)

- 25 -

Nytt system med begränsningar I december 2007 valde den tidigare alliansregeringen att starta en större försöksverksamhet med gymnasial lärlingsutbildning. Tanken var att försöksverksamheten, som påbörjades hösten 2008, skulle ligga till grund för en större gymnasiereform från hösten 2011.19 År 2011 blev mycket riktigt lärlingsutbildningen en reguljär del av gymnasieskolans utbildningsutbud. Alliansregeringen tog beslut om att genom olika former av stöd uppmuntra arbetsmarknadens parter att sluta avtal om yrkesintroduktion på fler branschområden. Denna form av avtal krävs nämligen för att lärlingar ska kunna verka inom arbetsplatser som täcks av kollektivavtal, vilket många mindre företag inte har. Om fackföreningarna motsätter sig lärlingsplatser kan de i praktiken inte heller erbjudas. Dessutom skapades ett Lärlingscentrum på Skolverket som ska arbeta med pedagogiskt stöd till lärlingsutbildningarna. ”I samband med reformen talades det om en volym på cirka 30 000 lärlingar per år. I själva verket fanns 7 300 lärlingar under höstterminen 2014, en klar ökning jämfört med tidigare men långt under mera ambitiösa målsättningar.”

Enligt forskaren Jonas Olofsson var ambitionerna med reformen långtgående. I samband med reformen talades det om en volym på cirka 30 000 lärlingar per år. I själva verket fanns 7 300 gymnasiala lärlingar under höstterminen 2014, en klar ökning jämfört med tidigare men långt under mera ambitiösa målsättningar.20 Siffran ökade till strax över 7 600 elever under vårterminen 2015.21 Det nya systemet, som infördes under den tidigare Alliansregeringen, har utvecklats vidare av den nya S/MP regering som leds av Stefan Löfven. Den förhållandevis nya lärlingsutbildningen har samtidigt också mött olika former av kritik:

19 Olofsson (2013).

20 Olofsson (2015).

21 Skolverket (2015).

- 26 -

• Företagen får inte tillräcklig ersättning för att ta emot och undervisa lärlingar Nationella Lärlingskommittén publicerade ett delbetänkande efter initiala försöket 2008. I delbetänkandet noterades att ett problem var att begränsade resurser gick till företagen som erbjöd lärlingsplatserna.

Kommittén noterade: ”Skolverket har totalt betalat ut cirka 91,4 miljoner till huvudmännen för det första läsåret. Skolverkets uppföljning visar emellertid att endast en mycket liten del, 12 procent av bidraget, vid de offentliga skolorna har använts till att ersätta företagen och 3 procent till att ersätta handledare för förlorad arbetsinkomst. Det är nästan ingen av de fristående huvudmännen som har använt bidraget till att ersätta företag. När det gäller att ersätta handledare för de fristående huvudmännen är det cirka 1 procent som har använts till det.” 22 Forskarna Jonas Olofsson och Alexandru Panican drar på samma sätt slutstaten att ”stödet till de enskilda företagen sannolikt måste öka om man ska kunna uppfylla målet att skapa goda utbildningsmiljöer och ett engagemang för utbildningsfrågor i arbetslivet. Det är också en förutsättning för att man ska kunna ställa krav på företag som tar emot lärlingar. Ekonomiska medel måste omfördelas från skolor till arbetsplatser.” 23 • Lärlingarna missgynnas ekonomiskt jämfört med andra elever Bland annat Statskontoret har lyft fram att lärlingar missgynnats jämfört med andra elever. Anledningen är att elever som läser på det teoretiska gymnasiet kan äta lunch i skolmatsalen och i regel får månadskort till kollektivtrafiken eller motsvarande kostnadsfritt. Lärlingarna måste själva bekosta såväl luncher som resor.24

22 SOU 2009:85.

23 Olofsson och Panican (2012).

24 Statskontoret (2013).

- 27 -

• Det är svårt att finna lärlingsplatser Lärlingsutbildningar förutsätter som regel att individen kan finna en arbetsplats som vill ta emot denne. I många fall upplever de som vill bli lärlingar att det är svårt att finna arbetsgivare som vill ta emot dem.25 En förklaring kan vara att systemet med lärlingar inte är tillräckligt utvecklat, och har tillräckligt bra rykte, för att vara attraktivt. En annan är att en kombination av regelverk och låg ersättning till arbetsgivarna gör att intresset för att ta emot lärlingar är begränsat. Självklart är en central förutsättning att arbetsgivarna uppskattar systemet. Då ökar också chansen för att lärlingarna efter avslutad utbildning kan få fast arbete på arbetsplatsen.

• Många företagare har inte informerats om systemet I sitt slutbetänkande lyfte den Nationella lärlingskommittén ett par år senare fram att kännedomen om försöksverksamheten dessutom var dåligt spridd. Endast 13 procent av 6 000 intervjuade företag uppgav att de hade fått information om försöksverksamheten medan ytterligare 16 procent uppgav att de kände till verksamheten trots att de inte fått ta del av offentlig information. Den stora majoriteten på 70 procent kände inte alls till det nya systemet.26 • Lokala och nationella programråd saknar reellt inflytande Olofsson och Panican menar att den roll som lokala och nationella programråd spelar i lärlingsutbildningar ”måste tydliggöras och deras befogenheter bli mer vidsträckta. På nationell nivå måste programråden bli något mer än ett samrådsorgan kopplat till Skolverket. De måste ges ett reellt inflytande över resursfrågor och innehållsfrågor. På lokal nivå bör programråden ges i uppgift att godkänna utbildningsplatser i arbetslivet. De bör också få ett ansvar för hur ekonomiska medel fördelas.” 27

25 Se till exempel Aftonbladet (2015).

26 SOU 2011:72.

27 Olofsson och Panican (2012).

- 28 -

• Krav på kollektivavtal En annan vanlig kritik är att företag utan kollektivavtal utesluts ur systemet. Kollektivavtal förknippas med den s.k. ”Svenska modellen”, och vad som anges som ”Saltsjöbadsandan”. Det råder allmänt ingen stor motsättning kring systemet, men det skall vara frivilligt att teckna avtal. För stora företag är det mer eller mindre nödvändigt att teckna kollektivavtal för att få samarbetet med facket att fungera medan små företag ofta väljer att stå utanför. Att i ett lärlingssystem lägga in krav på kollektivavtal utesluter merparten av dessa från möjlighet att anställa lärlingar.28 En del av de förslag på förbättringar som framförts har redan börjat tas i beaktande, och delvis redan införts, i det nya lärlingssystemet.

Samtidigt finns gott om utrymme att vidareutveckla systemet. Därför finns goda skäl att dra lärdom av de lärlingssystem som finns i andra jämförbara europeiska länder.

28 Svenska Dagbladet (2014).

- 29 -

Lärlingssystem associeras ofta med ungdomar, men är också ett bra sätt för vuxna att komma in på arbetsmarknaden eller sadla om mitt i karriären genom att lära sig nya färdigheter. År 2008 gjorde den dåvarande regeringen ett urval av ”smala yrken” inom vilket det är svårt att utbilda sig och införde lärlingsutbildningar för vuxna inom dem. Ett exempel är hantverkslärling. Om systemen utvidgas kan de också bli ett sätt för personer med utländskt ursprung att lära sig eftertraktade kompetenser på arbetsmarknaden.

Lärlingsutbildningar kan därmed bana väg för smidigare integration.

- 30 -

Vad kan Sverige lära av omvärlden?

Vilka konkreta lärdomar kan vi i Sverige dra av erfarenheten med lärlingssystem i jämförbara västeuropeiska länder? Nedan redovisas en benchmarking med Tyskland, Österrike, Frankrike, Nederländerna och Danmark. Sverige har en hel del att lära från dessa europeiska grannar, både när det kommer till framgångarna och bristerna i respektive lands lärlingssystem.

Lärlingssystemet i Tyskland har långa historiska rötter, och

baseras på växlingar mellan lärandet på en arbetsplats och på en yrkesskola. Lärlingen brukar vanligtvis vistas 3-4 dagar i veckan på en arbetsplats och resterande 1-2 dagar på en yrkesskola.29 I Tyskland får ungefär hälften av lärlingarna fast jobb på det företag där de har fullgjort sin lärlingsutbildning. Systemets framgång i att förmedla jobb till ungdomar lyfts fram som ett skäl till att lärlingsutbildningar är så populära, samt till att Tyskland i allmänhet lyckas så väl med att hålla nere ungdomsarbetslösheten.30 Ett betydelsefullt inslag är att lärlingar inte är anställda i vanlig mening. Istället har de en särskild status och ersättningen betraktas som ett slags bidrag snarare än lön. Krav ställs på att företagen som tar emot lärlingar ska vara medlemmar i olika handelskammare, industrikammare och hantverkskammare. Detta krav gäller dock endast för större arbetsplatser. Mindre företag kan ta emot lärlingar utan medlemskap. Det tyska systemet lyckas framgångsrikt appellera till de mindre företagen. Bland de mindre företagen (1-9 anställda) har ungefär en tredjedel minst en lärling.31

29 Hensen och Hippach-Schneider (2012).

30 Olofsson och Wadensjö (2014).

31 Steedman (2011).

- 31 -

Statliga subventioner finns för att uppmuntra företagen att ta emot fler lärlingar. Lärlings-programmen i Tyskland är nämligen så populära att platserna som erbjuds som regel är färre än antalet som söker dem. Även personer från andra länder, inklusive Sverige, söker sig ibland till tyska lärlingsplatser. Framförallt är de statliga ersättningarna höga för lärlingar som har varit arbetslösa en längre tid eller har något funktionshinder. Det tyska systemet är framförallt riktat mot ungdomar, men inkluderar även vuxna.32 Sverige kan dra ett antal lärdomar från Tyskland när det kommer till att skapa ett lärlingssystem anpassat också till mindre och växande företag: - Det tar tid att bygga upp ett välfungerande system. Lärlingssystemen betraktas inte som enbart ett sätt att sysselsätta studietrötta ungdomar, utan som ett centralt inslag i utbildningsväsendet samt en betydande kanal för näringslivets kompetensförsörjning.

- Näringsliv och utbildningsväsende har samverkat i att driva upp kvaliteten i systemet samt säkerställa att arbetsgivare och lärlingar tjänar på att satsa på systemet.

- Regelverken har anpassats så att mindre företag inte omfattas av lika strikta krav som större arbetsgivare. Därmed kan lärlingssystemet fungera väl för såväl mindre som större aktörer.

- Staten stimulerar företag att ta emot lärlingar genom att erbjuda offentliga subventioner. Detta är i regel fördelaktigt, eftersom ungdomar med begränsade förkunskaper till en början har begränsad förmåga att bidra till produktionen; samtidigt som arbetsgivaren behöver investera mycket tid i att lära upp lärlingarna. Den initiala investering som upplärning innebär behöver balanseras med viss ersättning. Precis

32 Olofsson och Wadensjö (2014).

- 32 -

som andra grundutbildningar finns skäl att investera offentliga medel för att få en kvalitativ utbildning.

- Under senare tid har efterfrågan för lärlingsutbildningar i Tyskland minskat något. En tänkbar förklaring är att möjligheterna att övergå till högre akademiska utbildningar är mera begränsad, det vill säga att inlåsningseffekter existerar. I Schweiz, där systemet i större utsträckning tillåter en övergång till högre utbildning på särskilda fackhögskolor, har lärlingssystemets popularitet istället ökat. Det finns goda skäl att i detta fall lära av Schweiz, vars system är mera anpassat till det moderna kunskapssamhället.33

Lärlingssystemet i Österrike påminner på många sätt om

det tyska. Båda länderna har en differentierad skolmodell, där elever väljer mellan yrkesinriktad utbildning som har större inslag av praktiskt lärande eller studieförberedande utbildning som är mera teoretiskt inriktad. Fyra av tio elever som går vidare till gymnasial nivå i Österrike väljer yrkesinriktade utbildningar. En del av dessa yrkesutbildningar har inslag av lärlingsplatser medan andra helt sker på yrkesskolor.34 Liksom i Tyskland inriktar sig systemen inte enbart till ungdomar, utan också till vuxna som står utan arbete eller vill lära sig nya färdigheter.

Ungefär fyra femtedelar av lärlingsutbildningen är förlagd till arbetsplatser medan resterande femtedel lärs ut på yrkesskolor.

Ersättningen till lärlingarna regleras i kollektivavtal. Nivån är inledningsvis låg och stiger i takt med att utbildningen fortgår. Typiskt för lärlingsutbildningarna är att de pågår mellan två och fyra år. Österrike har ett system där aktiva företag enligt lag måste vara medlemmar i handelskammare. Lärlingssystemet administreras i stor utsträckning via dessa organisationer.35

33 Sveriges Radio P3 (2015).

34 Tritscher-Archan et.al. (2012).

35 Olofsson och Wadensjö (2014).

- 33 -

I Österrike finns en utbildningsgaranti för ungdomar som har svårt att hitta en arbetsgivare som vill anställa dem som lärling. Dessa ungdomar har inget kontrakt till arbetsgivaren, men kan verka vid särskilda arbetsplatser som samverkar med yrkesskolor. Målsättningen är att ge färdigheter som motsvarar en traditionell lärlingsutbildning.

Utbildningsgarantin finansieras helt offentligt. En utmaning i Österrike är att ett flertal myndigheter och organisationer reglerar lärlingsutbildningarna, vilket skapar krångel och ineffektivitet.36 Systemet i Österrike är på många sätt likt det tyska. Ett antal särskilda lärdomar från Österrikes lärlingssystem är: - Lärlingssystemet omfattar många olika inriktningar och är väl anpassat till såväl mindre som medelstora och stora arbetsgivare.

Näringslivets konkurrenskraft stärks av Europas mest utbyggda lärlingssystem.

- De initialt låga lönerna för lärlingar gör att företagen uppmuntras till att ta in lärlingar. Återigen är det viktigt att hålla i minnet att dagens moderna arbetsmarknad innebär att det finns få riktigt enkla arbeten.

Innan lärlingar byggt upp färdigheter kan de, på grund av den tid som måste investeras i handledning, betraktas mer som en kostnad än resurs för arbetsgivaren. Därför är det viktigt att initialt ha låga löner samt ha tillräckligt offentligt stöd till arbetsgivarna som erbjuder lärlingsjobb. När lärlingar blir mera utbildade är det rimligt att deras löner ökar, så att lärlingssystemet inte utnyttjas för billig arbetskraft.

Ersättningen måste vara proportionell till prestation och produktivitet.

- Överreglering har blivit ett problem i det österrikiska systemet. Det är viktigt att ställa krav på lärlingsutbildningar, så att såväl arbetsplatsen som yrkesskolan sköter sin roll samt att parterna samverkar på ett bra sätt. Samtidigt är det bra och avgörande att onödig komplexitet inte sätter käppar i hjulet för dessa verksamheter. Vad som behövs är i

36 Ibid.

- 34 -

första hand kvalitetskontroll snarare än styrning med omfattande rigida regelverk.

- Om lärlingar i Österrike är missnöjda med en arbetsplats kan de vanligtvis byta till en annan arbetsplats. Detta skapar en självreglering som stärker kraven på arbetsgivarna.

Lärlingssystemet i Frankrike lyfts sällan fram i Sverige, trots att Frankrike vid sidan av Österrike och Tyskland är ledande i Europa när det kommer till antalet som går lärlingsutbildningar. Frankrike har i likhet med sina två grannländer ett lärlingssystem med historiska anor, som sedan slutet på 1980-talet fått större inslag av akademisk inlärning. Antalet som läser lärlingsutbildningar har sedan dess ökat kraftigt.37 Tre intressanta inslag som kan lyftas fram är: - Lärlingarnas ersättning sätts på en nivå som är betydligt lägre än Frankrikes i övrigt strikta minimilöner. Anledningen är att det finns en bred förståelse bland arbetsmarknadens parter om att högt satta lärlingslöner underminerar systemet. Lärlingslönerna i Frankrike är intressant nog till och med lägre än i Österrike och Tyskland.

- Alltfler ekonomutbildningar är intresserade av att inkorporera lärlingsutbildningar. Det är ett tecken på att dessa utbildningar inte enbart – i enlighet med den stereotypa bilden – är anpassade till industrins förutsättningar. Erfarenheten från Frankrike visar att arbetsförlagda utbildningar också är tillämpbara för grupper som företagsekonomer.

- I Frankrike är möjligheten att övergå från lärlingsutbildning till akademisk utbildning ovanligt stark, vilket kan förklara det ökade intresset över tid. Inlåsningseffekten är med andra ord mindre än i till exempel Tyskland.

37 Steedman, H. (2010).

38 Ibid.

39 Financial Times (2013).

- 35 -

Lärlingssystemet i Nederländerna utvecklades framförallt

under tiden efter andra världskriget. En omstrukturering av systemet under mitten av 1990-talet ledde till att populariteten för lärlingsutbildningar ökade kraftigt. I likhet med Frankrike har Nederländerna ett system där inslagen av teoretiskt lärande är högt i lärlingsutbildningarna. Systemet skiljer sig alltså tydligt mot det i Tyskland och Österrike, där ungdomar tidigt väljer mellan antingen yrkesinriktade eller teoretiska utbildningar. De som läser lärlingsutbildningar i Nederländerna kan liksom i Frankrike förhållandevis smidigt övergå till högre akademiska studier.40 Två relevanta lärdomar från Nederländerna är: - En utökning av det finansiella stödet till arbetsgivare har spelat en viktig roll i att göra lärlingsutbildningar mera populära i Nederländerna.

Det är en viktig läxa för Sveriges del, där lärlingar ofta har svårt att finna lärlingsplatser.

- Staten, skolor och arbetsgivare verkar aktivt för att upprätthålla lärlingssystemets kvalitet och anpassa det mera till arbetsmarknadens ökade krav. Eftersom lärlingssystemet omfattar flera parter är det avgörande att kontinuerlig samverkan sker för att säkerställa god kvalitet, samt att utbildningarna anpassas till skiftandet i jobbens innehåll.41

40 Steedman (2001) samt Onstenk och Blokhuis (2007).

41 Onstenk och Blokhuis (2007).

- 36 -

Lärlingssystemet i Danmark är relevant att studera, då det

är det nordiska land som har störst inslag av lärlingsutbildningar.

Systemet har historiskt varit nära kopplat till det tyska. Det moderna danska lärlingssystemet bygger på ett trepartssamarbete mellan stat, arbetsgivare samt fackliga organisationer. För att få verka i vissa yrken krävs att individen har genomgått lärlingsutbildning.42 Danmark har en växelutbildning, som bygger på att eleven under en längre period (flera veckor eller månader) undervisas på arbetsplatsen och sedan under en längre period på yrkesskolan. Systemet skiljer sig från det i många andra länder, där individen varje vecka tillbringar viss tid på arbetsplatsen och viss tid på yrkesskolan. Elever som inte lyckas få en lärlingsplats kan ta del av skolförlagd praktik.43 Ett antal relevanta lärdomar från det danska systemet är: - Det är inte ovanligt att unga först genomgår en gymnasieutbildning och sedan följer upp det med en lärlingsutbildning. Det vill säga att lärlingsutbildningar inte bara ses som alternativ, utan också ibland som komplement, till traditionella gymnasieutbildningar. En förklaring kan vara de regelverk som innebär att fullbordade lärlingsutbildningar krävs för vissa yrken.44 Sett utifrån såväl individen som arbetsgivarens perspektiv, är det problematiskt att krav ställs på att vissa yrken enbart får utföras av dem som har läst lärlingsutbildning. Reglering av yrkesutförande i lag borde baseras på kompetens snarare än exakt hur kompetensen har erhållits.

- Lärlingsutbildningarnas popularitet har minskat under senare tid i Danmark. En sannolik förklaring är att lärlingsutbildningarna i stor utsträckning har kommit att associeras med en väg för studiesvaga elever att klara sig på arbetsmarknaden. Det är viktigt att undvika att

42 Olofsson och Wadensjö (2014).

43 Ibid.

44 Ibid.

- 37 -

lärlingsutbildningar får denna stämpel i Sverige. Lärlingsutbildningar kan spela en bred roll för inlärning av yrkeskunskaper som komplement till teoretiska kunskaper. Med rätt utformning kan de därmed vara attraktiva för breda grupper, inte enbart de studiesvaga.45 Det är inte realistiskt eller ens önskvärt för Sverige att rakt av kopiera lärlingssystemet från ett annat europeiskt land, eftersom utbildningsystemet liksom arbetsmarknaden skiljer sig åt även mellan jämförbara västeuropeiska länder. Dessutom har lärlingssystemen i alltifrån Tyskland och Österrike till Danmark, Nederländerna och Frankrike såväl fördelar som nackdelar. Samtidigt finns goda skäl att inte återuppfinna hjulet, utan få inspiration av det som fungerar bra och mindre bra i dessa länder. Sverige kan dra en rad centrala lärdomar av hur ett välfungerande lärlingssystem, anpassat till såväl lärlingarnas behov som till stora som små företag, kan utformas. I nästa rapport från Småföretagarnas Riksförbund kommer vi att, med inspiration från de länder som nämnts i denna rapport och utifrån en frågeenkät från våra medlemmar, skissa på hur lärlingssystemet i Sverige bör utformas för att vara anpassad såväl till lärlingarna som de små och växande företagens behov.

45 Juul (2012).

- 38 -

- 39 -

Referenser Aftonbladet (2015). ”Det finns ju inga lärlingsplatser, Löfven”, 2015-0817.

Cedefop (2014). “Skills Forecasts”. Data hämtades 2015-05-17 från: http://www.cedefop.europa.eu/events-and-projects/projects/ forecasting-skill-demand-and-supply/skills-forecasts-main-results/ labour-force-by-qualification Ekonomifakta (2015). ”Enklare jobb – internationellt”, Statistiken gäller för samtliga i åldrarna 15-74 år och för år 2014. Uppgifterna hämtades 2015-05-16 från: www.ekonomifakta.se/sv/Fakta/Arbetsmarknad/ Sysselsattning/Lagkvalificerade-jobb-internationellt/ Europeiska kommissionen (2013). “The experience of traineeeships in the EU”, Flash Eurobaometer 378.

Financial Times (2013). ”Frensch schools rethink their apprenticeships”, 2013-02-18.

Hensen, K.A. och U. Hippach-Schneider (2012). ”Germany VET in Europe – Country report 2012”, Cedefop ReferNet Germany.

Juul, I. (2012). ”Ligeværd mellem ungdomsuddannelserne – realistisk mulighed eller utopi?”, Dansk Pædagogisk Tidsskrift, nr. 1, s.15–25.

Karlsson, P. (2014). ”Rekryteringsenkäten 2014”, Svenskt Näringsliv.

Learning Exchange (2013). “The Austrian Apprenticeship System”, Background paper, Mutual Learning Programme, presenterad vid Learning Exchange on ‘Apprenticeship Schemes’, Wien, Österrike 7:e november 2013.

- 40 -

Lärarnas tidning (2014). ”Så tycker partierna om lärlingsutbildning”, 2014-04-02.

Olofsson, J. (2013). ”Den svenska yrkesutbildningsmodellen – dess etablering, sentida förändring och framtida utmaningar”, Ratio och Malmö högskola.

Olofsson, J. (2015). ”Yrkesutbildning i förändring: från lärlingsutbildning till yrkescollege”, Ratio och Malmö högskola.

Olofsson, J. och A. Panican (2012). ”Lärlingsutbildningen – aktuella erfarenheter och framtida möjligheter”, Ratio.

Olofsson, J. och E. Wadensjö (2014). ”Lärlingsutbildning - en väg till arbetsmarknaden?”, SNS Analys nr 19.

Onstenk, J. och F. Blokhuis (2007). ”Apprenticeship in The Netherlands: connecting school-and work-based learning”. Education+ Training, 49;6:489-499.

Skolverket (2015). ”Redovisning av uppdrag om statsbidrag för gymnasial lärlingsutbildning läsåret 2014/15”, Redovisning av regeringsuppdrag 2015-09-28. Dnr:8.1.1–2015:1104.

SOU 2009:85. ”Gymnasial lärlingsutbildning - hur blev det? Erfarenheter från första försöksåret”, Delbetänkande av Nationella Lärlingskommittén, 2009.

SOU 2011:72. ”Gymnasial lärlingsutbildning – med fokus på kvalitet! Hur stärker vi kvaliteten i gymnasial lärlingsutbildning?”, Slutbetänkande av Nationella lärlingskommittén, 2011.

Statskontoret (2013). ”Kostnadsersättning till elever i gymnasial lärlingsutbildning”, Remissvar 2013-11-06, diarienr. 2013/221-4.

- 41 -

Steedman, H. (2001). “Benchmarking Apprenticeship: UK and Continental Europe Compared”, Centre for Economic Perfomance, London School of Economics and Political Science Steedman, H. (2011). ”Challenges and change: Apprenticeships in German-speaking Europe”, i Dolphin, T. och T. Lanning (red.)

“Rethinking Apprenticeships”, IPPR. Svenska Dagbladet (2014). ”Minister tror på nytt lärlingssystem”, 201401-13.

Sveriges Radio (2014). ”Flera partier positiva till lärlingssystem”, 201409-24.

Sveriges Radio P3 (2015). ”Tyskt lärlingssystem har problem”, 201504-14.

Tritscher-Archan, S., S. Nowak, S. Weiss och G. Grün (2012). ”Austria VET in Europe – Country report 2012”, Cedefop ReferNet Austria Tåhlin, M. (2007). ”Överutbildningen i Sverige : utveckling och konsekvenser”, i Olofsson, J. (red.) ”Utbildningsvägen – vart leder den?: om ungdomar, yrkesutbildning och försörjning”, SNS förlag, Stockholm.

- 42 -

Vi hoppas att du kommer att uppskatta denna rapport, som handlar om vilken betydelse ett utbyggt lärlingssystem kan ha för de mindre företagens kompetensförsörjning. I nästa rapport kommer vi att fördjupa frågan om hur ett väl fungerande arbetsplatsförlagt lärlingssystem kan skapas.

Småföretagarnas Riksförbund verkar för att stärka företagandets villkor. Vi gör skillnad genom att utveckla relationer med våra makthavare, oavsett politisk färg och ge dem en inblick i en företagares liv och vardag. Förståelse är en förutsättning för förändring.

Småföretagarna strävar efter att driva på politikutvecklingen med företagsamma idéer.

Vi samlar dessa idéer i boken ”Jakten på företagsamhet”. Den är fylld av konkreta exempel på hur politiker på alla nivåer genom smarta åtgärder kan stärka företagarnas villkor och därmed främja jobbskapande. Läs mer om oss och våra idéer på www.smaforetagarna.eu