”Jag önskar att yngre personer någon dag skulle nia mig men förväntar mig inte att det ska hända ännu under de kommande 20 åren.” Man född 1990
Engagemanget som frågelistan genererade visar att det här är en fråga som väcker känslor oberoende av ålder. De yngsta svarandena är i tjugoårsåldern, de äldsta över nittio. – Det är ett rikt material så det finns mycket att titta på. Folk har skrivit bra kommentarer. Av 250 svarande är det ungefär 50 som ofta niar och ungefär 50 som niar ibland. Det finns också de som säger att det inte spelar någon roll. – Men de flesta har en åsikt om vad de tycker är bättre, säger Wide.
Generationsskillnader Wide påminner om att det i stor utsträckning handlar om generationsskillnader. För många kan ett ni också väcka associationer om att den man talar med uppfattar en som gammal. – Många är irriterade på niandet. Men när man hör hur folk resonerar så handlar det om att man vill visa respekt. Man kunde dra paralleller till det kontinentala niandet. Det är intressant att se att det finns olika strategier att hantera det här. Med andra ord – det man själv säger för att vara hövlig eller respektfull kan uppfattas negativt. Både du och ni kan användas i hövlighetssyfte, men enligt Wide är det två olika taktiker. – Ett ni kan användas för att visa hövlighet genom att hålla distans, medan ett du kan visa hövlighet genom att markera gemenskap. Båda har i grunden ett positivt syfte, men det är problematiskt eftersom effekten kan bli motsatt. Duandet och niandet säger också mycket om förhållandet till motparten – kommer man nära eller uttrycker man ett visst avstånd? Duande och niande delar åsikterna. Camilla Wide vid Åbo universitet forskar i materialet som SLS har samlat in genom en frågelista som publicerades för ett år sedan. Foto: John Grönvall
30
KÄLLAN 2/2020
